Biskops-Arnö 14 februri 2013
description
Transcript of Biskops-Arnö 14 februri 2013
Biskops-Arnö 14 februri 2013
Ulrika Holmgaard, VD Svensk ScenkonstFd Kulturråd vid Sveriges Ambassad i Berlin
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Biskops-Arnö 14 feb 2013Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst
3
Svensk ScenkonstFör professionella företag i scenkonstbranschen
– Branschorganisation för företag inom musik, dans och teater.
– Arbetsgivarorganisation, förhandlar om kollektivavtal för medlemmars räkning och representerar arbetsgivarna i centrala förhandlingar.
– Representerar 104 teatrar, orkestrar, operahus, danskompanier, länsmusikorganisationer, produktionsbolag och andra verksamheter inom den svenska scenkonsten.
– Verkar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för medlemsföretagen att bedriva en professionell verksamhet, både nationellt och internationellt.
• Eventuell bildtext
Klicka på ikonen för att lägga till en bild
4
Svensk Scenkonst Scenkonstinstitutionen - konstnärlig förnyare
– En del av våra offentliga investeringar i samhället
– Utgör basen för vår konstnärliga infrastruktur
– Målet för den anslagsfinansierade scenkonsten är inte att tjäna pengar utan konstnärlig förnyelse och utveckling
– Bidrar till konstnärlig förnyelse och kommersiell utveckling inom andra företag
– In- och utflöde med kreativa näringar, andra näringar (musiken!)
– Scenkonst som når alla
5
Svensk Scenkonst Scenkonstinstitutionen som nod
– Institutionerna samlar det fria scenkonstlivet
– Samverkar med de konstnärliga högskolorna
– Bidrar till utbyte regionalt, nationellt och internationellt
– Utvecklar konstnärer som även verkar kommersiellt
6
Svensk Scenkonst Scenkonstinstitutionen - arbetsgivare och företag
– Skapar arbetstillfällen för konstnärer och andra grupper
– Köper olika tjänster, inklusive de kreativa
– Lockar turister regionalt, nationellt och internationellt
– Skapar möjligheter att mötas
7
Svensk ScenkonstViktiga frågor
– pensionsvillkor för branschens kompetensutveckling
– Digitalisering och upphovsrätt– Regional kultursamverkan– Scenkonstens finansiering– Stöd till internationellt kulturutbyte– Professionella arbetsgivare– Nationellt officiellt ansvar för
scenkonstens statistik– Förändrade cenkonstarbetare– Den professionella scenkonstens,
och dess konstnärers plats inom kulturnäringarna måste bli tydligare och synliggöras mer
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
– Förutsättningar för uppdraget
– Integrerat främjande - på vems villkor?
– Kulturens roll i svenskt främjande
– Kulturnäringarnas plats i sverigefrämjandet 2008
SIPrioriterade städer & Varumärkesplattform:
nytänkande, öppenhet, omtänksamhet och äkthet (tom 2011)
SIDAFrån 180 milj 2007 till 40 miljoner 2011
Departement vid särskilda satsningar (ex Jordbruksdepartementet – Matlandet Sverige)
KulturdepartementetLägger många miljoner på omkostnader för Kulturråden men ingen driftsbudget
KUR, Konstnärsnämnden, Kulturråden (inte med i NSU)
UDUtrikesdeklarationen
Politiska företrädare (& deras tyska kollegor)UD-FIM-KULT
NSU Nämnden för Sverigefrämjande (Exportråd, Handelskammare, Honorärkonsuler, Visit Sweden)
RegionernaSamverkansmodellens konsekvenser
Våra svenska konstnärerObetalt biståndsarbete för Sverige i världen
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Aktörer för Sverigefrämjandet
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
UD:s Sverigebild i Utrikesdeklarationen 2011
”Ett starkt varumärke för Sverige stärker oss såväl politiskt som demokratiskt och kulturellt””Den offentliga diplomatin och verktygen för detta är effektiva instrument för att uppnå detta syfte”
Offentlig diplomatiKulturell diplomati Hur mäts framgång och effektivitet? Vem mäter mått av framgång av den offentliga diplomatin? Kulturens roll i Sverigefrämjandet?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Officiell lunchbjudning hos generalkonsuln i Hamburg
Offentlig diplomati
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Klas Östergren charmar tyskspråkig beundrarinna på Leipziger Buchmesseoch är också en levande kulturnäring i symbios med svenska riksintressen
Kulturell diplomati
Kulturrådsrollen och kultursynenOförenliga storheter?– Integrerat främjande för att bygga Sverigebilden– Konstnärlig trovärdighet för att skapa ”credd”
Mätbarheter– Kulturnäringarna tar nya grepp - mäts nu bara från 2009 –2003-2008 lämnas pga nya mätenheter (nace1, nace 2, Grönboken reviderad)– Kvantitativa metoder: Pressklipp, besökstal, programpunkter, storlek på nätverk, kontakter, sociala medier, försäljning, uppsatta pjäser (Jonas Hassan Khemiris ”Invasion!”) – Kvalitativa metoder? Normbetingat – vems norm?– Vad använder vi siffrorna till?
”Everything that can be counted does not necessarily count; everything that counts, cannot necessarily be counted” Albert Einstein
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Kulturnäring i det integrerade
främjande?Projektexempel:
– EU-ordförandeskapsinvigning juni 2009
– Correct me if I’m critical 2009-2010
– Kronprinsessparets besök 2011– Filmfest München 2011
EU-ordförandeskapsinvigning juni 2009
Förutsättningar:– Ett års förberedelser: augusti 2008 till juni 2009.– Samarbete med personer från hela Sverige – Öppet hus i två dagar. – Två dagars kulturfest på normalt stängd ambassadyta för första (och sista?) gången. – 11 000 besökare
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Astrid Lindgrens Värld drar publik vid invigningen av det svenska EU-ordförandeskapet 27-28 juni 2009
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Correct me if I’m critical juni – september 2010
– Internationellt samarbete mellan konsthallar, street level aktörer och konstnärer i Berlin under en längre period.
– Ett trovärdigt projekt i Berlin
– Förhållandevis fritt projekt ur styrningssynpunkt.
– Tillvägagångssättet en huvudfråga: är nationalstatstänkandet en enögd främjandesyn?
– Kan ett statsstött projekt tillåtas vara kritiskt?
correct me if i am critical
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Kronprinsessparets Tysklandsbesök 24:e - 27:e maj 2011
– Uppdrag från hovet– En timme producerade kulturnäringar– Integrerat i kronprinsessparets Berlinbesök
Hur har Sverige aktivt jobbat med svensk kultur i Tyskland och i Berlin?
Svensk ”schwerpunkt” vid Filmfest München i juni 2011. Roy Andersson var årets hedersgäst. Sverigebilden i sverigefrämjande arbetet!
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
– Dubbla huvudmän, dubbelt ledarskap– Kulturdep ansvarar för kulturråden– UD-FIM-KULT äger verksamhetsmedel – Budget: 400 000 – 700 000– Anställda: 2,5 + 1 kulturråd
Nordiskt & EU-samarbete
– PKI-gruppen med fem kulturavdelningar – Felleshuset med delat utställaransvar – EUNIC (European Union National Institutes for Culture)Maskeradbalen, Stockholms Opera 2012
.
Förutsättningar vid det nordiska ambassadområdet i Berlin
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
• Det kreativa Nordens framtid?
• Vad är nordiskt i kulturen? Musiken? Litteraturen?
• 2003 Den nordiske kulturmodel – forskningsprojekt Peter Duelund
• 2004 Nordiska konstrådet – en ny aktör i Nordiska Ministerrådets kultursamarbete – sedan la man ner NordScen (för konstnärs- och processinriktat?)
• Nordisk forskning?• Skolan och språkutbildning?• Tysklands syn på Norden / Skandinavien
• Vad hände sedan?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
• KreaNord (2008) skapas i symbios med kulturnäringarnas ökade angelägenhetsgrad
• ”Twenty years ago the Nordic region was a cultural backwater. The backwater has now turned into an entrepot” (The Economist 2 feb 2013)
• Vaekst, kreativitet og innovation i Norden – 18 nordiska cases
• 2013 Sverige ordförandeland i Nordiska Ministerrådet, första mötet i Washington. Vilka är de svenska kultursatsningarna?
• Nordic Cool 2013 i Washington 19 februari – 16 mars 2013Stor scenkonstsatsning – vilka är målen? Förväntningarna?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Förutsättningar för kulturen i Tyskland
Förbundsrepubliken Tyskland:
- Invånarantal: ~81 752 000 (2010).
- Förbundsrepublik: 16 förbundsländer - Länderna är i hög utsträckning
självständiga; inom flertalet områden är (förbundsregeringen i) Berlin förbjuden att ingripa.
- Kulturpolitiken är ländernas ansvar, och varje land har ett egen lagstiftning och egna förhållningssätt.
- Detta federalistiska system leder till decentraliserat kulturliv.
- Samverkansmodellen får Sverige att börja likna Tyskland. Och ändå inte.
- Tendenser till en centraliserad kulturpolitik anas efter 1991 års tyska återförening.
Bildkälla: Wikipedia. Bilden används under GNU FDL. Kartritare: användare ”Ziegelbrenner”.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå
Bernd Neumann (CDU)”Kulturstaatsminister”
sedan 2005
Förbundsdagens kulturutskott (Ausschuss für Kultur und Medien)
Inrättat 1999. Arbetar med nationella kulturella frågor på övergripande nivå:
Förbundsregeringens Kulturminister (Beauftragter der Bundesregierung für Kultur und Medien, BKM)
Ingen minister i egentlig bemärkelse.Ansvarar bl. a. för:– nationellt kulturarv– främjande av historisk förståelse och minnesplatser över 1900-talets brott.– ländernas representation i Berlin– kulturella näringar (kreativa näringar behandlas av näringsdepartementet)
Monika Grütters (CDU)Kulturutskottsordörande
sedan 2005
Tyska kulturrådet(Deutscher Kulturrat)
Intresseorganisation för kulturarbetare och -utövare gentemot förbunds-dagen och förbundsregeringen. – 234 nationella kulturföreningar och kulturorganisationer
Kulturministerkonferensen, KMK(Ständige konferenz der Kultusminister)
-Förbundsländernas kulturministerråd
-Centralt organ i tysk kulturpolitik
-Vetenskap, utbildning, kultur
-Främjar samarbete mellan länderna
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå
Förbundskulturstiftelsen(Bundeskulturstiftung)
Tyska statens stödstiftelse för kulturprojekt:– ”kryphål ut ur kulturfederalismen”– Innovativ/a kultur/projekt – Kulturella fyrtorn (”Leuchttürme”)– fem konstformsfonder och en öppen
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Med stöd från Tysklands utrikesdepartement
Goethe-institut:• – Främjar tyska språket och tysk
kultur i utlandet. • – € 291 milj, varav 215 från tyska UD • – 149 institut i 92 länder• – 2 871 anställda• – 17 301genomförda språkkurser i
utlandet• – 135 285 deltagare på
tyskspråkkurser • utanför Tyskland• – 286 stödda boköversättningar till
92 språk• – 763 447 utlånade böcker i utlandet
(Källa: http://www.goethe.de/uun/pro/jb11/jahrbuch_2011.pdf)
Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå
(Auswärtiges Amt)
DAAD Deutsche akademische Austauschsdienst Tyska akademiska utbytestjänsten
– självstyrande samarbetsorgan för akademiskt utlandsutbyte
– finansieras till största delen av tyska UD
– arbetar bland mycket annat för främjandet av germanistik utanför Tyskland.
- Flera svenska konstnärer har haft stipendium där, bland andra Jonas Hassen Khemiri
Ulrika HolmgaardVD Svensk Scenkonst
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Relaxad happening i underground konsthall/bar Basso i Kreuzberg, jag och arty berlinare tittar på… 2010-10-14: Tage Danielssons och Hans Alfredssons Picassos äventyr ”Correct me if I’m critical”.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Siegessäule, ”Segerkolonnen”, ett av Berlins landmärken.(Bild från Wikimedia Commons [http://bit.ly/pOWgUb]. Använd under Creative Commons-licens, Upphovsman: användare ”Der Wolf im Wald”)
Ett av Tysklands kulturcentrum Ständigt konkurshotat och miljarder i underskott ”Berlin ist arm aber sexy (Wowereit)
50-tal scener, 9699 föreställningar, 170 museer, 284 biografer
1000-tals svenska konstnärer på plats hela tiden
Förbundshuvudstad och eget land
parallell status leder till parallell = dubbel, kulturfinansiering
Tyskland och Sverige och kulturnäringarnaNågra begrepp runt tillväxt, entreprenörsskap, kreativitet, nyskapande..
Kreativitet - nyskapande, originelle småskaliga kreatören, är inte… Produktivitet - volymiöst med ekonomisk vinst, kan innebära…Intelligens – logikerna (administratörerna?) är inte nyskaparna
Glada administratörer med mig på knä?
Upplevelseindustri (KK-stiftelsen)Kulturella och kreativa näringarKulturella och kreativa sektorerKulturnäringar – alla näringar kan vara kulturella, alla bör vara kreativa
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms i kulturnäringarna i Tyskland, jämfört med Sverige?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Konstnärlig/ kulturell produktion
Staten
Ekonomin
Civilsamhälle
Tresektormodellen, utvecklad av Michael Söndermann (Task Force for Cultural Statistics e.V.) för ProjektZukunft, Kreativwirtschaft Berlin, sätter konstnärerna och kulturaktörerna i centrum för kulturnäringarna
– Period: 2005-2010. – Syfte: ”[…] to provide dance in Germany with more recognition and establish it as a art form of equal value along with opera and theatre in the public perception and in the perception of those responsible for cultural policy.”
– Budget: € 12 500 000, finansieras av federala kulturstiftelsen (Kulturstiftung des Bundes).
–Tanz Transit: Stöd för äldre dansare att inom det kulturella fältet utveckla och bygga vidare på danskarriären.
– UferStudios: i samverkan m dansbranschen och två konstnärliga högskolor i fd. busshallar i Wedding, multitasking och internationellt, har dansen fått hyreskontrakt på 25 år. Långsiktigt tänkande värnar kontinuitet
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
TanzPlan Deutschland
”Teatern kan spela en central roll för en stads självförståelse. Teatern är en offentlig plats där människor samlas, där människor tar itu med sig själva och samhället.” Citat från Heimspiels hemsida. (http://bit.ly/qG6wRc)
– Flerårig fond inrättad av Federala kulturstiftelsen ((Kulturstiftung des Bundes), för stöd till teater som behandlar den ”nya sociala och urbana verkligheten”, och som samtidigt söker ny publik. – Fondbudget år 2011: € 600 000. – Professionella och icke-professionella deltagare i projekten.– Stöd ges till projekt som "på konstnärligt utstickande sätt behandlar den urbana och sociala verkligheten i staden”.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Heimspiel
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
De tyska kulturarvslyften– bestående satsning för kulturarvet i de ”fem nya länderna”, dvs. i f.d. DDR (f.d. Östberlin undantaget).– 23 st institutioner. Utvalda av förbundsregeringens kulturminister Neumann i samråd med respektive lands kulturminister. – Pengar skjuts till från Förbundsregeringen.– Riktlinjer dras upp i Förbundsregeringens blåbok. (http://bit.ly/nyiU1y).
Exempel på kulturella fyrtorn:– Stiftung Preußischer Kulturbesitz (Brandenburg)– Bauhaus Dessau (Sachsen-Anhalt)– Museum der bildenden Künste i Leipzig (Sachsen)– Händel-haus i Halle (Sachsen-Anhalt)
Bauhausbyggnaden i Dessau–Roßlau. Bild från Wikimedia Commons, använd under Public Domain. Upphovsman: användare Mewes på tyska wikipedia.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
”Totalt beräknas 4 400 personer få en anställning med lönebidrag inom kulturområdet. […] målgruppen är personer som har en särskilt svag förankring på arbetsmarknaden[…]. Satsningen bidrar samtidigt till det viktiga arbetet med kulturarvet.”- Från regeringskansliets hemsida
angående Kulturarvslyftet. Budget: SEK 800 milj. ”Kulturarvslyftet i korthet”. Hämtad från http://www.sweden.gov.se/sb/d/1897/a/175508.
Det svenska kulturarvslyftet
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Svenska satsningar på kulturnäringar sedan 1999…
Kulturella och kreativa sektorers behov har identifierats genom olika studier somhar framställts på nationell, regional och lokal nivå ända sedan sent 90-tal:
KK-stiftelsens satsning på upplevelseindustrin 1999-2007Kreativa näringar i Stockholmsregionen Regionplanekontoret 2004 (då RTK)Förslag till handlingsprogram för de kreativa näringarna i Stockholmsregionen
2006-2007 Kultur i regional utvecklingsplanering, Regionplanekontoret 2008 (då RTK)Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Regionplanekontoret 2009Kulturutredningen SOU 2009:16Regeringens handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar, 2009Kulturvision 2030, Stockholm stad 2009….och i övriga Sverige
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Svenska satsningar på kulturnäringar sedan 2009
Regeringens handlingsplan för utvecklat entreprenörskap och företagande inom KKN - 73 miljoner 2009-2012
Tillväxtverket – 18 miljoner. Utreder och rapporterar sitt uppdrag. Föreslår i sin rapport sig själva till fortsatt nationellt uppdrag.Vinnova, Tillväxtanalys, Konstnärsnämnden, Riksarkivet, KUR, SFI, Almi, Riksantikvarieämbetet mfl har haft något slags uppdrag inom handlingsplanen men alla har inte fått del av anslaget
Generator – förlängt tom 31 mars 2013. Föreslås konkurrensutsättas i upphandling om fortsättning. De får antas ha några års försprång på temat.
Mäklarfunktioner, det enda av fler områden inom Handlingsplanen, som har slutrapporterats av Tillväxtverket (+) och Riksantikvarieämbetet som rapporterar från kulturhåll (-). De 5 kulturmyndigheten rapporter arbetstid på 8520 timmar för sin del i detta arbete. Kräv in slutrapportering från alla delar av regeringens handlingsplan NU!
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms det i programmen för kulturnäringar i Sverige?
Skrift: ”Konstnärer och kulturnäringar” (Konstnärsnämnden) med introduktion av Ingrid Elam.
Delade meningar – kulturen får ingen plats och kulturmyndigheter inga medel
Nu satsar man på Tillväxtverket – eller?Generator finansierat tom 31 mars 2013 i väntan på…Tillväxtverket 40% sänkta anslag från och med 2013
Konferenser, seminarier, work shops, utbildningar, supportstöd, handlingsplaner, kulturplaner, målsättningar, kreativitet, nytänkande, nyskapande, entreprenörsskap, utredningar, analyser, möten
Ett antal nya företag har startats.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms det i programmen för kulturnäringar i Sverige?
Slitningarna mellan kulturlivet och övrig kreativ näring oundvikliga Hundratals miljoner investerade svenska kronor. Hur många nya
företag har skapats? Vilka är kvar efter fem år? Hänger musikexportens försäljningssiffror ihop med satsningar?
”Rådet för kulturella och kreativa näringar ” ser i sin rapport en branschorganisation, ett Svenskt Näringsliv, som oundvikligt.Var finns kulturen och kulturskaparna?Vad är det svensk politik bygger nu ute i varje region och län? Multiplikatorer, facilitatorer, inkubatorer – och när ska kulturnäringens nya tjänstemän och tjänsteföretag stå på egna ben?
Befintlig kulturkompetens nyttjas undermåligt i arbetet med kulturnäringarna, både nationellt eller i Sverigefrämjandet
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms i de tyska programmen för kulturnäringar?
– Tysk kulturpolitik ger kulturen större utrymme inom ramen för kulturnäringarna
– Konst och kultur sätts i första rummet – sekundära effekter (ekonomiska, nyttor) uppmuntras, men förblir sekundära
– Om Sverige akterseglar kulturen, så gör Berlin (Tyskland?) det med invandrarna
– Konkreta handlings- och stödprogram riktade till scenkonstinstitutionerna (Heimspiel, Tanzplan Deutschland, Leichtürmer)
– Ger institutionerna chans till utveckling – vettigt då man investerat mycket i dessa, de besitter mycken kunskap, viktiga nod för projektrörelser och satellitverksamheter
Hur mycket kultur ryms i de tyska programmen för kulturnäringar?
Kulturella näringar en del av kulturpolitiken; kreativa näringar en del av näringspolitiken
Utbildning av professionella kulturskapare och kompetensutveckling viktigt
Småföretagarens mikrokreditmöjlighet på upp 5000€ lanserades tidigt
Snabbare anpassning skattefrågor; en privatföretagare kan ha ett statligt uppdrag också
Kort och koncist – en slutsatsSverige måste bli bättre på att ta kulturen på allvar om vi ska leka kulturnäring med Tyskland