2015-08-18

Studiehandledning för

Bildskapande i skola och förskola KBGAP2, 30hp

Ht. 2015-Vt. 2016

Karlstads universitet Kursledare: Fredrik Näsholm

2

Innehållsförteckning 1. Bildskapande i skola och förskola ............................................................................... 3

1.1 Introduktion ............................................................................................................................................ 3 1.2 Kursens mål och innehåll...................................................................................................................... 3 1.3 Kurslitteratur .......................................................................................................................................... 4 1.4 Kurspresentation .................................................................................................................................... 5 1.5 Its learning ............................................................................................................................................... 5 1.6 Undervisning och arbetsformer ........................................................................................................... 6 1.6.1 Examination och examinerande uppgifter ...................................................................................... 6 1.6.2 Bedömning ........................................................................................................................................... 8 1.7 Kursvärdering/kvalitetsuppföljning .................................................................................................... 9 1.8 Kompleteringsuppgift vid missad närträff ......................................................................................... 9 1.9 Lärare, administration och support ..................................................................................................... 9 Bilaga 1: En estetisk lärprocess Bilaga: Om källhänvisningar

3

1. Bildskapande i skola och förskola

1.1 Introduktion Kurs: Bildskapande i skola och förskola, 30 hp, halvfart distans,

kurskod KBGAP2, anmälningskod 26053.

Kursstart: Fredag 28 augusti 2015 kl. 10:15-16:00 i sal 12A226.

1.2 Kursens mål och innehåll

Kursen är uppdelad i två delkurser:

Delkurs 1: Bildarbetets grunder och tematiskt arbete, 15 hp, Ht. 2015. Lärandemål delkurs 1, 15 hp

– Kunna visa kunskap om bildarbetets grundläggande material och verktyg, för att

tillsammans med barn och ungdomar arbeta med 2- och 3-dimensionella bildtekniker.

– Kunna använda sig av grundläggande färgteoretiska termer och begrepp.

– Kunna initiera och tillsammans med barn och ungdomar genomföra tematiska studier där

bilden som innehåll, form och uttryck möts i gestaltande övningar.

– Kunna dokumentera den egna arbetsinsatsen i portfolio.

Delkursens moment är:

- Bildarbetets material och verktyg

- Visuellt tänkande

- Färglära

- Tematiska studier

Delkurs 2: Samtal med barn och ungdomar om bilder, 15 hp, Vt. 2016. Lärandemål delkurs 2, 15 hp

– Kunna visa kunskap om barns och ungdomars bildspråkliga utveckling

– Kunna analysera bilder med avseende på innehåll, form och uttryck

– Kunna visa kunskap om grunderna i digitalt bildarbete (film och animation)

– Kunna visa förmåga att gestalta en problemställning med hjälp av konstnärliga

uttrycksmedel

Delkursens moment är:

- Studier av barns och ungas kulturella erfarenheter, kreativitet och reception

av bilder

- Barns och ungdomars bildspråkliga utveckling

- Bildtolkning

4

- Digitalt bildarbete i skolan (Enkelt om att arbeta med film och animation)

- Formlära Hela kursplanen finns att läsa på Its learning. Se mappen ”Kursdokument”.

1.3 Kurslitteratur Bendroth Karlsson, Marie. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.). (2014). Bild, konst och medier för

yngre barn - kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Eisner, Elliot W. (2005) The Arts and the Creation of Mind. New Haven: Yale University

Press.

Elsner, Catharina. (1998). Att tolka och analysera bilder. Stockholm: HLS förlag. (Finns som

PDF-fil i mappen ”Vi lär av varandra”.

Forsman, Anna-Christina. & Piironen, Liisa. (2014). Bildernas bok - Handbok för

bildkonstundervisningen i grundskolan. Helsingfors: Schildts & Söderströms.

Gandini, Lella. (2005). In the Spirit of the Studio. New York: Teachers College Press.

Hetland, L, Winner, E., Veenema, S., Kimberley M.S. (2013). Studio Thinking: Volume 2.

New York: Teachers College Press.

Lenz Taguchi, Hillevi. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? – Verktyg för lärande och

förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups.

Paulsen, Brit. (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Shaun, Tan. (2010). Ankomsten. Göteborg: Kabusa Böcker.

Länkar om att undervisnia om film och animation finns på its.

Berättandets grammatik: http://www.hakankallqvist.se/indexwebbproduktion.html

Samtlig litteratur är obligatorisk och skall behandlas i inlämningsuppgifter (gruppuppgifter

och individuella reflektionsuppgifter) kopplad till resp. kurslitteratur. Utifrån inlämnade texter

ska det klart och tydligt framgå att ni/du har läst, bearbetat och reflekterat kring innehållet i

kurslitteraturen. Om inte anknytning/kopplingar till kurslitteratur och referenslista finns med i

era/dina reflektioner så kommer vi att skriva "Retur, skicka på nytt" för att ni/du skall kunna

komplettera texten och skicka in på nytt.

I den sista inlämningsuppgiften (Inlämningsuppgift 9: Rapport: Samtal med barn och

ungdomar om bilder) skall minst 5 av de obligatoriska kursböckerna användas/behandlas (Du

väljer själv beroende på vad det är för frågeställningar du har i ditt bildprojekt om att samtala

om bilder tillsammans med barn och ungdomar) plus ev. självvald litteratur.

5

1.4 Kurspresentation

Kursen vänder sig till dig som vill undersöka bilder och bildarbete utifrån ett

lärandeperspektiv. Genom övning i att se, tolka och gestalta bilder utvecklar du din förmåga

att uttrycka dig i bild och din förståelse för bilder ur ett kulturellt, samhälleligt och

pedagogiskt sammanhang. I kursen reflekterar du över dina egna erfarenheter och kan

integrera dessa i ett didaktiskt förhållningssätt.

Sammankomster: Kursen innehåller fyra tvådagarsträffar i Karlstad fredag-lördag per

termin.

Närträffar under hösten 2015:

1. V. 35, Kursstart: fredag och lördag 28-29/8

2. V. 38, fredag - lördag 18-19/9

3. V. 43, fredag - lördag 23-24/10

4. V. 48, fredag och lördag 27-28/11

Tider: fredagar kl. 10.15–16.00 och lördagar 9.00–15.00

Närträffar under våren 2016:

5. V. 03, fredag och lördag 22-23/1 2016

6. V. 07, fredag - lördag 19-20/2

7. V. 11, fredag - lördag 18-19/3

8. V. 20, fredag och lördag 20-21/5

Tider: fredagar kl. 10.15–16.00 och lördagar 9.00–15.00

Materialavgift: Vi tar ut en avgift på 250 kr för att täcka kostnader för konstnärsmaterial. Avgiften betalas in på

plusgirokonto nr. 788107-1. Som referens/OCR anger ni med versaler KBGAP2 + första bokstaven i

förnamnet + hela efternamnet. Som exempel skulle en inbetalning från mig alltså bli:

KBGAP2FNÄSHOLM. Avgiften betalas in senast 18/10 2015.

1.5 Its learning Kursen har en egen plattform på Its learning. Aktuell plattform för denna kurs heter

Bildskapande i skola och förskola Ht 2015 - Vt 2016. I mappen Kursinformation finner du

scheman både översiktligt för hela terminen och för de aktuella närträffarna. Där finns också

kursplaner. I mappen Veckoplanering finns information om varje närträff. Där läggs också

ev. dokumentation från närträffarna.

Under Inlämningsuppgifter ligger både de uppgifter som hela gruppen gör tillsammans, de

individuella processloggarna och den avslutande individuella examinationsuppgiften. Under

Vi lär av varandra ligger olika dokument som berör arbete med bilddidaktik i skola och

förskola.

6

1.6 Undervisning och arbetsformer

Kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagare och lärare är centrala inslag i kursen.

En förutsättning och en given utgångspunkt för en fruktbar distansutbildning är ett

individuellt ansvarstagande för den egna studieplaneringen och för studiegruppsarbete.

Studiegruppen har en central roll som stödjande forum för att diskutera såväl uppgifter som

andra pedagogiska frågeställningar som aktualiseras.

Kursen inrymmer olika arbetsformer, men är huvudsakligen uppbyggd kring föreläsningar,

seminarier/workshops vid närträffar samt i studiegrupper i den digitala mötesplatsen. Lärare

återkopplar på examinerande uppgifter.

1.6.1 Examination och examinerande uppgifter

Uppgifter med utgångspunkt i workshop på närträffarna

Inlämningsuppgift 1 Gruppuppgift som omfattar arbetet på första närträffens workshop i v. 35. Inlämning på its

söndag 13/9.

Information om gruppinlämningsuppgifter:

Gruppuppgifterna ska lämnas in som en inlämningsuppgift. Välj ut en i studiegruppen som är

ansvarig för att lämna in uppgiften och lägga in namnen på alla som varit med i arbetet.

Omfattning: Max 4 sidor inklusive dokumentationsbilder. Times New Roman 12pt enkelt

radavstånd. Varje inlämningsuppgift skall innehålla en referenslista.

Inlämningsuppgift 2

Gruppuppgift som omfattar arbetet på andra närträffens workshop i v. 38. Inlämning på its

söndag 18/10.

Inlämningsuppgift 3

Individuell processlogg som omfattar de två första närträffarna under hösten 2015, V. 35 och

V. 38. Inlämning på its 18/10.

Information om individuella processloggar:

Bearbeta din tanketext så att texten är begriplig och kommunikativ. Loggen är examinerande

och din seminarieledare bemöter din text vid fyra tillfällen i kursen. Loggarna ska lämnas in

som en inlämningsuppgift. Omfattning: Max 4 sidor inklusive dokumentationsbilder. Times

New Roman 12pt enkelt radavstånd.

Meningen med processloggen är att synliggöra din egen läroprocess och ditt

meningsskapande. I din processlogg ska du samla tankar och intryck från olika moment i

kursen. Du ska också ventilera tankar som du fått när du läst kurslitteraturen. Skrivandet blir

här en metod för reflektion. Många verksamma lärare dokumenterar också hur de prövat, det

vi arbetat med på workshop vid närträffarna, i sin egen undervisning. Varje

inlämningsuppgift skall innehålla en referenslista.

Vi vill att du ska:

7

• Referera

Beskriv det centrala innehållet i kursens föreläsningar, uppgifter och i den litteratur du läst.

• Reagera

Hur berördes du av momentet/ läsningen? Lyft fram det du vill fokusera på och det som har

väckt funderingar, såväl positiva som negativa.

• Reflektera

Överväg vad detta betyder för dig nu och i framtiden och koppla ditt resonemang till dina

egna erfarenheter.

Inlämningsuppgift 4

Gruppuppgift som omfattar arbetet på tredje närträffens workshop i v. 43. Inlämning på its

söndag 15/11.

Inlämningsuppgift 5

Efter fjärde närträffens workshop i v. 48 skriver du en individuell processlogg som täcker in

täcker in arbetet vid tredje och fjärde närträffen. Inlämning på its söndag 20/12 2015.

Inlämningsuppgift 6

Gruppuppgift som omfattar arbetet på femte närträffens workshop att tolka och analysera

bilder i v. 3, Vt. 2016. Inlämning på its söndag 14/2.

PM inför rapporten om samtal om bilder

Inför den avslutande examinationsuppgiften (Inlämningsuppgift 9) skriver du ett PM utifrån

de rubriker/frågor som finns i dokumentet ”PM_inför_rapport” på its. Inlämning på its senast

söndag 21/2 2016.

Inlämningsuppgift 7

Gruppuppgift som omfattar arbetet på sjätte närträffens workshop om animerad film i v. 7.

Inlämning på its söndag 13/3.

Inlämningsuppgift 8

Efter sjunde närträffens workshop i v. 11 skriver du en individuell processlogg. Inlämning på

its söndag 10/4.

Referera

Reflektera

Reagera

8

Inlämningsuppgift 9

Individuell Examinationsuppgift i Bildskapande i skola och förskola, KBGAP2, delkurs 2,

15hp

Rapport: Samtal med barn och ungdomar om bilder – skall innehålla pedagogisk

dokumentation

Maskinskrivet kompendium med infogad bilddokumentation.

Inlämning söndag 8/5 2016. Ett ex till lärarna och ett till opponenten (Lägg ut på Its).

Redovisning vid närträff 8 i V. 20, fredag-lördag 20-21/5 2016 Teckenstorlek 12, radavstånd

1,5.

Sidantal: ca 15-20 sidor. Se mer information under ”Inlämningsuppgifter” på its.

1.6.2 Bedömning

Kursen bedöms genom en samlad bedömning utifrån kursmålen med betygen Underkänd,

Godkänd eller Väl Godkänd. Generella betygskriterier framgår enligt nedanstående

betygskriterier:

Kriterier för Godkänt

Att du aktivt har deltagit i seminarier, grupparbete/workshop och föreläsningar

Att du visat att du har ämnesdidaktisk kompetens och kunskap i att leda elevers lärande utifrån elevernas förutsättningar, kunskapsnivå och behov i överensstämmelse med skolans styrdokument

Att du visat att du kan planera, genomföra och analysera den egna undervisningen samt utvärdera den egna undervisningen och skolans övriga verksamhet såväl på individnivå som på verksamhetsnivå.

Att du har visat att du förstått kursens innehåll genom att utifrån kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och workshops kunna analysera lärande och undervisning i praktiken

Att du kan definiera centrala pedagogiska och didaktiska begrepp och med utgångspunkt från dina kunskaper och erfarenheter samt använda begreppen för att synliggöra elevers kunskapsutveckling i skolan

Att du visat att du kan fullfölja dina tankegångar både skriftligt och muntligt dvs. bygga upp dina resonemang så att de leder fram till logiska slutsatser. Det handlar om att du till andra ska kunna kommunicera dina praktiska erfarenheter och dina tankar kring undervisning och elevers lärande i tal och text.

Att du kan redogöra för egna reflektioner och slutsatser i relation till dina erfarenheter av egen och andras undervisning med utgångspunkt från den litteratur som ingår i kursen

9

Kriterier för Väl godkänt Samma som ovan samt:

Att du visar på en djupare förståelse av kursens innehåll genom att med ett

analyserande förhållningssätt gå bakom det självklara och uppmärksamma

komplicerade sammanhang

Att du självständigt söker nya vägar, prövar nya perspektiv på kunskap och utvecklar

undervisningen.

1.7 Kursvärdering/kvalitetsuppföljning

Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i

kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och

synpunkter är ett av underlagen för granskningen och inhämtas med hjälp av skriftlig

kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och

eventuella beslut om åtgärder. På its finns en sammanfattning av den utvärdering som gjordes

när kursen gick förra gången.

1.8 Kompletteringsuppgifter

Om man missar en av närträffarna/termin på grund av sjukdom eller av andra orsaker så kan

man få en kompletteringsuppgift. Kompletteringsuppgifter publiceras på its learning i

samband med aktuell närträff. Missar man fler än en närträff/delkurs så får man ta igen detta

tillfälle när kursen går nästa gång. Sista närträffen på våren är det examination och den är

obligatorisk. Kompletteringsuppgifter bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

1.9 Lärare, administration och support

Kursledare Fredrik Näsholm, fredrik.nasholm@kau.se, 054-700 23 67,

Rum 12C 238

Undervisande lärare Fredrik Näsholm, fredrik.nasholm@kau.se

Barbro Rothelius, barbro.rothelius@kau.se, 054-700 18 11,

Rum 12A 235

Evelyn Frankel, evelyn@evelynfilm.se

Kursadministratör Eva Albinsson, eva.albinsson@kau.se, 054-700 11 01,

Rum 12C 241

IT-support för studenter: itssupport@kau.se, 054-700 20 00

10

Bilaga1

En estetisk lärprocess kan starta med ett intryck

Intrycket ger en reaktion

Som leder vidare till reflektion och tankar formuleras

Här riskerar vi att stanna men för att det ska bli en estetisk lärprocess är det viktigt att

reflektionen leder vidare till ett eget uttryck eller aktion av något slag

Många gånger avstannas processen för tidigt. I stället för att låta processen ledas vidare till en

för att så småningom komma hela vägen runt i cirkeln ... OCH GÄRNA FLERA VARV

Ur: På Jakt efter estetiska lärprocesser Västra Götalandsregionen

11

Bilaga 2

Om källhänvisning

Som Ni vet så är det i denna vetenskapliga värld mycket viktigt att göra korrekta hänvisningar till allt man hämtat från andra källor än sitt eget huvud. Detta är viktigt dels som ren artighet till upphovskvinnan/mannen, dels för att läsaren ska kunna kontrollera/fördjupa sig i det ämne som behandlas.

Detta gäller allt material man använder sig av utan undantag. Till och med personlig kommunikation ska i strikt mening refereras.

Detta gäller även när man hämtar idéer som man sedan självständigt resonerar kring. Man uppger vart man fått sin inspiration från.

Om inte hänvisningar till källor görs, oavsett vilka källorna är, kan texten uppfattas som plagiat och det är inte bra eftersom det kan tolkas som fusk.

Som en hjälp till hur man kan referera och hänvisa till källor bifogar vi nedan ”En hjälp i skrivarbetet” – Det är inte nödvändigt att följa APA-manualen som vi refererar till i detta dokument. Det är dock nödvändigt att hänvisa på ett konsekvent sätt där alla uppgifter som är till hjälp för läsaren att identifiera texternas källor finns med. En hjälp i skrivarbetet Att skriva en uppsats eller rapport är inte så enkelt som man kan tro. På Institutionen för utbildningsvetenskap använder vi den s.k. APA-manualen, vilket innebär att man följer ett antal regler när man skriver. APA står för American Psychological Association. Om man t.ex. skriver om Piagets kunskapsteori måste man hänvisa den bok i vilken man har läst om denna. Författaren (eller författarna) till boken får stå som referens för det man skriver i sin uppsats, rapport, paper eller vad man nu vill kalla sitt skrivarbete. Sen ska man troligtvis tycka till och framhäva egna åsikter om Piagets kunskapsteori, eller vilken teori det än är. De flesta uppgifter går ut på att man ska reflektera och tänka till om teorier och andra författares resonemang. Vad som är oerhört viktigt vid dessa tillfällen är att visa att man skiljer på egna åsikter och andra författares. Gör man inte det, är det svårt för läsaren (lärare och medstudenter) att förstå vad man vill förmedla och även se hur och att man har kunskapat och lärt sig inom det området för vilken arbetet behandlar. Därför gör man källhänvisningar (eller också kallat att ange en referens) till författare av den bok från vilken man ”hämtar” ett resonemang eller teori. Det är vedertaget att endast ange författarens efternamn och bokens utgivningsår. Se exemplen nedan. Observera skillnaden mellan dem. Vid hänvisningar i löpande text kan det se ut på följande sätt: Gibson (1995) påvisar skillnader i ledarstilar… eller En studie (Gibson, 1995) visade på skillnader i ledarstilar…

12

Har boken två författare måste båda namnen stå med vid källhänvisningar. Exempel: Bruzelius och Skärvad (1995) menar att… Har boken fler än två författare anges samtliga författare vid första hänvisningen. Därefter skriver man bara första författarnamnet följt av ”et al.”. Exempel: Marton, Dahlgren, Svensson och Säljö (1999) fann att… (första hänvisningen i löpande text) Marton et al. (1999) fann vidare att… (följande hänvisningar till samma verk) Vill du hänvisa till flera olika författare vid ett och samma hänvisningstillfälle, måste samtliga författare och publikationsår anges. Detta görs inom parentes där författarna anges i alfabetisk ordning. Exempel: Flera studier (Andersen, 1994, Granberg, 1998; Moxnes, 1991; Setterlind, 1984) visar att… Även för citat finns vedertagna regler. Citat måste vara exakta - ord för ord – och omgivna av dubbla citattecken. Exempel: Edfeldt (1997) skriver: ”Nervtråden består av många nervceller med sina utskott, som ligger i en lång rad med oändligt små mellanrum mellan varje enskild nervcell.” (s. 13). Vid citat längre än 40 ord görs de i blockcitat. Exempel:

När vi väl blivit mänskliga, dvs. fått identitet och medvetande, är vi både ensamma och gemensamma varelser. Vi måste möta andra för att hitta oss själva, men också kunna dra oss undan för att känna och befästa det som är vi själva (Nilsson och Waldemarson, 1994, s.12).

När det gäller referenslista ska författarna presenteras i alfabetisk ordning och har du använt fler böcker av samma författare, ordnas dessa efter tryckår som anges inom parentes. All litteratur som du använt ska finnas med även andra källor som t.ex. webbadresser på Internet, tidningsartiklar och dylikt. Försök att så noga som möjligt påvisa var du fått tag på materialet. Listan skrivs på följande sätt: Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande. Lund: Studentlitteratur. Edfledt, Å.W. (1997). Påverkan. Malmö: Proprius Förlag. Gärdenfors, P. (2000). Hur homo blev sapiens. Stockholm: Nya Doxa. Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (1997). Kommunikation – samspel. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (1996). Bildning och kunskap. Stockholm: Liber. Källförteckning över elektroniska källor I Svenska skrivregler (2000) ger man följande information om källförteckning över elektroniska källor.

13

Förteckningar över elektroniska källor börjar egentligen med samma uppgifter som för skriftliga källor och avslutas sedan med information som är specifik för det aktuella elektroniska mediet. Tänk på att syftet med uppgifterna är att källorna skall vara lätta att hitta för den som läser källförteckningen. Därför är det bättre att ta med för mycket än för lite information. Särskilt viktigt är det att ange när informationen hämtats, eftersom i synnerhet dokument på Internet ofta revideras, flyttas eller helt tas bort. För att kunna bevisa källans äkthet kan det vara lämpligt att spara en utskrift av det aktuella materialet. Då kan det i princip anses ha samma status som vanliga tryckta källor. Av praktiska skäl – om man t.ex. vill citera något – kan man också kopiera materialet och t.ex. spara det i sin egen dator. Källuppgifterna bör, beroende på medium och precisionskrav, innehålla så mycket som möjligt av följande:

textens författare

utgivningsår

titel: titel på html-dokument, huvudrubrik i textfil, innehåll i fältet Subject:, Ärende: o.s.v. i e-brev, elektroniskt diskussionsinlägg eller liknande

förlag eller annan utgivande organisation

typ av medium (cd-rom, databas, diskett, www, e-post, diskussionsgrupp/BBS etc.)

adress uppgifter och liknande (identifiering av källan, t.ex. resurs på Internet, meddelaridentitetsfält [Message-ID] för e-brev och elektroniska diskussionsinlägg, ISBN-nummer eller liknande för cd-rom); observera att adressen till källan skall skrivas på i källan angett sätt med stora/små bokstäver

tid för färdigställande eller senast uppdatering av materialet

versionsnummer om senare version än första

datum och tid för när informationen hämtades

eventuellt uppgifter om tillgänglighet, krav på datorkapacitet, program, programversioner etc. Om man använt både tryckta och elektroniska källor kan man separera dem för att tydliggöra för läsaren vad som är vad. Det är dock inget krav. Fokusera generellt på författare eller titel snarare än på mediet. Nedan följer några exempel på hu källangivelser i en källförteckning kan se ut. Word wide web Karlgren, Jussi (1999), Informationshantering – introduktion [www]. Hämtat från <http://www.svenska.sics.se>. Publicerat 22 april 1999. Hämtat 12 augusti 1999. Cd-rom Nationalencyklopedins ordbok (1997). Version 1 [cd-rom]. Bokförlaget Bra böcker, Höganäs och Språkdata, Göteborg. ISBN 91-7133-312-6 E-post Re: Kosovo eller Kosova? Svenska språknämnden info@spraknamnden.se [e-post]. E-brev till Utrikesdepartementet, 2 april 1998 Sändlista Persson, Per >p.persson@persson.se>, SV: Controller eller resultat-analytiker? I Svenska [sändlista]. Hämtat 4 augusti 1995. Arkiverat hos <http://www.svenska.se/arkiv> (Svenska språknämnden, 2000, s.49-51)

14

Vill du ha mer information om detta kan du t ex läsa i: Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber

OBS! Oavsett vilket hänvisningssystem man väljer för ett arbete, så ska man vara konsekvent och inte hoppa mellan olika sätt att hantera hänvisningar. Texten i bilagan om källhänvisning och en hjälp i skrivarbetet är skriven av Ulla Högberg vid Karlstads universitet. Länk till APA referenssystem: http://www.kau.se/bibliotek/referenshantering/referenser-enligt-apa