Sv

Breddad rekrytering till och breddat deltagande i högskolan En internationell utblick

2016-04-20

Peter Barck-Holst

Utredare

Avdelningen för

analys, främjande

och tillträdesfrågor

Sv

1. Tidiga interventioner är viktiga. En kvantitativ, longitudinell, engelsk studie fann att om studenter tänker på högskolestudier vid 14 års ålder så ökar det sannolikheten för högskolestudier (Anderson och Micklewright, 2015)

2. Fritiden kan påverka. En amerikansk kvantitativ studie fann att medelklasselever ökat sina fritidsaktiviteter sedan 70-talet och arbetarklassbarn minskat sina, och ett samband mellan fritidsaktiviteter, högskolestudier och inkomster (Snellman m.fl., 2015).

3. Projektform är problematiskt, målgruppskunskap nödvändigt. En engelsk longitudinell utvärdering av flera högskolors arbete med breddad rekrytering fann att projektform är en svaghet, och att framgång kräver kunskap om målgrupperna (Foskett, 2002)

4. Aktiviteter riskerar att nå bara de elever från studieovana hem som redan bestämt sig. En engelsk utvärdering av en sommarskola för breddad rekrytering fann att aktiviteten bara nådde redan högt motiverade elever från studieovana hem (Byrom, 2009)

2016-04-20

Aktiviteter för breddad rekrytering Internationella erfarenheter 1

Sv

5. Regionala insatser kräver nyanserad kunskap för att nå studenter från studieovana hem. En engelska statistisk studie fann att inte alla elever från regioner med låg övergång kommer från studieovana hem och vice-versa (Harrison och McCaig, 2015)

6. Breda, långsiktiga, stegvisa, utvärderade insatser inom ramen för en strategi för breddad rekrytering verkar fungera mycket väl. En australisk aktivitet för breddad rekrytering följde 7000 elever under årskurs 7-10, beskrev årsvis vad högskolan är, definierade elevernas styrkor, erbjöd studiebesök, samt studie- och karriärplanering, vilket ökade studiemotivation hos samtliga deltagare (Fleming och Grace, 2014). Reflexiv utvärdering är även en framgångsfaktor (Reed m.fl., 2015)

7. Vanliga aktiviteter kan fungera även för konstnärliga högskolor. En australisk konstnärlig högskola ökade studiemotivationen hos elever i ett fattigt område med hjälp av studentambassadörer (Felton m.fl., 2015)

2016-04-20

Aktiviteter för breddad rekrytering Internationella erfarenheter 2

Sv

Aktiviteter för breddad rekrytering Internationella erfarenheter 3

8. Socialt kapital kan vara viktigt för konstnärliga högskolor. En engelsk utvärdering fann att en bred ansats med studiebesök, portfolioworkshops, stöd med ansökningar, intervjuträning och sommarskola hjälpte en medelklassdominerad konstnärlig högskola att lyckas, särskilt viktigt var medvetenheten om elevernas sociala kapital och interaktivitet (Hayton och Haste, 2015)

9. Socialt kapital kan påverka hur elever väljer högskola. En svensk fallstudie fann att elever med högt socialt kapital valde högskolor med hög status av karriärskäl, elever med lågt socialt kapital valde för att få jobb och bo nära (Beach och Puacha, 2014)

2016-04-20

Har högskolan råd med breda insatser som följer högskoleklasser i flera år?

JA NEJ

Sv

Breddad rekrytering och breddat deltagande

Etnicitet 1 1. Studie- och yrkesvägledare kan hindra eller möjliggöra ”förebilder”. En amerikansk

intervjustudie med framgångsrika kvinnor från studieovana hem med afroamerikansk och latinamerikansk bakgrund beskrev att studievägledare kunde vara de första som väckte tanken på högskolestudier men också aktivt avråda ifrån det, vilket kvinnorna bemötte med att motbevisa dem (Portnoi och Kwong, 2015)

2. Varför fortsätter studenter med invandrade föräldrar från studieovana hem? Trycket att lyckas i Sverige (Thunborg och Edström, 2013)

3. Är breddad rekrytering effektivt om assimilering till majoritetskulturen är målet? En amerikansk forskningsöversikt hävdar att mentorskap för latinamerikanska kvinnor bör ta hänsyn till deras kultur, både för studenter, lärare och professorer (Villasenor m.fl. 2013)

4. Rädsla för diskriminering och etnisk homogenitet kan avskräcka från studier. En engelsk forskningsöversikt för fram att rädsla för diskriminering och etniskt homogena högskolor kan avskräcka studenter från etniska minoriteter (Voigt, 2005)

2016-04-20

Sv

Breddad rekrytering och breddat deltagande

Etnicitet 2 5. Studielån. En annan engelsk forskningsöversikt lyfter att muslimer kan ha svårt att

studera för att de inte får ta lån med ränta (Voigt, 2005).

6. Arbetslivskoppling kan vara viktigt. En australisk utvärdering av ett mentorprogram för etniska grupper fann att utöver bredd, utvärdering och strategi var samarbete med näringslivet viktigt (Reed med flera, 2015)

7. Högskolan omfamnar mångfald, men gör den mångfald? En engelsk litteraturstudie fann att svarta kvinnor upplever sig isolerade, osynliggjorda och övervakade, vare sig de var studenter eller professorer (Mirza, 2006).

8. Breddad rekrytering till själva högskolans ledning kan vara viktigt. Etnisk mångfald i högskolans ledning påverkar genomströmning av etniska minoriteter positivt (Fincher m.fl., 2010)

2016-04-20

Sv

Breddad rekrytering och breddat deltagande

Nationella minoriteter & ursprungsbefolkning

1. Nationella minoriteter behöver lokaliseras geografisk. En australisk studie med enkäter, fokusgrupper och intervjuer fann att dolt bland regioner med låg övergång fanns även Australiens ursprungsbefolkning aboriginerna (Alston och Kent, 2013)

2. Ta reda på vad nationella minoriteter behöver. En australisk studie fann att aboriginer påverkas mer om breddat deltagande brister, vilket kan bero på krav på att sätta familj i första hand (Asmar och Radloff, 2015)

3. Specialdesignade kurser kan vara viktiga. En amerikansk studie fann att kurser framtagna för den amerikanska ursprungsbefolkningen ökade genomströmning, stamidentitet och akademisk prestation (Mosley-Howard m.fl., 2016)

2016-04-20

Vad betyder det här för breddad rekrytering och breddat deltagande för de svenska nationella minoriteterna?

Sv

Breddat deltagande Internationella erfarenheter 1

1. Första terminen är viktig för retention. En australisk enkätstudie fann att första terminen på högskolan var avgörande för tidigare elever på yrkesgymnasium på grund av skilda förväntningar mellan student och lärosäte, arbetsbörda, administration och pedagogik, (Catterall m.fl., 2014). En amerikansk studie fann att 3-4 timmars stöd/vecka till studenter från studieovana hem ökade deras prestationer positivt, men bara första terminen (Cholewa och Ramaswami, 2015).

2. Introduktioner kan vinna på att fokusera på studentens studieförmåga. En amerikansk studie av 1421 nya studenter fann att en introduktionsvecka där de fick definiera sina styrkor i grupper med äldre studenter minskade avhopp, höjde studenternas självförtroende och skapade social kontakt studenterna emellan (Soria och Stubblefield, 2015).

3. Studenter från studieovana hem kan behöva proaktivt, uppsökande stöd. En engelsk utvärdering av ett program för stöd i matematik och statistik i form av individuellt lärarstöd, student till studentstöd och internetbaserat stöd i matematik inte nådde de som hade störst svårigheter (Atkins, May och Marks, 2015)

2016-04-20

Sv

Breddat deltagande Internationella erfarenheter 2

4. Det går att arbeta med breddat deltagande och HBTQ. Amerikansk forskning om breddat deltagande om HBTQ visade att synlighet och campusklimat är viktigt för att tillgängliggöra högskolor och adressera diskriminering (Renn, 2015).

5. Varför avbryter svenska studenter från underrepresenterade grupper studierna? Byte av inriktning, brist på intresse, motivation, disciplin, svårigheter med studier kopplade till upplevelser av utanförskap (Thunborg och Edström, 2013)

2016-04-20

Sv

1. Psykisk funktionsnedsättning kan försämra studieresultat. En amerikansk översikt lyfter att psykisk funktionsnedsättning ofta medför förhöjd frånvaro och bieffekter av medicinering kan sänka studieförmågan, högskolan bör beakta det i studieplaner, men också aktivt skingra fördomar (Kiuhara och Huefner, 2008)

2. Undervisning och klassstorlek är viktigt för studenter med hörselnedsättning. En amerikansk översikt visar att studenter med hörselnedsättningar får ut mindre information av undervisning, utifrån klassstorlek och undervisningsstil, stöd kan även vara stigmatiserande, och social inklusion underskattas (Lang, 2002)

3. Högskolan måste anpassas, men fördomar är också ett viktigt problem. Studenter i Ghana och Tanzania upplevde sig missförstådda, exkluderade, och ibland utsatta för fara, författarna ansåg att högskolan inte bara måste anpassas utan även aktivt motarbeta fördomar (Morley och Croft, 2011).

2016-04-20

Breddat deltagande Funktionsnedsättningar

Hur kan högskolan förändra bilden av funktionsnedsättningar i samhället?

Sv

Breddat deltagande Högskolepedagogik 1

1. Breddad rekrytering påverkar inte alltid högskolepedagogik. En australisk studie fann att trots att universitet lyckats med breddad rekrytering hade högskolepedagogiken inte anpassats när grupperna väl kom till högskolan (Thomas, 2014).

2. Akademiskt skrivande, en del av högskolan status? En engelsk diskursanalys hävdar att högskolelärares expertstatus baseras på akademiskt skrivande och att rädslan för att nya grupper försämrar akademiskt skrivande har funnits sedan 1992 (French, 2013)

3. Exkluderande begrepp? Exkluderande akademiskt språk? En erfarenhetsbaserade artikel skriven av en svensk genuslektor hävdar att högskolelärare bör kunna använda vardagsnära språk och lita på att det är kompetens som ger auktoritet (Ek, 2007)

4. Kunskap, inte utbildning, ger högskolan status? En engelsk fallstudie menar att högskolan baserar sin status på kunskap, inte utbildning, så statens uppdrag till högskolan måste betona pedagogik för att kulturen ska förändras (Lightfoot, 2010)

2016-04-20

Sv

Breddat deltagande Högskolepedagogik 2

5. Om inte högskolans kultur förändras, måste den läras ut till studenter från studieovana hem. En australisk studie fann att om den akademiska kulturen avmystifierades och lärdes ut ökade studenternas kontroll (McKay och Devlin, 2014).

6. Högskoleutbildning är en demokratifråga. En svensk studie fann att högskoleutbildning var centralt för att arbetarklass-studenters upplevelse av att kunna påverka men inte för studenter från tjänstemannahem (Nordlander och Brännlund, 2015)

7. Om förändring ska ske - hur? Peer review är ett bra sätt att starta en pedagogisk förändring, men måste ta hänsyn till tidsbrist, att yrkesrollen utvidgas, samt att den akademiska friheten kan upplevas bli hotad (Thomas m.fl. 2014).

2016-04-20

Sv

Breddat deltagande Högskolepedagogik 3

8. Rollen som lärare eller forskare kan definieras tidigt. En svensk artikel antyder att vilka doktorander som ska forska och undervisa kan bestämmas redan vid antagningen till forskarutbildningen (Angervall, 2015)

9. Undervisning kan bli något forskare bara gör i början. En svensk enkät och intervjustudie av tre universitet fann att seniora forskare knyts till undervisning men juniora forskare genomför den i praktiken (Geschwind och Broström, 2015)

10. Seniora forskare kan sakna incitament för att undervisa. En svensk enkätstudie fann att för att seniora forskare ska vilja undervisa måste läroplan och forskning sammanfalla (Ahlberg, 2008)

2016-04-20

Bör högskolepedagogik förändras för att bredda rekrytering?

JA NEJ

Sv

Diskriminering på arbetsmarknaden försvårar breddad rekrytering

1. Arbetsgivare anställer inte bara på examensbevis, utan även på socialt kapital. En engelsk studie fann att invandrare och personer med arbetarklassbakgrund deltog mindre i högskoleaktiviteter under studierna, vilket var ett socialt kapital arbetsgivare värdesatte högt vid anställning (Stuart, 2011).

2. Utbildning lönar sig inte i samma grad för invandrade. En svensk longitudinell studie fann att invandrade med svensk högskoleutbildning har mindre chans att få jobb än svenskar med samma utbildning (Berggren, 2013)

3. Utbildning lönar sig inte lika mycket. En engelsk kvantitativ studie fann att trots jämförbara färdigheter före studier, samma högskoleutbildning och yrkesval efteråt, tjänade studenter med högre socioekonomisk status mer (Crawford och Van der Erve, 2015)

2016-04-20

Kan högskolan motverka diskriminering på arbetsmarknaden? JA NEJ

Sv

Breddad rekrytering och breddat deltagande Sverige behövs

1. En engelsk översikt lyfte kritik mot att en del forskning om breddad rekrytering är pseudovetenskaplig – felaktiga orsakssamband antas, brist på empiriskt stöd saknas helt eller delvis, brist på självkritik (Gerard och Smith, 2006)

2. Om svenska högskolors aktiviteter för breddad rekrytering och breddat deltagande utvärderades med för- och eftermätningar, skulle det utan tvekan gå att få sådana resultaten publicerade internationellt.

2016-04-20

Vad behövs för att ni ska kunna forska ännu mer?