Blickpunkt Försäkring 2014

Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr 1 2014

Ur detta nummer:

• Utökade rapporteringskrav för alla försäkringsföretag

”FLAOR”

• Effektiv revision av fi nansiella instrument genom iRadar

• De globala bankerna intensifi erar sitt arbete mot penningtvätt

Välkommen tillBLICKPUNKT: FÖRSÄKRING!

Innehåll

Kulturen viktig för hållbar riskhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Utökade rapporteringskrav för alla försäkrings-företag ”FLAOR” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

I huvudet på Svensk Försäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Fullt möjligt att outsourca under tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Svensk riskhantering i världsklass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Effektiv revision av fi nansiella instrument genom iRadar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

De globala bankerna intensifi erar sitt arbete mot penningtvätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Slopade momsgruppsregler ger högre kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

BLICKPUNKT: FÖRSÄKRING skickas till dig som är verksam inom försäkring och är ett initiativ av KPMGs försäkringsspecialister.

Vill ni veta mer om något specifi kt område kontakta gärna Paul Andersson, [email protected] eller Mårten Asplund, [email protected].

4 | Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring | 5

”En god riskkultur uppnås genom en kombination av sunda värderingar i branschen, bra regler och god tillsyn. Regelgivning är en del, men sunda värderingar och en god riskkultur i det enskilda företaget är minst lika viktigt”, konstaterade hon.

Även Finansinspektionen har tagit fasta på begreppet riskkultur, och i sina nya föreskrifter och allmänna råd

om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut (2014:1) slår myndighe-ten fast att ett företag ska driva sin verksamhet på ett etiskt ansvarsfullt och professionellt sätt samt upprätt-hålla en sund riskkultur. Riskkultur defi nieras här som ”yrkesmässiga värderingar, attityder och beteenden som har avgörande betydelse för hur ett företag hanterar sina risker”. Vidare vägleder Finansinspektionen företag gällande riskkultur med följande beskrivning ”Ett företag ska ha en gemensam och sund syn på risktagan-de som baseras på en förståelse för samtliga risker som företaget kan exponeras för samt hur dessa tas om hand i företaget. En sådan riskkultur ska ta hänsyn till företagets beslutade riskaptit. Företaget ska löpande infor-mera och utbilda berörd personal så att den har relevant kunskap om företagets

ramverk för riskhantering.” Det är tydligt att en organisations riskkultur spelar en central roll i en hållbar riskhantering och för att förändra en riskkultur måste de centrala aspekterna av denna kultur kunna beskrivas och kvantifi eras.

I det här numret följer vi bland annat upp behovet av harmoniserade regel-verk i en intervju med Christina Lindenius, VD för Svensk Försäkring.

I februari 2014 höll EIOPAs ordförande Gabriel Bernardino ett framförande i Grekland om myndighetens roll i den europeiska tillsynen och utvecklingen av regelverk. Bland annat talade han om vikten av att behålla en förnuftig balans mellan regelverksutvecklingen och dess underliggande syfte.

Gabriel Bernardino lyfte frågan om försäkringsregleringen är på väg att bli ett hinder för företagen och poängte-rade sedan att så inte bör vara fallet. Det är mer troligt att det nya europe-iska regelverksramverket möjliggör utvecklingen av hållbara försäkringspro-dukter och adekvat transparens mot kunderna, konstaterade han.

Under sitt framträdande uttryckte Gabriel Bernardino uppfattningen att EIOPA borde ha befogenhet att ta del

Kulturen viktig för hållbar riskhanteringav information om enskilda bolag och även kunna förbjuda fi nansiella produk-ter och tjänster.

En tankegång som även EU-kommissi-onens Michel Barnier gav uttryck för under EIOPAs årskonferens i Frankfurt i november 2013: ”EIOPA kan, under en begränsad tidsperiod, förbjuda produk-ter som inte är konsumentvänliga och borde också använda sig av dessa befogenheter”.

Under 2014 kommer EIOPA att tillämpa ett nytt tillsynsverktyg i form av stresstest, och målet är att under året utvärdera försäkringsföretagens uthållighet för marknadsrisker under en kombination av historiska och hypote-tiska scenarier. Även försäkringsrisker kommer att stressas utifrån en långvarig miljö med låga räntor. Undersökningen lanseras den 30 april, och EIOPAs rapport publiceras under november.

Återigen har Solvens 2 hamnat högt upp på agendan för hela branschen. Anledningen är att Finansinspektionen har beslutat att följa EIOPAs förbere-dande riktlinjer för företagsstyrnings-system, den framåtblickande be-dömningen av egna risker (FLAOR), lämnande av information och förhands-granskning av interna modeller.

Riktlinjerna tillämpas från den 1 januari 2014 fram till att Solvens 2-regelverket börjat tillämpas, och bland annat FLAOR ska rapporteras redan under 2014. I det här numret kan ni läsa mer om ORSA och den framåtblickande riskbedöm-ningen.

LäsarundersökningI början av mars genomförde vi en läsarundersökning för att ta pulsen på hur ni läsare upplever vår publikation Blickpunkt Försäkring. Till vår glädje är helhetsintrycket väldigt positivt, och

framför allt artiklarna om trender och regelverk & risk lockar många läsares uppmärksamhet. Det stora fl ertalet läsare uppger också att de lär sig något nytt i varje nummer. Även nivån på artiklarna faller väl ut, precis som frekvensen och formatet. Vi är likväl tacksamma för all återkoppling och eventuella synpunkter på hur vi kan göra publikationen ännu bättre, så ni är varmt välkomna att höra av er med förslag på eventuella förbättringar!

Aktuella frågorI det här numret av Blickpunkt Försäk-ring kan du läsa mer om aktuella frågor för försäkringsbranschen inom skatt, revision och rådgivning och dess implikationer för aktörer på marknaden.

Trevlig läsning!

Av Paul AnderssonDirector Financial Risk Management

Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, riskhantering och regel-efterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspek-tionen i Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Solvens 2 hos KPMG.


Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrnningn , riskhantering och regel-efterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljcchefh och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemmsdelegat åt Finansinspek-tionen i Committee of European Insurance and Occupatiotional Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Sololvens 2 hos KPMG.


Riskkultur är ett begrepp som tar allt större plats i försäkringsvokabulären. I Blickpunkt nummer 2/2013 återgav vi Maurice R. Greenbergs (CEO på AIG 1967-2005) citat ”Man kan inte lagstifta bort riskerna från branschen, vad man behöver är den rätta riskkul-turen”, och i novemberutgå-van av Blickpunkt berättade statssekreterare Johanna Lybeck Lilja om Finansdepar-tementets uppfattning om harmonisering av regelverk.

Blickpunkt Försäkring | 7

Utökade rapporteringskrav för alla försäkringsföretag ”FLAOR”I november 2013 genomförde Finansinspektionen ett av sina uppskattade FI Forum, och temat var myndighetens syn på och tillämpning av de förberedande riktlinjerna för Solvens 2 som EIOPA har tagit fram för att säkra fram-tiden för Solvens 2.

De fl esta försäkringsföretagen närvarade på det välbesökta forumet, kanske för att få reda på vilka bolag som skulle

komma att omfattas av tröskelvärdena för rapportering. Detta förblev emeller-tid osagt. Först i slutet av januari 2014 skickade nämligen Finansinspektionen ett brev till styrelse och VD för våra svenska liv- och skadeförsäkringsföre-tag med information om vilka företag och grupper som omfattas av tröskel-värden enligt de förberedande riktlin-jerna inför Solvens 2.

Utöver nuvarande regler för Solvens-rapportering och anvisningar för trafi k-ljusrapportering införs ytterligare krav på försäkringsföretagen under 2014 till följd av de förberedande riktlinjerna för Solvens 2. Finansinspektionen har i december 2013 rapporterat till EIOPA att de avser att följa de förberedande riktlinjerna.

De förberedande riktlinjerna avser:• Företagsstyrning

• Framåtblickande bedömning av egna risker (i enlighet med ORSA-principerna)

• Lämnande av information för årsrapport och kvartalsrapport

• Förhandsgranskning av Interna modeller

Det är den framåtblickande bedöm-ningen av egna risker (FLAOR) som alla försäkringsföretag ska rapportera till Finansinspektionen under 2014, oavsett tröskelvärde. Detta innebär bland annat att företagen behöver kunna visa kopplingen mellan företagets riskstrategi och strategiska planering samt beslutsfattande av styrelse, VD och nyckelfunktioner.

KPMGs erfarenhet är att det oftast krävs ett omfattande arbete att ta fram en adekvat policy, säkerställa en effek-tiv och lämplig process samt upprätta en rättvisande och relevant rapport, både internt och till tillsynsmyndigheten. För de företag som ännu befi nner sig

ORSA/FLAOR – tidslinje

20152014Q1 Q1Q2 Q3 Q4 Q2 Q3 Q4

Februari 2014

Nationella Tillsynsmyndigheter ska rapportera till EIOPA avseende utvecklingen motimplementering av FLAOR/ORSA

Under 2014

Försäkringsföretag förväntasrapportera FLAOR/ORSA “under utveckling”

Under 2015

Försäkringsföretag förväntas rapportera FLAOR/ORSA “under utveckling". För utvalda företag ska FLAOR baseras på Solvens 2-regelverket avseende Försäkringstekniska avsättningaroch SCR. Kvantitativa och kvalitativa uppgifter i den framåtblickande bedömningen ska baseras på Solvens 2-regel-veket. FLAOR ska jämföras med riskprofil enligt standard-formeln (gäller de som inte tillämpar Intern modell).

FLAOR/ORSA policy FLAOR/ORSA process FLAOR/ORSA rapport

February 2015

Nationella Tillsynsmyndigheter ska rapportera till EIOPAavseende utvecklingen motimplementering av FLAOR/ORSA

i en förstudiefas är det hög tid att inleda nästa fas för genomförande.

Styrelsen och företaget ska kunna visa att de beaktar resultaten av den framåtblickande bedömningen av egna risker och de insikter som har inhäm-tats under denna process i åtminstone sin fi nansiella planering, sin verksam-hetsplanering samt utvecklingen och utformningen av produkter.

Den framåtblickande bedömningenav egna risker innefattar följande delar:

• Styrdokument för den framåtblick-ande bedömningen av egna risker

• Dokumentation av varje framåtblick-ande bedömning av egna risker

• En intern rapport av varje framåtblick-ande bedömning av egna risker

• En tillsynsrapport om den framåt-blickande bedömningen av egna risker

Intern modell

Enligt riktlinjerna förväntas användare av interna modeller, som har en på-gående förhandsgranskningsprocess, att förbereda sig för att använda den interna modellen i bedömningen av sina totala solvensbehov.

Styrdokument FLAOR

Styrdokumentet för den framåtblick-ande bedömningen av egna risker, bör enligt riktlinjerna, åtminstone omfatta följande delar:

1. En beskrivning av processer och rutiner som införts för att genomföra den framåtblickande bedömningen av egna risker (FLAOR).

2. Beaktande av kopplingen mellan riskprofi len, de godkända risktole-ransgränserna och de totala solvens-behoven.

3. Information om (i) hur och hur ofta stresstester, känslighetsanalyser, omvända stresstester eller andra

relevanta analyser kommer att genom-föras, (ii) krav på datakvalitet, (iii) hur ofta bedömningen kommer att göras och en motivering av dess lämplighet, i synnerhet med hänsyn till företagets riskprofi l och volatiliteten i dess totala solvensbehov i förhållande till dess fi nansiella ställning, (iv) tidpunkten för den framåtblickande bedömningen av egna risker, samt omständigheter som kan föranleda behov av ytterligare en framåtblickande bedömning av egna risker utanför de normala tidsramarna.

Dokumentation FLAOR

Dokumentation av varje framåtblick-ande bedömning av egna risker bör åtminstone innebära att företaget styrker och internt dokumenterar varje framåtblickande bedömning av egna risker och dess resultat. Ledorden ”det som inte är dokumenterat och effektivt kan tillhandahållas, fi nns inte” är en lämplig ansats att utgå ifrån.

Intern rapport FLAOR

Den interna rapporten om varje

6 | Blickpunkt Försäkring


framåtblickande bedömning av egna risker bör åtminstone innehålla en sammanfattning av resultatet och slutsatserna så snart styrelsen har godkänt processen och resultatet. Detta ställer höga krav på styrelsens engagemang och involvering, vilket även ska redovisas i den svarsmall som FI tagit fram och som skall bifo-gas tillsynsrapporten.

Tillsynsrapport FLAOR

Tillsynsrapporten om den framåtblick-ande bedömningen av egna risker ska skickas till Finansinspektionen inom två veckor efter att den framåt-blickade bedömningen har godkänts av styrelsen.

Tillsynsrapporten bör enligt riktlin-jerna minst innehålla information om kvalitativa och kvantitativa resultat och de slutsatser som har dragits. Vidare ska information om metoder och hu-vudsakliga antaganden som används lämnats.

För de bolag som är utvalda för årsrap-portering per 2014-12-31 enligt riktlin-jerna för Lämnande av information ska i förekommande lämna en jämförelse mellan de totala solvensbehoven, de föreskrivna kapitalkraven och företa-gets kapitalbas.

Enligt information på Finansinspek-tionens hemsida ska ytterligare ett dokument bifogas till Tillsynsrappor-ten. Dokumentet ”Svarsmall”, som publicerades på Finansinspektionens hemsida den 27/2 2014, innehåller ett frågeformulär där bolaget bland annat ska beskriva tillvägagångssätt, beslut

och metoder för upprättande av den framåtblickande bedömningen.

Nuvarande och framtida

solvensbehov

I EIOPAs riktlinjer framgår att be-dömningen av totala solvensbehov kan göras oavsett vilka föreskrivna kvantitativa krav som gäller. EIOPA anger dock i riktlinjerna att den fortlö-pande bedömningen av uppfyllandet av föreskrivna kapitalkrav och krav på försäkringstekniska avsättningar har ett starkt samband med kvantitativa krav i Solvens 2-regelverket som under föreberedelseperioden ännu inte har börjat tillämpas.

I riktlinjerna uttrycks inte vilka värde-ringsgrunder som ska tillämpas för bedömning av solvensbehovet. Det fi nns dock ett fl ertal indikationer på att företagen ska ha en uppfattning hur bolagets solvensbehov ser ut i förhållande till det kommande Solvens 2-reglerna.

Vidare framgår av riktlinjerna att samtli-ga företag under 2014 ska förklara var-för användning av andra redovisnings- och värderingsgrunder vid bedömning av solvensbehovet i förekommande fall på ett bättre sätt tar hänsyn till företa-get särskilda riskprofi ler, risktolerans-gränser och affärsstrategi.

Under 2015 utökas kraven i riktlinjerna till att bedömningen ska innefatta en kvantitativ uppskattning av effekterna om de redovisnings- och värderings-grunder som tillämpats vid bedömning av solvensbehovet avviker från Solvens 2-regelverket.

Förväntningarna på de bolag som är utvalda av Finansinspektionen för Lämnande av information är högre och dessa företag kommer att behöva göra sin framåtblickande bedömning med utgångspunkt från de riktlinjer som EIOPA kommer att ge ut avseende värdering och kapitalkravsberäkning.

En kvantitativ analys och bedömning av ett företags nuvarande solvensbehov är viktig att ta fram som utgångspunkt för den framåtblickande bedömningen. Även historiskt solvensbehov kan vara väsentligt för att skapa förståelse för de framtida behoven.

Även om det inte uttrycks specifi kt i riktlinjerna för alla bolag så kommer det att vara nödvändigt att bedöma och analysera nuvarande kapitalbas och kapitalkrav enligt Solvens 2-regel-verket för att rapporteringen av den Framåtblickande bedömningen av egna risker ska kunna ge en rättvisande bild av bolagets nuvarande och framtida solvensbehov.

Principer för värdering och

beräkning av solvensbehov

I svarsmallen som ska skickas in tillsammans med tillsynsrapporten för den Framåtblickande bedömningen under 2014 ska uppgift om vilka vär-deringsgrunder som tillämpats i den framåtblickande bedömningen lämnas. Förvalda svarsalternativ är Solvens 2-regelverket, gällande svenska redo-visningsprinciper eller andra grunder.

I nuläget saknas riktlinjer för de värderingsprinciper som är grund för

bedömning av solvensbehov. Det saknas också riktlinjer för beräkning av kapitalkrav.

Enligt riktlinjerna kommer tekniska specifi kationer rörande värdering och beräkning av kapitalkrav att tillhand-hållas av EIOPA under våren 2014.

Innan riktlinjer publiceras kan vägled-ning tas från de värderingsgrunder och beräkning av kapitalkrav är de som tillämpades i konsekvensstudien för långa försäkringsåtaganden (LTGA-studien) som utfördes under 2013.

Antaganden som är grund för beräk-

ning av solvenskapitalkrav 2015

De företag som har valts ut av Finans-inspektion att lämna årsrapport per 2014-12-31 ska i den framåtblickande bedömningen som lämnas under 2015 analysera om de fortlöpande kommer att uppfylla de föreskrivna kapitalkra-ven i Solvens 2-regelverket och i den analysen beakta framtida väsentliga förändringar i sin riskprofi l.

Om riskprofi len för dessa utvalda företag avviker väsentligt från de anta-ganden som är grund för beräkningen av solvenskapitalkraven enligt Solvens 2-regelverket behöver den framåtblick-ande bedömningen som lämnas i så fall innehålla en kvalitativ och kvanti-tativ analys av skillnader mellan egna antaganden och antaganden i Solvens 2-regelverket.

Tillvägagångssätt för att bedöma skillnader för kapitalkravet kan, enligt riktlinjerna, först utgå från en kvalitativ analys och om den analysen visar att

avvikelsen inte är signifi kant behöver inte en kvantitativ bedömning göras.

Information om metoder och

huvudsakliga antaganden i

tillsynsrapporten

Som framgår ovan är det olika krav på större företag och grupper, utvalda för lämnande av information jämfört med de mindre företagen. Det kan också konstateras att det är högre krav gene-rellt under 2015 jämfört med 2014. För att vara förberedd för implementering-en av Solvens 2 är det säkerligen en god investering att även de bolag som inte omfattas av riktlinjerna för Läm-nande av information har ambitionen att beräkna kapitalkrav enligt riktlinjer som kommer att ges ut av EIOPA.

Kraven på att lämna uppgift om vilka principer som har tillämpas vid beräk-ning av solvensbehov och en förklaring om tillämpade principer för beräk-ning av solvensbehoven avviker från Solvens 2-regelverket gäller även de företag som inte är utvalda av Finansin-

spektionen att lämna årsrapport per 2014-12-31.

Alla företag kommer därför att behöva ha en god förståelse om det kom-mande Solvens 2-regelverket för beräkning av kapitalbas och kaptial-krav för att kunna uppfylla kraven i de förberedande riktlinjerna avseende den framåtblickande bedömningen av det totala solvensbehovet.

Försäkringsgrupper

Försäkringsgrupper har möjlighet att upprätta tillsynsrapporten som en enda handling för hela gruppen. I riktlinjerna fi nns särskilda krav i dialogen med tillsynsmyndigheten för att motivera att den framåtblickande bedömningen lämnas för hela gruppen. Företagen ska kunna lämna en redogörelse för hur dotterföretagen beaktas samt en beskrivning av hur förvaltnings-, lednings och tillsynsorganen i dotter-företagen har varit delaktiga i bedöm-ningsprocessen och godkännande av resultatet av bedömningen.

Av Håkan HenrikssonDirector Accounting Advisory Services

Håkan Henriksson är redovisningsspecialist med inriktning mot försäkringsföretag och har många års erfarenhet från redovisnings-frågor inom försäkringsområdet. Han har även fyra års erfarenhet från arbete som redovisningsexpert på Finansinspektionen och har representerat Finansinspektionen i arbetsgrupper för redovisning och Solvens 2 (pelare 1-frågor) inom European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA).


Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, riskhantering och regel-efterlevnad från linjeroller som riskkontroll-chef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspektionen i Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Solvens 2 hos KPMG.

Sammanfattning

Solvens 2 har äntligen tagit ett rejält kliv närmare mållinjen och först ut för alla försäkringsföretag är alltså regelverket kring den framåtblickande bedömningen av egna risker.

De insikter som företaget inhämtar under denna process avseende sin fi nansiella planering, verksamhetsplanering och utveckling och utformning av produkter, sin organisation och system för både företagsstyrning och intern kontroll kommer behöva omhändertas och förankras internt. Detta lär ta tid och resurser i anspråk, varför det är hög tid att prioritera detta arbete internt och säkerställa att även affärsnyttan stärks i takt med att det interna regelverket utvecklas och kunskapen ökar.


I huvudet på Svensk Försäkring– Försäkringsbranschens utmaningar 2014

Försäkringsbranschen står inför rejäla utmaningar i form av betydande regelförändringar, skärpt tillsyn och ytterligare

beskattningar. Det konstaterar Chris-tina Lindenius, VD på Svensk Försäk-ring, som också berättar för Blickpunkt Försäkring vilka frågor branschen bör ta itu med under 2014.

– Den pågående regelivern är kanske den mest påtagliga utmaningen för försäkringsbranschen i nuläget. Skärpt reglering och tillsyn, ytterligare beskatt-ning samt påverkan av regler, som gäller andra delar av fi nanssektorn, kan göra det svårare för branschen att fullgöra sin roll att ge trygghet mot risk. Alltför långtgående regleringar kan även inverka negativt på branschens förmåga att bidra till stabilitet och

tillväxt genom långsiktiga investe-ringar. Försäkringsföretagen har ju stor betydelse för den ekonomiska tillväxten på så sätt att de tar över risker för enskilda och för företag. De är också stora investerare i ekonomin och däm-par konjunktursvängningar med stabila placeringsinnehav. Svensk Försäkring kommer därför att ha fortsatt stort fokus på de omfattande regelföränd-ringarna som sköljer över försäkrings-branschen, menar Christina Lindenius. Arbetet med Solvens 2 går in i ett intensivt skede med utformningen av detaljregleringen inför införandet den 1 januari 2016. Osäkerheten kring den slutliga utformningen är fortsatt stor, liksom kopplingen mellan Solvens 2 och andra pågående regleringsinitiativ som den pågående översynen av tjänstepensionsdirektivet (IORP) och

hanteringen av Livförsäkringsutred-ningens betänkande. Andra aktuella regelfrågor som har stor betydelse för branschen rör distribution (IMD 2), dataskydd, fi nansiell rapportering och central motpartsclearing (EMIR) samt det nyligen aviserade förslaget från regeringen om att slopa avdragsrät-ten för privat pensionssparande. Den sammanlagda effekten av alla regel-förändringar är högst oklar, inte minst för livförsäkringsföretagen.

– Utöver de mer direkta effekterna i kölvattnet av fi nanskrisen sker andra stora förändringar i vår omvärld. Demografi ska förändringar, långsam ekonomisk tillväxt och lågsysselsätt-ning sätter press på pensionssystemen inom EU. I det sammanhanget lyfts behovet av kompletterande pensions-

sparande fram som ett sätt att säker-ställa tillräckliga pensioner i framtiden. Regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för privat pensionsspa-rande går i motsatt riktning, vilket är olyckligt, menar Christina.

Även välfärdssystemen påverkas av den demografi ska utvecklingen. Behovet av vård och omsorg ökar med en åldrande befolkning, samtidigt som den medicin-teknologiska utvecklingen och individers ökade krav på kvaliteten och tillgången till välfärdstjänster driver upp kostna-derna. Det fi nns en osäkerhet kring vad individen kan förvänta sig från de offent-liga välfärdssystemen och vilka behov som behöver tas om hand på annat sätt. En annan utmaning är att hantera de förändringar i klimatet som leder till att naturkatastrofer blir allt vanligare. I dessa sammanhang lyfts frågan i vilken mån privat försäkring kan bidra ytterligare till de skattefi nansierade systemen. En förutsättning för att privat försäkring ska kunna komplettera det offentliga är att ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna är tydlig.

Hur ser ni på den nuvarande utveck-

lingen där regelverken blir allt mer

komplexa och där mandat, roller

och ansvar förändras mellan myn-

digheterna i Sverige och Europa?

– Det är en utmaning att mycket av regelverk och tillsyn numera styrs av institutioner utanför Sverige. Det innebär att Sverige har mer begränsad möjlighet att påverka utformningen av lagstiftningen. Finansinspektionen och EIOPA har kommit att bli myndigheter

med mycket muskler och fl era olika roller. Vi vill därför framhålla vikten av att det förs en nära och löpande dialog med branschen, och det är vår för-hoppning att dialogen mellan politiker, myndigheter och berörda branschorga-nisationer fördjupas. Det är inte minst viktigt då regelutformningen måste påverkas redan på ett tidigt stadium i processen. När direktiven väl har klubbats fi nns det sällan utrymme för nationella lösningar. Vi måste få regler som är ändamålsenliga och som så långt som möjligt passar även för svenska förhållanden.

Finansdepartementets bedömning

är att EIOPA inte ska ta över an-

svaret för tillsyn av företagen, utan

detta ska ligga kvar på de nationella

tillsynsmyndigheterna. I branschen

så talas det trots allt om just en

sådan förändring av roll och ansvar

mellan EIOPA och de nationella till-

synsmyndigheterna. Hur ser Svensk

Försäkring på den här frågan?

– Det pågår för närvarande en utvärde-ring av det relativt nya tillsynssystemet som skapades som ett svar på fi nans-krisen. Det är för tidigt att säga vart det leder, och vi tycker att myndigheterna måste få mer tid på sig innan man gör några större ändringar. När det gäller frågan om det direkta tillsynsansva-ret kommer att överföras till EU-nivå måste vi komma ihåg att det inte fi nns samma skäl för en sådan utveckling för försäkringsföretag som för banker. Till skillnad mot försäkringsföretagen var bankerna en starkt bidragande faktor till att fi nanskrisen över huvud

taget uppstod. Bankerna har också stora behov av likvida tillgångar medan försäkringsföretagen har mer långsik-tiga åtaganden som inte ställer samma krav på likviditet. Bankerna är dess-utom sammanlänkade med varandra i och med betalningssystemet, varför en större samordning av tillsynen kan krävas där. Men det är tydligt att EIOPA kommer att påverka den tillsyn som bedrivs nationellt med hjälp av riktlinjer och rekommendationer.

Flera av de svenska försäkrings-

företagen som omfattas av regel-

verk från mer än en europeisk till-

synsmyndighet upplever att regler-

na sällan är just harmoniserade och

i vissa fall till och med motstridiga.

På vilket sätt arbetar Svensk Försäk-

ring för att harmoniseringen

ska öka?

– Ja, försäkringsföretagen påverkas ju inte bara av försäkringsregleringen, utan även av reglering på exempelvis bank- och värdepappersområdena. Detta gäller naturligtvis i varierande grad, beroende på om försäkringsfö-retaget är fristående eller ingår i en fi nansiell koncern. Men inga företag blir helt opåverkade. De nya heltäck-ande regelverken på bank- och värde-pappersområdena som kommer in i fi nanskrisens spår kan få återverk-ningar på exempelvis kapitalförvaltning och investeringsmöjligheter. Vi arbetar tillsammans med övriga bransch-föreningar om gemensamma frågor och lyfter även fram kopplingarna mellan lagstiftningsområdena i våra kontakter med myndigheter.


Alltför långtgående regleringar kan inverka negativt på branschens förmåga att bidra till stabilitet och tillväxt.Christina Lindenius

Christina Lindenius är vd för branschorganisationen Svensk Försäkring och försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation FAO.


Christina berättar vidare att Svensk Försäkring ser med oro på att det i många fall inte görs tillräcklig skillnad mellan bank- och försäkringsverksam-het och på att samordningen mellan lagstiftningsområdena och konsekven-serna för försäkringsverksamhet inte utreds tillräckligt. De tre europeiska tillsynsmyndigheterna EIOPA, EBA och ESMA behöver också samverka mer för att oväntade konsekvenser av och överlappningar mellan regelverk ska undvikas. Särskilt när det gäller ECB är det främst de planerade rapporterings-kraven som är en utmaning för försäk-ringsbranschen.

– Försäkring är inte bank och att ECB:s roll kan inte ses på samma sätt som när det gäller bankverksamhet. Dessa skillnader behöver framhållas även för ECB så att rapporteringen fyller de syf-ten som ECB har att verka för i detta fall, nämligen stabilitet på marknaden och inte stabiliteten hos enskilda försäkringsföretag.

Om vi går in på några centrala regel-

förändringar som branschen står

inför; livförsäkringsutredningen,

tjänstepensionsdirektivet och

Solvens 2. Hur arbetar ni med att

påverka detta? Upplever ni att det

fi nns en samsyn mellan Finansde-

partementet och Finansinspektionen?

– Nej, jag hoppas verkligen att vi ska undvika överraskningar. Vi har deltagit i de rundabordssamtal om transparens och utvidgad fl ytträtt som fi nansmark-nadsministern hållit. I vår remiss tog vi upp en mängd tekniska frågor kopp-lade till fl ytträtten och hade en mycket kritisk inställning till utredningens övriga delar. Det gällde inte minst för-slagen som är kopplade till överskotts-hanteringen i ömsesidigt bedrivna livförsäkringsföretag.

– När det gäller tjänstepensionsdirek-tivet så deltar vi i utredningens arbete med en expert och för löpande diskus-sioner med våra medlemmar. I utred-ningens uppdrag ingår att behandlafrågan om en möjlighet för dagens livförsäkringsföretag att omvandla sig till tjänstepensionsföretag avseende deras tjänstepensionsverksamhet.

För företag med blandad verksamhet blir det då en fråga om att dela upp verksamheten mellan tjänstepensions-verksamhet och övrig verksamhet. Vår målsättning är att tjänstepensionsverk-samhet ska omfattas av bästa möjliga reglering, oavsett om den bedrivs i försäkringsföretag eller i tjänstepen-sionsföretag. I detta ingår att konsu-mentskyddet ska vara likvärdigt och att utredningens arbete samordnas med förberedelserna inför Solvens 2 om ett försäkringsföretag får möjlighet att omvandla sig till tjänstepensionsföretag.

Ser ni behov av ytterligare reglering

och ökat fokus från Finansinspektio-

nen när det gäller just konsument-

skyddet?

– Möjligen, men vi är generellt tvek-samma till om inriktningen på exempel-vis informationskraven som nu håller på att tas fram är rätt i så mening att de underlättar för konsumenten. Vi är oroliga för att förslagen överlappar varandra, med följd att konsumenterna dränks i information. Att kvantitet går före kvalitet.

Christina menar att utgångspunkten för det fortsatta arbetet måste vara konsumenternas behov och förutsätt-ningar. Vilka möjligheter har konsu-menterna att ta till sig information om försäkringsprodukter? Hur ska vi arbeta för att säkra att försäkringsbranschen har nöjda och trygga kunder med ett bra försäkringsskydd? Svensk Försäk-ring ställer sig bakom kravet på att den som förmedlar försäkringar tydligt ska informera kunden om vem han eller hon företräder, om priset på förmed-lingsuppdraget och om det till exempel är ett försäkringsföretag som betalar provision till förmedlaren. Svensk För-

säkring delar också uppfattningen att provisionsersättning inte ska betalas till förmedlare vid oberoende rådgivning.

När det gäller Solvens 2 har ju Fi-

nansinspektionen beslutat att verka

för att företag och försäkringsgrup-

per förbereder sig och avser att följa

upp detta. Samtidigt fortsätter de

nuvarande regelverken att gälla till

dess att Solvens 2 börjar tillämpas.

Var detta rätt väg att gå och hur väl

förberedda är de svenska försäk-

ringsföretagen?

– Finansinspektionen måste göra sitt yttersta för att följa de riktlinjer som EIOPA antar, det följer av den förord-ning som reglerar EIOPA. Därför är det förståeligt att Finansinspektionen följer riktlinjerna för förberedelse inför Solvens 2. Vi tycker att Finansinspek-tionen har en lämplig inställning till riktlinjerna genom att de via sin tillsyn ska följa företagens förberedelser och inte kräver en förtida tillämpning. Läget i Sverige är ju sådant att Finansdepar-tementet har aviserat att det svenska genomförandet i lag av Solvens 2 kom-mer att vara klart den 1 juli 2015. Det är tre månader för sent, vilket riskerar att påverka de svenska försäkringsföre-tagens möjligheter att i tid ansöka om en del av de tillstånd som de behöver för att allt ska vara på plats när Solvens 2 ska börja tillämpas den 1 januari 2016 (”phasing in”). Även om försäkrings-företagen allmänt sett ligger bra till i förberedelsearbetet så återstår fort-farande ett omfattande arbete. Det fi nns en risk att allt inte blir klart i tid.

Finansinspektionen föreslår att

livförsäkringsföretag som hanterar

tjänstepension ska hantera tjänste-

pensionsförsäkring som en separat

fond vid rapportering. Är det lämp-

ligt, och vilka mandat har Finansin-

spektionen att tillämpa förslaget?

– Det är ju som sagt osäkert hur den kommande svenska tjänstepensions-regleringen kommer att se ut. Den förberedande rapportering som vissa försäkringsföretag gör under förbere-delsetiden är just en förberedelse, så att de senare ska kunna uppfylla de nya och mycket omfattande rapporte-ringskraven. De måste förbereda sig för den reglerings- och rapporterings-miljö som de kommer att befi nna sig i efter den 1 januari 2016. Men de ska inte behöva göra mer än så. Det är inte meningen att de nu ska rapportera sådant som senare inte är aktuellt. Finansinspektionen har endast rekom-menderat försäkringsföretagen att hantera sin tjänstepensionsverksamhet som att överskott från den inte kan användas för att täcka förluster i den övriga verksamheten. Det är i det här läget inte något krav och kan inte heller vara det.

Även om försäkringsföretagen allmänt sett ligger bra till i för-beredelsearbetet så återstår fortfarande ett omfattande arbete. Christina Lindenius


Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, riskhantering och regel-efterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspek-tionen i Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Solvens 2 hos KPMG.


Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrnningn , riskhantering och regel-efterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljcchefh och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemmsdelegat åt Finansinspek-tionen i Committee of European Insurance and Occupatiotional Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Sololvens 2 hos KPMG.

I jakten på kostnads-besparingar kommer ofta outsourcing på tal. Men för försäkringsbolag och banker som ligger under Finansinspektionens tillsyn fi nns det en del fallgropar.

utsourcing innebär att ett företag låter ett annat företag sköta en eller fl era funktioner eller processer.

Tanken är att det outsourcande företaget ska kunna fokusera på sin kärnverk-samhet. Eller så hoppas företaget kunna omvandla fasta kostnader till rörliga, öka lönsamheten genom att minska kostnaderna och endast behöva söka och rekrytera personal inom kärnverksamheten. Ett annat företag med annan kärnverksamhet kan uppnå bättre effektivitet, kvalitet och snabbare så kallad time to market.

Vanligtvis rör det sig om någon av följande typer av outsourcing: offshore som innebär att arbetsmoment eller processer läggs ut på ett annat företag eller onsite, som innebär att arbetsmo-ment eller processer görs på företaget i den dagliga verksamheten.

Outsourcing kan vara mer eller mindre omfattande. Ibland berörs hela avdel-ningar. Men det kan också handla om specifi ka processer eller enstaka IT-system och aktiviteter. Ett område där outsourcing länge har varit vanligt förkommande är IT. Traditionellt har det handlat om drift och förvaltning, men på senare tid har även Software as a Service (SaaS) blivit allt vanligare.

Ett annat område med omfattande outsourcing är call center-verksamheter,där det numera ofta handlar om att köpa upp enskilda tjänster eller funktioner. Det är alltså inte hela processer som outsourcas, utan enskilda individer och roller som till exempel administrativa roller i bok-föringsprocesser. Rent praktiskt fungerar det så att den anställde på outsourcingföretaget loggar in sig på kundens IT-system via exempelvis en

Fullt möjligt att outsourca under tillsyn

Citrix-lösning för att precis som vanligt jobba tillsammans med kundens anställda.

Konsekvensen blir att gränsen mellan att hyra in extra personal och att outsourca suddas ut. Den anställde på outsourcingföretaget blir en sorts virtuell anställd som kostar betydligt mindre. Men det fi nns också invänd-ningar mot outsourcing. Vanliga farhågor berör kvalitet, effektivitet och konkurrenssituation. Blir slutkundens upplevelse lika bra? Blir det onödiga överlämningar som sänker effektivite-ten och förståelsen för helheten? Vill företaget verkligen överföra kunskap till ett annat företag som kan bli en framtida konkurrent?

Invändningarna kan också gälla skatter. Inte minst bland banker som inte kan kvitta sin moms eftersom fi nansiella tjänster är momsbefriade. Det gör inköpta tjänster 25 procent dyrare än att ha egna anställda. Förslaget om slopade momsgrupper kommer också att leda till nya frågeställningar.

Ytterligare en aspekt handlar om regelverk. Det fi nns nämligen fl era regler som begränsar utrymmet för outsourcing för företag som ligger under Finansinspektionens tillsyn.

Både svenska och internationella banker har sedan länge arbetat med att sänka kostnader genom att fl ytta sina verksamheter till lågkostnadsländer. Det handlar emellertid ofta inte om outsourcing, eftersom det fortfarande är banken som genomför arbetsmo-menten. Ett exempel är de stora internationella bankerna som har förlagt delar av sina verksamheter

i Indien. Ett annat exempel är svenska Swedbank, som har fl yttat sin IT-verk-samhet till sin egen bank i Tallinn.

Men det fi nns också exempel på outsourcing av bankverksamheter. Till exempel har både Nordea och SBAB outsourcat sina IT-verksamheter till Tieto.

Svenska banker och försäkringsbolag outsourcar sällan till leverantörer utanför EU. En viktig anledning är att många regelverk är gemensamma inom EU. Det betyder att reglerna i stort sett är desamma och att det inte är så stor skillnad på att outsourca inom Sverige respektive EU. Det fi nns skillnader i lagtexter, men innebörden är snarlik. Dessa problem är också relativt enkla att hantera eftersom EU har ett gemensamt ramverk för utbyte av varor och tjänster. Mycket går att hantera genom att formulera avtal på ett visst sätt.

För den som vill minska kostnaderna rejält är outsourcing till låglöneländer utanför EU mer intressant, eftersom både löner och priser där är betydligt lägre. Här uppstår emellertid den stora utmaningen, eftersom det fi nns en rad olika aspekter som måste hanteras utifrån ett regelverksperspektiv.

Allra svårast är det att outsourca hela IT-system och processerna runt dessa. Viss information får helt enkelt inte lagras utanför EU. Det är också svårt att lägga ut delar av utvecklingsprojekt, efter-som data inte får föras ut utanför EU.

Ett sätt att outsourca administrativa processer är att lägga IT-systemet i Sverige och samtidigt låta inloggning

och bearbetning ske i ett land utanför EU. På så sätt är informationen lagrad i Sverige.

Det här tillvägagångssättet ställer dock stora krav på både det egna bolaget och leverantören. Inte minst måste bolagets styrelse säkerställa att leverantören uppfyller alla regler som gäller för det egna bolaget. Det räcker inte med att bara formulera kontraktet på ett visst sätt, utan det måste göras på samma sätt som om det vore det egna bolaget.

Till de viktigare områdena hör bland annat risk, intern kontroll och regel-efterlevnad. Ett exempel är processer som omfattar affärsbeslut och därige-nom påverkar risker. Därför har styrelsen fullt ansvar, även om de görs av en underleverantör. Det krävs med andra ord en noggrann genomgång av processerna och mappning mot vilka regler som gäller för respektive aktivitet. Andra exempel är speciella krav på ansvar vad avser SLA, säkerhet och användarrättigheter.

Även om man löser regelverksaspekt-erna rent legalt så fi nns det ett antal konsekvenser som banker och försäk-ringsbolag bör beakta. Några av de viktigaste är:

• Regelkravens påverkan på business caset.

• Nya roller kommer att behöva defi nieras och tillsättas.

• Nya risker behöver identifi eras och följas.


Av Joachim GrebeSenior Manager, Head of Financial Services

Joachim Grebe har mångårig erfarenhet som programledare och fi nans-analytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den fi nansiella sektorn.


O


Svensk riskhantering i världsklass

PMG har vunnit Sidas upphandlingsprocess vid två tillfällen och har därigenom genomfört programmet vid

26 tillfällen under de senaste tio åren. Fler än 600 beslutsfattare inom fi nans-sektorn i ett 50-tal länder i Sydostasien, Latinamerika, Östafrika och Östeuropa har genomgått utbildningen.

När Sverige öppnade ambassad i Bagdad 2010 gavs också möjligheten för Sida att inom sin landstrategi för biståndet erbjuda utbildningspro-grammet för den irakiska banksektorn. Fyra år senare har KPMG utbildat cirka 100 irakiska beslutsfattare. Många av dessa bidrar till att förstärka landets ekonomiska utveckling och förbättra relationerna till Sverige.

Målet med utbildningsprogrammet är att öka kompetensen hos bankernas ledningar och medarbetare, inte minst inom områden som riskhantering och kreditprocessen. Utgångspunkten är att en väl fungerande fi nanssektor är en förutsättning för att uthålligt kunna främja ekonomisk tillväxt och motverka fattigdom. Med bättre riskhantering i bankerna kan man i större utsträckning låna ut pengar och främja tillväxt bland småföretagare.

Varje program innehåller en tre veckor lång intensivkurs i Stockholm som ger deltagarna en övergripande och praktiskt tillämpbar kunskap om hur utvecklingen av fi nansmarknaden, diversifi ering av aktörer, användningen av nya teknolo-gier, förbättrad kredithandläggning och mer avancerad riskhantering kan bidra till ökad fi nansiell stabilitet, ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning.

Kursens studiebesök hos någon av de svenska sparbankerna, för att ta del av deras modell och dess bidrag till Sve-riges utveckling, brukar väcka många intressanta diskussioner och idéer bland deltagarna.

Programmets innehåll har utvecklats under åren och berör en rad priori-terade riskområden och utmaningar som i dag bromsar utvecklingen i de fl esta deltagande länder. Bland annat behandlas de begränsade möjlighe-terna att bedöma ett företags eller en persons kreditvärdighet eftersom tillgång till tillförlitlig data saknas.

Ett annat problemområde är en bris-tande riskkultur, som försämrar kvali-teten i bankernas kreditverksamhet och ökar förekomsten av kreditför-luster. Andra områden som behandlas är bristande regelverk, korruption och penningtvätt.

Ytterligare en utmaning för bankerna är att möta behovet av krediter bland de små och medelstora företagen när de saknar eller har bristande fi nansiella kunskaper. Detta är något som defi ni-tivt begränsar utveckling och tillväxt i privatsektorn. Programmet möjliggör också diskussioner mellan fi nansiella aktörer och tillsynsmyndigheter.

Eftersom programmet bjuder in delta-gare från alla aktörer inom fi nanssek-torn, från centralbank till mikrofi nans-institut, bidrar varje program till att öka förståelsen för banksektorns regionala utmaningar. Programmet bidrar även till en ökad dialog bland beslutsfattare på centralbanker och tillsynsmyndigheter.Det är värdefullt att dessa parter kan

träffas på neutral mark och ger även centralbanker möjlighet att dela erfa-renheter med andra länder och skapa sig en bättre förståelse för bankernas verksamhet och best practice inom riskhantering.

Utbildningsfasen i Stockholm – som kombinerar föreläsningar, grupparbete och ett stort antal praktiska övningar – bygger på erfarenhetsutbyte från fl era företagsbesök hos svenska banker och sparbanker. Även möten med gäst-föreläsare från Finansinspektionen, Riksbanken och andra representanter för svenskt näringsliv är viktiga inslag i programmet. Under de regionala uppföljningarna medverkar också lokala fi nansiella aktörer, centralbanker och även företag med stor betydelse för den fi nansiella utvecklingen och tillväxt i privatsektorn. Ett par exempel är tele-komföretaget Vodafone, som har drivit utvecklingen av mobile banking i östra Afrika, eller fordonstillverkaren Scania, som i samarbete med Sida driver ett utbildningsprogram för mekaniker i Irak.

En viktig del av programmet är delta-garnas förändringsarbeten. Det går till på så sätt att deltagarna rekryteras till programmet i grupper om två till fem personer som gemensamt har identi-fi erat ett förändringsinitiativ som de ska arbeta med under programmet.

Med stöd av mentorer från KPMG utvecklar och konkretiserar deltagarna sina förändringsinitiativ under de tre veckorna i Sverige. För att ge delta-garna bättre förutsättningar att lyckas med sitt arbete tränar mentorerna del-tagarna med hjälp av praktiska övningar i presentationsteknik och projektled-


Sedan 2003 har KPMG utvecklat och drivit Risk Management in Finance/Banking, ett internationellt Sida-sponsrat utbildningsprogram som bidrar till fi nansiell stabilitet, ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i Sida:s samarbetsländer.

K


Så här säger deltagarna:

“The program has been amazing with valued added topic and changes initiatives from various country which enable me to understand how things are going in other countries.”

“I enjoyed the learning experience. It was crafted very cleverly in a manner that it mixed learning and fun seamlessly. It is very effective.”

“It’s a great opportunity for people from countries, like Georgia, to build a strong network with the same background professionals and share experiences.”

ningsmetodik. Deltagarna får även stöd vid specifi ka ämnesrelaterade frågor av KPMGs ämnesexperter under programmets gång.

Sex månader efter kurstart följs arbetet med förändringsinitiativen upp vid ett regionalt seminarium, som i första hand fokuserar på resultatuppfölj-ning och erfarenhetsutbyte mellan grupperna. Denna fas är anpassad till deltagarnas behov med inslag av regio-nala alternativt nationella experter som bjuds in för att bidra med presenta-tioner, gruppövningar och diskussioner. Det fi nns många exempel på positiva resultat bland de 160 förändringsini-tiativ som hittills har genomförts inom ramen för programmet. Här fi nns resultat som inte bara har bidragit till att förbättra stabiliteten i den fi nansiella sektorn, utan som också har bidragit till att främja utvecklingen av den privata sektorn och minska fattigdomen i de deltagande länderna.

Mentorsstöd tillhandahålls efter en fastställd tids- och aktivitetsplan, och sträcker sig även under sex månader efter den regionala uppföljningen. Risk Management in Finance/Banking har varit ett framgångsrikt utbildningspro-gram som har fått uppmärksamhet och stöd av bland annat Världsbanken, Sidas amerikanska motsvarighet USAID och även riskhanteringsorga-nisationen Global Association of Risk Professionals (GARP), som också sponsrar ett förändringsinitiativ i Azerbajdzjan.

Löpande deltagarutvärderingar visar på mycket positiv feedback överlag, och

även feedbacken från kursdeltagarnas arbetsgivare, däribland banker och cen-tralbanker, är positiv. Programledningen arbetar löpande med att vidareutveckla programinnehållet, inte minst med hänsyn till de nya trender som driver regionerna, som exempelvis Mobile banking och Islamic banking.

Tre framgångsrika förändringsinitiativ1. Bättre tillgång till krediter för kvinnliga företagare i RwandaMed hjälp av en kartläggning har teamet tagit fram en riktlinje som föreslår en rad åtgärder för att främja utlåning till kvinnor. Ett samarbete och

diskussioner med tre lokala banker och tre mikrofi nansinstitut har inletts för att identifi era, utvärdera och anpassa befi ntliga produkter till företagskoope-rativ drivna av kvinnor.

2. Riktlinjer för användning av intern ratingmodellvid kreditbeslutEtt team från Makedonien har skapat riktlinjer för användning av interna ratingmodeller vid kreditbe-slut. Initiativet med en riskbaserad modell kommer att höja kvaliteten i riskbedömning och prissättning i utlåningsprocessen. Teamet har även inlett diskussioner med ett ledande

kreditvärderingsinstitut för ett möjligt samarbete.

3. Ökad utlåning baserad på kassafl ödesanalys Ett team från Irak har arbetat för att få till en kulturförändring i utlånings-processen i deltagande banker genom att vidareutveckla kreditpolicyn till att omfatta kassafl ödesanalys samt integrera andra typer av säkerheter än fastigheter. Fastigheter är i dag den vanligaste typen av säkerhet, vilket rejält försämrar utlåningsmöjlig-heterna till små och medelstora irakiska företag.

Av Leif WallerPartner, Financial Risk Management, RMIF/B programansvarig

Leif har drygt 20 års erfarenhet från arbete inom den fi nansiella sektorn i Sverige och internationellt. Utöver samarbetet med Sida har han även genomfört uppdrag för bland annat IFC, IMF och Världsbanken. Leif har lång erfarenhet av att ta fram behovsanpassade utbildningsprogram inom bank- och fi nans i utvecklingsländer men även för aktörer på den svenska fi nansmarknaden.

Av Francois-Xavier BonnevieDirector, Financial Risk Management, RMIF/B programledare

Francois-Xavier har 20 års arbetserfarenhet inom kreditverksamhet, utveckling av riskhanteringsramverk och styrningsmodeller både i Sverige och utomlands. Hans erfarenhet som fi nansrevisor, banktjänsteman och de senaste 13 år som fi nans- och riskrådgivare har gett honom möjlighet att utveckla en gedigen förståelse av de aktuella drivkrafter, utmaningar och utvecklingsmöjligheter som påverkar fi nansmarknadernas utveckling i Afrika, Asien, Mellanöstern och Östeuropa.


Effektiv revision av fi nansiella instrument genom iRadar

et var KPMG Frankfurt som utvecklade verktyget som numera inte bara används av samtliga fi nansiella

revisionskunder i Tyskland utan också av andra kunder över hela världen. Till exempel används iRadar för i stort sett samtliga KPMG Sveriges större revisions-uppdrag inom försäkrings-branschen.

– Som exempel kan vi nämna en kund där vi analyserade 1 000 instrument inom en vecka, och presenterade en

rapport som på ett tydligt sätt visar vilken andel av portföljen som kunnat stämmas av mot referensvärden, var differenser uppstått och hur dessa kunde analyseras vidare, berättar Mohammed Farahani, Manager inom Financial Services Audit.

– De slutsatser vi presenterar för kunden är tydliga och ger kunden detaljerad information presenterad på ett övergripande sätt som ger dem ytterligare kännedom om sina innehav.

En stor fördel med KPMGs verktyg – som sysselsätter ett team med trettiotalet specialister som på heltid ägnar sig åt värdering av fi nansiella instrument – är att det erbjuder möjlig-heten att jämföra värderingsteknik och värderingar som avser verkligt värde för fi nansiella instrument. iRadar är med andra ord ett unikt hjälpmedel för att hantera utmaningarna vid analys av komplexa portföljer av instrument, nya fi nansiella produkter och investerings-strategier.

iRadar är ett verktyg som KPMG använder och som gör det möjligt med en oberoende verifi ering av priser på hela portföljer av fi nansiella instrument. Totalt analyseras uppemot 40 000 portföljer årligen med hjälp av verktyget, som bygger på en databas med cirka 250 000 analyserade värdepapper.

Användningsområdet är visserligen brett, men inom revisionsuppdragen är den tydligaste fördelen med iRadar att verktyget på ett effektivt och tryggt sätt ger en fullständig avstämning av marknadsvärdet av en hel portfölj som innehåller ett stort antal instrument. Det kan handla om exempelvis aktier, obligationer och fonder eller om kom-plexa derivatinstrument.

Mårten Asplund, Partner inom Financial Services Audit, konstaterar att gransk-ning och värdering med hjälp av iRadar utförs på ett mer effektivt sätt med ett tydligt kundvärde som följd.

– Vi kan ge ledningen och styrelsen trygghet i att vi analyserat stora delar av deras portfölj, ibland upp till 90-95 procent av det totala värdet, och kan visa på exakt vilka avvikelser vi har på totalnivå, och även nedbrutet på varje instrument, säger han.

– Det blir konkret och tydligt för dem att vårt arbete bidrar till att ge dem trygghet och därmed mervärde. Det känns också bra att veta att detta är ett verktyg som vi inom KPMG använder

på fl era av våra största, och därmed världens största, förvaltare av fi nan-siella tillgångar.

Faktaruta:

KPMGs användning av iRadar i revisionsuppdrag i Sverige är ett led i företagets

strävan att modernisera revisionen av komplexa fi nansiell data. Samtliga kunder kan

dra nytta av dess fördelar, som innebär en ytterligare kvalitetssäkring.

Dessutom kan resultaten från en iRadar-analys användas till:

• Oberoende analys av bland annat rating, förfallostruktur, geografi ska sektorer, som

inte syns vid en vanlig avstämning av marknadsvärden mot motpart.

• Kvalitativ marknadsanalys på portföljnivå.

• Underlag för att påvisa var riskerna i en portfölj ligger, vilket gör det möjligt att

– i samverkan med kunden – inrikta revisionen mot rätt områden.

• Utvärdering av kundens egna data som deras värdering bygger på

• Benchmarking av värden för jämförbara investeringar mellan olika klienter. Det stora

antalet användare innebär att verktyget kan ligga till grund för en unik benchmark.

• Tillgång till specialister som kan användas för att hantera mer komplexa instrument,

både internationellt och lokalt.

Av Mårten AsplundPartner, KPMG FS Audit

Mårten Asplund är auktoriserad revisor och arbetar sedan många år med revision av fi nansiella bolag, främst försäkringsbolag. Han jobbar även med utveckling av FS Audit inom KPMG.

Av Magnus RipaSenior manager, KPMG FS Audit

Magnus Ripa är auktoriserad revisor och arbetar med fl era av KPMGs största kunder inom FS, främst försäkringsbolag.


The KPMG iRadar Audit Assist – Hur fungerar det?

Hedge Fund Data Upload

• No specifi c format required

• Secure interface

• Generally accepted data

integrity

Data Mapping

• Mapping to the KPMG

iRADAR’s specifi c tables

• Quality check done by the

KPMG iRADAR

Independent Valuation

• 10 years in production

• 30+ specialists involved

• 530 clients in 20 countries

• 40,000 portfolios processed

annually

• 250,000 securities analyzed

in database

• The KPMG iRADAR operates

out of the Cayman Islands,

Germany and India

Assurance Package

• Tailored quarterly assurance

reporting

• Detailed results and analytics

• Regular on-site workshops

• Knowledge transfers

• Process benchmarking

• Industry best practice

recommendations

Local Contact

• Local client support

• Communication of results

Stakeholders

AdvisorInvestor

Director

Admini-strator

Manager

D

De globala bankerna intensifi erar sitt arbete mot penningtvätt

Nu ökar åter intresset för AML (Anti Money Launde-ring) bland världens största globala banker. Det visar en aktuell enkätstudie från KPMG, som har intervjuat 300 anställda med AML-relaterad yrkesbakgrund på globala bankerna i drygt 40 länder.

Av KPMGs enkätstudie framgår bland annat att arbetet med att motverka penningtvätt får allt högre prioritet inom den

internationella bank- och fi nanssektor, där ekonomin i övrigt kännetecknas av instabilitet, stora svängningar och drama-tiska förändringar i affärsmiljön.

Till exempel uppgav hela 88 procent av dem som medverkade i enkäten att deras styrelse visade ett aktivt intresse för AML-frågor, vilket är 26 procent fl er än i 2011 års enkätstudie. Bötesbeloppen för bristande efterlev-nad av regelverket uppgår numera till fl era miljarder USD, och de reglerande åtgärderna innebär allvarliga hot mot rätten att bedriva verksamhet. Den globala trenden med allt mer aktiva tillsynsmyndigheter märks också i Sverige, där vi på senare tid har haft ett antal uppmärksammade sanktions-beslut och ingripanden från Finansin-spektionen.

I fl era regioner har antalet böter mins-kat. Däremot har beloppen för varje

enskild bot ökat markant, vilket visar att tillsynsmyndigheterna är fortsatt fast beslutna att förhindra olaglig verksamhet.

De omfattande förändringar som genomförs av fi nansinstituten är en reaktion på de allt mer långtgående globala penningtvättsreglerna, däri-bland det fjärde penningtvättsdirekti-vet och det amerikanska regelverket Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA).

Trots dessa förändringar frågar sig många om det är möjligt för globala företag att ha ett AML-program som uppfyller alla de krav och förväntningar som ställs på de fi nansiella instituten. Inte minst mot bakgrund av att företa-gen fortsätter att misslyckas med att leva upp till kraven som tycks föränd-ras allt oftare.

Av KPMGs omfattande enkätstudie framgår bland annat att kostnaderna för att efterleva de nya reglerna fort-sätter att öka med i genomsnitt 53

procent för banker, vilket överstiger de tidigare prognoserna på över 40 procent under 2011. Det handlar fram-för allt om system för transaktions-övervakning, genomgång, uppdate-ring och underhåll av kundfi ler samt rekrytering av personal.

Bland de medverkande bankerna hade hela 95 procent infört en global strategi för att hantera frågorna, visar studien. Av dessa uppgav dock endast 32 procent att de lyckades upprätthålla global enhetlighet i tillämpningen av policyn på dotterbolag och fi lialer.

Av enkäten framgår också att personer i politiskt utsatt ställning (PEP) fortsätter att vara ett fokusområde som företags-ledningarna uppmärksammar allt mer. Av de tillfrågade uppgav 82 procent att deras företagsledning är delaktig i godkännandeprocessen av kunder som identifi eras som så kallade PEPs.

Tre tips för att hantera penningtvättLiksom med andra affärskritiska frågor är ledningens och styrelsens engage-mang en kritisk framgångsfaktor.

• Utse en person i styrelsen som har ansvar för alla frågor som rör penningtvätt.

• Se till att det fi nns ett fastställt pro-gram för hela bolaget för hur regler om penningtvätt ska kunna efterlevas.

• Var öppen för olika tekniska lösningar och automatisering som kan bidra till effektivitet givet god övervakning och kontroll.

Av Minela HadziomerovicManager

Minela är ekonom och arbetar med praktiskt tillämpning av fi nansiella regelverk. Hon har erfarenhet från reglerade sektorer i både Sverige och internationellt och arbetar primärt mot fi nansiella företag inom etik och compliance med särskilt fokus på penningtvättsfrågor och antikorruption.


Hur kan kpmg hjälpa till?

• Är ditt bolag redo för det fjärde penningtvättsdirektivet? Vår tjänst ”KPMG AML Health check” hjälper er identifi era brister och förbereda er inför de kommande regelverksförändringarna

• Sitter du i styrelsen på ett fi nansiellt institut som träffas av penningtvätts-reglerna? KPMG erbjuder bolagsanspassad styrelseutbildning inom penningtvätt och anti-korruption.

• Hur står sig ert arbete på penningtvättsområdet relativt andra fi nansiella institut? Med ”KPMG AML Benchmarking Tool” kan vi jämföra ert AML Complianceprogram med andra banker runt om i världen.


Möjligheten för fi nansiella företag att gruppregistrera sig för moms kan försvinna redan nästa år. Det är inne-börden av ett nytt förslag som lades fram av regering-en den 9 april 2014 i prome-morian ”Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015”. Motivet är att beskattningen ska bli mer neutral mellan den fi nan-siella sektorn och övriga sektorer.

Även företag i inkomstskatte-rättslig kommission, som har möjlighet att gruppregistrera sig för moms, berörs då

förslaget innebär att möjligheten till gruppregistrering för moms helt tas bort. Om förslaget blir verklighet inne-bär det ett hårt slag för företag inom den fi nansiella sektorn som har organi-serat och effektviserat sin verksamhet med utgångspunkt från möjligheten att gruppregistrera sig för moms. Slopan-det av möjligheten till gruppregistrering kommer leda till ökade momskost-nader för de fi nansiella företag som utnyttjat denna möjlighet.

Rent konkret innebär förslaget att momspliktiga tjänster som tillhanda-hålls mellan medlemmarna i en moms-grupp kommer att momsbeskattas från och med den 1 januari 2015. Säljaren kommer därmed behöva redovisa moms på priset för tjänsterna. Denna moms kommer normalt inte vara av-dragsgill hos köparen då företag inom den fi nansiella sektorn huvudsakligen bedriver momsfri verksamhet. Säljaren

av tjänsterna kommer dock att ha rätt till avdrag för ingående moms på inköp för att utföra den momspliktiga tjänsten.

Vid externa inköp kommer kostnaden för ej avdragsgill moms på koncernnivå i viss mån tas ut av den avdragsgilla momsen hos säljaren. Den merkostnad som uppkommer genom slopandet av möjligheten till gruppregistrering motsvaras av det mervärde som tillförs av säljaren.

Det mervärde som skapas hos säljaren kan många gånger utgöra huvuddelen av priset på tjänsterna, särskilt med avseende på inom koncernen internt producerade tjänster eftersom kost-naden för dessa till stor del består av momsfria personalkostnader. I dessa fall skapas i princip hela mervärdet hos säljaren och den ej avdragsgilla ingående momsen hos köparen motsvaras inte av en avdragsgill ingående moms hos säljaren. Detta innebär en betydande kostnadsökning på koncernnivå som inte uppkommit om möjligheten till gruppregistrering för moms funnits kvar.

Slopade momsgruppsregler ger högre kostnader

Förslaget har väckt stark kritik från företag inom den fi nansiella sektorn vars verksamhet bedrivs genom regio-nala och lokala företag. Enligt en artikel i Dagens Industri har socialdemokraterna genom Magdalena Andersson förklarat att de avser att stoppa förslaget om de vinner valet. Det föreligger således en stor osäkerhet kring framtiden för be-stämmelserna om gruppregistrering för moms. Tidsramen för de berörda före-tagen att anpassa sig till en ny ordning utan möjlighet till gruppregistrering för moms var redan när förslaget presen-terades kort, cirka 8 månader. Vid ett regeringsskifte kommer tidsramen vara ännu kortare innan de berörda företagen får klarhet kring under vilken ordning som de kommer bedriva sin verksamhet efter årsskiftet.

Trots den osäkerhet som råder fi nns det med anledning av tidsaspekten skäl att analysera vilken effekt ett slopande av reglerna för gruppregistrering skulle ha för företag som i dag är medlemmar i en momsgrupp. Det fi nns också anled-ning att titta närmare på vilka kortsiktiga

respektive långsiktiga åtgärder som skulle kunna mildra dessa effekter. Det är en långtifrån enkel uppgift som –

beroende på omfattningen av försäljning-en mellan gruppmedlemmarna – kom-mer att ta betydande resurser i anspråk.

Momsgrupp – så funkar det

Samtliga företag som ingår i en momsgrupp betraktas som ett enda företag i momshänseende. Om momsgruppen bedriver momspliktig eller momsfri verksamhet beror på vilka varor eller tjänster som medlemmarna tillhandahåller kunder utanför momsgruppen. Bedömningen av avdragsrätten för ingående moms på gruppmedlemmars inköp utgår från hur inköpen används i moms-gruppens utåtriktade verksamhet.

Försäljningar mellan medlemmar i en momsgrupp sker utan momsbeskatt-ning, eftersom försäljningen momsmässigt anses ske inom samma enhet. Det innebär i praktiken att moms inte tas ut om en medlem i momsgruppen säljer normalt sett momspliktiga tjänster till övriga medlemmar i gruppen. Eftersom företag inom bank- och försäkringssektorn huvudsakligen bedriver momsfri verksamhet, som inte ger rätt till momsavdrag, kan de därmed undvika kostnaden för ej avdragsgill ingående moms.

Den inbesparing som bildandet av en momsgrupp kan ge är dock begränsad till det värde som skapas inom momsgruppen, exempelvis av anställd personal hos medlemmarna. Detta beror på att avdragsrätten för moms på externa inköp är begränsad om de helt eller delvis avser den momsfria verksamheten som momsgruppen bedriver.

Momseffekter med momsgrupp

Momsfri verksamhet

inget avdrag för moms

Kostnad tjänst

Ej avdrag

moms Kostnad tjänst

+25% moms

Kostnad tjänst

Momsfri verksamhet


X AB Y AB

Stödbolag AB

Extern leverantör

✘

Kommentar. Genom gruppregistrering sker ingen momsbe-

skattning av de tjänster som Stödbolaget AB tillhandahåller

X AB och Y AB. Eftersom inköpet från den externa leverantören

avser momsgruppens momsfria verksamhet saknas avdragsrätt

för ingående moms.

Momseffekter utan momsgrupp

Momsfri verksamhet


Kostnad tjänst

+25% moms

Avdrag

moms

Ej avdrag

moms

Kostnad tjänst

+25% moms

Kostnad tjänst

+25% moms

Momsfri verksamhet


X AB Y AB

Stödbolag AB

Extern leverantör

✘ ✘

Kommentar. X AB respektive Y AB saknar rätt till avdrag för moms

som faktureras från Stödbolaget AB. Däremot har Stödbolaget AB

avdragsrätt för moms på inköpet från den externa leverantören. Den

kostnadsökning som uppkommer på koncernnivå till följd av att inte

vara gruppregistrerad hänför sig till det värde som Stödbolaget AB

tillför tjänsterna som utförs till X AB och Y AB.


Av Steven RobertsonSenior manager, Financial Services Tax

Steven Robertson har arbetat med momsfrågor för fi nansiella företag sedan 2001. Han har tidigare bl.a. varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMGs särskilda grupp för indirekta skatter inom den fi nansiella sektorn.

Av Stefan WahrenbergManager, Financial Services Tax

Stefan Wahrenberg är skattekonsult med inriktning mot momsfrågor inom den fi nansiella sektorn. Stefan har lång erfarenhet inom momsområdet och har bland annat varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket.

Fram till i dag har medlemmar i moms-grupper inte behövt göra bedömningen huruvida de tjänster som säljs till andra medlemmar inom gruppen är momspliktiga eller momsfria. Nu kommer de att behöva göra denna bedömning för varje enskilt tillhandahållande, både för att kunna analysera effekterna av förslaget och för att följa gällande bestämmelser efter årsskiftet. Även prissättningen av dessa tjänster behöver ses över, eftersom momslagens bestäm-melser om omvärdering av det pris som moms ska redovisas på kan bli aktuell, om priset på tjänsterna inte är marknadsmässigt.

Det bör också, utifrån förutsättning-arna i respektive koncern, analyseras hur verksamheten ska organiseras för att undvika att momskostnader som skulle kunna undvikas upp-kommer. Till exempel har försäk-ringsbranschen i vissa fall tillämpat tillikaanställning av personalen, vilket

innebär att de anställda utför sitt arbete i egenskap av anställda i de olika företagen och att någon tjänst i momshänseende inte föreligger jämfört med om de varit anställda i ett av företagen. Det kan även bli aktuellt med andra sätt att mildra konsekvenserna av moms.

KPMG bistår med sakkunskap och strategiskt stöd

Vi på KPMG har stor erfarenhet av att hjälpa företag att effektivisera sin momssituation. En genomgripande förändring som borttagandet av möjlig-heten att vara momsgrupp kommer att påverka alla delar av en företags-grupp inom den momsfria sektorn som har organiserats utifrån denna möjlighet. Med en risk för upp till upp 25 procent dyrare koncerninterna transaktioner fi nns starka skäl att redan nu påbörja en fokuserad process som beaktar hur en eventuell förändring slår och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska denna potentiella kostnadsökning. Med både lokal och internationell expertis till vårt förfogande kan vi biträda med allt från kvalifi cerade lagtekniska frågor till biträde eller utförande av förändrings-processer och stöd i större strategiska frågor.

KKortaa ffaakkttaa omm EEU:s nya reeeeeeeggggeeeeellvvveeerrkkkk •• EEU inför regler om obbligatorisk rottaatttttatiooonn aaavv rrrevevissioionsnsnssssbybybybyb rå

minst vart 10 år. Tidsgrgränsen kak n utttttttststträääckkc asss ttill 20200 åår rr omomomomm det genomförs en ny upphandling eeeeefefefe tttterrr 100 årrr occhh föreetatagggsom har mer än een vaald revisionsbybyyyyyyyrårååårr kkkaana aanvvänndada sammama byyrå upp till 24 år.

•• EEEEUUUUUUU inför förbud mot aattt leverera ickkeeeeeeke---rrevvvvisssioonsnstjtjänänststererr ttilillreeeevivvvv sionsks under. De föörbjudna tjänsssstststeeeernaaaa kkommmemer r atatttttttt liliststttasa i ssäsäärsrssr kikk lddaa gemensamma och natatioionennnenneen llaa kakaaataalologeer.r

• AAAArvrvrvvvvododododooooo etett förör ddddeeee tilläggsstjännster somm iiinnnnte ffööörbrbrbjujuudds fffffårårååå iiiinteeupppgpggggpggå ååå tititt ll merer äännnn 7077 pprocent av dett ggeenonnonoonn mmsm ninin ttttlilililiigagaggg rrrrreve isioonss--arara vvooodddedddd t t övövövövö er en trtreååeårsrsrsr pepepepepepepepeperirrr od.

Blickpunkt Försäkring | 27 26 | Blickpunkt Försäkring

KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med 152 000 specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med 1 600 medarbetare på 60 orter.

© 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. K3t900ex/1405/2/B882

KPMGBesöksadress: Tegelbacken 4 APostadress: Box 16106103 23 Stockholm

Tel: 08-723 91 00Fax: 08-10 52 58E-post: [email protected]

kpmg.se

För mer information om KPMGs tjänster kring försäkring, vänligen kontakta:

Paul AnderssonDirector Financial Risk Management Tel: 070-823 62 79E-post: [email protected]

Mårten AsplundHead of InsuranceTel: 070-639 94 45E-post: [email protected]

Blickpunkt Försäkring 2014

Economy & Finance

Transcript of Blickpunkt Försäkring 2014