www.brunnbergoforshed.seKungsholmsstrand 135 | 112 48 Stockholm | Tel +46 (8) 617 61 00 | Fax +46 (8) 612 61 01 | e-post info@brunnbergoforshed.se

Brunnberg & Forshed | Verksamhetsberättelse 2008

Nyckeltal 2008 2007

Omsättning 70 000 164 67 877 080

Rörelseresultat 9 546 198 10 707 426

Rörelsemarginal 14 % 16 %

Nettomarginal 14 % 16 %

Balansomslutning 30 369 999 31 806 470

Aktiekapital 500 000 kr 500 000 kr

Antal Aktier 5 000 kr 5 000 kr

Eget kapital 15 394 625 18 185 150

Avkastning eget kapital 62 % 59 %

Avkastning totalt kapital 31 % 34 %

Soliditet 51 % 57 %

Kassalikviditet 251 % 297 %

KoncernresultaträkNiNg KoncernbalaNsräkNiNg

l e d n i n g S g r u p p e n , F r vä n S T e r : S ö r e n e r i K S S o n , M a r i a F ä n g e , B e n g T H e l l S T r ö M v d , lu d M i l l a l a r S S o n , g e r d o l a u S S o n e K o n o M i c H e F , H a n S B e r g S T r ö M .Foto: Perranung

2008 2007rörelsens intäkter Nettoomsättning 69 676 791 67 770 672Övriga rörelseintäkter 323 373 106 408

Summa intäkter 70 000 164 67 877 080

rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader -8 574 310 -7 943 728Personalkostnader -50 930 565 -48 396 690Avskrivning av materiellaanläggningstillgångar -949 091 -829 236

Summa rörelsens kostnader -60 453 966 -57 169 654

rörelseresultat 9 546 198 10 707 426

resultat från finansiella investeringarRänteintäkter 449 606 455 351Räntekostnader och liknanderesultatposter -30 186 -5 344

Summa resultat från finansiella investeringar 419 420 450 007

resultat efter finansiella poster 9 965 618 11 157 433

Skatt på årets resultat -2 656 144 -3 218 792

Årets resultat 7 309 474 7 938 641

08-12-31 07-12-31TillgÅngaranläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarInventarier 2 661 977 2 750 515

Finansiella anläggningstillgångarAndel i bostadsrättsförening 27 000 27 000

Summa anläggningstillgångar 2 688 977 2 777 515

omsättningstillgångarKortfristiga fordringarUpparbetade men ejfakturerade intäkter 2 935 043 4 832 853Kundfordringar 11 323 425 9 007 921Övriga kortfristiga fordringar 1 233 796 41 341Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 968 729 1 147 756

16 460 993 15 029 871

Kassa och bank 11 220 029 13 999 084

Summa omsättningstillgångar 27 681 022 29 028 955

SuMMa TillgÅngar 30 369 999 31 806 470

egeT KapiTal ocH SKulder

eget kapitalAktiekapital ( 5 000 aktier ) 500 000 500 000Bundna reserver 2 462 210 1 360 957Fria reserver 5 122 940 8 385 552Årets resultat 7 309 475 7 938 641

Summa eget kapital 15 394 625 18 185 150

avsättningarAvsättning för skatter 3 933 171 3 862 373

Kortfristiga skulderFörskott från kunder 2 444 265 292 063Leverantörsskulder 1 427 632 917 186Skatteskulder 0 1 317 981Övriga kortfristiga skulder 3 457 458 3 379 807Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 712 848 3 851 910

Summa kortfristiga skulder 11 042 203 9 758 947

SuMMa egeT KapiTal ocH SKulder 30 369 999 31 806 470

Ställda säkerheter 0 0Ansvarsförbindelser 0 0

o d e n p l a n , S T o c K H o l M . S Ta d S B y g g n a d S K o n T o r e T

verKsamhetenisiFFror 13

vår historia Det som idag är Brunnberg & Forshed har sina anor i början 1950-talet och i Curmans Arkitektkontor. Curmans var under 50- och 60-talet ett av landets mest anlitade kontor inom bostadsplanering. Kontoret ritade bostäder ibland annat Gävle, Örebro, Stockholm och Västerås. Curmans ansvarade också för stora och komplicerade översiktsplaner i Oxelösund, Luleå, Väsby och Upplands Bro.

1978 bildades Brunnberggruppen Arkitektkontor AB och tio år senare skedde ombildning och namnbyte till dagens Brunnberg & Forshed.

Efter flera decennier där stora bostadsprojekt hade dominerat så kom 1970-talet med småhusområden. Brunnberg & Forshed ritade då bland annat Grimsta By i Väsby, ett projekt som sågs som en protest mot den tidigare förhärskande storskaligheten och enformigheten. Småskalighet och variation kom att bli ett ledord för kontoret.

1980-talet var decenniet då kontoret växte, från drygt 20 personer till över 90. Det var också en tid för utveckling och breddning för Brunnberg & Forshed som fick många uppdrag inom kontors- och industrisektorn. Både Marabous och Astras huvudkontor är exempel på uppdrag från den tiden.

1990-talet kom att överskuggas av den dramatiska nedgången i konjunktur och byggande. Kontorets breda kompetens och några stora bostadsprojekt höll verksamheten upp under lång tid, men en

bit in på 1990-talet var Brunnberg & Forshed tvungna att dra ner på verksamheten.

När krisen såg som djupast ut bjöds kontoret in att delta i en arkitekttävling till S:t Eriksområdet i Stockholm. Uppdragsgivare var HSB som efter mycket kritik om tidigare slarvbygge nu ville satsa på gedigna bostäder och hög kvalitet.

Sedan början av 1980-talet har Brunnberg & Forshed deltagit i en rad bomässor från BO 85 i Upplands Väsby och framåt.

I dag arbetar 65 personer på kontoret. Bland de aktuella projekten finns bland andra nytt kommunhus i Knivsta, ny bussdepå åt SL i Hammarby Sjöstad, flera i Stockholm centralt belägna bostads- och kontorsprojekt.

Filosofi och visionBrunnberg & Forshed vilar på en solid grund av humanistiskt byggande. Stor vikt läggs vid att hålla diskussionen om den goda bostaden och det goda byggandet vid liv.

Det finns ett stort värde i att föra vidare den kunskap och erfarenhet som samlats under åren. Genom att två generationer finns i företagets ledning så säkras kunskapsöverföringen. Det är en modell som Brunnberg & Forshed tillämpat i flera decennier.

Grunden som kontorets verksamhet vilar på är tradition, erfarenhet och kunskap. Växtkraften och kreativiteten genereras inifrån, från enskilda medarbetare och kollektivet.

BrunnBerg&ForshedarKiteKtKontoraB1950–2008

i vÅ r a l j u S a o c H ö p p n a lo K a l e r n ä r a F r i d H e M S p l a n i S To c K H o l M a r B e Ta r Fö r n ä r va r a n d e 6 5 p e r S o n e r .Foto: martinBeskow

o M S l a g S B i l d : H a M M a r B y g Å r d , S To c K H o l M . Fo l K H e MFoto: Åkee:sonlindman

n o r r a B a n T o r g e T , Fa M i l j e B o S Tä d e rFoto: stenJansin

vä B e l n , n c cFoto: stenJansin

ö S T r a K va r n S K o g e n , F o l K H e MFoto: erikgsvensson

F i l M S Ta d e n , H S B S K a n S K aFoto: martinBeskow

n o r r a B a n T o r g e T , Fa M i l j e B o S Tä d e rFoto: stenJansinK u M l a S T r a n d , T y r e S ö . l i l j e S T r a n d Fa S T i g H e T e r a BFoto: erikgsvensson

n o r r a S TaT i o n , S T o c K H o l M . v e i d e K K e r e p S l a g a r e n , S o l n a . H S BFoto: stenJansin

H a M M a r B y g Å r d , S T o c K H o l M . F o l K H e MFoto: Åkee:sonlindman

B e r g a l i d e n , S o l l e n T u n a . v e i d e K K eFoto: stenJansin

T r e va p e n , S T o c K H o l M . n aT u r vÅ r d S v e r K e T

r e p S l a g a r e n , S o l n a . H S BFoto:stenJansin

H a M M a r B y g Å r d , S T o c K H o l M . F o l K H e MFoto: Åkee:sonlindman

någraordfrånvd...................... 1

PassivhusiBeckomberga.......... 2

sigmaiupplandsväsby............. 4

medarbetare............................... 6

Kisumuprojektet......................... 8

Forskningochutveckling......... 10

organisation............................. 12

verksamhetenisiffror.............. 13

några ord från vd 1

Dagens konjunkturläge är exceptionellt och stora delar av världen är i recession. Svensk ekonomi upplever den värsta nedgången sedan 1930-talet.

En lågkonjunktur är dock inte enbart av ondo. Goda exempel växer ofta fram under sämre tider då kreativiteten ställs på sin spets. Satsningar på stadsplanering, infrastruktur och hållbart byggande kommer att prägla kommande år. Framförallt kommer byggandet att utmärkas av mer måttfullhet och ett större miljötänkande.

Det handlar om mer energieffektiva lösningar och visionen om att bygga hållbara städer. Stockholm fick nyligen pris som världens smartaste stad av organisationen Intelligent Community Forum. Det finns alltså en tydlig politisk vilja att främja ett hållbart och smart byggande.

Köpenhamn har redan börjat marknadsföra sig som den koldioxidneutrala staden med förbud mot nya höghus med avsikt att behålla stadens karaktär.

Brunnberg&Forshed vilar på en grund av humanistiskt och hållbart byggande. Modernt uttryckt blir det hållbart och smart. Detta gäller alla typer av objekt, från stadsplanering till våra bostads- och kontorsprojekt.

Trots vikande konjunktur har vi lyckats hålla uppe sysselsättningen.

Bostadsbyggandet är den del av marknaden som bromsat in mest. Samtidigt är allmännyttan på offensiven. Många av de allmännyttiga bolagen har god ekonomi efter utförsäljningar och vill nu passa på att bygga nytt.

För oss är kontorsmarknaden fortfarande stabil och innebär främst hyresgästanpassningar och ombyggnationer, men vi bygger även nytt.

I Hammarby Sjöstad planerar vi tillsammans med SL en bussdepå med ovanför liggande kontorshus och åt Knivsta kommun ritar vi vårt första kommunhus.

Vi kommer i årets verksamhetsberättelse att lyfta fram tre specifika projekt under planeringsstadiet som svarar mot våra ledord- hållbart och smart.

Inom Beckombergas parkmiljö i Stockholm har Brunnberg&Forshed på

uppdrag av beställaren NCC arbetet med de första bostadsrätterna som passivhus. Lägenheterna förses med individuell elmätning, vilket ger smart elanvändning när kunderna ser sin elanvändning i realtid.

Arbetet med passivhusen har nu dokumenterats i en bok. Boken är skriven gemensamt med beställaren NCC. Brunnberg&Forshed menar att det är lika viktigt att följa upp och dokumentera byggprojekt som att genomföra dem. Hittills har våra uppföljningsprojekt handlat om bostäder. Framöver ska vi även dokumentera och utvärdera våra stadsbyggnadsprojekt. Den första boken kommer att skildra stadsbyggnadsutvecklingen under den senaste 50-årsperioden. Här kommer vi även att dokumentera andras intressanta projekt.

Allmännyttan börjar mer och mer att rusta upp sina 60-tals områden. Brunnberg&Forshed arbetar i ett aktuellt projekt i Upplands Väsby för Väsbyhem, där bostadsområdet Sigma förnyas och förtätas. Målet med arbetet förutom tekniska förbättringar är att starkt öka mångfalden i området samt att få ett bättre kundunderlag till det lokala köpcentret som har funnits sedan begynnelsen. Det är ett exempel på ökad hållbarhet, då man minskar det bilburna handlandet.

Det tredje projektet är ett samarbetsprojekt med Chalmers tekniska högskola om en ny arkitekturskola i Kisumu, Kenya. Första tankarna om skolans vision har nyligen presenterats för alla inblandade parter i Nairobi. För tillfället utreds finansieringen.

Vi har lagt ännu ett spännande och intensivt år bakom oss. År 2008 var ett bra år och det beror på allas storartade insatser. Jag vill därför tacka alla duktiga och talangfulla medarbetare, som gör att vi fortsatt är ett framstående arkitektkontor.

År 2009 kallas av många för ett ”mellanår”, men vi ser det som en utmaning att prestera god, hållbar och smart arkitektur under ett sådant år.

Bengt Hellström, VD

Hållbart och smart

En lågkonjunktur är dock inte enbart av ondo. Goda exempel växer ofta fram under sämre tider då kreativiteten ställs på sin spets.”

bECKoMbErga PaSSIvHUS2 bECKoMbErga PaSSIvHUS 3

I första hand har vi ritat bostadshus och i andra hand passivhus. Vi ville nå längre än att bara uppfylla en rad tekniska kriterier. Husen ska tåla att granskas från många fler aspekter. För även ett ekologiskt vin måste smaka gott!

Vi hade tagit fram förslagshandlingar på fem hus, så kallade stadsvillor, i vacker parkmiljö i Beckomberga. Då bad NCC oss att anpassa husen till den kravspecifikation för passivhus som branschen satt upp. Det var då viktigt för oss att behålla alla inarbetade kvaliteter även som passivhus. Därför bevakade vi varje gestaltningsfråga noga.

Husen hade skulptural form med indragna terrasser åt väster och tydligt markerade och uppglasade entréer mot gatan, vilka lyser som lyktor om kvällen. Alla lägenheter från 2:or till 5:or, hade fönster åt minst två väderstreck. Alla lägenheter hade generösa balkonger, uteplatser eller terrasser. Planlösningarna var rationella, men gav utrymme för siktlinjer och rundgång. Allt detta var viktigt för oss att behålla. Och det klarade vi.

Vi behövde inte kompromissa med ursprungstanken om stadsvillor i parkmiljö. Inte heller med arkitekturen. Vi upptäckte att de begränsningar som passivhus innebär ger lika många möjligheter.

Tjockare väggar gav djupa fönsternischer att sitta i och sidorna har vinklats för att reflektera in rikligt med ljus – precis som i gamla sekelskifteshus. Att vi helt sluppit ta hänsyn till radiatorer gav vackrare rum med ökad möblerbarhet. Det gjorde också att vi kunde ha glas ner till golv där vi ville och husen fick gott om franska balkonger, förutom de ordinarie balkongerna.

Eftersom de tätare passivhusen tillvaratar värme mycket effektivt behövs solavskärmning för att förhindra övertemperatur inomhus, Vi löste det med skjutbara jalusier som löper på balkongkanter och fasader. Balkongerna får därmed större rumsliga kvalitéer och blir mer integrerade i bostaden. Resultatet blir levande hus som förändras efter individernas önskemål och årstidernas växlingar.

De som tror att passivhus har torftig gestaltning med små gluggar till fönster blir säkert överraskade när de ser vilka möjligheter vi tagit tillvara i våra passivhus i Beckomberga.

Passivhus är hus med passiv uppvärmning. Det uppnås genom täta klimatskal som reducerar värmeförlusterna så mycket att husen till största del värms upp av de människor som vistas i husen och de elektriska apparater som används dagligen.

Allt och alla alstrar värme. Denna värme återvinns ur frånluften och överförs till tilluften genom effektiva värmeväxlare. Resterande behov täcks av en värmefläkt.

Den ökade tätheten i väggar och fönster ställer ökade krav på balanserad ventilering. Detta uppfylls genom ett FTX-system med hög utnyttjandegrad på värmeåtervinningen. Varje lägenhet har sin egen värmeväxlare i badrummet och man styr själv sin önskade temperatur.

Tappvarmvattnet värms till stor del av solfångare på taken. Resterande behov täcks i vårt fall av fjärrvärme. Varje lägenhet har en så kallad smart elmätare, som visar energianvändningen i realtid och vad den kostar. Forskning visar att det har stor effekt på energibesparingen.

Resultatet blir hus som mer än halverar energianvändningen jämfört med traditionellt nybyggda hus. Det tjänar både samhället och individen på. Energideklarationer gjorda av NCC visar att en köpare av en genomsnittstrea i Beckombergas passivhus sparar 5-6 000 kronor årligen i minskad energianvändning.

I Sverige har det hittills byggts ganska få passivhus, men intresset har ökat explosionsartat. Bara under det senaste året beräknas antalet bostäder ha femdubblats från 200 till 1 000. I länder som Tyskland, Schweiz och Österrike ligger dock utvecklingen långt före.

Inflyttning i de två första passivhusen i Beckomberga sker under 2010. Men vår utvärdering av projektet är redan klar och har dokumenterats i boken ”Beckomberga passivhus”, i samarbete med byggherren NCC.

Dokumentationen har varit ett särskilt roligt moment i projektet och har gjort att vi har kunnat bredda kompetensen internt på kontoret. NCC anser att projektet är så intressant att de valt det som utgångspunkt för kommande flerfamiljhus som byggs som passivhus.

Med våra erfarenheter står vi väl rustade för fler passivhusprojekt. Vi skissar nu på flera nya passivhus på olika håll i Stockholm.

”ÄvEn Ett EKologISKt vIn måste smaka gott”

Arkitekterna Maria Fänge och Andreas Svensson berättar om Stockholms första passivhus med

bostadsrätter som byggs i Beckomberga.

foto: Per ranung

32

boStadSoMrådEt SIgMa4 boStadSoMrådEt SIgMa 5

Ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande behöver många ben att stå på. Detta har vi och Väsbyhem kunnat förena i projektet Sigma.

Stadsdelen är ett bra exempel på en omsorgsfullt utformad 60-talsbebyggelse, med enkla funktionella bostäder i trevåningshus samt ett stadsdelscentrum. Allt placerat i uppvuxen grönska.

Bostäderna och centrumet som byggdes i mitten av 60-talet behöver nu renoveras. Husen är för dåligt isolerade, stammarna skall bytas, stadsdelscentrumet har för litet kundunderlag och stadsdelen är inte anpassad för en åldrande befolkning. Endast en liten del av bostäderna kan nås med hiss.

Åtgärderna som vi nu planerar skall utföras med målet ”hållbart samhällsbyggande” d.v.s. att minska energianvändningen, förbättra tillgängligheten, stärka köpkraften till centrum samt öka tryggheten och mångfalden.

I Sigma handlar det inte om att sudda ut det gamla, utan att behålla det som är bra och förnya. De positiva egenskaperna ska leva kvar. Snart är 60-talsarkitekturen historia, därför förnyas husen varsamt för att behålla de tidstypiska detaljerna och materialen.

Nyckelordet är mångfald. Vi vill ha in alla sociala klasser och generationer i området. Det är redan blandat boende i Sigma. Vi hoppas att förnyelsen ska leda till ytterligare mångfald. Det gör området mer levande och ökar trivseln. Det skapar i sin tur möjligheter att värna kundunderlaget till det

lokala köpcentret Sigma, som har det tufft i konkurrensen med det betydligt större Väsby centrum, som ligger ganska nära.

Då måste vi kunna erbjuda stora och små lägenheter. Tillgängligheten ska öka så att äldre kan bo kvar och handikappade kan ta sig fram.

I Sigma bygger vi på några av 60-talshusen med två våningar. Här installeras givetvis hissar. På- och ombyggnaden ger plats för nya lägenheter av varierad storlek. Till dem som vill ha villakvalitéer erbjuds takterrasser med mycket grönska.

De nya bostadshusen som byggs i stadsdelen kommer att innehålla 125 lägenheter. Lägenheterna byggs små och yteffektiva för att kunna hålla låga hyresnivåer. I dessa hus skall man kunna ha sitt första boende.

Alla hus skall byggas som lågenergihus, med välisolerade väggar, energieffektiva fönster, solfångare på taken och en effektiv återvinning av ventilationen.

Väsbyhem har under senare år i likhet med andra allmännyttiga bostadsföretag sålt ut hyreslägenheter, som ombildats till bostadsrätter. Det har givit allmännyttan resurser till att förädla det kvarvarande beståndet och att bygga nytt. Vi har arbetat med Väsbyhem sedan tidigt 1970-tal. Det är en bra beställare med ambitioner och visioner.

I projektet Sigma ökar antalet lägenheter med 240st till 695st. Detaljplaneskedet pågår nu och projektet ska vara färdigt 2014.

vI gör allMÄnnyttan mer attraktiv

Arkitekterna Bengt Hellström och Marianne Ocklind berättar om idéerna bakom projektet Sigma

Ö k a d t i l lg ä n g l i g h e t o c h m å n g fa l d . d e t f Ö r s Ö k e r v i å s ta d k o m m a i p r oj e k t e t s i g m a i s a m a r b e t e m e d

vä s b y h e m . i o m - o c h t i l l b y g g n a d e n av 6 0 - ta l s o m r å d e t ä r m å l s ät t n i n g e n e t t h å l l b a r t s a m h ä l l s b y g g a n d e , d ä r

f Ö r n y e l s e n s k a b i d r a t i l l Ö k a d m å n g fa l d .

foto: Per ranung

s i g m a , u p p l a n d s vä s b y. vä s b y h e m

54

MEdarbEtarE6 MEdarbEtarE 7

anneli Wessman Arkitekt MSa

fredrik liljeström Byggnadsingenjör

ann-christin ohlander Arkitekt Sar/MSa

johanna hallgren Arkitekt Sar/MSa

marianne ocklind Arkitekt Sar/MSa

vibeke janson Arkitekt SAR/MSA

staffan corp Arkitekt Sar/MSa

ronnie forsberg Arkitekt Sar/MSa

annika jönsson Arkitekt Sar

gerd olausson Ekonomichef,

personalansvarig

jonas claeson Arkitekt Sar/MSa

louise rangmark Arkitekt

marianne jonsson Byggnadsingenjör

stefan larsson brink Byggnadsingenjör

charlotta turesson Arkitekt Sar/MSa

hans bergström Arkitekt Sar/MSa

niclas annerstedt Byggnadsingenjör

kjell forshed Arkitekt Sar/MSa

jennie nilsson Arkitekt MSa

mats marnell Arkitekt Sar/MSa

alessandro m. lucca Arkitekt

bengt hellström VD

Arkitekt Sar/MSa

anna-paula andersson Arkitekt Sar/MSa

harri lindqvist Arkitekt Sar/MSa

lars backhans Arkitekt Sar/MSa

martin bergman Arkitekt Sar/MSa

emma håkansson Arkitekt

åsa karlsson Receptionist

marion asselhoven Cadingengör

håkan brunnberg Arkitekt Sar/MSa

lars bergh Arkitekt MSa/KKH

monica ståhlbrand Arkitekt Sar/MSa

monica stone Arkitekt SIr/MSa

susanna uhlin Arkitekt Sar/MSa

sören eriksson Arkitekt Sar/MSa

foto: Martin beskow

andreas svensson Arkitekt MSa

pontus ekberg Arkitekt SAR/MSA

björn dahlberg Arkitekt Sar/MSa

ingemar ed Arkitekt MSa

lars jonsson Arkitekt Sar/MSa

mårten danielsson Arkitekt MSa, Webbmaster

ulrica pärsdotter Arkitekt Sar/MSa

reija toivio Arkitekt Sar/MSa, Safa

bo nilsson Byggnadsingenjör

inger lundmark Redovisningsansvarig,

löneadministratör

angela covacú Arkitekt Sar

anja rönnmark Karttekniker

anita hällerstam Arkitekt MSa

ann gustafsson Ekonomiassistent

branko vukmirovic Arkitekt MSa

ingrid moberg Arkitekt Sar

lena högberg Inredare

linda hedebro Arkitekt Sar/MSa

olle bäckström Arkitekt MSa

claes sieurin Arkitekt Sar/MSa

bjørn holm Arkitekt Sar/MSa

catherina lissner Arkitekt Sar/MSa dipl. Ing. architekt

christina bodin danielsson Arkitekt Sar/MSa

tekn. licentiat office design

ludmilla larsson Arkitekt MSa

rikard hedin Arkitekt MSa

olga allpere stintzing Arkitekt Sar/MSa

anna-kersti palm Arkitekt Sar/MSa

ulrica hambeck Arkitekt Sar/MSa

joacim brunnberg Vaktmästare, Rockstar

caroline jönsson Arkitekt

maria fänge Arkitekt MSa

roger Westman IT-ansvarig

johanna gill Arkitekt Sar/MSa

76

arKItEKtSKola I KISUMU8 arKItEKtSKola I KISUMU 9

CE

NT

ER

OF

EXC

EL

LE

NC

E

6

SCH

OOL

OF D

ESIG

N A

ND

PLAN

NIN

G

© s

tock

holm

200

9

The surrounding wall and the roof, which shelter the school like a shell, is designed with the latest environmental technology, providing solarpower aswell as natural ventilation and shadow.

AXONOMETRY

CE

NT

ER

OF

EXC

EL

LE

NC

E

6

SCH

OOL

OF D

ESIG

N A

ND

PLAN

NIN

G

© s

tock

holm

200

9

The surrounding wall and the roof, which shelter the school like a shell, is designed with the latest environmental technology, providing solarpower aswell as natural ventilation and shadow.

AXONOMETRY

SCHOOL OF DESIGN AND PLANNINGCENTER OF EXCELLENCE

1

© stockholm 2009

t e k n i k c e n t e r . s k o l a n s k a u t r u s ta s m e d d e n s e n a s t e t e k n i k e n i n o m s o l e n e r g i ,

vat t e n r e n i n g o c h åt e r a n vä n d n i n g . d e s s a s y s t e m s k a av p e d a g o g i s k a s k ä l va r a s y n l i g a .

e t t a n n at k ä n n e t e c k e n f Ö r s k o l a n b l i r d e t m u lt i f u n k t i o n e l l a b i b l i o t e k e t d ä r f u l l s k a l i g a

e x p e r i m e n t s k a k u n n a u t f Ö r a s .

d e n n ya d e s i g n - o c h a r k i t e k t s k o l a n ä r p l a n e r a d at t b y g g a s v i d m a s e n o - u n i v e r s i t e t i s ta d e n k i s u m u n ä r a v i c t o r i a s j Ö n . h ä r s k a Ö v e r 2 0 0 s t u d e n t e r g å e t t 5 - å r i g t u t b i l d n i n g s p r o g r a m o c h d e t s k a äv e n f i n n a s f o r s k a r - o c h d o k t o r a n d p l at s e r .

Brunnberg & Forshed arkitektkontor har alltid arbetat med stadsbyggnadsfrågor som en viktig ingrediens i alla projekt. Under det senaste årtiondet har intresset i ökande grad riktats mot hållbar stadsutveckling.

Samarbetet med Chalmers har skett via professorn och arkitekten Ola Nylander. Under året har vi även börjat samarbeta med hans kollega professorn och arkitekten Maria Nyström.

Hon arbetar med arkitektur/stadsutvecklingsfrågor inom områden som spänner från de mest fundamentala, användandet av primitiva spisar i utvecklingsländer, till hur Nasa ska kunna skicka astronauter till Mars.

Samarbetet har under 2008 resulterat i att vi inom ramen för vår FoU-verksamhet startat ett projekt för att utveckla en skola för hållbar stadsplanering, arkitektur och industridesign Skolan är planerad att byggas i Kisumu, Kenya och kommer att heta ”Lake Victoria Academy for Sustainable Urban Development”.

Vår utbildningsinsats där är nu avslutad och projektet har gått in i en mer kommersiell fas, där vi ingår i styrgruppen. Förhoppningen är vi får förtroendet att rita skolan och att vi på sikt kan bistå med assistenter och lärare i utbildningen.

Att det råder stor brist på arkitektkompetens och stadsbyggnadsplanering är inte minst tydligt i de slumstäder som växer upp kring Victoriasjön.

Det är därför den nya skolan fått namnet Lake Victoria för att visa att den täcker regionala behov och inte bara stadsbyggnadsplanering i Kenya.

Under hösten bildades en arbetsgrupp på kontoret som arrangerade föreläsningar, seminarier och workshops. Hans Bergström, Ola Nylander och Maria Nyström besökte även Nairobi och Kisumu för

att på plats bilda sig en uppfattning om förutsättningarna och träffa personer med anknytning till projektet. Bland de personer vi träffade var borgmästaren i Kisumu, representanter för universitetet och ett antal nyckelpersoner på UN-Habitat. Kenyas premiärminister Raila Odinga, som kommer från Kisumu-området, stöder planerna.

Resultatet av höstens aktiviteter blev ett program för skolans verksamhet. Vart annat år har UN-Habitat en stor konferens med samtliga länders representanter, Governing Council”. Vi blev inbjudna att ställa ut projektet och dessutom att ha en egen presentation.

Tre personer från arbetsgruppen åkte till Nairobi och presenterade projektet. Exportrådet i Nairobi var ansvariga och moderator för vår presentation. Förutom våra representanter deltog även personal från Chalmers, UN-Habitat och Masenouniversitetet.

Exportrådet driver projektet vidare tillsammans med Brunnberg & Forshed arkitekter, Chalmers och UN-Habitat. Tanken är att arbeta i enligt tripelhelix-modellen, dvs samverkan mellan universitet, privata näringslivet och offentlig förvaltning. Brunnberg & Forshed arkitekter är med i den styrgrupp som har bildats för att utveckla och driva fram projektet. Vår förhoppning är att vi under 2009 har konkretiserat projektet och påbörjat arbetet med en programhandling.

Exportrådet har anslagit 300 000 kronor till en förstudie, som ska vara klar i höst. Därefter planerar vi att söka bidrag från den statliga delegationen för stadsbyggnadsutveckling, som leds av Peter Örn. Regeringen har anslagit 340 Mkr för 2009-10 till delegationen som ska stödja miljö- och klimatsmarta stadsbyggnadsprojekt och främja svensk miljöteknikexport.

kisumuProjEKtEt

Hans Bergström berättar om projektet att starta ett kompetenscenter för stadsbyggnadsutveckling i Kisumu, Kenya

foto: Per ranung

98

forSKnIng oCH UtvECKlIng10 forSKnIng oCH UtvECKlIng 11

forSKnIng & utveckling

Forskning och utveckling är av tradition ett prioriterat område inom Brunnberg & Forshed Arkitektkontor. Vår ambition är att medarbetarna och kontoret ska utvecklas på ett positivt sätt. Vi vill öka vår kunskap, stärka vår identitet, självkänsla och kreativitet. I varje projekt strävar vi efter att integrera utvecklingarbete.

Hans Bergström är ledningsansvarig för FoU. För att försäkra oss om att FoU-projekten genomförs och dokumenteras på ett professionellt sätt anlitar vi professorn och arkitekten Ola Nylander på Chalmers Tekniska högskola. Ola Nylander deltar i fler av våra utbildningssatsningar, bland annat leder han våra projektgenomgångar och har litteraturpresentationer.

Kontoret anordnar årligen studieresor och studiebesök, föreläsningar och seminarier. Som exempel har vi under 2008 gjort studiebesök till Norra Bantorget, Luxområdet och Teaterhögskolan.

I oktober gjorde hela kontoret en studieresa till Oslo. Vi studerade byggnader med ekologisk profilering, men givetvis besökte vi även det nya operahuset. En intressant guidning av husets arkitekt förhöjde intrycket av besöket.

Att delta i tävlingar är ett sätt för arkitekter att utvecklas. Kontoret har deltagit i 16 tävlingar under 2008.

Ungefär en gång i månaden bjuder vi in en extern föreläsare till kontoret. Exempelvis har vi under 2008 haft föreläsningar inom ämnena stadsbyggnad, bostäder och om hållbart byggande.

Arkitektforum är en studieform som bygger på att medarbetarna föreslår ämnen för studier och bildar studiegrupper. Grupperna har friheten att bjuda in föreläsare, ordna seminarier eller åka på studieresor.

Under 2008 har Stadsrumsgruppen arrangerat föreläsningar om hållbar stadsutveckling och haft seminarier om småskalighet och variation samt ordnat diskussioner om tävlingsbidragen för ombyggnaden av Slussenområdet i Stockholm.

Bostadsgruppen har haft projektgenomgångar med Ola Nylander för att analysera projektens kvaliteter. Gruppen har även arrangerat ett flertal föreläsningar kring – Ungas bostadssituation, Bostad bortom normen – om att forma bostäder utifrån andra perspektiv än den svenska kärnfamiljen och Europeiska bostäder- om tendenser inom bostadsbyggandet i Europa just nu.

Kontorsgruppen har gjort studiebesök och ordnat föreläsningar.

Gröna gruppen påbörjade sitt arbete under året. Man har arbetat med frågor som berör ekologi/energisnålt byggande. Gruppen har bland annat arrangerat föreläsningar om byggvarubedömning.

Ett antal medarbetare har under året utbildat sig inom områden som har med ekologi, energisnålt byggande och passivhusteknik. Vi har fått fler uppdrag att rita passivhus under året för NCC i Beckomberga, Stockholm. Med anledning av Beckombergaprojektet har vi tillsammans med NCC ställt samman erfarenheterna i boken ”Beckomberga passivhus”. Den finns att köpa på Svensk Byggtjänst.

Under hösten deltog ca 15 personer i en utbildning inom retorik och presentationsteknik. Utbildningen anordnades i samarbete med Mindset.

Cad- och bildhanteringsprogrammen är viktiga verktyg för arkitekter. Vi satsar stora resurser på att utveckla användandet av dessa och göra dem mer effektiva och ”smarta”. Vi har samarbetsavtal med externa lärare som genomför utbildningar inom olika relaterade områden. Vi har genomfört en seminarieserie i projekteringsmetodik och haft seminarier/föreläsningar i konsten att handlägga och driva projekt.

- erfarenheter från ett bostadsprojekt, de första passivhusen med bostadsrätter i Stockholm

beckomberga

�passivhus

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .›

*

Vi vill öka vår kunskap, stärka vår identitet, självkänsla och kreativitet. I varje projekt strävar vi efter att integrera utvecklingsarbete.”

k l i m at s k a l . d e b e g r ä n s n i n g a r s o m pa s s i v h u s e n s täta y t t e r s k a l i n n e b ä r g e r o c k s å r i k a m Ö j l i g h e t e r t i l l n ya lÖ s n i n g a r o c h s pä n n a n d e a r k i t e k t u r . d e t h a r b r u n n b e r g & f o r s h e d u t n y t tj at v i d p r oj e k t e t i b e c k o m b e r g a .

�I anrik parkmiljö, med rester av en gam-mal äppellund, i stadsdelen Beckomber-ga i västra Stockholm byggs just nu fem bostadshus med relativt ny teknik - så kallad passivhusteknik - som fått myck-et uppmärksamhet i Sverige under se-nare år i takt med stigande energipriser och ökande oro för vårt klimat.

Kunskapen om hur byggandets in-verkan på vår miljö kan minska håller stadigt på att växa och det nns era vägar att gå. NCC har aktivt valt att satsa på passivhus - den enda ty-

pen av miljöanpassat byggande som är behäftat med en

rad speci ka krav

som därmed försäkrar en viss lägsta nivå på byggandet och en viss högsta nivå på energianvändningen.

Brunnberg & Forshed Arkitektkontor ritar de första passivhusen åt NCC i Stockholm. Tillsammans har vi valt att dokumentera projektet och den här skriften redovisar vad passivhus

är i teorin och vad det kan vara om teorin tillämpas i praktiken.

Vad är då ett passivhus? Vi vill med den här boken ge några svar och dela med oss en bit av vår nuvunna kunskap.

NCC satsar på passivhus och Brunnberg & Forshed Arkitektkontor

ritar de första i Stockholm.

1110

organISatIon12

Brunnberg & Forshed leds av en styrelse med extern ordförande. För styrningen av den operativa verksamheten finns en ledningsgrupp be stående av de fem delägarna samt ekonomichefen. Samtliga delägare är

aktiva i projekten och har även rollen som uppdragsansvariga. De flesta projekten leds dock av någon av de tio uppdragsansvariga som finns i företaget. De stöds av en stor grupp handläggare.

styrelsenOlof Hulthén, ordförande och extern styrelseledamotBengt Hellström, VD, delägareHans Bergström, delägareSören Eriksson, delägareMaria Fänge, delägareLudmilla Larsson, delägareAnna-Paula Andersson, personalrepresentantIngmar Ed, personalrepresentantGerd Olausson, sekreterare

vD Bengt Hellströmekonomichef Gerd Olausson

DelägareHans Bergström Arkitekt SAR/MSASören Erikssson Arkitekt SAR/MSAMaria Fänge Arkitekt MSABengt Hellström Arkitekt SAR/MSALudmilla Larsson Arkitekt MSA

revisorCarl Niring, Lindberg Grant Thornton

KONTORET HAR 65 ANSTäLLDA INOM NEDANSTÅENDE DISCIPLINER

arkitekter

inredningsarkitekter

Byggnadsingenjörer

ekonomi, it och administration

VI HAR OCKSÅ FÖLJANDE SPECIALKOMPETENSER

Detaljplaner

Anna Paula Andersson, Planarkitekt SAR/MSA

Projekteringsledning

Olle Bäckström, Arkitekt MSA, certifierad kvalitetsansvarig enligt PBL

sakkunnig tillgänglighet

Ann-Christine Ohlander, Arkitekt SAR/MSA, Anna-Kersti Palm, Arkitekt SAR/MSA,

kontorsutformning, hälsa, miljö och arbetstillfredsställelse

Christina Bodin Danielsson, Arkitekt SAR/MSA, tekn. licentiat Office Design

Licentiatavhandling vid KTH, ”Office Environment, Health & Job Satisfaction”

Bild & grafik

Mårten Danielsson, Webbmaster, Arkitekt MSA

Data & it

Roger Westman

organISatIon

12

f r e d r i k s d a l , s t o c k h o l m . s k a n s k a

h o r n s b e r g , s t o c k h o l m . s k a n s k a

g å n g a r e n 1 6 , s t o c k h o l m . s k a n s k a