0

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Blodsmittade patienters upplevelse av vårdens bemötande

En litteraturstudie

Författare: Handledare: Anna Höglund Olivia Gustafsson Examinator: Ulrika Pöder Alicia Östergren

Examensarbete i omvårdnad 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

1

SAMMANFATTNING

Introduktion

Ordet blodsmitta definieras av en smitta som överförs via blod, blodprodukter eller

blodtillblandade kroppsvätskor. De huvudsakliga smittämnena är Hepatit B, Hepatit C och

humant immunbristvirus (HIV). Många blodsmittade kan uppleva att de lever i ett stigmatiserat

samhälle där de ses som smittsamma och sjuka. Samhällets stigmatisering speglas i sjukvården

vilket gör att dessa patienter kan erfara särbehandling och diskriminering.

Syfte

Syftet var att beskriva hur patienter som bär på en blodsmitta upplever vårdpersonalens

bemötande och omvårdnad.

Metod

För att nå fram till resultatet användes litteraturöversikt som design. 12 kvalitativa artiklar

inkluderades.

Resultat

I resultatet framkom det att patienterna med blodsmitta upplevde sämre vårdmöten, svårighet att

få rätt vård, en okunskap hos sjukvårdspersonalen och en bristande sekretess vid sjukhusbesöken.

De positiva upplevelserna kunde ses vid specialistvård och när ett personcentrerat bemötande

användes av sjukvårdspersonalen. Många patienter upplevde då en högre kunskap hos sjukvården

vilket resulterade i mer tillit och ett bättre vårdmöte. Resultatet visade att det fanns en viss

stigmatisering av blodsmittade patienter och att de var utsatta i samhället.

Slutsats

Studierna visade på att den vanliga hälso- och sjukvården i främst låg- och medelinkomstländer

saknar tillräckligt med kunskap om blodsjukdomar vilket medför ökad stigmatisering. Ett ökat

samarbete med specialistvården och en bredare kunskap om blodsmitta för professioner inom den

vanliga hälso- och sjukvården skulle minska stigmatiseringen och ge en bättre vård för

blodsmittade patienter.

Nyckelord

Hiv, Hepatit B, Hepatit C, bemötande, omvårdnad, stigmatisering.

2

ABSTRACT

Introduction

Blood borne pathogens is defined by infections that are transmitted by blood, blood products or

blood-mixed body fluids. The main infectious agents are Hepatitis B, Hepatitis C and human

immunodeficiency virus (HIV). Many people infected with blood borne pathogens may find that

they live in a stigmatized society where they are seen as contagious and sick. The society's

stigmatization may be reflected in the health care system, which can lead to experience of

discrimination and special treatment among these patients.

Aim

The purpose was to describe how patients who carry a blood- infection experience the care and

care of the care staff

Method

To reach the result we used a literature review as design. 12 qualitative articles were included.

Result

All blood-infected patients had experienced stigmatization and discrimination in health care

settings. Examples could be exaggerated precautions, lack of confidentiality and denied care. The

results also showed different degrees of discrimination depending on the country, the worst

response was seen in low- and middle income countries. In several studies, patients described that

best care was given to them by specialist clinics.

Conclusion

The study showed that staff can have a stigmatizing attitude towards the blood-infected patients.

This affected the care of the blood infected patients so that they finished ongoing treatment or

chose not to start treatment. Increased knowledge and cooperation between specialist care and

other health care institutions could provide better and safer quality of care for the blood infected

patient. Treatment of the blood infected is the key to reducing viral load and thus reducing the

spread of infection in the community.

Keywords

HIV, Hepatitis B, Hepatitis C, treatment, nursing, stigmatization.

3

1. INTRODUKTION 5

1.1 Hepatit B ................................................................................................................................ 5

1.2 Hepatit C ................................................................................................................................ 6

1.3 Humant immunbristvirus (HIV) ............................................................................................ 6

1.5 Stigmatisering ........................................................................................................................ 8

1.6 Lagar och sjuksköterskans etiska kod .................................................................................... 8

1.6.1 Hälso- och sjukvårdslagen .............................................................................................. 8

1.6.2 Diskrimineringslagen ...................................................................................................... 9

1.6.3 Sjuksköterskans etiska kod ............................................................................................. 9

1.7 Teoretisk referensram ............................................................................................................ 9

1.8 Problemformulering ............................................................................................................. 10

1.9 Syfte ..................................................................................................................................... 10

2. METOD ..................................................................................................................................... 11

2.1 Design .................................................................................................................................. 11

2.2 Sökstrategi............................................................................................................................ 11

2.2.1 Urval ............................................................................................................................. 11

2.2.2 Tillvägagångssätt .......................................................................................................... 12

2.3 Bearbetning och analys ........................................................................................................ 13

2.3.1 Kvalitetsanalys .............................................................................................................. 13

2.3.2 Resultatanalys ............................................................................................................... 14

2.4 Forskningsetiska överväganden ........................................................................................... 14

4

3. RESULTAT ............................................................................................................................... 14

Bristande sekretess ................................................................................................................. 15

Vägran till att ge vård ............................................................................................................ 15

3.1 Patientens upplevelser av ett dåligt vårdmöte ...................................................................... 15

3.2.1 Bristande sekretess ........................................................................................................ 15

3.2.2 Vägran till att ge vård ................................................................................................... 16

3.2.3 Personalens rädsla för att bli smittad ............................................................................ 16

3.1.3 Konsekvenser av ett dåligt bemötande ......................................................................... 17

3.2 Patienters upplevelse av ett bra vårdmöte ............................................................................ 19

3.1.1 Samspel och kommunikation ........................................................................................ 19

3.1.2 Upplevelser av specialistvård ....................................................................................... 20

4. DISKUSSION ............................................................................................................................ 21

4.1 Resultatdiskussion................................................................................................................ 21

4.1.1 Patienters upplevelser av ett dåligt vårdmöte. .............................................................. 21

4.1.2 Patienters upplevelse av ett bra vårdmöte ..................................................................... 24

4.1.2.1 samspel och kommunikation.................................................................................. 24

4.1.2.2 Upplevelser av specialistvård .................................................................................... 25

4.2 Metoddiskussion .................................................................................................................. 26

4.3 Slutsats ................................................................................................................................. 27

5. REFERENSER .......................................................................................................................... 28

6. BILAGOR ............................................................................................................................... 33.

5

36

1. INTRODUKTION

Ordet blodsmitta definieras av en smitta som överförs via blod, blodprodukter eller

blodtillblandade kroppsvätskor. De huvudsakliga smittämnena är Hepatit B, Hepatit C och

humant immunbristvirus (HIV). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) anses dessa som

allmänfarliga och ska enligt den 5 § anmälas av behandlande läkare.

Många blodsmittade kan erfara särbehandling och diskriminering ute i samhället. I en artikel av

Gilbert & Walker (2010) rapporteras att stigma är högst utmärkande rörande hiv/aids i Sydafrika.

Stigmatiserade individer utsätts för diskriminering av samhället vilket kan leda till avsaknad av

arbetet, hushåll och familj. Dessa personer har en ökad risk för fysiskt våld som i värsta fall kan

leda till döden. Hiv/aids-stigma kan med andra ord leda till äventyrande av både välmående och

hälsa.

1.1 Hepatit B

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod (Folkhälsomyndigheten, 2013).

Globalt sett finns flest fall av Hepatit B i Afrika och Asien. I dessa världsdelar är upp till 15–20

% av befolkningen bärare av viruset (Weiland, 2019). I Skandinavien ses en frekvens på <1%. I

Sverige är följaktligen bärarskapet lågt, men ses i betydligt högre grad hos vissa riskgrupper.

Exempel på riskgrupper är invandrare från endemiska länder, intravenösa missbrukare och män

som har sex med män (Internetmedicin, 2019).

Hepatit B ger upphov till en inflammation i levern. Enligt Folkhälsomyndigheten (2013) märker

många patienter inte av infektionen, medan vissa kan besväras av trötthet och dålig matlust under

veckor till månader. Hos vissa patienter ses en kraftig leverinflammation som gör att de smittade

blir gul i huden, detta tillstånd kräver ibland sjukhusvård. Infektionen läker ut av sig själv och ger

vanligen inga bestående men, men cirka 5% av de smittade utvecklar kronisk leverinflammation.

Infektionen i kronisk fas kan leda till levercancer.

6

1.2 Hepatit C

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och kan endas smitta människor. Smittan kan

orsakas av förorenade injektionssprutor eller om blodet når en annan människas blodbana genom

att kontaminera sår eller ta sig in genom kroppsöppningar. I jämförelse med hepatit B så är

hepatit C inte alls lika smittsamt. Enligt en rapport av Folkhälsomyndighetens var det i Sverige

1612 personer som smittades av hepatit C under 2018 (Folkhälsomyndigheten. 2019).

Vid insjuknande av hepatit C så bildas en inflammation i levern. Detta leder till nedsatt

leverfunktion som kan ge symtom som blåmärken, vätskeansamlingar i buken och näsblod.

Hepatit C delas in i akut och kroniskt sjukdomstillstånd. Det akuta tillståndet går att behandla och

en del blir friska bärare, men ungefär 75 % kommer att utveckla en kronisk hepatit. Kronisk

hepatit definieras som bärarskap över 6 månader. Symtomen kan vara väldigt diffusa och vissa

bärare märker knappt av sjukdomen, medan andra kan känna av trötthet, illamående och/eller

märka att de får en mer gulaktig hudton. Det innebär att personen kan gå flera veckor med hepatit

C utan att personen vet om det. Smittan kan då spridas vidare utan att bäraren vet om det och

diagnosen kan endast ställas genom ett speciellt blodprov. Om personen har drabbats av kronisk

hepatit finns det förmodligen någon skada på levern vilket gör att de måste genomgå en

behandlingsform som kallas kombinationsbehandling. Vid kombinationsbehandling får patienten

två preparat för att säkra upp ett svar på någon av behandlingarna (Folkhälsomyndigheten, 2019).

1.3 Humant immunbristvirus (HIV)

Enligt WHO anses hiv som ett globalt folkhälsoproblem, där mer än 32 miljoner redan drabbats.

Men med en ökad tillgång till förebyggande åtgärder, tidig diagnostik och effektiv behandling har

hiv-infektioner blivit en hanterlig kronisk sjukdom där de drabbade lever långa och friska liv

(WHO, 2019). Hiv-infektioner orsakas av humant immunbristvirus, ett retrovirus. Retrovirus

lagras i kroppens arvsmassa och kan därför inte läka ut spontant, utan personen blir bärare av hiv

för resten av livet. Hiv sprids via sexuell kontakt och genom blod. Smittöverföring från mor till

barn kan ske under graviditeten, vid förlossning eller amning. Smittsamheten för hiv är som högst

de första veckorna efter att personen smittats och under slutskedet av infektionen, då aids

utvecklas. Resterande tid anses smittsamheten som låg (Folkhälsomyndigheten, 2015).

7

Symtom på hiv varierar beroende på vilket stadium av infektionen som personen är i. Även om

många med hiv är som mest smittsamma de första månaderna av sjukdomen så är många

ovetande om sin status, och märker inte av symtom förrän senare i förloppet. De första veckorna

efter insjuknande ses inga symtom eller så besväras personen av influensaliknande symtom

såsom feber, huvudvärk och halsont (WHO, 2019). Symtom som hudutslag finns även

dokumenterat (Folkhälsomyndigheten, 2015). Allt eftersom infektionen gradvis försvagar

immunsystemet kan andra symtom, som svullna lymfkörtlar, viktnedgång, ökad feber, diarré och

hosta uppträda. Utan behandling kan även tuberkulos, hjärnhinneinflammation, svåra bakteriella

infektioner och cancer uppträda (WHO, 2019). Dessa sekundära infektioner uppträder på grund

av svår immunbrist, och det är dessa tillstånd som kallas aids (Folkhälsomyndigheten, 2015).

1.4 Vårdpersonal och blodsmitta

I en vietnamesisk studie av Ishimaru med medarbetare (2017) undersöktes 400 sjuksköterskors

åsikter och tankar i anslutning till att hantera patienter med hepatit B, C och hiv. Det kom då fram

att 13,2 % inte var villiga att vårda en patient med blodsmitta och att 37,8 % var ständigt oroliga

för att de skulle bli smittade om de var i närheten av en smittad patient. I en studie från Barbados

undersöktes 218 sjuksköterskors kunskap om hiv-smittade patienter. Studien visade på att det var

endast 39,4 % som visste hur en stickskada skulle hanteras om olyckan var framme. Det var

också endast 35,8 % som höll med om att de följde den etiska koden som sjuksköterska även vid

omvårdnad av hiv-smittade patienter. Det var också 40 % som inte kände sig bekväma med att

vårda en patient med hiv (Huq, Moriyama, Harris, Shirin & Rahman, 2019).

I en annan studie jämfördes kunskapen hos sjuksköterskor gällande hiv/aids mellan Finland,

Estland och Litauen. Studien visade att kunskapen var hög i alla tre länder jämfört med liknande

studier som har gjorts i låg- och medelinkomstländer. Medeltalet av antal rätt för de tre länderna

låg på 68%, vilket är ett bra resultat som tyder på att många har kunskap om hiv och vet hur det

smittas och behandlas. Men det kunde fortfarande antydas en skillnad mellan länderna när det

gällde utbildning och hur mycket kunskap studenterna fick med sig som färdigutbildad. Många

hade en positiv inställning till att vårda patienter med hiv och den stigmatisering som finns mot

homosexuella var i denna studie väldigt låg (Suominen, et al., 2010).

8

Dessa studier visar på att det finns en okunskap hos vårdpersonalens gällande blodsmitta, främst i

låginkomstländer och att det behövs en ökad kunskap inom ämnet både som utbildad och under

utbildning för att blodsmittade patienter ska få en bra vård.

1.5 Stigmatisering

Begreppet stigmatisering definieras som något avvikande eller onormalt (Goffman, 2014). När

det finns en stigmatisering mot en viss person eller grupp ses det som en diskriminering i

samhället och att personen eller gruppen uppfattas som en representant för något onormalt. Det

finns oftast någon form av utsatthet kring dessa personer och många tar avstånd från dem just på

grund av samhällets stigmatisering. Många personer mår dåligt av detta och har svårt att komma

in i samhället, vilket kan leda till att personer som är stigmatiserade mår väldigt dåligt och får ett

sämre bemötande ute i samhället. Stigma kan delas in i tre olika kategorier: kroppsligt stigma,

karaktärsstigma och gruppstigma. Kroppsligt stigma handlar om personer som har en kroppslig

nedsättning som till exempel ett handikapp. Karaktärsstigma definieras av när det finns ett stigma

mot något personen gör, som att missbruka narkotika. Den tredje kategorin gruppstigma

definieras som när det finns en stigmatisering mot en grupp exempelvis religion, kön eller klass

(Goffman, 2014).

Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning av hiv-smittade människors livskvalité så uppgav

mer än 30 % att de känt av en stark stigmatisering eller diskriminering i samhället

(Folkhälsomyndigheten, 2016).

1.6 Lagar och sjuksköterskans etiska kod

1.6.1 Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) föreskriver hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska

organiseras och bedrivas. Lagen gäller för samtliga vårdgivare samt regioner och kommuner som

huvudmän. Enligt kapitel 3, 1§ skrivs att målet är god hälsa och vård på lika villkor för hela

befolkningen. Vården ska även ges med respekt för alla människors lika värde och för den

enskilda människans värdighet. Vårdgivare måste också se till patientens integritet och respektera

dennes självbestämmande.

9

1.6.2 Diskrimineringslagen

Diskriminering enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) innebär att personer inte får samma

rättigheter som andra, behandlas sämre än andra eller särbehandlas genom att inte få samma

förutsättningar som andra människor. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering av kön,

ålder, funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning och etnisk tillhörighet. En person med

blodsmitta går under kategorin funktionsnedsättning vilket gör att diskrimineringslagen kan

tillämpas.

1.6.3 Sjuksköterskans etiska kod

Sjuksköterskans arbete grundas på ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017)

som står för att varje sjuksköterska runt om i världen ska ha samma värdegrund och kunna

vägledas genom sitt arbete utifrån etik och mänskliga rättigheter. ICN står för International

Council of Nurses och innehåller fyra olika grundläggande ansvarsområden som ingår i

sjuksköterskans arbetsroll. De handlar om att inrikta sitt arbete på människor som behöver vård

och samtidigt ha ett etiskt förhållningssätt, tillämpa mänskliga rättigheter, värna om integritet och

kultur och kunna samarbeta med samhället. Det handlar också om sjuksköterskans yrkesroll som

att kunna ha ansvar för arbetsuppgifter, se till att ha ett fortsatt lärande och kunna ge säker vård

till patienter.

Som sjuksköterska ska personen aktivt medverka i forskning, yrkesrollens utveckling och kunna

ta ställning vid oetiska metoder. Den etiska koden handlar också om sjuksköterskans roll

gentemot medarbetarna, som utmärks av att samarbeta, ge goda råd och vidta lämpliga åtgärder

om patienters vård hotas av andra professioner (SSF, 2007).

1.7 Teoretisk referensram

Den teoretiska referensram som valts till detta examensarbete är Joyce Travelbees

omvårdnadsteori ‘’human to human relationship model’’. Enligt Kirkevold (2014) förespråkar

Travelbee att god omvårdnad skall åstadkommas genom mänskligt samspel, där

sjukvårdspersonalen måste förstå händelser utifrån patientens perspektiv. Travelbee menar att

varje människa är unik och skall bemötas på ett personligt sätt. Sjuksköterskan bör sträva efter ett

icke dömande sätt som inte påverkar patienten negativt. Enligt teorin är ett av sjuksköterskans

10

viktigaste redskap god kommunikation. Detta utmärks inte bara av ett verbalt samtal utan också

av ett omsorgsfullt bemötande. Travelbee (1971) menar att sjuksköterskan genom ett gynnsamt

och respektfullt bemötande kan främja patientens hälsa och genom detta minska lidande.

Travelbee pratar också om att hoppet är en viktig beståndsdel för att klara av lidandet och för att

hitta tillbaka till en framtid. Detta menar Travelbee är viktigt för sjukvården att bevara hos

patienter.

Genom att följa Joyce Travelbees omvårdnadsteori underlättas samspelet mellan sjuksköterskan

och patienten. Då patienter som bär på en blodsmitta redan befinner sig i underläge antas

sjuksköterskan genom detta perspektiv främja en god relation, där patienten vågar be om hjälp

och uttrycka sina problem.

1.8 Problemformulering

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården som ges av en sjuksköterska präglas

av respekt mot individen oavsett bakgrund, integritet och kultur. Sjuksköterskan ska tillgodose

människors lika värde och ge vård på lika villkor till varje patient. I vårt samhälle finns risk för

stigmatisering av personer som bär på blodsmitta och hur denna blodsmitta överförs, vilket

medför att sjukvården kan påverkas av samhället syn på ett negativt sätt. Detta gör att den

negativa synen i vår sjukhusmiljö riskerar att bidra till en sämre vård av patienter som har någon

form av blodsmitta. Dessa patienter behöver extra stöd och vård, då de i vanliga fall är utsatta i

vårt samhälle. Denna studie vill därför undersöka patienters perspektiv på sjukvårdens bemötande

när de får vård och samtidigt bär på en blodsmitta. Att kunna bortse från omvärldens

diskriminering och stigmatisering och ge likvärdig vård till dessa patienter är i enlighet med

sjuksköterskans etiska kod.

1.9 Syfte

Syftet var att beskriva hur patienter som bär på en blodsmitta upplever vårdpersonalens

bemötande och omvårdnad.

11

2. METOD

2.1 Design

Denna studie är en litteraturöversikt där flera vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes

ut med utgångspunkt från studiens syfte. Kvalitativa artiklar valdes ut för att få en djupare

förståelse av patienternas upplevelser. En litteraturöversikt är en studie där tidigare forskning

inom ett område samlas in, granskas, undersöks, diskuteras och ställs samman. Resultatet kan

komma att ligga till grund för evidensbaserad vård (Dahlborg Lyckhage 2006).

Inklusions- och exklusionskriterier användes för att kunna få fram de kvalitativa artiklarna som

var bäst lämpade till att svara på litteraturöversiktens frågeställning. Datainsamlingen skedde

genom att söka på utvalda databaser med vetenskapliga artiklar som hade koppling till temat

omvårdnad (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Därefter läste båda igenom och

kvalitetsgranskade de utvalda studierna, för att sedan sammanställa till ett resultat som besvarade

frågeställningen i litteraturöversikten.

2.2 Sökstrategi

2.2.1 Urval

Sökning av artiklar gjordes i PubMed och CINAHL med hjälp av Uppsala universitets databas.

Dessa databaser valdes ut för att det där fanns mycket forskning kring omvårdnad som kunde

svara på syftet i litteraturöversikten (Polit & Beck, 2018). Inklusions- och exklusionskriterier

användes för att få en smalare sökning samt för att få ett tidsbestämt intervall för hur långt bak i

tiden som artiklarna skulle vara publicerade. De inklusionskriterier som användes var artiklar

som var skrivna på svenska eller engelska, artiklar som var publicerade inom de tio senaste åren,

artiklar som var etiskt godkända och hade koppling till litteraturöversiktens syfte. Studierna

skulle innefatta patienter över 18 år som levde med någon form av blodsmitta och som hade haft

kontakt med sjukvården. Studierna skulle även utgå från patientens perspektiv och vara av

kvalitativ design. Exklusionskriterierna innefattade studier med deltagare yngre än 18 år och där

undersökningsgruppen var anhöriga eller sjukvårdspersonal. Artiklar som ej gick att få i fulltext

exkluderades, samt studier vars kvalitet ansågs som låg. Det gjordes ingen avgränsning av kön

12

eller etnicitet. Sökorden som användes var: Hiv, Hepatit B, Hepatit C, AIDS, experiences, health

care, caring, stigma, care och patients.

2.2.2 Tillvägagångssätt

För att få fram rätt sökord användes sökverktyget MeSH. Genom att använda sökord i olika

kombinationer kunde ett bredare utbud av artiklar fås fram, information om de olika sökningarna

framkommer i tabell 1. På databaserna fylldes filter i för att enbart visa artiklar för de tio senaste

åren, då det var ett inklusionskriterie. Därefter så lästes studiernas rubriker för att få en överblick

av vilka som var av intresse utifrån syftet i litteraturöversikten. De studier som inte passade in

valdes bort. På de sökningar som gav mer än 400 träffar lästes enbart de 400 första. De artiklar

som var av intresse valdes ut och dess abstract lästes för att få en större inblick i studiens

innehåll. Det totala antalet artiklar som sedan valdes ut som lämpliga att användas lästes flera

gånger. Båda läste alla artiklar för att få en större förståelse och en ökad tillförlitlighet. Därefter

valdes de mest relevanta artiklarna ut som ansågs bidra till att besvara studiens frågeställning.

Två exkluderades då de saknade etisk prövning, en artikel exkluderades vid

kvalitetsgranskningen, resterande bortfall var artiklar som ej svarade på studiens syfte och

frågeställning.

Tabell 1. Översikt av litteratursökning.

Databas Sökterm Filter Utfall Antal lästa abstracts

Antal lästa artiklar

Antal utvalda artiklar

Datum

Cinahl HIV patients experience health care

Age, Ålder 10 år

796 15 5 2 2/4-2020

Cinahl Hepatitis c healthcare stigma

Age, Ålder 10 år

63 10 4 1 2/4- 2020

Cinahl Hepatitis patient perspective healthcare

Age, Ålder 10 år

79 12 8 1 3/4- 2020

Pubmed patients hiv caring Age, Ålder 10

år

244 9 7 2 3/4 -202

13

Pubmed HIV OR AIDS patient experience stigma*

Age, Ålder 10 år

411 15 10 3 2/4- 2020

Pubmed (hepatitis) AND (stigma) AND (professional-patient relations)

Age, Ålder 10 år

10 3 2 1 2/4-2020

Pubmed (HIV) OR (hepatitis) AND (professional-patient relations)

Age, Ålder 10 år

118 19 8 2 3/4-2020

Pubmed hiv patients discrimination europe

Age, Ålder 10 år

63 12 5 1 6/4- 2020

2.3 Bearbetning och analys

2.3.1 Kvalitetsanalys

De 13 artiklar som bedömdes som relevanta utifrån dess abstract togs med för fortsatt arbete. De

artiklar med relevant innehåll valdes ut för vidare granskning. Artiklar som ej motsvarade syftet

eller uppfyllde studiens inklusionskriterier exkluderades från studien. Originalartiklarna som

ansågs användbara kvalitetsgranskades utifrån en mall framtagen av Statens beredning för

medicinsk utvärdering [SBU] (2012). Exempel på det som granskades var urvalets relevans i

förhållande till artikelns syfte, om datainsamlingen framgick tydligt och om resultatet var

trovärdigt och begripligt. Granskningsmallen innehåller 21 olika frågor vilket gjorde att en artikel

kunde få max 21 poäng. De svarsalternativ som fanns var ja och ej tillämpligt vilket gav 1 poäng,

samt nej och oklart där poängen blev 0. Kategoriseringen av kvaliteten gjordes utifrån Olsson och

Sörensen (2011), där artiklar som uppnådde 80–100 % av möjliga maxpoäng vara av hög

kvalitet, 70–79 % motsvarade medelkvalitet och låg kvalitet var 60-69 %. Poängen som varje

artikel fick gjordes om till procent för att kunna tillämpa Olssons och Sörensens (2011)

14

kvalitetskategorisering. Om en artikel fick en procentsats på 69% eller under exkluderas den från

studiens resultat då den ansågs vara av låg kvalitet och ej tillförlitlig (Olsson och Sörensen 2011).

En artikel exkluderades då den ansågs ha låg kvalitet. Tolv artiklar fick medelhög eller hög

kvalitet, dessa inkluderades för resultatanalys

2.3.2 Resultatanalys

Analysen genomfördes enligt Fribergs (2012) fem olika steg. Vid första steget lästes artiklarna

igenom flera gånger, för att rikta fokus på att förstå artiklarnas resultat och sammanfattning. Steg

två var att förstå vad resultaten förmedlade och därefter plocka ut det viktiga innehållet som kom

till användning i litteraturöversiktens syfte. När resultatet var granskat sammanställdes artiklarnas

metod och resultat i en tabell, se bilaga 2. Därefter gjordes en jämförelse mellan de olika

artiklarna för att kunna plocka ut och se likheter och skillnader i både resultat och syfte. Dessa

likheter och skillnader sorterades upp i huvudkategorier och underkategorier som kom till

användning i sammanställningen av resultatet. Genom att sortera upp artiklarnas resultat i

kategorier gavs en överblick av vad som framkommit i de olika resultaten. I det femte steget

presenterades resultatet och litteraturöversiktens syfte besvarades (Friberg, 2012).

2.4 Forskningsetiska överväganden

I denna litteraturöversikt har endast studier som godkänts av etisk kommitté undersökts (Forsberg

& Wengström, 2010). Alla studiers resultat redovisas både det som stödjer och icke stödjer

litteraturöversiktens syfte. I enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer har den data som undersökts

ej förvrängts, stulits, plagierats eller fabriceras (Forsberg & Wengström, 2010).

3. RESULTAT

Resultatet redovisades genom två huvudkategorier och 6 underkategorier. Kategorierna framkom

under genomförd resultatanalys och speglade ett sammanställt resultat från artiklarna i

litteraturöversikten. Huvudkategorierna och underkategorierna kan ses i tabell 2.

Tabell 2 Redovisning av huvudkategorier och underkategorier.

Huvudkategori Underkategori

15

Patientens upplevelser av ett dåligt vårdmöte Bristande sekretess

Vägran till att ge vård

Personalens rädsla för att bli smittad

Konsekvenser av ett dåligt bemötande

Patientens upplevelser av ett bra vårdmöte Samspel och kommunikation

Upplevelser av specialistvård

3.1 Patientens upplevelser av ett dåligt vårdmöte

I kategorin patientens upplevelse av ett dåligt vårdmöte presenterades 4 underkategorier:

Bristande sekretess, vägran till att ge vård, personalens rädsla för att bli smittad och konsekvenser

av ett dåligt bemötande. Resultatdelen beskriver exempel på den diskriminering och

stigmatisering som nämnts i de 12 artiklarna.

3.2.1 Bristande sekretess

Det framkom i flera studier att vårdpersonalen brast gällande patienters sekretess. Studierna

beskrev bland annat att personalen märkte journalens framsida eller patientens säng med

blodsmitta (Stutterheim, et al 2014; Saki, Kermanshahi, Mohammadi & Mohraz, 2014). Enligt

artikeln av Brinsdon, Abel och Desrosiers (2017) från Nya Zealand hade många patienter upplevt

en överträdelse av deras egen integritet och sjukvårdspersonalens sekretess. En av patienterna

hade upplevt att en läkare talade om hiv-statuset framför andra människor på avdelningen och en

annan patient fick sin diagnos avslöjad för sin familj genom att läkaren tog upp det vid ett annat

ärende. Detta beskrevs som mycket stigmatiserande och gjorde att dessa patienter blev rädda och

inte ville fortsätta sin vård (Brinsdon, et al., 2017). Genom att sjukvårdspersonal bröt mot

sekretess och pratade med allmänheten om patientens smitta beskrev patienterna ett ännu mer

stigmatiserat samhälle och framförallt upplevdes en osäkerhet gentemot sjukvården. Många valde

därför att avsluta sin behandling (Donnelly, et al., 2017).

16

“They [nurses] stick notes on the outside of your chart that say you have HIV. It’s really hurtful

to, when I’m standing there in the queue, to see my file lying there. Who else has seen it?’’

(Stutterheim,et al, 2014).

3.2.2 Vägran till att ge vård

I en iransk studie av Abedinia, Rasoolinajad, Noorbala och Badie (2019) studerades kvinnor som

var bärare på hiv och deras relation och upplevelse av vården. En av kvinnorna berättar att hon

under en graviditet sökte sjukvård då hon besvärats av plötsliga blödningar, men att hon hade

blivit nekad att undersökas då personalen läst om hennes blodsmitta i journalen. Många kvinnor

beskrev att nekande till vård ledde till både fysisk och psykisk ohälsa. En kvinna som var bokad

för en endoskopisk undersökning, men som fick tiden avbokad då personalen hört om hennes hiv-

bärarskap. Kvinnan blev utan behandling och fick åka hem med outhärdliga smärtor (Abedinia, et

al., 2019). En patient berättar att hon blivit nekad vård hos en gynekolog då hon berättat om sin

hiv-positiva status. Hon blev då tvungen att uppsöka en annan läkare och valde då att inte talade

om sin status. En annan patient blev nekad tandläkarvård och fick sin status blottad inför andra

patienter (Saki, et al., 2015).

‘’I referred to a dentist for my tooth pain. He refused to provide any service to me. In the

presence of other patients, he tore out my record file and put it in the trash.’’ (Saki, et al. 2015)

En känsla av att inte få någon tid hos sjukvården eller att få sina besök uppskjutna av någon oklar

anledning var en vanlig känsla och upplevelse för patienter i England. Några patienter upplevde

också att läkaren undvek dem och att vården de fick inte alls var densamma som andra patienter

fick uppleva (Hill, Pfeil, Moore & Richardson, 2014). Även patienter i New Zeeland rapporterade

att de hade svårt att få vård och många fick vänta upp till 7 månader för att få någon hjälp. Många

upplevde att sjukvården inte tog dem på allvar och att de fick tjata till sig vård (Stutterheim, et al

2014).

3.2.3 Personalens rädsla för att bli smittad

Många patienter talade om en rädsla som finns bland personal på sjukhus. Rädsla för att komma

för nära patienten eller rädsla för att ta på patienten utan handskar. Patienterna beskrev denna

rädsla som förnedrande och en av patienterna uttryckte en känsla av att de är någon forma av

17

ohyra som ska bort (Abedinia, et al., 2019). Brist på kunskap gällande sjukdomen ansågs vara en

ledande faktor till ett oprofessionellt bemötande. Sjukvårdspersonal kunde exempelvis beordra

patienterna att själva städa sina sjukhussalar och byta lakan. Många patienter uppgav också att

sjukvårdspersonal endast tog kontakt om det var av stor vikt, annars sågs ett undvikande i

patientbemötandet (Abedinia, et al., 2019). Genom felaktig kunskap hos sjukvårdspersonal

upplevde dessa patienter ett lidande till följd av vården och patienterna gick därifrån med psykisk

ohälsa istället för att bli friska. Sjukvårdspersonalen utförde inte sina arbetsuppgifter fullständigt

då de inte vill komma nära patienter som bär på en blodsmitta. En kvinna från en studie i Peru

berättade att personalen vägrade att ta i hennes nyfödda bebis och att kvinnan själv fick vårda sitt

barn (Valencia-Garacia, Rao, Strick & Simoni., 2017). Många patienter uppgav också att

sjukvårdspersonal bar handskar och ansiktsmask när de kom in på rummet eller var i närheten

(Valencia-Garacia, et al., 2017; Saki, et al 2014).

I en studie från Ghana finns många kulturella aspekter som säger att människor med hepatit B är

smittade med en förbannelse, detta har också spridits till sjukvården och påverkar de

blodsmittades vård. Studiens deltagare beskriver att sjukvårdspersonalen ofta undvek att vårda

dem, att de försköt arbetsuppgifter eller att de delegerade dem vidare. Ofta skickades studenter in

i stället för ordinarie personal. När personal trots allt behövde vårda den blodsmittade så

användes överdrivna försiktighetsåtgärder. En vårdpersonal berättar att hen använde tre par

handskar för att tömma en urinpåse, en annan berättar om situationer där personalen haft mer än

fem handskar (Adjei, Stutterheim, Naab & Ruiter, 2019)

3.1.3 Konsekvenser av ett dåligt bemötande

Många av de patienter som tidigare hade upplevt stigmatisering och ett dåligt bemötande inom

vården kom på egna strategier för att kunna motstå de stigman som finns. Ett tidigare dåligt

bemötande från vården ledde till att en del patienter undanhöll information om att de hade en

blodsmitta. Detta för att försäkra sig om att få vård och inte bli diskriminerade för sin smitta. Det

kunde leda till en fara för dem själva då det kunde äventyra både hälsa och livskvalitet att

undanhålla en sjukdom. Det innebar även en fara för vårdpersonalens hälsa om de inte fick reda

på blodsmittan och kunde följa rätta skyddsåtgärder (Brinsdon, et al., 2017; Saki, et al., 2014).

Till följd av ett dåligt bemötande beskrevs en minskning av vårdsökande. Patienter drog sig för

att söka vård om de tidigare har blivit illa behandlade. Det gjorde att vissa endast sökte vård vid

18

akuta besvär och gick hemma med sjukdom som påverkade deras vardag (Abedinia, et al., 2019;

Brener, et al., 2015). I en studie från Iran (2015) berättade patienter om förbindelse mellan socialt

stigma och diskriminering inom sjukvården. Samhället länkade samman hiv med sexuella

avvikelser och omoral. Detta gjorde att sjukvården tog för givet att patienten hade en sämre

livsstil och var mindre värd av samhället.

Det beskrevs även att diskriminering och dåligt bemötande ledde till avbrott i pågående

behandling. Magnus med medarbetare (2013) beskrev att avbrott i behandling var signifikant

förknippat med att läkare eller annan vårdpersonal lyssnade för lite eller inget alls på patienterna.

Då behandling håller nere patientens viral load beskrevs ett avbrott leda till fortsatt smittspridning

i samhället. Gällande de patienter som är smittade med hiv beskrevs ett avbrott i behandlingen

leda till aids. I en studie från Australien av Sublette, Smith, George, McCaffery och Douglas

(2012) framkom det att sjukvårdspersonal undanhöll information för att de inte ansåg att

patienterna var kapabla att ta in all informationen om sjukdomen. Sjukvårdspersonalen menade

att patienten saknade utbildning och förståelse för medicinska termer och ville inte överbelasta

dem med kunskap. Många patienter upplevde detta som ett hinder i relationen till

sjukvårdspersonalen och det framstod som diskriminerande och kränkande behandling. Detta

kunde i sin tur leda till att patienten mådde sämre både fysiskt och psykiskt (Sublette, et al.,

2012).

I en iransk studie framkom även en nedvärderande syn mot personer som injicerar droger, som

var en av anledningarna till att deltagarna blivit smittade. Många upplevde att sjukvårdens syn

var diskriminerande och att de möttes med en blick som säger att de borde klara sig utan vård.

Det fanns också tillfällen då de blir nekade till vård och många upplevde att de måste förklara

varför de blivit smittade (Abedinia, et al, 2019).

Konsekvensen av stigmatiseringen kunde leda till en förminskad självbild, detta var något som

många patienter påpekade. Många upplevde skuld och skam gentemot sig själva efter diagnos

och efter att ha upplevt ett dåligt först bemötande från sjukvården. Vissa patienter upplevde

ensamhet och rädsla av att inte få tillräckligt med stöd och kunskap från sjukvården. De smittade

tog avstånd från samhället och familjen till följd av stigmatiseringen som fanns vilket gjorde att

dem kunde få en sämre psykisk ohälsa (Donnelly, et al., 2017). En del patienter upplevde en

dödskänsla och att livet tog slut efter att diagnosen var satt, då de inte fick tillräckligt med

19

kunskap om sjukdomen och blev då istället påverkade av andras uppfattningar. Många

förmedlade också att sjukvårdspersonalen hade givit beskedet om smittan på ett dystert och

uppgivet sätt, som att det var ett dödsbesked som gavs. Det gjorde att patienterna fick en sämre

livskvalite (Donnelly, et al., 2017).

“I went there (to the hospital), and he grabbed me and he told me, he didn't even explain

anything to me, nothing, he told me, ‘You have AIDS… I left and I began to cry.. that is how he

told me.” - Maria (Valencia-Garacia, et al., 2017).

3.2 Patienters upplevelse av ett bra vårdmöte

Patienters upplevelse av ett bra vårdmöte presenteras i två underrubriker: Samspel och

kommunikation samt upplevelsen av specialistvård. Resultatet beskriver hur deltagare i 12 olika

intervjustudier har upplevt vårdmötet från personal inom hälso- och sjukvården.

3.1.1 Samspel och kommunikation

Ett bra vårdmöte enligt patienterna i en studie från Australien utgjordes av god kommunikation

och av att patienten kunde känna tilltro till sjukvårdspersonalen (Sublette, et al., 2012). Ett bra

första bemötande var viktigt för att patienterna skulle känna sig trygga och vilja fortsätta vården.

Mötet utmärktes av engagemang, trygghet och att patienten fick sina frågor besvarade (Sublette,

et al., 2012). För patienter i en studie från Kanada var det viktigt att sjukvårdspersonalen inte

hade förutfattade meningar och kunde hålla det som utlovats (Donnelly, et al,, 2017).

En studie i USA framkom att ett bra vårdmöte gjorde att patienterna ville fortsätta sin vård och

upplevde en hög kvalitet på omvårdnaden. Ett positivt vårdmöte beskrevs också när patienten

fick sina provsvar förklarade och när sjukvårdspersonalen inte undanhöll information. Det var

viktigt för patienten att få sin vård planerad och att få hjälp med hur de sedan skulle gå vidare

(Magnus, et al., 2013). I en studie från Nederländerna framkom det fler positiva än negativa

vårdmöten (Stutterheim, et al. 2014).

För att få det bästa mötet av vården var det viktigt att båda parter visade ett intresse för varandra

och att det fanns ett samspel mellan sjukvårdspersonal och patienterna. Patienterna kunde då

öppna upp sig mer och uttrycka sina känslor. Stigmatiseringen blev då inte lika påtaglig och

patienten fick en bra upplevelse av vården (Donnelly, et al., 2017). En viktig del i vården för

20

patienter i Australien var att få kunskap om sin blodsmitta för att kunna förstå sjukdomen och få

hjälp med hur de skulle kunna leva vidare ute i samhället. Många av patienterna rapporterade att

den informationen inte framkom under vårdmötet och att de istället var tvungna att söka fram

informationen själv. Detta ansågs som oprofessionellt och förvirrande när personalen inte gav

patienten större kunskap om sjukdomen (Brener et al., 2015; Valencia-Garacia, et al., 2017).

I en studie från Nederländerna av Stutterheim, et al, (2014) framkom det att patienter hade en tät

kontakt med vårdpersonalen och många hade upplevt en god interaktion med sjukvården.

Patienterna kände att de fick tillräckligt med stöd och hjälp när de behövde information och

upplever också att de fick rådgivning i svåra situationer. Enligt patienterna visade

sjukvårdspersonalen respekt, tillgivenhet och tog sig tid för varje patient vilket de ansåg som ett

professionellt bemötande (Stutterheim, et al. 2014).

‘‘My parents can also call her or my friends even if they have questions. My ex-partner also

called her regularly to ask her how this or that works. So, she’s not only there for me; she’s also

there for my whole network.’’ (Stutterheim, et al. 2014).

3.1.2 Upplevelser av specialistvård

Specialistvården var en plats där patienter inte kände sig diskriminerade eller uttittade. Där

upplevde patienter ett professionellt bemötande och omvårdnad samt en känsla av att alla

människor är lika mycket värda. Detta gjorde att patienter kände sig sedda och var positiva till en

fortsatt vård (Donnelly, et al., 2017). Patienterna poängterade särskilt värdet av en

specialistsjuksköterska som skapade en känsla av säkerhet och gjorde det lättare att leva med

sjukdomen (Hill, et al., 2014). Många patienter upplevde att de sågs som en smittorisk på vanlig

vårdavdelning och att personalen undvek att komma fram till dem eller vara nära för att inte

själva bli smittad (Valencia-Garacia, et al., 2017). Specialistvården var för många som en familj,

där var alla normala och ingen kände sig utpekad. Ingen var tvungen att gömma sig och alla

kunde få den vård som dem förtjäna (Donnelly, et al., 2017).

Genom att vända sig till specialistvården kunde personerna få ett bättre bemötande och en bättre

uppföljning och behandling. Det blev lättare för patienten att gå till en specialist på avtalad tid

och patienten upplevde att det kändes tryggare att leva med sjukdomen efter påbörjad behandling

21

hos specialistkliniken. Men det fanns också patienter som inte fick någon plats hos

specialistvården och gav därför upp hoppet om att få en bra sjukvård (Brener, et al., 2015).

4. DISKUSSION

I det resultat som tagits fram framkom det att patienterna med blodsmitta upplevde sämre

vårdmöte, svårighet att få rätt vård, en okunskap hos sjukvårdspersonalen och en bristande

sekretess vid sjukhusbesöken. De positiva upplevelserna kunde ses vid specialistvård och när

patienten fick en bra relation till sjukvårdspersonalen. Många patienter upplevde då en högre

kunskap hos sjukvården vilket resulterade i mer tillit och ett bättre vårdmöte. Resultatet visade att

det fanns en viss stigmatisering av blodsmittade patienter och att de var utsatta i samhället.

4.1 Resultatdiskussion

4.1.1 Patienters upplevelser av ett dåligt vårdmöte.

4.1.1.1 Bristande sekretess

I resultatet framkom det att patienter upplever brist på tillit främst genom att få sin blodsmitta

avslöjad för familj och andra människor mot dennes vilja. Sjukvårdspersonalen hanterar inte

sekretess på ett korrekt sätt och märker både säng och patientjournal med blodsmitta så att det

syns för allmänheten och annan vårdpersonal. Enligt sjuksköterskans etiska kod (SSF, 2007) ska

sjuksköterskans arbete utgå från mänskliga rättigheter och säkerställa en god integritet för alla

patienter. Sjuksköterskan ska också ge en säker vård för patienten och ta hänsyn till patientens

vilja av vården. Detta är något som alla sjuksköterskor ska följa världen över och det borde tas

på större allvar. Genom att följa den etiska koden kan vi främja integritet och tillit till patienterna.

För att följa sekretess kan rapportering till kommande vårdpersonal ske i ett slutet arbetsrum för

att information om patienter inte ska komma ut till obehöriga.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vårdgivare respektera patientens integritet

och alltid respektera dennes självbestämmande. Detta göra att vårdpersonalen inte får dela med

sig av information från journal utan patientens samtycke. Därför är journalen och patientens

handlingar under sekretess och får inte komma ut utan patientens tillåtelse.

4.1.1.2 Vägran till att ge vård

22

I resultatet framgick det att många patienter blev nekade vård när de berättar om sin blodsmitta,

många fick tjata till sig en tid hos sjukvården eller vänta upp emot 7 månader för att få en tid

inbokad. Detta sågs som mycket diskriminerande och gjorde att patienterna mådde dåligt både

psykiskt och fysiskt av att inte få besöka sjukvården.

Enligt Huq och medarbetare (2019) rapporterar 60 % av sjuksköterskorna i studien att de inte

känner sig säkra i att vårda en patient med hiv. Detta kan göra att vårdpersonalen tillslut nekar

patienterna vård för att dem inte har rätt kunskap och är rädda för att ta emot dessa patienter.

Endast 35,8 % anser att man ska följa den etiska kod som finns för sjuksköterskor. Jämfört med

studien som gjordes i Finland, Estland och Litauen så hade sjuksköterskorna där mer kunskap om

hiv och där sågs det inte som något negativt att vårda blodsmittade patienter. Det kan bero på att

dessa länder har kommit längre i utvecklingen och har en bredare kunskap 870om blodsmittor,

samt att utbildningen för vårdpersonal skiljer sig åt mellan länderna (Suominen, et al. 2010). Brist

på kunskap kan leda till utebliven vård av patienter och en fara för sjuksköterskans profession i

samhället. Stressiga förhållanden och långa arbetsdagar kan vara en av anledningarna till att

kunskapen inte inhämtas på nytt utav sjuksköterskor. För att få en bättre sjukvård i världen för

blodsmittade patienter krävs det att professionerna är korrekt utbildade och att alla följer de

riktlinjer som finns. Stigmatisering och rädsla inför vården är något som blodsmittade personer

ofta får uppleva. För att minska detta anser vi med bakgrund i vårt resultat att det skulle minska

om vi satsade mer på att utbilda all vårdpersonal inom blodsmitta och smittspridning oavsett

vilket land de kommer ifrån. Samtidigt anses det viktigt att alla sjuksköterskor i utbildningen får

lära sig den etiska kod som ligger till grund för professionen och som har riktlinjer för hur vården

har ett bra förhållningssätt till patienter.

4.1.1.3 Personalens rädsla för att bli smittad

Exempel på stigmatisering var att personal inte ville ta i de blodsmittade patienterna, och när de

väl gjorde det så var det med överdriven skyddsutrustning, såsom dubbla handskar.

Stigmatisering enligt Goffman (2014) definieras av att en person eller grupp ses som annorlunda

eller oönskad och särbehandlas av samhället. Det kan bero på kön, etnicitet eller

funktionsnedsättning.

Neuman och Obermeyer (2013) rapporterar att den vanligaste diskrimineringen hiv-infekterade

utsätts för är överdriven användning av försiktighetsåtgärder. Det tyder på för lite kunskap om

23

sjukdomen hos vårdpersonalen som gör att det uppstår rädsla för sjukdomen och många vet inte

hur de på ett säkert sätt ska behandla eller bemöta patienten. Med rätt kunskap om sjukdomen kan

denna orsak till diskriminering förhindras och patienterna får uppleva en mer tillförlitlig vård.

Sjuksköterskan och annan vårdpersonal är skyldig enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS,

2017:30) att vårda en blodsmittad patient precis som vilken annan patient som helst. Enligt ICN:s

etiska kod (SSF, 2017), så ska alla patienter bemötas med respekt oavsett sjukdom. Koden ligger

till grund för att sjuksköterskors arbete världen över ska utföras med etisk grund och med de

mänskliga rättigheterna i åtanke.

4.1.1.4 Konsekvenser av ett dåligt bemötande

I resultatet framgick det att många patienter fick uppleva ett dåligt bemötande. Det kunde uppstå

när vårdpersonalen inte gav all information, inte lyssnade på patienten eller gav en sämre vård på

grund av att patienten hade en blodsmitta. Detta gjorde att många patienter avböjde vård eller

sökte endast vård om det var något akut. Den ökade stigmatiseringen och diskrimineringen inom

vården gjorde också att många blodsmittade valde att avbryta pågående behandling eller att inte

genomgå någon behandling alls. Utan behandling är smittorisken hög (Folkhälsomyndigheten,

2016) och kommer ge en fortsatt ökad prevalens i samhälle. Enligt den svenska Hälso- och

sjukvårdslagen (SFS, 2017:30) ska sjukvården oavsett personens egenskaper och värderingar ge

en säker och trygg vård. Sjukvården ska främja kontakten mellan patient och vårdgivare, vara

lättillgänglig och respektera patientens integritet. Det är alltså av stor vikt att sjukvården är en

plats där patienterna känner sig trygga för att kunna uppsöka behandling. Sjukvården ska göra

vad som krävs för att minska smittspridning i samhället, därför måste patienten ha tillgång till

vård och behandling som hen känner sig säker att uppsöka. Det ligger ett stort ansvar på

sjukvården i de länder där blodsmittan är som störst för att kunna minska dödligheten och

spridningen av blodsjukdomar.

I artiklarna rapporterades det att deltagarna saknade att få kunskap från sjukvården om den

sjukdom de hade drabbats av. Det var många som drabbats som inte kunde så mycket om

blodsmitta och när de väl fick veta sitt status så fick de inte någon information och vägledning

om hur de ska tänka och agera i samhället. Detta kan tyda på en okunskap hos vårdgivaren som

gör att de inte själva vet eller är osäkra och därför inte delar med sig av informationen till

patienten. Resultatet beskriver att det också kan vara stigmatisering gentemot blodsmitta som gör

att vårdgivare inte anser att de är värdiga denna kunskap (Sublette, et al., 2012).

24

Resultatet påvisade en ökad stigmatisering i främst låg- och medelinkomstländer. Mycket av

stigmatiseringen upplevs vara resultatet av människors förutfattade meningar. Från studien som

gjordes i Finland, Estland och Litauen undersöktes stigmatiseringen om blodsmittade patienter

som visade på att sjuksköterskor där hade väldigt lite förutfattade meningar om varför patienterna

var blodsmittade och om de var homosexuella (Suominen, et al. 2010). I och med detta kan det

antas att ökad kunskap och utbildning till sjukvården i utsatta länder kan leda till minskad

stigmatisering av denna grupp inom sjukvården, men även inom samhället. Att utrota de

förutfattade meningarna som finns kring dessa personer kan ta tid och det kan bli svår att få bort

all stigmatisering då det har pågått under en längre tid. Stigmatisering av blodsmittade leder till

diskriminering. Blodsmitta går som funktionsnedsättning under diskrimineringslagen, det är med

andra ord i Sverige förbjudet att särbehandla eller inte tilldela en blodsmittad patient samma

rättigheter.

Diskrimineringslagen (2008:567) säger att diskriminering innefattar särbehandling och att

behandla personer olika utifrån olika egenskaper och personlighet. Det är viktigt att varje patient

behandlas lika oavsett vilken sjukdom den drabbas av, alla har rätt till kunskap och vägledning

från vårdgivaren. Genom att ge dessa patienter rätt kunskap kan sjukvården minska

stigmatiseringen i samhället och förhindra onödig smittspridning på grund av okunskap. ICN:s

etiska kod (SSF, 2017) säger att en sjuksköterska alltid ska vara uppdaterad gällande kunskap om

sjukdomar och följa de riktlinjer som finns under varje sjukdom. Detta gäller för alla

sjuksköterskor i världen.

4.1.2 Patienters upplevelse av ett bra vårdmöte

4.1.2.1 samspel och kommunikation

I resultatet framgick det att ett bra vårdmöte symboliserades av god kommunikation, tillit till

vårdpersonal och att patienten fick tid till att ställa frågor. Det var också viktigt med ett bra första

bemötande och att patienten fick en god relation till vårdpersonalen. Enligt Travelbee (i

Kirkevold, 2014) är sjuksköterskans viktigaste verktyg ”kommunikation” och genom att använda

kommunikation kan vården bli mycket säkrare och samtidigt förbättra samspelet mellan patient

och vårdpersonal. Kommunikation kan också stärka tilliten hos patienten som då får ett större

förtroende för sjukvårdspersonalen. Resultatet visade också på att patienter ibland undanhöll sin

information om att vara smittbärare inför vårdgivare för att slippa stigmatisering och

25

särbehandling. Patienten måste kunna känna tillit till vårdpersonalen och förmedla viktig

information som till exempel att hen är bärare av en blodsmitta. Genom att skapa en god kontakt

mellan parterna och ett bra vårdmöte får patienten tilltro och kan våga berätta om sin blodsmitta.

Alla blodsmittor går under Smittskyddslagen (SFS nr: 2004:168) som innefattar att patienter som

bär på blodsmittan måste berätta för vårdgivare och annan personal om bärarskapet för att inte

riskera skada eller ytterligare smittspridning. Det gäller även personer som har en fungerande

behandling och räknas som smittfri, därför kan detta leda till förvirring om denna information

uteblir. Genom att berätta för vårdgivare om blodsmittan stärker det chansen till en säkrare vård

både för vårdgivare och patient.

4.1.2.2 Upplevelser av specialistvård

Resultatet visar att det fanns patienter som upplevde positiva upplevelser och ett bra bemötande i

vården. En bra upplevelse av vårdmötet var när patienterna blev sedda, fick information förklarad

och när sjukvården lyssnade och svarade på deras frågor. Det framkom speciellt när patienten

hade besökt någon specialist inom blodsjukdomar eller en klinik som var speciellt framtagen för

detta. Där kunde patienten känna sig säker på att få med sig rätt kunskap hem och upplevde ingen

stigmatisering, utan såg det som en familj där alla kände gemenskap till varandra. Genom

specialistvård fick patienterna nytt hopp och många som hade genomgått behandling fick

tillräckligt med stöd för att åter känna livsglädje och hjälp framåt mot en ny framtid. Inom den

vanliga sjukvården upplevdes mycket stigmatisering och okunskap, men det fanns också där

några som uppgav ett positivt vårdmöte. Det som skiljer ett vanligt sjukhus och

specialistklinikerna är kunskapen om sjukdomen, många specialister har flera års utbildning och

jobbar enbart med denna typ av sjukdom. På vanliga sjukhus finns många olika professioner med

en rad olika utbildningsnivåer som gör att alla inte har samma kunskap i bagaget.

Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee ska omvårdnad utmärkas av att hjälpa patienten

genom sitt lidande, hoppet är en viktig komponent som måste finnas kvar hos människan för att

inte tappa fokus och förlora sig själv. Hon menar att varje människas lidande är unikt och

sjukvården måste finna en mening inför varje patients eget lidande (Travelbee, 1971). Detta var

något som specialistvården lyckades återskapa och resultatet blev väldigt nöjda patienter som

kände hopp inför framtiden. Inom de vanliga sjukhusen finns idag en utvecklingspotential

gällande vård av blodsmitta för att de lättare ska kunna känna till hur dessa patienter ska vårdas.

Genom att sammanföra specialister med andra professioner på ett vanligt sjukhus kan det bidra

26

till en ökad kunskap åt de olika professionerna på sjukhuset, vilket kan minska den okunskap och

stigmatisering som finns idag. Enligt ICN etiska kod för sjuksköterskan är det viktigt att alltid

vara uppdaterad med rätt information om sjukdomar och lära sig att samarbeta med andra

professioner (SSF, 2017). Genom att tillämpa den etiska koden ska sjukvården ha den nyaste

kunskapen, kunna samarbeta för att utveckla vården och dra nytta från olika professioner med

olika kompetenser.

4.2 Metoddiskussion

För att kunna besvara denna studies frågeställning genomfördes en litteraturöversikt, med

kvalitativ metod. En litteraturöversikt är ett arbete där originalstudier och primärkällor studeras

och summeras (Dahlborg Lyckhage, 2006). I denna litteraturöversikt valdes endast kvalitativa

artiklar att granskas, då målet var att beskriva patienters upplevelser kring ett fenomen.

Nackdelen med denna design var att vi fick förlita oss helt på andra studiers resultat. Med det gav

också en bättre förståelse för patienters upplevelser genom att artiklarna använt intervjumetodik.

Sökningen gjordes genom två olika databaser, PubMed och Cinahl. Detta för att få ett så brett och

omfattande urval som möjligt. Söktermerna som användes var huvudsakligen experience,

healthcare och HIV, Hepatit B and C. Blodsmitta översattes enligt MeSH till blood borne

pathogens men då denna sökterm inte gav artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte så

gjordes sökningar på namnet för varje specifik blodsmitta. Sökningarna genererade fler artiklar

om hiv-positiva patienters upplevelse än patienter med hepatit, vilket gjorde att mycket av

resultatet kom från dessa patienter. Men då resultatet av upplevelser från patienter med hepatit

var likvärdiga med hiv-patienters är det trovärdigt att upplevelserna gäller alla patienter med

blodsmitta.

Artiklar som exkluderades var studier som gjorts på patienter under 18 år och artiklar vars kvalité

ansågs som låg. Det gjordes ingen avgränsning gällande kön, etnicitet eller geografi. Det gjorde

att studien visade skillnad gällande bemötande av patienter beroende på var i världen studien

utförts. Nackdelen blev att resultatet inte kan dras som slutsats för svensk sjukvård, men kan

ligga till grund för det arbete sjuksköterskor gör världen över.

27

Endast artiklar som publicerats efter 2010 har använts för att kunna få ett resultat som är nära i

tiden, detta gav ett stort bortfall men ett mer tidsenligt resultat. Artiklarna kvalitetsgranskades

enligt SBU:s mall för kvalitativa artiklar (SBU, 2012). Då poängsättning gjordes utifrån Olsson

och Sörensen (2011) modell ökades validiteten av granskningen. Majoriteten fick medelhög eller

hög kvalitet, en artikel fick låg kvalitet och exkluderades därmed från studien. Då vi endast har

lite erfarenhet av att kvalitetsgranska artiklar på detta sätt så finns det en osäkerhet gällandes dess

tillförlitlighet och därför valdes artiklar med låg kvalité att uteslutas från litteraturöversikten.

Artiklarna granskades således av oss båda författare för att få fram mest tillförlitliga kvalité.

Vidare inkluderades endast artiklar som var etiskt prövade. Artiklar vars etikprövning inte

redovisats togs bort. Med denna litteraturöversikt kunde vi få kunskap om att det fanns

stigmatisering och diskriminering gentemot blodsmittade. Den etiska vinningen blir därmed att

sjukvårdspersonal kan jobba mot att blodsmittade inte ska bli annorlunda bemötta inom vården.

Studiens anses kunna överföras till de flesta vårdrelationer där stigmatisering är ett stort problem,

ett exempel kan vara psykisk ohälsa. Gällande bemötande vill nästan alla patienter bli bemötta

med respekt och värdighet. Fler studier behövs dock inom området, speciellt inom svensk

sjukvård, då det fanns svårigheter att hitta tillräckligt tillförlitliga studier om blodsmitta inom

svensk sjukvård. Även fler studier om hepatit B och C behövs, då det var svårare att hitta artiklar

inom det området. Studien har i och med detta mer data om hiv, och det kan snedfördela

resultatet. Vi tror dock att resultatet är tillräckligt tillförlitligt då artiklarna utifrån de olika

sjukdomstillstånden visade på liknande resultat.

4.3 Slutsats

Utav artiklarna som är granskade framkom det att blodsmittade patienter upplevde en

stigmatisering och diskriminering inom sjukvården. Men många patienter uttryckte också att

specialistvården har ett gott bemötande och där upplevde patienterna en god vård. Vidare visar

studierna på att den vanliga hälso- och sjukvården i främst låg- och medelinkomstländer saknar

tillräckligt med kunskap om blodsjukdomar vilket medför ökad stigmatisering. Ett ökat

samarbete med specialistvården och en bredare kunskap om blodsmitta för professioner inom den

vanliga hälso- och sjukvården skulle minska stigmatiseringen och bidra till en bättre vård för

blodsmittade patienter. Behandling av de blodsmittade är även nyckeln till minskad viral load och

därmed minskad smittspridning i samhället.

28

Författare Alicia Östergren och författare Olivia Gustafsson har i lika stor omfattning bidragit till

alla delar i detta examensarbete.

5. REFERENSER

* Artiklar som utgjort resultatet

*Abedinia, N., Rasoolinajad, M., Noorbala, A., & Badie, M. B., (2019). I am HIV-positive, but I

am a human being: qualitative study on experiences of stigma in health care centres in the Islamic

Republic of Iran. East Mediterr Health Journal, 25(10):669–676.

https://doi.org/10.26719/emhj.19.012

*Adjei, C. A., Stutterheim, S. E., Naab, F., & Ruiter, R. A. C. (2019). Chronic hepatitis B stigma

in Ghana: A qualitative study with patients and providers. BMJ Open, 9(6), e025503.

doi:10.1136/bmjopen-2018-025503

*Brener, L., Wilson, H., Jackson, L. C., Johnson, P., Saunders, V., & Treloar, C. (2016).

Experiences of diagnosis, care and treatment among aboriginal people living with hepatitis C.

Australian and New Zealand Journal of Public Health, 40(S1), S59-S64. doi:10.1111/1753-

6405.12402

*Brinsdon, A., Abel, G., & Desrosiers, J. (2017). "I'm taking control": How people living with

HIV/AIDS manage stigma in health interactions. AIDS Care, 29(2), 185-188.

doi:10.1080/09540121.2016.1204420

*Brunings, P., Klar, S., Butt, G., Nijkamp, M. D., & Buxton, J. A. (2013). “Itʼs a big part of our

lives”: A qualitative study defining quality of hepatitis C care from the patientʼs perspective.

Gastroenterology Nursing, 36(4), 249-257. doi:10.1097/SGA.0b013e31829f3f9e

Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I.

Friberg, F. (red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.17-26).

Lund: Studentlitteratur

29

*Donnelly, L. R., Bailey, L., Jessani, A., Postnikoff, J., Kerston, P., & Brondani, M. (2016).

Stigma experiences in marginalized people living with HIV seeking health services and resources

in canada. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 27(6), 768-783.

doi:10.1016/j.jana.2016.07.003

Folkhälsomyndigheten. (2013). Sjukdomsinformation om hepatit B. Solna:

Folkhälsomyndigheten. Hämtad 13 januari 2020, Från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/hepatit-b/

Folkhälsomyndigheten. (2015). Sjukdomsinformation om hivinfektioner. Solna:

Folkhälsomyndigheten. Hämtad 13 januari 2020, från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-

sjukdomar/hivinfektion/

Folkhälsomyndigheten. (2019). hepatit C 2018, Hämtad den 13/1 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-

o/sjukdomsstatistik/hepatit-c/kommentarer-och-specialstatistik/2018/

Folkhälsomyndigheten. (2016). Att leva med hiv i Sverige, Hämtad den 30/3 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bf0e69d28d714840a5e508f935d9956d/att-

leva-hiv-sverige-studie-livskvalitet-16031-webb.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2010). Att göra systematiska litteraturstudier (1. uppl.)

Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl., s.133-143). Lund: Studentlitteratur.

Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur AB.

*Gilbert, L. & Walker L. (2010). ‘My biggest fear was that people would reject me once they

knew my status...’ :stigma as experienced by patients in an HIV⁄AIDS clinic in Johannesburg,

South Africa. Health and Social Care in the Community 18(2), 139–146. doi: 10.1111/j.1365-

2524.2009.00881.x

30

*Hill, R., Pfeil, M., Moore, J., & Richardson, B. (2015). Living with hepatitis C: A

phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 24(3-4), 428-438. doi:10.1111/jocn.12620

*Huq. E., Moriyama. M., Harris. E. E., Shirin. H & Rahman. M. (2019). Evaluation of nurses’

knowledge and attitude toward HIV-infected patients in Barbados. Journal of the International

Association of Providers of AIDS Care. 18, 1-9. doi: 10.1177/2325958219880592.

International Council of Nurses. Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för

sjuksköterskor, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening, hämtad den 13/1 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

*Ishimaru, T., Wada, K., Hoang, H., Bui, A., Nquyen, H., Le, H., & Smith, D. R. (2017) Nurses’

willingness to care for patients infected with HIV or Hepatitis B / C in Vietnam. Environmental

Health and Preventive Medicine, 22(9). DOI 10.1186/s12199-017-0614-y

Kirkevold, M. (2014). Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter.

Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering (ss. 130-141). Lund: Studentlitteratur

*Magnus, M., Herwehe, J., Murtaza-Rossini, M., Reine, P., Cuffie, D., Gruber, D., & Kaiser, M.

(2013). Linking and retaining HIV patients in care: The importance of provider attitudes and

behaviors. AIDS Patient Care and STDs, 27(5), 297-303. doi:10.1089/apc.2012.0423

*Neuman, M., & Obermeyer, C. (2014). Experiences of stigma, discrimination, care and support

among people living with HIV: a four country study. AIDS & Behaviour (17), 1796–1808. DOI

10.1007/s10461-013-0432-1

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv.

(3. uppl.) Stockholm: Liber

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2018). Study guide for essentials of nursing research: appraising

evidence for nursing practice (9. uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

*Saki, M., Mohammad Khan Kermanshahi, S., Mohammadi, E., & Mohraz, M. (2015).

Perception of patients with HIV/AIDS from stigma and discrimination. Iranian Red Crescent

Medical Journal, 17(6), e23638. doi:10.5812/ircmj.23638v2

31

SBU, (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –

patientupplevelser, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, hämtad från:

https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forskningsm

etodik.pdf

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 13 januari,

2020 från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-

sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 13 januari, 2020,

från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168

SFS 2017:1081. Diskrimineringslagen. Sveriges riksdag. Hämtad 14 april 2020 från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567

Suominen T, Koponen N, Mockiene V, Raid U, Istomina N, Vänskä M-L, Blek-Vehkaluoto M,

Välimäki M. (2010) Nurses’ knowledge and attitudes to HIV/AIDS—An international

comparison between Finland, Estonia and Lithuania, International Journal of Nursing Practice,

16: 138–147, doi:10.1111/j.1440-172X.2010.01822.x

*Stutterheim, S. E., Sicking, L., Brands, R., Baas, I., Roberts, H., van Brakel, W. H., . . . Bos, A.

(2014). Patient and provider perspectives on HIV and HIV-related stigma in Dutch health care

settings. AIDS Patient Care and STDs, 28(12), 652-665. doi:10.1089/apc.2014.0226

*Sublette, V. A., Smith, S. K., George, J., McCaffery, K., & Douglas, M. W. (2017). Listening to

both sides: A qualitative comparison between patients with hepatitis C and their healthcare

professionals’ perceptions of the facilitators and barriers to hepatitis C treatment adherence and

completion. Journal of Health Psychology, 22(10), 1300-1311. doi:10.1177/1359105315626786

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2.ed.) Philadelphia: Davis.

*Valencia-Garcia, D., Rao, D., Strick, L., & Simoni, J. M. (2017). Women's experiences with

HIV-related stigma from health care providers in lima, peru: "I would rather die than go back for

32

care". Health Care for Women International, 38(2), 144-158.

doi:10.1080/07399332.2016.1217863

Weiland, O. (2019) Hepatit B – akut. Kungsbacka: Internetmedicin AB. Hämtad 13 januari,

2020, Från: https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=239

WHO (2019). HIV/AIDS. Geneva: World Healt Organization. Hämtad 13 januari, 2020, från:

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hiv-aids

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning & klinisk verksamhet. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

33

Bilaga 1 – Artikelmatris

Nr. Författare, land, år

Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet

1. Abedinia N. et al. 2015, Iran

I am HIV-positive, but I am a human being: qualitative study on experiences of stigma in health care centres in the Islamic Republic of Iran

Denna studie syftar till att bedöma de problem HIV-positiva patienter möter när de söker vård i den Islamiska regioner.

Kvalitativ metod. Fokusgrupps intervjuer.

10 deltagare med positivt test för hiv.

HIV-positiva patienter stötte på problem när de kom i kontakt med vården, på grund av stigma, bristande kunskap och en upplevd rädsla från personalen för att bli smittade.

Hög

2. Adjei, et al. 2019. Ghana.

Chronic Hepatitis B stigma in Ghana: a qualitative study with patients and providers

Studien utforskade tro och kultur som bidrar till Hepatit B stigma och på vilket sätt Hepatit B stigma manifesterar utifrån perspektiv från människor med kronisk hepatit B såväl som vårdgivare i Ghana.

Undersökande kvalitativ design. ‘’face-to-face’’ intervjuer och fokusgruppsdiskussioner.

18 personer med kronisk Hepatit B och 47 sjukvårdspersonal.

Resultatet visade att personer som lever med Hepatit B utsätts för stigma i sociokulturella sammanhang och i hälso- & sjukvården.

Medelhög

3. Brener L. et al. 2014, Australien

Experiences of diagnosis, care and treatment among Aboriginal people living with hepatatis C

Denna studie syftar till att beskriva mönster av HCV vård och behandling samt upplevelser av att leva med en stigmatiserad sjukdom bland Aboriginer med hepatit C.

Kvalitativ metod. Intervjuer med förberedda frågor samt frågor enligt likertskalan.

203 st deltagare. 117 män och 84 kvinnor. Definiera sig som Aborigin och bärare av hepatit C.

Aboriginerna upplevde stress och stigma i samband med att de fick veta sitt positiva status. Flera beskrev att de blev utan någon form av eftervård i samband med diagnos. Detta ledde i sin tur till att många inte gick till sjukvården.

Hög

4. Brinsdon, et al. 2016. New Zealand.

“I’m taking control”: how people living with

Studiens syfte var att studera deltagarnas upplevelse av

Kvalitativ metod. Semistruktur erade ‘’face-

14 deltagare som var HIV-positiva. 12 män och 2 kvinnor.

Resultatet visar på att även om majoriteten av deltagarna hade positiva upplevelser, hade alla upplevt stigma vid kontakt

Medelhög

34

HIV/ AIDS manage stigma in health interactions

mötet med hälso- & sjukvården, inkl. tandläkare och optiker.

to-face’’ intervjuer 2013 och igen 2014.

med vården. Detta berodde på att hälso- och sjukvårdsarbetare var rädd för att själv bli smittade. Studien rapporterade även att patientens sekretess inte bibehålls.

5. Brunings, et al. 2013. Kanada

“It’s a Big Part of Our Lives” A Qualitative Study Defining Quality of Hepatitis C Care From the Patient’s Perspective

Studiens syfte var att utforska och beskriva patienters perspektiv på kvaliteten av sjukvård för hepatit C patienter på kliniker i British Columbia, Canada.

Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer.

44 deltagare med Hepatit C.

Studien rapporterar att deltagarna fått god vård. Studien framhäver hur viktigt det är med patientcentrerad vård och att behandla patienten med respekt.

Medelhög

6. Hill, R. et al. 2014. England

Living with hepatitis C: a phenomenological study

Syftet syfte var att över tid utforska upplevelsen hos vuxna som lever med hepatit C

En kvalitativ studie med en beskrivande fenomenolog isk metod.

23 deltagare med positiv hepatit C.

Resultatet visar att hepatit C positiva påverkas av omgivningen och bemötandet från samhället. Sjukvården har en viktig roll att vägleda patienten genom sjukdomen.

Medelhög

7. Leeann R. et al. 2017, Kanada

Stigma Experiences in Marginalize d People Living With HIV Seeking Health Services and Resources in Canada

Syftet var att undersöka patienter med hiv som kom från utsatta länder och deras upplevelse av stigma på sjukhus i Vancouver, Kanada.

Kvalitativ metod.. Semistruktur erad intervju

33 st deltagare. 21 män och 12 kvinnor Minst 18 års ålder, identifiera sig som flykting och konstaterad hivsmittad. Deltagarna var 18-74 år.

Många av deltagarna rapporterade att de känner en rädsla för att gå till sjukvården. Hur de blev bemött av sjukvården speglar hur de själva ser på sin sjukdom. Många upplevde skuld och skam vid mötet av sjukvården.

Medelhög

8. Magnus, et Linking and Kvalitativ 479 deltagare. Studien visade att kvinnor och Hög

35

al. 2013. USA.

Retaining HIV Patients in Care: The

Studiens syfte var att utvärdera patienters uppfattning av vårdgivares attityd mot HIV-

metod. Anonyma intervjuer.

äldre hade en förhöjd risk att uppleva stigma från sjukvården och att denna stigma ledde till uppehåll i behandlingen.

9. Saki, et al. 2015. Iran.

Perception of Patients With HIV/AIDS from Stigma and Discriminatio n

Studiens syfte var att förklara den uppfattade upplevelsen av stigma och diskriminering av patienter i deras roll som sjukvårdssökande.

Kvalitativ metod, med innehållsana lys och semistruktur erade intervjuer.

18 deltagare. 13 patienter, 3 familjemedlemmar och 2 sjukvårdspersonal.

Studien visade på tre huvudsakliga teman av stigma och diskriminering. Multidimensional stigma, Avvisande förolämpning och diskriminering vid mottagande av sjukvård.

Hög

10. Stutterheim , et al. 2014. Nederlände rna.

Patient and Provider Perspectives on HIV and HIV-Related Stigma in Dutch Health Care Settings

Studien undersöker perspektivet av personer som lever med HIV och sjukvårdare och deras möten.

Blandad metod. Kvantitativ tvärsnitts enkät och kvalitativ intervju.

262 bisexuella män deltog i enkäten. 22 HIV positiva patienter och 14 sjukvårdare intervjuades.

Studien rapporterade både positiva och negativa upplevelser. Negativa upplevelser kunde vara irrelevanta frågor och vägran till att ge vård. Positiva upplevelser var likvärdig vård och delaktighet i sin egen vård.

Medelhög

11. Sublette A.v. et al. 2012. Australien

Listening to both sides: A qualitative comparison between patients with hepatitis C and their healthcare professional s’ perceptions

Syftet med studien var att jämföra sjukvårdspersonal och patienters erfarenhet och upplevelse av vården vid hepatit c.

Kvalitativ metod. Jämförande analys av semistruktur erade intervjuer.

40 deltagare. 20 patienter och 20 sjukvårdspersonal.

Resultatet visade på att kommunikation mellan varandra är grunden för att förhindra och minska stigmatiseringen. Att inte ta varandra för givet och att inte döma personen utifrån dess sjukdom.

Hög

36

of the facilitators and barriers to hepatitis C treatment adherence and completion

12. Valencia- Garcia, et al. 2017. Peru.

Women’s experiences with HIV- related stigma from healthcare providers in Lima, Peru: “I would rather die than go back for care”

Studiens syfte var att presentera kvinnors erfarenhet av HIV- relaterad stigma inom vården i Lima, Peru.

Kvalitativ metod med ‘’face-to- face’’ intervjuer.

14 Kvinnliga HIV positiva patienter.

Reultatet visade på stigma från vårdpersonal. Exempel var misshandel vid vårdtillfället och försummande patienters rätt till sekretess.

Medelhög

0