1

Bilaga

TEKNISKA ANVISNINGAR

El- och telesystem

Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Bilaga: El- och telesystem, Tekniska anvisningarAugusti 2019

Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar.

Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningar i projekteringsanvisningarnas övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

Innehåll

6 El- och telesystem 5

Allmänt 5

61 El- och telekanalisationssystem 5

63 Elkraftssystem 6

Ledningar och uttag 6

Energimätning 7

Elvärme 9

63.Z System för energiproduktion 9

SK Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater 9

Ställverk, centraler 9

Frekvensomformare 10

Slöjd-, laboratoriesalar och kök 10

Laddningsstationer 11

63F Belysningssystem och ljussystem 12

Allmänt 12

System och funktioner 13

Ljus och hälsa 13

Belysningsstyrning 14

Val av armaturer och ljuskällor 15

Energiprestanda 18

Kapsling och vandalsäkerhet 18

Dagsljus 19

Dagsljus och hälsa 19

Utnyttjande av dagsljus 19

Planering av god dagsljustillgång 19

Artificiell belysning som komplement till dagsljus 20

63.FHB Nödbelysningssystem 20

63.N System för reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft 22

64 Teleystem 23

64.C Teletekniska säkerhetssystem 23

64.CBJ Trygghetslarmsystem 23

64.EDB Lokala datanätsystem 24

64.Q Teletekniska styrsystem 25

66 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 26

Y märkning, provning, dokumentation mm 27

YTB.1 Märkning av installationer 28

YTC Kontroll och injustering av installationssystem 29

YU Teknisk dokumentation mm för installationer 29

YUK.6 Underhållsinstruktioner för el- och teleinstallationer 30

Underhåll belysning 30

YYV.61 Tillsyn, skötsel och underhåll av el- och teleinstallationer 30

5

Sign/Dat6 El- och telesystem

Allmänt

Anläggningen ska struktureras för bästa möjliga tillgänglighet. • Planerade strömavbrott för service och underhåll ska kunna

göras utan att större delar av verksamheten drabbas. • I detta sammanhang beaktas personsäkerheten speciellt. • Installationerna utförs med decentraliserade huvuddelar så att

skilda delar eller byggnadsdelar blir oberoende av andra bygg- nadsdelar för elförsörjning och telekommunikation.

• Elutrymmen ska inte placeras i anslutning till rum där personal stadigvarande vistas.Om detta inte kan uppfyllas ska åtgärder vidtas för att skärma av elektriska och magnetiska fält. • Elservis och huvudfördelningscentral placeras företrädesvis i

elrum i källarplan alternativt i markplan. • Tele- och kommunikationsserviser installeras företrädesvis i

telerum i källarplan alternativt i markplan. • För försörjning av byggnaden anordnas på respektive vånings-

plan/byggnadsdel el-/telenischer.

61 El- och telekanalisationssystem

• Elledningar ska vara utbytbara.

Halogenfria installationsmaterial ska användas. • Vid komplettering av befintliga anläggningar avgörs kravet från

fall till fall, utifrån nyttan.

Hänsyn ska tas till förläggning av olika typer av ledningar för data och annan elektronik för att undvika störningar.

Primärstråk för byggnaden ska vara väl tillgodosedda. • För framtida utökningar ska huvudkanalisation dimensioneras

med 30 % reservkapacitet.

01

01

02

03

04

02

6

Sign/Dat63 Elkraftssystem

Ledningar och uttag

• Femledarsystem installeras generellt. Det gäller också servisledning.

• Huvudledningar ska dimensioneras med 30 % reservkapacitet.

Det är inte krav på brandsäker ledning till hiss eftersomhissar ska vara med automatisk nödsänkning. • Se ”Teknisk anvisning brandskydd” och ”Teknisk anvisning

Transportsystem”.

Ledningstyp FQ ska vara tvinnad. • Anhopning av kablar på kanalisation ska vara av typ skärmat

kablage fram till kopplingspunkt där denna övergår till annan förläggning typ FQ. • Inom vissa byggnader med känslig utrustning, (laboratorium,

ledningscentraler etcetera) ska skärmade ledningar tillämpas i hela sin sträckning. Behovet stäms av med rådgivare.

Ledningar ska, där det är möjligt, förläggas infällda. • Tvinnad FQ ska användas.

Som princip ska starkströmsledningar som förläggs utan- påliggande, på kabelstegar/ledningsrännor, i lednings- och/eller fönsterbänkskanal och så vidare vara skärmade.

Kablage och inkoppling samordnas med styr och klimatstyr.All ledningsförläggning för VVS-styr ska ingå i elentreprenaden, inom såväl som utanför apparatrum.

Uttag anordnas i teknikutrymmen: • El- och fläktrum: 2-vägs uttag 16A (Schuko) monteras vid dörr

på egen personskyddsautomat. ‑ Till detta uttag är handstrålkastare inkopplad.

• Telerum: 2-vägs uttag 16A (Schuko) monteras vid dörr på egen personskyddsautomat.

‑ Övriga uttag inom detta rum är inte inkopplade till JFB. Skylt (gul med svart text) ska finnas på insida dörr: ”OBS UTTAG FÖR TELEUTRUSTNINGAR EJ INKOPPLADE ÖVER JFB, ENDAST UTTAG VID DÖRR”.

01

02

03

04

05

06

07

08

7

Sign/DatUttag för kaffekokare, strykjärn och liknande apparater ska utrustas med timer (varje enhet separat avsäkrad 10A).

Energimätning

Fastighetsel och verksamhetsel ska kunna särskiljas för att verifieraenergikrav enligt lag. Då stadens energimål omfattar all el och inte gör skillnad på verksamhetsel och byggnadens el ska följande minst beaktas: • Mätning av el samordnas med ”Tekniska anvisningar Energi”. • Fastigheten kopplas in till ett gemensamt abonnemang hos

kraftleverantören. • Förekommer externa hyresgäster, kan dessa kopplas in till egna

abonnemang hos elleverantören. ‑ Om detta ska utföras beslutar fastighetsförvaltningen i

varje enskilt fall.

Undermätare ska monteras enligt nedan. Fastighetsförvaltningen gör avräkning mot elleverantören totalmätning i samband med energiuppföljning av fastigheten.

Byggnaden förses med en huvudmätare (abonnemangsmätare som fjärravläses via elleverantören) och en gemensam under- mätare för fastighetsel.

Verksamhetsel beräknas av fastighetsförvaltningen som differensen mellan mätvärdena från huvudmätaren och under- mätaren för fastighetsel.

Stolpbelysning betraktas inte som fastighetsel enligt BBR, och ska inte mätas.

1. Fastighetsel omfattas av: • VVS-anläggningar • elvärme • hissanläggningar • ytterbelysning för fastigheten • nöd- och utgångsbelysningar • externa hyresgästers fastighetsel ska mätas separat

(om dessa inte har egna abonnemang där fastighetsel ingår)

2. Undermätare monteras för: • värmepumpsanläggning/egen mätare • varmvattenberedare/elpatroner med effekt över 3 kW/egen

mätare

09

10

11

8

Sign/Dat3. Verksamhetsel omfattas av: • övrig el inklusive trapphus, foajéer och tekniska utrymmen

4. Undermätare monteras för: • yttre fotbollsplaner, utomhusscener etcetera • system för laddstolpar till elfordon • Vid tillbyggnad och för tillfälliga paviljongsbyggnader utan eget

nytt abonnemang och som förväntas stå i mer än två år, ska undermätare för total el respektive fastighetsel installeras för att göra det möjligt att verifiera energianvändningen.

5. Egenproducerad energi • Undermätare ska monteras under vissa förutsättningar. • Se även avsnitt 63.Z.

6. Övrigt • när det gäller nybyggnad som kopplas in till befintlig byggnad

gäller att nybyggnaden ska förses med: ‑ egen totalmätning ‑ egen mätare för fastighetsel

En sammanställning ska finnas i den tekniska beskrivningen som klargör i vilka centraler de olika elmätarna finns och vad de mäter. • Denna sammanställning ska vara ett underlag för styr för

redovisning av använd energi.

Undermätare ska kopplas upp mot DUC för registrering i driftöver-vakningsanläggning för energianvändning. Uppkoppling ska ske via bussystem, normalt typ M-bus. Avstämning görs alltid utifrån styrfabrikat. • Mätare får inte vara av typ pulsmätare. • Samordning ska göras med styr.

Serviser kontrolleras med nätägaren, storleken på mätarsäkringar anges. • Utfallet av mätarsäkringens storlek följs upp, genom energi-

statistik och maximalt uttag/timme för hela året. Statistiken hämtas från fastighetsförvaltningen. • En sammanfattande analys av loggning och förslag på storlek

lämnas till fastighetsförvaltningen vid driftmöte (normalt möte nr 2). • Anmälan till nätägare/elleverantör och anpassning av

abonnemanget görs efter separat beställning. • Genom att följa upp utfallet av belastning och tidigt anpassa

storleken efter behovet kan abonnemangskostnaderna reduceras.

12

13

14

9

Sign/DatElvärme

Elvärmeinstallationer ska undvikas. • El- och telerum placerade vid fasad ska förses med el-radiator.

‑ Vattenrör får inte installeras i el- och telerum. • Handdukstorkar ska förses med timerfunktion.

63.Z System för energiproduktion

För solcellsanläggningar se Helsingborgs stads anvisningar och policy.

• Fastighetsförvaltningen avgör för det enskilda projektet om solceller ska installeras.

SK Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater

Ställverk, centraler

Byggs upp så att de elektriska och magnetiska fälten begränsas. • ska vara utförda i kapsling av metall med heltäckande bakstycke

och försedda med plåtdörrar.

Jordfelsbrytare för person- och brandskydd ska installeras. • Sektioneras efter behov. Hänsyn ska tas till värme-, el- och

kylproducerande anläggningar. • Teleanläggningar samt brand- och säkerhetsanläggningar ska

inte kopplas in över jordfelsbrytare.

Jordfelsövervakning ska finnas i större anläggningar, om särskilda krav föreligger för störningskänslig verksamhetsutrustning.

All utrustning bör byggas upp med säkringsfri teknik (MCCB/MCC). • Dvärgbrytare med godkänt skiljeställe för arbete ska installeras.

Reservplats ska vara 25 % i centraler och ställverk. I centraler ska finnas reservsäkringsgrupper, cirka 10 % av respektive säkrings-storlek upp till 25A.

01

01

02

02

03

04

05

15

10

Sign/Dat • minst 1 stycken 3-polig 16A • 1 stycken 3-polig 10A • 3 stycken 1-polig 10A

• Uttag som monteras i säkerhetsrum/skåp som används för laddning och förvaring av datorer ska tidstyras via DUC.

‑ Uttag ska vara avsäkrat 16A och ska kopplas in över egen personskyddsautomat.

Frekvensomformare

• Frekvensomformare ska ha EMC-filter för bostadsmiljö.

Slöjd-, laboratoriesalar och kök

Checklista för ”Maskiner i träslöjdsalar i grundskolor och gymnasie-skolor” utgiven av Arbetsmiljöverket studeras för rätt lösning. • Utplacerade nödstoppsknappar ska stoppa alla maskiner och

bryta strömmen till uttag. • Nödstoppsknappar på maskiner ska bara stoppa respektive

maskin. • Träslöjdsalar kan innehålla maskiner till vilka spänningen inte får

brytas eftersom spänningen används för att bromsa maskinerna. • Vid dörren monteras en ”huvudbrytare” med nyckel och

indikeringsfunktion. Denna kopplas med nollspänningsutlösning. • Alla maskiner som inte är försedda med låsbar manöverström-

brytare ska förses med detta. • Utrustning som köps in måste specificeras så att installationen

kan anpassas efter denna.

I textilslöjd- och laborationssalar monteras typ en ”skolkontaktor”med nödstopps- och nyckelfunktion på insida dörr, för attsäkerställa att läraren kan påverka inkopplingen av spänning tillarbets- och laborationsplatser.

I storkök och hemkunskapskök kopplas värmeutrustning in över kontaktorstyrd centraldel och nyckelbrytare med signallampa monteras vid dörr.

Lokala spisar i till exempel kök (inte hemkunskap) och allrum, ska förses med spisvakt med värmedetektering (obs inte rök). • I förskolor, och andra lokaler där barn vistas, och vid ”särskilt

boende” kompletteras spisvakt med timerfunktion och nyckelbrytare. • Krav på nyckelstyrning finns från verksamheter i vissa LSS-boende.

07

08

09

10

11

06

11

Sign/DatLaddningsstationer

Riktlinjer och anvisningar för laddningsstationer för elbilar hartagits fram i samråd mellan fastighetsförvaltningen ochstadsbyggnadsförvaltningen.

För laddningsstationer avgör fastighetsförvaltningen för det enskilda projektet om installationen ska utföras som • förberedelse i form av kanalisation, • färdig anläggning eller om • inga åtgärder ska göras.

Om en färdig anläggning ska installeras, ska projektören kontrollera om det finns stadsbidrag att få och i så fall vara behjälplig med att söka detta. • Ansökan ska göras omgående.

Antalet laddningsplatser bestäms av fastighetsförvaltningen.Minsta krav är: • kanalisation för 1 stycken laddningsstation

Förberedande installation i mark avser: • kabelrör 50 mm med dragtråd, för kraftkabel FXQJ 4x16+16 mm²

‑ avslutas normalt i serviscentral ‑ kanalisation 50 mm med dragtråd till laddningsstation 2

från laddningsstation 1 • kabelrör 32 mm med dragtråd, för datakabel avsedd för

markförläggning ‑ avslutas normalt vid KK-stativ, max 90 meter ‑ kanalisation 32 mm med dragtråd till laddningsstation 2

från laddningsstation 1

Färdig installation i mark avser: • kabelrör 50 mm med kraftkabel FXQJ 4x16+16 mm²

‑ inkopplas normalt i serviscentral ‑ kanalisation 50 mm med dragtråd till laddningsstation 2

från laddningsstation 1 • kabelrör 32 mm med datakabel godkänd för markförläggning

+ dragtråd för laddningsstation 2 ‑ inkopplas till KK-stativ, maximal längd 90 meter ‑ kanalisation 32 mm med dragtråd till laddningsstation 2

från laddningsstation 1 ‑ 1 stycken datakabel/laddningsstation gäller.

14

15

16

17

12

13

12

Sign/DatLaddningsstationer är av typ GARO eller likvärdig, anpassad för uppkoppling mot extern operatör • Circontroll smart laddbox, för 2 stycken bilar, med uttag typ 2

för 3,7-22kW • RFID-läsare för uppkoppling mot LAN • Varje uttag ska vara försett med 3-fas elmätare. • lokal lastbalansering (om uppkoppling mot extern operatör inte

görs, ställs effekten in lokalt) • markmontage alternativt väggmontage, beroende på placering

Inkoppling i central • ska göras till 3-polig grupp 63A. • Elmätare för direktmätning 63A monteras. • Undermätare ska kopplas upp mot DUC för registrering i drift-

övervakningsanläggning för energianvändning. Uppkoppling ska ske via bussystem, normalt typ M-bus. Avstämning görs alltid utifrån styrfabrikat. • Mätare får inte vara av typ pulsmätare.

Fastighetsförvaltningen avgör för det enskilda projektet hur den övergripande styrningen av laddningsstationen ska utföras. • Om uppkoppling mot extern operatör via internet ska ske.

‑ Frågan stäms av med stadsbyggnadsförvaltningen.

63F Belysningssystem och ljussystem

Allmänt

Belysningsplaneringen ska ske utifrån ett holistiskt synsätt med avsikten att skapa estetiska, innovativa, hållbara, energieffektiva och driftvänliga ljuslösningar.

För att säkerställa en god belysningsmiljö, både tekniskt, hälso- mässigt och estetiskt, bör vid behov belysningsplanering utföras och verifieras av en oberoende ljusdesigner som är fristående från leverantörer och fabrikanter.

Undantag kan ges till kunnig el-konsult vid projekt med låg komplexitet eller renodlat kompletteringsprojekt där oberoende ljusdesigner granskar projekteringen.

19

20

01

18

13

Sign/DatGenerellt gäller att anläggningen ska planeras med målsättningen att framhäva byggnadens arkitektur i fråga om form och material.

Goda vistelsemiljöer och tilltalande rumsupplevelser ska skapas genom att låta ljuset samspela med rummens inredning och färgsättning.

Brukarens behov ska säkerställas. Vid valet av belysnings- lösningar och armaturer ska visuell komfort och synergonomi ges största betydelse.

System och funktioner

Planeringen ska ske med syftet att skapa dynamiska rums- upplevelser ifråga om ljusnivå, ljusfördelning, kontraster, rumslig definition, modulering samt genom att framhäva ytfärger.

Val av ljusets färgtemperatur och färgåtergivning ska ske med största medvetenhet. För att förstärka känsla av ljushet samt rummets och byggnadens definition ska vertikala ytor belysas.

Ljus och hälsa

Ljusmiljön ska så långt som möjligt tillgodose visuella, biologiska och emotionella kriterier som är avgörande för individens subjektiva ljusupplevelse, välmående och hälsa.

De visuella aspekterna eller ”möjligheten att utföra den visuella synuppgiften inom arbetsområdet över tiden” omfattar de traditio-nella värderingsgrunderna som synbarhet, synkomfort, kontrast, bländning etcetera.

De biologiska aspekterna eller ”ljusets icke-visuella påverkan inom rummet och dess påverkan av den dagliga /årstidsrelaterade bio-logiska klockan” avser kroppens endokrina hormonutsöndring och dess inverkan på vår vakenhet, välbefinnande och prestation både över dagen och över årstiderna.

Nivån på omfältsljuset (ljus på väggar och tak) och ljusets spek- trala sammansättning är avgörande för att uppfylla de biologiska kriterierna.

Sist men inte minst ska ljusmiljön uppfylla de emotionella aspekterna eller ”den subjektiva upplevelsen av ljuset i rummet, rumslig definition, upplevelsen av ytfärger, ljusets färg, dynamik och komfort över tiden”.

02

03

14

Sign/DatBelysningsstyrning

• Belysningsstyrning av olika slag ska finnas i den omfattning som krävsför att skapa en energieffektiv byggnad. • Belysningsstyrning ska generellt vara frånvarostyrd, det vill säga

ha manuell tändning och automatisk släckning. • All ytterbelysning, fasadbelysning och skyltbelysning ska styras

via tidkanal (från DUC) och ljusrelä. ‑ Utom vid LSS-boende, vårdboende och likvärdigt, där all ytter-

belysning enbart styrs via ljusrelä. • Avancerade belysningssystem med armaturer ska undvikas.

‑ Undantag är sportarenarum, aula med scen etcetera som har sådana behov av olika programmerbara belysningsscenarior att det motiverar denna typ av system. ‑ I sådant fall bör belysningen kunna visualiseras och

manövreras centralt via touch display. • Ett flertal fastigheter delar på samma ljusgivare som via DUC

skickar signaler i stadens nätverk. ‑ I lokal DUC ska det finnas inställningar för tid och börvärde

för olika kanaler. ‑ Inom stadens anläggningar finns centrala ljusreläfunktioner

inkopplade till DUC. ‑ Ljusrelä- och tidkanalfunktioner erhålls alltid från DUC.

Undantag kan förekomma i befintliga anläggningar som bara delvis byggs om:

- ljusreläfunktion (invändig belysning) (specialfall) - ljusreläfunktion (utvändig belysning) - tidkanal (utvändig belysning) - tidkanal (invändig belysning) (specialfall)

Typexempel • skolsalar

Halvautomatisk närvarostyrning med manuell tändning och dags- ljusreglering om mängden infallande dagsljus motiverar detta.

‑ Företrädesvis väljs pendlade armaturer med upp- och nedljus. ‑ Fördelning upp-/nedljus avgörs efter typ av verksamhet. ‑ Tavelbelysning ska normalt installeras och ha egen

tändning. ‑ Möjlig manuell släckning samt automatisk släckning efter

fördröjning. ‑ All belysning i rummet ska släckas över närvarodetektor.

• korridorer och trapphus, frekvent använda Dynamisk närvarostyrning med nivåreglering (100-10 %) och

04

15

Sign/Dat dagsljusreglering om infallande dagsljus motiverar detta. • Korridorer och trapphus, mindre frekvent använda

On/off närvarostyrning alternativt trappautomat. ‑ Förregling av tändning via dagsljusautomatik om detta är

motiverat med hänsyn till infallande dagsljus. • Enskilda kontorsrum

Dimbar skrivbordsbelysning med dragströmbrytare, inbyggd närvarostyrning och dagsljusreglering om mängden infallande dagsljus motiverar detta.

‑ All belysning i rummet ska släckas över närvarodetektor. • Boenderum, vårdboende

Belysningen i allmändelar ska vara dimbar med vridomställare och vara av typ infälld med indirekt ljus. • WC/RWC

On/off med inbyggd detektor. Om det är fler än en armatur ska de slavstyras. • Omklädningsrum, idrottshallar och dylikt

Extern närvarodetektor ska finnas med extra klimatkontakt för ventilationsstyrning.

Val av armaturer och ljuskällor

• Alla armaturer ska vara bestyckade med LED-ljuskällor. • Vid val av ljuskällor och armaturer ska kriterier som färg-

återgivning, ljusfärgsdifferens, färgtemperatur, livslängd, flimmer energieffektivitet och miljövänlighet beaktas. • LED-ljuskällor ska vara anpassade för armaturer i fråga om

utformning, kylning, avbländning med mera. • Ljuskällans ljusöppning ska vara upphöjd i armaturen för att

minimera risken för bländning. • I arbetsytor där bildskärmsarbete förekommer är det av extra

stor vikt att bländningen begränsas. • Så kallade retro fit-ljuskällor, får bara användas i pendlade

dekorativa armaturer eller där det inte finns något annat alternativ. • Vid val av ljuskällor ska kriterier som färgåtergivning, ljusfärgs-

differens, färgtemperatur, livslängd, flimmer, energieffektivitet och miljövänlighet beaktas.

Färgtemperatur • Val av färgtemperatur ska anpassas efter den ljusapplikation

som platsen kräver.

05

06

16

Sign/DatInomhus • Generellt gäller 3000 K för vitt allmänljus i interiöra miljöer. • Accentljus kan ha annan färgtemperatur och ljusfärg.

Utomhus • Generellt gäller 3000 K för vitt funktionsljus i exteriöra miljöer. • Accentljus kan ha annan färgtemperatur och ljusfärg.

Färgtolerans • Val av ljusfärgstolerans ska anpassas efter den ljusapplikation

som platsen kräver.

Inomhus • Ljuskällors färgdifferens får inte överstiga 3 SDCM (3 Mac

Adams ellipser) i interiöra miljöer. ‑ Undantag för tekniska utrymmen, garage och förråd där

färgdifferensen inte får överstiga 5 SDCM. • Vid applikationer där man ljussätter stora vita ytor med en jämt

ljusflöde där ljusfärgdifferens syns extra tydligt och där det inte får vara några som helst synliga variationer (till exempel vid släp- ljus längs väggar och tak och inbyggt ljus i nischer) ska 2 SDCM övervägas.

Utomhus • Ljuskällors färgdifferens får inte överstiga 5 SDCM (5 Mac

Adams ellipser) i exteriöra miljöer. • Undantag för ljussättning av ljusa fasader och känsliga miljöer

där <2 SDCM ska användas för att undvika färgskiftningar. Verifiering bör ske med en provljussättning.

Färgåtergivning • Vid belysningsplanering gäller generellt att designern ska göra

medvetna val vad gäller ljuskällans färgåtergivning för att rätt framhäva ytfärger och material.

Inomhus • All belysning inomhus ska uppnå minst Ra80.

‑ Utom vid applikationer som är angivna med högre Ra-krav i ”LJUS & RUM”, där belysningen ska uppnå i ”LJUS & RUM” angivna värden.

• Alla utrymmen som kräver hög precision eller färgkorrekthet eller där man vistas större delen av sin arbetsvardag ska ha minst Ra90.

08

07

17

Sign/Dat ‑ I utrymmen som är representativa, så som till exempel receptioner, lobby, foajéer och visningsrum, ska Ra90 uppfyllas.

• Vid projektering ska det utvärderas om ambitionsnivån behöver höjas till Ra90 för den aktuella ljusapplikationen.

Utomhus • All belysning utomhus ska uppnå minst Ra70.

‑ Utom vid applikationer där det är viktigt att se växtlighet korrekt, där ska minst Ra80 uppnås.

• Vid kulturkänsliga applikationer eller fasadljussättning ska Ra90 uppnås.

Arbetsområde • Belysningsstyrkans jämnhet, U0, ska vara 0,7 eller högre på

arbetsfält och i omgivande område 0,5.

Livslängd • Det är önskvärt att välja armaturer som har lång livslängd. • Idag är livslängden för LED-ljuskällor stabil och lång och är

därför sällan en begränsande faktor. • Dock ska drivdonens livslängd särskilt beaktas. • Livslängden för armaturer inomhus ska vara minst L80 B20 vid

50 000 h (för komplett armatur inklusive ljuskälla och don). • Livslängden för allmänljusarmaturer utomhus, exempelvis stol-

parmaturer och pollare, ska vara minst L80 B20 vid 75 000 h (för komplett armatur inklusive ljuskälla och don). • Livslängden för dekorativa utomhusarmaturer, exempelvis väg-

garmaturer vid entréer, ska vara minst L70 B50 vid 50 000 h (för komplett armatur inklusive ljuskälla och don).

Flimmer • För LED-ljuskällor finns risk för flimmer vid dimring. För att

undvika flimmer är det viktigt att välja drivers av hög kvalitet. ‑ Leverantören ska säkerställa och påvisa hur levererad

ljusteknik undgår flimmer. • De flesta LED-ljuskällor dimmas med PWM-teknik vid låga

dimmervärden. ‑ Denna form av dimming riskerar att ge flimmer. ‑ Därför är det viktigt att välja drivers av hög kvalité. ‑ Vid styrning med närvaro- och frånvarodämpning ska därför

dimmervärden lägre än 10 % undvikas.

09

10

18

Sign/Dat • Alla don ska vara anpassade för flimmerfri ljusreglering. • Vid drift av LED-armaturer som använder modulerad spänning

ska frekvensen inte understiga 300 Hz vid ljusreglering, för att undvika flimmer.

Bländning • Värdering av obehagsbländning ska göras med CIE:s tabulerade

UGR-metod (Unified Glare Rating) och hålla sig under de värden som anges i gällande standard.

‑ Armaturtillverkaren tillhandahåller tabelldata för respektive armaturval. ‑ En visuell utvärdering av provarmaturer rekommenderas

eftersom tabelldata inte alltid överensstämmer med den verkliga upplevelsen.

LjusutbyteVisst ljus från ljuskällan går alltid förlorat inne i en armatur men det är önskvärt att ljuset ut från armaturen är högsta möjliga i förhållan-de till armaturens effekt. Detta utan att ge avkall på synergonomin. • Ljusutbytet för allmänljusarmaturer inomhus ska vara ≥ 90 lm/W • Ljusutbyte för dekorativa inomhusarmaturer ska vara ≥ 50 lm/W • Ljusutbyte för allmänljusarmaturer utomhus, exempelvis

stolparmaturer, ska vara ≥ 90 lm/W • Ljusutbyte för dekorativa utomhusarmaturer, exempelvis

väggarmaturer vid entréer och pollare, ska vara ≥ 50 lm/W

Energiprestanda

• Ljuset ska vara designat så att det först och främst uppfyller de visuella kraven för en specifik uppgift eller för en specifik rumslig användning. • Rekommenderade nivåer på medelbelysningsstyrka, jämnhet

och lämpliga luminansförhållanden i rummet ska tillgodoses. • Därutöver ska energianvändningen begränsas genom planering

av effektiva belysningssystem med låg installerad effekt och genom installation av lämplig styr- och reglerutrustning.

Kapsling och vandalsäkerhet

• I utsatta miljöer ska armaturer med IK10 väljas vid placering i marknivå och IK>08 vid montering på vägg eller stolpe.

12

13

14

11

19

Sign/DatDagsljus

Dagsljus och hälsa

Dagsljus är positivt för hälsotillståndet och påverkar oss fysio- logiskt genom att styra vår dygns- och årsrytm.

Dagsljusets stimulans är nödvändig för att vi ska må bra men det stimulerar också vår naturliga uppfattning av rummets och föremålens skiftningar i färg och form.

Det underlättar vår orienteringsförmåga i rummet och påverkar humör, vakenhet och stressnivå.

Brist på dagsljus kan innebära hälsorisker, speciellt för äldre, sjuka eller funktionshindrade personer som ibland inte har möjlighet att gå ut på egen hand.

Utnyttjande av dagsljus

• En övergripande strategi i planeringen av ljusmiljöer ska vara att tillvarata tillgången på dagsljus i så stor utsträckning som möjligt.

‑ Detta i strävan att skapa energieffektiva anläggningar men även för att tillgodose så kallade ”icke visuella effekter” av ljus, som påverkar individers välbefinnande och hälsa.

• Dagsljusets dynamiska karaktär, så som dess skiftningar i ljus- nivå, ljusfördelning, färgtemperatur och riktning samt dess spektrala sammansättning ska bidra till en kreativ och trivsam atmosfär att vistas i.

Planering av god dagsljustillgång

• I planering av dagsljus ska myndighetskrav uppfyllas, såsom kraven i aktuell utgåva av BBR (Boverkets byggregler), Svensk Standard SS914201 och AFS (Arbetsmiljöverkets författnings- samling). • Boverkets byggregler (BBR) samt Svensk Standard SS914201

(SS) uttrycker som enda krav på dagsljus i byggnader en miniminivå på tillgängligt dagsljus.

‑ Reglerna uttrycker inte hur kvaliteten på dagsljuset är i de olika rummen i byggnaden, därför bör en dagsljusplanerare utföra en analys.

02

03

01

20

Sign/Dat • Vid nybyggnation eller omfattande renovering bör en grund- läggande dagsljusanalys genomföras för att säkerställa till- gången på dagsljus. • Dagsljusberäkningar och analys bör utföras för lokaler och

bostäder där god tillgång på dagsljus är särskilt väsentlig, till exempel rum som personer befinner sig i mer än tillfälligt. • En optimering av fönstrens utformning och placering bör ske

med hänsyn till dagsljusinsläpp, utblickar, siktlinjer, fasaduttryck, energiaspekter och så vidare. • Rummens ytor och färgsättning bör väljas med hänsyn till dess

ljushet och reflektionsegenskaper. • Genom att exempelvis öka väggytornas reflekterande egen-

skaper tillvaratas infallande dagsljus. • Solavskärmningar ska planeras för att undvika synnedsättande

bländning och störande reflexer.

Artificiell belysning som komplement till dagsljus

• Artificiellt ljus ska utgöra ett komplement till dagsljus och bör styras så att dagsljuset utnyttjas i första hand. • Ljusplaneraren bör sträva efter att åstadkomma synkomfort och

synprestanda, så väl som en trivsam atmosfär och dynamisk rumsupplevelse, genom en kombination av naturligt och artificiellt ljus.

63.FHB Nödbelysningssystem

Krav på omfattning och styrfunktioner av nödbelysning framgårav brandskyddsdokumentationen. • Nödbelysning ska följa kraven i SS-EN 1838.

För mindre anläggningar, maximalt 20 stycken nödbelysnings- armaturer med piktogram, gäller: • Armatur ska ha inbyggda, utbytbara batterier, företrädesvis av

standardtyp, eller kondensatorer. • 10 års garanti på både LED, LED-drivdon och reservkraft. • Armaturer ska ha inbyggd självtestningsfunktion, samt indikering

av normaldrift/batteridrift/fel. • Armaturer ska kopplas in till gemensam grupp för att underlätta

provning av armaturer.

04

01

02

21

Sign/DatI större anläggningar monteras centrala aggregat. • Nödbelysningssystem ska utföras med ett centralt matat,

övervakat och självtestande system. • Systemet ska regelbundet individuellt övervaka armaturer på

varje slinga och regelbundet mäta kapaciteten på batterierna. • Permanent drift, beredskapsdrift samt styrd permanent drift ska

vid behov kunna blandas på en och samma krets. • Styrning och övervakning av armaturer ska ske överlagrat på

kraftkabel till armaturerna.

För nödbelysningscentralen gäller: • Den ska ha offlinesystem typ växelriktare. • Den ska vara försedd och dimensionerad med utgående grupper

för aktuellt armaturantal och belastning. • Varje utgång ska ha jordfelsskydd. • Anslutna armaturer ska vara med adresserbara don avsedda

för central övervakning. • Varje armatur tilldelas en adress på aktuell slinga vid installation. • Uppkoppling mot anläggningen för extern övervakning ska ske

via Webbmodul. ‑ Intern övervakning och konfigurering ska kunna ske via

separat BUS-kabel eller befintligt nätverk till lokal arbets- station inom byggnaden.

• Fellarm (summalarm) ska skickas via driftövervaknings- systemet via DUC (styr). • Ingångar ska finnas för brandlarms- och ytterbelysningsfunktion. • Batterier ska ha en livslängd på minst 5 år.

• För större anläggningar ska utgångsarmaturer vara släckta vid pålarmad anläggning.

‑ Vid utlöst inbrotts- eller brandlarm ska nödbelysningen tändas.

• Ljuskällor och driftdon ska vara utbytbara.

• Tekniska utrymmen för el- och fläktrum ska förses med nödljus typ laddningsbar handstrålkastare, som monteras på hylla vid dörr. Ett alternativ är nödljus som tänds vid lokalt strömavbrott. • I träslöjd och storkök ska finnas nödljusarmaturer som tänds

vid lokalt strömavbrott.

Belysningen ska märkas enligt system som beskrivs under YTB 1. • Märkning ska finnas på enheter och relationsritningar och för-

tecknas i lista. • Vid system med adresserbara armaturer kan dock denna

adressmärkning användas.

05

06

07

08

03

04

22

Sign/Dat • Vid aggregat ska följande finnas: ‑ manual ‑ märklista ‑ Planritningar som bara redovisar armaturer för nöd-

och utgångsbelysningar, med märkning enligt införd lista. • Ritningarna ska vara inplastade och hängas upp på ritningshållare.

63.N System för reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft

• Vårdboende ska förberedas för reservkraft.

UPS-system (avbrottsfri strömförsörjning) ska vara dubbelkonver- terande, online enligt SS-EN 62040-3 [VFI-SS-111]. • UPS:er ska innehålla likriktare med låg strömdistorsion på

ingången, växelriktare, elektronisk omkopplare (statisk switch) samt manuell bypass för serviceändamål.

• Batteriladdning ska vara temperaturkontrollerad för att förlänga batteriets livslängd vid högre omgivningstemperaturer.

• Automatiskt och programmerbart batteritest ska utföras av UPS:en och larm avges vid avvikelser.

• UPS ska ha möjlighet till LAN-utgång (RJ45) samt RS232/485 för övervakning i driftövervakningssystemet via DUC (Styr).

• UPS:en ska vara utrustad med relälarm med utgångar för summalarm A- och B-larm, nätborfall, lågt batteri (stopp är nära 30 %), UPS i bypass samt ingångar för nödstopp.

‑ Fellarm ska skickas via driftövervakningssystemet via DUC (Styr).

• UPS:en ska ha ingång för positionskontakt för automatisk övergång till intern bypass samt förregling av växelriktaren vid hantering av den externa manuella bypassbrytaren.

• Batterier ska vara typ gastäta. ‑ Livslängden på batterier ska vara minst 5 år.

01

02

03

04

05

06

07

08

23

Sign/Dat64 Teleystem

Larm från ställverksanläggningar, krafttransformatorer, pumpgropar, jordfelsindikering, överspänningsskydd, UPS, nödbelysningsaggre-gat, strömförsörjning av teleanläggningar etcetera, integreras med larm i styr för VVS. • Högprioriterade larm ansluts till larmsändare i tillämpliga fall,

till exempel högnivålarm från pumpgrop. • Avseende larmsändare se projekteringsanvisningarnas tekniska

anvisningar för säkerhetssystem och styr- och övervakningssystem. • Omfattning och funktioner avseende larmsändare samordnas

med rådgivare och projektör inom säkerhet.

64.C Teletekniska säkerhetssystem

• Se projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för säkerhetssystem.

64.CBJ Trygghetslarmsystem

Typ av fabrikat ska vara välkänt inom Helsingborgs kommun. • Anläggarfirma ska ha en uppbyggd serviceorganisation, med en

inställelsetid på 4 timmar. • Leverantören ska ha varit anläggarfirma i minst 10 år.

• Möte ska hållas med verksamheten på ett tidigt stadium för att fastställa huvudprinciper, avseende funktioner så som passage- kontroll av dörrar, larm från utrymningsdörrar etcetera. • Larm till personalen presenteras i personalens bärbara hand-

enheter.

Huvudprincip: • Anrop ska kunna avges från bärbart armband.

‑ Behov av intern och extern talkommunikation, stäms av med verksamheten.

• Möjlighet ska finnas att förse varje lägenhet med utrustning för mottagning av trådlösa larm, typ larmmattor, rörelsevakt, etcetera.

01

01

02

03

01

24

Sign/Dat • Anropslarm ska kunna avges i samtliga utrymmen. ‑ Anropet ska presenteras i personalens bärbara handenheter.

• Personal ska kunna prata med varandra, via dubbelriktad kommunikation (interna samtal).

‑ Extern telefoni (IP-telefoni). • Entrésignal ska kunna hanteras via personalens bärbara

handenheter. • Trygghetslarmanläggningen ska mjukvarumässigt kommuni-

cera med den automatiska brandlarmanläggningen (gränssnitt RS 232).

‑ Texter som presenteras i personalens bärbara handenheter ska vara i klartext, samordnas med brukaren och Brand- försvaret.

• Visning av nödsignal, dörrlarm med mera

• Positionering ska finnas i anläggningen, som innebär att systemet ”håller rätt på var de boende och personalen finns”. • Nattetid ska larm automatiskt ställas om till handenhet för

”NATT”. • Handenheter för natt (nattapparater) ska ha möjlighet att

avge överfallslarm. Larm överförs som egen larmkaraktär.

• Utanför lägenheterna monteras larmmottagare från allmänna utrymmen, där boende kan vistas. • Lägenhetsdörrar (tryckeslås med split spindel) förses med

automatisk upplåsning, via antennslinga i dörröppning, funktion integreras med den boendes larmarmband. • Loggning ska kunna göras till server. • Möjlighet ska finnas att koppla upp det lokala systemet till

stadens centrala server via Internet.

64.EDB Lokala datanätsystem

För ledningsnät och uttag gäller: • Vid nybyggnationer ( helt nya dataställ) är det att föredra att

länkklass Ea byggs. • Vid komplettering av nät i lokaler till dataställ som redan har

befintligt oskärmat kablage ska oskärmade kablar användas.

• Projektör ska hålla möte med Helsingborgs IT-avdelning, och protokollföra detta, för att klargöra behovet av accesspunkter för trådlöst nätverk inom varje anläggning samt samordna nätets uppbyggnad.

04

05

01

02

25

Sign/Dat • Projektören ska upprätta nätschema och lista på IP-adresser som behövs för att klara ställda funktionssamband.

‑ Ovanstående dokumentation ska ligga som grund för Helsingborgs IT-avdelnings beställning av erforderliga switchar, programmeringar etcetera.

• Mailadress: servicedesk@helsingborg.se för kontakförfrågan.

• Helsingborgs IT-avdelning levererar servrar, switchar, patchkablar och övrig kommunikationsutrustning.

Teknisk lösning påverkar behovet av uttag enligt nedan: • Varje arbetsplats ska förses med 1 stycken dubbeluttag. • Datauttag ska finnas till varje apparatskåp (DUC), i anläggningar

med LindinVent krävs det separat uttag, kan vara flera, avstäms mot STYR. • Kopierings- och skrivarrum förses med anpassat antal uttag. • BLC (larmsändare ) förses med 1 stycken uttag. • Uttag ska vara vinklade. • KK-stativ ska monteras i dedikerad elnisch eller särskilda

låsbara dataskåp. • Stativ ska vara med ett djup på minst 500 mm. • Lås till nisch eller skåp ska inte ingå i fastighetens låssystem,

endast IT ska ha access till detta utrymme/skåp. • Till solcellsanläggningar ska 1 stycken uttag monteras vid

någon växelriktare. • Till centralt nödljusaggregat monteras 1 stycken datauttag.

64.Q Teletekniska styrsystem

Funktioner framgår av brandskyddsdokumentationen. • Samordnas med sakkunnig och projektör inom brand.

• I fastigheter där det kan vara svårt att komma ut på yttertak ska rökluckor vara med automatisk styrning typ motorställdon, så man inte behöver återställa öppnad lucka från yttertak.

• För fastigheter med lättåtkomliga yttertak, kan röklucka med magnetstyrning användas.

• Larm från öppen lucka ska presenteras i BFT-tablå. Det ska vidarekopplas som summalarm via larmsändare till larmcentral för vidare åtgärd.

04

01

02

03

04

03

26

Sign/Dat • Larm från strömförsörjningsaggregat ska kopplas in till brand- larmanläggningen som Brandlarm/fellarm (funktion viktig).

• Branddörrstängning ska inte strömförsörjas av BLC (magnetuppställda). • Lokal egen strömförsörjning anordnas planvis.

‑ Inom äldreboende etcetera (med personer med funktions- nedsättning) ska extern strömförsörjning vara med batteri- backup med övervakning, centrala för varje plan, larm från dessa ska kopplas upp till larmsändare på egen ingång.

Automatisk branddörrstängning ska om möjligt integreras med dörrstängare. • Tryckknapp för manuell stängning ska monteras på ena sidan,

1,8 meter över golv.

66 System för spänningsutjämning och elektrisk separation

För skyddsutjämning, som är potentialutjämning som utförs av säkerhetsskäl, gäller: • Se SEK Handbok 413 senaste utgåva. • Gulgrön ledare.

Funktionsutjämning är potentialutjämning av andra skäl än säker-het, till exempel för att säkerhetsställa en funktion. Här gäller: • Se SEK Handbok 449 senaste utgåva. • Svart ledare.

Analys av åskskydd klarläggs i varje projekt, beslut om detta ska tas av fastighetsförvaltningens rådgivare.

Åskskydd ska utföras enligt SS-EN 62305 senaste utgåva, blixtklass anpassas till aktuell byggnad: • Tak- och nedledare utförs med aluminium. • Nedledare ska förläggas dolt, alternativ integreras med

stomsystem. • Möjlighet för ”expansion” av tak- och nedledare ska finnas på

var tjugonde meter.

06

01

02

03

04

05

27

Sign/Dat • Takfäste får inte fästas mot yttertak, genom håltagning av tätskikt.

Överspänningsskydd monteras i byggnad utan åskskydd för: • inkommande elservis • centraler där det finns kablage i mark som försörjer annan

utrustning utanför byggnad • teleservis (Cu-kabel)

Utlöst överspänningsskydd ska indikeras i DUC (gäller inte skydd med gasurladdningsrör för telekablar).

Se även projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för säkerhetssystem.

Överspänningsskydd monteras i byggnad med åskskydd för: • inkommande elservis • centraler där det finns kablage i mark som försörjer annan

utrustning utanför byggnad • teleservis (Cu-kabel) • solcellsanläggningar, se vad som föreskrivs under denna rubrik • samtliga centraler monterade på plan under yttertak • in- och utgående ledningar för kraft-, belysning- och tele-

anläggningar

Utlöst överspänningsskydd ska indikeras i driftövervaknings- systemet via DUC (Styr).

Se även projekteringsanvisningarnas tekniska anvisningar för säkerhetssystem.

Åtgärder för att begränsa elektriska eller magnetiska fält. • Elutrymmen ska om möjligt lokaliseras på platser där det inte

stadigvarande vistas personal. • Behovet av att begränsa uppkomma fält med avskärmning av

dessa rum med härför avsedd Al-inklädnad, klarläggs.

Y märkning, provning, dokumentation mm

• För generella förutsättningar för märkning, kontroll och dokumentation, se projekteringsanvisningarnas Övergripande dokument.

05

06

07

01

28

Sign/Dat • Samtliga uttag och platsutrustningar ska märkas med central och grupp. • För belysningsinstallationer upprättas gruppschema (ringschema)

som monteras i direkt anslutning till gruppförteckning.

• I stadens befintliga anläggningar ska centraler märkas enligt SS 437 01 40, bilaga A, figur 8 (Märkning enligt äldre system IBL 77).

Behov av kabelmärkning ska beslutas i varje projekt i samråd med rådgivare inom el och tele. • Styrledningar ska alltid märkas. Samordning ska ske med

styrprojektören som också bidrar med underlag. • Kablar ska märkas med central + löpande nummer (olika

nummerserie för de olika systemen).

• Större centraler i el-rum och el-nischer ska termograferas. Detta görs:

‑ innan driftmöte 1, det vill säga när anläggningen har varit i full drift en tid ‑ innan garantibesiktningen

YTB.1 Märkning av installationer

Nödbelysningsarmaturer ska märkas enligt nedan: • Armaturer förses alltid med en skylt med uppgift om matande

central, gruppnummer och märkning enligt nedan. ‑ 01 » 99 = Nödbelysning med piktogram med inbyggt batteri ‑ 100 » 199 = Nödbelysning med piktogram ansluten till

centralt UPS-aggregat ‑ 200 » 299 = Nödbelysning utan piktogram med inbyggt

aggregat ‑ 300 » 399 = Nödbelysning utan piktogram ansluten till

centralt UPS-aggregat • Skylten ska vara vit med svart text och monteras vid sidan om

armaturen. Den ska vara läsbar från golvnivå.

• Fastighetsförvaltningens mall för Vägledande markering/ nödbelysning ska användas.

• Vid system med adresserbara armaturer används systemets adressmärkning.

01

02

03

03

04

05

02

29

Sign/DatUtförd märkning ska föras in på relationsritningar. • Vid aggregat ska inplastade planritningar med armaturer

och märkning hängas upp på ritningshållare.

YTC Kontroll och injustering av installationssystem

Samordnad funktionsprovning • Funktionsbeskrivning ska vara upprättat så att varje funktion

som ska provas ska vara redovisad. Summaprovning typ DÖRRMILJÖ 1 får inte förekomma.

‑ Alla funktioner under DÖRRMILJÖ 1 ska redovisas var för sig.

• Utrustning som levereras av annan part, som inte ingår i entreprenaden, ska också redovisas enligt ovan.

YU Teknisk dokumentation mm för installationer

Funktionsbeskrivningar med tillhörande principscheman upprättas för respektive anläggningsdel. • Dessa är också underlag för driftinstruktioner. • Inställningsvärden på samtliga installationer ska dokumenteras

i DU-pärm. Till exempel ljusreläer, tider för närvarogivare, tid för timers, överströmsrelä, jordfelsnivåer.

Instruktion med flödesschema över hur belysningsanläggningen är tänkt att fungera ska ingå som en funktionstext i den tekniska beskrivningen. • Instruktion/flödesschema ska anslås vid central samt i

personalrum. ‑ Anslag ska vara inplastat.

Centralbeskrivningar ska alltid åtföljas av enlinje- och krets- scheman avseende manöverfunktioner. • Dessa ska anslås vid samtliga centraler.

• Höjdangivelser på installationer ska framgå av ritning.

01

01

02

03

04

04

30

Sign/DatYUK.6 Underhållsinstruktioner för el- och teleinstallationer

• Inställningsvärden för timers, närvarogivare etcetera ska anges.

• Tidsbestämda provningsrutiner till exempel för jordfelsbrytare och nödbelysning, utförs som ett samlingsdokument, upp- rättad i tabellform förutom varje anläggningsdels specifika krav.

Underhåll belysning

• Armaturer placeras och monteras med hänsyn till att de ska vara åtkomliga för service och underhåll.

‑ Undantag ska motiveras.

Följande ska minst beaktas: • Det rekommenderade underhållsintervallet för service, rengöring

och eventuellt lampbyte ska vara sådant att avsett driftvärde för medelbelysningsstyrkan inom rummet uppfylls över tid. • Serviceintervallet utryckt i år ska väljas utifrån rekommenderad

bibehållningsfaktor, som baseras på: ‑ valet av ljuskällor ‑ armaturer i rummet ‑ rummets renhetsgrad

• Underhållsintervallet i respektive lokal måste vara känt för belysningsplaneraren.

‑ Information om vilket underhåll som medföljer valet av en viss ljuskälla/armatur ska redovisas.

YYV.61 Tillsyn, skötsel och underhåll av el- och teleinstallationer

Ett särskilt anpassat serviceprotokoll ska upprättas av entre- prenören för varje projekt. • Protokollet ska innehålla alla komponenter i anläggningen

som ska ha service, till exempel: ‑ provning av jordfelsbrytarfunktion ‑ avstämning jordfelsövervakning ‑ provning av nödbelysningssystem ‑ översyn av strömförsörjningsanläggningar, kapacitet,

spänning etcetera ‑ avstämning av tidpunkt för termografering inför garanti-

besiktning

02

03

01

01

31

‑ avstämning av elabonnemang (fastighetsförvaltningen tillhandahåller uppgift om maximalt uttagen effekt under året, från elleverantören) ‑ avstämning/injustering av luxvärden (dagsljusfunktion) och

inställningstider avseende närvarodetektorer för belysningen

FASTIGHETSFÖRVALTNINGENDrottninggatan 7Postadress 251 89 Helsingborg Reception 042-10 79 20