BUDGET 2018 · 2012 2013 2014 2015 2016 ... (SKL) med att tillväxten i svensk ekonomi blir...

BUDGET 2018 PLAN 2019-2020

2 Budget 2018 | Inledning

Innehåll

Planeringsdirektiv-

Samhällsekonomisk utveckling ..................................................................Demografisk utveckling .............................................................................Ekonomisk översikt och analys ................................................................

InledningDina pengar - så fördelas de .....................................................................Marino Wallsten: Våga satsa på framtiden ................................................

Kommunens styrmodell ...........................................................................God ekonomisk hushållning .....................................................................Anvisningar för budgetarbetet ..................................................................Budget 2018 och plan 2019-2020 ............................................................

34

78

1014141417

Kommunens verksamheterKommunfullmäktige ................................................................................. 21

BilagorBilaga 1 ....................................................................................................Bilaga 2 ....................................................................................................Bilaga 3 ....................................................................................................

47

48

Organisationsschema ................................................................................ 5

Budget 2018 och flerårsplan 2019-2020

Kommunstyrelsen ....................................................................................Socialnämnden ........................................................................................Utbildning- och fritidsnämnden ................................................................

223037

Finansförvaltningen ..................................................................................43

47

3Budget 2018 | Inledning

Dina pengar - så fördelas deKommunens intäkter kommer framför allt från kommunalskatt och statsbidrag, men även från exempelvis kommunala avgifter. Hur dessa pengar ska fördelas bestäms i årets budget, som beslutas av kommunfullmäktige. Så här kommer dina pengar 2018 att fördelas i procent:

A BC1 2 3

ABC

Kommunalskatt22,11%

ABC1 2 3

Barn och utbildning35 procent

Omsorg32 procent

Socialt stöd10 procent ABC

Gymnasieskola ochvuxenutbildning10 procent

Övrig verksamhet6 procent

Politisk verksamhet1 procent

Kultur, idrott och fritid6 procent

Befolkningsförändringar 2012-2016 2012 2013 2014 2015 2016

Folkmängd 12 634 12 873 13 133 13 286 13 445

Kvinnor 6 267 6 358 6 445 6 519 6 609

Män 6 367 6 514 6 688 6 767 6 836

Födelseöverskott -20 -13 6 2 -7

Kommunal skattesats Per hundra kronor 2018

Fagersta kommun 22,11

Landstinget 10,88

Summa 32,99

Församlingen, kyrkoavgift 1,21

Begravningsavgift 0,28

Summa 1,49

Summa totalt 34,48

Kommunal skattesats

Befolkningsförändringar

844 miljoner kronor är den totala budgetenÅr 2018 ligger kommunalskatten oförändrat kvar på 22,11 procent, eller 22 kronor och 11 öre per hundralapp. År 2018 har Fagersta kommun budgeterat med ett resultat på minus 2,4 miljoner kronor.

13 445 fagerstabor var vi den 31 december 2016

4 Budget 2018 | Inledning

Fagersta kommun ser stora utmaningar framför sig, som i sig innebär stora möjligheter förutsatt att kom-munen kan, vågar och vill satsa på framtiden. Det vill vi och det gör vi. Utan att tumma på verksamheten idag.

I budgeten för 2018 som fullmäktige nu fastställt så tillförs verksamheterna ytterligare medel för att kunna behålla och utveckla den service som både kan och ska förväntas av kommunen. Genom att fokusera på kommunens kärnverk-samhet så ser vi en förstärkning av vår välfärd och det ger en stark utgångspunkt för Fagerstas fortsatta tillväxt och Fagersta som kommun att leva i.

Den vision som Fagersta kommun antagit är vår vägvis-are för allt fortsatt arbete framåt. Vi har förutsättningarna klara för oss, med en växande och åldrande befolkning och med en allt mindre andel av befolkningen i åldersspannet 20-65 år. Alla satsningar syftar till en långsiktig och hållbar utveckling där kommunen anpassar sig till de behov som finns och kan uppstå längs vägen.

Fagersta ska ha en hög egen förmåga att klara de behov av kompetensförsörjning och utbildning som företag och samhället har, med plats för alla, samt bidra till individens demokratiska utveckling till egen försörjning. Dagens ar-betsmarknad måste då växa och det ska vara lätt för före-tag att etablera sig i Fagersta, likväl som att det ska finnas förutsättningar för befintliga företag att fortsätta utveckla sin verksamhet i kommunen, för att kunna anställa fler.

Fler ska kunna pendla in och ut ur kommunen på ett bra sätt för att tillgängliggöra en större, gemensam arbetsmarknad och det behövs stimulans av nyföretagande i såväl kom-munen som hela länet. Vi behöver också bygga bostäder och ordna ett större utbud av boendeformer, i planen finns höjd för fyra flerbostadshus fram till år 2024.

I budgeten och de satsningar som den innehåller tas många steg för att sätta alla dessa bollar i rullning. Allt detta klarar vi av själva, med en del omfördelning av tillgängliga resurs-er. Det handlar till stor del om att ständigt försöka optimera användandet av skattemedel så att vi får ut största möjliga nytta för kommunens invånare ur ett brett perspektiv.

Omfördelning av medel är något vi kommer att få göra mer under kommande år. Vi kommer inte ha samma inkom-stökning i form av skatter och bidrag, något som egentli-gen inte är unikt för Fagersta, utan det är läget för så gott som alla kommuner i hela Sverige. Enligt en beräkning från Sveriges kommuner och landsting kommer det krävas en genomsnittlig skatteökning på 13 kronor runt år 2030 om kommunerna bedriver verksamhet på samma sätt då som idag. Det är inget alternativ för Fagersta, eller för någon annan kommun heller för den delen.

Det måste alltså till en omfördelning av medel, nya sätt att tänka och nya sätt att utföra arbetet. Det handlar inte om några besparingar, det är ingenting som ska stå åt sidan. Vi behöver ta kliv genom exempelvis välfärdsteknologi, ökad grad av samverkan och andra insatser för att arbeta effek-tivare.

Fagersta kommun står i alla fall väl rustat, med en stabil ekonomi och en finansiellt stark ställning för att kunna ta sig an dessa välfärdsutmaningar. Vi har en stark framtid-stro, vilket den här budgeten också signalerar. Framtidens Fagersta bygger vi tillsammans!

Marino Wallsten (S)Kommunalråd

”Våga satsa på framtiden

Det är ytterst viktigt att genomföra nödvändiga reformer för att möta de utmaningar vi ser, både på längre sikt och här och nu

5Budget 2018 | Inledning

Fagersta kommunfullmäktigeKrislednings-nämnd Revision

KommunstyrelseÖverförmyndar-nämnd

Utbildnings- och fritidsnämndSocialnämnd

Fagersta kommun organisationsschema 2018

Valnämnd

Kommunkansli HR-avdelning Upphandling och service

Näringsliv och tillväxt

Social-förvaltning

Utbildnings- och fritidsförvaltning

Kansli Kommunikation Centralarkiv BeredskapsfrågorFinskt förvaltnings-område

Personal-administrationSamordning av personalpolitikPersonal- strategiska frågor

UpphandlingVaktmästeriKopieringVäxel och receptionÖverförmyndar-verksamhet

Strategiska etableringarStöd till befintliga företagNyföretagandeTurism

Individ- och familjeomsorgSocial hållbarhet Vård och omsorg

Förskola GrundskolaSärskolaKostserviceFritidKulturKulturskolaBibliotek

Fagersta kommunfullmäktige

Norra VästmanlandsSamordningsförbundStyrelse

Medlemmar: KommunernaFagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Sala, Hallstahammar, Sura-hammar, Försäkring-skassan, Arbetsför-medlingen, Landstinget i Västmanland

Norra VästmanlandsUtbildningsförbundDirektion

Medlemskommuner:Fagersta, Norberg,Skinnskatteberg

Västmanland-Dalarnas lönenämndMedlemskommuner:Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg,Skinnskatteberg

Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnadsnämndMedlemskommuner:Fagersta, Avesta, Norberg

Norra VästmanlandsEkonominämndMedlemskommuner:Fagersta, Norberg

Norra VästmanlandsKommunalteknik-förbundDirektion

Medlemskommuner:Fagersta, Norberg

Södra DalarnasRäddningstjänst-förbundDirektion

Medlemskommuner:Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg

Norra Västmanlandsekonomiförvaltning

(NVE)

Norra VästmanlandsKommunalteknik-

förbund (NVK)

Norra VästmanlandsSamordningsförbund

Norra VästmanlandsUtbildningsförbund

(NVU)

Södra Dalarnas Räddningstjäns-förbund (SDR)

Västmanland-Dalarnas

löneförvaltning

Västmanland-Dalarnas miljö- och

byggförvaltning

Ekonomisk administrationKravhanteringRedovisning

FastigheterGator, vägar och parkerVatten och avloppLokalvårdIT-serviceSkogsförvaltning

Utveckla samverkan mellan myndigheter inom rehabiliterings-området genom finan-siell samordning

GymnasieskolaGymnasiesärskolaVuxenutbildningSärvuxSvenska för invandrare

Operativ räddningsverksamhetFörebyggande verksamhet

Löneadministration för personal och förtroendevalda inom medverkande kommuner och samverkansorgan

Plan och byggKart och mätMiljöenhetEnergi- och klimatrådgivning

Organisationsschema 2018

6 Budget 2018 | Planeringsdirektiv

Planeringsdirektiv Budget 2018 och flerårsplan 2019-20120

Demografisk utvecklingBefolkningsutveckling..................................In- och utflyttning.........................................Födelsenetto...............................................Befolkningssammansättning.......................

Samhällsekonomisk utvecklingKonjunkturen ..............................................Arbetsmarknad ...........................................

Ekonomisk översikt och analysÅrets resultat ............................................Nettokostnadsandelens utveckling ...........

Resultatdisposition ...................................Investeringar ..............................................Soliditet ......................................................Skulder och borgensåtaganden ...............Finansnetto ................................................

Finansiell profil .........................................

Kommunens styrmodellVision 2030 ..............................................

God ekonomisk hushållningVerksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ......................Finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning .............................

Anvisningar för budgetarbetetEkonomistyrningspolicy ............................Resursfördelning ......................................Taxor och avgifter .....................................Internränta och kapitalkostnader ..............Personal ...................................................Övriga redovisningar ................................Skatteintäkter och statsbidrag ..................

Budget 2018 och plan 2018-2020Resultatbudget .........................................Driftbudget ..............................................

Pensioner ..................................................Investeringsbudget ...................................

77

8889

1010

1010111111

13

14

14

14

14141515151515

1718

1919

Pensioner .................................................12

Kommunalskatt ..........................................10

Finansnetto ..............................................19

7Budget 2018 | Planeringsdirektiv

Konjunkturen1

För år 2017 räknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med att tillväxten i svensk ekonomi blir fortsatt hög. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på att det väntas bli bättre fart på exporten och hushål-lens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi inne-bär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av år 2017 en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde strax innan finanskrisen. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal. Tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styr-räntan till i början av nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög år 2017. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Situationen för kommunsektorns del blir problematisk av att befolkningen och därmed behoven av skola, vård och omsorg samtidigt fortsätter att växa snabbt.

2015 2016 2017 2018 2019 2020BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5Sysselsättning, timmar* 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5Befolkning 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1

Tabell 1: Nyckeltal för den svenska ekonomin (procentuell förändring)

Kommun Öppet arbetslösa Δ Progr med

akt.stöd Δ

Riket 3,30% -0,10% 2,90% -0,10%

Västmanlandslän 3,90% -0,20% 3,80% 0,10%

Fagersta 4,90% -1,10% 6,10% 1,10%

Tabell 2: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivi-tetsstöd, andel av befolkningen 16-64 år.

Kommun Öppet arbetslösa Δ Progr med

akt.stöd Δ

Riket 3,00% -0,30% 3,90% -0,80%

Västmanlandslän 4,10% -0,50% 5,20% -0,60%

Fagersta 5,70% -1,50% 7,80% 0,50%

*Kalenderkorrigerad utveckling

ArbetsmarknadUtvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen är viktig för kommunens ekonomi. Nivån på arbetslösheten och sysselsättningen på riksnivå påverkar skatteunderlaget. På lokal nivå påverkas kommunens kostnader för försörj-ningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Tabellerna nedan visar arbetslöshetsstatistik per den 31 december år 2016. Symbolen Δ avser förändring i procentenheter i jämförelse med december år 2015.

Andel öppet arbetslösa i kommunen ligger på en hö-gre nivå än i både länet och riket. Det gäller även andel i program med aktivitetsstöd.

Samhällsekonomisk utveckling

Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivi-tetsstöd, andel av befolkningen 18-24 år.

Andelen öppet arbetslösa och sö-kande i program i åldern 18-24

år är högre i Fagersta än i länet och i riket. Andelen har dock minskat mer i Fagersta än i länet och riket. Andelen i program med aktivitetsstöd har ökat något i Fagersta, medan andelen i riket har minskat.

1 Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 17:007

Anteckningar


BefolkningsutvecklingUnder 2016 ökade folkmängden i Fagersta kommun med 159 personer, från 13 286 till 13 445 invånare. Orsaken till den ökade be-folkningen var ett flyttnetto på 164 person-er och ett födelsenetto på minus 7 personer. Kommunens befolkning beräknas minska till 13 332 invåndare år 2026, huvudsakligen beroende på negativt flyttnetto.

Demografisk utveckling

Folkmängd och förändringskomponenter 1980 1990 2000 2016 2017 2026Födda 155 185 96 150 158 147

Döda 178 180 158 157 157 150

Födelseöverskott -23 5 -62 -7 2 -3

Inflyttade 553 702 451 1 002 946 776

Utflyttade 704 760 589 838 874 832

Flyttnetto -151 -58 -138 164 72 -56

Folkökning -174 -53 -200 157 74 -59

Folkmängd 15 121 13 756 12 381 13 445 13 519 13 332

Tabell 4: Folkmängd och förändringskomponenter

Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 842 personer per år medan antalet utflyttade skattas till 858 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på minus 16 personer för varje år under prognosperioden.

In- och utflyttningUnder året flyttade 1 002 personer till Fagersta, vilket var fler än 2015. Antalet personer som flyttade från kommunen minskade med 6 personer jämfört med året innan, från 844 till 838. Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2016 var således 164 personer.

FödelsenettoAntalet födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolkningsökning. Statisticon presenterar data från 1980 och framåt. Mellan 1980 och 2016 har Fagersta kommun haft positiva födelsenetton fyra gånger: 1984, 1990 samt 2014 och 2015.

Antalet födda har sedan 2005 varierat mellan 113 och 166. Det föddes 150 barn under 2016, 16 färre än 2015. Antalet personer som avled var 157 vilket är sju färre än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på minus sju personer.

Antalet barn som föds förväntas vara 156 per år i gen-omsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 152 personer. Detta medför en befolknings-förändring med fyra personer per år.


ÄldreI åldersgruppen 65-79 år förväntas en minskning från 2 218 personer år 2016 till 2 211 personer år 2019. I ålders-gruppen plus 80 år förväntas en ökning från 869 till 919 personer under samma period.

Anteckningar

Ålder/År 2016 2017 2018 2019 20200-5 968 979 967 963 961

6-9 660 670 696 691 679

10-12 498 502 490 502 524

13-15 434 449 472 506 506

16-18 448 449 455 444 452

BefolkningssammansättningAntalet barn och ungdomarPrognosen visar på en minskning från 968 till 961 barn i åldern 0-5 år mellan 2015 och 2020. Antalet elever i grundskoleåldern förväntas öka från totalt 1 592 till 1 709 under samma period. Antalet elever i gymnasieål-dern förväntas att öka från 448 till 452 mellan åren 2016 och 2020.

Ålder/År 2016 2017 2018 2019 202065-79 2 218 2 240 2 228 2 220 2 211

80-100 869 877 896 916 919


Nettokostnadsandelens utvecklingNettokostnadsandel och avstämning mot resultatmåletEn viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Ett van-ligt mål för god ekonomisk hushållning är att kommunens resultat ska utgöra 2 procent av skatteintäkter och stats-bidrag. Omvänt innebär detta att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98 pro-cent. Kommunens resultat på 43,2 miljoner kronor mots-varar 5,5 procent av skatter och bidrag och nettokostnad-ernas andel utgör 94,5 procent. Exklusive effekten av det positiva finansnettot redovisas en nettokostnadsandel på 97 procent.

om budget 2018-2020. Kolumnen Förbrukat/beslutat inne-håller förbrukade medel samt beslut om förbrukning.

Ändamål (tusen kronor) Resultat-disposition

Förbrukat/beslutat

Återstår

Borgensåtaganden 20,4 0,0 20,4

Pensioner 102,2 49,0 53,2

Vision 2030 5,7 2,4 3,3

Resultatutjämning 89,4 124,1 -34,7

Hälsobefrämj åtg 11,1 10,5 0,6

Klimatbefrämj åtg 5,0 1,4 3,6

Citybanan 15,0 14,2 0,8

Social investeringsfond 8,0 5,6 2,4

Snöröjningsfond 3,0 0,0 3,0

Borttag delade turer 2,0 2,0 0,0

Mötesspår B-slagspendel 4,0 0,0 4,0

Jämlikhetsfond 0,5 0,0 0,5

Summa 266,3 209,1 57,2

InvesteringarNettoinvesteringsvolymen minskade från 45,2 miljoner kronor år 2015 till 37,6 miljoner kronor år 2016. Bruttoinvesteringarna år 2016 uppgick totalt till 41,8 miljoner kronor.

Bruttoinvesteringarna på 41,8 miljoner kronor motsvarar 5,4 procent av verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun, utöver kommuner i storstadsregionerna, ligger över tid på 8-9 procent när det gäller detta nyckeltal. Genomsnittet i Västmanlands län uppgick till cirka 6 pro-cent per år mellan 2013 och 20152 medan genomsnittet för Fagersta kommun uppgick till 5,7 procent under samma peri-od. Budgeterad nivå för 2015 var 179,6 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 23 procent av verksamhetens nettokostnader. I den budgeterade nivån ingår 69 miljoner kronor i ombudg-eterade investeringsmedel från år 2015.

Diagrammet visar investeringsvolymen under den senaste femårsperioden.

Ekonomisk översikt och analys

Resultat

Årets resultatFagersta kommun redovisar för år 2016 ett överskott på 43,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 5,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det positiva re-sultatet avser i huvudsak utbildnings- och fritidsnämnden och finansförvaltningen. I resultatet ingår 32,2 miljon-er kronor avseende extra medel för flyktingmottagande.

Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Det genomsnittli-ga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 4,1 procent under åren 2012-2016. Reservationer har kunnat göras för att kommunen även i framtiden ska klara sina åtaganden.

KommunalskattSkattesatsen år 2016 var 22,11 procent.

ResultatdispositionVid överskott kan kommunfullmäktige i samband med årsre-dovisningen besluta om öronmärkning av resultatet för olika ändamål. Öronmärkningar kan göras om resultatet exklusive den del av resultatet som härrör sig till pensionsmedelsför-valtningen är positivt. Kolumnen Resultatdispositioner inne-håller öronmärkta medel till och med 2017, inklusive beslut

Tabell 1: Resultatdispositioner

2 Finansiell profil, Fagersta kommun 2013-2015, Kommunforskning i Västsverige


SoliditetSoliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styr-ka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala till-gångarna som kommunen äger, det vill säga eget kapi-tal i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen samt tillgångar och skulders förändring. De starka resultaten under tidi-gare år har medfört en ökande soliditet. Fagersta kom-muns soliditet per den sista december 2016 uppgår till 70 procent exklusive ansvarsförbindelsen för pension-er, det vill säga den del av pensionsskulden som redovi-sas utanför balansräkningen, och 35 procent inklusive. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen har försämrats då de totala tillgångarna har ökat snabbare än det egna kapi-talet. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har däremot ökat, vilket beror på att ansvarsförbindelsen värderas lägre.

Skulder och borgensåtagandenÅr 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låne-skuld på 176 miljoner kronor. Därefter har låneskulden stegvis amorterats av. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har tagits upp sedan dess.

Borgensåtagandena per den sista december år 2016 uppgick till 48,2 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 3,3 miljoner kronor jämfört med år 2015. Minskningen avs-er till största del minskat borgensåtagande för Vafab Miljö Kommunalförbund från 16,9 miljoner kronor till 14,0 mil-joner kronor. Orsaken är att kommunen inte behöver gå iborgen för Vafabs pensionsskuld. Merparten av kom-munens övriga borgensåtaganden avser två bostadsrätts-föreningar. Kommunen har avsatt 20,4 miljoner kronor för eventuella framtida kostnader.

Soliditet Inklusive pensionsskuld

FinansnettoFinansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäk-ter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i hu-vudsak är räntekostnader på pensionsskulden.Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader på lån. Finansnettot för år 2015 uppgår till 20,9 miljoner kronor. I finansnetto 2016 ingår realisa-tionsvinster med 0,9 miljoner kronor. Utdelningen från VB Energi gav 14,0 miljoner kronor.

Borgensåtaganden

Finansnetto

Anteckningar


Marknadsvärde (miljoner kronor) 2015-12-31 2016-12-31

Tillgångarna 210,5 222,2

Skulden 156,2 164,2

Konsolidering (%) 135 135

Tabell 7: Konsolidering

PensionerFagersta kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 419,5 miljoner kronor, vilket är en minskning med 7,2 miljoner kronor eller 1,7 procent jämfört med den sista december år 2015. Pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen medan pensioner intjänade fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse, det vill säga utanför balansräkningen. Avsättningen avser Fagersta kommun, Norra Västmanlands Utbildningsförbund och Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund.

AvsättningenAvsättningen i balansräkningen för pensioner intjänade från och med 1998 uppgick per den sista december år 2016 till 72,9 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 3,1miljoner kronor eller 4,4 procent jämfört med den sista de-cember 2015. Avsättningen avser pensionsförpliktelser för Fagersta kommun, Norra Västmanlands Utbildningsförbund och Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund.

AnsvarsförbindelsenAnsvarförbindelsen för pensioner intjänade fram till 1998 uppgick per den sista december år 2016 till 346,6 miljon-er kronor, vilket innebär en minskning med 10,3 miljoner kronor jämfört med den sista december 2015. För att ut-jämna kostnaderna för de ökande pensionsutbetalningar-na ur ansvarsförbindelsen, som når sin högsta nivå 2027, har Fagersta kommun byggt upp en pensionsfond. Under perioden 2000-2013 har kommunen avsatt 102,2 miljon-er kronor för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet i pensionsportföljen är 222,2 miljoner kronor och kommunen har återlånat 197,3 miljoner kronor.

FinanspolicyFagersta kommun har en finanspolicy som bland annat omfattar organisation och ansvarsfördelning samt riskhan-tering för likviditetsförvaltning, utlåning, upplåning, lång-siktigmedelsförvalting och pensionsmedelsförvaltning.

Fagersta kommun har ett rådgivningsavtal med Söderberg & Partners vad gäller förvaltning av finansiella tillgångar.

PensionsmedelsförvaltningPensionsmedelsförvaltningen regleras i kommunens finans-policy. Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de pen-sionsmedlen. Diagrammet nedan visar den reala kostnad-sutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (ansvarsförbindelsen). Diagrammet visar också hur stor del av kostnaderna som pensionsfonden beräknas täcka.

Förvaltningen är konstruerad utifrån principen att den marknadsvärderade konsolideringen (värdet på tillgån-garna/värdet på skulden) alltid ska överstiga 100 procent. Konsolideringen uppgick per den sista december år 2016 till 135 procent, vilket motsvarar nivån i december år 2015.

Pensionsförpliktelser (miljoner kronor) 2015-12-31 2016-12-31 Förändring miljoner kronor

Förändring procent %

Avsättningar 69,8 72,9 3,1 4,4%

Ansvarsförbindelse 356,9 346,6 -10,3 -2,9%

Summa 426,7 419,5 -7,2 -1,7%

Pensionsportföljen 210,5 222,2 11,7 5,6%

Återlånade medel 216,2 197,3 -18,9 -8,8%

Tabell 6: Pensionsförpliktelser


Finansiell profilDen finansiella profilen är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsbered-skap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhål-lande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Profilen är ett komplement till analyser som visar jämförelser över tid. Diagrammet har skalan 1-5. Det finns tio kommun er i Västman-

lands län. Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra, de fyra kommunerna som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får en etta. Den heldragna linjen redovisar poängen för Fagersta kommun. Den streckade ringen visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt.

Fagerstas finansiella profil i förhållande till Västmanlands län

Fagerstas finansiella profil i förhållande till riket

Anteckningar


Kostnads-/intäktsslag Uppräkningsfaktor 2018 2019 2020

Externa hyreskostnader 70 procent av KPI (ett års förskjutning) 1,12 % 1,61 % 1,89 %

Externa städkostnader Lönekostnader i prisindex för kommunal verksamhet 3,20 % 3,50 % 3,50 %

Köpt verksamhet, externt, ej avgiftsfinansierad

Viktat KPI 30 procent, arbetskraftskostnader 70 procent 2,93 % 3,26 % 3,29 %

Övriga kostnader Övriga kostnader i prisindex för kommunal verksamhet 2,40 % 2,60 % 2,60 %

Övriga intäkter Viktat KPI 30 procent arbetskraftskostnader 70 procent 2,93 % 3,26 % 3,29 %

Lönekostnader Lönekostnader i prisindex för kommunal verksamhet 3,20 % 3,50 % 3,50 %

Tabell 8: Uppräkningstal i indexmodellen år 2018-2020

Vision 2030Kommunfullmäktige har fastställt en vision för 2030 som innehåller åtta strategiska utvecklingsområden:

• Fagersta - platsen där världar möts• Våra barn - vår framtid• Ett näringsliv i framkant• Våra levande centrum• Låt hela Fagersta leva• Nära till allt• En trygg, hållbar och jämställd kommun• Vi möts i Fagersta

För respektive utvecklingsområde har strategier och åt-gärder tagits fram. Arbete med att formulera effektmål har påbörjats.

Kommunens styrmodell

God ekonomisk hushållningEnligt kommunallagen mål och riktlinjer som är av be-tydelse för en god ekonomisk hushållning i verksam-heterna. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållningUtifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan re-sursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och han-dlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföl-jningssystem. Kommunens målstyrningsmodell ska under-lätta styrningen och uppföljningen av verksamheterna.

Finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållningDet finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finan-siella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kom-munen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste

ResursfördelningResursfördelningen till nämnderna styrs av två separa-ta modeller, en demografisk modell och en indexmodell. Modellerna beskrivs närmare i ekonomistyrningspolicyn.

Den demografiska modellen används för resursför-delning avseende äldreomsorg, förskola, grundsko-la (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk budgetmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. För övriga verksamheter som kommunen bedriver i egen regi eller köper från andra indexeras kostnader och intäkter. Denna ramkompensation innebär att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Lönekostnadsökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar.

SamverkansorganisationernaBudgetramarna för samverkansorganisationerna har räknats upp enligt indexmodellens uppräkningsfaktor för övriga kostnader. Justering sker efter KSO-gruppens re-kommendation. Det bör noteras att Norra Västmanlands Utbildningsförbund har ett demografiskt inslag i budget-modellen. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbunds budgetram beräknas enligt en separat modell som består av en sammanvägning av olika index.

EkonomistyrningspolicyKommunens ekonomistyrningspolicy ska efterlevas i bud-getarbetet.

Anvisningar för budgetarbetet

bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att mots-varande servicenivå skall kunna garanteras även nästkom-mande generation utan att en högre skatt ska behöva uttax-eras. Med utgångspunkt från kommunens ekonomiska situ-ation, skall kommunen ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål.

Kommunens ekonomistyrningspolicy innehåller därutöver regler och riktlinjer som ska bidra till god ekonomisk hushållning i Fagersta kommun.


Taxor och avgifterNämnderna ska i enlighet med kommunens ekonomistyrningspolicy räkna upp taxor och avgifter på ett sådant sätt att intäkterna följer kostnadsutvecklingen inom verksam-heten. Andelen intäkter i förhållande till ko-stnader ska bibehållas. Om intäktsandelen tillåts att minska ska det finnas ett politiskt beslut om detta.

VA taxan Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund bedömer att VA-verksamhetens ekonomi är tillräcklig för att klara det eftersatta underhållet som bör genomföras under åren 2017-2019. Brukningstaxan förslås därför inte höjas med mer än kostnadsutvecklingen under perioden.

Internränta och kapitalkostnaderKapitalkostnader utgörs av avskrivningar och internränta. Beräkningarna sker enligt så kallad rak nominell metod. För budgetåret 2018 utgår internränta med 1,75 procent enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) rekom-mendation, vilket innebär en oförändrad nivå jämfört med år 2017. SKL har inte lämnat någon prognos för åren eft-er 2018. För åren 2019 och 2020 antas internräntan uppgå till 2,4 procent. Kapitalkostnaderna som belastar förvalt-ning-arna är ersättning till finansförvaltningen för det ka-pital som tagits i anspråk för investeringar. Den tillfälliga internhyressänkningen som genomfördes då internräntan sänktes från 2,4 procent till 1,75 procent mellan år 2016 och 2017 kvarstår år 2018.

Nämndernas investeringarRamarna innehåller kompensation för kapitalkostnader för investeringar som är gjorda till och med 2016-12-31. För-valtningarna ansvarar för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under år 2017-2020.

Investeringar som genomförs av NVKI finansförvaltningens budget finns medel reserverade för att kompensera för ökade hyreskostnader till följd av inves-teringar i fastigheter. Kommunfullmäktige beslutar om och i vilken utsträckning kompensation medges. Berörd nämnd ansvarar för att bevaka finansiering av övriga ökade drifts-kostnader i samband med investeringar, samt för tillkom-mande investeringar i inventarier med mera.

Skatteintäkter och statsbidragKommunen använder SKL:s prognoser för skatteunderlagsut-veckling och förutsättningar för statsbidrag och utjämning.

Övriga redovisningarAnvisningar om övriga redovisningar beslutas av budget-beredningen i samband med att planeringsdirektiven fast-ställs.

PersonalNämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över per-sonalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget.

Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts me-del till personalvårdande åtgärder. År 2018 är minimibelop-pet 500 kronor per anställd och år.

(Miljoner kronor) Cirkulär 17:047 budget

2018 2019 2020Befolkning från 1 november året innan 13 519 13 563 13 581

Skatteunderlagets utv. Fagersta (%) 3,40 3,50 3,80

Skatteunderlagets utv. riket (%) 3,28 2,80 2,90

Utdebitering 22,11 22,11 22,11

Kommunal inkomstskattSkatteintäkter 602,3 618,2 640,9

Slutavräkning -2,4

Delsumma kommunal inkomstskatt 599,9 618,2 640,9

Statsbidrag och utjämningInkomstutjämningsbidrag 153,9 156,3 156,4

Kostnadsutjämning 24,2 23,5 21,6

Regeringsbidrag/-avgift 2,0 6,1 9,1

Införandebidrag 0,0 0,0 0,0

LSS-utjämning -2,9 -2,9 -2,9

Fastighetsavgift 24,0 24,0 24,0

Delsumma statsbidrag, utjämning 201,2 207,0 208,1

Summa skatteintäkter och statsbidrag 801,1 825,1 849,0

Tabell 9: Prognos skatteintäkter och statsbidrag år 2018-2020

Anteckningar


AnteckningarBefolkning, skatteunderlag och utdebiteringBefolkningen förväntas fortsätta att öka under åren 2018-2020. Utdebiteringen antas vara oförändrad.

Kommunal inkomstskattSkatteintäkter avser de skatteintäkter kommunen själv ge-nererar och beräknas till 599,9 miljoner kronor för år 2018. Skatteintäkternas utveckling är främst beroende av befolk-ningsutvecklingen, skatteunderlagsutvecklingen och skatte-satsen.

Statsbidrag och utjämningStatsbidragen inklusive fastighetsavgift uppgår till 201,2 mil-joner kronor för år 2018 och består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, regleringsbidrag/-avgift, strukturbidrag, införandebidrag, LSS-utjämning samt fastighetsavgift.

Inkomstutjämningen ska utjämna för skillnad i skattekraft och beräknas utifrån skillnaden mellan garanterad skattekraft och kommunens skattekraft. Den garanterade skattekraften uppgår till 115 procent av medelskattekraften. En utjämn-ingsavgift tas ut av kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. För 2018 beräknas inkomstut-jämningsbidraget till 153,9 miljoner kronor.

Kostnadsutjämningen ska utjämna för kostnadsskillnader mellan kommuner som inte orsakas av skillnader i servi-cenivå och effektivitet. För år 2018 beräknas sammantaget ett bidrag till kommunen på 24,2 miljoner kronor.

För år 2018 beräknas ett regleringsbidrag på 2,0 miljoner kronor. Om det blir regleringsbidrag eller avgift beror på om staten har över eller underskott på kontot för anslag till kom-munerna.

För år 2018 beräknas 2,9 miljoner kronor i utjämningsavgift avseende LSS. Bidragets storlek påverkas av utvecklingen på kommunernas LSS-verksamhet. Det nuvarande systemet är uppbyggt så att kommuner med LSS-verksamhet delar på det statliga anslaget. Detta innebär att volymökningar i en kommun kan leda till minskade bidrag till en annan kommun.

Fastighetsavgiften för småhus och flerbostadshus beräknas ge 24,0 miljoner kronor för år 2018. Avgiften indexe-ras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring.

Driftbidrag från statenKommunen erhåller statsbidrag för maxtaxa samt för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Bidragen beräknas uppgå till totalt 4,0 mil-joner kronor för år 2018.


Resultatbudget Sammanfattning av antaganden:• Oförändrad utdebitering.• Resultatmålet ska enligt kommunens policybeslut

uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För Fagersta kommun innebär 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 16,0 miljon-er kronor för år 2018.

• 21,7 miljoner kronor av tidigare års resultat tas i an-språk 2018 enligt tidigare beslut.

• Statisticons befolkningsprognos för åren 2017-2020 har använts som underlag. Prognosen för år 2017 visade på 13 519 invånare. Per 2016-12-31 hade kom-munen 13 369 invånare.

• Enligt den demografiska modellen ska en efterkalkyl göras när 2016 års befolkningsstatistik är känd. Efter-kalkylen har inte vägts in i budget 2018.

• Den tillfälliga internhyressänkningen på 1,1 miljoner kronor ligger kvar.

• Det finns 5,0 miljoner kronor reserverade på finans-förvaltningen för att kompensera för ökade hyreskost-nader till följd av investeringar.

• Under år 2018-2020 görs ett generellt uttag ur allmänna etableringsfonden med 9,0 miljoner kronor per år.

För år 2018 beräknas årets resultat till ett underskott på 2,4 miljoner kronor. Efter att 21,7 miljoner kronor har disponerats ur resultatdispositionen uppgår det justerade resultatet till 19,3 miljoner kronor. Avvike-lsen mot det justerade resultatmålet uppgår till 3,3 miljoner kronor. Det finns därmed en möjlighet att minska belastningen av resultatdispositionen för re-sultatutjämning med motsvarande belopp. Uttaget ur resultatdispositionen avseende pensioner kan utökas.

Budget 2018 (miljoner kronor)

Plan 2019 (miljoner kronor)

Plan 2020 (miljoner kronor)

Kommunfullmäktige -1,6 -1,6 -1,6

Kommunstyrelsen -164,2 -165,1 -170,0

Utbildnings- och fritidsnämnden -313,8 -316,1 -321,3

Socialnämnden -327,6 -328,9 -330,9

Avgår internränta och avskrivningar 43,3 43,3 43,3

Finansförvaltning -51,4 -72,7 -96,1

Resultateffekt komponentredovisning 4,3 4,0 3,7

Avskrivningar -33,4 -33,4 -33,4

Effektiviseringar 45,7

Verksamhetens nettokostnader -844,3 -870,4 -860,5

Skatteintäkter 603,1 622,0 643,1

Statsbidrag och utjämning 197,8 199,0 195,5

Asylvariabeln i välfärd-smiljaderna 25,8 18,3 10,7

Finansiella intäkter 17,1 21,7 17,3

Finansiella kostnader -2,0 -2,1 -2,3

Finansieringen 841,9 858,9 864,2

Årets resultat -2,4 -11,5 3,7

Avstämning mot resultatmålResultatmål 2 procent av skatter och bidrag 16,0 16,4 16,8

Årets resultat -2,4 -11,5 3,7

Avgår disponerat ur resultatdisposition -21,7 -42,3 -16,7

Justerat resultat 19,3 30,8 20,4

Avvikelse justeratresultatmål 3,3 14,4 3,7

Tabell 10: Resultatbudget år 2018-2020

Anteckningar

Budget 2018 och plan 2019-2020

Miljoner kronor Budget 2018

Budget 2019

Budget 2020

Resultatutjämning -16,4 -36,2 -10,0

Öronmärkta medel för pensioner -5,3 -6,1 -6,7

Summa -21,7 -42,3 -16,7

Tabell 11: Specifikation av resultatdispositioner år 2018-2020


Tabell 12: Driftbudgetramar 2018-2020

Nämnd/styrelse (tusen kronor)

Budget 2018

Budget 2019

Budget 2020

Kommunfullmäktige 1 578 1 595 1 612

Kommunstyrelsen 164 233 165 105 169 952

NVK 35 635 34 704 35 817

NVK återredovisning -10 562 -10 896 -11 244

NVU 80 863 83 499 86 246

NVU, SFI ensamk. och övr. 3 368 3 478 3 592

NVU uttag ur etablerings-fonden -9 000 -9 000 -9 000

SDR 11 733 12 317 12 598

SDR/IVPA 103 107 110

Miljö och bygg 7 800 8 064 8 322

NVE 5 020 5 184 5 354

Lönenämnden 2 574 2 658 2 746

NVS 451 465 481

Kollektivtrafik 4 884 4 065 4 254

Övrigt och KS förvaltningar 31 364 30 459 30 675

Utbildnings- och fritidsnämnden 313 768 316 075 321 345

Grundskola 166 782 171 432 177 440

Förskola 91 660 90 227 90 558

Övriga verksamheter 55 326 54 416 53 348

Socialnämnden 327 575 328 885 330 870

Äldreomsorg 189 566 191 872 195 149

Övriga verksamheter 138 009 137 014 135 721

Summa nämnderna 807 154 811 660 823 780

DemografiTabellen nedan redovisar hur den demografiska modellen påverkar budgetramarna under perioden 2018-2020.

Det är ett års förskjutning i modellen, det vill säga budget 2018 baseras på prognostiserad befolkning år 2017. Den aktuella prognosen för år 2017 är 13 519 invånare, vilket är 53 färre än i föregående prognos. Nedbrutet per åldeskate-gori framkommer att de största sänkningarna i prognosen finns i åldern 1-5 år samt i åldern 65-79 år. Dessa sänkning-ar får genomslag i den demografiska modellen och den de-mografiska kompensationen blir lägre än tidigare beräknat.

Anteckningar

År 2017 2018 2019 2020 Ack.ÄldreomsorgNettoram 183 454 185 167 187 206 190 483

Förändring (tusen kr) 1 435 1 712 2 926 6 073

Procentuellt 0,8 % 0,9 % 1,6 % 3,3 %

FörskolaNettoram 90 800 91 560 90 512 90 843

Förändring (tusen kronor) 223 -1 685 -351 -1 812

Procentuellt 0,2 % -1,8 % 0,4 % -2,0 %

Grundskola, skolbarnomsorg, förskoleklassNettoram 160 507 165 282 169 583 175 591

Förändring (tusen kronor) 3 667 2 985 4 599 11 251

Procentuellt 2,3 % 1,8 % 2,7 % 6,8 %

TotaltNettoram 434 761 442 009 447 301 456 917

Förändring (tusen kronor) 5 325 3 012 7 174 15 511

Procentuellt 1,2 % 0,7 % 1,6 % 3,5 %

Tabell 13: Demografiska modellen år 2018-2020

Driftbudget


Belopp i miljoner kronor Budget 2018

Budget2019

Budget2020

Finansiella intäkterRänta/avkastning överlikviditet

1,6 6,2 1,8

Aktieutdelning VB Energi 12,6 12,6 12,6

Avkastning pensionsplacering 2,9 2,9 2,9

Vinst försäljning aktier med mera

0,0 0,0 0,0

Summa finansiella intäkter 17,1 21,7 17,3

Finansiella kostnaderRänta pensionsskuld 1,5 1,6 1,8

Övriga kostnader 0,5 0,5 0,5

Förlust försäljning aktier 0,0 0,0 0,0

Summa finansiella kostnader 2,0 2,1 2,3

Netto 15,1 19,6 15,0

Tabell 14: Finansnetto år 2018-2020 Tabell 15: Pensioner år 2018-2020

Miljoner kronor Budget 2018

Budget 2019

Budget 2020

Avgiftsbestämd ålderspension 25,5 26,7 28,0

Utbetalt före år 1998 18,4 19,4 20,4

Pensionsavsättning 3,6 5,3 6,1

Utbetalningar NVK 1,1 1,2 1,2

Totalt 48,6 52,6 55,7

PensionerKostnaden för individuell del, skuldförändringar samt pen-sionsutbetalningar framgår nedan. I beloppen ingår löne-skatt på 24,26 procent.

Kostnaden för kommunens pensioner ökar för varje år och för att möta framtida kostnadsökningar har kommunen gjort avsättningar till en pensionsportfölj.

InvesteringsbudgetStörre beslutade investeringar under 2018-2025 är bland annat nybyggnation av produktionskök och äldreboende. Utifrån aktuell nivå på avskrivningar och en resultatnivå på 2 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag är bedömningen att 45 miljoner kronor per år är den in-vesteringsvolym som kommunen klarar över tid, förutsatt investeringarna ska finansieras med egna medel.

FinansnettoEtt positivt finansnetto på 15,1 miljoner kronor beräknas för år 2018. De finansiella intäkterna består av ränteintäk-ter och avkastning på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB. De finansiella ko-stnaderna består av ränta på pensionsskulden, finansiell ko-stnad för citybanan samt avgifter för medelsförvaltningen.

Förvaltning/nämnd(miljoner kronor)

Budget 2018

Budget 2019

Budget 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Kommunstyrelsen 171 902 182 000 160 000 19 500 79 500 4 500 4 500 151 500

I egen regi 7 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500

Entreprenör NVK 164 402 180 500 158 500 18 000 78 000 3 000 3 000 150 000

Utbildnings- och fritidsnämnden

5 285 7 585 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

Socialnämnden 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Summa 179 187 191 585 165 000 24 500 84 500 9 500 9 500 156 500varav lånefinansierat 35 000 70 000 15 000 15 000 75 000 0 0 0

Summa exklusive lånefinansierat 144 187 121 585 150 000 9 500 9 500 9 500 9 500 156 500

Tabell 16: Investeringsplan 2018-2025

Anteckningar

20 Budget 2018 | Kommunens verksamheter

Kommunens verksamheter

KommunstyrelsenPolitisk verksamhet ..................................Prioriteringar ............................................Valnämnd .................................................Anslag för oförutsedda utgifter .................

KommunfullmäktigePolitisk verksamhet ..................................Revision ...................................................

Stöd till politiska partier ............................Överförmyndare .......................................Totalförsvar ..............................................Sponsorsstöd och medlemsavgifter .........Tomträtter ..................................................Jämställdhetsstrateg ................................Finskt förvaltningsområde ........................Kommunikationer och kollektivtrafik ........Anslag till samarbetsorganisationer .........Bidrag till Norra Västmanlands

SocialnämndenNämnd och administration ....................... Statsbidrag ..............................................Individ och Familjeomsorg ....................... Vård och omsorg .....................................Social hållbarhet ...................................... Effektmål ..................................................

Utbildnings- och fritidsnämndenUtbildnings- och fritidsnämnden .............. Nämnd .....................................................Administration ..........................................Förskoleverksamhet ................................Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem .................... Kostservice ..............................................

2121

22222222232323232323242424

313132333436

383838

3940

Norra Västmanlands ekonominämnd .......21

Utbildningsförbund ..................................Bidrag till Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund ..........................Bidrag till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd .....................Bidrag till Norra Västmanlands Samordningsförbund ...............................Bidrag till Södra DalarnasRäddningstjänstförbund ............................ Bidrag till Lönenämnden ...........................Bidrag till Norra Västmanlands ekonominämnd ........................................Förvaltningsorganisation .........................

24

24

25

25

2525

2526

Kultur- och fritidsavdelning ......................Effektmål .................................................

4042

38

FinansförvaltningenFinansnetto .............................................. Sociala avgifter ........................................Pensioner ................................................Kalkylerade kapitalkostnader ..................Kommunal inkomstskatt, generellastatliga bidrag och utjämning ................... Förändring av semesterlöneskuld ............Finansiering övrigt ...................................

444444

454545

44

Effektmål ..................................................27

21Budget 2018 | Kommunens verksamheter

KommunfullmäktigeOrdförande: Eleonor Wikman

Resultat (tusentals kronor)Bokslut

2016Budget

2017Budget

2018Plan2019

Plan2020

DriftbudgetIntäkter 10 809,7 10 497,8 10 805,0 11 158,0 11 525,0

Kostnader - 12 301,7 - 12 060,8 - 12 383,0 - 12 753,0 - 13 137,0

Nettokostnad - 1 492,0 - 1 563,0 -1 578,0 -1 595,0 -1 612,0Kommunbidrag, årsbudget 1 570,0 1 563,0 1 578,0 1 595,0 1 612,0

Kommunbidrag, tilläggsanslag

Budgetavvikelse 78,0 0,0 0,0 0,0 0,0

InvesteringsbudgetNettoutgift

Politisk verksamhetFullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Det gäller mål, riktlinjer och resurser för kommunens verksamheter, beslut om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt om nämndernas organisation och verksamhets-former. För kontroll av nämnderna har full-mäktige till sitt förfogande en kommunrevi-sion. Vidare har fullmäktige en valberedning för att bereda ärenden om val till olika för-troendeuppdrag.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Mandatfördelningen är efter 2014 års val följande:

Parti Ledamöter Andel (%)Socialdemokraterna 14 38,35

Vänsterpartiet 10 29,46

Sverigedemokraterna 5 12,71

Moderaterna 4 12,39

Centerpartiet 1 2,45

Liberalerna 1 2,43

Miljöpartiet de gröna - 1,31

Kristdemokraterna - 0,77

Övriga - 0,13

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter 5,2 0 0 0 0

Kostnader 709,5 685,8 688,4 691,3 694,3

Netto-budget 704,3 685,8 688,4 691,3 694,3

RevisionRevisionen är fullmäktiges kontrollorgan och ska en-ligt kommunallagen i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska initiera förbättringar och omprövningar av verksamhet, system och rutiner. Revisionen består av fem ordinarie ledamöter och inga ersättare.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter 0 0 0 0 0

Kostnader 787,6 877,2 889,6 903,7 917,7

Netto-budget 787,6 877,2 889,6 907,3 917,7

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenRevisionens budget, exklusive arvodeskostnader är uppräknad enligt uppräkningstal i indexmodellen 2017 till 2019.

Norra Västmanlands ekonominämndFagersta och Norbergs kommuner har bildat en ge-mensam ekonominämnd med tillhörande förvaltning. Förvaltningen ligger organisationsmässigt under full-mäktige.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter 10 804,5 10 497,8 10 805 11 158 11 525

Kostnader 10 804,5 10 497,8 -10 805 -11 158 -11 525

Netto-budget 0 0 0 0 0


KommunstyrelsenOrdförande: Marino WallstenKommunchef: Anders KilströmFörvaltningschefer: Mikael Eriksson, Lars Fors, Sandra Wisell, Ingmarie Westling


2016Budget

2017Budget

2018Plan2019

Plan2020


Kostnader - 179 085,3 - 165 739,6 - 179 575,0 - 180 561,0 - 185 568,0

Nettokostnad - 163 039,3 - 158 993,3 -172 975,0 - 173 823,0 - 178 699,0Kapitalkostnad - 483,2 - 288,7 - 258,0 - 282,0 - 253,0

Nettokostnad före kommunbidrag - 163 522,5 - 159 282,0 - 173 233,0 - 174 105,0 - 178 952,0Kommunbidrag, årsbudget 163 192,0 159 282,0 173 233,0 174 105,0 178 952,0

Kommunbidrag, tilläggsanslag 5 108,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Budgetavvikelse 4 777,5 0,0 0,0 0,0 0,0Investeringsbudget 98 350,0 171 902,0 182 000,0 160 000,0

Politisk verksamhetKommunstyrelsen är kommunens ledande politiska för-valtningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveck-ling och ekonomiska ställning.Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för arkivvård och kom-munens centrala informationsverksamhet.Fagersta och Norbergs kommuner har bildat Norra Väst-manlands Ekonominämnd (NVE) med en förvaltning som är stationerad i Fagersta.Under kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR), Västman-land-Dalarnas gemensamma lönenämnd, Norra Västman-lands Utbildningsförbund (NVU), Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) och Norra Västmanlands Samord-ningsförbund.Överförmyndarnämnden tillhör redovisningsmässigt kom-munstyrelsen.

PrioriteringarKommunen ska arbeta utifrån Vision 2030.

I budgeten för politisk verksamhet ingår kostnader för kommunstyrelsens verksamhet samt borgerliga förrätt-ningar.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter - 102,8

Kostnader 2 660,4 2 344 3 339 2 353 2 348

Netto-kostnad 2 557,6 2 344 2 339 2 353 2 348

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter

Kostnader 0 0 150 0 0

Netto-kostnad 0 0 0 0 0

ValnämndEnligt vallagen ska det finnas en valnämnd i varje kommun. Det är nämndens ansvar utifrån vallagens regler genomföra val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt till Europaparlamentet. Valnämnden ska ha tillgång till den personal och organisation i övrigt som krävs för valens ge-nomförande.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenNästa riksdagsval genomförs 2018.

Anslag för oförutsedda utgifterMedlen fördelas av styrelsen till relevanta oförutsedda verksamheter.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter

Kostnader 1 333,1 1 862 1 914 1 971 2 029

Netto-kostnad 1 333,1 1 862 1 914 1 971 2 029

Anteckningar


Stöd till politiska partierPartistödet omfattar direkt stöd i form av ett grundbidrag på 15 000 kronor per parti samt ett bidrag på 15 000 konor per ledamot i kommunfullmäktige.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter

Kostnader 525,0 615 615 615 615

Netto-kostnad 525,0 615 615 615 615

ÖverförmyndareÖverförmyndaren kontrollerar förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av egendom samt deras omsorg om omyndig/huvudmans person. Överförmyndaren ska genom bra kontakt med förmyndare, förvaltare och gode män utgöra ett stöd i deras verksamhet samt ge snabb och korrekt service i ärendehandläggningen. Verksamheten be-drivs genom en politiskt vald nämnd.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter - 1 997,3 - 902 - 535 - 552 - 570

Kostnader 4 100,0 3 164 2 784 2 786 2 789

Netto-kostnad 2 102,8 2 262 2 249 2 234 2 219

TotalförsvarLagen om extraordinära händelser i fredstid hos kom-muner och landsting reglerar kommunens organisation och befogenheter. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skynd-samma insatser av en kommun eller ett landsting.

Kommuner ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt verka för samordning av statens, landstingets, före-tags och organisationers förberedelser för den fredstida krishanteringen. Om en extraordinär händelse inträffar ska kommunen verka för att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas och att den infor-mation som lämnas till allmänheten är samordnad. Vi-dare ges kommuner ett ansvar för att politiker och tjän-stemän får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Tjänsten som beredskapssamordnare delas med Nor-bergs kommun som finansierar halva tjänsten. Övriga intäkter avser statsbidrag.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter -918,3 -754 -776 -801 -827

Kostnader 918,3 754 776 801 827


Sponsorstöd och medlemsavgifterKommunstyrelsens sponsorsstöd och medlemskap i diver-se organisationer framgår av bilaga. Från 2016 ansvarar ut-bildnings- och fritidsnämnden för allt föreningsbidrag och kommunstyrelsen för sponsorsstöd.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter 1 159,0

Kostnader 3 006,4 1 834 1 914 1 971 2 030

Netto-kostnad 1 847,4 1 834 1 914 1 971 2 030

TomträtterIntäkter och kostnader för upplåtna tomträtter till bo-städer och industrier. Kommunfullmäktige har beslu-tat att erbjuda tomträttsinnehavare att friköpa tomten till subventionerat pris vilket kan komma att påverka intäkterna. Realisationsvinster beräknas kunna kom-pensera bortfall i tomträttsavgälder under budget- och planperioden.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter -3 343,5 -1 001 -800 -800 -800

Kostnader 112,0 118 100 100 100

Netto-kostnad -3 231,6 -883 -700 -700 -700

JämställdhetsstrategKommunen har en strategi för jämställd kommun år 2025, och stadgar att kommunstyrelsen ska ha en ansvarig strateg för arbetet med jämställdhet. Detta för att säkerställa att alla verksamheter arbetar för likvärdig verksamhet, service, bemötande och likvärdig myndighetsutövning för kvinnor och män samt att kommunen som arbetsgivare arbetar för jämställda anställningsvillkor och arbetsförhållanden, jäm-nare fördelning av kvinnor och män etcetera.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenBudgetbeslut gäller till och med år 2017.


Finskt förvaltningsområdeKommunen har sedan år 2014 möjlighet att ge kommunal service för finskspråkiga kommuninnevånare under viss tid. Fagersta kommun erhåller statsbidrag för detta.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter -20

Kostnader 139,3 250 0 0 0

Netto-kostnad 119,3 250 0 0 0

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter -660 -660 -682 -708 -734

Kostnader 638,1 660 682 708 734

Netto-kostnad -21,9 0 0 0 0

Kommunikationer och kollektivtrafikKommunen ska verka för en god servicenivå för allmänna kommunikationer. I Västmanland utgör landstinget kollek-tivtrafikmyndighet.

Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för planering av all regional kollektivtrafik i enlighet med kollektivtrafiklagen. Kollektivtrafikmyndigheten tillhandahåller trafik på stom-nätet mellan huvudorterna i länet eller angränsande län. Kommunerna beställer stadstrafik, lokal landsbygdstrafik, kompletteringstrafik och övrig trafik av kollektivtrafikmy-ndigheten och ansvarar för beställningens kostnader. Res-pektive kommun ansvarar till 100 procent för underskottet för den beställda trafiken. I december 2014 infördes flextrafik i Fagersta.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenI budgetförslaget är hänsyn taget till kostnader enligt sär-skilt utsänt underlag gällande trafikram för Fagersta från kollektivtrafikmyndigheten, exklusive skolskjutsar.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter

Kostnader 5 065,0 5 406 3 884 4 065 4 254

Netto-kostnad 5 065,0 5 406 3 884 4 065 4 254

Anslag till samarbetsorganisationerInför varje budgetår träffas kommunstyrelseordförandena (KSO-gruppen) för att bereda bidragsnivåer till samarbet-sorganisationerna. I följande förslag är ej hänsyn tagen till dessa preliminära överenskommelser.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter -4 700,4 0,0 0,0 0,0 0,0

Kostnader 80 714,4 76 694 80 863 83 499 86 246

Netto-kostnad 76 014,0 76 694 80 863 83 499 86 246

Bidrag till Norra Västmanlands UtbildningsförbundFagersta kommun lämnar ett bidrag till Norra Västman-lands Utbildningsförbund (NVU). NVU svarar för gym-nasieskola, komvux, Svenska för invandrare (SFI) och uppdragsutbildning för kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Förhållandet mellan kommunen och förbundet regleras i särskilt avtal.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenDen stora uppräkningen mellan år 2017 och år 2018 beror i huvudsak på att Fagertas andel av eleverna beräknas öka från 56,0 procent till 59,1 procent.

Bidrag till Norra Västmanlands KommunalteknikförbundFagersta kommun lämnar ett bidrag till Norra Väst-manlands Kommunalteknikförbund (NVK). NVK omfattar kommunerna Fagersta och Norberg och har enligt avtalet driftansvar för följande områden:

• Avfallshantering• Vatten och avlopp• Gator och vägar• Parker, idrott- och fritidsanläggningar• Skogsförvaltning• Städning• Fastigheter och lokaler• IT

Förbundet ska administrera och verkställa uppgift-er avseende markförsörjning, markförvärv och en-ergiplanering. Förbundet är även trafiknämnd och trafiksäkerhetskommitté.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenBudgetförslaget bygger på en fortsatt återredovisning av medel. Totalram samt återredovisade medel har beräknats i enlighet med fastställd modell för NVK. Modellen ger en uppräkning på 5,62 procent.


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Netto-kostnad 35 046,7 21 844 23 073 23 808 24 573

Bidrag till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämndFagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Nämnden är gemensam för kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg. Den gemensamma nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsom-rådet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och bygg-området samt de övriga uppgifter som enligt lag skall full-göras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet.Den gemensamma nämnden ska inom miljö- samt plan och byggområdet bedriva en ekonomiskt effektiv verksamhet i enlighet gällande författningar och frivilliga åtaganden.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenI budgetförslaget är 2016 års nivå uppräknad med index till och med år 2019.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Bidrag 4 836,9 7 023 7 262 7 516 7 764

Bidrag till Norra Västmanlands SamordningsförbundFagersta kommun lämnar bidrag till Norra Västmanlands Samordningsförbund. Förbundets ändamål är att genom fi-nansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliterings-insatser att utföra ett förvärvsarbete och bli självförsörjan-de. Förbundets medlemmar är sex kommuner, landstinget Västmanland, arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Bidrag 359,3 438 451 465 481

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenBidraget ökat med 100 tusen kronor från år 2017 med hän-visning till IVPA.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Bidrag 10 932,0 11 542 11 836 12 424 12 708

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Bidrag 2 482,7 2 501 2 574 2 658 2 746

Bidrag till LönenämndenFagersta kommun lämnar bidrag till Lönenämnden i Norbergs kommun. Fagersta samverkar med fyra andra kommuner i en gemensam lönenämnd. Medlemskommunernas bidrag beräknas utifrån andel utbe-talda löner. Lönenämndens budgetförslag är återremitterat.

Den stora ökningen beror bland annat på hög uppräkning av anläggningsmaskinindex inklusive drivmedel. Modellen har under flera år genererat en negativ indexering.

Bidrag till Norra Västmanlands ekonominämnd

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenFagersta och Norbergs kommuner har bildat en gemensam ekonominämnd med tillhörande förvaltning. Nämnden till-hör organisatoriskt kommunfullmäktige.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Bidrag 5 051,1 4 877 5 020 5 184 5 354

och Norbergs kommuner. Fagersta kommuns ägarandel är 19,4 procent. Summan ovan inkluderar anslag för IVPA (I Väntan På Ambulans) med cirka 100 tusen kronor per år.

Bidrag till Södra Dalarnas RäddningstjänstförbundFagersta kommun lämnar bidrag till Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR). Förbundet ska hålla en gemensam räddningstjänst för Avesta, Hedemora, Fagersta

Anteckningar


Anteckningar

FörvaltningsorganisationKommunstyrelsens administration består av de fyra förvaltningarna kommunkansli, HR-avdelning, upp-handling och service och näringsliv och tillväxt.Dessa ska leda och samordna förvaltningen av kommun-ens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verk-

samhet i enlighet med styrelsens direktiv. Förvaltningarna ansvarar för kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsulter i vissa frågor åt övriga förvaltningar. I juni 2015 inrättades en kommunchefsbefattning. Kom-munchefen är chef för kommunens samtliga förvalt-ningschefer.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intäkter -2 872,9 -2 859 -3 807 -3 877 -3 938

Kostnader 16 419,0 23 546 23 942 24 128 24 302

Netto-kostnad 12 594 20 687 20 135 20 251 20 364


Kommunstyrelsen - Effektmål 2018Område i Vision 2030 Strategi Åtgärder Effektmål

Fagersta – platsen där värl-dar möts

Vi verkar för fler mötesplatser mellan genera-tioner och kulturer

Vi skapar mötesplatser mellan invånare och Fagersta kommun där invånarna är med-skapare och får ett verkligt inflytande på stadens utveckling

Vi utvecklar Fagersta till en lärande organisa-tion där medarbetare samverkar överförvaltnings- och bolagsgränser

Vi skapar fler lokaler för möten och evene-mang

Vi verkar för ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter

Vi utbildar i gott värdskap och servicekänsla

Vi möjliggör, lyfter fram och tar tillvara på lokala och regionala initiativ att dra möten och evenemang till Fagersta och regionen

Vi skapar tydliga och välkomnande entréer till Fagersta

Aktivitetscenter

Nya infartsskyltar

Utsmyckning av rondeller

E-dialog

Förbättringsåtgärder i centrum och tätort

Utbyggnad av resecentra och stationsmiljöer

Nya infartsskyltar skatas fram. Arbetet med Inklude-ra flera ska fortsätta och nya åtgärder ska genomföras. Fagersta kommuns kommunikation ska vara tillgänglig och rikta sig till alla, detta genom nya riktlinjer som fokuserar på ink-ludering och normkritik samt ett breddat utbud för att nå flera mål-grupper.

Våra barn – vår framtid Vi gör det möjligt för näringslivet att samverka med skolan kring barn och ungas lärande och växande

Vi uppmuntrar och stödjer medborgare och ideella organisationer som bidrar till barn och ungas utveckling och lärande

Vi stärker samverkan kring barns och ungas utveckling och lärande såväl inom Fagersta kommun som mellan kommunen och andra offentliga aktörer

Vi utvecklar föräldrastöd för barn och ungas hela uppväxt

Vi verkar för ett aktivt fritidsliv

Vi arbetar med att förebygga kränkande särbehandling

Vi arbetar med att förebygga brott, våld i hemmet och alkohol- och drogmissbruk med tidig upptäckt och tidiga insatser

Vi har ett utvecklat samarbete med högskolor i närområdet

Utbyggnad av Per-Olsskolan

Utbyggnad Alfaskolan

Ny förskola

Produktionskök

Utbyggnad Mariaskolan

Förbättrade utemiljöer vid skol- och förskolefastigheter

Ny grundskola

Minskning av barngrupper i förskola och skola

Minst 15 affärsidéer blir antagna till projektet “Framtidens företagare” .

Ett näringsliv i framkant Vi stimulerar nätverk mellan olika branscher för att ompröva, lära nytt och utveckla nya företagssegment

Vi organiserar mötesplatser för näringsliv, gymnasieskola och Fagersta kommun därentreprenörskap och nyföretagande är i fokus

Vi stimulerar kluster där näringslivet möter högskolan för att utveckla spetskompetens inom nya verksamhetsområden

Vi erbjuder attraktiv mark för etableringar

Vidareutveckling av lärlingsprogram tillsammans med lokala företag

Markförberedelser för företagseta-bleringar och framåt

Projektering av nya områden för handelsverksamhet

Etablera ett näringslivscentrum

Genom rådgivning/stöd bidrar vi till att minst 20 nya företag startas i kommunen. Lönesummautvecklin-gen ska vara positiv. Nyetablering av handel. ska ske.


Område i Vision 2030 Strategi Åtgärder EffektmålEtt näringsliv i framkant Vi utvecklar samarbetet med Västerås och

kommunerna i regionen kring företagsetable-ringar och gemensam arbetsmarknad

Vi förenklar och underlättar för enskilda, före-tag och organisationer att kontaktakommunen och skapar ”en väg in”

Strategiska företagsetableringar

Stimulera nyföretagande

Stöd till företag

Ökad digitalisering

Utvecklingen av den förvärvsarbetande dag-befolkningen ska vara högre än i jämförbara kommuner. Ett näringlivscentrum ska etableras.

Våra levande centrum Vi utvecklar mötesplatser i det offentliga rummet med nya parker, grönytor och torg för samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten

Strömsholms kanal och andra vatten ska få en än mer framträdande plats och ge fler möjlighet till både aktiviteter och sinnesro

Vi skapar en ren, snygg och trygg stad

Vi verkar för att stadskärnan har en livskraftig blandning av butiker, kontor, restauranger, caféer, lägenheter och upplevelser så att sta-den lever under de flesta timmarna på dygnet

Vi gör delar av stadskärnan bilfri och låter de kollektiva transportsystemen dominera med nya tekniska lösningar

Vi gör det lätt för människor att förflytta sig inom stadskärnan och till andra delar av staden

Förbättringsåtgärder i stadskärnan i enlighet medupprättad översiktsplan

Tillgänglighetsanpassningar i hela kommunen

Inrättande av ”skönhetsråd”

En tillgänglighetsguide ska tas fram. Handelsetableringar ska ske inom minst två områden Åtgärder i stadskärnan ska påbörjas.

Låt hela Fagersta leva Vi stöttar föreningsliv och byalag som tar initiativ att utveckla landsbygden

Vi verkar för att alla invånare och företag har tillgång till bredband och datakommunikation

Vi verkar för öppna landskap och för lokal ekologisk matproduktion som främjarbiologisk mångfald

Vi behåller och utvecklar de natur- och kul-turvärden som finns i Fagersta

Vi utformar socialt hållbara bostäder över generations- och kulturgränser med en blandad bebyggelse av gammalt och nytt och med olika upplåtelseformer

Vi har en god kommunal planberedskap för att kunna bygga efter behov

Vidare åtgärder för att återupprätta Högbyn som rekreationsområde

Fortsatt utbyggnad av fibernätet i kommunen

Byggnad av centralt seniorboende mitt emot Malmen

Nytt särskilt boende med minst 40 platser

Inventering och iordningställande av byggbar mark för bostäder inkluder-at eventuell marksanering

Projektering av mark för bostäder runt sjöarna Åmänningen, Stora Aspen och Lilla Aspen samt längs med Strömsholms kanal

Beslut ska fattas om nyproduktion av bostäder. Beslut ska fattas om nytt äldreboende. Ny byggbar mark ska tas fram.

Nära till allt Vi stimulerar miljövänliga resvanor och trans-portsystem med nya tekniska lösningar

Vi utvecklar samverkan med SJ, Västman-lands lokaltrafik och övriga aktörer liksom övriga kommuner i regionen så att fler får snabba, pålitliga och hållbara transporter

Vi verkar för ett mötesspår i Ramnäs

Vi stödjer föreningar i kommunen som jobbar för en aktiv och meningsfull fritid

Vi jobbar för att göra närmiljön så tillgänglig som möjligt för våra invånare

Utveckling av stationsmiljöer och resecentra

Utbyggnad av gång- och cykelvägar samt cykel- och bilparkeringar i stationsnära miljö

Återöppnande av gamla simbadet i Västanfors

Skyltning tydligare mellan station och centrum

Vattenrutschkana och bubbelbad vid Fagerstahallen

Avgiftsfri kollektivtrafik i tätorten

Vidareutveckling av aktivitetssta-tioner i kommunen

Flexlinjen

En utveckling av stationsmiljöerna ska påbörjas. Avgiftsfri busstrafik ska införas på prov.

Kommunstyrelsen - Effektmål 2018


Område i Vision 2030 Strategi Åtgärder EffektmålEn trygg, hållbar och jäm-ställd kommun

Vi effektiviserar energianvändningen och använder i större utsträckning förnybar energi

Vi minimerar förekomsten av skadliga kemikalier i samhället

Vi arbetar aktivt för hållbar konsumtion och handel tillsammans med övriga aktörer isamhället. Därmed stödjer vi även hållbar produktion på global nivå

Vi har en dialog med stadens invånare, näringsliv och organisationer för att gemen-samt verka för en livskraftig och långsiktigt hållbar stad

Vi arbetar aktivt med jämställdhet

Vi arbetar aktivt med likabehandling i alla dess former

Mångfald är en tillgång

Vi arbetar aktivt med insatser för att bekämpa segregation och utanförskap

Medborgardialog i komplexa samhälls-frågor Successiv energieffek-tivisering i kommunala fastigheter

Successiv övergång till alternativa drivmedel i bilar tillhörande kom-munens fordonspark

Ekonomi -Skattesubventionerings-graden ska hållas konstant Verksamheterna ska ha en budget i balans Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt Årets resultat ska ge ett överskott på 2 procent av skatter och generel-la statsbidrag.Skattefinansieringsgraden av inves-teringar ska vara 100 procent över en rullande femårsperiodSoliditeten inklusive ansvars-förbindelsen ska hållas oförändrad eller öka Medarbetare En kompetensförsörjningplanska tas fram. Medarbetarenkät ska genomföras. 30 procent av nuvarande deltid-sorganisation ställs om till heltid. Antalet heltidsanställda ökar till 83 procent för kommunorganisationen. Verksamhet 90 % av årsräkningarna för överförmyndaren ska vara klara första halvåret Jämställdhet ska ha gen-omslag i beslutsprocesserna genom att jämställdhetspers-pektivet på ett konkret, konse-kvent sätt är integrerat i dem. Vi ska arbeta aktivt med folkhälso- frågor i samverkan med bland annat polisen.

Vi möts i Fagersta Vi arbetar aktivt med att synliggöra och lyfta fram den lokala identiteten i syfte att skapa ambassadörer som kan sprida varumärket Fagersta utanför regionen

Vi verkar kontinuerligt för att leva upp till vårt rykte om att vara en musikstad, vi erbjuder replokaler, öppna scener och ett levande aktivitetscenter

Vi tillgängliggör och utvecklar de möjligheter som Strömsholms kanal ger för rekreation och upplevelser

Vi arbetar aktivt med utvecklingen av besök-snäringen i regionen

Vi erbjuder alla som vill möjlighet att uttrycka sig med hjälp av musik

Skolans musikundervisning prioriteras och kulturskolans verksamhet är väl känd

Våra mest kända och etablerade band, lik-som personligheter som bidragit till utveck-lingen av Fagersta som musikstad, inspirerar nya generationer och hyllas på vår Wall of fame i vårt aktivitetscenter

Avståndsskyltar till oli-ka platser i kommunen

Förbättringsåtgärder i kommunen, bland annat belysning mellan Fagersta och Västan-fors

Ny 60oN skylt

Fler mötesplatser

Mer gröna oaser

Besöksantalet ska öka på Oljeön.Antalet arrangörer som använder evenemangskalendern ska öka. Ett nytt nytt besökscentrum för Eko-museum Bergslagen ska etableras.

Kommunstyrelsen - Effektmål 2018


SocialnämndenOrdförande: Niclas Bergström

Förvaltningschef: Per Österberg



2016Budget

2017Budget

2018Plan2019

Plan2020

Driftbudget

Intäkter 154 531 63 076 63 283 64 203 65 170

Kostnader -468 730 -257 787 -264 292 -264 415 -265 433

Nettokostnad -314 199 -320 863 -323 875 -325 518 -328 103

Kommunbidrag, årsbudget 305 055 320 863 327 575 328 618 330 603

Kommunbidrag, tilläggsanslag 5 764

Budgetavvikelse -3 380

Investeringsbudgetavser endast verksamhetsinvesteringar 3 511 4 000 2 000 2 000

Nämnd och administrationSocialnämnden ansvarar för Vård och Omsorg om äldre och funktionsnedsatta, Individ och Familjeomsorg, invand-rar- och flyktingverksamhet, Social Hållbarhet, serverings-tillstånd, konsumentrådgivning samt färdtjänst med 592 årsarbetare. Nämnden består av nio ledamöter och fem ersätta-re. Nämnden beslutar i övergripande frågor som be-rör nämndens ansvarsområde, ser löpande över re-sultat och organisation för att förutsättningarna ska vara så goda som möjligt för att nå målen och erbju-da en bra verksamhet inom angivna budgetramar. Förvaltningens verksamhet omfattar centraladministration och administrativt stöd till avdelningarna för Vård och Omsorg, Individ och Familjeomsorgen, Social Hållbarhet, konsumentrådgivning och familjerådgivning. Administrationen ska tillhandahålla instrument för uppföljning och styrning och utveckla dessa. Förvaltningsledningen består av socialchef och avdelnings-chefer för Vård- och Omsorgsavdelningen, Individ och Familjeomsorgsavdelningen samt Social Hållbarhet.Den övriga personalen inom den administrativa avdel-ningen är nämndsekreterare, ekonomiassistenter, utredare, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) familjerådgivare och konsumentsekreterare. Biståndshandläggarna utför biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SOL). Beslut om färdtjänst och riksfärd-tjänst hanteras också inom verksamheten.

Särskilda ställningstagandenFör budget- och planperioden 2018-2020 är bufferten 1 procent av nettobudgeten per år, vilket överenstämmer med gällande direktiv.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Netto 17 678 20 616 21 956 21 768 21 327

StatsbidragKommunen har inför 2017 beviljats statsbidrag, en del för fortsatt utveckling för 2018 och framåt inom följande om-råden;

• Våld i nära relationer: Målet är att kvalitetsutveckla det systematiska och långsiktiga arbetet mot våld i nära relationer och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn.

• Överenskommelse psykisk hälsa: Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemen-samt ansvarstagande från berörda aktörer. Ett stöd för riktade insatser inom området psykisk ohälsa genom ett samarbete mellan kommun och landsting i olika sam-verkansgrupper både gällande barn och ungdomar samt vuxna med psykisk ohälsa.

• Ökad bemanning inom äldreomsorgen: Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde genom en stabil personalförsörjning, som i sin tur bidrar till en ökad kontinuitet i vården och omsorgen om de äldre.

• Stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården: Syftet är att förbättra förutsättningar-na för socialtjänstens arbete inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Netto 6 0 0 0 0

Anteckningar


Individ och familjeomsorgAvdelningschefen är ansvarig för verksamhetens drift och utveckling. Avdelningen består i övrigt av teamledare/pro-cessledare, socialsekreterare, rådgivare /behandlare, kura-tor, familjehemssekreterare, familjerättssekreterare, alkohol och drogterapeut, familjebehandlare, föräldrastödjare, sam-ordnartjänst, administratör samt alkohol- och tobakshand-läggare.

Avdelningens uppdrag gentemot barn, ungdom och famil-jer är att erbjuda stödjande insatser.I öppenvård erbjuds familjen/barnet bland annat familje-behandling, föräldrastöd, kontaktperson och kontaktfamilj, ungdomsrådgivning mot missbruk, medling, Aggression Replacement Training (ART) och stödgruppsverksamhet. Inom ansvarsområdet åligger det avdelningen att verkställa utredningar, göra bedömningar samt göra överväganden/omprövningar om vård i familjehem enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om vård av unga (LVU). Vidare förekommer yttranden till förvaltningsdomstol och/eller allmän domstol i frågor gällande vårdnads- umgänges- och adoptionsärende. Samarbetssamtal och fastställande av faderskap är andra rättsområden som åligger avdelningen.Ungdomsmottagningen är en verksamhet som bedrivs ge-mensamt med Norbergs och Skinnskattebergs kommuner. För driften av ungdomsmottagningen ingår även ett samar-bete med landstinget. Familjecentralen bedrivs gemensamt med Mitt Hjärta och Svenska kyrkan.Familjerättshandläggningen bedrivs genom avtal med Västerås.

Missbruksverksamheten för vuxna omfattar utredningar, stöd och rådgivning till personer med missbruksproblema-tik och deras familjer. En stor del av arbetet är motiverande samtal för att klara nykterhet och drogfrihet. En viktig sam-verkanspart är avdelningen Social Hållbarhet med fokus på sysselsättning samt stödboendet och härbärget. Vårdlagstiftningen reglerar verksamhetens inriktning vari ingår att avge yttrande till förvaltnings- och allmänna dom-stolar samt göra överväganden om vård enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM). Behandlingscentrum för vuxna missbrukare drivs en-ligt 12-stegsmodellen gemensamt med Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Även anhörigstöd erbjuds. Alkohol och drogpolikliniska öppenvårdsmottagning-en Slussen drivs gemensamt med Mitt Hjärta samt Vuxenpsykiatrisk mottagning. Norbergs och Skinn-skattebergs kommuner samt Landstingets vårdcentraler i Norberg och Skinnskatteberg deltar i Slussen. Avdelningen ansvarar för information, rådgivning, till-ståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagens bestämmel-ser. Socialnämnden har antagit metoden ”Ansvarsfull alko-holservering” som syftar till att öka utbildning och samver-kan med krögare samt att undvika servering till höggradigt

Särskilda ställningstagandenMyndighetsutövningen för barn och unga har under flera år varit ett utvecklingsområde. Under flera år har inkomna orosanmälningar för barn och ungdomar ökat, samtidigt har kraven om skyndsamhet i skyddsbedömningar samt dokumentation förstärkts. I takt med att anmälningar ökar, ökar också antalet inledda utredningar. En förändring i lag-stiftning avseende våld i familjer, där alla våldsanmälning-ar ska utredas är en påtaglig belastning för handläggare i myndighetsutövning. Personalgruppen har genom statliga medel tillfälligt förstärkts med en handläggare under 2016-2018, detta för att inte riskera rättssäkerheten och lagkraven.

Placeringar av barn har under flera år ökat. Placeringsären-den är ofta komplicerade att handlägga och kräver ett brett arbetssätt där barnet enligt lag ska ha en egen socialse-kreterare och familjehemmet en separat familjehemsse-kreterare. För att förebygga placeringar eller att förkorta placeringstiden krävs öppenvårdsinsatser på hemmaplan. Idag finns två familjebehandlare inom Individ- och famil-jeomsorgen. Personalgruppen behöver förstärkas ytterlig-are för att nå flera familjer i behov av insatser. Flera famil-jeärenden kräver tolkinsatser och denna grupp förväntas öka. En utbyggnad av myndighetsdelen och stödinsatser bedöms inte kunna tillgodoses genom effektiviseringar då ärendemängden per handläggare och familjebehandlare i dagsläget överstiger vad som är rimligt.Satsningar på socialtjänstens arbete för barn, unga och familjer är i fokus nationellt. Fagersta är en av 52 kommun-er i landet som deltar i utvecklingsarbetet. Fokus ligger på att förstärka barn och ungdomsvården samt att satsa på personalfrågor, då arbetet under lång tid har varit ytterst belastande och barn och unga riskerar att fara illa. Rekryter-ingssvårigheter inom myndighetsutövningen kräver att för-valtningen arbetar på att vara en attraktiv arbetsgivare för att locka socionomer till Fagersta.

berusade personer och minderåriga. Avdelningen bedriver information, rådgivning, tillsyn och kontroll av egentill-synsprogram av detaljhandel med folköl och tobak samt servering av folköl. Handläggningen sker genom samver-kansavtal med Hallstahammar.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Netto 27 963 27 607 27 825 28 068 28 328

Anteckningar


Vård och omsorgÄldreomsorgens verksamhet omfattar följande insatser, uti-från socialtjänstlagen (SoL) som ska tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå utifrån den nationella värdegrunden:

• Serviceboende: Koltrasten; 30 lägenheter, kan erbjuda parboendeStolpvreten; 47 lägenheter, kan erbjuda parboende

• Vårdboende:Boende för personer med demenssjukdom; Nybo, 24 lägenheter, Skänken/Aspen, 9 lägenheter varderaBoende för äldre; Solliden (avd Strömmen, Miluu, Milan och Linjan), 43 lägenheterMalmen; 68 lägenheter, kan erbjuda parboende

• Hemtjänst Hemtjänst i ordinärt boende

• Nattpatrull Insatser till personer i eget boende och servicehus

• Permanenta korttidsplatser Bryggan och Kanalen på Solliden, Visiten på Malmen och, vid ledig kapacitet, även på övriga äldreboenden

• Dagcentral Stolpvretens dagcentral

• Dagverksamhet Social samvaro för personer med demenssjukdom på Solliden. Social samvaro med rehabiliterande arbetssätt på Malmen

• Frivillig- och anhörigverksamheter Bedrivs i lokaler på Malmen

• Öppna verksamheter På Malmen och övriga särskilda boenden• Bemanningspool

Tjänsterna i poolen är enbart finansierade för semester och sjukdom

Insatser i äldreomsorgen ges utifrån biståndsbeslut som regleras av lagstiftning.Äldreomsorgen ska arbeta utifrån kommunens värdegrund STAR och kännetecknas av kontinuitet och medinflytande.Sjukvård- och rehabiliteringsverksamheten ska, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, erbjuda sjukvård och re-habilitering av god kvalitet i särskilt boende för äldre och funktionsnedsatta, för personer inskrivna i hemsjukvården samt till personer i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården. Verksamheten ansvarar för personför-skrivna- och arbetstekniska hjälpmedel samt inkontinens-hjälpmedel och sjukvårdsmaterial vid både särskilt boende och i hemsjukvård.

LSS-verksamheten omfattar insatser till stöd som beviljas enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionsned-satta. Insatserna ska tillförsäkra den enskilde goda levnads-villkor utifrån den nationella värdegrunden. Insatserna ska även främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen.

För att få insatser ska den sökande efter utredning bedöm-mas tillhöra personkrets 1-3 enligt § 1.1. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 2. Betydande bestående begåvningsmässigt funktionsned-sättning efter hjärnskada i vuxen ålder.3. Varaktigt fysiskt eller psykiskt funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i det dagliga livet.

Gruppboenden/särskilt boende LSS • Blankavägen; 12 lägenheter• Sans á Toutvägen; 6 lägenheter• Kolmilegränd 3 och 5; 18 lägenheter• Stolpvretens LSS; 6 lägenheter

Serviceboende LSS• Floravägen

Förutom boenden omfattar verksamheten även person-lig assistans, avlösar- och ledsagarservice, korttidsboende, stödfamiljer och särskilda insatser. Psykiatriverksamheten omfattar insatser utifrån Socialtjänstlagen och ska tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå utifrån den nationella värdegrunden. Sysselsättning och boendestöd för människor, i alla åldrar med långvariga psykiska funktionshinder, är ett kommunalt ansvar enligt Socialtjänstlagen 5 kap 7 §.

Särskilt boende för psykiskt sjuka Stolpvretens psykiatri; 6 lägenheter och Sundet 8.

• Boendestödet för psykiskt funktionsnedsattEgen lägenhet och behov av stöd och omsorg

• Sysselsättning omfattar social samvaro, deltagande i ak-tivitetsgrupper samt utflykter.Arbetsliknande sysselsättning bedrivs i samarbete med Social Hållbarhet vilket möjliggör för målgruppen att bo kvar i eget boende.

Särskilda ställningstagandenVäntetiden till särskilt boende har förbättrats något men det finns behov av ytterligare ny moderna boenden. Ett permanent nytt äldreboende med 40 lägenheter planeras till hösten 2019. Parboende på bland annat Malmen gör att fler boende be-höver insatser som ska ges av samma personalstyrka som om det bodde en person i lägenheten. Det är mycket vanligt att även den som är medboende har behov av insatser. En volymbaserad budget till 2017 har tillskapats så att beman-ningen kan vara mer flexibel.Vårdtyngden på Serviceboende har tidigare motsvarar näst intill vårdboenden. Personer med stora omvårdnadsbehov har erbjudits att flytta från serviceboende till vårdboende i


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Netto 239 306 242 073 247 600 248 492 250 547

mån av plats vilket lett till mindre personalresurser behövs. Hemtjänsten gör i dag ett underskott mot budget. Ett ef-fektivitetsarbete pågår men en utökning av personal med en tjänst kan komma att behövas. Hemtjänsten behöver även nya lokaler för att få en modern, effektiv och likvärdig hemtjänst av god kvalité. Arbetsmiljön i hemtjänstens nu-varande lokaler är undermåliga.Gynnsamt för att sänka hemtjänstens kostnader skulle även vara fler biståndshandläggare som har tid med uppföljning av beslut. Uppföljningar ska göras även i särskilt boende för att säkra att kunden har rätt insatser med rätt kvalité. Detta hinns inte med i dag.

Regeringen har beslutat om nya regler för bemanning som gäller vid särskilt boende enligt SoL. Detta innebär att det ska finnas personal dygnet om som utan dröjsmål kan up-pmärksamma den boendes behov av stöd och hjälp samt att verksamheten ska vara bemannad utifrån den enskildes aktuella behov. För det har kommunen erhållit stimulans-medel. Troligen kommer stimulansmedel att komma även 2018 men detta är inte beslutat ännu. Annan lagstiftning som kan komma att påverka kommunen är eventuella än-dringar av bland annat betalningsansvarslagen. Denna än-dring i lagstiftningen träder i kraft 1 januari 2018.

Nuvarande lokaler/lägenheter på Sundet är inte än-damålsenliga när det gäller att erbjuda boende för per-soner med psykiatrisk problematik. Antalet beslut, när det gäller personer men psykisk sjukdom eller personer som tillhör LSS-personkrets som man på grund av bland an-nat arbetsmiljön inte kunnat verkställa har ökat. Vilket har gjort att köp av externa platser har ökat. Användandet av välfärdsteknologi är viktigt för att klara framtidens äldre-omsorg. Detta är ett område som på sikt kommer att löna sig men som de närmaste åren kräver resurser. För att ut-veckla välfärdsteknologi som både höjer kvalitén och spar resurser behövs medel för att testa olika saker samt kon-sulthjälp i befintliga system så att de används optimalt.

Personalens arbetsmiljö är också viktig inom vård och om-sorg. Cheferna har i dag stora områden och har svårt att hinna med sin personal. Vissa lokaler är undermåliga.

Social hållbarhetAvdelningens personal består av avdelningschef, verk-samhetschefer, processledare, enhetschefer, socialsekret-erare, beteendevetare, studie- och yrkesvägledare, försör-jningsstödshandläggare, bostadsanpassningshandläggare, projektledare, praktiksamordnare, arbetslivscoacher, inte-grationshandläggare, skuld- och budgetrådgivare, arbets-ledare samt boendepersonal på stödboendet och Norrby-

plans ungdomsboende.Social hållbarhet har genomgått en organisationsförän-dring under 2017 och verksamheten består av tre centrum: Arbetsmarknadscentrum, Integrationscentrum och Stöd-centrum. Social hållbarhet bedriver verksamheter i samarbete med, framförallt, Arbetsförmedlingen men även med Försäkring-skassan och Norra Västmanlands Samordningsförbund. Verksamheterna syftar till att minska arbetslösheten, ska-pa sysselsättning, öka integration och genomföra åtgärder som stärker individer. Samverkan sker också med landstinget, inom till exempel psykiatrin och asyl- och integrationshälsan, Norra Väst-manlands Utbildningsförbund (NVU), Norbergs och Skinnskattebergs kommuner samt andra myndigheter.

Via samordningsteamet FNS (Fagersta, Norberg, Skinn-skatteberg) bedrivs verksamhet som riktar sig till personer som under lång tid levt i utanförskap. Insatsernas syfte är att den enskilde ska närma sig arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadscentrum organiseras även Navigator-centrum (16-25 år) för personer som saknar arbetslivser-farenhet att med hjälp av praktik kunna sätta samman ett kompetensbrev. Även feriearbeten ordnas för ungdomar i årskurs 1 och 2 i gymnasieskolan. Fagersta kommun deltar i DUA – delegation unga till arbete och har inlett ett arbete tillsammans med Skinnskatteberg, Norberg och Arbets-förmedlingen för att sänka ungdomsarbetslösheten och höja utbildningsnivån bland unga. Inom avdelningen finns kommunens arbetsmarknadsen-het, med olika verksamheter som sträcker sig över ett brett område, bland annat lokalvård, café, fastighetsskötsel, pen-sionärsservice, legoarbeten, montering med mera. Verk-samheten ska habilitera och rehabilitera människor eller aktivera den arbetslöse i en sysselsättningsåtgärd tills de får möjlighet att arbeta för att kunna försörja sig själva. Inom arbetsmarknadsenheten erbjuds tidsbegränsade åtgärdsan-ställningar för arbetslösa, insatser för personer som uppbär försörjningsstöd och platser som utnyttjas av arbetsförm-edlingen för personer inskrivna i jobb- och utvecklingsga-rantin eller sysselsättningsfasen. Social Hållbarhet ansvarar för handläggning av kommunens bostadsanpassningsärenden, avdelning utför även själva en del enkla bostadsanpassningar i form av; byte av trösklar, uppsättning av räcken, montering av ramper med mera.

Integrationsenheten ansvarar för och samordnar kommun-ens flyktingmottagande enligt det avtal som tecknats mel-lan kommunstyrelsen och staten via länsstyrelsen. Genom etableringsreformen som infördes den 1 december 2010 har ansvaret för etableringsinsatser för vuxna övergått till arbetsförmedlingen. Kommunen ansvarar fortsättningsvis för svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering, prak-tiska insatser med mera.


Under 2017-2019 kommer de personer som skrivits in i etableringen under 2015-2017 och inte kommit vidaretill egen försörjning, att belasta kommunens försör-jningsstöd. För att möta detta så ingår Fagersta kommun i projektet på-fart etablering tillsammans med Norberg, Skinnskatteberg, Arbetsförmedlingen, TVG och Bergslagens folkhögskola. Projektet handlar om att tillsammans ge rätt stöd till indi-viderna så att tiden till egen försörjning kortas. Projektet finansieras av Arbetsförmedlingen.

Social Hållbarhet ansvarar för kommunens boende för ens-amkommande flyktingungdomar. På grund av det förän-drade läget med kraftigt minskat antal ensamkommande har ett av kommunens två HVB-hem avvecklats. Verksam-heten ställs även om mot mer stödboendeplatser i form av träningslägenheter för ensamkommande över 18 år för att möta minskade ersättningar från migrationsverket.

Avdelningen erbjuder service i form av budget- och skul-drådgivning för att hjälpa enskilda kommuninvånare med sin vardagsekonomi och skuldsituation.

Villkoren för rätt till försörjningsstöd regleras i socialtjän-stlagen och handläggningen sker på Social Hållbarhet. La-gens intention med att socialtjänstens insatser måste utfor-mas så den enskilde så snart som möjligt kan klara sin egen försörjning uppfylls. Stödboendets uppgift är att ge bostadslösa en bostad. Bo-endet kräver att hyresgästen lever ett drogfritt liv. Boen-det ska vara tidsbegränsat för att sedan övergå till boende i stödlägenhet. Härbärgets uppgift är att ge missbrukande personer, som allvarligt utsätter sin hälsa för stora risker, mat och husrum. Här finns bemanning dygnet runt och ej krav på absolut drogfrihet.

Särskilda ställningstagandenDå arbetsförmedlingen inte längre får teckna avtal med kommunen och istället använder sig av kompletterande aktörer har verksamheten omstrukturerats. Bland annat har skrivarstudion samlokaliserats med Alltjänst, vilket har medfört att ett intensivare arbete med upprättande och revidering av CV kan ske samt att tillgängligheten för ett regelbundet jobbsökande har ökat. Navigators verksamhet mot ungdomar omfattar även Nor-bergs kommun, tillsammans med Fagersta och Skinnskat-teberg.Försörjningsstöd till målgruppen finansieras med medel ur flyktingfonden. Hänsyn har inte tagits till att introduktions- och etableringsersättningen för flyktingar kan komma att övergå till försörjningsstöd om inte andra aktörer klarar sina uppdrag. Fagersta kommun har sedan januari 2015 haft mellan 310-370 nyanlända i etableringsersättningen, kurvan går nedåt för grannkommunerna men inte för Fagersta vilket

troligtvis beror på den höga egenbosättningen i kommu-nen. Arbetsmarknadsåtgärder har en stor och viktig funktion i det svenska samhället för att stödja arbetslinjen. Fram-förallt vänder sig dessa åtgärder mot långtidsarbetslösa, ungdomar och nyanlända. Hög arbetslöshet leder till höga kostnader för det ekonomiska biståndet, nästan 50 procent (i Sverige) av biståndssökande är arbetslösa. Utvecklingen i Sverige tyder på att behovet av samverkan mellan kommuner och arbetsförmedling liksom insatser för att matcha individer mot arbetsmarknaden ökar. Gapet mellan de arbetslösa och de lediga jobben ökar, det vill säga

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Netto 29 245 30 567 30 193 30 290 30 402

Investeringsbehov: Till 2019 införande av nytt verksam-hetssystem och inventarier till det nya äldreboendet.

Sammafattning: Nämndens budget enligt plan uppgår till 323,9 miljoner kronor för 2018. Den budget som nämnden presenterar för åren 2018-2020 inkluderar de resurser som socialnämnden bedömer som nödvändiga för att bedriva verksamheten. Nämndens bedömning av ytterligare behov presenteras i särskild bilaga. Noteras att nämndens buffert redan tagits i anspråk på grund av ökade kostnader för köp av externa placeringar.

Anteckningar


Socialnämnden - Effektmål 2018Övergripande strategier Effektmål Mätmetod

Fagersta – platsen där världar mötsÖka äldre kvinnor och mäns deltagande i aktiviteter på öppna mötesplatser

Intern statistik

Våra barn – vår framtid Erbjuda regelbunden information om socialt-jänsten till skolans och förskolans verksam-heter

I ett förebyggande syfte erbjuda minst en riktad gruppinsats i samverkan med skolan I samverkan med skolan och förskolan utveckla och använda en samverkansrutin, i ett tidigt skede, i svåra ärenden, för pojkar och flickor

Intern statistik, antal gånger information erbjudits

Internkontroll att samverkan har skett Intern statistik, antal samverkan

Ett näringsliv i framkant - -

Våra levande centrum - -

Låt hela Fagersta leva - -

Nära till allt - -

En trygg, hållbar och jämställd kommun Välfärdsteknologi- Ökad andel omsorg med stöd av välfärdsteknologi för kvinnor och män.- Fler tillgängliga e-tjänster inom förvaltningen.

Socialtjänsten erbjuder våldsutsatta pojkar och flickor som bevittnat våld och vålds-utövare insatser utifrån behov

Öka antal kvinnor och män som går till egen försörjning

Minska sjukfrånvaron, för kvinnor och män, jämfört med föregående år

Intern statistik Intern statistik

Redovisning om det har skett

Intern statistik

Intern statistik

Vi möts i Fagersta Öka andelen anställda med relevant utbildning

Utöka möjligheten till uppdragsutbildning /möjligheten för kompetensutveckling

Intern statistik

Intern statistik

Specifikt Det ska vara tydligt vad som ska uppnås för de personer som ska uppnå målet. Målet ska vara exakt så att det inte går att misstolka. MätbartRedan då ni sätter målet bör ni besluta hur ni mäter att ni lyckats. Det är viktigt att komma överens om hur det ska gå till: är det en viss kostnad, tid, kvalitet, upplevd nöjdhet etcetera? AccepteratFör att målet ska upplevas som relevant måste man förstå vad målet innebär: saknas förståelse är det svårt att känna

motivation och sannolikheten för att målet inte uppfylls ökar. Delaktighet i att ta fram målet är ett nyckelord för att uppnå acceptans och för att undvika otydlighet.

RealistisktDet ska vara möjligt att uppnå målet. Om det uppstår diskussion kring om målet är realistiskt är det viktigt att vara lyhörd för det upplevda motståndet hos medarbe-taren. Tolkar ni målet på samma sätt? Finns det oklarheten som inte är utredda kring de andra kriterierna? TidsbundetDet ska finnas en tidsangivelse för när målet ska vara uppfyllt.

Följande kriterier ska uppfyllas för att målet ska räknas som SMART:


Utbildnings- och fritidsnämnden

Ordförande: Sune AnderssonFörvaltningschef: Per Österberg



2016Budget

2017Budget

2018Plan2019

Plan2020


Kostnader - 365 372,3 - 364 565,0 - 371 925,4 - 377 253,7 - 384 939,8

Nettokostnad - 276 391,6 - 304 948,5 - 310 801,0 - 314 259,6 - 319 832,2Kapitalkostnad - 3 464,6 - 3 209,5 - 2 967,0 - 1 815,4 - 1 512,8

Kommunbidrag, årsbudget 285 579,0 308 158,0 313 768,0 316 075,0 321 345,0

Kommunbidrag, tilläggsanslag 5 494,0

Budgetavvikelse 11 216,8 0,0 0,0 0,0 0,0Investeringsbudget 6 061,0 5 660,0 5 285,0 7 585,0 3 000,0Nettoutgift 3 270,7

Utbildnings- och fritidsnämnden• Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för:• Förskoleverksamhet• Förskoleklass och fritidshemsverksamhet• Grundskola och grundsärskola• Kostservice• Kultur- och fritidsavdelning:

o Kulturarvo Bibliotek o Allmän fritidsverksamheto Ungdomscentero Fagerstahallen

NämndUtbildnings- och fritidsnämnden består av nio ledamöter och fem ersättare. Nämnden beslutar i övergripande frågor som berör nämndens ansvarsområde och ser löpande över resultat och organisation för att förutsättningarna ska vara så goda som möjligt för att nå målen och erbjuda bra verk-samhet inom angivna budgetramar. Nämnden utser kon-taktpolitiker för samtliga verksamheter.

Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställn-ingstaganden-förvaltningsövergripandeI lagt budgetförslag är bufferten budgeterad enligt givna planeringsdirektiv på 1 procent.

Föreslagen nettobudget under budget- och planperioden 2018-2020 redovisas under respektive verksamhet.Förvaltningens budget kommer att påverkas om ej budg-eterade hyreshöjningar till följd av pågående byggnationer kompenseras.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Netto-kostnad 605 3 710 3 854 3 884 3 940

AdministrationFörvaltningskontoret ansvarar för att nämndens beslut verkställs och att uppdrag inom nämndens verksamheter utförs. Kontoret är kärnan i förvaltningen, där sköts sam-ordning av verksamheterna, övergripande administration samt service till allmänhet, förtroendevalda och arbetsta-garorganisationer. Inom förvaltningskontoret sköter ad-ministrativa enheten övergripande och gemensam admi-nistration, lotteritillstånd samt viss administration till de verksamheter som saknar egna resurser för detta.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Årsarbetare 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0

Netto 8 813 7 701 8 078 8 204 8 329

FörskoleverksamhetFörskoleavdelningen består av fyra områden: Kolarby-, Per Ols-, Norrby- och Västanforsområdet. Förskoleverksamheten vänder sig till barn från 1-5 år och har god geografisk spridning inom Fagersta tätort. Verksamheten är organiserad i en sammanhållen avdelning inom förvaltningen och omfattar 38 förskoleavdelningar samt en avdelning för barn med behov av omsorg på obe-kväm arbetstid.

Förskoleavdelningen går nu in i tredje året som partnerför-skola mot högskolan Dalarna, detta innebär att verksam-heten idag har drygt 20 lärarstudenter som genomför sin arbetsplatsförlagda praktik på förskolorna i kommunen.Västanfors-Västervåla församling bedriver den enskil-da förskolan Linden med tillstånd, tillsyn och bidrag från Fagersta kommun. Förskolan Linden har under hösten 2016 startat upp ytterligare två förskoleavdelningar.

Tabell 2

Tabell 3


Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställn-ingstaganden - förskoleverksamhetPlanering för byggnationen av en ny förskola fortgår. Förhoppningsvis kan verksamhet startas upp i nya lokaler hösten 2018. I samband med att den nya förskolan öppnar kommer singelavdelningen Lejonkulan att avvecklas och verksamheten kommer att inrymmas i de nya lokalerna. Nattugglan, avdelningen för barn med behov av omsorg på obekväm arbetstid, kommer också att inrymmas i den nya förskolan. Förskoleavdelningen har rekryterat en specialpedagog. Solskydd, markiser samt staket runt gungor har monter-ats på förskolor med behov av detta. Avgiftskontrollen har genomförts för första gången. Förskoleavdelningen har beviljats medel för att starta upp en öppen förskola år 2018. Målet i förskoleavdelningens IKT-plan med en lär-platta per medarbetare samt en lärplatta till barngruppen har uppnåtts under året.

Grundskola, grundsärskola, förskole-klass och fritidshemGrundskolan består av fyra rektorsområden: Alfa-, Per Ols- och Mariaskolan har verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Risbroskolans rektorsområde med årskurs 7-9 inryms på Risbroskolan.Inom tre rektorsområden bedrivs fritidshemsverksamhet, ett komplement till grundskolan och hemmet riktat till elever från 6-12 år.Förskoleklass är en del av grundskolans förberedande verk-samhet och riktar sig till 6-åringar.Alfaskolan har största andelen elever med annat moders-mål än svenska och svarar för den samordnade moders-målsundervisningen för elever i årskurs 1-9. 69 procent av eleverna på Alfaskolan har annan etnisk bakgrund.

Inom Risbroområdet är kommunens fritidsgård belägen och förvaltningens verksamhetsvaktmästare stationerade.Olsboskolan är kommunens grundsärskola som även tar emot elever på gymnasiesärskolans individuella program.Grundsärskolan som skolform ska, så långt det är möjligt,

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenTill- och ombyggnationen av Per Olsskolan fortgår. Till-byggnad av Alfaskolan har påbörjats.Den demografiska modellen visar en elevökning under hela planperioden, vilket medför utmaningar gällande rekryter-ing samt ett ökat lokalbehov.Under höstterminen 2017 har ett två-lärarsystem att införts för Per Olsskolans årskurs 4 samt att en särskild under-visningsgrupp har införts under en försöksperiod.Från höstterminen 2017 Mariaskolan blir partnerskola mot högskolan Dalarna. 9 studenter kommer att ha sin praktik-plats vid skolan.Nämndens budget kan komma att påverkas under budget- och planperioden på grund av svårigheten i att beräkna och lägga prognos för interkommunala och nyanlända elever.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Lärare 128,22 128,22 133,72 133,72 133,72

Skolchef 1 1 1 1 1

Skolledare 4 4 4 4 4

Övrig per-sonal 53,75 53,75 54,25 54,25 54,25

Antal elever 1 292 1 288 1 299 1 315 1 367

Lärare/100 elever 9,9 10,0 10,3 10,2 9,8

Övrig personal/100 elever

4,2 4,2 4,2 4,1 4,0

Netto-kostnad 128 918 144 713 149 944 151 751 156 133

Antal barn i friskola 163 163 163 163 163

Bokslut2015

Budget2016

Budget2017

Plan2018

Plan2019

Årsarbetare 21,06 25,23 24,32 24,32 24,32

Skolledare 1 1 1 1 1

Antal elever 32 32 32 32 32

Netto-kostnad 4 058 5 203 5 082 5 259 5 361

Tabell 4 Förskola

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Årsarbetare 121,0 121,00 121,00 121,00 121,00

Övrig per-sonal 21,25 22,25 22,25 22,25 22,25

Antal barn 727 742 744 729 726

Barn/anställd 6,0 6,1 6,1 6,0 6,0

Netto-kostnad 83 090 91 801 91 838 91 885 92 469

Antal barn i friskola 65 76 76 76 76

motsvara grundskolan och gymnasieskolan.Olsboskolans fritidsklubb är organiserad inom verksam-heten och fungerar som fritidshem för elever upp till 12 år därefter som LSS-insats för elever från 13-21 år. Olsboskolan tar även emot elever från grannkommunerna, enligt upprättade avtal. I Fagersta bedriver Västanfors-Västervåla församling en fristående grundskola, Lindgårdsskolan, med verk-samhet från förskoleklass till årskurs 9 samt fritidshem-sverksamhet. Verksamheterna bedrivs under tillsyn av Skolverket med bidrag från Fagersta kommun.

Tabell 5 Grundskola

Tabell 6 Grundsärskola


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Årsarbetare 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00

Antal elever 159 162 141 164 152

Antal elever/årsarb 12,23 12,46 10,85 12,62 11,69

Netto-kostnad 6 240 6 154 6 047 6 182 6 215

Antal eleverfriskola 16 16 16 16 16

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Årsarbetare 18,65 18,65 18,65 18,65 18,65

Antal elever 447 449 449 449 449

Antal elever/årsarb 23,97 24,08 24,08 24,08 24,08

Netto-kostnad 9 149 9 677 9 219 9 222 9 138

Antal eleverfriskola 55 55 55 55 55

KostserviceKostservice ansvarar för kostproduktion, transporter samt servering av mat till kommunens skolor och förskolor. Till vissa förskolor och kommunens omsorgsboende levereras råvaror för egen tillredning av frukost och mellanmål.Kostservice säljer även tjänster till socialförvaltningens äldreboende, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) och Bergslagssjukhusets vårdavdelning. All tillag-ning sker på centralköket vid Alfaskolan där matsal finns för servering till Alfaskolans elever. Mat transporteras un-der varmhållning till 40 mottagningskök.Kostservice tog över ansvaret för leverans av matlådor till hemtjänstens kunder, samt övriga personer där bistånd har beviljats, under hösten 2016.Från och med 2017 har verksamheten även ansvar för drif-ten av Fagerstahallens sportcafé.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställningstagandenHänsyn har ej tagits i budgetförslaget till ökade hyres-ko-stnader för ett nytt produktionskök från och med år 2018.I budgetram 2018 har hänsyn ej tagits till ökade hyreskost-nader för Per Olsskolans mottagningskök och matsal som kommer att renoveras och byggas om enligt gällande rik-tlinjer samt för att möta verksamhetens behov.Planeringsarbetet för övergången från produktions- till mottagningskök samt anpassning av matsalen vid Al-faskolan kommer förhoppningsvis att inledas under 2018.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Årsarbetare 33,10 33,10 33,10 33,10 33,10

Kostchef 1 1 1 1 1


Kultur- och fritidsavdelningVerksamheterna kulturarv och kulturmiljövård, allmänkul-tur, bibliotek och kulturskola samordnas med fritidsverk-samhet, Fagerstahallen samt Fagersta Ungdomscenter. Samtliga kulturverksamheter verkar för att de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen och såväl den lokala som den regionala biblioteks- och kulturplanen uppfylls samt, i förekommande fall, att kulturminneslagen och biblioteksla-gen efterföljts på lokal nivå. Verksamheterna bedrivs med intentionen att medverka till att förverkliga Fagersta kom-muns vision. Avsikten med kommunens kultur- och fritids-arbete är att erbjuda en rik fritid genom att skapa förståelse och intresse för kulturarv, konstnärligt skapande, bildning, idrott, välbefinnande, god hälsa och friskvård.

Kulturskolan erbjuder undervisning i dans, musik och bild. Från och med 2018 är dans och bild permanentade ämnen, Kontinuitet genererar trygghet för såväl elev som pedagog, vilket redan resulterat i ett fördubblat antal dans-grupper. Genom att tillhöra den Regionala Kulturskolan i Västmanland är Kulturskolan i Fagersta, liksom övriga kommuner i länet, först i Sverige med möjligheter till elev- och lärarsamverkan av större format.

Kultur- och fritidsverksamheten omfattar all fören-ingskontakt liksom föreningsbidrag, fritidsanläggning-ar, fiske, vandringsleder och friluftsliv. En nyinrättad tjänst som föreningsutvecklare/handläggare har tagits i anspråk. Fagerstahallen är kommunens största idrotts- och mo-tionsanläggning som omfattar såväl inom- som utom-husbad, lokaler för idrott/motion samt arrangemang såsom mässor, utställningar och konferenser. I loka-lerna finns också Fagersta Camp, med logimöjlighe-ter för 54 personer, där möjlighet finns att genomföra träningsläger, personalaktiviteter, körläger med mera. Bokningar av kommunens samtliga idrottshallar admi-nistreras av Fagerstahallens personal.Fagersta Ungdomscenter omfattar fritidsgård under kvälls- och dagtid i Risbroskolans lokaler, lovverksam-het och förebyggande ungdomsarbete. Samtliga verksam-heter bedrivs i nära samverkan och dialog med kommunens

Tabell 7 Förskoleklass

Tabell 8 Fritidshem

Tabell 9 Kostservice inklusive förskolekök


och länets förenings- och näringsliv. Genom avdelningen representeras Fagersta kommun bland annat i Ekomuseum Bergslagen samt i diverse nätverk på regional och nationell nivå för övergripande kultur- och fritidsfrågor.

Verksamhetsförändringar/Särskilda ställn-ingstaganden - kultur- och fritids- avdelnin-genUtvecklingsarbetet för ökad regional bibliotekssamverkan har fördjupats. Det kompletterande reningsverket samt en höjning av vattentemperaturen i Fagerstahallens bad, möjliggör verksamhetsutveckling, liksom den kommande installationen av en bubbelpool. I takt med detta ökar be-hovet av personalresurser. Vid Kulturskolan arbetar man med hjälp av statliga medel i ett integrationsprojekt med dans och sång. Genom Statens Kulturråd har nya me-del beviljats. Såväl Folkbibliotek som Kulturskola saknar verksamhetsanpassade lokaler, vilket kraftigt påverkar ar-betsmiljö, service och utveckling.

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Årsarbetare 29,15 28,45 29,45 29,45 29,45

Netto-kostnad 38 314 38 641 39 441 39 834 40 233

Specifikt Det ska vara tydligt vad som ska uppnås för de personer som ska uppnå målet. Målet ska vara exakt så att det inte går att misstolka. MätbartRedan då ni sätter målet bör ni besluta hur ni mäter att ni lyckats. Det är viktigt att komma överens om hur det ska gå till: är det en viss kostnad, tid, kvalitet, upplevd nöjdhet etcetera? AccepteratFör att målet ska upplevas som relevant måste man förstå vad målet innebär: saknas förståelse är det svårt att känna

motivation och sannolikheten för att målet inte uppfylls ökar. Delaktighet i att ta fram målet är ett nyckelord för att uppnå acceptans och för att undvika otydlighet.

RealistisktDet ska vara möjligt att uppnå målet. Om det uppstår diskussion kring om målet är realistiskt är det viktigt att vara lyhörd för det upplevda motståndet hos medarbe-taren. Tolkar ni målet på samma sätt? Finns det oklarheten som inte är utredda kring de andra kriterierna? TidsbundetDet ska finnas en tidsangivelse för när målet ska vara uppfyllt.

Följande kriterier ska uppfyllas för att målet ska räknas som SMART:

Tabell 10 Kultur och fritid

Anteckningar


Övergripande mål Effekt mål Mätmetod

Fagersta - platsen där världar möts Arrangera och medverka vid kultur- och fritidsarrangemang

Delta i lokala samverkansmöten

Information ska ges på flera språk

Intern redovisning del- och helårsbokslut Redovisas vid del- och helårsbokslut Inventering vid del- och helårsbokslut

Våra barn - vår framtid Öka antalet behöriga elever till gymnasiet

Öka andelen behöriga för- och grundskolelärare

Behålla studenter från partnerskola efter examen

Utveckla föräldrastödet som stärker föräldra-rollen

Minska barngrupper i förskolan jämfört med år 2017

I samverkan med socialtjänsten utveckla och använda en samverkansrutin avseende barn och ungas utveckling, i ett tidigt skede

Slutbetyg, redovisas i september

Inventering redovisas i kvalitetsredovisningen

Följs upp vid terminsstart/augusti

Redovisa genomförda aktiviteter

Statistik månatligen


Ett näringsliv i framkant Utveckla och öka kunskapen om entreprenör-skap i skolans undervisning

Ökat samarbete mellan skola och näringsliv

En bedömning redovisas i kvalitetsredovis-ningen


Våra levande centrum Vi deltar i utvecklingen av mötesplatser i de offentliga rummen

Inventering redovisas i verksamhets- berättelsen

Låt hela Fagersta leva Att stödja föreningslivet i utvecklingen av natur- och kulturvärden

Uppföljning redovisas i verksamhets- berättelsen

Nära till allt Goda möjligheter till ett aktivt liv Inventera utbudet

En trygg, hållbar och jämställd kommun Trygg skolmiljö

Vi arbetar aktivt med jämställdhet och likabehandling utifrån Fagersta kommuns värdegrund

Öka andelen ekologiska inköp

Minska matsvinnet, både i för- och grundsko-la, jämfört med år 2017

Ökad tillgänglighet i verksamhetslokalerna

Ekonomi i balans

Enkätundersökning

Redovisning, revidering och uppföljning av likabehandlingsplanen

Inköpsstatistik

Väga och beräkna

Rapportera åtgärder

Uppföljningar och bokslut

Vi möts i Fagersta Tillgängliggöra och marknadsföra utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter

Marknadsföringsaktiviteter redovisas

Utbildning- och fritidsnämnden - Effektmål 2018Enhet: Gemensamma effektmål inom nämndens ansvarsområde


FinansförvaltningenOrdförande: Marino Wallsten

Förvaltningschef: Karolina Berglund


Resultat (tusen kronor)Bokslut

2016Budget

2017Budget

2018Plan2019

Plan2020

DriftbudgetIntäkter 831 924 849 710 880 072 897 272 948 572

Kostnader -29 604 -39 529 -75 318 -97 112 -121 093

Nettokostnad 802 320 810 181 804 754 800 160 827 479Kommunbidrag, årsbudget 752 202

Kommunbidrag, tilläggsanslag

Budgetavvikelse 50 118

Finansnetto

Belopp (tusen kronor)

Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Summa intäkter

22 503 17 380 17 100 21 700 17 300

Summa kostnad

-1 488 -2 280 -2 000 -2 100 -2 300

Netto- kostnad 21 015 15 100 15 100 19 600 15 000

Sociala avgifterDe lagstadgade arbetsgivaravgifterna uppgår till 31,42 pro-cent och avtalsförsäkringarna till 0,21 procent av lönesum-man till och med år 2017. Från år 2018 sänks avtalsförsäk-ringar till 0,08 procent.

På inkomstsidan redovisas de personalomkostnader som belastar förvaltningarna.


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Lagstadgade arbetet

-105 383 -108 018 -112 818 -115 586 -118 422

Avtalsenli-ga social

-735 -840 -786 -818 -848

Löneskatt 0 0 0 0 0Personal- omkostnader

108 251 111 943 114 804 117 604 120 470

Netto- kostnad 2 133 3 085 1 200 1 200 1 200

PensionerPensionskostnaderna består i princip av två delar. Pensionsrätt intjänad före år 1998 och efter år 1998. Särskild löneskatt utgår på utbetalda pensioner samt skuld-förändringen. Personalomkostnader belastar förvaltningar-na och uppgår till 6,83 procent till och med år 2017. Från år 2018 ökar pålägget till 7,70 procent.


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Intjänad före 1998

-15 580 -15 000 -15 900 -16 800 -17 600

Årets intjänade pension

-19 119 -18 100 -20 500 -21 500 -22 500

Skuld- förändring

- 1 885 -1 300 -2 900 -4 300 -4 900

Löneskatt -8 725 -8 300 -9 300 -10 000 -10 700

Avgifter

Person-alomkost-nad

26 701 27 500 27 500 28 600 29 700

Summa kostnad

-18 608 -15 200 -21 100 -24 000 -26 000

Kalkylerade kapitalkostnaderKapitalkostnader utgörs av avskrivningar och intern rän-ta. Beräkningarna sker enligt så kallad rak nominell metod. För budgetåret 2016-2020 sätts intern ränta enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendation. Följande rän-tesatser är aktuella:

2016: 2,4 procent2017: 1,75 procent2018: 1,75 procent2019: 2,4 procent2020: 2,4 procent Kapitalkostnaderna som belastar förvaltningarna kan ses som en ersättning till finansförvaltningen för det kapital som tagits i anspråk för investeringar. kapital som tagits i anspråk för investeringar.

Tabell 1

Tabell 2

Tabell 3

Anteckningar



Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Fakt kap.kostn

23 827 21 930 32 272 32 272 32 272

Kapitalkostn lokal

-23 827 -21 930 -32 272 -32 272 -32 272

Avskrivning enligt plan

-17 916 -17 529 -33 400 -33 400 -33 400

Kap. kostnad förvaltning

24 329 22 053 43 300 43 300 43 300

Netto (intern ränta)

6 413 4 524 9 900 9 900 9 900

Kommunal inkomstskatt, generella statliga bidrag och utjämning


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Allmänkommunal-skatt

571 034 584 600 603 100 622 000 643 100

Skatte- avräknnig

-2 178

Extra statsbidrag

32 154 29 300 25 800 18 300 10 700

Summa intäkter

601 010 613 900 628 900 640 300 653 800

Utdebitering (procent)

22,11 22,11 22,11 22,11 22,11

Fastighets- avgift

20 314 20 200 24 000 24 000 24 000

Inkomst- utjämning

133 319 147 000 154 500 157 700 157 300

Införande- bidrag

5 408 1 900

Reglerings-bidrag

-454 -2 500 -2 500 -3 700 -5 000

Kostnads- utjämning

19 604 29 800 24 700 24 000 22 200

LSS utjämning

1 900 -4 300 -2 900 -3 000 -3 000

Summa bidrag

180 091 192 100 197 800 199 000 195 500


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Maxtaxa förskolev. 3 844 3 800 3 400 3 400 3 400

Kvalitétsäkr. förskola 649 600 600 600 600

Netto-kostnad 4 493 4 400 4 000 4 000 4 000

Förändring av semesterlöneskuldAnställda inom kommunen som inte tar ut inarbetad semester eller övertid generar en semesterlöneskuld. Beloppet kan variera relativt kraftigt mellan åren.


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

För. sem.löneskuld

451 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Netto- kostnad

451 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Finansiering övrigtLönerevision avser kostnad för ökade lönekostnader år 2018-2020 och budgeteras centralt under finansförvalt-ningen. Lokalbanken innehåller vakantsatta förvaltnings-lokaler.

Här budgeteras medel avsatta för kommande lokalanpass-ningar och planerade lokalutökningar som delas ut i sam-band med lokalförändringar (hyreskompensation).

För åren 2017-2019 budgeteras årligen medel för bort-tagande av delade turer i avvaktan på förslag till plan för successivt införande.År 2020 beräknas effektiviseringar motsvarande 45,7 miljoner kronor.


Bokslut2016

Budget2017

Budget2018

Plan2019

Plan2020

Pensions-fondering

-100 -100 -100 -100

Löne-revision

-1 670 - 24 000 - 39 800 - 56 200

Lokalbank -500 -828 -900 -900 - 900

Effektivi- seringar 45 700

Reserv delade turer

- 2 000 -2 000 -2 000

Buffert lokalhyra

Hyres-kompen-sation

- 3 745 - 5 000 - 10 000 - 15 000

City Ba-nan

- 2 085 - 2 085 - 2 400

Överf U-håll till invest

6 525 4 700 4 300 4 000 3 700

Övrigt 1 382 1 054 960 - 1 121

Summa bidrag 5 322 - 5 728 - 29 046 - 47 840 - 23 921

Tabell 6: Bidrag

Tabell 5: Kommunal inkomstskatt

Tabell 8: Finansiering övrigt

Tabell 4

Tabell 7: Förändring av semesterlöneskuld

46 Budget 2018 | Bilagor

Bilagor

Balansbudget ............................................................................................Finansieringsanalys ..................................................................................

4848

Sponsorstöd och medlemsavgifter ............................................................ 49

47Budget 2018 | Bilagor

Balansbudget (Miljoner kronor) Utfall 2016

Budget 2017

Budget 2018

Tillgångar

Anläggningstillgångar 485 589 720

Omsättningstillgångar 490 394 296

Summa tillgångar 975 983 1 016

Skulder och eget kapitalEget kapital 685 703 702

Avsättn pensionsförpliktelser 73 75 78

Långfristiga skulder 4 2 33

Kortfristiga skulder 213 203 203

Summa skulder och eget kapital 975 983 1 016

Bilaga 1 - Balansbudget

Finansieringsanalys (Miljoner kronor) Utfall 2016

Budget 2017

Budget 2018

Den löpande verksamhetenÅrets resultat 43 18 -1

Justering för avskrivningar 24 29 33

Justering för förändring pensionsavsättning 3 2 3

Justering för övr ej likviditetspåverkande poster

Reavinst försäljning fastigheter -2

Reavinst försäljning aktier -1

Poster som bokförts direkt mot eget kapital

Medel fr verks före förändring av rörelsekap 67 49 35

Försäljning/inköp av exploateringsmark -2 0 0

Minskning/ökn övr kortfristiga fordringar -22 0 0

Minskning övr kortfristiga skulder -10 0 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 33 49 35

InvesteringverksamhetenInvesteringar i materiella anläggningstillgångar -39 -104 -164

Investeringsbidrag i materiella anl tillgångar 0

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1

Kassaflöde från investeringsverksamheten -38 -104 -164

FinansieringsverksamhetenÖkning/minskning övr långfristiga skulder -3

Ökning/minskning övr långfristiga fordringar 0 0

Inköp av aktieplaceringar, finans -35 0 0

Förs av aktieplaceringar, obligationer 11 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -27 0 0

Årets kassaflöde -32 -55 -96Likvida medel vid årets början 422 260 205

Likvida medel vid årets slut 390 205 109

Specifikation till årets kassaflöde

Minskning kortfristiga placeringar 36

Minskning kassa och bank -68 -55 -96

Årets kassaflöde -32 -55 -96

Bilaga 2 - Finansieringsanalys

48 Budget 2018 | Bilagor

Sponsorstöd och medlemsavgifter(Miljoner kronor)

Bokslut 2015

Budget2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

FöreningsbidragFagersta Cityförening/Fagersta i fokus 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000

Naturskyddsförening Fagersta 10 000 0 0 0 0

Röda Korset 5 000 0 0 0 0

Västmanlands nämndemannaförening 0 0 0 0 0

Fagersta Hemvärn 9 000 0 0 0 0

Engelsbergsbygdens intresseförening 25 000 0 0 0 0

Arkiv Västmanland, enligt VKL-modellen 13 000 25 000 25 000 25 000 25 000

Fagersta golfklubb 100 000

Högby Alpina (valborgsmässofirande) 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000

Fagersta golfklubb 15 400 15 400 15 400 15 400 15 400

Västanfors IF bandy 15 000 15 000 15 000 15 000

Fagersta Södra 16 200 15 000 15 000 15 000 15 000

Västanfors IF fotboll 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000

Fagersta AIK 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000

Per-Ols IBF 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000

Summa sponsorstöd 293 600 155 400 155 400 155 400 155 400

MedlemsavgifterMälardalsrådet 36 163 37 161 37 904 39 193 40 565

Sveriges kommuner och landsting 314 000 322 666 329 120 340 310 352 221

Västmanlands kommuner och landsting 356 000 377 000 384 540 397 614 411 531

V K L bidrag länsturism 49 600 50 100 51 102 52 839 54 689

V K L bidrag länsturism 36 900 37 600 38 352 39 656 41 044

V K L vård och omsorgscollege 24 600 25 100 25 602 26 472 27 399

V K L bidrag ung företagsamhet 36 900 36 900 37 638 38 918 40 280

V K L regionala strukturer för kunskapsutveckling

12 000 12 200 12 444 12 867 13 317

V K L digitala agendan, e-hälsan 0 20 000 20 400 21 094 21 832

Strömsholms Kanal AB 550 000 650 000 663 000 685 542 709 536

Intresseföreningen Bergslaget 23 103 23 741 24 215 25 039 25 915

Agenda 21 förbundet 31 000 31 856 32 493 33 597 34 773

Coompanion, Västmanlands Kooperativa Utv. centr 20 000 20 552 20 963 21 676 22 434

Arkiv Västmanland 1 000 1 028 1 048 1 084 1 122

Summa medlemsavgifter 1 491 266 1 645 903 1 678 821 1 735 901 1 796 658

Summa föreningsbidrag och medlemsavgifter

1 678 061 1 810 560 1 817 969 1 833 163 1 774 521

Budget 2017-2019 1 784 866 1 801 303 1 834 221 1 891 301 1 952 058

Bilaga 3 - Sponsorstöd och medlemsavgifter

Postadress: Norbergsvägen 19, 737 80 Fagersta | Telefon: 0223-440 00 | E-post: [email protected]

Pro

dukt

ion

och

bild

er: K

omm

unik

atio

nshe

nhet

en F

ager

sta

kom

mun

, 201

8

BUDGET 2018 · 2012 2013 2014 2015 2016 ... (SKL) med att tillväxten i svensk ekonomi blir...

Documents

Transcript of BUDGET 2018 · 2012 2013 2014 2015 2016 ... (SKL) med att tillväxten i svensk ekonomi blir...