Business 1-2001

# 1.2011

på väg med alexander hars

”Bekräftelse är en drivkraft”

säljknep

var förberedd – men våga överraska

mentorer kontaktnät väg till jobb

den hårda gröna linjen

undervattensdrakar

långsamma strömmar ger miljövänlig el

etaBlering Hardstaff fick hjälp in i Sverige

servicenivån mätsHur bra är kommunerna?

för göteborgsregionens näringsliv

dermanord Ställer Höga krav

datorspelmånga uppstickare från göteborg

vinjett

vinjett

dynamo aktuellt

2 BuSineSS # 1 2011

visst kan man tänka så, men samtidigt blir du väldigt begränsad om du kör tillsammans med någon. jag vill erbjuda spotify på alla mobiltelefoner, alla datorer, alla devices, helt plattformsoberoende.

stärk kompetensen med avanto

vill du att ditt företag ska växa

genom kompetens? nu finns chan-

sen att delta i en ny satsning som

ska stärka och utveckla kompeten-

sen hos små och medelstora företag

i göteborgsregionen och i offentlig

verksamhet. i korthet handlar

avanto, avancerad tillväxtorganise-

ring, om att ha rätt kompetens på

rätt plats och i rätt tid.

– vi vill att företag ska vara bättre

och rätt förberedda inför framtida

upp- och nedgångar, säger Boye

Johansson, ansvarig för Strategisk

kompetensförsörjning på Business

region göteborg.

kraven på företags kunnande blir

högre när kraven på effektivitet,

teknikanvändande och att agera i en

globaliserad marknad ökar. Samtidigt

börjar det bli svårare att hitta kom-

petent arbetskraft. det är här avanto

kommer in som en utvecklingsmöjlig-

het, dels för att stödja ledningen i att

se vilken kompetens företaget sak-

nar och dels för att tillföra de kunska-

per som saknas.

– men först måste företagen inse

att behovet finns och att de vill växa

utifrån ett kompetensperspektiv,

säger projektledaren karin ingelhag.

arbetet börjar med att ledningen

ringar in den kompetens som är av-

görande för att ta hem affären, inte

bara i dag utan även i morgon. man

analyserar vilka strategiska kunska-

per som är avgörande för företagets

ny statistik visar att

antalet sysselsatta i

göteborgsregionen

ökar rekordsnabbt.

under fjärde kvartalet

2010 ökade jobben

med 3,1 procent

jämfört med samma

period året före. det är

betydligt bättre siffror

än vad resten av landet

och övriga storstads-

regioner uppvisar.

under 2011 förväntas

dessutom antalet

sysselsatta nå samma

nivå som innan

lågkonjunkturen. det

enorma tappet som

följde på finanskrisen

vore i så fall helt

återhämtat.

Samtidigt som

sysselsättningen

ökade under 2010

minskade även

arbetslösheten i

regionen med cirka

5 400 personer. det

innebär att den sjunkit

från sju till sex procent

bland arbetsföra

personer i åldrarna

16–64 år. i malmö- och

Stockholmsregionen är

arbetslösheten

oförändrad sedan förra

året.

ibland är det bra att

som företagare låta

någon utomstående

betrakta din verksam-

het med fräscha ögon.

det kan ge infallsvink-

lar och idéer som du

själv har förbisett. en

viktig källa till

kompetens och ny

kunskap är de dryga

60 000 studenter som

finns i göteborg, så

varför inte ta del av

deras kunskap och låta

dem hjälpa dig i ditt

arbete? med nationella

exjobb-poolen, en

gratis annonsplats för

studenter och

arbetsgivare, hittar du

enkelt studenter som

kan ge dig och din

verksamhet nya

perspektiv. genom att

låta dem utreda ditt

företags utmaningar i

sina examensuppsat-

ser löser du dessutom

inte bara din egen

situation. Studenterna

får möjlighet att ägna

sig åt ett reellt problem

och skaffa sig

referenser.

läs mer på

www.xjobb.nu

inspirationsträffar med 365 sakeroavsett om du är entreprenör,

företagare, student eller arbetslös

har du i år chansen att låta dig

inspireras till handling av kända

inspiratörer och gästföreläsare som

kommer att prata om allt från

gatukonst och entreprenörskap till

kreativ reklam. de tolv gratis

inspirationsträffarna arrangeras av

365 saker du kan göra, som

ursprungligen var mångsysslaren

navid modiris bloggprojekt där han

varje dag genomförde och skrev om

en ny sak som man kan göra.

Bloggen har nu utvecklats till att

vara en inspirerande webbportal där

människor – genom föreläsningar,

workshops och bloggberättelser

– uppmuntras att ta det kortaste

steget från tanke till handling.

varje inspirationsträff har ett eget

tema och två av vårens ämnen är:

tjäna pengar på det du älskar. diskussionen kommer att handla

om hur man kan bygga smarta

sätt att tjäna pengar på just det

man älskar.

konsten att vara arbetslös. kommer att ta upp det faktum att

arbetslöshet också kan vara en

möjlighet att exempelvis byta

karriär, hitta nya sätt att tjäna

pengar på eller starta eget företag.

mer information om inspirationskvällarna finns på www.365saker.se/kalendarium

framtid. Sedan gäller

det att planera när och

hur kunskapen ska

föras in och användas

i företaget. Huvud-

målet är att arbetet

med kompetensför-

sörjning ska skapa

affärsnytta.

– vår roll är att

stödja ledningen att

uppnå detta, säger

Boye Johansson. För-

delen är att vi även

stödjer ekonomiskt och

levererar de insatser

som behövs.

avanto vill öka med-

arbetarnas delaktig-

het i utvecklingsarbe-

tet samt verka för en

mer jämställd verk-

samhet. målsättningen

är att minst 40 företag

och 2 800 medarbeta-

re ska ha omfattats av

projektet under de när-

maste två åren.

avanto projektleds

av Business region

göteborg i nära sam-

arbete med gr och

finansieras av europe-

iska Socialfonden.

vill ditt företag stär-

ka kompetensen? läs

mer på www.avanto.se

ökar mest i landet

Win-win med studenter

Foto

Ba

rr

y li

spotifygrundaren och forne chalmeristen martin lorentzon till expressen på frågan om det inte finns en logik i att sälja till apple eller google.

Foto

kat

Ja a

nd

erSS

on

navid modiri

Boye johansson och karin ingelhag.

BuSineSS # 1 2011 3

E fter regn kommer solsken. Efter kall vinter väntar vår och sommar. Efter finanskris kommer högkonjunktur. Låter det som floskler och självklarheter? Ja, de två första händelserna kommer alltid att inträffa och de kan vi inte påverka hur

mycket vi än vill. Men det är inte lika självklart att ett land som Sverige och en region som Göteborg så snabbt kan återhämta sig efter den värsta konjunkturnedgången i mannaminne.

När riksbankschefen Stefan Ingves nyligen deklarerade att finans-krisen är över för Sveriges del för denna gång kunde vi som är verk- samma i Göteborgsregionen konstatera att stora delar av det regionala näringslivet sedan några kvartal tillbaka går för högtryck. Faktum är att vår region utvecklas snabbare än riksgenomsnittet och även slår Malmöregionen och Stockholmsregionen.

Business region göteborgs vision är att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt. För att nå dit är inte konkurrensen mellan landets olika tillväxtregioner det viktigaste. Kampen om nya etableringar sker till exempel i ett internationellt perspektiv och det är en dragkamp som hårdnar för varje år.

Genom vår Etablerings- och Investerarservice arbetar vi strategiskt för att attrahera nya företag, investeringar och ny kompetens från hela världen. Det gör vi bland annat genom att marknadsföra Göteborgs-regionen som den attraktiva etableringsregion den är. För att flytta fram positionen ytterligare har vi beslutat att förstärka avdelningen med fler medarbetare. Vi höjer samtidigt målsättningen för antalet kvalificerade etableringar – från tidigare 30–40 om året till 55 nya företag per år.

ett färskt exempel på en lyckad nyetablering är det brittiska företaget Hardstaff som ni kan läsa mer om i detta nummer. Ett företag som, liksom många andra, är imponerat över servicen från Business Region Göteborg.

Vi har all anledning att med stor tillförsikt anta utmaningen för de närmaste åren. Något som bidrar till min optimism är den föränd-ringsbenägenhet jag sett bland företagen i regionen. Inte minst sedan jag har fått insyn i den innovationskraft som finns i möten mellan näringsliv och akademi. Detta resulterar i att allt fler företag vill etablera sig här vilket i sin tur stärker konkurrenskraf-ten för både Sverige och Göteborgs-regionen.

ledare

Fler etableringar ger hållbar tillväxt

vad tycker du om business? vad gillar du, vad gillar du inte? Har du tips på vad vi kan skriva om? Har du något att säga? mejla [email protected]

Business# 1.2011ur innehållet

tidningen Business ges ut av Business region göteborg aB, som arbetar för att stärka och utveckla näringslivet i göteborgs-regionen. vi är ett icke-vinst-drivande bolag som representerar 13 medlemskommuner. målsätt-ningen är att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt, hög syssel-sättning samt ett diversi fierat näringsliv i regionen.

ansvarig utgivare ulf landin, 031-61 24 02

[email protected]

redaktör malin dittmer

produktion rubrik aB, www.rubrik.se

art director Pär ljung

omslagsfoto Johannes Berner

tryck Sandstens

Citera oss gärna, men ange källan.

För insänt, ej beställt, material ansvaras ej.

vill du prenumerera gratis på business? anmäl dig påwww.businessregion.se/business

# 1.2011

på väg med alexander hars

”Bekräftelse är en drivkraft”

säljknep

var förberedd – men våga överraska

mentorer kontaktnät väg till jobb

den hårda gröna linjen

undervattensdrakar

långsamma strömmar ger miljövänlig el

etaBlering Hardstaff fick hjälp in i Sverige

servicenivån mätsHur bra är kommunerna?

för göteborgsregionens näringsliv

dermanord Ställer Höga krav

datorspelmånga uppstickare från göteborg

Patrik anderssonv d B u s i n e s s r e g i o n g ö t e B o r g a B

4 dermanord använder sig inte av traditionell reklam och är väldigt kräset vid kundurvalet.

ändå visar företaget upp urstark tillväxt. Business åkte till Frillesås för att ta reda på varför.

8 alexander Hars blev it-miljonär i unga år och även nya företaget let’s deal är en framgångs-

saga. "Jag har alltid hatat att komma tvåa", säger han.

10 ingen stor studio men väl ett antal mindre och spännande aktörer. Så kan man beskri-

va göteborgs position i datorspelsbranschen. det kan visa sig ligga helt rätt i tiden.

12 khaali mohamed från Somalia har yrkes-kunnandet, men hade inget nätverk som

kunde leda in på arbetsmarknaden. Företaget mitt liv gör skillnad för henne och andra kvinnor i lik-nande situation.

16 engelska Hardstaff har startat ett svenskt dotterbolag för att samarbetet med volvo

ska flyta smidigt. tack vare Business region göte-borg gick själva etableringen som en dans.

vinjett

vinjett

4 BuSineSS # 1 2011

BuSineSS # 1 2011 5

”

tillväxt

dermanordtext guStaF Höök foto JoHanneS Berner

hudvård på egna villkordermanord säger nej till de flesta förfrågningar. ändå växer hudvårdsföretaget så det knakar.

Framgångsreceptet: nöjda kunder och produkter som ligger i tiden.

D u kan väl hitta på något”. Det rådet fick Maria Åkerberg på Arbetsförmedlingen 1992. Hon hade nyss börjat jobba som

byggnadsingenjör men blivit av med jobbet när branschen börjat krisa. Snart tjugo år senare har hon hittat på rätt mycket. Det började med studier i kemi och utbildning till hudterapeut.

– Jag har alltid haft det intresset, säger hon. Idéerna kom från min mormor och när jag var 14 år gammal började jag göra egna produkter utifrån växtextrakt.

Hon fortsätter:– Efter utbildningen var tanken att öppna

salong, men jag tyckte inte att det fanns tillräckligt bra produkter att arbeta med. Därför grundade jag Dermanord och började tillverka egna produkter i större skala.

vi ses i frillesås, där företaget finns sedan 2008. I utkanten av det lilla samhället ligger en specialbyggd lokal på 1 800 kvadratmeter. Här ryms hela Dermanords verksamhet: laboratorium, tillverkning, lager, kontor, salong, fotostudio och undervisningssal. Maria Åkerberg är helnöjd över upplägget och

saknar inte ”hoppandet” mellan olika lokaler i gamla hemstaden Göteborg. Hon kostar på sig lite motiverat skryt.

– Innan vi byggde detta hade vi aldrig lånat pengar eller ens haft checkkredit. Bankerna bjöd under varandra för att få oss som kund.

Dermanord står på solid finansiell grund med stor egen kassa och stadig tillväxt. Men det krävdes sju magra år av slit då Maria och blivande maken Mikael fick leva på hans lön.

– Företaget gick bra men det var kostsamt att dra igång produktionen. Vi var faktiskt på väg att lägga ner, men vår revisor sa ”nej nej, ni är precis på väg över tröskeln”. Vi lydde hans råd och ombildade från firma till aktiebolag. Sedan dess har det gått som tåget.

vad är då hemligheten? Vilken är Dermanords affärsidé och varför har den slagit så väl ut?

Det handlar om en tydlig filosofi och förmågan att agera utefter den. För att uttrycka det enkelt: Maria Åkerberg tycker att nästan alla hudvårdsprodukter är skräp och vill producera något helt annat. Det innebär att använda endast miljövänliga och ekologiskt odlade råvaror. Mineraloljor och syntetiska oljor är bannlysta.

dermanord vågar säga nej

6 BuSineSS # 1 2011

vinjett

vinjett

– Att de började användas från första början beror på att de är biprodukter till raffinerad olja. Jag brukar säga att de är bra att använda till sin cykelkedja, men inte lika bra att smörja på huden.

Maria Åkerberg småler:– Det vanliga upplägget är att ha en snygg

förpackning med en känd fotomodell och en produkt som doftar gott. Jag har aldrig gått på den grejen. Jag vill veta vad som finns i för- packningen.

redan från starten hade Dermanord fullständig innehållsdeklaration på sina produkter. När det 1999 blev lag på detta i Sverige hade man ett försprång.

– Numera är det vi håller på med högsta mode. Många tillverkare låter påskina att de har ekologiska produkter, men om man vänder på förpackningarna ser det ut som det alltid har gjort. Många väljer till exempel certifieringar med väldigt låga krav.

Ser du fler framgångsfaktorer för Dermanord?– Sedan några år är det mycket diskussioner

om innehållet i mat. Människor har blivit mer vana vid att läsa innehållsförteckningar och det gynnar även oss. Dessutom har vi byggt en bra grund med tillräckligt många kunder.

Kunderna är i första hand spaanläggningar och hudvårdssalonger. Produkterna säljs även till privatpersoner, men bara på sådana ställen. Kriteriet för att få sälja Dermanord-artiklar är att man erbjuder behandlingar.

– Den som företräder oss ska ha rätt kompetens, säger Maria Åkerberg. Vi utbildar

alla nya kunder i hur produkterna används på bästa sätt. Terapeuter och slutkunder ska vara nöjda och fortsätta hålla sig till Dermanord. Vi har aldrig använt oss av traditionell reklam och faktiskt aldrig varit lockade av att casha in, trots att vi har fått nobba så många under åren. Vi har tackat nej till exportförfrågningar från 23 länder och till välkända parfymerier som inte kan leva upp till kravet om behand-lingar.

Hon lägger till:– Fast det är absolut ingen principsak. På

sikt hoppas vi kunna sälja även till NK och Åhléns, men då blir det kanske under ett annat varumärke. Vi har lanserat varumärket Maria Åkerberg och på sikt kan det bli fler. Jag har så många produkter i huvudet och alla passar kanske inte in under de varumärken vi har nu.

maria åkerberg är alltså både varumärke och person. Och personen är inte bara vd och ansikte utåt utan även nav i produktutveck-

lingen. Innan vi satt oss ner för att samtala berättar hon besjälat om tanken med att låta växter som hästkastanj, timjan, lavendel och rosor kanta vägen in till receptionen. Det bästa hon vet är fortfarande att komma på nya sätt att använda naturens gåvor – gärna närproducerade sådana – i produkter som gör gott för huden.

– Och så vill jag utbilda och göra människor mer kritiska. Om tjugo-trettio år kommer vi att se tillbaka på tiden med mineraloljor som en parentes i hudvårdsutvecklingen. Sedan är det ju roligt att visa att man kan tjäna pengar på vårt sätt att jobba.

maria åkerberg och Dermanord har vunnit en rad näringslivspriser de senaste åren. Själv är hon mest stolt över att för två år sedan ha utsetts till årets kvinnliga stjärnskott av Ernst & Young.

– Då tänkte jag lite extra på alla som klappat mig på huvudet och sagt ”det är bra, Maria, du ska frälsa världen med dina produkter”.

dermanord ort: Frillesås. grundades: 1995. antal anställda: 14 personer. riskkapital: nej. men sju år utan lön. ägare: maria och mikael Åkerberg. omsättning 2010: 31 miljoner kronor.

återvinning. tomatlådor är perfekta för att lagra hudvårds-produkter.

innan vi byggde detta hade vi aldrig lånat peng-

ar eller ens haft check-kredit. Bankerna bjöd under varandra för att få oss som kund, säger maria åkerberg.

frågan

uF är den avgörande anledningen till att jag startade företag. Jag fick inblick i entreprenörskap och lärde mig enormt mycket. man har nytta av uF-året livet ut, oavsett vad man väljer att göra senare. För mig var det här det verkliga intresset för företagande uppkom. i dag driver jag och Paul Holmes environ innovations göteborg aB som utvecklar bionedbrytbar tejp.

Jag har växt som person och har förstått vad det innebär att vara egenföretagare. vårt uF-företag har stött på alla tänkbara problem, men vi tog oss igenom de kämpiga perioder-na. vi har hela tiden känt att det kommer att vara värt lite extra blod, svett och tårar för att vår produkt, en bok som innehåller förslag på olika upplevelser, ska bli så bra som möjligt.

vad har ung företagsamhet betytt för dig?

olle salomonsson, studenttryck

simon arvidsson, environ innovations

emilia schulz aldebjer, live Your life

För mig har uF betytt skillnaden mellan att förverkliga mina drömmar eller inte. Jag fick upptäcka att steget inte var så långt och att man kan förverkliga sina idéer - oavsett vad omgivningen säger. Från uF-före- taget har jag gått vidare till att äga tre bolag på fyra orter i Sverige.

BuSineSS # 1 2011 7

unga företagare skapar jobb

pengar till produktutveckling8,3 miljoner kronor. Så mycket nya pengar

finns det för småföretagarna i västra götaland att

söka för produktutveckling av varor eller tjänster.

Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och

bakom satsningen står tillväxtverket och

partnerskapet tillväxt vgr.

Företag som söker ska ha mellan två och 50

anställda. maxbeloppet varje företag kan söka är

500 000 kronor och företagen måste själva bidra

med lika mycket som de får i stöd. Partnerskapet

tillväxt vgr består av västra götalandsregionen,

Business region göteborg aB, innovationsbron aB

region väst och almi Företagspartner väst aB.

läs mer på www.tillväxtvgr.nu

Bli svensk mästare i innovation nu är det dags för alla

kreativa och nyskapande

uppfinnare att söka

stiftelsen Skapas utveck-

lingsstipendium. Stipendiet

är instipftat till alfred nobels

minne och syftet är att i ett tidigt skede ge stöd åt

uppfinnare så att de kan omvandla sina produkter

eller tjänster till kommersiella möjligheter.

i västra götaland utses två finalister som vidare

till riksfinal. den avgörs den 4 oktober och då står

500 000 kronor samt titeln svensk mästare i

innovation på spel.

läs mer på www.stiftelsenskapa.se

Sedan 1980 har den ideella föreningen ung Företagsamhet verkat på gymnasieskolor runtom i Sverige. konceptet har gett ungdomarna värdefulla kunskaper och de före detta uF-företagarna har skapat tiotusentals nya jobb.

resultaten redovisas i en

rapport där uF-företagandets

långsiktiga effekter utvärderats.

rapporten undersöker långtids-

effekterna av praktisk övning i

entreprenörskap i unga år och

visar att jobbskapandet är starkt

bland de före detta uF-företagar-

na. totalt skapade deras företag

43 041 nya arbetstillfällen under

företagens tio första levnadsår.

det framkommer också att det är

tjugo procents större sannolikhet

att före detta uF-företagare

startar företag under den tidiga

delen av sin karriär jämfört med

befolkningen i övrigt. i göteborg

drog ung Företagsamhet igång

1986. Jennie Cronblad, regionchef

för verksamheten i göteborgs-

regionen, har sett inställningen

till företagande ändras över åren.

– det är otroligt spännande att

följa utvecklingen, säger hon. när

ung Företagsamhet bildades

1980 var entreprenörskap och

företagsamhet mer eller mindre

ett skällsord i skolorna. under

2000-talet har man fått upp

ögonen för att kunskapen om

företagande utifrån praktisk

erfarenhet är viktigt. Sedan

läsåret 2005/2006 ser vi en rejäl

ökning bland antalet uF-elever.

då genomgick nästan 800

gymnasieelever uF-konceptet i

göteborgsregionen – i dag har vi

nästan dubbelt så många.

trenden kring affärsidéer har

ändrats över tid bland uF-före-

tagen.

– Ja, bland våra ungdomar kan

man tidigt urskilja vissa trender

som sedan slår igenom i

samhället, säger Jennie Cronblad.

Socialt entreprenörskap och

gediget miljötänkande är sedan

flera år självklart för många unga

företagare. i år ser vi dessutom

uF-företag med olika typer av

idéer inom vård och omsorg.

ett företag tar exempelvis betalt

för att hålla föreläsningar inom

hjärt- och lungräddning och ett

annat har tagit fram hjälpmedel

för att komma ihåg om man har

tagit sin insulindos eller inte.

hur stor del av uf-eleverna i göteborgsregionen går då vidare och startar företag i vuxen ålder?

– 24 procent startar företag

och har i snitt fyra anställda tio år

efter studenten, enligt en

undersökning gjord i maj 2010 för

hela Sverige. undersökningen har

inte brutits ner i regioner, men i

och med att omkring 10 procent

av Sveriges uF-elever finns i

regionen använder vi den siffran

här, avslutar Jennie Cronblad.

jennie cronblad konstaterar att skolans attityd till ung företagsamhet har ändrats sedan starten.

Foto

: un

g Fö

re

tag

Sam

He

t/H

an

na

HÅ

ka

nSS

on

A lexander Hars gör en snabb koll i sin mo-biltelefon medan han kokar upp tevatten i

pentryt.– Halv åtta hade det sålts tre

dagens deal, säger han. Nu är vi uppe i 187 stycken.

Klockan är halv tio på förmid-dagen och vi befinner oss på Framtidens företag, en inkubator för nytänkande tjänsteföretag, där Let’s Deal har sitt kontor.

Sedan ett år tillbaka kopplar man ihop konsumenter med företag som vill marknadsföra sig på ett nytt sätt. Nästan varje dag får Let’s Deals medlemmar ett erbjudande på en lokal vara eller tjänst. Enda villkoret för att det ska gälla är att tillräckligt många nappar. Eftersom de medver-kande företagen garanteras ett visst antal kunder kan de erbjuda mycket generösa rabatter.

Den här dagen är det alla hjär-

tans dag och dealen Alexander Hars pratar om gäller ett present-kort på en blomsteraffär. Man be-talar 100 kronor men får handla för 250 kronor. När dagen är slut har det sålts 1173 presentkort. En fin siffra, men långtifrån rekord för Let’s Deal. Till exempel gick det åt nästan tretusen deals till en grillrestaurang i Vasastan.

– Den var nyöppnad och gick från noll till att vara fullbokad i flera månader, säger en märkbart

rabattsajten let’s deal har på kort tid blivit en succé. det är inte första framgångssagan för grundaren alexander hars. inte sista heller, om han får som han vill. en stark driv-kraft är att utvecklas och prova nya saker.

8 BuSineSS # 4 2010

»

tvåa aldrig okej

nöjd Alexander Hars.Han pekar på flera saker som

bidrar till det han kallar en ”trev-lig affärsmodell”.

– Det är riskfritt att anlita oss, eftersom vi tar procent på köpeskillingen. Kommer det inga kunder har det inte kostat något. Att annonsera i GP är mer av en chansning. Och jämfört med annonser får man en helt annan mätbarhet. Dessutom är det en modern form av lokal annonse-ring. Våra deals sprids även via Facebook, så vi hoppas att före-tagen känner att det är lite coolt att samarbeta med oss.

Han skrattar lite försynt och fortsätter:

– Tack vare rabatterna är våra deals dessutom bra för göte-borgare som vill upptäcka nya ställen i sin stad.

på väg

alexander harstext guStaF Höök foto JoHanneS Berner

kaféet da matteo är ett av de företag som let’s deal framgångs-rikt har samarbetat med.

let’s deal fick snabbt luft under vingarna och på sistone har det lossnat på allvar. Företaget avslöjar inte sin omsätt-ning, men berättar hur mycket erbju-dandena sparat in i konsumentledet. Det tog tre måna-der att spara in en miljon kronor, sju månader att spara in fem miljoner och nio månader att spara in tio miljoner. Från tio till femton miljoner tog det bara en månad. Alexander Hars hade kanske inte räknat med de summorna, men trodde stenhårt på affärsidén. Att den fungerar hade han och kompanjonen Lars Karlsson sett på framgångsrika företag medan de bodde i USA – där de hamnat tack vare en annan god idé. Efter utbildningen på Chalmers startade vännerna System OK – ett företag som tog fram och sålde mjukvara för att återställa kraschade PC-datorer – som efter en trög start blev en hit på den svenska marknaden. Amerikanska Sonic Solutions lade upp så stora dollarbuntar att de unga svenskarna sålde sitt företag och fick välavlönade jobb på huvudkontoret i Silicon Valley.

– Jag bodde i San Francisco, vilket var väldigt trevligt, säger Alexander Hars. Fast efter ett år sa jag upp mig. Det var för mycket politik över alltihop. Jag var sälj- ansvarig och det fanns en kultur där man gjorde det som krävdes för att få sin kontraktsbonus snarare än det som var bäst för produkten eller för kunden. Dessutom var det stort och lite tungrott. Jag längtade tillbaka till något mindre.

när alexander hars kom hem till Sverige i början av 2009 behövde han inte vända på pengarna, som under de första åren med System OK. Men även om det var skönt att ”bara” träna,

träffa kompisar och göra lunchlådor åt sambon tog det inte lång tid innan entre-prenören i honom vaknade igen.

– Det finns en väldig tillfredsställelse i att bygga upp ett hållbart företag. Särskilt när det är något som män-niskor har nytta och glädje av. Jag har haft förmånen att tjäna pengar också, men det är inte min drivkraft.

Vad är det som driver dig?

– Att utvecklas och hela tiden bli bättre. Jag gillar inte att stampa på samma fläck. Vad gäller Let’s Deal är jag helt fokuserad på att vi ska bli bäst i Sverige på det vi gör. Jag har alltid hatat att komma tvåa.

Alexander Hars fortsätter:– Och så tycker jag om att ge

mig in i något ovisst. Jag gillar spänningen. Att testa en idé och dra igång ett företag kan vara som att åka en berg-och-dal-bana. Att sedan känna ”shit, det funkar!” ger väldig stolthet. Det är även häftigt att sitta och fika och höra någon vid bordet intill prata om Let’s Deal. Då blir man också stolt. Jag har inte tänkt på detta tidigare, men bekräftelse är nog en drivkraft.

Du pratar om ständig utveckling. I så fall lär du inte hålla på med Let’s Deal när du fyller 40 år?

– Nej, det är inte så troligt, säger 32-åringen. Däremot tror jag absolut att företaget finns kvar. Affärsmodellen känns som framti-dens melodi vad gäller annonsering.

Vad skulle du göra om Let’s Deal gick upp i rök i morgon?

– Till att börja med vara pappa-ledig senare i vår. Jag och Johanna väntar barn i april. Annars finns det säkert spännande projekt inom Schibstedt, som gick in som delägare i Let’s Deal i december. Fast jag skulle lika gärna kunna öppna ett surdegsbageri.

aktuell: let’s deal växer snabbt och fick i december norska mediekoncernen Schibstedt som delägare. Bor: lägenhet i vasastan i göteborg. familj: Fästmön Johanna. Paret väntar tillökning i april. gör när jag är ledig: reser, springer i änggårdsbergen och fikar med kompisar. läser helst: Biografier, senast en bok om richard Branson.

alexander hars vd för och grundare avlet's deal

dynamo prisat

BuSineSS # 1 2011 9

vill du få bättre koll på Facebook, twitter,

bloggar och andra sociala medier? den nya boken

”Sociala medier – en lathund” kan hjälpa dig att

få just detta. den vänder sig till både företag och

privatpersoner och lär dig använda sociala

medier på det sätt som passar just dig bäst.

mr-piloterna har mänskliga

rättigheter som

affärsidé. det tog

dem först till

final och sedan

till en delad

andraplats i den

nationella

entreprenörstäv-

lingen Pioneer of

the year, som

avgjordes i

februari. vinsten,

en mentor under

ett år och 10 000

kronor, kommer

väl till pass för det

nystartade analys- och

kunskapsföretaget.

göteborgsbaserade

mr-piloterna drivs av de fyra

samhällsentreprenörerna

magdalena Zeijlon, anna

gustafsson, Jenny eriksson

och malin Fryknäs. Fokus

ligger på mänskliga

rättigheter, hållbar utveckling

och CSr (Corporate Social

responsibility).

– vi vill föra in ett

rättighetsperspektiv i både

företag och offentlig

verksamhet, säger magdalena

Zeijlon, som representerade

mr-piloterna i tävlingens final.

– det finns ett stort behov

av detta och också ett stort

intresse. men kompetensen

saknas ofta.

det är här de fyra piloterna

kommer in. med en gemen-

sam bakgrund från göteborgs

universitets masterprogram i

mänskliga rättigheter kan de

bidra med både kunskap och

praktiska verktyg till dem som

vill utveckla sitt mänisko-

rättsarbete.

i dag är det en självklarhet

för större företag att arbeta

med CSr-frågor, men även

mindre företag kan med enkla

medel föra in hållbarhet i sin

verksamhet.

– det handlar om små

saker, som vilket kaffe och

vilken frukt man köper till

fikarummet. man kan även ha

koll på var och hur kontors-

materialet är tillverkat, tipsar

magdalena Zeijlon.

konsumenter blir mer och

mer medvetna om hur företag

arbetar med de här frågorna.

mr-piloterna anser därför att

det enbart finns fördelar för

företag och organisationer

som vill börja arbeta aktivt

med rättighetsfrågor.

– det är lönsamt både

ekonomiskt och kvalitetsmäs-

sigt, säger magdalena Zeijlon.

Företag och organisationer har

helt enkelt inte råd att inte arbe-

ta med mänskliga rättigheter.

pionjärer i rättighetsarbete

rättighetspiloterna från vänster: anna gustafsson, jenny eriksson, magdalena Zeijlon och malin fryknäs.

Boktips: handbok i sociala medier

Foto

: Fr

ida

Hu

lten

gr

en

10 BuSineSS # 1 2011

framtidsbranscher

spelutvecklingtexter guStaF Höök

T iden före Dice och tiden efter Dice. Så skulle Göteborgs profil som datorspelsstad kunna beskrivas. När Digital Illusions

Creative Entertainment – som ligger bakom den världsberömda Battlefield-serien – år 2004 flyttade huvudkontoret till Stockholm uppstod ett vakuum i Göteborg. Det fanns inte längre någon studio med muskler att utveckla riktigt påkostade spel.

Sju år senare har företag som Mindark (med virtuella spelet Entropia Universe) och Simbin (specialiserat på racingspel) vuxit till sig rejält. Här finns även spelutvecklare som Image & Form, Epos Game Studios, Outbreak Studios, 1337 Game Design, Zoink Games, SLX Games och Muskedeunder Interactive.

magnus alm, en av grundarna till Muskedunder, beskriver Göteborg som en pigg indepen-dentstad.

– När Dice flyttade kunde mindre studior sticka upp, säger han. Både tidigare Dice-medarbetare och andra spelutvecklare har gjort intressanta saker. Extra spännande är att många satsar på mindre plattformar och digital försäljning.

Efter millennieskiftet växte det fram ett antal svenska spelutvecklare med sikte på den globala marknaden. Budgeterna var stora, spelen gavs ut av utländska förläggare och de såldes i miljonupplagor. Battlefield 1942 blev till exempel en jättehit för Dice och företaget såldes så småningom till amerikan-

ska speljätten Electronic Arts (EA). Andra framgångsrika företag är Starbreeze (Uppsala), Ubisoft Massive (Malmö) och Avalanche (Stockholm). Det är just Stockholm/Uppsala, Malmö samt Umeå som är Sveriges kraftcentra.

Det kan dock stunda ljusare tider för Göteborg – delvis tack vare den tekniska utvecklingen. Det har i många år talats om digital distribution och tack vare sociala medier och smarta mobiler har den slutligen blivit verklighet på bredare front.

– ”Social gaming” på sidor som Facebook och appar till Iphone och har växt lavinartat, säger Magnus Alm. Det blir allt svårare att nå användarna, men det går

om man är duktig.

magnus alm tror på en utveckling där ”halvdyra” spel får det svårare. Marknaden skulle i så fall domineras dels av riktigt stora och tunga spel, dels av bra spel som kan tas fram av mindre aktörer. Tidigare Dice-medarbetaren Charlotte Heyman, numera illustratör och 3D-animatör på Liminal Studio, är inne på samma linje.

– Det är inte lika dyrt att göra bra grejor som tidigare, säger hon. Våra 3D-anima-tioner är gjorda med en programvara som för tio år sedan kostade flera hundra tusen

kronor. Nu kostar en licens ungefär 15 000 kronor. Små företag har råd att utveckla bra spel och med digital distribution går det att tjäna pengar utan förlag i ryggen.

Den kreativa grogrunden har alltid varit god i Göteborg. Årliga spelkonventet Gothcon är ett nav för ”gamers” och både Chalmers och Göteborgs Universitet har utbildningar i speldesign. Det saknas alltså inte kompetens men finns mer att göra på marknadssidan.

– Nyckeln till framgång är att ha en bra

Spelbranschen står inför ett skifte mot nätbaserade spel. därmed ökar möjligheterna för små företag att göra bra grejor och tjäna pengar.

goda nyheter för spelutvecklare i göteborg.

göteborg väl rustat för nya spelslaget

charlotte heyman

magnus almBand life är ett exempel på muskedunders satsning på facebookspel.

'social gaming' på facebook och appar till

iphone har växt lavin-artat, säger magnus alm.

"först ser man till att bli bäst i världen på

något – sedan händer det kul saker." det är rubriken

när magnus Wennerholm den 5 april föreläser på

Center of visualizations årsstämma. Han ska

berätta hur det lilla företaget illuminate labs slog

sig in på en global marknad, fick några av världens

största datorspelsföretag

som kunder och så

småningom såldes till

branschjätten autodesk.

illuminate labs har

rötterna på Chalmers och

utvecklade en teknik för

att rendera ljus. efter

några magra år fick

företaget år 2005 nya

ägare som ville se tydligare affärsfokus.

– vi valde att satsa på spelbranschen som med

sin interaktivitet har unika utmaningar jämfört

med till exempel film, säger magnus Wennerholm,

som plockades in som ny vd.

tekniken innebar mycket mer realistiska

spelupplevelser och blev snabbt en succé.

illuminate labs hade kommit med en unik lösning

som dessutom sammanföll med den nya

konsolgenerationen.

Programvaran hette Beast och togs fram i nära

samarbete med dice, som höll på med spelet

mirror’s edge. detta var 2007 och när Beast året

efter gjordes tillgänglig för en bredare marknad

började pengarna rulla in. när perioden 2005-2010

summerades var illuminate labs det sjätte mest

snabbväxande teknikföretaget i Sverige.

utvecklingen drog till dig intresse från stora

aktörer och sommaren 2010 såldes företaget alltså

till amerikanska autodesk. magnus Wennerholm

har gått vidare till nya utmaningar, men verksam-

heten finns kvar i göteborg under nytt namn.

– Hela vår organisation lyftes rakt in i autodesk

och ingår i media/entertainment-avdelningen. det

känns väldigt bra. Som litet företag med smalt

fokus är det svårt att klara sig på sikt.

magnus Wennerholm avslutar:

– att det gick så bra var för att vi hela tiden satte

affären i fokus. vi frågade oss vad branschen behöv-

de och hur vi skulle öka värdet på vår produkt.

affärsmodell. Det räcker inte att ”bara” göra bra spel, säger Magnus Alm och berättar att Muskedunder redan från starten satsat på så kallade advergames, alltså spel som ska marknadsföra en produkt eller ett företag. Volvo, McDonald’s och Pepsi hör till uppdragsgi-varna.

– Ofta samverkar vi med en reklambyrå och kanske andra aktörer, säger Magnus Alm. En kreativ stad som Göteborg öppnar för stora synergieffekter.

liminal studio arbetar för tillfället med ett äventyrsspel beställt av Mölndals Museum. Charlotte Heyman menar att finansiering är den stora utmaningen för branschen, inte minst för små studior.

– Utvecklingstiden för spel är fort-farande lång och det tar tid innan man börjar tjäna pengar, säger hon. Att arbete med företag och institutioner kan vara ett sätt att finansiera. Men det vore också bra med statligt stöd i stil med filmstödet.

världssuccé med unik lösningdet började på Chalmers och slutade med en mångmiljonaffär.

illuminate labs satsning på förberäknad ljus- och skugg-beräkning för datorspel är en göteborgsk sannsaga.

magnus Wennerholm

BuSineSS # 1 2011 11


kompetens

mångfaldtext och foto lina SkaFvenStedt

D et hela började för snart tre år sedan när Sofia Appelgren, grundare av Mitt

Liv, precis hade fött sitt andra barn. Hon funderade mycket kring vilka skilda möjligheter arbetsmarknaden erbjuder olika individer, enbart med utgångs-punkt i var de kommer ifrån. Hon ville undersöka saken närmare och åkte därför, med barnet under ena armen och datorn under den andra, ut till Angeredsgymnasiet där hon lät eleverna själva berätta om hur de såg på sina framtida möjligheter.

– Segregationen framstod direkt som en stor utmaning då många upplevde att det var svårt att få kontakt med svenskar, säger hon. Ungdomarna ansåg ofta att deras namn var ett problem. De ville heller inte skriva var de bodde i sitt cv med rädsla för att bli dömda utifrån sin adress. Dessutom saknade de förebilder i näringslivet.

sofia appelgren använde informationen hon samlat in för att skapa det kursprogram som ligger till grund för Mitt Liv. Bland annat driver företaget ett utbildningsprogram för kvinnor. Hon beskriver det som ett ”verktyg för att hjälpa kvinnor med utländsk bakgrund att komma in i arbetslivet”. Programmets adepter utbildas inom allt från att skriva cv till att presentera

sig själva. De paras även ihop med en kvinnlig mentor som har bred och djup yrkeserfaren-het från att arbeta i Sverige.

– Det behövs så lite för att öppna en dörr, få tillgång till ett bredare kontaktnät och bli en del av något större, säger Sofia Appelgren. Allting i Mitt Liv handlar om att skapa möten, för det är i okunskap rädsla föds

och i möten vi bryter fördomar. Då ser man till slut inte sjalen utan möter en individ och ser dennes fantastiska erfarenheter och kunskaper.

genom att låta olika företag och organisa-

tioner bistå med mentorer hoppas Sofia Appelgren att Mitt Liv kan påverka – inte bara de enskilda deltagarna, utan hela företagsstrukturen som sådan.

– Det här är ett sätt för företag att etablera mångfalds-tänkande hela vägen in i företaget. Adepterna blir en del av företagets utveckling.

Enligt Sofia Appelgren är fördomar ett stort bekymmer när företag rekryterar. Tar de inte itu med de förutfattade meningarna redan i dag kommer dessa att utgöra ett stort problem framöver.

– År 2015 kommer 27 procent av alla personer i arbetsför ålder att ha utländsk bakgrund. Då handlar det om att kunna se nya marknader och möjligheter där dessa personer kommer att vara en guldgruva.

att vara olika - en tillgångmitt liv är ett företag som arbetar med praktisk mångfald och verkar för männis-kans lika värde ur ett arbetsmarknads-perspektiv. genom mentorskap, utbildning och vidgade kontaktnät gynnar initiativet kompetensen hos samtliga inblandade.

sofia appelgren

Khaali Mohamed flydde från Somaila när hon var 16 år gammal. Under de 15 år som har gått sedan dess har hon skaffat sig en ekonomutbildning vid

Uppsala universitet men ”bara” arbetat inom exempelvis vården och förskolan. Hon har sökt otaliga ekonomitjänster men aldrig kommit ens så långt som till intervju. Mitt emot henne sitter Nina Brohall. Hon är 26 år gammal och arbetar sedan drygt tre år tillbaka på en av Sveriges största revisions-byråer. De är båda klädda i byxor och skjorta. Det enda som skiljer dem åt är det faktum att Khaali bär en brun och vitmönstrad huvud-

arbetsmarknaden har förändrats och numera handlar jobbsökande ofta om kon-takter. vad innebär det då att, på grund av sitt ursprung, inte ha ett väletablerat nätverk?

mitt liv har gett khaali mohamed. en väg in på arbetsmarknaden.

öppna dörrar

uppdrag:


om mitt liv i år deltar 160 mentorer och adepter. deltagarna är kvinnor med utländsk bakgrund i åldrarna 18-35 år. 17 företag och organisationer deltar som partnerföretag. som partner arbetar man tillsammans med mitt liv fram en plan för hur mångfald kan bli praktik i verksamheten. partnerföretagen bistår också med mentorer och utöver mentorprogrammet genomgår deltagarna kompetensförstärkande utbildningar. mitt liv är icke vinstdrivande och har hundraprocentig transparens.

öppna dörrar

duk. Och kanske även att hon heter Mohamed i efternamn. Nu samarbetar de för att ge varandra mer kunskap och för att skapa bättre förutsättningar i näringslivet för kvinnor med utländsk bakgrund.

Nina Brohall tror att kvinnor överlag måste bli bättre på att nätverka.

– Det är inte lika naturligt för kvinnor att göra det, säger hon. Jag tror att män är lite bättre på att dunka varandra i ryggen och hjälpa varandra uppåt.

Khaali Mohamed. håller med:

– Tidigare har jag bara kunnat söka jobb genom annonser men nu har jag förstått att det i första hand handlar om kontakter, att man

måste känna någon. Nu kan jag växa tack vare min relation med Nina.

kort tid efter att de två kvinnorna träffades första gången i höstas fick Khaali Mohamed – via kontakter, såklart – möjlighet att börja sköta bokföringen åt ett företag. Men eftersom hon inte hade praktisk erfarenhet av att arbeta med ekonomi-frågor skrämdes hon av den nya utmaningen.

– Jag sa till Nina att jag inte skulle klara det. Hon sa bara att ”det är klart du gör – och jag hjälper dig”. Men när man

inte har någon att bolla med är det svårare. Då är det ofta lättare att ta det säkra före det osäkra i stället för att våga ta chansen.

tidi-gare har jag

bara kunnat söka jobb ge-nom annonser men nu har jag förstått att det i första hand handlar om kontakter, säger khaali mohamed.

I dagarna är Khaali Mohamed redo att påbörja nästa utmaning. Hon kommer att ansvara för Mitt Livs redovisning med handledning av samma revisionsbyrå som Nina Brohall arbetar på.

nina Brohall själv har haft ögonen på Mitt Liv i flera år. Det dröjde dock till i höstas innan hon sökte en mentorplats, eftersom hon tidigare tänkt att hon har för lite erfarenhet.

– Men jag har hela tiden tyckt att detta är ett jätteviktigt sätt att arbeta på. Det händer så mycket när människor träffas och börjar diskutera med varandra. Jag har aldrig pratat med någon från Somalia förut och ser fram mot att lära mig mer om kulturen och landet. Det skapar bättre förutsättningar för att krossa fördomar.

samma dag har Khaali Mohamed. även ställts öga mot öga med den oförståelse som kan finnas inför andra kulturer. Adepterna i Mitt Liv brukar föreläsa på företag om hur svårt det, som kvinna med utländsk bak-grund, kan vara att få kvalificerat arbete trots rätt utbildning. Under dagens föreläsning var det en man som frågade ”men kan du inte bara ta av dig sjalen?”.

– Efteråt blev jag jätteledsen, säger Khaali Mohamed. Han blev provocerad bara av att titta på mig och ville veta varför jag inte kan klä mig som en västerländsk kvinna. Men hur mycket ska man ge av sig själv? Hur långt ska man behöva gå?

Nina Brohall nickar engagerat men försöker också att se det positiva i händelsen.

– Samtidigt är det bra att prata om det. Att han inte bara tänker tanken utan faktiskt tar upp det för diskussion. I dagens näringsliv stöter man ständigt på personer med utländsk bakgrund. Jag tror därför att många börjar se personer med utländsk bakgrund som en möjlighet snarare än ett problem. Språklig och kulturell kompetens blir konkurrensfördelar på arbetsmarknaden i framtiden.

Havetsnytänkande

minesto

text CHriStian eriCSSon illustration mineSto

Som en skvadron jaktflygplan glider drakarna fram i rollar och loopar genom det mörka, kalla vattnet, förankrade med en kabel i havsbottnen.

Turbinerna under vingarna spinner och alstrar elektricitet. På havsytan syns inte ett spår.

Om några år kan den här visionen vara verklighet. Teknologin kallas för Deep Green, och utvecklas av företaget Minesto i Västra Frölunda.

– Det som är unikt med vår lösning är att vi kan utvinna kostnadseffektiv el från långsamt strömmande vatten, berättar Charlotta Ekman, ekonomichef på Minesto.

hemligheten ligger i konceptets utform-ning. Genom att vingen glider genom vattnet kan vattenhastigheten genom turbinen ökas tiofalt.

– Det betyder att turbinen kan vara liten, bara en meter i diameter. En stationär turbin

på samma ställe hade behövt vara 32 meter i diameter för att ge samma effekt. deep green har därmed många fördelar gentemot existerande lösningar. Dels är utrustningen betydligt mindre och billigare att både tillverka och underhålla. Teknologin är ren, och ger minimal påverkan på miljön.

– Dessutom kan vi utnyttja en naturresurs, långsamt strömmande vatten, som tidigare ansågs oanvändbar. Det finns stora såna områden längs världens kuster. Det finns ett stort intresse för marin energi. Tidvatten är en förutsägbar resurs – man vet exakt hur mycket energi man kan utvinna från timme till timme, till skillnad från sol- och vindkraft, säger Charlotta Ekman.

I år ska de första större testerna i havsmiljö inledas, men då utanför Nordirlands kust.

– Sverige är ett bra land att utveckla i, men här finns tyvärr inte mycket tidvatten.

minestos bästa tips till andra innovatörer teamet är viktigt. få en bra mix av duktiga och engagerade människor. entusiasm, uthållighet och drivkraft är ledord. man får ligga i. du måste hitta någon aspekt av verksamheten som du verkligen brinner för, sen må det vara grön energi, ny teknologi eller affärer. Bygg ett nätverk av kunskap, och använd dig sen verkligen av det.

minesto aB antal anställda: 10. arbetar dessutom med 15–20 externa konsulter. omsättning: 489 tkr (2009)

drakar


vår planet består till största delen av hav som ständigt är i rörelse, och därmed potentiellt en enorm källa till energi. göteborgsföretaget minesto har utvecklat en innovativ teknik – vattenflygande drakar – för att generera el ur havsströmmarna.


nytta

och nöjetext guStaF Höök illustration iStoCk PHoto

du har en affärsidé och kanske ett företag. men

hur får du andra att bli intresserade?

therese albrechtson, som prisats som entrepre-

nör och lovordats som talare, har lärt sig knepen.

var förbereddse till att öva in en bra pitch och slipa på den när du pratar med andra människor. det gäller till exempel att förutse vilka frågor som kan dyka upp i ett samtal. Ska man lämna en referens är det viktigt att fråga om det är okej med den personen.”

tre tips från thereseskapa en relationmitt första mål är inte att sälja något. Jag vill skapa en relation och är noga med att lyssna och vara intresserad. det är inte fel att göra lite research, så man till exempel kan snacka om en sport som personen gillar. våga även vara lite personlig.

våga överraskajag har använt mig av hisstalet, till exempel i hissarna upp till Heaven 23 på gothia towers. Jag började småprata och berättade sedan om mina självförsvarsprodukter. en hotellägare sa ”wow, vad bra, jag köper en låda!”

1 2 3

A tt ha de rätta idéerna och det rätta kunnandet är en förutsättning för att lyckas som företagare. Men det

räcker inte. Det är än viktigare att vara bra på att presentera och paketera det man

erbjuder. En självklarhet, kan tyckas, men det skadar inte att tänka till lite extra.

Therese Albrechtson, 25, driver och har drivit flera framgångsrika företag och bland

annat utsetts till EU-ambassadör för kvinnligt företagande. Hon lärde sig en värdefull läxa när hon skulle sälja in sitt första företag.

– Jag ringde till Pressbyrån och sa ”hej, jag kommer från Bodyguard Säkerhets-produkter”. Svaret blev bara ”nej, vi ska inte ha någon säkerhetsskit”.

Therese insåg att det viktiga var att berätta om nyttan med produkten. Nästa gång presenterade hon sig som en ung tjej som delade ett problem med andra tjejer.

– Jag sa att många vill ha något för att känna sig tryggare, till exempel självför-svarssprejer. Då blev de genast intresse-rade. therese albrechtson

så säljer du din idé

en lång hisstur kan vara ett lämpligt tillfälle att presentera sig själv och sitt företag, menar entreprenören therese albrechtson.


gränslöst

hardstafftexter SoFia erikSSon illustration gennady PodduBny/Pär lJung

rivstart för hardstaffPå rekordtid har engelska företaget Hardstaff etablerat både verksamhet och svenskt huvudkontor i göteborg. i slutet av mars rullar den första lastbilen försedd med företagets miljövänliga bränslesystem ut från anläggning-en i Biskopsgården.–- Jag är fortfarande förbluffad över att vår tidplan höll, säger vd trevor Fletcher.

Hardstaffs utbildningsverkstad i Nottingham besöks numera hela tiden av nya svenska anställda som ska lära sig Hardstaffs

patenterade dual fuel-teknik. Det unika parallella bränslesystemet för diesel och biometan är en av företagets stora internatio-nella framgångar och samarbeten med andra länder har blivit fler och fler. Ändå är det bara knappt ett halvår sedan företaget bestämde sig för att etablera sitt första riktiga bolag utomlands – i Göteborg. Trevor Fletcher hade visserligen haft ögonen på regionen i flera år, men det var först när Volvo Lastvagnar visade allvarligt intresse som beslutet fattades.

– Vid mina tidigare besök i Sverige blev intresset för Hardstaffs teknik uppenbar och flera personer var villiga att hjälpa till att

introducera tekniken i Sverige, säger han.

– Att det dessutom fanns en intresserad tillverkare med ett gasfordonsprogram avgjorde saken. Vi ville visa att vi var en-gagerade och planerade långsiktigt.

första kontaktenhardstaffs vd trevor fletcher besöker miljöteknikmässan i göteborg och får via Bernt svensén kontakt med affärsdriven miljöutveckling på Business region göteborg. här knyts viktiga kontakter med det västsvenska näringslivet som på sikt får trevor fletcher att börja intressera sig för att etablera sig i göteborg. det stora miljöteknikintresset och de intressanta partnerskaps- möjligheterna i regionen har avgörande betydelse. kontakt med automotive sweden etableras och hardstaff lär sig på så vis mer om fordonsindustrin i västsverige.

volvo visar intressehardstaffs samarbetspartner tekniska verken i linköping avbryter sin satsning på dual fuel-teknik men hardstaff fortsätter projektet – med siktet inställt på göteborg. man har fått tydliga indikationer på att volvo lastvagnar är intresserat men föredrar en sverigebaserad partner. hardstaff bestämmer sig snabbt för att genom - föra sin första utlandsetablering.

Brg får uppdragetBusiness region göteborgs etablerings- och investerarservice kontaktas och får i uppdrag att leta efter lokaler och hjälpa till med den allmänna etableringen. man kan i sitt nätverk hitta de rätta kontakter-na. företagsregistreringen går igenom och hardstaff aB är ett faktum. Business region göteborg hjälper till att ordna lägenhet till mats landin, företagets svenske vd.

det blev dock bråttom att få igång produk-tionen för att möta efterfrågan – och många saker att ta tag i.

– När ett engelskt företag med en ny vd från Linköping bestämmer sig för att etablera sig i Göteborg, och dessutom vill göra det på ganska kort tid, måste det finnas ett nätverk på plats, säger Mats Landin, vd för svenska Hardstaff.

Han och den engelske projektledaren Tony King blev ansvariga för etableringen. King hade tidigare arbetat för den engelska motsvarigheten till Business Region Göteborg och visste därför vart han kunde vända sig och vad han kunde förvänta sig för hjälp. Han blev ändå positivt överraskad.

– I princip bara ringde jag till BRG och sa att vi är ett engelskt företag som vill etablera oss i Sverige och frågade hur de kunde hjälpa till? Då sattes bollen i rullning. BRG ordnade möten med bank och advokatfirma, började leta lokaler, fick igång rekryteringsprocessen och kontaktade möjliga underleverantörer.

Tony King blev framför allt imponerad av kontaktnätet och hastigheten.

– Vi hade aldrig klarat det här själva. Nu gick allt väldigt smidigt. Vi kunde ägna oss åt våra förberedelser hemma i England medan pappersarbetet flöt på i Sverige. I januari åkte

vi till Göteborg och hade två intensiva mötes-dagar och skrev under alla papper.

för Business region göteborg var det ett speciellt uppdrag av två anledningar. Dels för att det skulle gå snabbt, dels att företaget ifråga var väldigt tydligt med vad man ville ha.

– Det var ont om tid, men Hardstaffs tydlighet gjorde att vi genast kunde hitta rätt i vårt nätverk och hitta lämpliga lokaler, säger Petra Sedelius, på Business Region Göteborgs Etablerings- och investerarservice.

– Vår roll är ju att ha koll på den bästa kom-petensen och ge den bästa servicen. I det här fallet löpte allt på perfekt.trevor fletcher

i princip bara ringde jag till Brg och sa att

vi är ett engelskt före-tag som vill etablera oss i sverige och frågade hur de kunde hjälpa till? då sattes bollen i rull-ning, säger tony king.

oktober 2006 oktober 2010 november-december 2010


utländska företag vill till göteborgantalet utlandsägda företag som

etablerar sig i göteborgsregionen ökar

markant från år till år. Just nu finns cirka 2 300

utländska företag här. de länder som

dominerar är norge, tyskland, Storbritannien,

uSa och danmark. men även andra länder, till

exempel kina och indien, har nu har börjat inse

värdet i att lokalisera sig mitt i Skandinavien.

vill du veta mer? Beställ kostnadsfritt

rapporten Foreign-owned Companies

eller ladda ner den från vår hemsida,

www.businessregion.se

första leveransennyanställd personal reser fortlöpande till hardstaffs huvudkontor och verkstad i nottingham för att utbildas. i göteborg påbörjas offline-produktio-nen med målet att första volvolast- bilen försedd med parallellt bränsle-system ska rulla ut från fabriken i slutet av månaden.

tittar på lokalerunder ett par hektiska dagar i ett halkigt göteborg träffar projektledaren tony king och mats landin Business region göteborgs etablerings- och investerarservice , arbets- förmedlingen och privata bemanningsföretag. de tittar även på lokaler och träffar banken och sitt juridiska ombud. Business region göteborg anordnar möten med fordonskom-ponentgruppen och industriföretagen, som in-formerar om svenska kollektivavtal och lagar.

rekryteringen börjaren rekryteringskampanj inleds tillsammans med arbetsförmedlingen. målet är att hitta åtminstone femton tekniker och montörer samt administrativ personal. över 400 personer visar intresse för tjänsterna. företaget flyttar in i sina nya lokaler. utbildade tekniker finns på plats i göteborg för att hjälpa till att få igång produktionen.

i mars kommer den första lastbilen med parallellt bränslesystem att rulla ut från anläggningen i Biskopsgården. Trevor Fletcher hoppas och tror på full produktion från start.

– Volvo och lastbilsoperatörerna kommer att hålla oss sysselsatta, men min affärsplan är att vi inte ska stå stilla. Vi planerar redan större produktionsyta, forskningsverk-samhet och samarbete med till exempel Lindholmen. Vi vill gå mot nya lösningar och ligga steget före. I ett affärsklimat som Göteborgs och med det mottagandet som Hardstaff redan fått kommer det att bli verklighet.

fakta hardstaff hardstaff group är ett engelskt bolag som i 150 år har verkat inom transport- och distributionssektorn. sedan 2005 har man också utvecklat tekniska lösningar och eftermark-nadstjänster för fordonsindustrin med stort fokus på miljön. hardstaffs dual fuel-teknik innebär att olika fordonstyper kan förses med ett parallellt bränslesystem för både diesel och biometan, vilket ger både mindre miljöpåverkan och väsentligt lägre bränslekostnader.

hardstaff aB är det svenska nystartade dotterbolaget som i göteborg kommer att utrusta olika fordon, i första steget nyproduce-rade volvolastbilar, med det patenterade bränslesystemet i så kallad offline-produktion. hittills har cirka femton arbetstillfällen skapats.

januari 2011 februari 2011 mars 2011


utmaningen

företagsklimattexter lina SkaFvenStedt illustration kiCki edgren nyBorg

hjälp kommunen ge hjälpande hand

Göteborgsregionen satsar på att ha det bästa företagsklimatet bland landets storstadsregioner år 2014. Det är ett ambitiöst och utmanande men nå-

bart mål. Ett första steg är att ta tempen på hur klimatet ser ut i nuläget. Därför deltar Business Region Göteborg i en nationell servicemätning av hur företagare upplever kontakten med kommunen. Syftet är att förbättra den kom-munala servicen till företagen och därmed stärka kommunernas tillväxtförutsättningar.

– Det här är andra gången som service-

mätningen genomförs i Göteborgsregionen, säger Henrik Einarsson, chef för Strategi och omvärldsbevakning vid Business Region Göteborg.

– Men tack vare att vi deltar i en nationell undersökning får vi ett bra jämförelsemateri-al som vi ska använda för att utveckla servicen till företagen och stärka vårt företagsklimat.

När man talar om företagsklimat är det två saker som påverkar hur företagen uppfattar sin närmiljö: hårda faktorer som regionens infrastruktur men också mjuka element som

attityder, kompetens-försörjning och stöd till företagare.

– Här handlar det om företagarnas uppfattning – om hur de själva upplever före-tagsklimatet – och inte nödvändigtvis om hur det faktiskt är, säger Henrik Einarsson. Men för att utveckla och stärka företagsklimatet måste vi arbeta med båda dessa faktorer.

en unik sak med undersökningen är att den enbart vänder sig till företagare som har varit i kontakt med kommunen samt att den behandlar en del av företagsklimatet som kommunerna själva rår över. Det ger ett bra underlag för det framtida förbättringsarbetet och Henrik Einarsson sticker inte under stol

henrik einarsson

Foto

: ro

B v

an

Sto

neta fem minuter av din tid för att svara på en enkät om

kommunal service och bidra till att höja kvaliteten på företagsklimatet. det är Business region göteborgs uppmaning till alla företag som har varit i kontakt med kommunen i tillstånds ärenden.


”målet är den hållbara staden”Bengt delang är ny stadsbyggnadsdirektör i göteborg. Här berättar han om hur han ser på sitt jobb – och på den serviceunder-sökning som ska förbättra stadsbyggnads-kontorets kontakt med företagen.

Hur ser du på din roll som stadsbyggnadsdirektör?

– Som stadsbygg-

nadsdirektör har jag en

stor organisation med

250 specialister till mitt

förfogande. Som jag ser

det blir min roll att

koordinera deras

kunskap och kompetens med målet

att uppfylla den politiska visionen

om den hållbara staden. det är

viktigt att komma ihåg att vi inte

bara ska arbeta med stadsbyggnad

utan även med samhällsutveckling.

Vilken är din första stora utmaning?

– Jag tar över en komplex

organisation så för mig handlar det

till att börja med om att sätta mig in i

uppdraget och få en djupare

förståelse för dess olika delar.

Det har hörts kritiska röster med anledning av att du inte har bakgrund inom samhällsbyggnad eller erfarenhet från stadsbyggnadssektorn. Vilken är din största styrka som stadsbyggnadsdirektör?

– Jag ska fokusera på det jag kan.

Jag har jobbat inom kommunen i tio

år på exekutiv nivå och har erfarenhet

av att leda stora organisationer i

samarbete med andra aktörer i

staden med fokus på att nå resultat.

det tror jag gynnar mig i den

koordinerande funktion jag nu kliver

in i. Jag har även jobbat mycket med

de sociala frågorna, vilket är viktigt i

det här sammanhanget eftersom vi

bygger staden för människan. Jag

anser därför att jag har en god insikt i

många av de delar som är väsentliga

för samhällsbyggandet.

Business Region Göteborg genomför nu, för andra gången, en servicemätning där företagen själva får bedöma kvaliteten på den kommunala servicen. Bygglov är ett av till stånds ärendena som undersöks. Hur ser du på detta?

– För mig är det en

prioriterad fråga att mäta hur

effektiva vi är samt vad vi ger för

kvalitativt resultat till kunden. rent

generellt att det därför bra med

undersökningar som mäter

kundnöjdhet, men det måste finnas

kontinuitet. man bör till exempel

alltid ställa samma frågor och vända

sig till samma målgrupp, för annars

blir det svårt att använda undersök-

ningen som en ett instrument i

förbättringsarbetet. att detta är

andra gången som undersökningen

genomförs är en bra början, för då blir

det lättare att se vilka resultat som

uppnåtts under de senaste två åren.

Vad händer mer i framtiden då om du får chansen att vara lite visionär?

– en stor anledning till att jag

tog det här jobbet är för att jag vill

vara med i den spännande

stadsbyggnadsprocess som

göteborg är inne i just nu. min

förhoppning är att man om hundra

år kommer att säga att det var vid

den här tidpunkten vi började bygga

den hållbara staden. Jag hoppas

även att vi ska lyckas finna ett

arkitektoniskt uttryck som markerar

hur vi lyckades med detta. det är

viktigt att vi bygger för människan.

det handlar inte bara om byggna-

derna utan även om mellanrummen,

om mötesplatser där människor kan

träffas och trivas.

servicemätningen insikt under mars genomför göteborgs stad och Business region göteborg en kundenkät bland 1 200 företag som varit i kontakt med kommunen i tillståndsfrågor. de tillståndsärenden som ingår i mätningen är miljö- och hälsoskyddsärenden, bygglov, brandtillsyn, markupplåtelser och serveringstillstånd. syftet är att förbättra kommunens service till företagen och därmed bidra till ett bra företagsklimat. undersökningen görs samtidigt i 165 kommuner på initiativ av sveriges kommuner och landsting (skl). enkäterna skickades ut under vecka åtta och insamlingen pågår under hela mars. resultaten presenteras nationellt i september. läs mer om undersökningen på www.skl.se/insikt

Bengt delang

Foto

: tH

or

d l

ag

erCr

an

tZ

med att Göteborgsregionen har en del att göra inom området.

– Undersökningar från bland annat Svenskt Näringsliv och Fastighetsägarna visar att vi har en stor utmaning framför oss. Göteborgsregionens kommuner ligger inte lika bra till som många andra kommuner vad gäller företagsklimat och därför är detta numera en prioriterad fråga.

resultaten av undersökningen presenteras i höst och då kommer man att se över vilka åtgärder som krävs samt utforma en specifik handlingsplan för förbättringsarbetet.

– Hur den kommer att se ut vet vi först när vi har resultaten, säger Henrik Einarsson. Handlingsplanen måste anpassas efter företa-gens behov men redan nu finns idéer som rör regionalt utbyte och samordning av utbildnings-träffar. Vi kommer att satsa på fysiska möten för att lära av varandra och hitta ”best practice”.


vinjett

vinjett

aktiv. Business region göteborg deltar i många evene-mang och föreläsningar. här är ett urval. för en komplett lista besök www.businessregion.se

28 mars

mind your own business

under våren an-ordnar mind

your own business fle-ra kurser för dig som vill starta eget före-tag. under kurser-na får du den kun-skap som behövs för att starta och dri-va företag. Hos mind your own business på kungstorget och ang-ereds torg får du även kostnadsfri vägledning och hjälp att förverkli-ga din affärsidé.

mer info: www.mindyourown-business.se

4-5 april

systemutveckling

Skandinaviens ledande

konferens inom systemutveckling heter Scandinavian developer Conference. innehållet är fördelat på en mängd spår med allt från Java, .net och iSeries till agilt, Scrum och app-utveck-ling. it-Centrum väst medverkar i utställ-ningen på Svenska mässan.

mer info:

www.scandevconf.se

5-7 april

mötesplats för it i vården

vitalis är nordens största

mötesplats för aktörer inom it i vården, där fokus ligger på framtidens vård och omsorg. it-Centrum väst och göteborg Bio medverkar gemen-samt på konferensen och ställer ut på Svenska mässan. Årets program har sex teman: invånartjäns-ter, innovation, säker vård, vårdlogistik, vårdval samt e-hälsa ur ledningsperspektiv. i år lanseras även innovation Street där spännande teknikbo-lag lyfts fram.

mer info: www.vitalis.nu

3-15 maj

vetenskaps- festivalen

kreativitet är temat för årets

vetenskapsfestival, som är en mötesplats för inspiration, kunskap och nya perspektiv. Sveriges största populärvetenskapliga event vänder sig till skolor, allmänhet, forskare och näringsliv och vill väcka intresse för forskning och vetenskapliga ämnen. Business region göteborg är en av huvudmännen bakom kunskapsfesten som bjuder på mer än tusen timmars vetenskap runtom i göteborg.

mer info: www.goteborg.com

25-27 maj

logistik & transport

logistikbran-schens ledande

konferens och mässa arrangeras på Svens-ka mässan i göteborg. Här finns alla viktiga aktörer på plats. Business region göteborg deltar både i en mässmonter och i konferensprogram-met, där vi har etable-rat samt medverkar i tre seminarier: trans-portstrukturer för att stärka näringslivets konkurrenskraft, Sustainable city logis-tics samt ny teknik – nya möjligheter.

mer info: www.logistik.to

29 maj-1 juni

internationellt cip-forum

Hur ska the new wealth of na-

tions (kunskap och innovationer) omsät-tas till förmån för lön-samhet, konkurrens-förmåga och välfärd? På CiP-forum kom-mer internationella och svenska experter från närinsgsliv, myn-digheter och akademi blicka framåt och dela med sig av sina erfa-renheter. Business re-gion göteborg är sam-arbetspartner till det 10-årsjubilerande ar-rangemanget.

mer info:

www.cipforum.org

marS

28aPril

4maJ

3maJ

25maJ

29aPril

5

visualiseringsteknik för företag, forskare, akademi och

offentlig sektor. det är vad den årligen återkommande

konferensen och mötesplatsen visual Forum handlar om.

Skandinaviens största forum inom visualisering hålls på

lindholmen Science Park den 3 maj och arrangeras av Center

of visualization.

dagen innan håller Sigrad (Svenska föreningen för grafisk

databehandling) sin konferens, även den på lindholmen

Science Park. Årets tema är "digitala städer: datorgrafik och

den byggda miljön. konferensen kommer att utforska hur

datorgrafiken bäst kan bidra till effektiv arkitekturvisualise-

ring. mer info: http://www.center-of-visualization.org/sigrad och www.visualforum.org

sigrad och visual forummaJ

2-3i början av maj hålls två stora konferenser på lindholmen science park: sigrads konferens och visual forum.

Business 1-2001

Documents

Transcript of Business 1-2001