FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL 2016

BIOMASSA

Mer hållbar med

mindre stöd

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3 29/04/2016 09:54

Bioenergi är den vanligaste formen av förnybar energi i EU-området. Den viktigaste källan till bioenergi är

skogsbiomassa, särskilt träd och trädrester1. Biomassa är en viktig, lokal energikälla i synnerhet i de nordiska skogsområden, där biomassa är tillgänglig på ett kostnadseffektivt sätt.

Användning av biomassa bidrar till att flera av målen för EU:s energipolitik kan nås. Den bidrar också till att bromsa upp klimatförändringen, höja självförsörjningsgraden i fråga om energi, förbättra industrins konkurrenskraft, öka den ekonomiska tillväxten och skapa arbetstillfällen samt nå målen gällande förnybar energi. Biomassa är den enda förnybara energikällan som kan ersätta fossila bränslen – oberoende av bränsletyp – såväl vid uppvärmning, kylning, elproduktion som i trafik.

Bioenergi, särskilt hållbar produktion och användning av bioenergi, är i dag högaktuella frågor inom EU. Den politiska debatten handlar inte enbart om hur hållbar bioenergin är utan även om försörjningsberedskapen och det stora antalet finansiella stödsystem.

Fortum har lång erfarenhet av att använda biomassa för energiproduktion. Eftersom vi har stor erfarenhet av att använda betydande

mänger biomassa vill vi dela med oss av våra erfarenheter i debatten och ge vår syn. Vi hoppas att denna energirapport främjar en aktiv debatt om skogsbiomassa på både lokal, nationell och europeisk nivå.

Fortum Abp

Bioenergi är den viktigaste formen av förnybar energi

Fortum användning av biomassa per land och i terawattimmar 2015. I siff rorna ingår skogs- och åkerbiomassa.

850

380

300

390

1 500

År2018

År 2017

1 240

Bioeldade kraftvärmeverk

Samägda bioeldade kraftvärmeverk

Total användning 4,7 TWh

Fortum användning av biomassa per land och i terawattimmar 2015. I siff rorna ingår skogs- och åkerbiomassa.

850

380

300

390

1 500

År2018

År 2017

1 240

Bioeldade kraftvärmeverk

Samägda bioeldade kraftvärmeverk

Total användning 4,7 TWh

1 Europeiska kommissionen SWD (2014) 259 slutgiltigt

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 4 29/04/2016 09:54

Biomassa är en förnybar, koldioxidneutral och lokal energikälla. Särskilt i Nordeuropa ökar användningen av inhemska energitillgångar som är en viktig del av energisystemet och bioekonomin. Cirka 97 procent av den biomassa som används i EU-länderna produceras inom EU-området och cirka 95 procent av biomassan används i det land där biomassan har producerats2. Det område där biomassa tas ifrån ligger vanligen inom en radie av 100–150 kilometer från den energiproduktionsanläggning som använder biomassan.

Produktion och användning av biomassa är ekonomisk fördelaktigt och skapar tillväxtmöjligheter för lokala företag och därmed nya arbetstillfällen och välstånd på landsbygden. Affärsverksamheten inom bioenergi är viktig i synnerhet för små och medelstora företag.

Biomassa är en viktig energikälla särskilt när den används för kraftvärmeproduktion det vill säga

i anläggningar som producerar både el och fjärrvärme samtidigt (kraftvärme). Den fasta biomassans andel utgör cirka 90 procent av de förnybara bränslen som används för värmeproduktion3 och 18 procent av den elproduktion som sker med förnybar energi4. Enligt prognoser ökar användningen av biomassa inom el- och värmeproduktionen i EU-länderna från nuvarande 1 047 TWh till 1 285 TWh före 20205.

Biomassa är en viktig del av vårt energisystem

I EU-området har 70 procent6 av den biomassa som används för energiproduktion sitt ursprung i skogar. I dagsläget görs uttag på 60–70 procent7 av den årliga skogstillväxten. Användningen av skogsbiomassa till energiproduktion har nära koppling till skogsbruket och träindustrin. Resterna från skogsbruket och träindustrin är den huvudsakliga källan för det träflis som används inom energiproduktion. Timmer används nästan inte alls för energiproduktion.

Både skogsarealen och volymen av växande träd ökar i EU-området. Det är fullt hållbart att ökaskogsavverkningen och därmed öka tillgången till avverkningsflis, som lämpar sig för bioenergiproduktion, både direkt från skogarna och från skogsindustrin. På så sätt kan produktionen av bioenergi baserad på skogsbiomassa öka utan att övrig användning av biomassa påverkas negativt.

TWh

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

Användning av skogs- och åkerbiomassa inom el- och värmeproduktionen i EU-länderna 2000–2020

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Källa: AEBIOM Statistical Report, 2015

Siff rorna för 2014–2020 är prognoser med ett antagande om att tillväxten är jämn 2012–2020.

El Värme

2 AEBIOM Statistical Report 20153 Europeiska kommissionen SWD (2015) 293 slutgiltigt4 Europeiska kommissionen SWD (2015) 293 slutgiltigt

5 Europeiska kommissionen SWD (2014) 259 slutgiltigt6 AEBIOM Statistical Report 20157 AEBIOM Statistical Report 2015 och Europeiska

kommissionen SWD (2014) 259 slutgiltigt

Hållbar skogsbioenergi i ökande omfattning

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 5 29/04/2016 09:54

Användningen av skogsbiomassa i EU-länderna kan vara begränsad på grund av otillräcklig tillgång till maskiner och arbetskraft som behövs vid produktionen, men även skogsägares vilja att sälja virke och utvecklingen av skogsindustrins avverkningar.

På grund av att biomassa kan användas för många olika ändamål är det en eftertraktad råvara. Därför är det viktigt att se till att marknaden fungerar och att konkurrensförutsättningarna mellan olika användningsändamål för biomassa är jämlika. Biomassamarknaden bör vara öppen och det ska inte finnas några konflikter mellan användning av biomassa till energiproduktion och annan användning av biomassa inom industrin. Marknaden bör inte regleras genom politiska beslut, det bör i stället vara upp till marknadens aktörer att besluta om hur och för vilka ändamål den ska användas.

Merparten av den ökade efterfrågan på biomassa kan tillgodoses inom EU-området. För att biomassapotentialen ska kunna utnyttjas och tillgången säkerställas på lång sikt behövs åtgärder som uppmuntrar till ett ökat utbud och politiska beslut för hållbar och marknadsorienterad biomassaproduktion.

Ökad användning av biomassa kommer att kräva betydande investeringar i produktionskedjan för biomassa. En stabil och förutsägbar investeringsmiljö är en förutsättning om

företag ska kunna utveckla sina delar av produktionskedjan och genomföra investeringar och därigenom skap nya arbetstillfällen.

Därutöver behövs ekonomiska incitament och utbildning till skogsägare för att säkerställa ett kontinuerligt utbud av energived. Tillvaratagandet av gallringsvirke och avverkningsavfall bör effektiviseras och etablering av ungskogar stödjas.

DefinitionerBiomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk eller därmed förknippad industri eller från fiske eller vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

Bioenergi: biomassa, flytande biobränslen och biogas för el- och värmeproduktion och som biodrivmedel för trafik.

Flytande biobränsle: flytande biobränsle som producerats för annan användning än transporter exempelvis inom el-produktion, uppvärmning och kylning.

Biodrivmedel: vätskeformiga eller gasformiga bränslen som producerats av biomassa och som används för transporter.

Källa: Europeiska kommissionens direktiv 2009/28/EG

En effektivare marknad för biomassa

Det politiska ramverk som styr användning av biomassa är numera osäkrare än tidigare inom EU-området. Snabba ekonomiska och politiska förändringar har bidragit till att öka osäkerheten på biomassamarknaden och därmed en minskad investeringsvilja. De största politiska riskerna gäller hållbarhetsprinciper och finansiella

stödsystem. Olika nationella hållbarhetskriterier och oenhetliga stödprogram försvårar handeln med biomassa, uppmuntrar till onödiga transporter från ett land till ett annat och utgör ett hinder för att få biomassa till rimliga priser för el- och värmeproduktion.

Politiska risker

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 6 29/04/2016 09:54

8 Kaskadanvändning = biomassa bör användas flera gånger från och med dess användning som material. Användning av biomassa till energiproduktion är vanligen det sista skedet.

EU:s politik för förnybar energi bör säkerställa användning av hållbar biomassa. Det är bara hållbart producerad och använd bioenergi som ska kunna klassificeras som förnybar. Det är först när detta finns på plats som åtaganden avseende förnybar energi kan anses uppfyllda, och därmed kan betraktas som utsläppsfri bioenergi inom ramen för EU:s utsläppshandel.

För all bioenergi, oavsett om den är flytande, i fast form eller gasform, behövs enhetliga kriterier för att bioenergimarknaden ska kunna utvecklas och skapa jämlika konkurrensförhållanden. Skillnaderna mellan biomassa som kommer från jordbruket och biomassa från skogar bör dock beaktas.

Hållbarhetskriterierna bör vara juridiskt bindande och gälla bioenergins ursprung, oberoende av hur den ska användas- för industri, energiproduktion eller trafik. Kriterierna bör bland annat definieras med utgångspunkt från konsekvensera av användingen såsom

växthusgasutsläpp och resurseffektivitet. Dessutom bör kriterierna säkerställa att uttag av biomassa tas från tillåtna områden och att produktionen sker i enligthet principer för hållbar skogsvård.

Fokus ska läggas på att resurserna används på ett effektivt sätt, inte på ”kaskadanvändning” av biomassa8. Användningen av biomassa i en kombinerad produktion av el och värme (kraftvärme) når vanligen en total effektivitet på 70–90 procent. Effektiviteten kan höjas ytterligare till exempel genom att lägga till produktion av biodrivmedel eller flytande biobränsle på kraftvärmeanläggningar.

Klimatkonsekvenser av skogsbiomassa bör behandlas som en del av den nationella klimatpolitiken. I enlighet med nationella bestämmelser beaktas skogarnas koldioxidutsläpp vid markanvändningen, dubbel beräkning bör undvikas. Utsläppsfaktorn för biomassa bör därför fortsättningsvis vara noll i EU.

Hållbarhetskriterier på EU-nivå kan säkerställa hållbar användning

Politiska risker

Typisk logistikkedja för skogsbiomassa Skogsbiomassa kommer vanligen från

avverkningsavfall. En logistikkedja inom

biomassaproduktion utgörs i regel av

flera små avverknings-, flisnings- och

transportföretag som levererar biomassa

i tusentals partier till en enda stor

kund. En logistikkedja för skogsbaserad

biomassa styrs av en process för flisning

av avverkningsavfall, där trädet huggs i

mindre delar, och valda transportformer.

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 7 29/04/2016 09:54

Fortums åsikt• Användningen av all bioenergi (i fast form, flytande och i gasform) bör vara hållbar och bioenergins

ursprung spårbart.

• Hållbarhetskriterierna bör tillämpas på ursprunget av all biomassa, oberoende av biomassans slutliga användning.

• Hållbarhetskriterierna bör vara juridiskt bindande.

• Målet bör vara globala hållbarhetskriterier, dock behövs det ömsesidigt godkända principer minst på EU-nivå.

• Hållbar skogsvård utgör en central grund för hållbar produktion av skogsbiomassa.

• Ett hållbarhetskriterium bör vara effektivitet i användning av biomassa, inte ”kaskadanvändning” av biomassa.

• Hållbarhetskriterierna bör tillämpas på energiproduktionsanläggningar vars effekt överstiger 20 MWth.

Hållbarheten ska säkerställas på ett kostnads- och förvaltningseffektivt sätt. Ett ändamålsenligt system för verifiering av hållbarhet skulle exempelvis kunna vara en nationell eller regional riskbedömning. Verksamhetsutövare bör även ges möjlighet att använda frivilliga system exempelvis sådana som bygger på skogscertifiering, för att påvisa att biomassan är hållbar. Om möjligt, bör verifiering av hållbarhet

göras i anslutning till andra tillgängliga metoder, som exempelvis för verifiering av utsläpp.

När hållbarhetskriterier tas fram bör hänsyn tas till de nationella lagarna och den befintliga praxisen för skogsvård, bland annat de nordiska ländernas nationella bestämmelser för skogsvården, som i stort sett redan säkerställer en god hållbarhetsnivå.

De nationella subventionssystemen har gjort det möjligt att nå målen för förnybar energi och att öka användningen av biomassa. Samtidigt har de skapats en djungel av stödsystem för användning av biomassa. Olika stöd i olika länder har bland annat lett till att biomassa transporteras från ett land till ett annat vilket är helt onödigt. Dagens system är både oenhetligt och under ständig förändring vilket leder till en snedvridning av marknaden för biomassa och därmed minskar investeringsviljan.

Dessutom leder systemet till att EU:s utsläppshandelssystem (ETS) fungerar sämre.

Bioenergin är på många sätt konkurrenskraftig och därför bör användningen av bioenergi uppmuntras på marknadsmässiga grunder i anslutning till ökning av användningen av förnybar energi. EU:s utsläppshandelssystem bör vara den enda metoden att styra både investeringar till förnybara energikällor och valet av bränslen på befintliga anläggningar.

Hållbarhetskriterier på EU-nivå kan säkerställa hållbar användning

Flexibilitet i verifiering av hållbarhet

Utsläppshandeln bör vara styrande, inte subventionerna

>

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 8 29/04/2016 09:54

• De nuvarande varierande stödsystemen i olika länder för användning av biomassa försvårar för EU:s biomassamarknad och gör att biomassa helt onödigt transporteras från en ort till en annan i syfte att få större understöd. På grund av stödsystemen koncentreras investeringarna i de medlemsländer där de nationella stödsystemen är gynnsammast.

• Användningen av biomassa bör främjas på marknadsbasis. EU:s utsläppshandelssystem bör vara den huvudsakliga metoden att styra investeringar i anläggningar som använder biomassa samt valet av bränslen på nuvarande anläggningar.

• Under övergångsperioden kan investeringar i bioenergi bäst främjas genom ett teknikneutralt och regionalt eller på EU-nivå harmoniserat stödsystem.

• Stödsystemen bör riktas till innovation, forskning och utveckling inom bioenergi, särskilt kommersialisering och lansering av nya bioenergitekniker.

• Åtgärder för att främja användningen av biomassa inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln (trafik, separat uppvärmning av byggnader, jordbruket) kan behövas även framöver.

Fortums åsikt

Mogna, kommersiella tekniker för produktion av förnybar energi, som förbränning av biomassa, behöver inte nödvändigtvis stöd vid el- och värmeproduktionen. En övergångsperiod som sträcker sig till 2020-talet kan dock behövas för ett marknadsbaserat system. Stödsystemen bör vara teknikneutrala, långsiktiga och regionalt eller på EU-nivå harmoniserade. Harmonisering av stödsystemen skulle troligen också öka

lokal användning av biomassa, vilket är den mest ekonomiska lösningen med tanke på leveranssäkerheten. Detta skulle också minska transporter av biomassa inom EU-området.

Även framöver finns det skäl att stödja innovation och forskning som främjar användningen av biomassa. Särskild fokus ska läggas på kommersialisering av nya tekniker.

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 1 29/04/2016 09:54

• Biomassa är en viktig del av ett hållbart energisystem: förnybar, koldioxidneutral, främst lokal och inhemsk – den enda energikällan som kan ersätta fossila bränslen i produktio-nen av såväl el, värme och för trafiken.

• På grund av att biomassa kan användas för flera olika ändamål är det en eftertraktad rå-vara. Därför är det viktigt att säkerställa en välfungerande biomassamarknad och enhetli-ga konkurrensförutsättningar mellan olika användningsområden för biomassa.

• Inom EU behövs harmoniserade och bindande hållbarhetskriterier för all bioenergi avse-ende bioenergins ursprung, oberoende av slutliga användningsändamål eller form. För att säkerställa att skogsbiomassa är hållbar bör en praktisk och kostnadseffektiv, riskbase-rad analys tillämpas, eller frivilliga system som bygger på skogscertifiering.

• Ett viktigt kriterium för att styra användningen av biomassa bör vara en effektiv återvin-ning av resurser. I energiproduktionen är användningen av biomassa effektivast på mo-derna kraftvärmeanläggningar, antingen kombinerad i fjärrvärmeproduktionen eller in-tegrerad i andra produktionsprocesser.

• Nationella subventionssystem bör fasas ut stegvis för att helt ersättas av EU:s utsläpps-handelssystem som det enda systemet för att styra nya investeringar och val av bränsle i befintliga anläggningar. Om användningen av stöd fortsätter ska stöden vara teknikneu-trala och regionalt enhetliga.

Globala megatrender, som klimatförändringen, nya tekniker, konsumenters föränderliga beteende och resurseffektivitet, har stora effekter på hela energisektorn.

Fortums mål är att aktivt delta imarknadsförändringar.

Serien Fortums energirapport tar upp utmaningar och möjligheter som vi ser inom energisektorn. Vårt mål är att erbjuda framåtriktade lösningar. Vi hoppas att

energirapporterna får våra intressenter att diskutera energisektorns framtid med oss.

www.fortum.com

Fortums viktigaste budskap

Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 2 29/04/2016 09:54