Budgetförutsättningar 2017-2019

Avsnitt/disposition

1. Omvärldsanalys (utdrag av SKL cirkulär och ekonomirapporter) 2. Befolkningsutveckling och översiktsplan för perioden (underlag från

befolkningsprognos + aktuell statistik aktuella områden ) 3. Analys av lokala förutsättningar 4. Aktuellt ekonomiskt läge budget/bokslut 5. Aktuellt läge i verksamheterna 6. Investeringsbudget med projektbeskrivningar på alla projekt 7. Preliminära ramar (kommun-, social-, utbildning- och tekniskförvaltning

samt finansiering) 8. Målstyrning 9. Tidplan för budgetarbetet

Version 10.0 KS 2016-11-28

Läsanvisning version 10 I version 10 har utdraget ur SKLs cirkulär 2016:17 ersatts av cirkulär 2016:51, Den nya budget för 2017 är helt beräknad efter detta cirkulär medan 2018 och 2019 är beräknade enlig det tidigare. Ytterligare skillnader är att 2017 utgår från en helt ny prognos för ensamkommande medan 2018 och 2019 ligger kvar med tidigare beräkningar fast konsekvensen av 2017 har räknats bort. Förändringarna i 2017 har markerats med gul fyllningsfärg. Föreslagna besparingar 2018 har ändrat sig utefter hur ramarna har förändrats. Mätbara mål för verksamheten har lagts till samt har månadsrapporten uppdaterats. Text som är tillagd är i kursiv stil. 1.Omvärdsanalys Konjunkturell balans för första gången på åtta år (cirkulär 2016:51)

Den svenska ekonomin har i år nått konjunkturell balans och konjunkturen fortsätter stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det inte lika ljust ut. Statens finansiella sparande fortsätter samtidigt att förbättras och 2020 beräknas den offentliga sektorns samlade finansiella sparande motsvara 1,0 procent av BNP. Det ger ett visst utrymme för överföringar från staten till kommunsektorn.

Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den svenska ekonomin har därmed återhämtat det fall i resursutnyttjandet som skedde i samband med finanskrisens utbrott hösten 2008.

Den relativt starka tillväxten har varit möjlig trots en svag utveckling i omvärlden. BNP på de främsta svenska exportmarknaderna ökade sammantaget med endast 1,8 procent respektive med 1,7 procent 2014 och 2015. Även i år beräknas tillväxten stanna vid 1,7 procent. Det är en utveckling som är väsentligt svagare än historiskt och anmärkningsvärd mot bakgrund av att konjunkturen förstärks och arbetslösheten i flera länder går ned. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att det inte blir någon större fart på svensk export. I år beräknas exporten (i kalenderkorrigerade termer) öka med 3,2 procent och nästa år med 3,5 procent. Det är ökningar som ligger en bra bit under historiska genomsnitt, trots att den svenska kronan under de senaste åren försvagats med omkring 10 procent, vilket borde verkat stimulerande för svensk export.

Det är i stället stark inhemsk efterfrågan som drivit på tillväxten i Sverige. Särskilt under de två senaste åren har inhemsk efterfrågan ökat mycket snabbt (2,9 respektive 4,0 procent 2014 och 2015). Ökningstalen är en bra bit över historiskt genomsnitt och i år beräknas inhemsk efterfrågan växa ytterligare något snabbare.

Utveckling sammanhänger till stor del med snabbt växande investeringar. Men den inhemska efterfrågan har under senare tid också drivits på av en ytterligt stark utveckling av offentlig konsumtion. Såväl statlig som kommunal konsumtion ökar kraftigt, inte minst i år, till följd av det stora antalet asylsökande. Trots att bedömningen av asylmottagandet och inte minst bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn väsentligt justerats ned. Migrationsverket räknar nu (i sitt huvudalternativ) med 34 500 asylsökande för i år mot 100 000 i prognosen från februari. Prognosen för antalet ensamkommande flyktingbarn har justerats ned från 18 000 till 3 000. Även för kommande år har prognoserna för antalet asylsökande och ensamkommande flyktingbarn justerats ned.

Färre asylsökande och färre ensamkommande flyktingbarn innebär att vår prognos för storleken på offentlig konsumtion har skruvats ned. Statens finanser blir av detta skäl väsentligt bättre än vad vi räknade med i april. För kommunsektorns del är bilden inte lika tydlig. Trots färre asylsökande och inte lika stora ökningar av befolkningen har kommuner och landsting även i denna rapport uppenbara problem att få sina ekonomier att gå ihop åren bortom 2017. Förklaringen kan sökas i ett svagare skatteunderlag.

Sedan finanskrisen 2008 har pris- och löneökningstakten varit väsentligt långsammare än under föregående åttaårsperiod. Trots att den svenska ekonomin nu nått konjunkturell balans är prisökningstakten en bra bit under de två procent som är satt som mål för penningpolitiken. Också löneökningarna är, för konjunkturläget, relativt blygsamma. Den genomsnittliga timlönen har ökat med 2,6 procent per år 2009–2015 enligt Konjunkturlönestatistiken. Vi räknar med att det definitiva utfallet 2016 hamnar nära genomsnittet för de senaste åren. Därefter antar vi att tilltagande brist på arbetskraft resulterar i successivt högre löneökningar.

Vår prognos avser totala timlöneökningar, det vill säga både avtalsenliga och löneökningar utöver avtal. Även förändringar i arbetskraftens sammansättning påverkar utfallet. Syftet med prognosen är att tillsammans med förändringen av antalet arbetade timmar skatta lönesummans utveckling. Inte att skatta utfallet av kommande avtalsrörelse.

Vår bedömning är att prisökningstakten fortsätter stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF når 2 procent först en bit in på 2018. Därefter förutsätts inflationen beräknad på detta sätt ligga kvar på denna nivå. Utvecklingen av KPI kommer att skilja sig från detta till följd av efterhand allt högre räntor. Inflationen beräknad enligt KPI når 2018 upp i 3 procent och ligger under 2019 och 2020 kvar mellan 2½ och 3 procent.

För åren 2018–2020 har ingen egentlig prognos gjorts. Bedömningen för dessa år utgår i stället från antagandet om att den svenska ekonomin efter en kortare period av högkonjunktur återgår till konjunkturell balans. Det gör att tillväxttalen för BNP åren 2018–2020 blir väsentligt lägre jämfört med åren 2015–2017 då konjunkturläget stadigt förbättrades. Utvecklingen åren 2018–2020 ligger mer i linje med hur BNP har utvecklats historiskt.

Utsikterna för de offentliga finanserna ser betydligt ljusare ut nu än vad vi räknade med i april. Slutåret för beräkningarna är de offentliga finanserna mer än 1 procentenhet bättre än de beräkningar vi presenterade i april. Förklaringen återfinns i förbättrade statliga finanser i form av lägre utgifter. Merparten är lägre statlig konsumtion, men vi räknar också med lägre transfereringar till hushållen tack vare mindre volymer i arbetsmarknadsåtgärder samt ett lägre sjuktal.

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

2015 2016 2017 2018 2019 2020

BNP* 3,9 3,2 2,6 2,1 1,8 1,8

Sysselsättning, timmar* 1,0 2,0 1,4 0,7 0,4 0,5

Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,7 6,6 6,6 6,4

Timlön, nationalräkenskaperna 3,3 2,3 2,9 3,1 3,4 3,4

Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,6 2,8 3,1 3,4 3,4

Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,2 1,6 1,9 2,0 2,0

Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,8 3,0 2,6 2,7

Realt skatteunderlag 1,8 2,3 1,9 1,1 0,8 0,8

*Kalenderkorrigerad utveckling.

Skatteunderlagstillväxten kulminerar i år

I vår augustiprognos justerade vi ner prognosen för 2015 till följd av det preliminära taxeringsutfall Skatteverket publicerade den 11 augusti. Vi ansåg då att en del uppgifter i taxeringsutfallet var motsägelsefulla, varför det var svårt att avgöra vilka delar av skatteunderlaget som utvecklats svagare än beräknat. Det preliminära taxeringsutfall som sedan har publicerats den 8 september ändrar inte den bilden. Det innebär att prognosen för 2015 är mer osäker än bedömningen för föregående år brukar vara så här nära det slutliga taxeringsutfallet.

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter

Källa: Skatteverket och SKL.

Skatteunderlagsprognosen för åren 2016–2020 är baserad på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan och presenteras utförligt i Ekonomirapporten, oktober 2016. Den starka skatteunderlagstillväxten 2015 och 2016 beror framförallt på att den pågående konjunkturuppgången har medfört stark ökning av arbetade timmar båda åren (diagram 1). I år förstärks skatteunderlaget också av en relativt stor ökning av pensionsinkomsterna till följd av kraftigt positiv balansering av inkomstanknutna pensioner.

Nästa år räknar vi med att konjunkturen förstärks ytterligare då konjunkturtoppen nås. Det innebär ett stramare arbetsmarknadsläge, som leder till lugnare utveckling av arbetade timmar. Samtidigt bidrar även en lägre indexuppräkning av pensionsinkomster till att hålla tillbaka skatteunderlaget. Men detta motverkas delvis av att löneökningstakten tilltar.

När arbetsmarknaden därefter närmar sig balans mattas sysselsättningsökningen successivt och grundavdragen förutsätts öka enligt den historiska trenden, vilket innebär en högre takt än för tillfället.

Även i reala termer (efter avdrag för prisökningar) kulminerar skatteunderlagstillväxten i år och ligger kvar på en hög nivå 2017. Men mot slutet av perioden faller den tillbaka till svagare utvecklingstal än vi sett sedan 2010.

Förändring jämfört med SKL:s prognos från augusti 2016 Jämfört med den prognos SKL presenterade i augusti (cirkulär 16:45) är skatteunderlagets ökning reviderad samtliga år från och med 2016, se tabell 2.

Prognosen för 2016 är uppreviderad till följd av att vi nu räknar med en större ökning av arbetade timmar än i föregående prognos. Skatteunderlagstillväxten 2017–2019 är nedreviderad. Det är främst en konsekvens av nedjusterad timlöneutveckling.

Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2014–2020

SKL okt 4,8 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9 28,9

Reg, sep 5,2 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 31,4

ESV sep 5,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,8 29,7

SKL, aug 4,8 4,8 4,6 4,1 4,1

Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL.

0

1

2

3

4

5

6

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020Sysselsättning , timmar TimlönÖvrigt Exkl. regeleffekter

Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Både regeringen och Ekonomistyrningsverket (ESV) har gjort en mer positiv tolkning än SKL av det preliminära taxeringsutfallet.

Ekonomistyrningsverkets prognos för år 2016 bygger på lite större ökning av både arbetade timmar och timlöner än SKL:s, och visar därmed starkare skatteunderlagstillväxt i år. För åren framöver gör ESV och SKL en likartad bedömning av skatteunderlagets förändring. De bygger dock på olika bilder av arbetsmarknaden. SKL utgår från en mer positiv utveckling av arbetade timmar medan ESV förutsätter högre löneökningstakt.

Regeringens prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s vart och ett av åren 2017–2020. En förklaring är att antalet arbetade timmar växer mer i regeringens prognos än i SKL:s alla åren utom 2018. De båda första åren räknar regeringen också med större lönehöjningar. År 2017 tilltar pensionsinkomsterna dessutom snabbare i regeringens prognos.

Disponering av resultatutjämningsreserven

Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt år 2020 (tabell 3). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.

Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år

2016 2017 2018 2019 2020

Snitt 10 år 4,0 4,0 3,9 3,8 4,0

Årlig ökning 5,1 4,5 3,9 3,8 3,9

Differens 1,1 0,5 0,0 0,0 –0,1

Källa: Skatteverket och SKL.

Preliminärt taxeringsutfall september

Som nämns ovan har Skatteverket sammanställt preliminärt utfall per september över beskattningsbar förvärvsinkomst för inkomståret 2015 (taxeringsår 2016). Utfallet finns att hämta på Skatteverkets webbplats:

https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/myndigheter/taxeringsutfallet.4.18e1b10334ebe8bc80004753.html

Det slutliga taxeringsutfallet beräknas vara klart den 21 november.

Ny befolkningsprognos

Vi har i denna prognos använt SCB:s reviderade befolkningsprognos från september 2016. I tabellen nedan syns den nya prognosen, omräknad till befolkningen per första november respektive år.

Tabell 4. Befolkningsprognos för åren 2015–2019 Antal och procent

2015 2016 2017 2018 2019

Utfall/Prognos 9 838 418 9 970 958 10 128 833 10 232 160 10 351 823

Förändring, % 1,036 1,347 1,583 1,020 1,169

Källa: SCB.

Slutavräkningar 2015–2017

Slutavräkning 2015 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december.

Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2014 och 2015 till 3,3 procent respektive 4,6 procent i Budgetpropositionen för år 2015. Slutligt utfall för 2014 blev 3,2 procent och vår prognos i december 2015 visade på en ökning av skatteunderlaget med 4,9 procent för 2015. Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2015 till 43 kronor per invånare den 1.11.2014.

SKL:s prognos enligt detta cirkulär visar en ökning av skatteunderlaget med 4,8 procent för 2015. Med denna lägre uppräkning uppgår prognosen för avräkningen 2015 till 4 kronor, vilket medför en korrigering på –39 kronor per invånare 1.11.2014 jämfört med bokslut 2015. Jämfört med vår prognos i augusti (cirkulär 16:45) är det ingen förändring.

Slutavräkning 2016 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2015 och 2016 uppgår till 5,0 procent respektive 5,3 procent, enligt regeringsbeslut. SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning för 2016 vilket gör att vår prognos på slutavräkningen 2016 blir negativ –209 kronor per invånare den 1.11.2015. Jämfört med vår prognos i augusti (cirkulär 16:45) är det en förbättring med 83 kronor per invånare.

Slutavräkning 2017 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2016 och 2017 uppgår till 5,0 procent respektive 5,2 procent, enligt Budgetpropositionen för 2017. SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2017 blir negativ och uppgår till –303 kronor per invånare den 1.11.2016.

Utjämningssystemet, preliminära beräkningar 2017

SCB har gjort en preliminär beräkning av 2017 års utjämningssystem. Tabeller med resultat och dataunderlag samt beskrivning av beräkningarna har skickats ut till samtliga kommuner den 29 september. Uppgifterna finns också presenterade på SCB:s webbplats. Nedan kommenteras de beräkningsskillnader som finns mellan SCB:s utskick och SKL:s Prognosunderlag enligt detta cirkulär. Även skillnader mellan SKL:s förra prognos på kostnadsutjämningen från april kommenteras.

Det definitiva utfallet för 2017 presenteras av SCB den 21 december

Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex

I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under perioden 2015–2020. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler.

Tabell 9. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Arbetskraftskostnader* 3,4 3,6 3,0 3,2 3,4 3,4

Övrig förbrukning 1,6 2,0 2,1 2,4 2,6 2,6

Prisförändring 2,8 % 3,0 % 2,7 % 2,9 % 3,2 % 3,2 %

*Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering.

Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med 0,3 procentenheter per år.

Allt högre avsättningar för förmånspensioner, delvis till följd av ändrad indexberäkning för allmän pension innebär kraftigt ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2019–20. Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m.m. som ligger bakom kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För 2019–20 påverkar det PKV med 0,2 procentenheter.

Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF-KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

2. Befolkningsutveckling och översiktsplan för perioden

I den analys som genomfördes av SKL’s analysgrupp fanns följande antaganden befolkningen kommer inte att öka inflyttning och avflyttning kommer att följa samma utveckling som de senaste åren antalet födda och döda kommer att följa samma utveckling som de senaste åren Mot detta står den inflyttning av bla ensamkommande barn och deras anhöriga som har skett under det senaste året. Eventuellt behöver befolkningsprognosen uppdateras utifrån detta. Kommunstyrelsen har antagit en ny befolkningsprognos som kommer att användas i budgetarna från 2018 och framåt. I budgeten för 2017 har en befolkningsökning på 20 personer antagits med prognosen som stöd samt att tidigare aviserad neddragning inom äldreomsorgen på 500 tkr tas bort.

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Förändr. Förändr. i %

1-5 187 187 193 200 201 200 196 9 4,8

6-15 376 379 374 370 373 383 381 5 1,3

16-19 159 160 157 156 150 140 146 -13 -8,2

20-64 1 874 1 855 1 857 1 846 1 833 1 821 1 815 -59 -3,1

65-79 765 798 804 813 831 848 846 81 10,6

80- 256 241 236 236 233 229 237 -19 -7,4Summa 3 660 3 660 3 660 3 660 3 660 3 660 3 660 0 0,0

3. Analys av lokala förutsättningar

Diagrammet är uppdaterat

Diagram SKLs analysgrupp Under 2014 minskar samtliga verksamheter utom LSS relativt sett sina kostnader,

under 2015 ligger verksamheterna totalt sett på referens/standardkostnad,

det vi ser under 2016 är att samtliga verksamheter utom äldreomsorgen nu ligger över den referenskostnad som ligger till grund för kostnadsutjämningen mellan Sveriges samtliga kommuner (En del av ökningarna finns tillfällig extern finansiering på). På sikt kan detta innebära prekära problem sett ur ett finansieringsperspektiv dvs om vi har etablerat en kostnad som saknar finansiering.

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 prFörskola 44,6 30,9 33,0 49,0 20,8 17,1 28,6 11,6Grundskola 22,6 4,8 7,9 16,3 - 3,0 - 4,2 - 6,6 9,9Gymnasieskola 0,3 1,5 - 0,7 - 5,3 - 8,2 - 9,4 - 3,7 30,6Äldreomsorg 38,9 10,8 - 1,1 0,8 0,9 0,0 - 5,9 - 5,0IFO 66,3 28,1 57,6 106,8 15,8 - 1,0 2,8 99,7LSS - 13,0 5,6 4,8 21,7 14,3 19,0 14,3 37,5

- 20,0

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0Pr

ocen

t

Ydre, avvikelse nettokostnad/referenskostnad 2009-2016 pr

Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS Totalt

Nettokostnad, kr per inv 6 961 10 268 3 977 14 328 2 429 2 195 40 159

Standardkostnad, kr per inv 5 946 10 722 4 389 14 335 2 453 1 845 39 689

Skillnad, kr/inv 1 016 -454 -412 -6 -23 350 470

Skillnad, mnkr 3,7 -1,7 -1,5 0,0 -0,1 1,3 1,7

Avvikelse procent 17,1 -4,2 -9,4 0,0 -1,0 19,0 1,2

kr/invånare 2016 Bo Grsk Gysk Äo IFO LSS TotaltNettokostnad pr 6 464 11 468 5 593 13 218 4 896 2 531 44 168Referenskostnad 5 792 10 437 4 283 13 911 2 452 1 841 38 716Skillnad 672 1 031 1 310 -693 2 444 690 5 452Skillnad totalt 2,5 3,8 4,8 -2,5 8,9 2,5 19,9Avvikelse i procent 11,6% 9,9% 30,6% -5,0% 99,7% 37,5% 14,1%

kr/invånare 2015 Bo Grsk Gysk Äo IFO LSS Totalt Nettokostnad 6 283 10 350 4 048 13 568 2 609 2 078 38 936 Referenskostnad 4 885 11 077 4 205 14 418 2 537 1 818 38 939 Skillnad 1 398 -727 -156 -850 72 260 -3 Skillnad totalt 5,1 -2,7 -0,6 -3,1 0,3 1,0 0,0 Avvikelse i procent 28,6% -6,6% -3,7% -5,9% 2,8% 14,3% 0,0%

Kostnaderna inom framförallt inom grundskolan kommer att öka under planeringsperioden med 500-600 kr/inv med anledning av ny och ombyggnad av skolor i Hestra och Österbymo. Även kostnaderna inom barnomsorgen kommer att öka under perioden på grund av nysatsningar och ombyggnader. En ambition under planeringsperioden måste vara att barnomsorgen inte trots ökningar av behov tillförs mer resurser under planeringsperioden annars kommer avvikelsen mot referens/standardkostnaden ofrånkomligen att öka igen och vida överstiga den målsättning som kommunfullmäktige fastställt i sina mål. Flyktingmottagning och mottagning av barn utan vårdnadshavare Ydre kommun har mellan 2008-2015 tagit emot ca 100 flyktingar som har kommunplacerats och nu har sin bosättning i kommunen. Under andra halvan av 2015 har antalet barn utan vårdnadshavare kraftigt ökat och kring årsskiftet beräknas kommunen sedan 2013 ha tagit emot mellan 60-70 barn och ungdomar främst från Afghanistan men också från Syrien och Eritrea. Under 2015 har kommunen pga att mottagande ökat från totalt 16 st 1 juni 2015 till över 60 st vid årsskiftet. Under 2016 har planeringsförutsättningarna förändrats radikalt under 2016 har en mottagning av 4 barn/ungdomar skett och samtidigt har ca 14 barn/ungdomar lämnat Ydres ansvar tvärt emot vad vi trodde när budgeten antogs i juni. Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige under 2016 beräknas till totalt ca 3 200 st. Dagen efter Kommunfullmäktiges beslut Kom ett PM på nytt ersättningssystem för mottagningen av Barn utan Vårdnadshavare (BUV) Förslaget innebär att nuvarande system där varje kommun har ett avtal med Migrationsverket försvinner och att en generell ersättning för kommunplacerade kommer att utges. I praktiken innebär detta en halvering av intäkterna. Systemet kommer tas i drift 1/7 2017. Detta kommer att kräva en mycket snabb omställning av verksamheten. Vanlig flyktingmottagning innebär att Ydre kommer att ta emot 9 individer för 2016 till detta kommer anhöriginvandring uppskattningsvis räknar vi med att ca 20 individer kommer från denna grupp. För Ydre innebär det att ca 50 individer totalt kommer att bosätta sig inom kommungränsen. Prognosen för 2016 är ca 20 individer totalt. 2017 är ännu inte fastställt men preliminärt skall Ydre ta emot 15 diskussioner pågår ur sk EBO skall räknas (personer som ordnat med eget boende).

Antalet barn som har behov av förskola kommer under planeringsperioden inte att överstiga det antal platser som finns tillgängliga efter utbyggnaden av Vallvägen under 2015. Larmvärde är när antal invånare 0-5 år överskrider 250 st. alternativt inskrivna barn, schema timmar, mm. Enligt SKL:s analys kommer behoven att innebära mer Resurser på totalt 3 mkr under planeringsperioden. Bedömning görs att verksamheten skall klara detta inom den ram som getts i budget 2016.

150170190210230250

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Antal barn 0-5 år

Antalet barn som har behov av grundskola kommer inte att överstiga det antal platser som finns tillgängliga under planeringsperioden. Larmvärde är när antal invånare mellan 6-15 överskrider 390 barn.

Antalet barn kommer kraftigt att öka under planeringsperioden. Främst med anledning av alla ensamkommande barn och fram till 2019 kommer gruppen att konstant vara över 200 st.om ökningen fortsätter 2018 och 2019 kan antalet ensamkommande i denna grupp vara lika stor som de som finns i statistiken ovan dvs 140 st. Totalt antal är då 280 ungdomar. Här har ingen uppdatering skett.

Antalet som har behov av särskilt boende och hemtjänst kommer under planeringsperioden att minska och anslaget kommer att minska med 2 mkr Larmvärde för SÄBO är om antalet invånare över 80 år överstiger 250 personer. Larmvärde för hemtjänst/hemsjukvård? Är när antalet beslutade timmar överstiger 3 500 timmar per månad i rullande 12.

320340360380400

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Antal barn 6-15 år

0

100

200

300

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Antal ungdomar 16-19 år

0

200

400

600

800

1000

1200

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Antal invånare Äldreomsorg

Invånare +65 år Invånare 65-79 år Invånare +80 år

4. Aktuellt ekonomiskt läge 2016-01-01—10-31 + prognos

Driftredovisning Röd # Över 5 % i underskott PR/ÅB= Prognos/ÅrsbudgetGul # Mellan 1-5 % i underskott U16/U145 Utfall 2016/utfall 2015Grön # Under 1 % eller positivt

Ansvarsrapport Uppdaterad 2016-11-08

Månadsrapport Årsbudget Prognos * Periodens Periodens Skillnad RiktpunktPeriod: 2016-01 -- 10 2016 2016 utf 16-10 utf 15-10 Prognos i % i % 83,33%

Kommunchef 17 627 17 527 p 14 180 13 304 100 -1% -1% 7% 7% 80,45%Ekonomichef 5 696 6 246 q 5 266 4 674 -550 10% 10% 13% 13% 92,45%Teknisk chef 6 852 8 103 q 4 966 4 261 -1 250 18% 18% 17% 17% 72,48%Barn- och utbildningschef 90 210 94 210 q 78 514 69 883 -4 000 4% 4% 12% 12% 87,04%Socialchef 100 317 105 717 p 87 974 56 523 -5 400 5% 5% 56% 56% 87,70%Finansiering -224 545 -237 495 p -200 160 -156 119 12 950 -6% -6% -28% -28% 89,14%

Summa -3 842 -5 691 p -9 259 -7 474 1 849 -48% -48% -24% -24% 240,98%

Kommentarer KommunchefRekryteringssvårigheterna tillsammans med en ökad ärendemängd inom flera delar av kommunens administration påverkar allvarligtförutsättningarna för en effektiv verksamhet. Omfördelning av arbetsuppgifter görs och arbetsuppgifter måste prioriteras bort. Särskilt allvarlig är de konsekvenser som det får inom myndighetsnämndens för byggnation och miljö område och för kommunens övergripande ledning. Ekonomiskt varierar utfallet kraftigt mellan de olika delar som ingår i kommunchefens ansvarsområde men samlat följer det budget.

Ekonomichef* Underskottet beror på flera olika faktorer: Ej kompenserad löneglidning och dubbelbemanning vid pensionsavgång, versionsbyte ekonomisystem,samt att kostnaden för Microsoftlicenser kvarstår trots budgetneddragning. Sammantaget kommer detta leda till ett underskott på ca 550 tkr för 2016 till 2017 beräknas samtliga poster kunna ligga i fas med budget.

Teknisk chef* Ökade kostnader för samförläggning av belysning med EON i Forsnäs gård och Broby Kostnaderna för underhåll högre än budget

Chef BoU* Underskottet beror på flera faktorer. Ej budgeterad administrativ tjänst, ej budgeterade it-kostnader, 33% höjning av grundsärskolan, fler skolskjutsar, utökad timplan, ej kompenserad löneglidning, dubbelbemanning vid rektorsbyte samt en budget som inte överenstämmer med faktiska kostnader.

Socialchef* Underskottet för socialförvaltningen är störst inom HVB-verksamheten och inom IFO och är delvis beroende av varandra. Dels har vi sedan halvårsskiftet inte haft full beläggning på alla 60 platser enligt överenskommelsen, dessutom har några ensamkommande placerats i externt HVB, förstärkt familjehem eller familjehem. Kostnader för detta finns inte budgeterat på socialkontoret där kostnaderna faller ut. Verksamheten har heller inte kunnat ställas om i den omfattning som behövts, delvis på grund av IVOs krav på enkelrum. Högre kostnader för uppstart av Vita Huset och kvarstående hyreskostnader annexet bidrar även till HVB-verksamhetens underskott. * Kostnaderna för LSS ökar, behovet är störst gällande korttidsvistelse och bostad med särskild service, insatser som måste köpas in då den verksamheten inte finns i kommunen. Försörjningsstödet visar än så länge en positiv trend, dock ses en oro då det förekommer en ökning av oreglerade hyresskulder på mer än 3 månader som nu hamnar på försörjningsstöd. Öppna insatser/hemmaplanslösningar har inte kommit igång som planerat, placeringarna vuxen missbruk ökade en period, men ser nu ut att plana ut. Köp av konsulttjänster för att i någon mån upprätthållaskyldigheterna inom myndighetsutövningen påverkar resultatet negativt. Detta har dock varit nödvändigt då arbetsbelastningen har ökat markant bådegenom antalet mottagna ensamkommande men även på ett ökat antal orosanmälningar och en ökad social problematik.* Inom äldre och handikappomsorgen inkl. hemsjukvården beror överskridandet uteslutande på ökad vårdtyngd och behov av dubbelbemanning på särskilt boende. Nytt schema infördes i september vilket hittills gett lägre vikariekostnader vardagar.

ÅB/PR U16/U15

jmf FG period

-10 000

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

Kom

munchef

Ekonom

ichef

Teknisk chef

Barn- och

utbildningschef

Socialchef

Finansiering

Nettoavvikelse, kkr

Månadsuppföljning 2016-10-31Ansvarsrapport skillnad mellan Prognos och Budget

5. Aktuellt läge i verksamheterna (obs inte uppdaterad) Arbetsmarknad- och näringsliv Offentliga arbetsmarknadsåtgärder för sysselsättning behöver vidtagas dels för att minska ungdomsarbetslösheten dels för att förhindra hotande arbetslöshet bland utrikesfödda. Kommunala ökade insatser, tillsammans med arbetsförmedlingens, är nödvändiga. Behovet av grundläggande kommunal vuxenutbildning och förlängda gymnasieutbildningar kräver utökade anslag

Finansiering* Inom finansiering finns ett antal områden som ger positivt resultat vid budgetavstämningen: Finansella intäkter beräknas bli ca 400 tkr bättre änbudget,främst beroende på avkastning på Vökby-aktier och på insatskapital hos Kommuninvest: Låne kostnaderna beräknas bli ca 750 tkrlägre än budget, vilket beror på lägre räntor och mindre lånevolym än budgeterat. På plussidan finns även KF/KS förfogande där minst 4 000 tkrfinns kvar en del av detta är strategiska medel som kommer att regleras vid bokslutet. Pga SKL's prognos för skatteavräkningen för 2016 beräknasett negativt resultat för Skatter och bidrag med 1 600 tkr att uppstå i jämförelse med budget. Även budgeten för pensioner kommer att överskridasfrämst pga att fler anställda har rätt till FÅP för inkomster över 7,5 Inkomstbasbelopp (motsvarar månadslön på ca 37 100 kr).Totalt kommer finansiering ge ett överskott på sammanlagt ca 13 mkr.

NYCKELTAL: Budget Utfall Sept 2016 Okt 20162016 2015 12 mån 12 mån Bokslut Budget FG period

Försörjningsstöd kkr ** 4 000 4 023 p 3 683 3 663 -9,0% -8,4% -8% -0,5% -1%

Antal ensamkommande 60 60 p 58 51 -15,0% -15,0% -15% -12,1% -12%

Antal Öppet arbetslösa i Ydre** 75 62 = 57 58 -8,3% -23,3% -23% 1,3% 1%

Antal Öppet arbetslösa > 24 år** 27 18 = 11 11 -39,4% -60,2% -60% -2,3% -2%

Kostnad Förskola kkr** 24 705 23 988 p 24 036 23 599 -1,6% -4,5% -4% -1,8% -2%

Kostnad Grundskola kkr ** 41 503 41 124 q 45 836 46 563 13,2% 12,2% 12% 1,6% 2%

Kostnad LSS kkr ** 5 610 6 330 q 7 331 7 705 21,7% 37,3% 37% 5,1% 5%

Kostnad Externa placeringar IFO kkr ** 1 900 2 212 q 5 413 5 609 153,6% 195,2% 195% 3,6% 4%

Hälsotal i % ** 6,0% 7,2% p 6,7% 6,5% -10,0% 7,8% 8% -3,2% -3%

Antal årsarbetare 310 298 p 330 315 5,6% 1,6% 2% -4,5% -4%

Antal sjukdagar 1-21 R12 år 1 550 1 640 p 1 363 1 304 -20,5% -15,9% -16% -4,4% -4%

Kostnad Övertid/mertid R12 år** 1 368 1 339 q 1 835 1 886 40,8% 37,8% 38% 2,8% 3%

Kostnad timlöner kkr R12 år** 8 684 8 333 q 9 805 9 815 17,8% 13,0% 13% 0,1% 0%

Kostnad per årsarbetare 442 431 q 439 465 7,8% 5,1% 5% 5,9% 6%

Lönekostnader kkr** 136 849 127 619 q 144 590 146 321 14,7% 6,9% 7% 1,2% 1%

* Prognos "beräknad" Trend Uppdaterad 2016-11-07** rullande 12 månader p 6 st

q 6 st+ Positivt = 2 stAntal sjukdagar har minskat från toppnotering i juni 2015 då antalet dagar på årsbasis var över 2 000 st till att för oktober 2016 landa på 1 304 st detta är en minskning med ca 35 % eller ca 2 dagar per anställd och år. Hälsotalet i % har förbättrats med 0,6 % i på rullande 12 månader (nov 2015- okt 2016) i jämförelse med helår 2015. Antalet årsarbetare sjunker kraftigt och påverkar kostnadper årsarbetare negativt, på sikt torde det påverka att total lönekostnad sjunker eller stagnerarKostnaden för förskolan minskar och ligger nu under kostnad årsbokslut 2015. I jämförelse med budget är kostnaderna 1 100 tkr lägre.Detta ökar möjligheten att på sikt uppnå målet med att komma ned till standardkostnad. Kostnaderna för feriepraktik har blivit ca 300 tkr billigare än budget vilket gör att kommunchefens prognosticerade underskottminskar med motsvarande summa. Antalet ensamkommande barn minskar och antalet platser som ej har belagts enligt avtal uppgår till 9 st.

- NegativtKostnaderna för övertid/mertid och timlöner ökar stadigt och har gjort det under flera år, ökningen sedan ett år tillbaka liggerpå ca 18 % för båda dessa löneformer, kostaden ligger totalt på årsbasis ca 11,7 mkr att jämföra med bokslut 2013 då kostnaderna var 7,7 mkr. Kommunstyrelsen fattade vid sammanträdet 2016-10-31 beslut om att uppdra åt förvaltningschefernaatt redovisa förslag på hur dessa kostnader kan fås att minska framöver. Redovisning skall ske vid budgetdialog 2016-11-21.Kostnaden för externa placeringar ökar fortfarande och ligger på årsbasis 3,7 mkr över budget som är 1,9 mkr. Även inom LSS ökar kostnaderna pga externa placeringar och ligger på årsbasis 2,1 mkr över budget som är 5,6 mkr.

Investeringsrapport tkr Årsbudget Prognos*** Bokfört SkillnadPeriod: 2016-01 -- 10 2016 2016 2016-10-31 Prognos i %

Exploatering bostadsomr/Dalbylandet 9 000 0 -134 9 000 -100% -100%

Industriområde Österbymo/Mosshultsvägen 2 900 2 900 32 0 0% 0%

Bredband (Alla) 2 970 2 970 990 0 0% 0%

Fysisk miljö tätorter 500 0 0 500 -100% -100%

Nybyggnad skola Hestra 1 000 1 500 302 -500 50% 50%

Skola Österbymo tillbyggnad/GRABE 7 000 7 000 1 228 0 0% 0%

Inköp av fastigheter 2 000 2 700 2 695 -700 35% 35%

Inventarieinköp 350 377 377 -27 8% 8%

Övrigt 0 519 519 -519 ####### #######

Summa 25 720 17 965 6 008 7 755 -30% -30%

Tendens i jämförelse med

ÅB/PR

Barn- och utbildningsförvaltningen 2015 var ett år med stor inflyttning av ensamkommande barn/vuxna som innebar ett stort tryck på skola, elevhälsa och studie och yrkes-verksamhet. Det och en ledningsorganisation och elevhälsa med flera vakanser innebar en press på verksamheten.

Det togs beslut om en om och tillbyggnad på Ydreskolan, samt en helt ny integrerad förskola/skola i Hestra.

De utmaningar BoU står inför kommande 5-årsperiod är:

Skapa en hållbar stabil ledningsorganisation

Översyn av administrativa uppdrag och tjänster Fortsätta utveckla verksamheten för våra nyanlända barn och elever Implementering av nytt it-system Utveckla styrkedjan från huvudman – till pedagoger och övrig personal Nya lokaler – gemensam vision! Fortsätta arbeta med kvalitetsförbättringar inom alla verksamheter Fortsätta arbetet med att rekrytera kvalificerade pedagoger till Ydre Utveckla kultur skolan med flera inriktningar

Bygglov och energirådgivning Verksamheten Byggnadsinspektör är delvis avgiftsfinansierad, avgifterna har under året inte nått upp till budget. Energirådgivningsverksamheten finansieras genom statligt bidrag och avser energirådgivning till kommunens innevånare.

Ekonomiavdelning HR och reception/växel På gång inom Ekonomi: Uppgradering av ekonomisystem, införande av elektroniska fakturor, löneintegration till ekonomisystem, målstyrning i ekonomisystem, Backup i reception/växel, samarbete med Kinda kommun kring ekonomisystem. På gång inom HR:medarbetarenkät, kompetens- och personalförsörjningsplan, ledarutvecklingsprogram, tjänstekatalog/HR, samarbete inom Itsam kring lönesystemet.

Kansli, överförmyndare och politisk verksamhet Ett allmänt behov av förstärkning av de administrativa resurserna föreligger. Det handlar om arbetsuppgifter som antingen inte utförs, är eftersatta eller uppgifter som vi saknar utbildad personal för. Jag noterar särskilt följande brister:

- Det ”strategiska” arbetet analytiker – påverkare - initierare - Utredningskapaciteter planeringssekreterare - samhällsvetare

detaljplaneförfattare - Underlag och support (back office) assistent inom humaniora - ekonomi - Nämndhantering sekreterare - handläggare

Behoven bedöms för närvarande motsvara två heltidstjänster. Omstrukturering, effektiviseringar, nyrekryteringar och konsultköp ingår i det som behöver ske för att rationellt fylla behoven. Väl att märka är att här angivna behov utgår från förvaltningens interna bedömningar. Volymökningen för hela kommunen mätt i omsättning och därmed också i insatser från personal har under 2015 ökat med ungefär 20 % orsakat av flyktingsituationen.

Av landets kommuner har Ydre minst antal anställda inom administration. Från 2008 till 2014 har vi gått från 28 till 24 årsarbetare rensat från övergångar till Itsam och Kinda kn.

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, arbetskraftsbrister inom alltfler yrkesgrupper och pensionsavgångar gör att den kontinuitet och stabilitet inom administrationen som kännetecknat Ydre under många år troligen förändras. Högre krav på skriftlig dokumentation med riktlinjer, bestämmelser och handläggningsordningar med mera blir nödvändigt. Likaså är detta en nödvändighet för att underlätta vid introduktion av ny personal liksom för den politiska styrningen

Kultur, turism och fritidsverksamheter Bibliotekssamarbetet inom Göta är svårt att påverka som litet bibliotek. De beslut som tas passar inte alltid oss men vi får rätta oss efter dem. Detta kan medföra kostnader som är svåra att förutse. Samarbetet påverkar också vår service genom att vi inte som tidigare styr över, ”äger”, vårt mediebestånd utan förväntas ställa våra medier till andra Götabiblioteks förfogande. Det känns mycket besvärande då det oftast handlar om nya böcker, filmer och ljudböcker. Kan vi inte erbjuda våra besökare det som är nytt tappar biblioteket attraktionskraft.

Många upplever ökad oro över tryggheten på biblioteken. Genom att biblioteken ju är öppna för alla kan inte minst i de stora städerna stökiga ungdomsgäng och missbrukare samt människor som sover i lokalerna upplevas som störande av såväl personal som besökare och en del bibliotek har fått se över sina öppettider och rutiner.

Det finns en stark ökning av intresset för friluftsliv med vandring, cykel, kanot, fiske med mera. Det är särskilt viktigt att Östgötaleden hålls i gott skick så att sly eller nedfallna träd tas bort så att leden hålls framkomlig. Medel behöver anslås utöver de bidrag vi får från regionen för att klara tillsynsarbetet. Det finns frågetecken till hur det fortsatta samarbetet inom Destinations Sommenbygd kan fortsätta framöver då den projektansökan för att bilda leaderområde Sommen-bygd/Vätterstrand som lämnats in av kommunerna Aneby, Tranås, norra delarna av Jönköpings landsbygd, Boxholm, Kinda, Ydre och Ödeshög inte har blivit prioriterad. Frågan är om kommunen är beredd att gå in med ytterligare medel utöver de anslag vi har idag. För närvarande finns det en gemensam turistbroschyr och en hemsida för destinationen, samt en sommarteater som spelas i Tranås och på Torpöns färjeläge varje år.

Ydre kommun har ett aktivt föreningsliv som även i framtiden bör främjas genom ett fortsatt aktivt stöd till föreningarna. Det är önskvärt att generellt höja föreningsanslagen när ekonomin tillåter. Det är viktigt att samarbetet med SISU fortsätter, då det är ett stort stöd för föreningarna. Sommarsimskolorna är viktig för att öka simkunnigheten och till förebyggande av vattenrelaterade olyckor. Verksamheten har också en viktigt social funktion. Föreningarna får det allt svårare att rekrytera nya ledare, vilket kan leda till färre föreningar, samt att föreningar slås samman.

Miljö-och hälsoskydd EGs omfattande regler för livsmedelskontroll medför fortsatt intensivt arbete med inspektioner av livsmedelsanläggningar och vattenverk. Vattendirektivets krav på minskade utsläpp av fosfor i sjöar och vattendrag innebär ökad kontroll av enskilda avlopp och lantbrukens gödselhantering. Behovet av miljötillsyn av industrier samt hälsoskyddstillsyn av förskolor, skolor och andra offentliga lokaler kommer heller inte att minska framöver. Räddningstjänsten Under kvartal 1 ska den nya sjukvårdsbilen levereras. Senast den 15/2 ska en strategi för krisledning redovisas för Länsstyrelsen. Efter detta ska krisledningsplanen revideras. Under första halvåret 2016 ska ett nytt handlingsprogram enligt Lag om skydd mot olyckor tas fram. Regional krisledningsövning 2017 ska börja planeras. Mot slutet av 2015 uppstod problem med utalarmering av räddningsstyrkan. Detta fick lösas provisoriskt och en mätning av systemet ska genomföras föra att hitta felet och förhoppningsvis kan problemet åtgärdas i samband med denna mätning. Socialförvaltningen 2015 var ett omvälvande år för socialförvaltningen där den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn utöver avtal satt stark press på både socialtjänst och utförare inom hela förvaltningen.

Socialkontoret är kraftigt underbemannat, vilket innebär att kvaliteten både i utredningar och underlag för verkställare påverkas negativt.

Förutom problematiken ovan finns en rad utmaningar för 2016-2019.

Tydlig ledningsorganisation – arbete med värdegrund och uppdraget Långsiktig personalplanering och rekrytering för en mindre sårbar verksamhet Digitalisering av trygghetslarm Uppbyggnad av öppenvårdsinsatser och hemmaplanslösningar Utveckling av e-hälsa enligt den regionala eHälsoplanen. Fortsatt mottagande av ensamkommande och nyanlända Framtida lösningar för nuvarande HVB verksamhet Framtidens äldreboende

Tekniska förvaltningen Stora arbetsinsatser pågår på flera håll inom förvaltningen. - Arbete med infrastruktur och försäljning av tomter på Dalbylandet - Arbete med beslutade byggnationer Österbyvägen 10 m.fl - Projektering av skolor Grabe och Hestra är nu i ett intensivt skede - Flertalet utredningsuppdrag har givits till förvaltningen Värdshuset, Ukreda 1:33

veteranmotorklubben, Gula skolan, rastplats Österbymo och Rysnäs m.fl. - Ett stort uppdrag har givits till bostadsbolaget att utreda behov av bostäder åren

2016-2040 uppdraget är stort och komplext - Arbetet med flera detaljplaner pågår Förvaltningen har påtalat att underhållet av kommunens fastigheter måste öka under de kommande åren, underhållsbehovet har uppskattats till en kostnad av 2-5 milj. kronor de närmaste åren. Behoven har inventerats och bedömts vara störst på Ydreskolan och på Solängen.

Stora behov finns även av underhåll och nyinvesteringar för vatten och avlopp samt renhållning då specifikt en ny återvinningscentral.

Diskussioner har påbörjats om en förändring och utbyggnad av kommunens fjärrvärme nät.

Förvaltningen bedömer att en personalresurs förstärkning måste tillskapas om redovisade åtgärder skall förverkligas, förstärkningen kan ske med nyanställning eller konsultköp.

Ydrebostäder Ett andra år med positivt resultat för bostadsbolaget. Sedan 2006 och framtill 2013 har bolaget visat negativa resultat. Styrelsens arbete med åtgärder för bolaget visar nu resultat för andra året i följd. Åtgärdsplanen för bolaget, fusionen mellan bolaget och industrifastigheter, försäljning av bostäder och apportemissionen är alla åtgärder som bidragit till detta. Fler gynnsamma faktorer för det positiva resultatet är den sänkta vakansgraden, ränteläget, minskade personalkostnader och att energipriserna inte har ökat. Bolaget har även under detta år även haft ekonomiska möjligheter att öka fastighetsunderhållet och då framför allt med utvändig målning samt upprustning av lägenheter och underhåll av tak.

För första gången på väldigt länge kan Ydre börja tala om att ha en bostadsmarknad i balans. Någon nämnvärd kö till bostäder finns dock inte än i kommunen och det är väl tidigt att tala om brist på bostäder.

En framtida uppgift för styrelsen blir att följa bostadsmarknaden i Ydre.

Hur kommer behovet av bostäder att se ut i framtiden? Vilka grupper kommer att söka bostad hos bolaget? Hur kan bolagets bostäder göras attraktiva för framtiden? Har bolaget möjligheter förnya bostadsbeståndet?

Det stora antalet nyanlända till Ydre och Sverige ställer många frågor om hur man ska lösa behovet av bostäder. Styrelsens uppgift blir att både kunna agera snabbt och förnuftigt i ett framtida perspektiv.

6. Investeringsbudget

Projektbeskrivningar Exploatering bostadsområden Inköp av mark för exploatering av ny mark för bostadsbyggande finansiering sker genom försäljning av tomtmark 9 mkr

Industriområde Österbymo Investeringen fanns redan anslagen i 2015 års budget men affären genomförs först under 2016.

Rastplats Österbymo Investeringar totalt på 4 mkr samt årliga driftkostnader om 400,0 - 500,0 tkr om toalett- och duschbyggnad ska skötas.

Bredbandsutbyggnad Att fullfölja IT-infrastrukturplanen fram till 2020 innebär ett behov av investeringar i nivån 10-12 mkr förutsatt att statlig och eu-medfinansiering sker i samma nivå som tidigare.

Bostäder Behov av 16 lägenheter, här pågår en diskussion hur detta skall ske men en lösning bör finnas på plats till 2018, då Ydre Värdshus inte skall användas som HVB-hem längre 15 mkr.

Fysisk miljö i tätorter Ger möjlighet till utformning och utredning 1,4 mkr.

Nytt SÄBO Nytt äldreboende 50 platser á 50 kvm (inkl gemensamhetsyta) á 1,5 mkr 75 mkr. Personalkostnader och övriga kostnader beräknas att minskas något då driften och effektiviteten borde öka något, alternativt kan nuvarande bemanningsnivåer behållas trots ökade bemanningskrav från staten. En anpassad arbetsmiljö kan även göra Ydre kommun attraktiv som arbetsgivare på en allt mer svårrekryterad arbetsmarknad.

Hestraskolan Huvuddelen av gamla skolan rivs och ersätt med en ny skolbyggnad och en ny förskola väsentliga besparingar i mediakostnaderna mm kommer att kunna göras då nuvarande lokallösning är på alla sätt ineffektiv. 30 mkr.

Ekonomisystem Ny uppsättning av ekonomisystem på samma server som Kinda kommun ger möjligheter till att samverka förenkla, förbättra och höja kvalitet på arbetet med redovisning, budget, uppföljning och prognos 0,4 mkr.

Investeringsplan 2017-2022Beräknade nettoinvesteringar PLAN PLAN PLAN PLAN PLAN PLAN

2017 2018 2019 2020 2021 2022Strategiska/utvecklingsinvesteringarExploatering bostadsomr 7 000 5 000 3 000 0 0 0Industriområde Österbymo 0 0 500 1 000 0 0Rastplats Österbymo 0 0 1 800 700 0 0Bredband 2 670 3 000 2 700 600 3 600 0Fysisk miljö tätorter 500 365 300 300 300 0Nytt SÄBO 0 0 0 2 000 20 000 55 000Ersättningsinvesteringar*Nybyggnad skola Hestra 12 000 17 000 0 0 0 0Ekonomisystem 200 200 0 0 0 0Skola Österbymo tillbyggnad 9 000 0 0 0 0 0Inköp av fastigheter 0 0 0 0 0 0Inventarieinköp 200 1 000 0 0 3 000 0Inventarieinköp BoU 1 950 2 500 750 0 0 0Inventarieinköp Soc 700 0 0 0 1 120 0Rationaliserings/effektiviseringsinvesteringarÅtervinningsstation 0 0 0 2 668 2 668 0SUMMA 34 220 29 065 9 050 7 268 30 688 55 000

Ydreskolan Här pågår diskussioner kring slutlig utformning, samt en utredning kring lokalbehov för grundsärskola. 16 mkr

Inköp av fastigheter KS har fått i uppdrag av att köpa in fastigheter och villor för att lösa kommunens bostadspolitiska ansvar 2 mkr

Räddningstjänsten Ny brandbil 3 mkr den gamla är sedan 2001.

Solängens kök Ny entré till köket och nytt kök till diet kost ca 1 mkr.

Investeringar Socialförvaltning 2017 Digitalisering trygghetslarm inköp/leasing nya larm 500 tkr. Digitaliseringen av trygghetslarmen är en förutsättning att genomföra under 2017då staten satt mål om att alla larm ska vara digitaliserade senast 2016.

Kommunens avtal med nuvarande leverantör av de analoga trygghetslarmen löper ut 161231 och är uppsagt. Allt fler fasta telestationer i kommunen läggs ner vilket ytterligare bekräftar vikten av behovet av denna investering för att invånare i Ydre kommun oavsett var man bor ska ha möjlighet att känna sig trygga i sitt ordinära boende.

2017 Inköp 10 vård sängar 200 tkr Sängarna på Solängen är mycket gamla och slitna, det går inte längre att köpa reservdelar till dem. 2014 påbörjades en långsiktig plan med utbyte av 10-20 sängar/år Investeringen 2017 är en fortsättning på denna investering

Takskydd för 12 cyklar till hemtjänsten à 10 tkr totalt 120 tkr och 2018 Carport 9 bilar Solängen à 100 tkr totalt 1 mkr är en arbetsmiljöfråga som lyftes på skyddsrond 2014 men inte togs med i förvaltningens investering äskande då. Frågan har åter aktualiserats då det sliter mycket på cyklarna att stå ute, (el cyklarna förvaras inomhus), och att det tar arbetstid i anspråk för att skrapa bilrutor och sopa snö under vinterhalvåret. Tid som skulle kunna ägnas åt brukare.

Återvinningsanläggning Boxholm investerade i en motsvarande anläggning, kostnad ca 6 mkr driftkostnad tillkommer. Detta pga. att befintlig deponin inte längre kan användas efter 2019.

7. Ramar 2017-2019 Antaganden och utgångspunkter Förslaget innebär en skattehöjning på 25 öre från 2017 vilket innebär ett tillskott på ca 1,8 mkr årligen. I förslaget ligger också förslag på anpassningar efter det minskade demografiska tryck som finns inom främst äldreomsorgen med totalt 2,5 mkr (500 tkr 2017 har tagits bort och i budget 2018-2020 kommer den nya befolkningsprognosen innebära en utökning istället), men också inom gymnasieverksamheten med 1,3 mkr totalt 3,8 mkr under planeringsperioden. Investeringsbudgeten är expansiv och innehåller totalt investeringar på 72,3 mkr. Låneramen kommer under perioden att stiga med 22 mkr. Räntekostnaderna förväntas ligga kvar på låga 2,25 % under 2017 och 2018 först under 2019 beräknas en höjning på 0,25 % att ske. Under 2018 kommer budgetdirektivet på 1 % leda till kostnadsminskningar på ca 2,3 mkr. Ydre kommun antar att utvecklingen av lönekostnader kommer att ligga 0,5 % under SKL prognos och prisökningarna antas ligga 1 % under.

Budgetberedningen antar att befolkningen är oförändrad under planeringsperioden men att det borde finnas en stor potential i samband med exploatering av nya bostadsområden och ett historiskt sett stort mottagande av nyanlända personer. Totalt sett sätts ytterligare 3,6 mkr (utöver 4,5 mkr under 2016) för strategiska satsningar för framtida kostnadsminskningar. KS/KF har till sitt förfogande totalt 4,0 mkr under planeringsperioden.

2017 2018 2019Kommunchef 18 936,7 18 541,9 18 003,8Ekonomichef 5 793,2 5 820,1 5 913,0Socialchef 91 723,9 95 274,6 94 861,2Utbildningschef 93 319,5 96 253,4 96 380,4Teknisk chef 6 785,9 6 677,7 6 629,3Finansiering -220 707,0 -226 858,3 -226 094,8Resultat 4 147,8 4 290,5 4 307,0

Kommunchef 2017 2018 2019Ingående prel ram 16 776,7 18 936,7 18 541,9Investeringar rampåverkan -223,1 -128,3 189,0Partistöd 40,0Tappad intäkt energirådgivning 280,0Projekt Idesluss 50,0 -50,0Ytterligare 18 st feriepraktik 128,0Anslag fritids verksamhet 250,0Bibliotek 0,25 % tjänst 105,0Planeringssekreterare 700,0 -700Plan- och exploateringsingenjör 350,0Budget direktiv 2017 1 % 0,0 -189,4 0,0Prisökningskompensation 173,5 122,9 122,9Praktiksamordning/hjälp 225,0Löneökning helår 2016 181,6Minskad kapitaltjänst bredband -100,0 -200,0 -100,0Utgående ram 18 936,7 18 541,9 18 003,8

EkonomichefIngående ram 5 642,1 5 793,2 5 820,1Investeringar rampåverkan 0,0 0,0 0,0Budget direktiv 2017 1 % -57,9Löneökning helår 2016 66,3Prisökningskompensation 84,8 84,8 93,0Utgående ram 5 793,2 5 820,1 5 913,0

Socialchef 2017 2018 2019Ingående ram 97 045,0 91 723,9 95 274,6Investeringar rampåverkan 87,5 91,7 90,0Internhyra förändring 247,5Konskvens SKL analys 0,0 -1 500,0 -500,0Hemmaplan/boendestöd 1 000,0 -1 000,0Budget direktiv 2017 1 % 0,0 -917,2 0,0Löneökning helår 2016 2 424,3Prisökningskompensation 882,7 625,2 625,2Ersättningar HVB -8 077,3 5 128,3 346,8Ersättningar Övrigt Flykting -1 930,0 0,0 0,0Särskilt förordnad vårdnadshavare 44,2 122,8 24,6Utgående ram 91 723,9 95 274,6 94 861,2

Utbildningschef 2017 2018 2019Ingående ram 89 931,9 93 319,5 96 141,4Internhyra förändring 302,5Budget direktiv 2017 1 % 0,0 -933,2 0,0Löneökning helår 2016 1 487,7Prisökningskompensation 1 131,3 801,3 801,3Investeringar rampåverkan 1 318,1 328,8 -422,5Skolskjutsar 300,0Fritids/socialpedagog 750,0 -500 -800Ersättningar Gymnasie -2 385,0 2 812,5 562,5Inköp av kläder barnomsorg 300,0Justering räknefel 183,0Kulturskolan 50,0Ersättningar Grundskola -50,0 312,5 62,5Utgående ram 93 319,5 96 141,4 96 345,2

Teknisk chef 2017 2018 2019Ingående ram 6 878,1 6 785,9 6 677,7Budget direktiv 2017 1 % 0,0 -67,9 0,0Fritidsanläggningar 151,0GIS 70,0Belysning entreprenadkostnader 65,0Minskat behov av avsättning deponi -395,0Utfördelning av tjänst internhyra -550,0Planläggning 250,0Löneökning helår 2016 375,6Prisökningskompensation -121,3 -85,9 -85,9Investeringar rampåverkan 62,5 45,6 37,5Utgående ram 6 785,9 6 677,7 6 629,3

2017 2018 2019Verksamhetens kostnader 216 559,2 222 455,7 221 752,6

Underlag/antaganden Skatte utdebitering Föreslaget innebär en ökning mellan 2016 och 2017 på 25 öre.

Låneram

Löne- ,prisökningar och besparingar

Finansiering 2017 2018 2019KF förfogande -3 500,0 -3 500,0 -3 500,0KS förfogande -1 000,0 -1 000,0 -1 000,0KS till strategiska satsningar -1 000,0 -2 500,0 -165,0Lönekostnadsökningar KF förfogande -4 232,2 -4 331,4 -9 229,2Skatteintäkter inkl 25 öre 154 586,3 161 956,0 168 920,0Bidrag och utjämning 51 919,5 47 974,0 45 644,0Vårproposition 2 864,0 3 139,7 2 945,0Pensioner -7 800,0 -8 500,0 -8 700,0Kapitaltjänstkostnad 12 329,1 14 679,5 15 448,8Finansiella intäkter 500,0 100,0 100,0Finansiella kostnader -1 260,0 -2 115,0 -2 177,5Intäkt migrationsverk HVB 23 324,0 28 362,3 26 025,3Intäkt migrationsverk flyktingmot. 3 080,0 3 080,0 3 080,0Utgående ram 229 810,8 237 795,1 237 941,4

Resultat efter finansiering 13 251,6 15 339,3 16 188,8

Avskrivning -9 103,8 -11 048,8 -11 881,8

RESULTAT 4 147,8 4 290,5 4 307,0

God ekonomisk hushållning 4 130,1 4 198,6 4 291,3Avstämning 17,7 91,9 15,7

2017 2018 2019Skattesats 21,95 21,95 21,95

Avskrivningar + resultat = egenfinansierade investeringar 16 088 17 211 17 010Beslutade investeringar 34 220 29 065 9 050Lånebehov 18 132 11 854 -7 960Total låneram 77 439 89 294 81 333

Egna antaganden löneökningar 0,5 % och prisökningar 1 % lägre än SKL 16:17 2017 2018 2019Arbetskraft 3,2% 3,1% 3,4%Övrigt 2,4% 1,7% 1,7%

Besparing 0,0% 1,0% 0,0%

8. Målstyrning

Mätbara verksamhetsmål för 2017

Kommunledningsförvaltning Ärendebalansen. Målet är att det understiger 200 (koppling till p 1.1 nedan). Administrationens andel av kommunens årsarbetare. Målet är att andelen ej ska

överstiga rikets genomsnitt (koppling till p 1.1 nedan). Andelen elektroniskt hanterade fakturor skall årligen öka med minst 10 % (koppling

till p 1.1 nedan). Antal genomförda företagsbesök. Målet är 20 st per år (koppling till p 4.4 nedan). Placering i Svenskt Näringslivs företags ranking av företagsklimatet.

Målet är bättre än plats 50 (koppling till p 4.4 nedan).

Barn- och utbildningsförvaltning Alla barn och elever ska utvecklas kunskapsmässigt

Andelen utbildade förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare skall öka (koppling till p 2.3 nedan).

Vi skall förbättra genomsnittliga meritvärden och resultaten på nationella prov (koppling till p 2.4 nedan).

Socialförvaltning Andelen individer med aktuell genomförandeplan skall öka (koppling till p 3.2 nedan). Antalet hushåll i långvarigt ekonomiskt bistånd skall minska (koppling till p 3.2 nedan).

Finansiella mål 1. Samtliga förvaltningar ska hålla tilldelade budgetar. 2. Årets resultat (före balanskravsutredning) ska årligen uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. 3. Kommunens kostnader för äldreomsorgen ska inte vara högre än den strukturjusterade standardkostnaden i kostnadsutjämningen. 4. Kommunens kostnader för grundskolan ska inte vara högre än den strukturjusterade standardkostnaden i kostnadsutjämningen. 5. Kommunens kostnader för förskolan ska inte vara högre än 115 % den strukturjusterade standardkostnaden i kostnadsutjämningen. 6. Soliditet a) Kommunens soliditet (exklusive pensionsförpliktelse) ska öka eller hållas oförändrad. Högre investeringar än resultat +avskrivningar kommer försämra soliditeten något. b) Långsiktig målsättning är en soliditet på 55 % (exklusive pensionsförpliktelse) c) Soliditeten inklusive pensionsförpliktelse ska på lång sikt vara större än noll. Bokslut 2015 + 5,0 %, prognos för 2016 6,5%. 7. Bolagen inom koncernen ska på lång sikt generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader. Mål teknisk verksamhet Kost Leverera god och varierad mat. Införa näringsvärdesberäknade matsedlar Införa kostdatasystemet Mashie Hygienrekommendationerna ska uppfyllas Egenkontrollprogram ska finnas.

Lokalvård Utföra daglig städning på kommunenens äldreboende, skolor, kommunkontor mm. Leverera hygien – och kemtekniska varor till beställande enheter Hålla rent och snyggt samt minska risken för smittspridning och olycksfall. Planläggning God planberedskap för förändringar och utveckling av kommunen Fritidsanläggningar Säkra och attraktiva badplatser Gator, vägar, allmänna platser och offentlig belysning Säkra och trygga gatumiljöer samt allmänna platser som inbjuder till rekreation och trevnad Vatten och avlopp Driva verksamheten på sådant sätt att medborganas hälsa inte påverkas och att påverkan på miljön minskar Renhållning Verksamheten ska drivas så att kommunens totala avfallsmängder minskar, att avfall är att betrakta som en resurs och att omgivningen påverkan från deponerat avfall minskar Fjärrvärme Driva anläggningen på ett sådant sätt att fastställda miljövillkor uppfylls

Vision (kf 2014-06-30 § 36):Gäller from 2015 års budget Ydre – det attraktiva alternativet Detta innebär att leva, bo och verka i Ydre ska upplevas som hög livskvalitet.

Inriktningsmål: 1. Kommunövergripande 1. Ydre Kommun ska bedriva en resurseffektiv förvaltning. 2. Ydre Kommun ska vara en lärande organisation. 3. De anställdas initiativ och ansvarstagande ska uppmuntras. 4. Alla anställda ska känna delaktighet och inflytande.

2. Barn och Utbildning 1. Alla barn och elever ska känna trygghet. 2. Alla barn och elever ska utveckla en förståelse för demokrati och alla människors lika värde. 3. Alla barn och elever ska utvecklas kunskapsmässigt. 4. Alla elever ska vara godkända i alla ämnen och fullfölja en gymnasieutbildning. 5. Andelen elever från Ydre som studerar vid eftergymnasiala utbildningar ska öka.

3. Socialtjänst & Omsorg 1. Verksamheten ska erbjuda en modern och god omsorg för individen. 2. Individens självständighet ska stödjas och uppmuntras.

4. Samhälle 1. Ydre Kommuns tjänster ska ha en hög kvalitet och närhet. 2. Ydre Kommun ska bidra till en hållbar miljö. 3. Ydre Kommun ska arbeta för att infrastruktur såsom kollektivtrafik, el, telekommunikation, vägar, IKT,

vatten- och avfallstjänster har en hög kvalitet. 4. Ydre Kommun ska verka för att främja ett livskraftigt lokalt näringsliv. 5. Ydre Kommun ska främja ett rikt kulturliv. 6. Ydre Kommun ska stödja enskildas och föreningars engagemang i bygdens utveckling.

9. Tidplan Arbetet med budgetförutsättningar 2017-2019 påbörjas oktober 2015 Budgetdialog 1 kring budget 2017-2019 30 november 2015 Budgetdialog 2 kring budget 2017-2019 direktiv 15 februari 2016 Budgetberedning 14-16, 21 mars 2016 Budgetdialog 3 kring budget 2017-2019 2 maj 2016 Budgetbeslut budget 2017-2019 Kommunstyrelsen 30 maj 2016 Budgetbeslut budget 2017-2019 Kommunfullmäktige 20 juni 2016 Arbete med Internbudget juli-oktober 2016

Januari Februari

Mars

April

Maj

JuniJuli

Augusti

September

Oktober

November

December

Budgetdialog 1

Budgetdialog 2

Budgetdialog 3

Budgetbeslut

Budget-beredning

Årshjul för budgetarbetet