B kap 6 sid. 1

Blanchard kapitel 6Blanchard kapitel 6 IS-LM i den öppna ekonominIS-LM i den öppna ekonomin

Vad innebär öppenhet?Vad innebär öppenhet? Vad bestämmer valet mellan utländska och Vad bestämmer valet mellan utländska och

inhemska tillgångar och varor?inhemska tillgångar och varor? Vad betyder växelkurs- och Vad betyder växelkurs- och

efterfrågeförändringar för BNP och efterfrågeförändringar för BNP och handelsbalans?handelsbalans?

Uppdaterad 2012-03-28

B kap 6 sid. 2

Öppenhet på olika marknaderÖppenhet på olika marknader

Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika marknader:marknader:1.1. Varumarknader. Restriktioner i form av tullar och Varumarknader. Restriktioner i form av tullar och

import- eller exportkvoter. import- eller exportkvoter.

2.2. Finansiella marknader. Regler för kapitalflöden Finansiella marknader. Regler för kapitalflöden reglerar i vilken grad individer i ett land kan äga reglerar i vilken grad individer i ett land kan äga finansiella tillgånger, t.ex. aktier eller obligationer i finansiella tillgånger, t.ex. aktier eller obligationer i andra länder.andra länder.

3.3. Faktormarknader. En uppsjö av regler påverkar Faktormarknader. En uppsjö av regler påverkar möjligheterna för arbetskraft och fysiskt kapital att möjligheterna för arbetskraft och fysiskt kapital att välja var det ska sättas i arbete. välja var det ska sättas i arbete.

B kap 6 sid. 3

Öppenhet för handelÖppenhet för handel

Export och import i Export och import i UK som andel av UK som andel av BNP, 1960-2000BNP, 1960-2000

Export och import, har ökar betydligt sedan 60-talet.

B kap 6 sid. 4

HandelsbalansunderskottHandelsbalansunderskott

Export och import i Export och import i USA som andel av USA som andel av BNP, 1960-2006BNP, 1960-2006

Importen större än export från 1980.

B kap 6 sid. 5

0

0,05

0,10,15

0,2

0,25

0,30,35

0,4

0,45

1861

1868

1875

1882

1889

1896

1903

1910

1917

1924

1931

1938

1945

1952

1959

1966

1973

1980

1987

Export och importandelar för Sverige i ett Export och importandelar för Sverige i ett historiskt perspektivhistoriskt perspektiv

Export/BNPImport/BNP källa: http://hassler-j.iies.su.se

B kap 6 sid. 6

Exportandelar i några Exportandelar i några andra länderandra länder

Mellan dessa länder är variationen framförallt Mellan dessa länder är variationen framförallt beroende på storlek och geografisk placering.beroende på storlek och geografisk placering.

Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som importerats medan dessa inte inkluderas i BNP. (I importerats medan dessa inte inkluderas i BNP. (I Singapore 2007 var exporten 229% av BNP!)Singapore 2007 var exporten 229% av BNP!)

B kap 6 sid. 7

Graden av öppenhetGraden av öppenhet

Graden av öppenhet mäts inte så bra av Graden av öppenhet mäts inte så bra av export/importandelar. export/importandelar.

Bättre är att försöka mäta andelen av all Bättre är att försöka mäta andelen av all produktion som är utsatt för utländsk produktion som är utsatt för utländsk konkurrens genom att den konkurrens genom att den kan kan exporteras/importeras (exporteras/importeras (tradable goodstradable goods). ). Den Den branscher som producerar sådana varor kallas branscher som producerar sådana varor kallas konkurrensutsatta sektorn.konkurrensutsatta sektorn.

För USA beräknas att den konkurrensutsatta För USA beräknas att den konkurrensutsatta sektorn står för ca 60% av BNP i USA.sektorn står för ca 60% av BNP i USA.

B kap 6 sid. 8

Nominell växelkursNominell växelkurs

Den nominella växelkursen är relativpriset på valutor Den nominella växelkursen är relativpriset på valutor (inte varor).(inte varor).

Det kan antingen defineras som priset på utländsk Det kan antingen defineras som priset på utländsk valuta i termer av den inhemska (t.ex; hur många valuta i termer av den inhemska (t.ex; hur många kronor kostar en dollar?),kronor kostar en dollar?),

Eller eller som priset på inhemsk valuta i termer av Eller eller som priset på inhemsk valuta i termer av den utländska (t.ex; hur många dollar får man för en den utländska (t.ex; hur många dollar får man för en krona?).krona?).

Vi väljer den senare definition. När vi har Sverige som Vi väljer den senare definition. När vi har Sverige som utgångspunkt mäter vi växelkursen som t.ex. utgångspunkt mäter vi växelkursen som t.ex. EE$,SEK$,SEK = = 1/6=0,167US$/SEK eller 1/6=0,167US$/SEK eller EEEuro,SEK Euro,SEK = 1/9=0,111 €/SEK.= 1/9=0,111 €/SEK.

B kap 6 sid. 9

Nominell växelkurs:2Nominell växelkurs:2

Genom att uttrycka växelkursen som utländsk valuta Genom att uttrycka växelkursen som utländsk valuta per inhemsk (t.ex Euro/krona för Sverige) innebär en per inhemsk (t.ex Euro/krona för Sverige) innebär en appreciering eller valutaförstärkning (appreciering eller valutaförstärkning (appreciationappreciation) av ) av den inhemska valutan att den inhemska valutan att EE ökar. ökar.

En depreciering (En depreciering (depreciationdepreciation) av valutan innbär att ) av valutan innbär att priset på utländsk valuta ökar, dvs priset på utländsk valuta ökar, dvs EE minskar. minskar.

I tidningarna brukar växelkursen definieras på motsatt I tidningarna brukar växelkursen definieras på motsatt sätt, som antalet inhemska valutaenheter man får för sätt, som antalet inhemska valutaenheter man får för betala för utländsk, t.ex. 6,00 SEK/US$. betala för utländsk, t.ex. 6,00 SEK/US$.

Under Under fasta fasta växelkurser talar man om växelkurser talar man om revalveringar/devalveringar (revalveringar/devalveringar (revaluation/devaluationrevaluation/devaluation) ) istället för apprecieringar/deprecieringar. istället för apprecieringar/deprecieringar.

B kap 6 sid. 10

Nominella flytande växelkurser Nominella flytande växelkurser svänger mycketsvänger mycket

källa: http://www.riksbank.se

B kap 6 sid. 11

Valet mellan inhemskt och utländskt Valet mellan inhemskt och utländskt producerade varor.producerade varor.

I öppna ekonomier måste konsumenter (och företag) I öppna ekonomier måste konsumenter (och företag) göra ett val mellan inhemskt och utländskt göra ett val mellan inhemskt och utländskt producerade varor. producerade varor.

Valet påverkas av Valet påverkas av relativpriset i gemensam valuta.relativpriset i gemensam valuta. Hur mycket kostar en japanskt producerad bil i SEK Hur mycket kostar en japanskt producerad bil i SEK

(inte Yen) i förhållande till en svenskproducerad (inte Yen) i förhållande till en svenskproducerad Volvo?Volvo?

Ett sammanfattande index för sådana relativpriser Ett sammanfattande index för sådana relativpriser kallas kallas real växelkurs.real växelkurs.

Mäter hur dyra (i relativ mening) ett lands produkter är Mäter hur dyra (i relativ mening) ett lands produkter är (i förhållande till kvaliteten).(i förhållande till kvaliteten).

B kap 6 sid. 12

Real växelkursReal växelkurs

Relativpriset mellan inhemska och utländska varor avgörs av den Relativpriset mellan inhemska och utländska varor avgörs av den realareala växelkursen, inte den nominella. växelkursen, inte den nominella.

Antag att priset på en BigMac i Stockholm är 25SEK och 3US$ i Antag att priset på en BigMac i Stockholm är 25SEK och 3US$ i NewYork och att växelkursen är 1/8 $/SEK. I SEK kostar NewYork och att växelkursen är 1/8 $/SEK. I SEK kostar hamburgaren i NewYork då 3/(1/8) = 8 hamburgaren i NewYork då 3/(1/8) = 8 * * 3 = 24 SEK3 = 24 SEK..

Relativpriset (inhemskt/utländskt) är då 25/(3/(1/8)= 25/24 = 1.04.Relativpriset (inhemskt/utländskt) är då 25/(3/(1/8)= 25/24 = 1.04. Vi kan generaliserar detta relativpris genom att använda ett Vi kan generaliserar detta relativpris genom att använda ett

prisindex, tillexempel KPI eller BNP-deflatorn. Då få vi den reala prisindex, tillexempel KPI eller BNP-deflatorn. Då få vi den reala växelkursen;växelkursen;

PE/P*,PE/P*,där där P*P* är priset eller prisindexet för utländska varor, är priset eller prisindexet för utländska varor, EE är den är den nominella växelkursen och nominella växelkursen och PP priset eller prisindexet på inhemska priset eller prisindexet på inhemska varor. varor.

B kap 6 sid. 13

Reala växelkursförändringarReala växelkursförändringar

Om Om ökar så blir utländska varor billigare ökar så blir utländska varor billigare relativt de inhemska. Detta kallas en real relativt de inhemska. Detta kallas en real appreciering. Notera att en real appreciering appreciering. Notera att en real appreciering uppstår både om:uppstår både om:

1.1. inflationen är densamma i båda länderna och den inflationen är densamma i båda länderna och den nominella växelkursen stiger och omnominella växelkursen stiger och om

2.2. den nominella växelkursen är konstant men den nominella växelkursen är konstant men inflationen är lägre i utlandet.inflationen är lägre i utlandet.

Om istället Om istället minskar så blir utländska varor minskar så blir utländska varor relativt sett dyrare, vilket kallas en real relativt sett dyrare, vilket kallas en real depreciering.depreciering.

B kap 6 sid. 14

Från bilaterala till multilaterala Från bilaterala till multilaterala växelkurserväxelkurser

Vi har hittills diskuterat Vi har hittills diskuterat bilaterala växelkurserbilaterala växelkurser mellan två länder.mellan två länder.

Vi kan också definiera Vi kan också definiera multilaterala multilaterala växelkurserväxelkurser mellan flera länder. Dessa är mellan flera länder. Dessa är vägda genomsnitt av flera bilaterala vägda genomsnitt av flera bilaterala växelkurser. Oftast används då handelsvikter. växelkurser. Oftast används då handelsvikter. Tex. får då för Sverige SEK/Euro kursen störst Tex. får då för Sverige SEK/Euro kursen störst vikt, därefter SEK/US$ och sedan SEK/£. vikt, därefter SEK/US$ och sedan SEK/£.

B kap 6 sid. 15

Svensk handelsvägd valutakursSvensk handelsvägd valutakurs

källa: http://www.riksbank.se

0

20

40

60

80

100

120

B kap 6 sid. 16

Öppenhet på finansiella Öppenhet på finansiella marknadermarknader

6-2

Öppenhet på finansiella marknader:Öppenhet på finansiella marknader: Tillåter investerare att diversifiera – inte ha alla ägg Tillåter investerare att diversifiera – inte ha alla ägg

i samma korg (bra för alla). i samma korg (bra för alla). Tillåter investerare att spekulera – försöka använda Tillåter investerare att spekulera – försöka använda

överlägsen information till att tjäna pengar på överlägsen information till att tjäna pengar på finansiella prisförändringar ((i viss mån) ett finansiella prisförändringar ((i viss mån) ett nollsummespel).nollsummespel).

Tillåter länder att ha handelsbalansunderskott. Dvs Tillåter länder att ha handelsbalansunderskott. Dvs konsumera/investera mer/mindre än den löpande konsumera/investera mer/mindre än den löpande inkomsten.inkomsten.

B kap 6 sid. 17

BetalningsbalansenBetalningsbalansen

Betalningsbalansen (Betalningsbalansen (balance of paymentsbalance of payments) summerar ) summerar ett lands transaktioner med omvärlden.ett lands transaktioner med omvärlden.

Betalningsbalansen delas upp i bytesbalansen Betalningsbalansen delas upp i bytesbalansen ((current accountcurrent account) och kapitalbalansen () och kapitalbalansen (capital capital accountaccount).).

Bytesbalansen och kapitalbalansen är som debet och Bytesbalansen och kapitalbalansen är som debet och kredit i bokföring och ska alltså summera till detsamma kredit i bokföring och ska alltså summera till detsamma ((men med olika teckenmen med olika tecken). I statistiken mäts de på olika ). I statistiken mäts de på olika sätt och bokföringen stämmer därför inte perfekt.sätt och bokföringen stämmer därför inte perfekt.

Om bytesbalansen i t.ex. Sverige visar överskott måste Om bytesbalansen i t.ex. Sverige visar överskott måste svenskägda tillgångar i omvärlden öka mer än svenskägda tillgångar i omvärlden öka mer än utlänningars innehav av svenska tillgångar (negativ utlänningars innehav av svenska tillgångar (negativ kapitalbalans, dvs ett kapitalbalans, dvs ett kapitalutflödekapitalutflöde))

B kap 6 sid. 18

Storbritanniens betalningsbalansStorbritanniens betalningsbalans

Notera attNotera att Bytesbalansen = handelsbalans + nettokapitalinkomster från omvärlden + Bytesbalansen = handelsbalans + nettokapitalinkomster från omvärlden +

nettotransfereringar från omvärlden. nettotransfereringar från omvärlden. Kapitalbalans = ökningar av inhemskt ägda tillgångar i utlandet – ökning av Kapitalbalans = ökningar av inhemskt ägda tillgångar i utlandet – ökning av

utländskt ägda tillgångar inom landet (plus statistisk felterm).utländskt ägda tillgångar inom landet (plus statistisk felterm).

B kap 6 sid. 19

Valet mellan utländska och inhemska Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångarfinansiella tillgångar

Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror inte bara skillnader i räntor/avkastning Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror inte bara skillnader i räntor/avkastning utan också på förväntningar om framtida växelkurser. Låt oss jämföra den förväntade utan också på förväntningar om framtida växelkurser. Låt oss jämföra den förväntade avkastningen på två investeringar från Sverige, en i svenska 1-åriga statsskuldsväxlar och en avkastningen på två investeringar från Sverige, en i svenska 1-åriga statsskuldsväxlar och en i Amerikanska.i Amerikanska.

Amerikanska

1000

1000

År 1

1000(1+it)

1000*Et

1000*Et*(1+it*)/Eet+1

Om vi bortser från skillnader i risk måste den förväntade avkastningen på Om vi bortser från skillnader i risk måste den förväntade avkastningen på statsskuldsväxlarna vara densamma:statsskuldsväxlarna vara densamma:

1000*Et*(1+it*)

Svenska

År 0

et

ttt EiEi

1

* 1)1()1(

B kap 6 sid. 20

Öppen ränteparitetÖppen ränteparitet

Låt oss flytta om termerna i detta Låt oss flytta om termerna i detta enligt följande.enligt följande.

Vi får då det viktiga uttrycket för Vi får då det viktiga uttrycket för öppen ränteparitet öppen ränteparitet (uncovered (uncovered interest parity)interest parity)::

t

tet

t

t

tet

tt

tet

t

t

tet

t

t

tett

tt

et

tt

E

EEi

E

EEi

E

EEi

E

EEi

E

EEEi

E

Eii

1

11

1

11*

1

1

1)1(

)1()1()1(

t

tet

tt E

EEii

1*

B kap 6 sid. 21

SammanfattningSammanfattning

Valet mellan produkter tillverkade utomlands Valet mellan produkter tillverkade utomlands och hemma styrs av den och hemma styrs av den realareala växelkursen. växelkursen.

Valet mellan inhemska och utländska Valet mellan inhemska och utländska finansiella tillgångar styrs, givet ränta och finansiella tillgångar styrs, givet ränta och avkastning, av förväntningar om förändringar i avkastning, av förväntningar om förändringar i den den nominellanominella växelkursen. växelkursen.

B kap 6 sid. 22

IS-kurvan i enIS-kurvan i enöppen ekonomiöppen ekonomi

Efterfrågan på inhemskt producerade varor Efterfrågan på inhemskt producerade varor (och tjänster) i en öppen ekonomi ges av :(och tjänster) i en öppen ekonomi ges av :

6-3

Notera att i en öppen ekonomi är ”inhemsk Notera att i en öppen ekonomi är ”inhemsk efterfrågan på varor” efterfrågan på varor” inte inte lika med lika med ”efterfrågan på inhemska varor”. Båda två ”efterfrågan på inhemska varor”. Båda två kommer att spela viktiga separata roller i kommer att spela viktiga separata roller i analysen.analysen.

XIMGICZ /

B kap 6 sid. 23

Ett räkneexempelEtt räkneexempel

Antag att;Antag att; Sverige bara tillverkar Ericsson telefoner. Sverige bara tillverkar Ericsson telefoner. Vi handlar bara med Finland och importerar Nokia telefoner.Vi handlar bara med Finland och importerar Nokia telefoner. I och G är båda.I och G är båda. Vi konsumerar 900 Ericsson telefoner och 100 Nokia telefoner Vi konsumerar 900 Ericsson telefoner och 100 Nokia telefoner

och exporterar 100 Ericsson telefoner. och exporterar 100 Ericsson telefoner. Ericsons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias €50 och Ericsons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias €50 och

växelkursen är 1/10 €/SEK.växelkursen är 1/10 €/SEK.

Vi räknar först ut Vi räknar först ut vilket blir 1000*(1/10)/50=2. Dvs, det går två vilket blir 1000*(1/10)/50=2. Dvs, det går två Nokia telefoner på varje Ericson. Nokia telefoner på varje Ericson.

Notera att vi inte bara kan summera ”äpplen” och ”päron”. Att Notera att vi inte bara kan summera ”äpplen” och ”päron”. Att konsumera 100 Nokia telefoner är därför ”lika” med att konsumera 100 Nokia telefoner är därför ”lika” med att konsumera 50 Ericsson telefoner. Uttryckt i Ericsson telefoner är konsumera 50 Ericsson telefoner. Uttryckt i Ericsson telefoner är därför C=950, X=100, IM/därför C=950, X=100, IM/=50 och därmed får vi=50 och därmed får vi

Z=C+X-MZ=C+X-M//=950+100-50.=950+100-50.

NX=X-MNX=X-M//=50=50

B kap 6 sid. 24

Vad bestämmer inhemsk Vad bestämmer inhemsk CC, , II och och G?G?

( ) ( , )

Våra tidigare antaganden att konsumtion beror på Våra tidigare antaganden att konsumtion beror på disponibel inkomst (vi glömmer nu förväntningarna) disponibel inkomst (vi glömmer nu förväntningarna) och att investeringar beror på produktion och och att investeringar beror på produktion och realräntor är förstås rimliga också i en öppen realräntor är förstås rimliga också i en öppen ekonomi. ekonomi.

Vi antar också att den reala växelkursen (relativpriset Vi antar också att den reala växelkursen (relativpriset mellan utländska och inhemska varor) påverkar mellan utländska och inhemska varor) påverkar kompositionen kompositionen av konsumtion och investeringar (dvs av konsumtion och investeringar (dvs andelen utländskt producerat), men andelen utländskt producerat), men inteinte den totala den totala nivån (en förenkling).nivån (en förenkling).

GiYITYCGIC ,

B kap 6 sid. 25

Import och exportefterfråganImport och exportefterfrågan

Mer inkomst leder till mer import och en starkare real Mer inkomst leder till mer import och en starkare real växelkurs, dvs högre växelkurs, dvs högre , , gör utländska varor relativt gör utländska varor relativt sett billigare och leder till en ökade importvolym.sett billigare och leder till en ökade importvolym.

εIM IM(Y , )=

En ökning i utländsk BNP leder till mer export. En real En ökning i utländsk BNP leder till mer export. En real appreciering (högre appreciering (högre ) har motsatt effekt eftersom ) har motsatt effekt eftersom våra varor blir dyrarevåra varor blir dyrare

ε*X X(Y , )=),(

),(

B kap 6 sid. 26

Efterfrågan på inhemska varorEfterfrågan på inhemska varor

Efterfrågan på inhemskt Efterfrågan på inhemskt producerade varor.producerade varor.Inhemsk efterfrågan, DD, ökar med Y (inhemsk produktion/inkomst).

Efte

rfrå

gan

Produktion/inkomst, Y

DD

Inhemsk efterfrågan(C+I+G)

AA

Import, IM/

Nästa steg blir att lägga till exporten.

Genom att subtrahera importen, får vi den del av DD som avser inhemskt producerade varor. Vi kallar den kurvan AA. Notera att importen måste mätas i samma enheter som produktionen och därför är IM(Y, )/ .

/),(),()(

YIMDA

GiYITYCD

B kap 6 sid. 27

Efterfrågan på inhemska varorEfterfrågan på inhemska varor

Inkludera exporten i Inkludera exporten i efterfrågan på inhemska efterfrågan på inhemska varor.varor.

När vi adderar exporten får vi total efterfrågan på inhemskt producerade produkter, ZZ. Notera att exporten inte beror på Y. Notera också att ZZ är flackare än DD.

DD

Efte

rfrå

gan

Inhemsk efterfrågan(C+I+G)

AA

ZZ

Export

Y

Net

toex

port

, NX

YTB

0

Z-D=NX

Nettoexporten, NX, (handelsbalansen) är X-IM/, vilket är lika med Z-D. Vid YTB är NX=0. Vid lägre (högre) Y är den positiv (negativ).

Handelsbalansöverskott

Handelsbalansunderskott

XYIMDZ

GiYITYCD

/),(),()(

B kap 6 sid. 28

Jämvikt på varumarknaden och Jämvikt på varumarknaden och nettoexportennettoexporten

Är NX=0 vid Är NX=0 vid jämviktsproduktionen?jämviktsproduktionen?

Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemska varor (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45 graders linjen.

Efte

rfr.

/Pro

d., Y

YTB

Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor

ZZ

45o

Y

Net

toex

port

, NX

0NX

Inhemsk efterfrågan på inhemska och utländska varor

DD

Handelsbalansen är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra. Den inkomstnivå detta sker vid kallas YTB

Y

Slutsats:

Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt på varumarknaden. Här är Y<YTB

vilket innebär ett handelsbalansöverskott NX>0.

XYIMGiYITYCY

ZY

/),(),()(

B kap 6 sid. 29

Deprecieringar, handels-Deprecieringar, handels-balans och produktionbalans och produktion

Ett fall i Ett fall i ((real deprecieringreal depreciering) har tre effekter på handelsbalansen:) har tre effekter på handelsbalansen:

1.1. exporten ökar eftersom de inhemska produkterna blivit billigare.exporten ökar eftersom de inhemska produkterna blivit billigare.

2.2. importimportvolymen volymen minskar eftersom utländska varor blivit dyrare.minskar eftersom utländska varor blivit dyrare.

3.3. priset på en given importvolym priset på en given importvolym ökar. ökar. Notera att relativpriset på Notera att relativpriset på utländska varor är 1/utländska varor är 1/..

De två första effekterna tenderar att förbättra handelsbalansen (öka De två första effekterna tenderar att förbättra handelsbalansen (öka nettoexporten) om nettoexporten) om minskar. Men den sista effekten drar åt motsatt minskar. Men den sista effekten drar åt motsatt håll. För att ett fall i håll. För att ett fall i ska förbättra handelsbalansen måste export ska förbättra handelsbalansen måste export och importvolymerna vara tillräckligt känsliga för förändringar i och importvolymerna vara tillräckligt känsliga för förändringar i relativpriset mellan inhemska och utländska varor.relativpriset mellan inhemska och utländska varor.

Om så är fallet, säger vi att det sk Om så är fallet, säger vi att det sk Marshall-Lerner villkoret Marshall-Lerner villkoret är är tillfredsställt. I praktiken är detta villkor (alltid?) tillfredsställt.tillfredsställt. I praktiken är detta villkor (alltid?) tillfredsställt.

( , ) ( , ) /),(),( * YIMYXNX

B kap 6 sid. 30

Effekten av en deprecieringEffekten av en depreciering

Vad blir effekten av en Vad blir effekten av en depreciering?depreciering?

Deprecieringen ökar efterfrågan på inhemska varor och skiftar därmed ZZ kurvan uppåt (givet M-L villkoret).

Efte

rfrå

gan

Y

ZZ

Net

toex

port

, NX

Y

0

DD

ZZ’

45o

YTB Y’TBY’

Slutsats:

Produktionen ökar från Y till Y’, och handelsbalansen förbättras. Notera också att den inhemska befolkningen får betala mer för importen. Dvs, deras köpkraft på världs-marknaden har minskat.

XYIMDZ

GrYITYCD

/),(),()(

B kap 6 sid. 31

Jämvikt på de finansiella Jämvikt på de finansiella marknadernamarknaderna

Låt oss fixera den förväntade växelkursen i nästa period tillLåt oss fixera den förväntade växelkursen i nästa period till

6-4

Som vi tidigare sett måste räntan hemma vara lika med räntan utomlands Som vi tidigare sett måste räntan hemma vara lika med räntan utomlands plus den förväntade deprecieringen för att investerare ska vara villiga att plus den förväntade deprecieringen för att investerare ska vara villiga att hålla både inhemska och utländska obligationer.hålla både inhemska och utländska obligationer.

1e etE E

Genom att höja den inhemska räntan stiger Genom att höja den inhemska räntan stiger EEtt.. Varför? Varför?

Högre Högre EE innebär en apprecierad valuta. Givet växelkursen i framtiden, innebär en apprecierad valuta. Givet växelkursen i framtiden, innebär dagens appreciering att växelkursen förväntas falla (mer). Detta innebär dagens appreciering att växelkursen förväntas falla (mer). Detta kompenserar för den högre räntan hemma så både utländska och kompenserar för den högre räntan hemma så både utländska och inhemska obligationer ger samma avkastning mätt i gemensam valuta.inhemska obligationer ger samma avkastning mätt i gemensam valuta.

et

ttt E

Eii

1

*)1()1(

Vi får dåVi får då e

t

t Ei

iE

*1

1

B kap 6 sid. 32

Jämvikt på de finansiella marknadernaJämvikt på de finansiella marknaderna

Relationen mellan ränta Relationen mellan ränta och växelkurs, given av och växelkurs, given av ränteparitetsvillkoret.ränteparitetsvillkoret.

Givet förväntad framtida Givet förväntad framtida växelkurs leder en högre växelkurs leder en högre växelkurs idag till mindre växelkurs idag till mindre förväntad appreciering. förväntad appreciering.

För att ge samma avkastning i För att ge samma avkastning i som utländska obligationer som utländska obligationer måste inhemsk ränta vara måste inhemsk ränta vara högre.högre.

SlutsatsSlutsats::

Ränteparitetsvillkoret ger en Ränteparitetsvillkoret ger en positiv relation mellan positiv relation mellan växelkurs och ränta.växelkurs och ränta.

Växelkurs, Et

Inh

em

sk r

än

ta, i

t

Ränteparitet, givet i* och Ee

it

E

e

t

t Ei

iE

*1

1

B kap 6 sid. 33

Varu och finansmark-Varu och finansmark-naderna tillsammansnaderna tillsammans

Vi har nu tre jämviktsvillkor för den öppna ekonomin och tre endogena variabler, Vi har nu tre jämviktsvillkor för den öppna ekonomin och tre endogena variabler, Y, iY, i och och EE. .

1.1. Varumarknadsjämvikt (IS-kurvan) i den öppna ekonomin, som ger en relation Varumarknadsjämvikt (IS-kurvan) i den öppna ekonomin, som ger en relation mellan mellan YY och och ii som beror på växelkurs och finanspolitik som beror på växelkurs och finanspolitik (T (T och och GG) och utländsk ) och utländsk produktion, produktion, Y*.Y*.

Y C Y T I Y i G N X Y Y E ( ) ( , ) ( , , )*

2.2. Penningmarknads jämvikt (LM-kurvan), som också ger en relation Penningmarknads jämvikt (LM-kurvan), som också ger en relation mellan mellan YY och och ii som beror på real penningmängd som beror på real penningmängd MM/P. /P.

M

PY L i ( )

2.2. Ränteparitet, som ger en relation mellan Ränteparitet, som ger en relation mellan E E och och i, i, som beror på utländsk som beror på utländsk ränta ränta i*i* och förväntad växelkurs och förväntad växelkurs eE

et

t

tt E

i

iE 1*1

1

B kap 6 sid. 34

IS-LM i den öppna ekonominIS-LM i den öppna ekonomin

IS-LM i den öppna IS-LM i den öppna ekonominekonomin

En ökning i räntan sänker produktionen, både direkt via fal-En ökning i räntan sänker produktionen, både direkt via fal-lande investeringar och indirekt eftersom högre ränta leder till en lande investeringar och indirekt eftersom högre ränta leder till en appreciering via ränteparitetsvillkoret. IS-kurvan lutar nedåt.appreciering via ränteparitetsvillkoret. IS-kurvan lutar nedåt.

Produktion, Y

Rän

ta, i

Y

i

IS

Givet den reala penningmängden, högre inkomst leder till Givet den reala penningmängden, högre inkomst leder till högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan är högre efterfrågan på pengar vilket ökar räntan. LM-kurvan är därför som vanligt därför som vanligt uppåtlutandeuppåtlutande..

Växelkurs, E

Ränteparitet, givet i* och Ee

Rän

ta, iLM

E

B kap 6 sid. 35

Effekter av ekonomisk politik i en Effekter av ekonomisk politik i en öppen ekonomiöppen ekonomi

Vad händer om Vad händer om regeringen ökar G regeringen ökar G (eller minskar T)?(eller minskar T)?

En ökning av En ökning av GG ökar efterfrågan och därmed produktionen ökar efterfrågan och därmed produktionen för varje räntenivå. för varje räntenivå. ISIS-kurvan skiftar därför uppåt till -kurvan skiftar därför uppåt till IS’IS’..

Växelkurs, EProduktion, Y

Rän

ta, i

Y

LM

i

IS

Slutsats:Slutsats: Produktionen ökar till Produktionen ökar till Y’Y’, räntan ökar till , räntan ökar till i’ i’ och och E E ökar till ökar till E’ E’ (valutan apprecierar).(valutan apprecierar).

Y’

i’

Y C Y T I Y i G N X Y Y E ( ) ( , ) ( , , )*

M

PY L i ( )

IS’

Ränteparitet, givet i* och Ee

Rän

ta, i

E E’

e

t

t Ei

iE

*1

1

B kap 6 sid. 36

Effekten av penningpolitik i en öppen Effekten av penningpolitik i en öppen ekonomiekonomi

Vad händer om Vad händer om riksbanken minskar riksbanken minskar M/P?M/P?

En minskning av M/P skiftar En minskning av M/P skiftar LM LM kurvan inåt till kurvan inåt till LM’, LM’, men inga men inga andra kurvor påverkas.andra kurvor påverkas.

Växelkurs, EProduktion, Y

Rän

ta, i

Y

LM

i

IS

Slutsats:Slutsats: Produktionen faller till Produktionen faller till Y’Y’, räntan ökar till , räntan ökar till i’ i’ och och E E ökar till ökar till E’ E’ (valutan apprecierar).(valutan apprecierar).

Y’

i’

Y C Y T I Y i G N X Y Y E ( ) ( , ) ( , , )*

M

PY L i ( )

LM’ Ränteparitet, givet i* och Ee

Rän

ta, i

E E’

e

t

t Ei

iE

*1

1