Biolin Eskola BI
-
Upload
anonymous-tkldnijsja -
Category
Documents
-
view
221 -
download
0
Transcript of Biolin Eskola BI
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
1/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
2/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
3/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
4/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
5/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
6/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
7/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
8/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
9/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
10/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
11/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
12/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
13/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
14/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
15/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
16/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
17/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
18/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
19/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
20/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
21/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
22/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
23/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
24/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
25/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
26/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
27/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
28/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
29/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
30/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
31/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
32/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
33/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
34/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
35/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
36/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
37/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
38/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
39/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
40/94
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
41/94
8.
GAlA
TEMA
8
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
42/94
3.-
MI MINOIIREKO
ESKAIA
MELODIKOA
Eskala
honetan joatea
eta
etortzea desberdi
nak
dira.
Joateko
1
eta
II
Ereduak
erabili
behar dira;
etortzeko, berriz, III eta 1 Ereduak.
Atzamarrak
Mi Minor melodikoko
eskalan
ipintzeko eskema.
JOATEA / IDA
MIfl
cD
LA H Q--
REII G~X~ iii
SO L
[]
Q------
iv
3.-
LA
ESCALA DE
MI
MENOR
MELODICA
Es
la escala
donde
la vuelta
no
es
idntic a
a la
ida. Est
formada
a
la
ida
con
los tipos
1 y
II y
a la
vuelta con
los
Tipos
III y
1.
Esquema de la
colocacin
de los
dedos en
la
escala de
Mi
Menor
meldica.
ETORTZEA
/ VUELTA
Mifl
~J
LA H
O
REH
SOL[]
-
4
~H
J ~
~
E E~E~r E
44
E
~
E
~
~E F
~E
E
r ~ ?EE HE E
~ j u ~ ~ u i j u J
E
~r
~ E ~E ~ E r r r r E E E~E
J
~
E
E
U
~
E
va
a
a
a
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
43/94
e
s
r
t
t
t
e
e
*
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
a
a
a
U
~
f
~
NIK BADITUT BORTUETAN
FOLK -
AlTA
DONOSTIA
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
44/94
rl
i
te
~r
-
nt.
e
i
r
1-
r-~
-a
i~~r~
~
n. lq
r a
71
FI
1_
___
1~~S
e
~-
-fr
II 1
l~A
1 ~U
__34_j
6)
TEl
l~~)
-te- 4
.5
ti ~ A
s
*4
1
fl
-~
e-. k* 0) a
FA
A TI
~ -3-~- fl~
&
~1
~
v~
(C)
I~~e~
.3
a
tempo
-- J
o)
II
-,
1 P~
.F 04
04
~lA
*4
;J
A
II
*4 a
-12-
A.
n.4~
vn..
e
r
a
~ J
nt. a tempo
II
-e--
n
____________
s
6)
0
Id
tn i rl.:
l
y
Ir
MITA
~l
a ~tt41LI
II
i rl
L e
a
A -
e
e
e
e
a
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
45/94
e
/
~~~
e
e
t
*
t
r
1
I
I
I
I
:
r
e
~
e
7
1
,
i
7
-
~LL
t
_
-
e
e
e
e
e
_
e
I
=
A
L
.
e
(
~
m
E
.
m
t
\
.
e
e
L
k
e
_
,
e
_
i
~
,
-
e
f
e
I
t
e
NIK-
BADITUT BORTUETAN
FOLK
-
AlTA
DONOSTIA
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
46/94
y
y
Nik ba
-
di
-
tut
bor-tu
a tempo
e
-
tan
ar - di-ak
ar
-
tzain
-
o-re
- km
Nik
ba - di - tut bor - tu
e
-
tan
ar-
di-ak
a tempo
tzairi
su
- an
ha-a-mar
on
-
tzi
be- e- ren
km
Ka-ta-
la
-
nt.
~
u
-
ni-
an
ha
-
ma-ar
ma-
an
-
do
lu
-
un
zi
-
llar
ba -
re
- km.
- txa
on
su
an
tzi be
-
e-ren
ha -
a
-
mar
ma
-
ri
-
e-le
-
km
Ka
-
ta
-
la
u-
ni-an
ha-ma-ar ma-an-do zi
-
llar bu -
u - un - ba-
re -
km.
9. GAlA
TEMA 9
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
47/94
BEMOLAK
Lehenengo
bolumenean
esan bezala, atza
marrak
ipintzeko
IV Eredua traketsena da.
Gogoratu
eta
zutabeak
eta ariketak e gin e ta gero, laugarren
atzamarra
semitono bat jaitsiko dugu. Horrela
lehe
nengo bemola agertzen
da:
SI
bemola.
Atzamarrak LA haran ipini
eta III
Eredua
erabiliz
gero,
hara
zer br daitekeen:
- Lehenengo
atzamarra jaisten bada,
Si bemola,
(Mi
hariko Si
bemolaren beheko zortziduna).
- Laugarren atzamarra jaisten bada, Mi bemola: biga
rren
bemola.
Bi
bemolok, Si
bemola eta Mi
bemola, era
biliz gero,
Si
bemol
Maiorreko
eskala egin daiteke.
Atzamarrak Si bemol Maiorreko eskalan
ipintzeko eskema.
LOS
BEMOLES
Como
hemos dicho en el primer
volumen,
el
Tipo
IV
de
colocacin de l os dedos es el m s
inc
modo.
De spu s de
recordarlo
y
practicarlo
en colum
nas
y
ejercicios, bajamos
el
cuarto dedo un
semitono.
As
aparece
el
primer
bemol,
el
SI
bemol.
Si colocamos los dedos
sobre
la
cuerda
LA
en
el Tipo III se
puede
obtener:
-
Bajando
el
primer dedo, el Si
bemol
(la octava
inferior del Si bemol de la
cuerda Mi).
- Bajando el cuarto
dedo,
el
Mi
bemol, el segundo
bemol.
Utilizando los dos
bemoles, Si bemol
y Mi
bemol, se
puede
construir la
escala de: Si bemol
Mayor.
Esquema de la colocacin de los d ed os e n la
escala
de
Si
bemol Mayor.
Ml
LA II
RE III
SOL
L1O-----
Iv
4~r r r r ~ r r r ~ r r r
r~i
L4~r
r
t
r r
~
r r
~
Pr r r~ t r~
J
jji t Fr
4~i
i
t
r
ESTUDIOA
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
48/94
Al
Lc_-h
~F
mf
[JD .L
f
4
~
4rFr:~rr~ ~r~rrr~
p
r~
~H ~
-&
~N CN
~
4
m~
mf
4~ ~7 H
f
4~
r EED ~ rryj~
GOIZTIRI
N.
DE FELIPE
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
49/94
~I~~r
~
H~
~
~
4 4
FINE
~
CN
4~r
~
r4~i~
~
1 Hv
4~ :i~
-JJ~-J
DA
CAPO
AL FINE
ATHLETIC
FOLK
-
K. BERNAOLA
ANTXON
ZUBIKARAT
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
50/94
y
4~ u_
J J
- thle -
tic,
go-
rri ta zu
- ri -
a da-nori-tzatza-
ra
zu
geu -
ri-
a
e
-
4~ ~
~
rri -
tik
sor-tu zi - a - la-ko mai-te zai-tu e- rri -
ak
Gaz-te- di go- rri-zu -
ri
ze-Iai
or-le
-
gi-
an
Eus-ka
-
le-rri
-
a-ren
e
y
4~ J
hJ
H~__ ti_
~ ~
ra -
kus-ga
-
rri
-
a.
Za-bal-du dai - gunguz -
ti
-
ok
i - rrin - tzi
a
- la
y
t i~m~
~
a:
A - thle -
tic,
A - thle - tic
zu
za-ra
ria-gu-
si -
a.
Al
~4J i~iu ~
tza
Gaz -
ti
- ak. A - u - pamu - ti- lIak au-rre-ra gu-regaz-ti
4~
~l_
ak
Bil-bo
ta Biz - kaiguz - ti - a go-ra-tu be - dimun - du- an. A -
~l l~lu__
u
- pa mu -
ti
- Ilak go-ra be tiEus - kal-e
rri
a
A-tble-tic
4~i
~l
go - rri - zu -
ri
a geu
ri
a.
10. GAlA
TEMA 10
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
51/94
DIGITAZIOA
liad berean luzaroago
jotzeko, laugarren atza
marra
erabiltzea
gomendatzen
dugu,
hurrengo haize
haria erabili bank.
LA DIGITACION
Para
tocar
ms
t iempo
sobre
la
misma cuerda,
recomendamos utilizar el cuarto d ed o en
lugar
de la
siguiente
cuerda al aire.
4
4~rr
Ui
Beste
gomendio
bat: bidun minorrelo
interba-
Tambin se
recomienda
evitar tocar
el interva
loa lehenengo eta
laugarren atzamarren artean
jotzea lo de
segunda
menor entre el
primero y
el cuarto
ebitatu. dedo.
~
44N
4~r
E
.ME
Eta
beste bat:
interpretazioa
han berean man- Tam bin para
mantener
la interpretacin
ten tzeko hobe
da
laugarren atzamarra gorantz
luza-
sobre
la
misma
cuerda,
preferimos
una
extensin
tzea
hania aldatzea
baino,
nota bategatik besterik
ez
superior
del dedo cuatro y no el cambio de
cuerda,
bada. para
una
sola nota.
4 ~ O
)~~/
Y
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
52/94
~fr
4
I~
.
r
r ~ I ~I
r
M
o
~
fl~
E 7
pA
~
n
p
E
~ u
:f~~
~
id
ji
fON3l I
vona
nr
e
e
e
e
e
e
e
e
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
53/94
f
f
f
c
t
t
r
c
c
~
r
I
r
~
-
5
I
_
r
L
y
e
~
o
e
~
r
1
L
1Y
r
~
e
e
1
~
-
e
c
A
y
e
e
f
e
e
f
o
-
e
e
e
r
1
j
e
e
t
11.
GAlA
MI
BEMOL
MAIORREKO
TEMA 11
LA ESCALA DE
MI
BEMOL
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
54/94
ESKALA
RE harian, prozedura berberarekin
jarraitzen
badugu, hara zer
lortuko
dugun:
- Lehenengo atzamarra jaitsiz gero, Mi bemola (LA
hariko
Mi bemolaren
beheko
zortziduna).
- Laugarren
atzamarra jaits iz gero,
La bemola:
hiru
garren
bemola.
Hiru bemolak
erabiliz gero, hots,
Si
bemol,
Mi
bemol
eta
La
bemol, Mi
bemol
Maiorreko
eskala egin daiteke.
Atzamarrak Mi bemol
Maiorreko
eskalan
ipintzeko
eskema.
MAYOR
Si continuamos con el
mismo proceso
en la
cuerda RE, obtenemos:
- Bajando el primer
dedo,
el Mi bemol (la octava
inferior
del
M i b em ol
de la
cuerda
LA).
-
Bajando
el
cuarto dedo, el
La bemol, el
tercer
bemol.
Utilizando
los tres bemoles,
Si bemol.
Mi
bemol y La
bemol,
se puede construir la escala de
Mi bemol Mayor.
Esquema de la colocacin de los
dedos en
la
escala de Mi bemol Mayor.
MIfl-Q
c
LAtO
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
55/94
km San Kris-
lo - bal ur
- tu - ta
jo
- a-Ii-ak e- gin.
1-lain u
- rrin
e-txe
pox-
po-la
ho - la, ho -
r4~p
fLfr~r~
~
la,
txi-mi-ni-tik
go-ra ke-a
da-ri-o
- la ho -
r4~ E Ji
P
mf
la, ho - la, gai-txo-an ar-bo- la ze - lai er- di
~
J
u
an e-
rre-
ka pol-po-la e-txea-ta-ri- an trai la
- ra
~Unu
U~~L~P~
u
la la ra la la la da-na
tx i-k i tx i-k i txi-ki-a ho
- rra.
ITURINGO
HAROTZA
,lndante FOLK
~
- tu-r in-go ha -
ro-tza E
-
rra-mun Jo-a
4~r
km ha
-
sa-rre o-men zau-de ze
- ren
du-gun ja
~r
7~trFFtJflLF~
km san - tu -
rik ez
II
-
te - e-
ke fi - a- tu
zu - re -
4~
n
fl
U
GURETZAT
,lnda
ate
FOLK-OSKORRI
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
56/94
4
4p1)
(~~1~4
~
H~.
~
Su
-
re-tzat ber-din di-ra as
- te -
4
~
k
4~;
~ ~
a e-ta jal - a, la - na bi -
hur-tzen
du
y
~
u
~
gu kan-ta - tze-ko gai -
a. Har di-tza
- gun
~lJ J ~ J-
u__~ J.
J.
es
-
ku-an gH
-
tza e-ta la - a
- -
0
u__~ j.
u__~
~I J__
ga
riz e - ta bur - di-naz-
lan
- tze-ko R iz
~-
~
~J
kai -
a. Su
- re - tzat ber-din di
I4~
~.
u
~
~
ra
as
-
te
-
a
e-ta
jal - a,
la- - na
1~
~ fl~
~
bi-hur-tzen
du
-
gu
kan- ta-tze - ko
gal
a
GAVOTA
FOLK
a
1,
y
e e-
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
57/94
~Iv
--e
~
~Ii
~ yy , r
ID
/
. aP
a
a
.
Fi FP~
~vI, ~
r
Ii
. a
t% V
F,
t
a
~
E
~
&
Al
y
ip )
,
F,
t
i
xl,
ti rl
.J
A l
r
a
a. i
II.
tI
rja
1
~__d
A II
a
)
4
rl
J
CN
P
.
1
7
Ji r a
~j.
~
/~..
1
-J
r
r
.
1
-J
1-
1 .
~
S ~ A~
kl
rr~ y 1
1 J
~
A -I aPaP.
.3
Ok
~ ~L
Frj
l ararl
1rJs . t
III
II _J 6 -J
Ii
12.
GAlA
TEMA 12
ARKUAREN Z%TIKETA
LA
DIVISION
DEL
ARCO
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
58/94
Arkuaren
zatiketa,
eskuinaren ekintza orde-
L.a
divisin
del
arco se
hace
para ordenar la
natzeko
egiten da. Eskola
desberdinak
eta
notazio- actividad de la mano derecha.
Hay distintas
escuelas
y
mota
desberdinak daude.
Gul LUCIEN CAPETen tipos
de notacin. Nosotros
utilizamos la
notacin de
notazioa
erabiliko dugu: LUdEN CAPET:
-A -A
-B1,B2 -B1,B2
-D1,D2,D3 -D1,D2,D3
- Ci , C2, C3, C4 - Ci , C2, C3, C 4
A
T~. .1
B2 B i
D3 D2
D l
\I \/
I
C4~
C3 C2 Ci
A_____
_____A~
_____A____
1
Arkuaren zatiketari dagokionez, ondoko arazo- En lo referente
a
la divisin del arco, nos apa
ok gertatzen zaizkigu: recen los siguiente problemas:
1.- Notaren balioa eta arkuaren kantitatearen arteRo 1.- La corre lacin entre el valor de la nota
y
la
canti
koerlazioa.
d ad d e
arco.
Balio laburreko notaR dira; beraz, arRuaren Se
trata de
notas de pequeo
valor
y por eso
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
59/94
erdian,
D2an,
joRo dira, arku gutxi eta eskumuturra- se toca en
centro
del arco, en D2 , con
poco
arco,
ut i
ren
mugimendua
erabiliz. lizando
el
movimiento de la mueca.
ARIN-ARIN
FOLK
o
n ~n
fl
4~
n
n
~
7
~~fl~~flflHh
~
7
4~hflflflnn~
4n fl
Aurreko
kantuan
dena jo da arkua
ren
ata
berean
eta
kantitate berarekin;
kantu honetan,
berriz, be tzak
arku
gutxiaz
joko
dira,
puntan edo
orpoan
( D~ea n e do
D3an).
Konpaseko hiru
zatiak
ligatuta dituz
ten
konpasak, arku guztiarekin (A) joko dira.
Si en a anterior cancin se ha toca
do
todo
en a misma
porcin
de arco, y con
a
misma
cantidad,
en
esta cancin
as
negras
se
tocan con poco
arco,
en a punta
o en e
ta n
(en Dl o
D 3) . L os c om pa se s
que tienen as
tres
partes de comps iga
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
60/94
das, se tocan
con
todo
e arco (A).
GAZTETXO
ENTZAT
FOLK
y
rl
zz i y
IJ
II
)4&9te
ttI
S fr
rl
~ 4N4
~
r E
~
U
~
~
4S~ rJ
~ u
~
J.
~ y
4~rr rr~
~rF rr~
~rE
ErE
y y
~
4 ~jJ
~
rE~
~EE
HE
FEr
Q~
~a
~\I ~
nl
~
iL ~rr
E~EH
r
sr.a
0
e
y
fm
II
II .0
S
e
i
L~I
r
.0
2
e
2.- abardurak e ta arRuaren kantitatearen arteko
koerlazioa.
Kantu honetan FORTEa D2an joko da arkua
ren
ata handiagoa) eta P ANOa
C3an
(arkuaren ata
txikiagoa).
Gomendio horie i
eskuinaren presioa gehitu
behar zaie: presio handiagoa FORTEan, txikiagoa
2.-
La corre acin entre ios matices y a cantidad de
arco.
En esta cancin
el FORTE se toca en D2
(una
porcin ms grande
del
a rco) y e P ANO en
C3
(una
porcin ms pequea de arco). A estas recomenda
ciones hay que aadir a presin de a mano derecha,
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
61/94
PIANOan.
ms grande en FORTE y menos en P ANO.
Vtode~
RONDO
HAYDN
~Y
~uJ~
4r r ~ r
4U
~
L4r r ~
r
3.- abardurak
eta
aukeratutako arlu-atalaren arteko
koerlazioa.
3.-
La
correladn
entre los matices y
la porcin ele
gida
del
arco.
SAN
INAZIO MARTXA
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
62/94
ato
y
y
A
3
rn~
:~
4 0
FOLK
II~
0 0
3
3
y
~ _
liii
3 ~
~
Ir
r
f
4 0
j~,
.3
f
y
p
4
f
~ 1~~_~
y
~J
A
nnn~
y
j
f
y
I
r~ r
f
A
p
3
c~
y
ll
II ~
y
13.
GAlA
ARKUAK NORANTZA
BEHE
MW
SORTZEN DUEN SOl
TEMA 13
LA
ARTICULACION
DEL
SOMDO
EN EL MISMO
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
63/94
NUA ARTHCULATZEA:
**
PORTATUA **
doala.
-
Notak
banantzea, arkua
norantza
berean
-
Geldiune bigun eta azentogabe batekin egiten
da. Geldiune hori
besaurrearekin
egiten
da, nota
bakoitza jotzerakoan
atzamarrak
gogor
ipini gabe.
Notaren
balioa
ez da
aldatzen.
SENTIDO
DEL
ARCO
**EL
PORTADO**
-
La
separacin
de
las
notas,
en
el
mismo
sen
tido
del arco.
- Se
rea liza con una parada suave
y
sin acento.
Esta
parada
se
realiza con el antebrazo
sin q ue los
dedos
se
pongan rgidos
para cada
n ot a. N o
se
cam
bia el valor de la nota.
ESTUDIOA
4~U
~
~ ~
4~~~-t
~t~9~H
~
~ o
4 ~H~
HrrrtrHFrt
~
4
D ~
n~
t
~
~
4~r
fl~
F
r
LH
4
r
~
4#r
~
r
~
KLENCK
KANTU
TRISTEA
CANCION TRISTE
tl&i9c3
Al
L~_
r
9
e ~
TCHAT
KO
VS
KV
2fN\H
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
64/94
y ~_ ,
r
.rr
~9 e. a
k
t
y a
v-~ ~
e
e
S
rin
e) ~~rJ H ~ Ir
4 0
r
Di)
.5
II
e
y i i e
i
a i
a
I~
a ~
II
~1
t
~l
~ ~ ~ I
~ l
A
~vrrmL
a)
e)
Al
a
1~~
f~ ___
r~ CN
a
a
s
La a
t i-. a
Li
lles
1
-SL
~
a
La ~ IS I
De
1L~
De
i u
s
s
ci u
a
rt~~ y ~a r)~
ti
e
-
u
a
~
La
a
e
;1
-A
u-
4
jI ~
t
a a
It
i e i
e
e
lii
-L-_-
e
/
N
~ ~
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
65/94
A C\
~
4
LI II)
E E E E ~5
II
AS-]-
Ss
Al
ji
[3
lA
1
II
1
f?r~
L
Vii
.3 I
Al
?
e
.1
n.I
[3
________
4
~
ff
1 1 A
II 1
mv u
11 0
ti e
7
L o
U
(1
n.
e e e e
-4
ErE LII
1 L
fl
.
e e
i~,v
Ii
\StJ .ftd
~de
4-~ 1
~J
L~
y
~r
~r
r
r
ti
14. GAlA
LIGATUA
Orain
arte bi
nota ligatu
edo
gehiago
jo
ditugu
han
berean.
Hala
ere,
badaude ligatu-mota
gehiago:
TEMA
14
LIGADO
H as ta a ho ra h emos t ocad o
dos
o
ms notas
ligadas
sobre
la misma
cuerda.
Pero tambin tenemos
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
66/94
A.- Bi
han
aldatzea ligatura berean:
1. - Buelta
duenean
(eskumuturra da nagusi).
2.- Zentzu bakarrean (besoaren
mugimendua
da
nagusi).
8.- Ligatura
hinu
hanitan:
1.- Zentzu naturalean.
2.-
Zentzu
naturalaren kontrakoan.
Besoaren p isua edoze in haritatik akutuagoa
den beste batera jausi eta berriro ere
hasierako
posi
ziora
itzultzea
da,
izan, besoaren
mugimendu naturala.
Besoaren
beste
edozein mugimendu,
besoaren
mugi
mendu naturalaren kontrakoa da.
Esluinarekin
eta ezkerreko eskuarekin koordi
naz io hauxe
lortu behar da:
ezker
esluko atzamarra
ren mugimendua eskuinaren mugimendua baino
apur
bat
aurretik
joan
dadila.
Etortzea eta joatea
berdinak
badira, ezkerreko
atzamarrak
ez
dira
altxatuko.
Mugimendu horri
BARIOLAJEA
esaten
zaio eta
eskuineko
ukondo eta besaurrearen
beheranzko
eta
goranzko mugimendu birib ilaz
egiten
da.
otros t ipos de
ligado:
A.-
Cambio de
dos cuerdas
en la
misma ligadura:
1.-
Co n vuelta (predomina
la
mueca).
2.-
Unico
sentido (predomina el movimiento del
brazo).
B.-
Ligado en
tres
cuerdas:
L- En sentido natural.
2.- En
sentido
contrario al natural.
La cada d el pe so de l brazo desde una cuerda
cualquiera
a
otra m s ag uda y el regreso
a la
posicin
inicial, constituye
el
movimiento natural del
brazo.
Cualquier
otro
movimiento del
brazo, es
contrario al
movimiento natural
del brazo.
Se trata de una coordinacin
entre la mano
derecha
e
izquierda
de
t al manera
que
el
dedo
de
la
mano
izquierda t iene que preceder un
poco al movi
miento de la
derecha.
Si la
vuelta
es
igual que
la
ida,
los dedos de la mano izquierda no se levantan. Este
movimiento se
llama
VARIOLAJE y se ejecuta
con un movimiento redondeado de
bajada
y de subida
del codo y del antebrazo derecho.
Al
1.
2.:
1.
2.
vI)~~
~_
~
~i~J
y
~ ~
~ ~
~nhT~
4
ALA
BAlTA
FOLK
GURIDI
I
~
-~
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
67/94
A
la
bai -
ta
do - u e
- gin -
ga - rri
u___
u
a - mo - di - o - tan de - na
4~t H___ ~ u___
be - ti pe - naz
ba-
i -
te-ra
- ma - tza
g~~r7Zia ~z~Eru
4~j rD
u
Ez
-
te-ia ba - da po - na e-
e-
ne
bi
V
4~
~4Vk
~
J~
E
ho -
tze-
an do - na? N i- hork e
0 1 .
~r
LS Ls
zin
de
- za
- ke
kon
-
pre
- ni e
-
no
hats
~~E_~e
- na ma-~-te-e
L4$~Ei~E5J
~ ~ ; ~
ba-at e- e - zin kon-ber - ti - tuz nik
su-u
-
4~H.
~ ~
--~
du - u - da
~ ~n n u__
f rl
tzen
na.
ALA
BAlTA
FOLK
GURIDI
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
68/94
Al
u
-t
4
e-
e __________
~
t
H
-
A t
e
.
Lii
~
~-r ~r
~__~-1
~
e e
-t
-n
4
u,
uf
[,
~.
J
Y
14
L
1,1,1, ~:
Id
e
e
e
.- _t
Al
e
ej
1_e
LI
II
a
_r_/
vr
~V L1l u ~
4 4
s
~;
a.
e
e
y
1-
~r F ~
e
e
e
u a
r
Ii
- 1_e-
e
1 L l
A
a a
-
111
,_-__u
-1
pi
Pu
1~
u
II
I
a
e u-
r
u
e
~
J
I
A
e
e
~
f
e
e
e
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
69/94
r
-
f
c
e
A
e
e
c__~
r
a
I1
t
e
v
1
f
~
f
e
I
~
~
e
e
1
t
4
~
a
H
-
e
v
1
Y
-
r
a
~
-
f
n
~
r
a
e
a
H
e
a
I
1
e
e
e
e
I
e
1
I
e
-
e
1
A
-
I
TEMA
BATEN
BARIAZIOA
VARIACION SOBRE
UN
TEMA
ate
1
3
1
HAYDN
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
70/94
4 0
300
1 2
ja
~
LL
.w
-fr,-
o
~
420
A1~ a
e
-J
~j/
~
1
10
1
.3
e
i
~ / ~__:
a i. ji rl i i i~
~
e
LI
e
a
o
420
420
f~14
1S
100
3
~
I
~
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
71/94
4 r
3 3
30
~
\~j ~
4#r
~
15.
GAlA
Eskuinari
dagokion
errepasua.
ESTUDIOA
TEMA 15
Recapitulacin
de la
mano derecha.
KLENCK
AJ4
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
72/94
r
nF
y
~fl
H ~ ~
m
F r F r
J ~ J J
fl~D
r
E
J
J
H
J
mi
y
J~j
2
J ~
o
H J
JI
L44~
r
y
~
Jj~D
I
J
r
J
e
I
\
I
I
I
I
I
u
-
n
r
t
I
A
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
73/94
1
A
a
A
~
A
a
(
J~
I
r
-
4
A
-
c
a
r
-
e
4
t
)VDU
v
t
t
a
-
,~
a
I
a
r
1
1
1
a
t
c
c
_
t
r
t
t
A
~
1
a
I
r
i
a
1
4
r
a
I
t
a
i
r
e
e
e
i
~
A
A
e
Andante
y
2.
TANBORRADA
~_ )
ti __
a
r
j
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
74/94
;~~Nea ~i II
e~ e
e e
L~(\)
~
i~J
ti ~~~~___1 ~ e
s_____
~ e ~
Li
~I ~
e
~
Mi
ti
lcr.
y
ve
.3
a
, ~~
H
r.e~ ___
y
ji
~l
a
1~
ji
_
~
e ~
~
~
~
a
~
a
j~_I
a
e
ti ~~~~__~1
a
e -,
e
~I~T
c
c
e
e
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
75/94
A
~N ~
J ?
~~.______~__
1
e
t
e
e
e
~ -rN
~j e
.~ e r
e
L
e
e
e
e
e
e
~JJ r rr~~
~
U
r
it
t
e
e
~
N~~______/ q
~ ~
r F E E fl ~
il Il~
e ~
A
n JJ~J~
r
~ ~r
~
~
~
- ~~1
II
e
e
e
lnate
3.
TANBORRADA
AJ1
1S
ej
y
F
4~ 1.
Ffl
rs
.5
~J
1
e
-~
e
e
-4
e
e e~e
e
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
76/94
y
e
ti
1
-d
e
TI
-a
.3 -
V i
I
S TI
e e
e e
-s
-JI
7
.3 ~
LJIb
e
e e
t4
A
e
e e
7=P
e
AL~
1
a
r
_rrr%
.4
,___l J
e e i
cecee e
i a
e
r ~
e-
e e e
-f i
e
e e
e e
e
a
LI -
4
cecee
e
.3
-JI
e A
1
e
-
Z
V
t
-
L
a
A
-
a
A
t
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
77/94
1
-
r
r
e
a
J
A
l
4
A
L
r
c
c
a
.
-
a
r
t
t
e
e
e
e
t
e
e
-
c
e
-
SA
e
e
e
e
lA
,
3
4
e
e
e
_
a
I
r
a
e
r
e
e
-
Aaaae
5.
TANBORRADA
y
Vn
~M ) 4
lA
.3
e_e4
u e
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
78/94
y
Id
._~_ p ~ 9
(h~
9,
ej
o
6~
fr
NM)
4
a
i
--
r i A
~
vn
~
e
l~ e Ii.
&
e
r
~
1
fr
a
y
_
a
a
a
L.
M )
y
.3
e
y
e
M ) S
e
-~
1~
ti
e i e
e
e
3
ti
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
79/94
16. GAlA
HARI
BIKOFFZAK
Gogoratu: han bikoitzak jotzerakoan,
eskuine
ko ukondoa
bi hanien
arteko
altueran ipiniko
da.
Haize-haria eskuinekoa denean, ezkerreko
ukondoa
biolinaren
azpixeago sartuko
dugu,
atzama
TEMA 16
LAS DOBLES CUERDAS
Recordamos
que al
tocar dobles cuerdas el
codo derecho
se
colocar a
una
altura
intermedia
a
las de las dos cuerdas.
Cuando
la
cuerda
al
aire es
la de la
derecha,
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
80/94
rren
puntek
haize-haniani uki ez diezaioten.
1.
ESTUDIOA
GEANTA -
MANQLIU
metemos
el
codo izqu ierdo a lgo
ms
debajo del vio l n,
con
el
fin
de
que
las
yemas
de los
dedos
n o r oc en
la
cuerda
al aire.
4~~rn
~
r
vnnr~
~
r
~
, ,
r
2.
ESTUDIOA
f2
o
~~r~j~J:
b~;jt:frt~r~.
mf
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
81/94
A a
m p
~r ~
J~
mfi 34 4
1
0
cJ.
~
f
KUKUBILTXO
o o FOLK-OSKORRI
0 r ~
~ r~r
4ft0
~r
~
p
o
1
17. GAlA
NOLA
IKASI
ETXEAN IRA
KASLE
GABE
Beharrezko baldintzak:
-
lkasteko denbora ondo aukeratu (goizean
TEMA
17
COMO SE
ESTUDIA
EN
CASA
SIN PROFESOR
Condiciones necesarias:
- La eleccin adecuada de la
hora
de
estudio.
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
82/94
a sk oz e re
hobeto,
arratsaldean
baino;
ezin
bada,
arratsaldean
ikasi;
baina oso nekaturik
egon gabe).
-
Ikasteko toki egokia
aukeratu
(gela
argitsua
eta
isila).
- Atrilaren altuera egokitu eta argiaren arabera
jarri (argia partituraren gainera datorrela,
gerizperik egin gabe. Inoiz ere
ez
argiaren
aurrean).
-
lnstrumentua p re st at u; b urko a e go ki ipini;
arkuko zurdak ondo
tentsatu,
larregi baril,
eta,
hala
beharrez gero,
erretxina
eman;
af
i
nazioa kontrolatu.
-
Jrakaslearen
gomendioen
apunteak
irakurri;
ikasten hasteko behar den kontzentrazioa
lortu, gorago esandakoa jarraituz.
1.-
CAMPAGNOLI - ESTUDIOA
-
La
minoneko eskala (notak
solte
eta Iigaturik) eta
bere
arpegioa jo,
bi
zortzidun
erabiliz.
-
1
eta II Ereduetako zutabeak.
- Lehenengo pentagrama
(lau konpas)
irakurri, irakas
leak agindutako tempoan
eta
arkuaren
atal
egokia
erabilita.
- Afinazioa
kontrolatu, irakaslearen oharrak betez
(1.
bolumena).
- Lehenengo pentagrama beniro
ere
jo, haria aldatze
an eskuineko
ukondoaren
posizioa zuzentzeko (izpi
luaren aurrean askoz ere efikazagoa) e ta
afinazioa
ziurtatzelo.
- Gainerako pentagramak antzera ikasi.
- Atsedentxo
bat egin
ondoren (minutu 1
edo
2), estu
dioa
joko da,
bi
zatitan
banatuta: bi
pentagrama eta
lau
pentagrama.
-
Bi
zatiak
jotzen ditugun bitartean, konturatu
eta
gogoratuko ditugu zeintzuk konpas
jo
ditugun txarto
eta
zergatik.
-
Ondoren,
konpas problematikoak besterik
ez
ditugu
ikasiko.
- Dena ondo
joaten
bada, estudioa osorik joko dugu,
etenik
egin
gabe.
- 5-10 minutuko
atsedena
hartu.
(mucho
mejor
por
la
maana
si
es
posible,
si
no,
por la
tarde sin estar mu y cansado).
- La eleccin adecuada del lugar de trabajo.
(una habitacin luminosa y silenciosa).
- Ajustar la
altura del
atril
y
colocarlo en
fun
cin
de la luz (la fuente d e lu z que caiga
sobre
la partitura sin hacer sombra. Nunca frente a
la
luz).
- La preparacin
del
instrumento. La coloca
cin correcta de la almohadilla, el
tensado
de
las cerdas del
arco, s in
exagerar, si es nece
sario darle
resma
y controlar la afinacin.
-
Leer
los
apuntes
de las
recomendaciones
del
profesor, conseguir la concentracin necesa
ri a p ara poder empezar el estudio segn
lo
anteriormente
establecido.
1.-
CAMPAGNOLI ESTUDIO
-
Se toca la escala La menor
(sueltas
y l ig ad as ) y su
arpegio, en
dos
octavas.
- Columnas
Tipos
1 y III.
- Leer
el primer
pentagrama
(cuatro
com pa se s) e n el
tempo
establecido
por
el
profesor
y
en
la
porcin
de
arco adecuada.
- Controlar la afinacin
segn las indicaciones
del
pro
fesor
(volumen
1).
- Tocar otra vez el primer
pentagrama
para corregir la
posicin del codo de la
mano
derecha en
el
momen
to
del cambio
de
cuerda (mucho
ms
eficaz en
frente
de un
espejo) y asegurar la
afinacin.
mas.
-
De spu s de un pequeo descanso (uno o
dos
minu
tos) se toca el estudio dividido en dos fragmentos:
do s y
cuatro pentagramas.
- Mientras tocamos
los
dos fragmentos tendremos que
ser capaces de damos
cuenta y
recordar
los
compa
ses que hemos tocado
mal
y analizar el porqu
- A continuacin
estudiamos sl o l os compases pro
blemticos.
-
Si
todo
va bien, tocamos el estudio
entero
sin parar.
- Un descanso de 5-10 minutos.
-
De
un
modo simi la r
se
estudian
los dems pentagra
2.-
OBRA:
OBERen
TAMBURIN
(1720-98)
Tonalitatea
jartzen
hasiko
da:
So l
Maiorreko
eskala bere arpegioarekin joko da,
bi
zortzidun erabili
ta.
Puntu problematikoal:
1.
B i n ot a portatu daude.
2. Azentuak.
2.-LA OBRA: TAMBURIN
DE
OBER
(1720-98)
Se
empieza
estableciendo la tonalidad: se toca
la
escala
de Sol Mayor e n d os
octavas con
su arpe-
gio.
Los
puntos problemticos
son:
1. Dos
notas
portadas
2. Los acentos
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
83/94
3.
Arku
berean
zortzi semikortxea.
4.
Han bikoitzal.
5.
Hiru notako
akordea.
6.
Tonalitatea
aldatzea.
7. Obraren estruktura.
1.-
BI
NOTA PORTATU.
Arkuarekin geldiune
bigunak
eginez eta
nota
bakoitzarentzat arku-kantitate bera
erabiliz
egiten da.
Forterako
arku
gehiago behar
da;
pianorako,
berr iz, arku gutxiago.
2.- AZENTUAK.
Azen tuatutako nota, au rreko no ta baino
gogo
rrago jotzen da. Arkua gelditu
gabe
egiten da. Nota
hori jotzeko,
atzamar adierazleak
makilari
bultzakada
bat
emango dio, notaren iraupena laburtu gabe.
3.- ARKU BEREAN ZORTZI SEMHCORTXEA.
- Solte ikasilo dira.
- Gero,
lau
nota
ligatu.
- Arkua
prest
jarri 8 nota
ligatu
jotzelo.
Semikortxeen aurreko
beltza arku osoareldn joko da,
arkuko
puntaraino
heldu arte.
- Lehenengo 4 semikortxea jo eta
gero, arkua
gelditu,
beste harina
pasatzeko; ondoren, hurrengo
semikortxeekin jarraituko
dugu.
-
Arku
berean
8 semikortxea jarraian jotzen
ditugunean,
4
semikortxeako 2
taldeak zaindu behar
ditugu.
-
Hauexel
ebitatu:
8
semikortxeen berdintasunik
eza.
Arkua txarto banatzea.
3. Ocho semicorcheas
en
el
mismo arco.
4. Dobles cuerdas
5.
Acorde de
t res notas
6. El
cambio
de tonalidad
7.
Estructura
de la obra
1.- DOS NOTAS PORTADAS.
Se
realiza
con
paradas suaves
del arco,
utili
zando
para
cada
nota la
misma cantidad
de
arco. En
forte
con
ms
arco
y
en
piano menos arco.
2.-
LO S
ACENTOS.
L a n ot a a ce nt ua da es una nota
que
se toca
ms fuerte que
la
anterior.
Se real iza sin parada
del
arco. La nota se toca recibiendo un impulso
del
indi
ce
sobre
la vara, sin acortar la duracin de la nota.
3.-
OCHO
SEMICORCHEAS
EN
EL
MISMO
ARCO.
-
Se estudian sueltas
- Luego cuatro
notas
ligadas.
-
Preparacin
del arco para
tocar 8
notas
liga
das.
La
negra anterior
a
las semicorcheas se t oca con
todo el
arco,
hasta
llegar a
la punta
del arco.
- De spu s de las primeras 4 semicorcheas se
para el arco, para hacer el cambio de cuerda y luego
seguimos con las siguientes semicorcheas.
- Cuando tocamos 8
semicorcheas seguidas
en
el mismo
arco
tenemos que guardar la agrupacin de
4
y
4
semicorcheas.
- Debemos evitar:
*
la falta de igualdad
de la
8 semi- corcheas.
* la mala distribucin del arco.
4.- HARI BU(OITZAK.
(13. ET A 14.
KONPASAI{)
4.- LAS DOBLES CUERDAS.
(COMPASES
13
Y
14).
- La posic in correcta del codo de la mano
-
Eskuineko ukondoa posizio egokian jarri.
derecha.
-
Bi hariak presb
berarekin
zapaldu.
-
Apretar igual las dos cuerdas.
-
Haize-haria
ezker
aldean dugu. Hirugarren
- Tenemos la
cuerda
al
aire en
la parte izquier
atzamarra
o nd oko g oiko h ad an
ipiniz gero,
interbalo da. Con el tercer
dedo
en la
cuerda
contigua superior
zortziduna lortzen da; puntu garrantzitsua da
hori afi- se
construye
el
intervalo de
octava,
un
punto
impor
nazioa
kontrolatzeko. tante en el control de la afinacin.
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
84/94
Recordamos que al tocar
dobles
cuerdas el
Gogoratu:
han
bikoitzak jotzerakoan, eskuine- codo derecho
se
colocar
a
una
altura intermedia
a
ko
ukondoa
bi
haden arteko altueran ipiniko da. las de las dos cuerdas.
Haize-haria eskuinekoa denean, ezkerreko Cuando la
cuerda al aire
es la de la derecha,
ukondoa
biolinaren
azpixeago sartuko
dugu, atzama-
metemos el codo izquierdo
algo
ms
debajo del
violn,
rren puntek
haize-hariari
uki
ez diezaioten. con el fin de que las
yemas
d e los dedos n o r oc en la
cuerda
al
aire.
5~. HIRU NOTAXO
AKORDEA
5- ACORDE DE TRES NOTAS
(15. KONPASA .
- Akordea behetik
gora
irakurtzen
da beti.
Lehenengo, nota
bajua (behekoa)
erdiko
notarekin
jot
zen
da; ondoren, e rd iko nota
hori
nota akutuarekin.
Hiru
notako akordeak,
bina
notaka jotzen
dira.
-
Konpas
honetan,
melodia akordearen
goiko
parteak
darama; beraz,
go iko nota
hori besteak
baino
luzeago jotzen da,
hau da, bere
iraupen errealetik aha
lik
eta antzekoen.
6. TONALITATEA AI.DATZEA.
lkasten ani den bitartean, ikaslea gelditu egingo
da tonalitatea
aldatu
baino
lehen; geldiune
horretan,
ikasleak
bere
barruan
sol
minorreko
eskala e ta
bere
arpegioa
kantatuko
ditu. Tonalitate
berrian
sartzen
lagunduko dio. Tonalitate
berniarekin
interbaloak alda-
tu
egiten direla
kontutan
izan
behar du.
7.- OBRAREN
ESTRUKTURA.
Temaren
eta zati berrien arteko
alternantzia.
(Rondo
formakoa).
(COMPAS 15)
Un
acorde se lee siempre
de
abajo hacia arri
ba. Se
toca
la
nota
grave
(de
a ba jo ) con la nota
mediana
seguido
de
esta nota
mediana con la aguda.
Un acorde de t res notas se ejecuta de
dos
en
dos
notas.
En este comps,
la parte superior
del acorde
lleva
la
melod a y por eso se toca
ms
larga, lo ms
aproximado a la duracin
real del acorde.
6.-
EL
CAMBIO DE
TONALIDAD.
Mientras est
estudiando
el alumno
tiene que
parar
antes
del
cambio de tonalidad,el tiempo
necesa
rio
para
poder cantar internamente
la e sc ala s ol
menor
y
su arpegio. Le ayudar a entrar en la nueva
tonalidad. Tiene qu e ser consciente de que en la
nueva
tonalidad cambian los intervalos.
7.- ESTRUCTURA DE LA OBRA.
Alternancia
entre
tema
y los nuevos
fragmen
tos. (Forma de
Rond).
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
85/94
TAMBURIN
,laaae
OBER
(1 720-1 798)
fl
~
f
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
86/94
~
4
:~JU
~n
~ mf
~
~9Dt
~r
rp
~
4#~
~
~
~
4
f mf
~
p
~
4J~q~r~
~r
p
~
D~
HV~JtJ~
&
~j
~
f
e
e
e
a
a
a
e
f
~
~
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
87/94
[
~
e
o
t
$
t
c
e
t
t
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
e
c
~
~
~
~~
~
-
1
~
~
c
~
TAMBURIN
ate
a ~-
OBER
(1720-1798)
A
~
vn L S
e
.3 ___
fl
~
e
i
1- 4
1--II
e
~
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
88/94
f
vi.
- r 4
st
i
s
e
mf
rl
1
r 4
a
e
E
-4
9
E
1-~ ~-4
-4
A
~
_____
11 /
~
rrT~
I i
e ~
E
.T..l
.3
II
~-
sr i
II r 4
E
.3
e
LI~
-4
4
111w
A r
-E,
-4
~
e
A
~
e
E
a
e
4
e
4 -4
E
-L
E
E
0
a
a
a
a
a
a
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
89/94
~
-
w
t
*
e
E
e
a
2
E
~
a
o
e
e
e
c
e
e
e
t
t
e
e
_
_
~
t
e
e
E
-
4
E
c
s
-
~
a
a
e
~
-
r
a
a
a
e
I
t
f
~
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
90/94
L
J
L
(
_
~
;~
_
7
cu
K
L
a
e
-
a
e
e
e
-
~
-
-
:
e
(
I
I
I
e
1
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
91/94
-
-
_
S
4
1
r
J
s
-
T
a
(
4
4
1
r
r
(N
1
_
r
e
r
e
e
L
r
e
l
e
,
~1
f
~
A
-
4
,
-
r
1
1
e
e
e
c
f
e
p
i
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
92/94
s
r
-
1
-
i
A
a
e
j
a
I
-
1
e
e
~
~
e
e
s
f
~
d
a
a
a
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
93/94
AURKIBIDEA
PAGINA
INDICE
ORRIALDEA
-
7/24/2019 Biolin Eskola BI
94/94
8 1.GAIA - Gorputzaren
posizioa eta oreka.
- Ezkerreko eskua.
-
Eskuina.
- Re
Maiorreko
eskala
CI
Eredua).
- La
Maiorreko
eskala
(1 eta II Ereduak).
24 4.GAIA - Sol
Maiorreko eslala
(1
eta
111
Ereduak).
30 5.GAIA - (Atzamarren) irristatze-mugi
mendua.
36 6.GAIA - Eskala
minorra:
*
naturala
*
armonikoa
melodikoa
-
Mi
minorrelo eskala naturala.
42
7.GAIA
-Mi
minorreko
eskala
armonikoa.
48 8.GAIA -
Mi minorreko
eskala
melodikoa.
53 9.GAIA - Bemolak. Si bemol Maiorreko
eskala.
Digitazioa.
Mi
bemol
Maiorreko
eskala.
Arkuaren zatiketa.
Arkuak norantza berean sortzen
duen soinua artikulatzea:
*
portatua
8 TEMA
1.
-
La
posicin
y el equilibrio del
cuerpo.
-
La
mano izquierda.
- La mano derecha.
- La escala de Re
Mayor
(Tipo 1).
- La escala de La
Mayor
(Tipo
1 y II).
24 TEMA 4. - La
escala
de Sol
Mayor
(Tipo
1
y III).
30 TEMA 5. -
El movimiento
de deslizamiento
(del
dedo).
36
TEMA
6. -
La escala
menor:
*
natural
*
armnica
* meldica
- La
escala de Mi menor
natural.
42 TEMA 7. - La
escala de Mi menor
armnica.
48 T EM A 8 . - La
escala
de
Mi menor
meldica.
53 T EM A 9 . - Los bemoles. La escala
de
Si
bemol Mayor.
10.- La digitacin.
11.-La escala de Mi bemol Mayor.
12.- La divisin
del
arco.
13.- La articulacin del sonido
en
el
mismo sentido
del
arco:
*
el
portado
14.-
Ligado.
15.- Recapitulacin de
la
mano derecha.
16.- Las dobles cuerdas.
17.- Cmo
se
estudia sin el
profesor.
14 2.GAIA
18 3.GAIA
14 T EM A 2 .
18 T EM A 3 .
57 10.GAIA-
60 11.GAIA-
64 12:GAIA~
69 13.GAIA-
57 TEMA
60 TEMA
64 TEMA
69 TEMA
72 14.GAIA-
Ligatua.
72 TEMA
78 15.GAIA- Eskuinari dagokion errepasua. 78 TEMA
86 16.GAIA- Han bikoitzal. 86 TEMA
88 17.GAIA- Nola il asi irakasle gabe. 88 TEMA