Bygg för framtiden

24
BYGG FÖR FRAMTIDEN FORUM FÖR MORGONDAGENS BYGGINDUSTRI Stefan Attefall – om bostadsbyggandets hinderbana Maskinpark – hyra eller köpa? Energieffektivisera byggen – energipriser driver åtgärder Prefabricerade betongelement – snabbare byggande mindre spill Stål möjliggörare – miljövänligt byggande Hamnar – ofta föremål för stadsutveckling Fördelar BIM – framtiden för byggbranschen MARS 2013 ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

description

forum för morgondagens byggindustri

Transcript of Bygg för framtiden

bygg för framtidenfOrUm för mOrgOndagenS byggindUStri

Stefan Attefall– om bostadsbyggandets hinderbana

Maskinpark– hyra eller köpa?

Energieffektivisera byggen– energipriser driver åtgärder

Prefabricerade betongelement – snabbare byggande mindre spill

Stål möjliggörare– miljövänligt byggande

Hamnar– ofta föremål för stadsutveckling

Fördelar BIM – framtiden för byggbranschen

MARS 2013

a n n o n s a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a

2

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

ledare

Renovering och energieffektivisering av byggnaderna från rekordåren innebär en stor potential för ökad omsättning i branschen, men hur snabbt utvecklingen går beror på om bygg- och fastighetssektorn och statsmakterna tillsammans kan få rätt marknadsmässiga drivkrafter på plats.

FöR Att Få god ekonomi i uppfö-rande av lågenergibyggnader och energieffektivisering av befintliga byggnader behöver branschen höja energikompetensen. Tillsammans med övriga aktörer i branschen och berörda myndigheter har vi, inom ramen för EU-programmet Build Up Skills, tagit fram en handlingsplan för hur det ska gå till. Vi behöver även öka användningen av industriella metoder. Dagens styrmedel för en-ergieffektivisering är inte tillräckliga. Det behövs långsiktiga, förutsebara nationella energikrav för nypro-duktion, energiprestandabaserade ekonomiska incitament för befintliga byggnader, ökad energikompetens i alla led i byggprocessen.

Vi SeR ökAde miljökrav både i upp-handling av byggtjänster och genom ökad andel miljöklassade byggnader. Den mesta klimatpåverkan i byggan-det kommer från byggmaterial och byggtransporter. En annan utma-ning är att minska användningen av farliga ämnen i byggmaterial. Ett ökat användande av BASTA, ett opartiskt system för miljöbedömningar av

byggmaterial, är betydelsefullt för den utvecklingen.

BoStAdSByggAndet har under en lång tid legat på en låg nivå, såväl historiskt, internationellt, som sett till befolkningsutvecklingen. Vi bygger hälften av vad våra nordiska grannländer i relativa tal men också färre bostäder i absoluta tal än vad både Norge och Finland gör, och de länderna har hälften så stor befolk-ning. Samtidigt ökar befolkningen och urbaniseringen är kraftig.

För att öka bostadsbyggandet och få till stånd en bättre fungerande bostadsmarknad måste plan- och bygglovsprocessen effektiviseras och en friare hyressättning införas.

För att Sverige skall kunna öka tillväxten och stå sig i konkurrens med andra länder så måste vi ha en väl fungerande infrastruktur. Detta så att vi både kan frakta gods och utföra persontransporter effektivt. Dessutom måste vi vara framsynta i tillväxtom-

råden och bygga en infrastruktur som stödjer bostadsbyggandet.

Vi AnSeR Att beskattningen av bostäder måste ses över så att reg-lerna blir långsiktigt hållbara och förutsebara. Fastighetsavgiften på näringsfastigheter måste avskaffas då den innebär en dubbel- eller trip-pelbeskattning.

Kompetensförsörjningen av arbetskraft till hantverkarleden i byggbranschen styrs av Yrkesutbild-ningsavtalet. Det är skapat i en tid där huvuddelen av arbetskraften fanns i de företag som var bundna av avtalet. Men med en krympande andel av arbetskraften i dessa företag är det ohållbart med ett avtal av den karak-tären med avseende på de begräns-ningar det innebär för både bran-schen och den enskilde individen. Ett exempel på en annan mothållande mekanism är att företag inte ersätts för elevernas arbetsplatsförlagda lä-rande. Det begränsar företagens möj-lighet att ta emot elever och gör det svårare för skolorna att ha uttalade önskemål på kunskapsinhämtningen under praktikperioden.

det häR äR några av de närings-politiska utmaningarna. Vi arbetar också med att få till stånd ett mo-dernt avtal, säkrare arbetsplatser och en bransch utan svartarbete. Vi ser utmaningarna som stimulerande och en väg att skapa ett samhällsbyggande i världsklass.

Utmaningar för byggbranschenByggbranschen behöver långsiktiga och stabila spelregler som skapar förutsättningar för ett marknadsmässigt och lönsamt byggande. Det finns grundläggande knutar som behöver lösas för att få till stånd sådana regler.

ola månsson, vd sveriges byggindustrier

04 Stål – ett mångsidigt material

05 Prefab – en ljus framtid

06 Maskinutrustning – hyra eller köpa?

08 Energibesparingar – på byggarbetsplatser

10 BIM – intresset ökar

12 Profilintervju – Stefan Attefall

14 Träbyggnation – bygga i moduler

16 Samhällsplanering – utmaning för kommuner

18 Hamnområden – omvandlas till bostäder

20 Trähus – nya marknader

22 Krönika

läS MeR oM...

»En annan utmaning är att minska användningen av farliga ämnen i byggmaterial.

04 12

bygg för framtidenProjektledare: Thomas Johansson, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Anders Edström Frejman, Fredrik Dhejne omslagsbild: Ivar Bigestansgrafisk formgivning: Smart Media Publishing AB layout och repro: Ivar Bigestansdistribution: Dagens industri, mars 2013 tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, ÖrnsköldsvikSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

detta är Smart mediaSmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

Garanteratsäker, snygg och tät.I alla väder.

Världsnyhet!

1. Lufttätt och fuktsäkert med StoGuard2. Klisterbruk3. Dränerande och tryckutjämnande isolering4. Grundputs5. Slagtålig och spricköverbryggande glasfi berväv6. Primer7. Självrengörande med putsen StoLotusan K

StoTherm Vario D+för en fuktsäker, lufttät och isolerad fasad.

Nu lanserar vi ett patenterat tvåstegstätat, dränerande fasad system som ger en lufttät, fuktsäker fasad med god isolerförmåga och hög brandsäkerhet*. StoTherm Vario D+ passar alla typer av byggnader vid såväl nyproduktion som renovering av skadade fasader. Systemet är perfekt vid energiuppgradering till lågenergi- och passivhus.

Den unika isolerskivan har låg vikt och är dammfri vilket bidrar till en sund arbetsmiljö.

Som ytbeklädnad kan vi erbjuda snygg glasmosaik, natursten och puts i valfri kulör.

Välj fasadsystemet StoTherm Vario D+. Läs mer på www.sto.se eller ring Sto Scandinavia AB, tel 020-37 71 00.

* StoTherm Vario D+ uppfyller brandkrav för byggnader i klass Br1 utan begränsning på antal våningsplan.Isoleringen är brandskyddad även under byggnationstiden.

Sto Scandinavia AB | www.sto.se

1 2 3 4 5 6 7

Vid en första anblick kan det framstå som nästan barnsligt enkelt. Sättet som vi har skapat byggklossar

till höga bostadshus, hallar med stora spännvidder och broar med full trafikkapacitet. Men självklart är det

frukten av ett både nytänkande och målmedvetet utvecklingsarbete. Konstruktionstekniken har förädlats.

Miljöfördelarna har förstärkts. Resultatet är ett naturligt sätt att bygga i trä, där hög prefabriceringsgrad och

korta byggtider kombineras med klimatvänlig produktion. Att vi samtidigt har fått en nyckelroll i byggandet

av det hållbara samhället tar vi som ett bra bevis på att vi har tänkt rätt.

Och ärligt talat känns det helt naturligt.

Det naturliga sättet att bygga

Martinsons är en norrländsk familjeägd träförädlingsindustri. Vi är Sveriges största producent av limträ, träbroar och byggsystem i trä för flerbostadshus och hallar.

Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel: 0914-207 00 www.martinsons.se

En naturlig del av framtiden

Strandparken, Sundbyberg. Med sina åtta våningar är Strandparken Stockholmsområdets högsta bostadshus byggda helt i trä. Miljöaspekten och de många byggfördelarna var avgörande faktorer för materialvalet.

Strandparken, Sundbyberg. Älvsbackabron, Skellefteå.

aktuellt STåL

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

4

Stålet en möjliggörare i allt byggande»Stål har ett gynnsamt förhållan­de mellan styrka och egen vikt.

swecos station triangeln, en av Citytunnelns stationer i malmö, blev nominerad till stålbyggnadpriset 2011.

Stål är ett av världens mest använda material. Formbarheten och möjligheten att framsälla stål av högst varierande egenskaper och styrka är några av för-klaringarna till detta. Stål går utmärkt att kombinera med en rad andra material – inte minst glas.

I byggnader där man önskar stora ljusgenomsläpp är kombinationen stål och glas därför mycket vanlig. Exempel på detta är överglasning mellan huskrop-par, köpcentra, flygterminaler och givetvis växthus.

Överhuvudtaget är användningen av stål i vitt skilda byggnadsverk betydande. En av anledningarna till att järnmalmspri-set ökade på den internationella mark-naden var just den enorma satsningen

Användningen av stål i bygg-nader har många fördelar. Hållfasthet, formbarhet och lång livslängd är bara några av anledningarna till att det är ett av de viktigaste materialen i moderna byggnader.text ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

på byggnader och infrastruktur i Kina. Stål är till exempel en viktig beståndsdel i betong i form av armering. Det ”osyn-liga” användandet av stål i till exempel dammkonstruktioner, betongbroar, stora betongfundament och vindkraftverk är betydande.

Stål AnVändS SoM bärande delar i många olika byggkonstruktioner samt nyttjas flitigt i tack- samt fasadmaterial. Det är lätt att förstå att satsningarna i Kina snabbt resulterade i ökad efterfrågan på stålprodukter och malm internationellt.

Stål är även en möjliggörare vid nytänkande inom byggande. Det är sedan länge känt att användandet att rostfria stål ger underhållsfria ytor, men avancerade höghållfasta stål har även börjat användas allt mer.

Stål har nämligen ett gynnsamt förhål-lande mellan styrka och egen vikt, vilket ger möjlighet till lätta konstruktioner som dessutom kan göras mycket höga. Master är ett extremt, men tydligt exempel på detta.

Byggnadsverk innehållande stål kan tack vare hållfastheten göras resurssnåla och miljövänliga samtidigt som de har lång hållbarhet. Stål är dessutom helt åter-

vinningsbart genom att skrot kan smältas ned och återanvändas i nya produkter hur många gånger som helst.

Swedbank Arena är ett exempel på en byggnad där användandet av höghåll-fasta stål bidrog till att minska vikten på det enorma taket. Höghållfasta stål ger dessutom möjligheter till att bygga med en arkitektur som annars inte vore möjlig. Ett tydligt exempel på detta är Stockholm Waterfront som stod klart under 2010.

Men stål används inte bara i fasader, i fönster, dörrar och bärande delar av en byggnad. Ventilationstrummor är sedan länge tillverkade i stål och regelsystem i tunnplåt används flitigt. Några av fördelarna som anges med det senare är att det förenklar montering och minskar köldbryggor.

SkoloR, kontoRSByggnAdeR och sjuk-hus hör till våra vanligaste stålbyggnader. En byggmetod för höga byggnader som bygger på en hög grad av prefabricering är stål i kombination med betong. Grunden är en stomme med pelare i stål och en svetsad stålbalk med bred underfläns – en så kallad hattbalk – som används i kombi-nation med prefabricerade betongelement.

En av finesserna med denna byggme-

tod är att man på en given totalhöjd på en byggnad kan få in många våningar genom att den totala så kallade bjälklagshöjden minimeras. Andra uppenbara fördelar med byggmetoden är möjligheter till stora spännvidder, att man på kort tid når full höjd på byggnaden och att man snabbt kan påbörja de omfattande arbetena inne i huset i en torr miljö. Tid är pengar.

i FRAMtiden och i takt med den snabba utvecklingen av allt mer kostnadseffektiva solceller är det inte alls omöjligt att vi kommer att se solceller som en integre-rad del i fasader. Det finns redan i dag exempel på integrerade solcellspaneler till fasader i kassettsystem av stål.

smart faktaStål är material som i huvudsak inne-håller järn, men maximalt två procent kol och i övrigt varierande inslag och blandningar av legeringsämnen som till exempel krom, vanadin eller nickel.

Källor i artikeln: Jernkontoret och Stålbyggnadsinstitutet

www.ranaverken.se

Vi bygger allt i stål. Många hus och hallar till industri, idrott och

handelscentran har det blivit genom åren. Mer än 50 år i branschen!

Vi har egen konstruktionsavdelning med tillverkning av fackverk och

stålstommar, egna montörer. Begär in en offert från Ranaverken AB!

Celsa Steel Service nya hall i Västerås.

Stålbyggare!

En yrkeshögskoleutbildning är 1,5 –2 år och finansieras med statliga medel. Det är Myndig-heten för yrkeshögskolan (MYH) som beviljar varje utbildnings-start. Ett godkännande från MYH kräver en välunderbyggd ansökan. Den måste innehålla bekräftelse på att kompetensen efterfrågas och att elever kan få jobb efter examen. Ansökan måste innehålla prognoser och utlåtanden från branschorga-nisationer samt från lokala och regionala företag.

Yrkeshögskolan Kungsbacka är kommunal. Vårt goda samarbe-te med företag i regionen har resulterat i sex utbildningar som startar hösten 2013. Tre av dem utbildar för bygg-och fastighets-

branschen. Byggprojektör CAD/BIM, Energianalytiker –bygg startar för fjärde året i rad och efterfrågan på kompetensen i både Halland och Västra Göta-land är mycket stor. Utbildning-en Fastighetsautomationsingen-jör startar för första gången. I utbildningarna ingår 24 veckors praktik, som heter LIA (Lärande i arbete). De studerande jobbar i skarpa projekt redan under den första 12-veckorsperioden.

Många av skolans lärare är kon-sulter och har aktuell bransch-kunskap med sig in i klass-rummet. Skolan satsar resurser på snabba datorer och senas-te program varor. Klasserna genomför många studiebesök för att tillämpningen av de teore-

tiska kunskaperna ska bli så bra som möjligt.

För att vi ska ge de studerande rätt utbildning i rätt tid behöver vi input från företagen i branschen. Vill du vara med och påverka? Vill du medverka i en föreläs-ning, kan du ta emot studiebe-sök, kan våra elever genomföra LIA hos er? Har ni skarpa upp-drag som skolans studerande kan utföra som examensarbete? Välkommen att kontakta oss.

Vi matchar näringslivets krav på ny kompetens genom att utbilda morgondagens medarbetare!

A N N O N S

www.yh.kungsbacka.se

BETONG aktuellt

5

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

– Utvecklingen går mot mer för-tillverkning. Vårt sätt att arbeta krä-ver en industrialiserad process och vi strävar alltid efter att undvika att behöva lösa oplanerade situationer på plats. Detta behöver byggbran-schen mer av, säger Marcus Garde-hall, affärsområdeschef Bostäder och Komponenter, Strängbetong.

– Prefab står sig mycket bra. Fler och fler byggnader blir helprefab eller "halvprefab" (plattbärlag). Prefab har oftast fördelar prismässigt genom en bättre kontroll på produktionen. Stom-men utgör en stor del av en byggnads kostnad, säger kollegan Björn Olsson, marknadschef vid Starka.

MARcuS gARdehAll anser att marknaden för prefabricerad betong är god.

– Vi följer naturligtvis byggmark-naden rent konjunkturellt, men sett över en längre period har marknaden för industriellt byggande ökat. För flera byggnadstyper är det i dag det dominerande byggnadssättet.

Båda anser att prefab i betong har många fördelar. Tekniken ger snabbt byggande, tystare montagearbetsplat-ser och lite materialspill. Entrepre-nören får mindre platsomkostnader, byggplatsen blir renare och montage kan ske direkt när betongelementen anländer.

– Dessutom kan vi jobba med avancerad formteknik och i vissa fall robotstyrning av tillverkningen vilket ger bättre toleranser och ytfinish på produkterna. Betong som material betraktat har väldigt många fördelar och utgör en viktig del av vår sam-hällsbyggnad. Även byggnader vars stomme är av annat material, står alltsom oftast på en grund av betong. Anläggningsprodukter som rör och infrastruktur som vägar, järnvägar, tunnlar och broar är andra exempel där betong har en betydande roll, säger Marcus Gardehall.

StRängBetong FokuSeRAR på att snabbt få till ett klimatskal så att andra aktörer i byggprocessen kan arbeta vidare i en skyddad miljö.

– Vi konstruerar hela stommar

inklusive fasader och monterar dem på plats vilket innebär ett helhetsan-svar för vår del av byggnaden.

– Baserat på tekniska standar-lösningar lämnar vi stort utrymme för arkitektur och anpassning efter kundernas önskemål. Tidig samver-kan ger oss möjlighet att optimera lösningarna vilket är avgörande för hela projektets ekonomi. Prefablös-

ningar är flexibla, men vår erfarenhet är att det ofta är kostsamt att inte ha en från början genomtänkt lösning, betonar Marcus Gardehall.

äVen StARkA deltAR i projekte-ringen.

– Vi ritar i 3d och använder BIM som vi kommer att jobba hårt med. Med BIM, kan vi visualisera både i fabrikerna och ute på byggarbets-platserna. Där har man börjat med läsplattor som kan ta upp 3d-filerna. Vi erbjuder även hela logistiken och levererar helt kompletta stommar, säger Björn Olsson.

Han anser att kundernas krav ökar och att det blivit viktigare att kunna deras affär.

– Vi ska fixa mer och mer runt-omkring och vi kommer också in tidigare i projekten och tar ett större ansvar i hela kedjan från offert via projektering till leverans.

BjöRn olSSon tyckeR att teknik-utvecklingen gällande prefab kunde varit bättre.

– Det som kommer mer och mer är lättare byggelement och kombinationer med andra material. Även det dekorativa i fasader har blivit viktigare. Miljöfrågor blir en stor del av det framtida byggandet. Ett exempel är kraftigt ökade isoleringskrav. För några år sedan "dög" 150 milimeter isolering, i dag är det 220 till 250 milimeter som gäller.

– En viktig anledning till att vi månar om ett robust klimatskal av betong är tätheten och värmetrög-heten. Det möjliggör inte bara en god termisk komfort utan också att stommen kan lagra energi på ett helt annat sätt än lätta konstruktioner vilket minskar värmeeffektbehovet, säger Marcus Gardehall.

Prefab har framtiden för sigMarknaden för prefabri-cerad betong är bra och utvecklingen talar för mer prefab och ett indu-strialiserat byggande. Det menar Marcus Gardehall, Strängbetong och Björn Olsson, Starka.text FREDRIK DHEJNE

Flertalet planerade bostäder försenasMer än hälften av de planerade lägenheterna i Stockholms län med byggstart 2012 till 2014 är försenade, och den främsta orsaken är kommunernas tröga detaljplanearbete. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Stockholms Bygg-mästareförening.

– Stockholms stad satsar på att vara en miljonstad år 2024 och för att klara denna befolk-ningsökning behöver staden 120 000 nya bostäder eller 10 000 per år. Förra året påbörjades det ungefär 7 000 bostäder i hela Stockholms län, säger Elisabeth Martin, regionchef Sveriges Byggindustrier Öst.

– Även om vi ser en återhämt-ning framöver visar vår under-sökning att det saknas färdiga detaljplaner i kommunerna och då kommer det ändå inte att kunna påbörjas tillräckligt många nya bostäder, kommen-terar Elisabeth Martin.

Ett ytterligare problem som hindrar bostadsbyggandet är tillämpningen av parkerings-normer och bullerkrav som gör det extra svårt att bygga små lägenheter i en storstad.

– Med ändrade regler skulle det gå att tillföra en stor volym nya bostäder och speciellt mindre lägenheter som det är en stor efterfrågan på. Vi vill föra en dialog med länets kom-muner och länsstyrelsen i syfte att ändra parkeringsnormerna och bullerkraven för att möjlig-göra ett ökat bostadsbyggande, avslutar Elisabeth Martin.

»Stommen utgör en stor del av en byggnads kostnad.Björn Olsson

»Tidig samverkan ger oss möjlighet att optimera lösningarna.Marcus Gardehall

»Vi kommer in tidigare i projekten och tar ett större ansvar i hela kedjan.Björn Olsson

Det som byggs idag får våra barn och barnbarn ta hand om. Därför är det extra viktigt att vi gör vad vi kan för att minska påverkan på miljön – i vårt fall genom hur vi konstruerar byggmaterial. Sika arbetar med ett helhetsperspektiv för ett hållbarare samhälle. Läs mer på sika.se.

Vi är rätt leverantör - vad du än ska bygga!

Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet,

det är frågan. Hos oss är valet enkelt. Vi har

både och. Det är vi ensamma om på mark-

naden. Vi kan blanda systemen och ge den

absolut bästa lösningen. Oavsett vad du ska

bygga.

Det är vår styrka.

www.byggelement.se

Kontakta oss

Fo

to: R

osi

e A

lm

möjligheter MASKINUTRUSTNING

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

6

Det finns i dag ett stort antal företag som tillhandahåller maskiner för uthyrning. Maskiner av högst varierande storlek och användnings-område. Man skulle kunna säga att grundfilosofin för dessa företag är att tillhandahålla tillfällig utrustning för att kunna utföra ett uppdrag som är begränsat i tiden. Detta som alter-nativ till att själv behöva investera i egen utrustning.

Men huR SkA man tänka när det gäl-ler att hyra maskiner? Vilka är förde-

larna, nackdelarna och trenderna när det kommer till maskinuthyrning?

– En grundtanke bakom alla hyrfirmors verksamhet är förstås att maximera beläggningen på ett givet antal maskiner. Genom att användare hyr maskiner behöver dessa inte köpa maskiner som man använder sällan, och i realiteten innebär det att färre maskiner behöver tillverkas, säger Anders Collman på Cramo, ett uthyrningsföretag som tillsam-mans med Ramirent är stora på den svenska marknaden.

MAgnuS hellBeRg på Stavdal, ett uthyrningsföretag främst verksamt i Stockholm och storstadsregionerna i södra Sverige, ser stora miljömässiga fördelar.

– Till exempel är nya maski-ner som har förbränningsmotorer generellt sett mer energieffektiva, drar mindre drivmedel och släpper ut mindre avgaser. Kort sagt är de ge-nerellt sett mycket mer miljövänliga. Det är tydligt rakt igenom sortimen-tet från små packningsmaskiner till

grävmaskiner, dumprar och stora liftar, säger han.

en nAckdel SoM skulle kunna framhävas är att uthyrningsverksam-het driver transporter, men det ska alltså vägas mot miljövinster med effektiv utrustning och att arbetet kanske går snabbare. Dessutom samordnas transporter förstås väl vid större projekt där mycket utrustning hyrs.

Detta gäller speciellt vid större projekt där de stora uthyrningsfö-retagen tack vare ett brett sortiment kan göra ett helhetsåtagande. Detta kan även omfatta ansvar för att via lokala depåer kontinuerligt tillhan-dahålla bygget med förbrukningsar-tiklar till maskiner, fästelement som

skruv och spik. Men det kan även handla om kringtjänster som till exempel lokalvård.

Andra fördelar som brukar framhållas med att hyra är att ett uthyrningsföretag tillhandahåller moderna, effektiva och väl servade och genomgångna maskiner. Det lig-ger i sakens natur att man inte kan ta betalt om man inte säkerställer att de fungerar fullgott och är säkra.

eSSVe äR tillSAMMAnS med systerbolaget Tools exempel på leverantörer av verktyg och förbruk-ning mot bygg och industri. Stefan Carlsson, kategorichef för spik och maskiner på Essve, ser fördelar både med att äga och hyra. Vad kunderna väljer följer också delvis konjunktu-

ren, menar han.– Tid är pengar. Det är förstås

kunden som till syvende og sidst avgör när det är lönsamt att hyra eller äga. Ett byggföretag kanske tjänar på att äga sina spikpistoler och kompressorer, men kan kanske hyra in extra utrustning för ett större jobb där mer personal måste tas in. Eller vid behov tillfälligt hyra en större bilningshammare som man annars inte skulle använda dagligen.

och hAn FoRtSätteR:

– Om hyrkostnaden direkt kan vidarefaktureras på kunden så är kalkylen mycket enkel. Annars är det ju oftast billigare att äga utrustning som man använder dagligen, definitivt om den kan direktavskrivas. De bokringsmässiga avskrivningar man måste göra på inköpt dyrare utrustning kan man se som en hyra som är utsträckt i tiden. Detta måste förstås vägas mot vad det skulle kosta att hyra vid de tillfällen då utrustningen de facto används, avslutar Stefan Carlsson.

hyra intressant alternativ till investeringarAtt hyra delar av maskin-parken vid behov kan vara ett alternativ till att äga specialmaskiner som an-vänds sällan. Avgörande är förstås utnyttjandegraden och om hyran kan påföras kunden direkt. text ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

det är ofta billigare att äga maskiner som man använder frekvent. hyrmaskiner är dock ofta relativt nya, välservade och kan vara ett bra alternativ för jobb som inte utförs så ofta.

»Tid är pengar. Det är förstås kunden som till syvende og sidst avgör när det är lönsamt att hyra eller äga.Stefan Carlsson

Kapa kostnader och förkorta byggtiden. Hyr maskiner och annan utrustning för bygget från oss.

Lambertsson är ett uthyrningsföretag som servarbyggbranschen med rådgivning, maskiner och annanutrustning som ökar er effektivitet och lönsamhet.Vi löser även ditt behov av byggkraft från start till mål.

Här är godaråd hyra

www.lambertsson.com

Ett smartare sätt att säkra affärenwww.nordg.se

Ni bygger. Vi garanterar. Byggsäkerhet. Betalningsgaranti. Förskottsgaranti. Fullgörandegaranti. Anbudsgaranti. Med mera.

Snabbt, smidigt och utan krav på motsäkerhet. Använd vårt kundverktyg FastTrack, så kan ni logga in och se kontraktssummor, garantibelopp och löptider, för varje byggprojekt och/eller entreprenör. Online, dygnet runt, tokenkelt och kostnadsfritt.

Välkommen!

23–25 maj 2013 STOXA 12 km från Arlanda

Nordens största maskinmässa!

Grävare, hjullastare och dumprar...Bilar, kranar och liftar...Smarta tips och nya kontakterMässerbjudandenRenkorv och krimskramsProvkörningarTävlingar och uppvisningarFackfolkfest!

❑❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

✓ ✓ ✓

✓ ✓ ✓

Biljetter och utställarförteckningwww.maskinexpo.se

Inspiration, nya maskiner och lönsamma tillbehör för Fackfolk,på MaskinExpo hittar du de hetaste nyheterna från världens bästa bransch.

Välkommen till tre magiska dagar med extra allt!

Maskiner, maskiner, maskiner...

Läs och lär mer på skanskbyggtjanst.se

Fackmässor för bygg- och

fastighetsfolk över hela

Sverige. Rätt besökare

ger kvalifi cerade möten.

Lokala lunchmässor för inbjudna yrkesaktiva besökare. Tydliga teman för varje mässa med nyheter från etablerade leverantörer. Effektivtför både utställare och besökare.

Våtrum Tak & Fasad

Park & Landskap

Interiör Lågenergi-hus

Storamöten i litet format.

möjligheter ENERGIEFFEKTIVISERING

Ingen som åkt förbi ett större bygge lär ha undgått de stora bodar som ofta står uppställda innanför de tillfälliga höga staket som omger byggen. Ju större byggprojekt desto större grupper av sådan. Förutom att inrymma tillfälliga kontor för byggadministration, omklädning och i viss mån för raster så används de även i vissa fall som förråd.

På samma sätt är många andra saker som uppförs runt ett bygge till sin natur temporära. Det enda som är konstant på ett pågående bygge är förändringen och många olika yrkesgrupper passerar genom ett byggprojekt under dess olika faser. Gemensamt är att alla behöver och förutsätter att el tillhandahålls på platsen, vilket byggherren ansvarar för att ordna.

juSt den teMPoRäRA naturen av ett bygge har tidigare gjort att det funnits ett lågt fokus på energisparåt-gärder, men i takt med att energi-priser – inte minst el – uppvisar en långsiktigt uppåtgående trend har detta blivit mer aktuellt.

Likaså specificerar allt fler företag i sina miljöpolicys hur de arbetar med energisparande åtgärder. Detta gäller både stora byggföretag och byggherrar, till exempel fastighetsbo-lag. Ett exempel är att vissa byggfö-retag förbjuder uppvärmning av icke isolerade förvaringsutrymmen till exempel containers där utrustning

och verktyg förvaras. I dag finns con-tainrar med upp till 100 milimeter isolering.

uthyRningSFiRMoR äR relativt snabbfotade och är snabba på att reagera på sina kunders önskningar och miljökrav. Dessutom är en miljösmart profil alltid en fördel i konkurrenshänseende.

Dessa firmor har därför vanligen relativt modern utrustning i sin arsenal och något som kommit starkt på senare år är energieffektiva belys-ningslösningar. LED-belysning har till exempel börjat fasa ut lysrörsba-serade armaturer.

Just bodarna är stora energitjuvar. En studie från Uppsala universitet i samarbete med ett stort byggbolag visade till exempel att bodarna stod för 70 procent av elanvändningen på ett bygge och att uppvärmningen var en stor del av detta.

Ibland håller byggaren med egna bodar och belysningar, i andra fall används uthyrningsfirmans utrust-ning. De senare har utvecklat en rad olika lösningar för att spara energi. Ett av de mest konkreta är användning av bodar med tjockare isolering, bättre dörrar och fönster där de senare även förses med solreflekterande yta.

Andra lösningar är smartare upp-ställning av bodar i samband med den initiala etableringen på platsen. Till exempel ställer man dem tätt till-sammans och samtidigt utför effektiv tätning mellan. Att stapla bodarna på varandra – som man till exempel måste göra av utrymmesskäl vid större byggen – gör att hela systemet av bodar får bättre energiprestanda. Inte minst under den kalla tiden på året eftersom den yttre värmeförlus-tarean kan minskas radikalt. Redan vid bodar i två plan kan en tredjedel eller mer av uppvärmningsbehovet elimineras.

En tumregel är att moderna bodar har högst det halva energibe-hovet jämfört med äldre dito. Bland hyresföretagen definieras i detta sammanhang ”äldre” som 10 till 15 år. Dessa bodar fasas ut och avyttras och blir ofta privata jaktstugor eller fritidsbostäder.

egentligen äR det kombinationen av flera åtgärder som ger de stora en-ergisparande effekterna i slutändan. Det handlar inte om raketforskning utan om att vara smart i det lilla.

Utomhus används numera ofta till exempel lågenergistrålkastare på 150 watt som ersätter en klassisk

halogenlampa på hela1500 Watt. Up-pemot 170 milimeter tjock isolering i tak ger ett bättre inomhusklimat både sommar och vintertid.

FöRutoM BättRe tätning och smart uppställning av bodar används extremt energieffektiva belysningsar-maturer och rörelsegivare som släck-er belysning i utrymmen där ingen vistas. På samma sätt är ventilationen antingen närvaro- eller fuktstyrd. Ett annat exempel är användandet av snålspolande blandare.

Automatisk sänkning av in-omhustemperaturen i bodar med uppemot fem grader under helger och kvällar ger stor effekt, liksom an-vändning av isolerade stålcontainers. Ventilationssystem med effektiva luftvärmeväxlare och välisolerade rör gör att värmen tas tillvara under vintertid.

MAn AnVändeR termostatstyrda värmekablar i vattenledningar för att frostskyddet bara ska vara på när det behövs och för att man bildligt talat inte ska elda för kråkorna som-martid.

Användning av hissar med frekvensstyrning sparar mycket el. Moderna hissar kräver 32 ampere

och i vissa fall så lite som 16, medan äldre konventionella hissar kräver strömstyrkor på uppemot 63 ampere. Bara det senare kan medföra att ett bygge säkras för onödigt stora ström-styrkor med högre fasta kostnader för byggherren som följd.

Större uthyrningsfirmor kan hjäl-pa till med att dimensionera de olika delarna av byggarbetsplatsen med avseende på elbehov och även utföra den så kallade energietableringen på plats för byggherrens räkning och sköta kontakter med och inkoppling på elnätägarens nät.

deSSutoM kAn ansvarig person hos byggherren som betalar elnotorna förses med löpande information om energianvändningen på bygget via en app i mobilen, samt via andra system för uppföljning. På så sätt kan av-vikande mönster snabbt fångas upp. Flera mätpunkter underlättar inte bara kontroll och uppföljning utan även rättvis fördelning av energikost-nader.

Modellen för hur energianvänd-ningen ska clearas mellan byggherre och till exempel det dominerande byggföretaget varierar nämligen en del. Vanligen specificeras att kostna-der för el ska debiteras separat utöver kontrakterade kostnader. På så sätt skapas incitament för fler grupper på en byggarbetsplats att vara mer medvetna och sparsamma med sin energianvändning.

Tidigare har det varit lågt fokus på energisparåtgär-der på byggarbetsplatser. Men företags miljöprofiler och stigande energipriser driver på åtgärder.text ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

»Många energisparåtgärder ger tillsammans stora resultat, som god isolering, rörelse­vakter och termostatstyrning och effektiv belysning.

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

8

i takt med att energipriser – inte minst el – uppvisar en långsiktigt uppåtgående trend har energisparåtgärder på byggen blivit mer aktuella.

Många möjligheter till energibesparingar

smart faktaUppemot 70 procent av elan-vändningen på ett bygge härrör till byggbodarna. Genom att kombinera många små åtgärder som till exempel rörelsevakter kan stora besparingar göras.

Snyggare och smartare Mitt Sverige Bygger

Rätt från grunden.

www.hercules.se

erbjuder grundläggning för alla typer av byggande.

har stor kunskap och yrkesskicklighet.

är marknadsledande.

Är dina byggen lika energisnåla som husen du bygger?

Förmodligen inte. I Sverige är vi bra på energisnåla hus

men sämre på att bygga miljöanpassat. Därför intro-

ducerar vi nu Ramirent EcoSolve.

EcoSolve är en helhetslösning. Vi tar reda på vad du

behöver, ser till att du får rätt utrustning och hjälper

dig komma igång. Du får löpande support och hjälp att

utvärdera resultatet efteråt. Vi har energisnål miljö-

teknik för:

• Bodetablering

• Belysning och värme

• Bränslen och oljor

Bra för miljön. Men också för din budget. Ramirent

EcoSolve kan faktiskt minska din energinota med

upp till 45%.

Det är det vi kallar grön lönsamhet.

Vi tycker arbete ska löna sig.Miljöarbete också.

www.ramirent.se

Effektivare resultat med standardiseradepositioneringssystemMed dagens positioneringssystem och SWEPOS® kan användare få direkt tillgång till aktuella referenspunkter med centimeternoggranhet, vilket blir både kostnadseffektivt och tidsbesparande.

SWEPOS erbjuder navigeringsstöd och positionering vid exempelvis styrning av maskiner vid anlägg-ningsarbeten och infrastrukturpro-jekt, där kraven på lägesnoggrann-het är höga.

– SWEPOS möjliggör navige-ring och positionering med cen-timeternoggrannhet i realtid eller genom efterberäkning. Fördelen med att mäta i realtid är att man får en position redan ute i fält, vilket gör att man redan där kan kontrol-lera sina mätningar.

Genom att koppla upp sitt posi-tioneringssystem till SWEPOS får användaren direkt tillgång till ak-tuella referenspunkter. Det innebär

inte bara att man slipper investera i och underhålla egen utrustning på basstationer. Antalet manuella mätningar, som är både tids- och kostnadskrävande, kan dessutom minimeras, samtidigt som flexibil-teten ökar.

Ytterligare fördelar är minskade felmarginaler, att entreprenörers radiosignaler för korrektionsdata inte slår ut varandra och att man enkelt får tillgång till aktuella refe-renspunkter.

Nackdelarna är få där det mest uppenbara är behovet av god internetuppkoppling och sikt till satelliterna. Tillgängligheten till Internet är oftast mycket god, men

det pågår ett nära samarbete med leverantörer för att nå Internettill-gänglighet i de områden där det idag inte är full täckning.

I nuläget finns det cirka 2 000 yrkesmässiga användare. De flesta avdessa finns inom kom-muner, entreprenadföretag, statliga organisationer och mätkonsultfö-retag. SWEPOS tjänster erbjuds i abonnemangsform men kan även betalas per mätning.

– På så sätt får de användare som är intresserade möjlighet att se om detta system är något för dem. Beroende på förutsättningar kan systemet anpassas till olika användares behov.

SWEPOS är ett nationellt nät av fasta referensstationer för GPS. Deras upp-gift är att tillhandahålla data från GPS/GLONASS-satelliterna för en mängd olika tillämpningar, framförallt för positionsbestämning i realtid för bland annat navigering och datainsamling för

databaser med geografisk informa-tion samt inmätning av fastigheter och maskinstyrning vid till exempel anlägg-ningsprojekt och i jordbruket. Lantmä-teriet svarar för drift och underhåll av nätet, som finansieras dels via statliga anslag och dels via användaravgifter.

a n n o n s

aktuellt

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

ARKITEKTUR

10

Fuktsäkra fasadsystem med hög isolerförmågaModerna byggnader och deras fasader ska uppfylla en rad egenskaper. Och kraven har ökat under åren.

– Ja, förutom att vara estetiskt tilltalande ska fasadsystemen vara enkla att applicera för att minska både kostnad och byggtid. De ska även vara billiga i inköp och helst helt underhållsfria. Sedan är energieffektivitet väldigt viktigt tack vare det ökade fokuset på miljöpåverkan och driftkostnader, säger Anders Sjöberg, ansvarig för Koncept och Innovationer på Sto Scandinavia, som ingår i en tysk koncern.

Just lufttäthet är a och o. Både när det gäller energieffek-tivitet och skydd mot fukt.

– Ofrivilligt luftläckage genom fasaden gör att du får värma en massa luft i onödan. Dessutom ökar risken för fuktskador som kan vara kostsamma och farliga för boendemiljön.

Ett fokus är effektiva och fukt-säkra fönsteranslutningar. Ett annat är så kallade stomskydd, vilket kan beskrivas som ett luft- och fukttätt målningssystem som skyddar bakomliggande byggnadsmaterial.

– Användandet av isolermate-rialet PIR blir allt vanligare bland aktörer på marknaden. Mate-rialet är helt oorganiskt och har avsevärt bättre värmeisolerings-förmåga än motsvarande system med mineralull. Det medför att fasaderna kan göras tunnare med bibehållen energiprestanda, vilket är viktigt i städer med höga tomtpriser.

Jämfört med andra industrigrenar har byggsektorn varit relativt kon-servativ och traditionsbunden när det gäller att ta till sig och använda datorstöd för genomförande och kontroll av pågående projekt.

– Byggnadsinformationsmodel-lering, BIM, är ett brett begrepp som under 2000-talet blivit ett vedertaget begrepp som omfattar såväl mjukva-rustöd i form av virtuella modeller som arbetsmetoder, säger läroboks-författaren och universitetsadjunk-ten Marko Granroth, på Kungliga Tekniska högskolan.

gRundtAnken och visionen bakom BIM är att all information om ett projekt ska samlas på en plats och helst vara kopplat till en tredimen-sionell CAD-modell innehållande objektsinformation av byggprojektet. Man ska vid varje given tidpunkt kunna skaffa sig en ögonblicksbild över var projektet befinner sig, och all dokumentation ska finnas till-gänglig i elektronisk form. Nu är det dock inte så enkelt.

– Det kräver dels interoperalitet mellan olika datorverktyg – i prakti-ken ett öppet och universellt filformat – och att alla parter både bidrar med och löpande uppdaterar information. Där är vi inte riktigt i dag.

Och han fortsätter:– Jag är nyligen hemkommen från

Australien där jag träffat lärare som undervisar om BIM vid University of New South Wales (UNSW) och University of Technology (UTS), Australien. BIM är ett viktigt inslag både i deras arkitektutbildning och för byggnadsingenjörer, och man följer noga utvecklingen mot interoperabilitet som sker inom den branschöverskridande organisatio-nen buildingSMART.

hAn FöRklARAR Att det sedan länge använts motsvarigheter till BIM inom åtskilliga andra industri-grenar, till exempel fordonsindustrin som han menar säkerligen ligger minst tio år före byggindustrin i stort.

– VVS är den gren inom bygg som kommit längst med datorstöd. De ligger några år före andra byggre-nar när det gäller datorstödd projek-tering ned på objektnivå. Dessutom skiljer det sig på så sätt att de vanligt-

vis även tar fram den dokumentation som berör de juridiska aspekterna av sin del av projektet.

egentligen äR BiM inget nytt inom bygg.

– Nej, tänket bakom mjukvarude-len har funnits länge. Redan i mitten av 80-talet fanns färdiga lösningar, men marknaden var inte mogen. Men nu står vi inför ett genombrott på byggsidan.

En positiv utveckling han ser är att allt fler arkitektbyråer börjat intressera sig för BIM och en del har blivit riktigt duktiga.

– Det ligger ju i sakens natur att arkitekterna ligger tidigt i en byggpro-cess. Deras användande av BIM kan därför leda till att skynda på sprid-ningen och användningen av BIM inom byggsektorn i stort, säger han.

Det finns en rad fördelar med att arkitekter använder BIM, menar Marko Granroth.

– Man kan spara tid, undvika eller i åtminstone upptäcka fel eller felaktiga tankesätt tidigare. En bättre och tydligare gestaltning kan göra att nästa led, till exempel de som gör konstruktionsritningar, delvis åter-använder 3D-modeller och lättare förstår arkitektens vision.

Objektbaserade modeller ställer dock större krav på byråernas kom-petens. Men arkitekter som använder sådana modeller redan i skisskedet kan alltså få ett stöd tidigt i processen för att se om uppsatta mål, gällande till exempel hållbarhet och ekonomi, verkar kunna nås. För detta krävs inte särskilt mycket information i modellen och ett smart upplägg spa-rar även tid i längden då modellen och dess information kan leva vidare in i nästa skede.

hAn tRoR äVen att BIM kan stärka arkitektens roll i ett byggprojekt på så vis att denne kan behålla kontrollen över till exempel vision och gestalt-ning. I varje fall längre in i projektet.

– Begreppet ”baktung pro-jektering” är ett känt fenomen i branschen. Det handlar om att det händer för mycket i slutet av ett projekt. Många beslut fattas alldeles för sent, arbetet forceras av tidsskäl, fel uppstår, kostnaderna skenar och man tvingas till kompromisser. BIM kan vara en möjliggörare till att bättre handlingar tas fram tidigare och att detta undviks, avslutar Marko Granroth.

Arkitekter viktig katalysator för att öka intresset för BiMDet finns stora vinster med att använda BIM tidigt i en byggprocess. Allt fler arkitekter börjar använda detta, vilket kan bidra till att tekniken snabbare sprids till fler projekt.text ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

»En positiv utveckling är att allt fler arkitektbyråer börjat intressera sig för BIM och en del har blivit riktigt duktiga.Marko Granroth

smart faktaBIM är samlingsnamnet för me-toder och datorstödda tekniker för att effektivisera byggpro-cesser bland annat genom att göra dokumentation och data tillgänglig för alla parter.

A r k i t e k t e r

www.awlark.se

TRÄBYGGANDE MED PLATTA PAKET

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

12

ProfilinterVju

Stefan Attefall säger att hans vik-tigaste fråga nu är att långsiktigt öka bostadsbyggandet i Sverige och bygga bra bostäder. De senaste 20 åren har vi byggt hälften så många lägenheter jämfört med OECD-län-derna. Han anser att den stora boven i dramat är de långa och snåriga planprocesserna. Det handlar också om olika tekniska särkrav. Processen påverkas av kapaciteten på kom-munernas planresurser, traditioner, överklagningstider, länsstyrelser och statliga regelverk.

– Allt hänger ihop. Jag brukar tala om bostadsbyggandets hinder-bana med många steg på vägen och överallt finns det folk som kan dra i handbromsen. Nu arbetar vi med ett omfattande reformarbete för att göra om den här hinderbanan till en rak och fin väg. Vi ska ha förutsägbarhet och tydlighet. Det är en stor utma-ning med många olika intressen som kan bråka för varje steg vi tar.

SteFAn AtteFAll vill se till att det blir mer enhetliga regler i hela landet när det gäller bostadsbyggandet. Kommunernas alla särkrav vid mark-anvisning är ett problem.

– Ska vi utveckla det industriella byggandet måste sektorn kunna veta vad som gäller för att ta fram större serier, utveckla nya metoder och investera i nya maskiner. Det här är

oerhört väsentligt för att höja pro-duktiviteten och pressa kostnaderna.

Han pekar på ett lyckat projekt i Iggesund där man bygger för 12 000 kronor per kvadratmeter.

– Ska detta fungera kan inte kom-munerna komma med egna krav. Då går det inte att serieproducera husen och då blir det dyrare.

Stefan Attefall menar att det är Boverkets normer som ska gälla. De är ju till skillnad från kommunernas krav framtagna med hjälp av veten-skap och beprövad erfarenhet.

– Vi ska dessutom skärpa kraven 2015. Vi ska ha höga miljöambitioner och lägga krut på rätt saker. Vi ska bli ännu bättre ur miljöhänseende när det gäller nyproduktion, men de riktigt stora utmaningarna handlar om renoveringen av miljonprogram-met och forskning och utveckling på miljöområdet.

Han anser att vi mycket väl kan

bygga varierat och trevligt även med hög standardiseringsgrad. Byggbran-schen bör ta inspiration från bilindu-strin som bygger många varianter på samma plattformar.

– Kommunerna bör låta byggfö-retagen komma med egna idéer och förslag och inte styra utformningen så mycket.

Svensk Fjärrvärme menar att bygg-reglerna missgynnar fjärvärmen, kommentar?

– Det där är komplicerat och går att se från olika håll och dra olika slutsatser. Vi kommer att vrida på den här frågan ett varv till när vi ser över reglerna igen 2015. Det viktigaste är hur den energi byggnaden använder är producerad och vilken klimatpåverkan den har. Grunden måste vara att jaga bort klimatpåverkande utsläpp. Då ska vi använda ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt och EU:s utsläppshan-delssystem.

Borgerliga debattörer menar att hyresregleringen för bostäder leder till bristande utbud, mygel och svarthandel?

– Vi har nu sett över hyres-sättningssystemet och restaurerat ursprungstanken med bruksvärdes-principen. Det innebär att värdet på lägenheter fastställs med hänsyn till

Stefan Attefall– bort med bostads- byggandets hinderbanaSka vi få upp bostadsbyggandet måste vi förenkla regler, snabba på planprocessen och bygga mycket mer industriellt. Det säger Stefan Attefall, bostadsminister.text FREDRIK DHEJNE Foto IVAR BIGESTANS

»Vi behöver också långsiktigt se över hela kapitalbeskattningen.

stefan attefall driver på för att förenkla och snabba på planprocessen vid bostadsbyggande. – det är en stor utmaning med många olika intressen som kan bråka för varje steg vi tar, säger han.

vi hjälper ermed kommandebyggprojekt!Wäst-Bygg är ett av Sveriges största byggföretag. Vi bygger och utvecklarlogistikanläggningar, bostadsprojekt och kommersiella byggnader.

Läs mer om oss på www.wast-bygg.se.

ProfilinterVju

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

13

läge och så vidare. Det finns ingen realism i renodlade marknadshyror. Fastighetsägarna, Sabo och Hyres-gästförening har bidragit till att refor-mera bruksvärderingen som också är brett förankrad i riksdagen. Nu måste vi ge den en chans. Därför planerar vi inga stora kast, men modellen måste naturligtvis utvärderas efterhand.

Varför är intresset för ägarlägenhe-ter så svalt?

– Det har inte gått så bra som vi kunde önska. Men det är en ny form som tar tid för alla aktörer att lära sig. Jag tror ändå att detta kommer att växa. Vi ser också om det går att ombilda hyreslägenheter till ägarlä-genheter. Långsiktigt kan man även tänka sig att omvandla bostadsrätter till ägarlägenheter. Med fler ägarlä-genheter kan vi få ett större utbud av lägenheter genom uthyrning i andra hand.

Hur får vi fram fler studentlägenhe-ter?

– I paketet om andrahandsuthyr-ning höjde vi också den skattefria gränsen för att hyra ut en del av sin bostad till upp till 40 000 kronor per år utan skatt. Det ger en viss effekt med fler som hyr ut delar av sina villor. Det andra är liberalare regler om andrahandsuthyrning. Det tredje är ett uppdrag till Boverket att ifråga-sätta varenda byggnorm och regel för små lägenheter. Många funktionskrav hindrar och fördyrar byggandet av studentlägenheter. Vi tittar också på hur man kan ge tillfälliga bygglov för till exempel moduler i upp till tio år. Det krävs också tillgång till ledig mark. Vi ger nu kommunerna pengar för att inventera lämplig mark.

Hur ska unga kunna skaffa en bostad, när de inte har råd att köpa eller har rika föräldrar?

– Det enda svaret jag kan ge är att vara ruskigt aktiv, sök hos många bostadsföretag, stå i bostadskö, försök att påverka politiker.

Stefan Attefall säger vidare att regeringen tittar på vad staten kan göra för att hjälpa till att lyfta mil-jonprogrammets problemområden och även på skattesituationen på hyresfastigheter.

Vi har avdrag för räntor och skatt på sparande, borde det inte vara tvärtom?

– Vi kristdemokrater vill ha ett skattestimulerat bostadssparande för att hjälpa unga människor. Vi har inte fått gehör för detta ännu, men vi måste dit. Vi behöver också lång siktigt se över hela kapitalbeskattningen.

»Det enda svaret jag kan ge är att vara ruskigt aktiv, sök hos många bostadsföretag, stå i bostadskö, försök att påverka politiker.

smart faktaPersonligt: Född 1960 i Lyck-sele, gift, tre barn

bor: Övernattningslägenhet i Stockholm, fast bostad i Jön-köping

2010-: Civil- och bostadsminister

2001-: Ledamot av Kristdemo-kraternas partistyrelse

2006-2010: Ordförande för riks-dagens finansutskott

2002-2010: Gruppledare för kristdemokraterna i riksdagen

1998-2010: Riksdagsledamot

torv – den outnyttjade råvaranSveriges landyta är till en fjär-dedel täckt med torv. Men av denna enorma volym utnyttjas bara en promille. Trots att torven har ett energiinnehåll motsvarande halva Norges olje-reserv och det är stor efterfrå-gan på trädgårdstorv.

– Värdet på torven, bara på den del som är dikad och som skulle kunna utnyttjas för torv-bruk, är cirka 1 000 miljarder kronor. Totalt finns över 100 miljarder kubikmeter torv. Jäm-för denna siffra med virkesför-rådet i svenska skogar som är tre miljarder kubikmeter, säger Claes Rülcker, vd Branschfören-ingen Svensk Torv.

Förbrukningen av torv för energiändamål, växtodling och strö till djurhållning ligger på fem miljoner kubikmeter.

– Markägare har potentiella värden i sina marker, många gånger mer värdefull än skogen på fastigheterna. Om torven ut-nyttjades bättre skulle fastighe-ternas värde öka samtidigt som torven kan användas, både till energi och jordförbättring.

– Torven anses felaktigt vara fossilt, trots att den enligt EU har en egen klass; ”torv”, mellan biobränslen och fossilt bränsle. Torven har inte fått samma politiska justering som biobränslen vilkas utsläpps-faktorer inte räknas in i EU:s handelssystem, avslutar Claes Rülcker.

stefan attefall driver på för att förenkla och snabba på planprocessen vid bostadsbyggande. – det är en stor utmaning med många olika intressen som kan bråka för varje steg vi tar, säger han.

SAMVERKAN GER EN ENKLARE RESA TILL FÄRDIGT PROJEKTJM Entreprenad har lång erfarenhet av att arbeta i samverkan med beställare av byggprojekt. Vi ser det som det absolut effektivaste sättet att åstadkomma högre kvalitet, lägre kostnader och snabbare genomförande – en enklare resa, helt enkelt. Men det handlar om mer än så. Vår metod att genomföra projekt tillsammans med beställaren resulterar även i hållbara och energieffektiva lösningar. Det gäller såväl för själva projektet, som för omgivande miljö, som alltid påverkas i ett byggprojekt. Våra ambitioner – att tillsammans med våra beställare skapa så mycket värde i projekten med så lite miljöpåverkan som möjligt – kan vi visa upp fl era exempel på. Såväl färdiga projekt, som pågående. Gå gärna in på vår hemsida jmentreprenad.se och läs mer om vårt sätt att arbeta i nära samverkan med beställaren.

Kv Hekla i Kista – som utsågs till 2010 års stockholmsbyggnad – är ett utmärkt exempel på vår metod att arbeta i samverkan med beställaren. www.jm-entreprenad.se

Fo

to: O

rasi

s F

oto

fokus TRÄPROJEKT

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

14

höga krav på miljö och estetik»Vi kom­mer att bygga lik­nande hus igen och vi har nu en teknisk plattform att utgå ifrån.Arne Olsson

i augusti 2012 stod det nya hotellet tallbacken klart, där allt trä som använts är fsC- eller PefC-märkt.

På Ekerö har Plusshus i Setragruppen färdigställt ett hotell åt LRF:s kursgård Sånga-Säby och i Sundbyberg bygger Folkhem fyra åttavåningars bostadshus.

– År 2005/06 bestämde vi oss för att enbart bygga hus i trä. Det gör vi av respekt för miljön och klimatet. Nu bygger vi fyra hus i trä med ett system från Mar-tinsons som bygger på deras KL-trä, vilket är en massiv träskiva av hyvlat granvirke som limmas ihop, med vartannat skikt korslagt för ökad formstabilitet, berättar

Byggbranschen har länge talat om att industrialisera byggandet. Att bygga med trä i moduler och element är ett av sätten och det växer i omfattning. På Ekerö och i Sundbyberg finns två intres-santa och rätt olika projekt med det gemensamma att de byggs i trä och med höga krav på miljö och estetik.text FREDRIK DHEJNE

Folkhems vd Arne Olsson.Med KL-trä tillverkar Martinsons

byggelement som är tvärstyva, tåliga och har låg vikt. Det ger möjlighet till stora spännvidder och rationella metoder för snabbt montage.

huSen i SundByBeRg har tagits fram i ett samarbete mellan Folkhem, Wingårdhs Arkitekter och Martinsons.

Arne Olsson säger att det här sättet att bygga absolut är ett industriellt byggande. Husen monteras snabbt upp med hjälp av förtillverkade byggelement som monteras på plats.

– Elementen ska vara ganska klara med fönster isatta och förberedda för installationer av vvs och el. Vi vill göra så lite som möjligt på plats.

Bygget sker i ett tält som succes-sivt flyttas upp allteftersom våningarna kommer på plats. Tältet är så stort att det täcker hela husets omkrets och en bit till, så att bilar med leveranser kan köra in och lossa under tak. Med hjälp av en travers lyfts elementen på plats. Byggandet går snabbt, en våning monteras på cirka två veckor.

– Genom att bygga under tak blir byg-

get torrt från början och vi behöver inte torka ut byggnaden innan inredningen sätts på plats.

Att bygga stommarna så här är lite dyrare än med stål och betong. Å andra sidan blir byggtiden kortare och kostna-derna för uppvärmning under byggtiden lägre.

Det mesta i husen är byggt i trä. Fasader och tak består av paneler i underhållsfria, kanadensiska cederspån. Uppvärmningen sker med fjärrvärme och vattenburen golvvärme.

– Vi kommer att bygga liknande hus igen och vi har nu en teknisk plattform att utgå ifrån, säger Arne Olsson.

SångA-SäBy

I augusti 2012 stod det nya hotellet Tallbacken med 72 dubbelrum färdigt. Vid LRF:s kursgård Sånga-Säby på Ekerö. LRF har en hög miljöprofil och valde Plusshus modulsystem Trälyftet.

– Vi har ett byggsystem som är flexibelt och vi kan bygga både i moduler och med plana byggelement som kan varieras i bredd och längd. Till Sånga-Säby leverera-de vi både planelement och moduler och det är en stor fördel att vi kan kombinera

dessa i samma bygge, säger försäljnings-chef Hans Åkesson.

en AV de viktigaste komponenterna i byggsystemet är en semimassiv träskiva som ger en massiv trävägg som tar alla laster.

Energieffektivitet var viktigt för bestäl-laren och att bygga och tillverka byggdelar i trä kräver mindre resurser än att göra dem av stål, aluminium eller betong. Det går dessutom åt mindre energi för värme och ventilation än i konventionella hus. Allt trä som används vid hotellbygget är FSC- eller PEFC-märkt.

Hotellet värms med jordvärme och solpaneler och får även el från solceller.

Hans Åkesson säger att platsbygge innebär många variabler. Med moduler är mycket färdigt redan från fabriken vilket ger en säker kalkyl.

– Framtiden ställer höga krav på byggandet och vi ser att marknaden för vår typ av byggsätt växer kraftigt. Det beror bland annat på brist på byggpersonal. Det går åt mindre personal på byggena när man bygger med element och moduler. Jag är övertygad om att detta kommer att öka.

VI FINNS DÄR DU BYGGER

Välkommen som företagskund till Sveriges största byggvaruhandel. Vi fi nns där du fi nnsoch har allt för ditt bygge. Besök beijerbygg.se/foretag eller ring vår växel 075 241 1000.

»Fram tiden ställer höga krav på bygg andet och vi ser att mark­naden för vår typ av byggsätt växer kraftigt. hans åkesson

Nytt byggande för en ny tid ‒ med klimatet i fokus! Älvsbackabron / Skellefteå / Byggår: 2011

Konstruktör: Martinsons / Bild: Patrick Degerman

Strandparken / Sundbyberg / 8-våningshus / Byggår: 2012Arkitekt: Wingårdh Arkitekter / Bild: Wingårdh Arkitekter

OKQ8 / Häggvik / Bensinmack / Byggår: 2011Bild: Martinsons

Bild: Wingårdh Arkitektkontor

Klimatsmarta byggnaderByggnäringen har satsat på att få ner energiförbrukningen i nya byggnader. Nu är det dags att titta på själva byggprocessen och de material som ingår i byggnaden. Att tillverka ett trähus kräver lite energi, samtidigt som träet lagrar den bundna koldioxiden under hela sin livstid.

Tid och pengarTrä är ett lätt och starkt material som lämpar sig för industrialisering. En industriell produktion leder till bättre kontroll på kvalitet, kostnader, logistik och arbetsmiljö. Det industriella trä-byggandet medför kortare tid på byggplatsen och leder till mindre störningar på grannskapet. Med modern industriell träbyggnadsteknik sparar vi både tid och pengar.

Många nya arbetstillfällenI USA bygger man sedan länge fl ervåningshus främst med trästommar och nu har utveck-lingen även tagit fart ordentligt i Sverige och Europa. Modernt industriellt träbyggande kommer att bidra till många nya arbetstillfällen och ökad svensk export.

Vill du veta mer? Kontakta oss på:[email protected] www.trabyggnadskansliet.se

GreenCoat®

www.prelaq.com

GreenCoat® är ett nytt patenterat färgkoncept som baseras på naturliga oljor från växtriket. Upp till 40 procent av traditionella råoljebaserade lösningsmedel har ersatts med förnyelsebara alternativ.

resultatet är en ny generation färgbelagd plåt. GreenCoat är den enda kromatfria färgbelägg-ningen på marknaden som är speciellt utvecklad för nordiska förhållanden.

– den nya generationen färgbelagd plåt

framtid KOMMUNERNAS UTMANINGAR

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

16

– Den största bostadsbristen har vi i storstäderna och universitetsorterna. Det finns också ett behov att bygga i små orter. Där passar inte bostäderna för kommunernas invånare. Men marknadssituationen på dessa orter gör det svårt att bygga. I de större stä-derna går det ju att få folk att betala för nybyggda bostäder, säger Gunilla Glasare, chef för avdelning tillväxt och samhällsbyggnad, vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.

RegeRingen Vill också begränsa kommunernas möjligheter att ställa tekniska krav på energi- och tillgänglighet på det som ska byggas. Begränsningen ska gälla när kommu-nerna anvisar mark för bostäder.

– Om detta genomförs får den som betalar mest köpa marken och bygga. Risken är då att vi får hus som är sämre miljö- och energimässigt än de kunde vara. Det blir heller ingen rättvis konkurrens om den som alltid kan betala mest vinner alla mark-anvisningar, det missgynnar mindre företag. Av allt att döma kommer heller inte Boverkets byggregler, BBR, att skärpas. Vi tycker det är bra om kommunerna får ställa krav på byggandet. Byggbranschen självt vill också utveckla kraven. Det finns också många aspekter på konkurrens på lika villkor. Därför är det olyck-

ligt att ta bort möjligheten att ställa särkrav.

Hon säger vidare att där det fung-erar som allra bäst är kommunernas krav väldigt tydliga redan från början.

– Utredningen har gjort en dålig analys av byggkostnadernas ökning orsakade av energi- och miljökrav. Man har inte tagit hänsyn till livscy-kelkostnaderna. Därför är det fel att använda detta som ett argument. Det är också för enkelt att säga att vi ska höja BBR:s krav.

deSSutoM FinnS det konflikter mel-lan olika statliga regler. Till exempel kolliderar Naturvårdsverkets krav med Boverkets byggregler.

– Här borde regeringen samordna kraven, anser Gunilla Glasare.

– Bara i Norra Djurgårdsstaden hindras 5000 lägenheter på grund av Naturvårdsverkets bullerregler. Vi tycker att man borde göra byggandet av bostäder till ett riksintresse som ska vägas mot andra riksintressen som miljön.

uPPRuStningen AV miljonprogram-met försvåras också sedan lagen om allmännyttan ändrats så att bolagen ska arbeta marknadsmässigt.

– Bolagen kan ju inte ta ut mark-nadsmässiga hyror så systemet haltar, säger hon.

Kommunerna är starkt engage-rade i infrastrukturfrågorna som är väsentliga för företagsetableringar och sysselsättning.

– När vi talar med kommunerna framgår det tydligt att de tycker att infrastrukturen är oerhört angelägen och intresset kring detta är jättestort. Vi har också senare år haft en intensiv diskussion om medfinansiering och om var statens pengar till vägar och järnvägar ska användas. Kommuner och landsting är i dag mycket mer engagerade i statens infrastruktur-satsningar än tidigare, och det finns en tydlig vilja att vara med och betala även om det egentligen är statens an-

svar när det gäller de större vägarna och för järnvägen, framhåller Gunilla Glasare.

SKL:s grundlinje är att den som äger också ska betala även om denna linje i praktiken har mjukats upp.

Hon säger att avtalen om medfi-nansiering nu fått sig en törn.

– Staten har slutit avtal med Sundsvall och Motala om avgifter för att bygga broar. I Sundsvall skulle privatbilister få åka gratis över bron. I Motala skulle alla betala. Nu river regeringen upp avtalen eftersom EU inte godtar detta. Vem kan då i fort-sättningen lita på avtal med staten?

I dag samarbetar kommunerna mer och mer med varandra kring viktig infrastruktur som hamnar och flygfält.

– Samtidigt är detta inte en helt enkel fråga, bland annat beroende på regelverket. Vi ser också att landsting-en utvecklas till en form av region-styre som tar över vissa uppgifter från länsstyrelserna. Det kan hända att detta ger ytterligare en skjuts på samarbetet mellan kommunerna, säger Gunilla Glasare.

De senaste åren har invandringen av flyktingar och deras anhöriga ökat kraftigt, inte minst beroende på kriserna i Syrien och på Afrikas horn. Den ekonomiska krisen i södra Europa gör också att fler EU-medbor-gare söker sig hit. Det här ökar kraven på kommunerna.

– I grunden ser kommunerna po-

sitivt på invandringen och har höga ambitioner, säger Per-Arne Anders-son, chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad vid SKL.

I frågan om att vissa kommuner tar emot betydligt fler än andra finns ingen enhetlig bild, menar han.

– En sak är dock klar och det är att de vill fördela kostnaderna för invandringen jämnare.

Han säger att det finns kommu-ner som vill ha in arbetskraft medan andra säger nej eftersom de menar att de inte längre klarar att ta emot så många. De vill hitta former för att sprida ut de ankommande bättre.

– Det som är lite nytt är att de kommuner där Migrationsverket har anläggningar för flyktingar, där ten-derar många av dessa att stanna kvar i kommunen. Då upplever man att det blivit för många.

PeR-ARne AndeRSSon säger att kommunerna på 1990-talet klarade detta bättre eftersom tillgången på bostäder då var större. Kommunerna tycker också nu att flyktingmotta-gandet, som egentligen är en statlig uppgift, är underfinansierat.

– Från SKL har vi varit tydliga med att statens ersättning för vissa kostnader inte räcker till. Detta ska-par en frustrering hos kommunerna och kan på kort sikt bli besvärligt för dem. Vi bereder nu frågan om hur vi ska agera här. Samtidigt vill våra medlemmar att mottagandet ska vara bra och värdigt.

Hur ser kommunerna på dem som stannar kvar utan uppehållstillstånd?

– Staten har sagt att man kommer att ersätta kommunerna för denna grupps sjukvård och skolgång för barnen. Men vi vet ju inte hur många de är och hur ersättningen då kan bli. Vi har dock fått ett visst gehör från staten om att ersättningen generellt för kommunernas kostnader för invandringen inte räcker fullt ut, konstaterar Per-Arne Andersson.

kommunernas förtroende för staten som avtalspart har fått sig en törn sedan staten bröt avtalet om broavgifter för den nya bron över motala ström.

»Det finns en tydlig vilja att vara med och betala även om det egentligen är statens ansvar.Gunilla Glasare

tuffa utmaningar för kommunernaSveriges kommuner står inför flera stora utma-ningar som bostadsbrist, finansiering av infrastruk-tur och integration av invandrare. Staten lägger också över uppgifter utan att ekonomiskt kompense-ra fullt ut. Samtidigt ställer man krav på hur kommu-nerna ska agera. text FREDRIK DHEJNE

...andreas eriksson, energiingenjör, bravida.

För fastighetsägare – vilka energisparande åtgärder är mest effektiva i befintliga byggnader?

– Ventilationens elförbruk-ning kan minskas mycket genom att reglera farten på fläktarna. Detta bör vara en av de första åtgärderna man tittar på, säger Andreas Eriksson.

Andreas Eriksson anser att det är viktigt att under-hålla sina system. Smutsiga luftkanaler försämrar effekten, bromsar upp luftgenomström-ningen och ger högre energi-förbrukning, exempelvis.

Ger åtgärder i belysningen några stora vinster?

– Bäst ekonomi fås genom att byta ut hela belysnings-systemet, i samband med upprustning, eftersom de äldre armaturerna och ljuskällorna ofta använder mycket mer energi än moderna.

Rekommendationer?– Sätt in elmätare för att se

hur mycket man förbrukar, det ger ett incitament. Gör en or-dentlig analys över byggnadens energiförbrukning som sedan ligger till grund för vad man ska göra. Välj en bra serviceparter.

Fast koncept lockarFör att snabbare få fram idrottshallar beställer nu Stock-holms stads fastighetskontor hallar enligt ett fast koncept.

Tanken är att hallen ska vara färdigprojekterad och se likadan ut på varje plats. Beroende på markförhållanden kan hallen från start bli färdig på sex månader.

– Det som behöver göras är att projektera markbearbet-ningen och gjuta grundplattan. Under den tid markförberedel-serna och grundplattan görs beställer vi hallkomponenterna som då tillverkas efter våra specifikationer. Därigenom sparar vi mycket tid, säger projektchef John Lundholm.

– Vi har gjort en idrottshall fokuserad på att utövarna ska få en premiumupplevelse. Dessutom går byggnaden att miljöklassa enligt certifieringen Miljöbyggnad.

Bästa läget!Byggklar tomt i centrum vid pendelstation närmast Arlanda

Kontor. Handel Bostäder. . www.knivsta.se

Fo

to: F

red

rik

Dh

ejn

e

Fo

to: P

er P

ixel

Pet

erss

on hallå där...

Vi bygger nya idrottshallar för halva kostnaden!

PersPektiV ARKITEKTUR

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

18

Allt fler gamla hamnområden bebyggs »Det finns en tydlig pa­rallell till Hamburg och Rotter­dam.Per Kallstenius

att bygga bort ödsligheten kring hamnar och färjeterminaler är en omdiskuterad fråga i den rådande bostadsbristen.

Många moderna stadsomvandlingspro-jekt handlar om att ta tillvara gammal industrimark. I takt med att städer växter och olika industrigrenar gått in i nya skeden har vissa områden – bland annat hamnområden – tappat sin ursprungliga funktion.

Någon som varit med i flera stora stadsomvandlingsprojekt i Stockholms-området är Per Kallstenius som började sin arkitektbana i mitten av 1960-talet. Förutom att ha varit vd för börsnoterade företaget FFNS Stockholmsverksamhet har han arbetat som arkitekt på en byrå under många år. Men mest känd är han ändå som den ende person som varit stadsarkitekt i Stockholm under två perio-der, 1984 till 1989 och 1993 till 2010.

Hamnområden med sina ofta centrala och attraktiva lägen ingår många gånger i stora stadsomvandlingsprojekt som syftar till att förtäta städer. Men det finns många utma-ningar för arkitekterna.text ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Han har under sin yrkesverksamma tid med andra ord både arbetat inom of-fentlig förvaltning och som praktiserande arkitekt.

– Det fanns långt tillbaka storslagna planer på att Stockholm skulle ha ett stort hamnområde i Hammarby där man även skulle ta emot stora oceangående fartyg. Men även om Stockholm haft och fort-farande har en stor hamn i till exempel Värtan så har ändå Göteborg kommit att spela huvudrollen när det gäller storska-liga sjötransporter till och från Sverige. Kryssningstrafiken har dock fortsatt att spela en viktig roll i huvudstadsområdet, säger han.

hAn BeRättAR Att det under mitten av 1980-talet stod klart att stora delar av hamnområdena nära de centrala delarna av staden kunde användas på bättre sätt. Detta ledde till en process där exempelvis norra Hammarbyhamnen gradvis började bebyggas i början av 1990-talet och tradi-tionell hamnverksamhet gradvis minskat kraftigt.

– Det finns en tydlig parallell till Hamburg och Rotterdam där traditionell hamnverksamhet gradvis flyttats längre ut från stadskärnan till förmån för bebyg-

gelse och rekreation.Men det finns många utmaningar för

stadsplanerare och arkitekter vid denna typ av omvandlingsprojekt som tar decen-nier, menar Per Kallstenius.

– Ett problem med gammal industri-mark som till exempel hamnområden är att de på sina håll är mycket kontamine-rade på grund av utsläpp som skett under lång tid.

en AnnAn StoR utmaning är att respek-tera och ta hänsyn till befintliga industri-ers verksamhet.

– Man kan inte köra iväg företag hur som helst. En del industrier som ligger i områden som är attraktiva för omvand-lingar till bostäder, kontor eller rekreation har funktioner som är att betrakta som samhällsnyttiga. De kan inte, i en växande stad där det byggs mycket, skickas till ytterkanterna av staden. Jag tänker till exempel på betong- och asfaltsindustrier.

Dessutom finns det i även omvand-lingsprojekt ibland ett ömsesidigt intresse av att behålla viss industriverksamhet i områden som förtätas med till exempel sjönära bostäder. Här är omvandlingen av västra Kungsholmen ett exempel han nämner.

– Samtidigt måste man i den övergri-pande stadsplaneringen ha ett öga på hur industrigrenar som finns representerade i stadens delar ändrar karaktär över tiden. Vi har i dag till exempel många fler, men betydligt mindre företag inom till exempel life science och it.

inFRAStRuktuRPRojekt kan även bidra till att göra omvandlingsprojekt än mer attraktiva för investerare och få färdiga projekt att fungera bättre.

– Till exempel har utvecklingen av området runt sjönära Liljeholmen gynnats enormt av närheten till både tunnelbana och den nya kollektivtrafiken i form av ny spårbunden trafik som tvärbanan. Båtarna för persontransporter inom Hammarby sjöstad är ett annat exempel på nyinrättad kollektivtrafik som betytt mycket, avslutar Per Kallstenius.

Vad du än vill utvecklas inom, kan du göra det hos oss!

Skanska är ett av världens ledande projektutvecklings- och byggföretag med expertis inom byggande, utveckling av kommersiella lokaler, bostäder och projekt i offentlig-privat samverkan. Baserat på bolagets globala miljökunnande siktar Skanska på att bli kundernas första val när det gäller Gröna projekt. Koncernen har idag 52.000 medarbetare på utvalda hemmamarknader i Europa, USA och Latinamerika. Omsättningen år 2011 uppgick till 122 miljarder kronor.

Hos oss på Skanska kan du vara med att skapa nya toppmoderna shoppinggallerior, uppföra energisnåla lägenheter och hus eller bygga nya broar och vägar. Du kan arbeta med projektutveckling, som ledare inom vår byggverksamhet eller som intern teknikkonsult. Du avgör!

Vi är alltid på jakt efter duktiga ingenjörer men också drivna ekono-mer, programmerare, personalvetare, jurister, tekniker och andra kompetenser som behövs för att driva ett av branschens mest profes-sionella och framgångsrika företag.

Läs gärna mer på www.skanska.se/ledigajobb

smart faktaTidigare hamnområden ingår ofta i stora stadsomvandlingsprojekt. De är ofta med sina centrala och givetvis sjönära lägen mycket attraktiva, men kräver ibland omfattande sanering.

»Man kan inte köra iväg företag hur som helst. Per kallstenius

Fo

to: M

alen

a K

arls

son

Ytliga problem?

Vi vet att du har det. Oavsett om det är Hornsgatan i Stockholm som är ditt problem eller om det är golvet på firman så spelar det oss ingen roll. Vi har teknik för att skapa eller renovera alla ytor oavsett material. Med avancerad diamantteknik kan vi bearbeta och underhålla de flesta ytor efter ditt önskemål. Kontakta oss för en demonstration. Ring 0121-294 00 eller maila [email protected]

www.htc-twister.com www.htc-floorsystems.com

Varsågod! En hEl byggorganisation till din tjänst.Varje byggprojekt är unikt. Därför bör varje lösning och leveransmodell också vara det, tycker vi på Midroc. Vi erbjuder lösningar anpassade efter dig och ditt projekt och kan ställa upp med en komplett byggorganisation om du så önskar. Från konsulttjänster till totalentreprenad. Alltid i nära samverkan med dig som kund. Tillsammans med dig kan vi driva projekt med rätt kompetens i varje steg. Våra tjänster kan innefatta samtliga faser i ett projekt: analys/planering, design och konstruktion samt upphandling, genomförande och överlämnande. Självklart kan vi också samarbeta med en systemleverantör. Vårt arbetssätt är att med tydlighet och fasta beslutspunkter ta projekten mot det gemensamma målet. Och där miljö- och specialkunskap om Miljöbyggnad alltid finns med som viktiga parametrar. Vi arbetar lika gärna med fasta priser eller i samverkan med målpriser beroende av projektets karaktär och dina önskemål. Och vår grundläggande idé är att alltid överträffa dina förväntningar i alla steg. Läs gärna mer på www.midrocpm.se.

Smartare byggande

När det gäller fasader är det smart att vara trögDen främsta fördelen med våra tunga fasader är att de har en tröghet för temp-

eraturförändringar som gör att de behåller och magasinerar inomhusvärmen.

Tunga fasader byggs med tjocka sandwichväggar – två betongskivor

med isolering mellan ger en bärande fasad utan risk för köldbryggor.

Resultatet är ett tätt hus med ett jämnt och skönt inomhusklimat. Det

minskar både miljöbelastningen och energikostnaderna. Konstruktionen

ger också en ovanligt bra ljudisolering och de tunga fasaderna fungerar

därför utmärkt även för nybyggen i bullrig stadsmiljö. Se fasader vi har

byggt på strangbetong.se/fasader (eller skanna koden).

fokus

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

20

TRÄByGGNATION

Trä har används som byggmaterial i byggnader sedan medeltiden. En av träets fördelar som byggmaterial är att det är enkelt att renovera och till-gången på råvaran är god på många platser, inte minst i Norden.

Flexibiliteten och materialets formbarhet är två andra fördelar. Byggprojekt i trä går ofta fort med industriell förtillverkning av hela torra moduler eller element. Ingen tid behövs för att torka ut byggfukt som i till exempel betonghus.

Ett träd binder dessutom stora mängder koldioxid under hela sin livstid och trä i ett hus som rivs kan återvinnas. En annan fördel ut mil-

jöperspektiv är att det är lätt, vilket underlättar transporter i alla steg i materalets livscykel.

Vikten hAR äVen betydelse i helt andra sammanhang. Totalvikten på en träbyggnad varierar från cirka en femtedel till en tredjedel av vad mot-svarande betongbyggnad av samma storlek och antal våningar väger.

Just detta har betydelse för byggnader som uppförs i jordbäv-ningsdrabbade områden som till exempel Japan och Kina. Låg vikt även i flervåningshus av trä gör att den totala massa som kommer i svängning begränsas och därmed ökar chanserna till att byggnaden inte skadas svårt. Lägg därtill det faktum att träets inbyggda seghet och elasticitet gör att huset inte spricker på samma sätt som ett betydligt sprö-dare sten- eller betonghus. Det finns dessutom större möjligheter att laga ett jordbävningsskadat trähus.

den lågA Vikten gör att det erfor-derliga pålningsarbetet som måste göras inte blir lika omfattande och kostsamt i de länder som har stora

problem med jordskred, till exempel Italien eller Kina.

intReSSet FöR flervåningshus har ökat under senare år och det tidigare förbudet från 1800-talet för trähus över tre våningar – med bakgrund i tidigare stadsbränder – togs bort så sent som 1995 i Sverige.

I juli 2009 stod fyra åttavånings-hus om totalt 134 bostadsrätter klara i Växjö. Projektet som gick under namnet Limnologen består av en konstruktion med bjälklag och väg-gar av massivträ. Endast den nedersta våningen är utförd i betong. Sedan dess har flera flervåningshus i trä sett dagens ljus i Sverige. Ett pågående åttavåningsprojekt pågår just nu i Sundbyberg i Stockholm.

Många träkonstruktioner är gynnsamma ur brandsynpunkt. Till exempel är de stora limträkon-struktioner som möjliggör stora fria spännvidder och som används i stora idrottshallar eller kongresshallar eller liknande mycket brandsäkra.

i händelSe AV brand kolnar vis-serligen det yttre skiktet av träet, men det skapar samtidigt en tröghet för fortsatt brand. Hållfastheten påverkas inte nämnvärt av den ökade tempera-turen och eventuella sammanbindan-de metallförband skyddas av träet. En ren metallkonstruktion tappar snabbt i hållfasthet vid ökade temperaturer. Flervåningshus i trä som byggs följer allmänna byggregler och förses med sprinklersystem.

Allt högre trähus intar nya marknaderTrä har använts som byggmaterial i hus under mycket lång tid. På se-nare år har det även blivit vanligare med flervånings-hus i trä, och intresset för trähus är stort i jordbäv-ningsområden.text ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

trä är flexibelt, formbart och har ett visst mått av elasticitet, vilket är gynnsamt i många tillämpningar.

Svensk arkitektbyrå utvecklar trähus för kinaArkitektbyrån AIX har ritat bostadshus i trä för en kinesisk ekostad, Tangshan Bay. En master plan för den nya staden, vid kusten öster om Peking, har tagits fram av det svenska företaget Sweco. Flera städer med ekologiskt tema planeras i Kina. De anläggs för att växa till nya miljonstäder.

– Vårt uppdrag kom från de svenska Skogsindustrierna och från den europeiska organisa-tionen European Wood. Vi ritade en stadsplan för 200 lägenhe-ter, hus med trästommar från fyra till åtta våningar, berättar arkitekten Lars Johansson. Lägenheterna kan prefabriceras och transporteras som platta paket i standardcontainers.

Trähusen för Tangshan Green Bay har mött stort intresse. AIX har blivit inbjuden till flera kinesiska universitet, myndig-heter och fastighetsbolag. Lars Johansson var i november på en resa till fyra kinesiska städer.

– För oss har det öppnats många dörrar, första veckan i mars tog jag emot en delegation från regionen Mulan Weichang till en konferens i åre som AIX arrangerade tillsammans med Sustainable Lifestyle Sweden.

I bergen norr om Peking vill Mulan Weichang utvecklas turistnäringen parallellt med återplantering av skog för en framtida inhemsk träindustri.

– Intresset för att bygga grönt och energisnålt är stort bland kineserna, säger Lars Johansson.

»Trähusens egen­skaper gör dem lämpliga i jord­bävningsområden.

smart faktaLåg vikt, god råvarutillgång, god formbarhet och mångsidighet är några anledningar till träets populäritet som byggnadsmate-rial. Dessutom binder trä mycket CO2 under hela sin livstid.

upplandsvasby.se • Väsby Direkt tel: 08-590 970 00 • Besöksadress: Drabantvägen [email protected]

facebook.com/upplandsvasby • twitter.com/upplandsvasby

ETT VÄSBY I FRAMKANT

Sveriges IT- kommun 2011-2012Kvalitetsmässan 2011

✓ Toppnotering i kundbedömd kommunal serviceSveriges kommuner och landsting samt Stockholm Business Alliance

Topp 10 som miljökommun i SverigeMiljöaktuellt

✓ ✓ Topp 10 Näringslivsrankning i Sverige 2011 & 2012 Svenskt Näringsliv

Effektivaste kommun i Sverige 2011Dagens Samhälle

✓ Attraktiv arbetsgivare, störst förbättring 2012Nyckeltalsinstitutet

✓ Sveriges mest innovativa lärare 2012Lärarnas Riksförbund och Microsoft

✓ Sveriges mest innovativa skolledare 2013Lärarnas Riksförbund och Microsoft

Ett fl erårigt arbete med att ge service till medborgare på ett bättre och effektivare sätt börjar bära frukt. Till nytta för alla som redan bor i Väsby och för alla andra som letar en bra plats att bo eller arbeta på. Här är några av våra framgångar.

Välkommen till Väsby du också!

Träfasad för flervåningshus

Moelven Wood Projekt054-53 64 [email protected]/projekt

Moelven har i mer än 20 år utvecklat och levererat brandskyddade träprodukter. Vi har träfasader som gör det möjligt att utnyttja träets egenskaper och ut-veckla nya byggstilar för högre byggnader samtidigt som de brandtekniska kraven uppfylls.

Goda Rum

Setra erbjuder miljöcertifierade träprodukter för byggnation och inredning. Tillsammans med vårt dotterbolag Plusshus skapar vi flexibla lösningar för framtidens boenden. Prefabricerade bostäder av trä ger gränslösa möjligheter att bygga smart, effektivt och hållbart.

Läs mer om våra produkter på www.setragroup.com

wood for lifewww.setragroup.com

Bygg för framtiden, välj träIndustriellt husbyggande skapar smarta lösningar för kommande generationer.

krönika

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

22

Står det att det är ko i min lasagne så ska det banne mig inte vara häst. Man vill veta vad man äter. Helt rätt. Men om kommunen ska bygga ett dagis där våra småttingar ska tillbringa sina första känsliga år så kan de inte vara säkra på att få reda på vad byggvarorna innehåller. Det är omöjligt att få fram deklarationer från vissa materialtillverkare.

Det här måste ändras. Vi männ-

iskor påverkas nämligen inte bara av det vi äter. 90 procent av vår tid spen-derar vi inomhus, i hemmet, i skolan, på arbetsplatsen etcetera. Vi påverkas ständigt av byggnadsmaterial i form av emissioner och genom direktkon-takt via huden. Att vi reagerar på oli-ka kemikalier och emissioner är tyd-ligt kartlagt. Reaktionen kan vara allt från lindrigt eksem till allvarligare skador under långvarig exponering. Alla som bygger har ett stort ansvar att se till att våra barn och vi själva inte skadas av farliga kemikalier i byggvaror. Vi ska inte heller påverka omgivningen så att fiskar och andra djur skadas. Miljöbalken är tydlig i att den som använder en produkt ska ha kunskap om produktens påverkan på människa och miljö. Vidare ställer miljöbalken krav på försiktighet så att inte människor och miljö utsätts för risk.

huR kAn då så många byggvaror sakna information och farliga ämnen förekomma inom byggverksamhe-ten? Ja, inte beror det på bristande in-

itiativ från byggbranschen. Det finns sedan mer än 15 år tillbaka en mall för hur tillverkare och importörer ska beskriva byggvarors miljöegenskaper och innehåll. Den heter Byggvarude-klaration och togs fram av branschen själva i Byggsektorns Kretsloppsråd och ligger numera till grund för i stort sett allt svenskt arbete med vär-dering av byggvaror i Sverige. Bygg-varudeklarationerna och de system som finns för värdering av byggvaror

(till exempel Byggvarubedömningen, Sunda Hus och BASTA) gör att Sverige har ett kraftigt försprång gentemot andra länder.

För att ytterligare driva på utveck-lingen har branschen i samverkan med staten utvecklat Miljöbyggnad – ett svenskt certifieringssystem för byggnader. Systemet ställer bland annat krav på redovisning av bygg-materials innehåll av farliga kemiska ämnen och hur detta dokumenteras.

De internationella certifieringssyste-men BREEAM och LEED samt det nordiska Svanen ställer också i olika omfattning krav på byggmaterial. Dessa certifieringssystem har nu fått ordentligt fotfäste i bygg- och fast-ighetsbranschen, och genom att fler och fler privata och offentliga bygg-herrar certifierar sina hus så ökar trycket på byggmaterialtillverkare att deklarera sina varor. Målet för oss är naturligtvis att alla byggvaror ska ha fullgoda deklarationer. Då kan kommuner och andra välja byggva-ror utan farliga kemiska ämnen. Det leder också till att hyresgäster och köpare kan känna sig trygga.

Så VARFöR nöjA sig med att inte veta? Ställ krav nästa gång du byter bostad eller kontor – ju fler av oss som blir medvetna och ställer krav desto snabbare kan vi fasa ut och minimera användningen av farliga ämnen i byggbranschen. Du väljer. Välj deklarerade byggvaror utan farliga ämnen och välj certifierade byggnader.

innehållet i lasagne – viktigare än dagisets byggmaterial?En het fråga i olika media de senaste veckorna har varit i vilka fabriks-tillverkade matvaror det finns hästkött. Över hela Europa ropar producenter, grossister, handlare och allmänhet på ordning och reda och justa innehålls-deklarationer. text BENGT WåNGGREN, VD SWEDEN

GREEN BUILDING COUNCIL

»Den som använder en produkt ska ha kunskap om produk­tens påverkan på människa och miljö.

KISTAMÄSSAN STOCKHOLM 11-12 SEPTEMBER 2013

Arrangörer:Guldsponsorer: Silversponsorer:

Konferensen: www.sgbc13.se Mässan: www.ekobyggmassan.com

Välkommen till Nordens enda renodlade mötesplats för hållbart byggande och stadsplanering

Några säger att vår teknik trotsar naturlagarna.

Andra ger oss fina priser. Kanske just därför.

I denna publikation kan du läsa om dagens tekniska lösningar för att spara energi i byggnader. Men om du letar efter ett komfortsystem utvecklat för morgondagens hårda krav på inomhuskomfort och energibesparing är du varmt välkommen att kontakta oss på REHACT  AB, ett av Sveriges mest internationellt prisade nya utvecklingsbolag inom miljöteknik.

REHACT AB (publ.) utvecklar och säljer ett prisbelönt komfortsystem, Rehact Energy System, som minskar behovet av extern energi för värme, kyla och ventilation i byggnader med upp till 85 procent. Bolagets aktie är noterad sedan 2012. För mer information: www.rehact.se

• Winnerof“GreenMentorshipAward”,ZennströmPhilantropies,London• Finalistof“GreenChallenge”,DutchPostcodeLottery,Amsterdam• Voted“Oneofthe25BestCleanTechStartupsintheNordicRegion”,NordicCleantechOpen• Finalistof“TheNordicCouncilNatureandEnvironmentalAward”,Copenhagen• Awarded“OneofSweden’stop12ClimateSolvers”byWWF,Stockholm• AwardedtwosilvermedalsforEnergyandVentilationattheKuwaitScienceFair,KuwaitCity• Winnerof“BestCSREntrepreneur”,GlobeForumBusinessNetwork,Stockholm• Winnerof“BestSocialInnovation”and“EnvironmentalAwareness”,VentureChallenge,USA

Nextgenerationheating,coolingandventilationsolutionforbuildings

www.pbt.se

Är du intresserad eller har frågor,kontakta Torbjörn Lång eller Patrik Bergström tfn 08-56485950 eller mail [email protected]

Redan tidigt i projektet analyserar PB teknik tillsammans med kunden möjlig-heterna att projektera så energioptimalt som möjligt. Vi minimerar kyl- och värmebehov och vi utnyttjar all tillgänglig teknik för att få ner energiförbruk-ningen med så liten påverkan på miljön som möjligt. Vi är certifierade i Miljöbyggnad och GreenBuilding. Välj det hållbara alternati-vet och främja grönt byggande!

Boka in oss för att diskutera en offert och hur vi kan göra ditt projekt mer miljö- energimedvetet.

VVS konsulten med känsla

för miljöoch energi.

Noxite®

Taket som renar luften!

Mono Noxite ingår i Icopals helhetslösning för låglutande tak.Läs mer på www.noxite.se.

Illus

tratio

n: D

iakr

it/BA

U

ncc.se

Det vi gör är det som räknasSom samhällsbyggare har vi ett stort ansvar för hur framtidens stad kommer att se ut. Därför arbetar vi målinriktat med att utveckla vår egen produktion och att minska klimatpåverkan under våra projekts hela livstid. Det betyder att vi skapar produkter som gör det möjligt för nästa generation att ta över stafettpinnen och fortsätta bidra till en bättre miljö, även efter att vårt arbete är klart.

Strävan efter att minska klimatpåverkan leder oss ständigt in på nya, spännande spår. Bland annat certifieras alla våra kommersiella lokaler enligt BREEAM, världens mest utbredda system för miljöcertifiering. Ett exempel är Torsplan, det kontors- och handelshus som vi nu utvecklar i Stockholms nya innerstadsdel Hagastaden.

Torsplan, sTockholm