ostnad.uu.s Bi-lagan e!...liten stund droppar renat vatten ned i den undre flaskan. (Obs! Drick inte...

Bi-lagan EN TIDNING FÖR SKOLANS PEDAGOGER OM UNDERVISNING OCH LÄRANDE • BI-LAGAN NR 2 AUGUSTI 2009

Prenumerera utan kostnad

på www.bioresurs.uu.se!

Läsårskalender Tema: Vatten

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan augusti 2009 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se

VarförFrån trollslända till trollslända

olika livsformer •

nyfikenhetinfördetlevande•

Trollsländor är skickliga flygare ochman ser demoftastinärhetenavvatten.Trollsländorhörtilldeinsekter somharofullständig förvandling.Desak-nar puppstadiet och utvecklas från ägg, via larvtill fullbildad insekt.Hos trollsländorna sker larv-utvecklingen i vatten. Både larver och fullbildadetrollsländorärrovdjur.

Larver Under larvstadiet, somvarar från enmå-nadtillsexår,ökarlarvenistorlekochväxerursittlarvskinnupptill15gånger.Larvernafångarsittbytemedfångstmasken,en”arm”medtång,somsitterin-viktframtillpåundersidan.Närdetärdagsförom-vandlingentillvuxensländasynsvinganlagentydligt.Larventarsigupppånågonvattenväxtellerenstenochkryperlångsamtuturlarvhuden(sebildpåtomlarvhudnedantillvänster).

Parning Iblandkanmansetvåtrollsländorsomflygersammankopplade.Hanensomäröversthållerihonanshuvud med sina ben. Han böjer fram sin bakkroppochtartagihonanmedsinbakkroppstång,samtidigtsomhanfyllerspermafrånbakkroppeninisädesblå-sanlängrefram.Sedansläpperhanbenenomhonanshuvudochdeflyger vidaremedhonan fasthållen avtången.Påbilden ses två rödaflicksländor,Pyrrosoma

nymphula,mittiparningsakten.

Äggläggning Direkt efter parning-enläggerhonanäggen.Iblandflygerhonivägensam,iblandhållerhanenkvargrep-petmed tången.Vissa arter lägger äggen ivatten.Då flyger honan nära vattenytan ochböjerhastigtnerbakkroppenivattnet,flygervi-dareochdopparnerbakkroppenigen.Andraar-terläggersinaäggivattenväxter.

Livscykelstudier

Foto: Ulf Bjelke

Foto: Ulf Bjelke

Augusti 2009

v. 31

v. 32

v. 33

v. 34

v. 35

Drottningens namnsdag

vinjettbild: groda

Surströmmingspremiär

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

INFO

RM

AT

ION

Arvid, Vidar

28 29 30 31 1 2

3 4 5 6 7 8 9

10 11 12 13 14 15 16

17 18 19 20 21 22 23

24 25 26 27 28 29 30 31

Anmälan och information på www.bioresurs.uu.se, välj ”Våra aktuella kurser”.

Lärarfortbildning 2009

Favoriter i repris!

Höstens Nationalnyckelkurser :Mosskurs, Sollentuna 29-30 september. • Mångfotingar och andra marklevande djur, Hunneberg 27-28 oktober.•

Anmälan och information på www.bioresurs.uu.se, välj ”Våra aktuella kurser”.

Annons_NN_kurser_ej_klar.indd 1 2009-06-24 13:52:50

Per Karin, Kajsa

Tage Arne, Arnold Ulrik, Alrik Alfons, Inez Dennis, Denise Silvia, Sylvia Roland

Lars Susanna Klara Kaj Uno Stella, Estelle Brynolf

Verner, Valter Ellen, Lena Magnus, Måns Bernhard, Bernt Jon, Jonna Henrietta, Henrika Signe, Signhild

Bartolomeus Lovisa, Louise Östen Rolf, Raoul Gurli, Leila Hans, Hampus Albert, Albertina


VarförKompost

Gör en minikompostSkäravenPET-flaska2-3cmunder”axlarna”såattdetåterståren1.underdelmedrakasidor.

SkäravenannanPET-flaska2-3cmovanför”axlarna”.Skärävenav2.bottenpåflaskan.Görsnittetnedanföravsmalningen.

Pådentredjeflaskanskärsocksåbottenavmenlitehögreuppsåatt3.cylindernblirrak.Görettlitethålikorkenmedtillexempelensyl.

Monteraihopminikompostenenligtskissentillhögerochgörsmå4.lufthållängssidorna.

5.Fyllkompostentillcirkaentredjedelmedlöv,småkvistar,gräsklipp,köksavfallochjord,gärnafrånenkompostsåattettantalnedbrytareföljermed.

6.Placerasensorntillendigitaltermometerinutikompostenochställdenmörktellergörenpapperscylinderattträruntom.

Förattnedbrytningenskakommaigångbehöverkompostenvarafuk-tig,ungefärsomenurkramadtvättsvamp.Förmycketvattenledertillsyrebrist och förruttnelsemedan för lite vatten torkarut kompostenochnedbrytningenstannarav.

Uppgifter:Följkompostensutvecklinggenomattregelbundetläsaavtempe-•raturenochiakttadeförändringarsomsker.

Tittapådetuppsamladevattnet imikroskop.Kanskegårdetatt•studeranågraavdemikroorganismersomleverikomposten.

Görfleraminikomposterdärtillexempelinnehållelleromgivningens•temperaturvarieras.Jämförnedbrytningenideolikakomposterna.

Kompostering

nedbrytare•

näringskedjor•

Bakterier,smådjur,svamparochmaskar,detbehövsenhelarméavorganismerförattfåenkompostattfungera.Ofta inlederbakterierochsvamparnedbrytningen.Däreftertarväxtätarevid.Ikompostenfinnsocksåolikarovdjur.Djurenikompos-tentarbarauppendelavnäringenifödan,restenpasserarigenomochkommerutmedavföringensomisinturbrytsnerytterligare.

Vid nedbrytningen bildas lakvatten och för att bibehålla balansen i komposten leds det bort.

Vid nedbrytning (cellandning) förbrukas syremedankoldioxidochvattenbildas.Koldioxidenavgårtillluften.Mineralämnensomfrigörsvidnedbrytningenblir liksomvattnet kvar i kom-posten.Ienfungerandekompostökartempera-tureneftersomävenvärmefrigörs.

2.

D

1.

A

B

3.

C

A

B

C

D4.

Vad händer i komposten?

Gråsugga, daggmask och hoppstjärt är några av nedbrytarna man kan träffa på i komposten.

Efter en idé från www.bottlebiology.org

September 2009


v. 36

v. 37

v. 38

v. 39

v. 40

vinjettbild: stolt fjällskivling

31 1 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 12 13

14 15 16 17 18 19 20

21 22 23 24 25 26 27

28 29 30 1 2 3 4

Samuel Justus, Justina Alfhild, Alva Gisela Adela, Heidi Lilian, Lilly

Regina, Roy Alma, Hulda Anita, Annette Tord, Turid Dagny, Helny Åsa, Åslög Sture

Ida Sigrid, Siri Dag, Daga Hildegard, Magnhild Orvar Fredrika Elise, Lisa

Matteus Maurits, Moritz Tekla, Tea Gerhard, Gert Tryggve Enar, Einar Dagmar, Rigmor

Lennart, Leonard Mikael, Mikaela Helge

Höstdagjämningen

INFO

RM

AT

ION Välkomna till Bioresursdagar i Uppsala!

16 - 17 november: För gymnasielärare med laborationer och föreläsningar om medicinsk genetik och proteinteknik.

18 november: För grundskolelärare 7-9 om laborationeroch bedömning.

Info och anmälan: www.bioresurs.uu.se

Bioresurs dagar 2009

Bioresursdagar.indd 1 2009-06-17 16:14:29


Rent vatten Varför

ISverigeärdetensjälvklarhetattvridapåvattenkranennärviärtörstiga.Utströmmarrentochoftagottdricksvatten.

Gör ett enkelt vatttenreningsverkUtrustning: Två PET-flaskor, naturmaterial (sand, mossa,stenar),vattenblandatmedlitejord,kraftigtejp,kniv/såg.

SkärbortövredelenavdenenaPET-flaskan.1.

Görhålibådaflaskkorkarnamedenupphettadknivel-2.lersylochtejpaihopflaskornaskorkarmotvarandra.

Packa olika sorters naturmaterial i3.lager i den översta bottenlösa flas-kan.Läggmossanunderst, däreftersmåsten och överst ett lager medfinkorningrentvättadsand.

Hällliteavdetjordblandadevattnet4.nedidenövrePET-flaskan.Efterenlitenstunddropparrenatvattennedidenundreflaskan.(Obs!Drickinteavvattnet.)

Jämför färg, lukt och grumlighet•föreochefterreningen.

Jämförreningenmeddensomsker•med regnvatten i naturen när detsipprar ner genom marken och såsmåningombildargrundvatten.Lik-heter?Skillnader?

miljövårdsfrågor•

kretsloppinaturen•

Rena vatten

Kommunaltvattenklassassomlivsmedelochgenomgårreningochkontrolloavsettomdetkommerfrångrundvattenellerfrånytvatten,detvillsägavattenfrånsjöarochvatten-drag.Vattnetfiltreras,desinficerasoch justeras tillpH8,5,alltsånågotbasisktförattminskarostangrepppårören.

Oktober 2009


v. 40

v. 41

v. 42

v. 43

v. 44

vinjettbild: höstlöv

28 29 30 1 2 3 4

5 6 7 8 9 10 11

12 13 14 15 16 17 18

19 20 21 22 23 24 25

26 27 28 29 30 31

Ragnar, Ragna Ludvig, Love Evald, Osvald Frans, Frank

Bror Jenny, Jennifer Birgitta, Britta Nils Ingrid, Inger Harry, Harriet Erling, Jarl

Valfrid, Manfred Berit, Birgit Stellan Hedvig, Hillevi Finn Antonia, Toini Lukas

Tore, Tor Sibylla Ursula, Yrsa Marika, Marita Severin, Sören Evert, Eilert Inga, Inga-Lill

Amanda, Rasmus Sabina Simon, Simone Viola Elsa, Isabelle Edit, Edgat

Sista ansökningsdagen till vårens kurser på universitet och högskolor

FN-dagen

Kemins dag, www.keminsdag.com Kemins dag, www.keminsdag.com

Sommartid slutar

1

Kanelbullens dag

MK2009

SKYDDADE NATUROMRÅDEN

Mångfaldskonferensen 2009, 7–8 okt på Naturhistoriska riksmuseet

» Naturvård i skogen » » » Kommunal naturvård

Alla helgons dag

Internationella barndagen

AN

NO

NS


Nederbörd VarförVäder

systematiskaobservationer•mätningar•Igenomsnittfallerdet623mmnederbördperåriSverige.

Fördelatpå årets alladagar innebärdet1, 8mmperdag.Variationernaärstora.VissaplatseriLapplandochJämtlandharenårsmedelnederbördpåöver2000mmperår.Detärmeränivissaregnskogsområden.Enregnskogfårminst1500mmnederbördperår.

Nederbördmätsimillimeter.Med1mmregnmenasattdetskullebildasett1mmtjocktvattenskiktpåmarkenomintevattnettogsuppavjordenellerrannbort.Närdetsnöarmåstesnönförstsmältasinnandenmäts.Entumregelärattencmnysnömotsvararenmmnederbördismältform.

Uppgifter:Det faller en mm nederbörd. Hur•storvolymvattenmotsvarardetpåenkvadratmeter?

På många regnmätare motsvarar en•mm nederbörd oftamer än enmmmellan strecken på skalan.Varför ärdetså?

Enkaffekoppmedoregel-•bundenformharståttut-omhusiregnundernatten.Hur kan man med hjälpav vattnet i koppen tareda på hur mångammregndetfallit?

Tillverka en regnmätareUtrustning:PET-flaska,linjal,småsten,kniv/såg.

Skär av övre delen av en1.PET-flaska. Fyll flaskan medsmåstenupp tillnågracenti-metershöjd.Stenarnagörattmätaren inte blåser omkull.Häll på vatten upp till denparallella delen av flaskan.Markera utanpå flaskan varvattennivånär(nollpunkten).

Sättdenövredelenavflaskan2.uppochnedidenundrede-lensomentratt.Trattensövrediametermåstevaralikastorsom flaskans diameter vidnollpunkten. Tratten gör attavdunstningenminskar.

Ställutregnmätarenpåenöppenplats,gärna i lä.Läsav regnmäta-ren regelbundet gärnavid sammatidpunktpådagen.Mätmedlinjalfrånnollpunkten.

November 2009

v. 44

v. 45

v. 46

v. 47

v. 48

vinjettbild: vass

26 27 28 29 30 31 1

2 3 4 5 6 7 8

9 10 11 12 13 14 15

16 17 18 19 20 21 22

23 24 25 26 27 28 29

Allhelgonadagen

Tobias Hubert, Hugo Sverker Eugen, Eugenia Gustav Adolf Ingegerd, Ingela Vendela

Teodor, Teodora Martin, Martina Mårten Konrad, Kurt Kristian, Krister Emil, Emilia Leopold

Vibeke, Viveka Naemi, Naima Lillemor, Moa Elisabet, Lisbet Pontus, Marina Helga, Olga Cecilia, Sissela

Klemens Gudrun, Rune Katarina, Katja Linus Astrid, Asta Malte Sune

1:a advent


INFO

RM

AT

ION

Nästa nummer kommer i slutet av november.

Försäkra dig om ditt eget exemplar av Bi-lagan!

Prenumerera kostnadsfritt på www.bioresurs.uu.se (välj Prenumerera).

30Andreas, Anders

Gustav Adolfsdagen

Bioresursdagar Bioresursdagar Bioresursdagar

Mårtensafton

Fars dag


Påvinternnärträdeninteharnågralövkandetvarasvårare

attsevilketträdsomärvilket.Tahjälpavutseendetpåstammarna.Spelamemoryochlärartkunska-persamtidigt.Skrivutflerexem-plaravdethäruppslagetfrånvårhemsida (www.bioresurs.uu.se).Klistra upp sidan med memo-rybilderna på styvt papper ellerlaminera med plast i en lamine-ringsapparat.

ASP

BJÖRK

GRAN

TALL

Artkunskapbiologiskmångfald•

vinternochväxterna•

Varför

Känn igen träden på stammen!

Undervinternharmångaväxtersvårtattöverleva.Utmaningenäratt inte torkaut.Under somma-rennärsolenskinerpåväxtenav-dunstarvattenochdensugeruppnytt vatten med rötterna. Ävenunder vintern avdunstar vattenfrånväxternapågrundavsolel-lervind.Mendåkanväxtenintesuga upp nytt vatten för att er-sättadetsomavdunstateftersommarkenärfrusen.

Växterharolikastrategierförattklara sig ifrånuttorkningun-der vintern.Vissa träd fäller tillexempelsinalöv.Andraträdharbladsomärsmåochöverdragnamed ett vaxskikt som t.ex. tal-lensbarr,dettaminskarocksåav-dunstningen.

December 2009


v. 49

v. 50

v. 51

v. 52

v. 53

Nobeldagen

30 1 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 12 13

14 15 16 17 18 19 20

21 22 23 24 25 26 27

28 29 30 31 1 2 3

AN

NO

NS

Sven Nikolaus, Niklas

Angela, Angelika Virginia Anna Malin, Malena Daniel, Daniela Alexander, Alexis Lucia

Sten, Sixten Gottfrid Assar Stig Abraham Isak Israel, Moses

Tomas Natanael, Jonatan Adam Eva Juldagen Stefan, Staffan Johannes, Johan

Benjamin Natalia, Natalie Abel, Set Sylvester

Oskar, Ossian Beata, Beatrice Lydia Barbara, Barbro

2:a advent

3:e advent

4:e advent

Drottningens födelsedag Julafton Juldagen Annandag jul

Luciadagen

Värnlösa barns dag Nyårsafton

Vintersolståndet

vinjettbild: halmekorre

LärarlyftetVi har kurser på olika nivåer för dig som vill vidareutbilda dig eller bara prova på biologi eller natur-vetenskap. Några exempel: Läs mer på

www.ibg.uu.se/lararlyftet

Ekologiska effekter av klimat-förändringar 10 hp kvällskurs (33%) vårterminen

Biologisk bildningskurs 10 hpkvällskurs (33%), höst- & vårterminen

Kemikalier, strålning, människan & miljö 10 hp distanskurs med helgträffar (33%), vårterminen

Mark & miljö 10 hp distanskurs med helgträffar (33%) vårterminen

Fysiologi, kost och hälsa 5 hpkvällskurs (33%) höst- &

vårterminen


Vatten i marken VarförMarken och vattnet

Jämför vattenuppsugning i olika jordarUtrustning: OH-film/glasrör, tejp, gasväv, gummisnoddar, olikajordarter(torra),lågskål.

TillverkatrerörgenomattrullaOH-film,cirkatvåcentimeteri1.diameter,ochfästihopmedtejp.Fästgasvävruntdenenaöppningenpårören.2.Fyll på med olika jordarter, till exempel lerjord, sandjord och3.blomjord.Knackapårörensåattinnehålletpackarsig.Ställrörensamtidigtienlågskålmedvatten.4.

Iakttagvattenuppsugningenomedelbartochvidolikatidpunkter.•Utnyttjaresultatetiförsöketmedobjektglasenförattdraslut-•satserkringhurvattnetstigerideolikajordarna.Resonerakringvadsomkänneteckarväxtersomtrivsiolikajordar.•

Hur högt stiger vattnet? Tejpaihopobjektglasmedvarandratvåochtvå.Låtdetförsta1.paretsittatättihopochsättolikastoradistansermellandeandrasåattdufårenuppsättningmedökandemellanrummellangla-sen.Elleranvändglasrör(kapillärrör)medolikadimension.Sätt ned objektglasen samtidigt i en genomskinligmugg eller2.burkmedlitevattenpåbotten.Iakttahursnabbtochhurhögtvattnetstigerideolikaparen.3.

Markenbeståravfastmaterialochmarkporer. Iporernafinns luftochvattenivarierandemängd.Enblandningavbådeluftfylldaochvattenfylldaporerärdetmestidealaförväxternasrötter.

KapillärkraftI mycket smala glasrör stiger vattenytanpå grund av kraftenmellanmolekylernai vätskan och glaset. Samma sak händeri jord där det finns smala gångarmellanpartiklarna.Där spelar kapillärkraften enviktigrolleftersomdensugeruppvattengenommarkentillväxternasrötter.precissomnärmanvattnarenkrukväxtenbartpå fatet sugs vattnet upp i jorden medhjälpavkappillärkraften.

förståsammanhang•

observationer•

Julrosen kan blomma mitt i vintern trots att vattnet i marken är fruset. Släktet Helleborus bildar täta underjordiska stammar (rhizom) varifrån skott, blad och rötter utvecklas. Rötterna som är tjocka och kraftiga växer djupt ner i jorden och gör plantorna motståndskraftiga för torka.

Jordar som består av en blandning av mull och stora och små mineralkorn har en varierad struktur. Där finns både stora och små hålrum. I de små hålrummen hålls vatten kvar och i de stora finns ofta luft. Växternas rötter som är beroende av både luft och vatten trivs bra i sådana jordar.

blomjord lerjord sandjord

luft

vatten

rot rothår

Nyårsdagen

Januari 2010


v. 53

v. 1

v. 2

v. 3

v. 4

vinjettbild: vinterkvist

4 5 6 7 8 9 10

11 12 13 14 15 16 17

18 19 20 21 22 23 24

25 26 27 28 29 30 31

INFO

RM

AT

ION

Svea Alfred, Alfrida

Rut Hanna, Hannele Kasper, Melker, Baltsar August, Augusta Erland Gunnar, Gunder Sigurd, Sigbritt

Jan, Jannike Frideborg, Fridolf Knut Felix, Felicia Laura, Lorentz Hjalmar, Helmer Anton, Tony

Hilda, Hildur Henrik Fabian, Sebastian Agnes, Agneta Vincent, Viktor Frej, Freja Erika

Paul, Pål Bodil, Boel Göte, Göta Karl, Karla Diana Gunilla, Gunhild Ivar, Joar

Trettondedagsafton Trettondedag jul

Konungens namnsdag

Tjugondedag jul

liv i vatten är temat för årets utmaning som riktar sig till förskolor och klasser upp till skolår 5.

Delta i 2010 års

utmaning!

1 2 3

Hur tänker ni i planeringen av ett vattentema?•

Hur organiserar och genomför ni temat? •

Hur blev det (om ni hunnit genomföra temat)?•

Redovisa med ord och bild eller i andra former.

Läs mer om 2010 års utmaning på www.bioresurs.uu.se, välj förskola, gr 1 - 5.


VarförFrön och vatten

Odla krassefrönUtrustning:Krassefrön, läsk-ellergråpapper,plastskivor,plastkärl.Detärenfördelomfleraelevgruppergörlikadanaförsök.

Klipptillcirka8x10cmstorabitaravpapperet.Klipptillplast-1.skivorisammastorlek.Locketfrånengodisburkfungerarbra.

Fuktapapperetochläggdetpåplastskivan.Placera4-5frönpå2.papperet.Hälllitevattenibottenpåettgenomskinligtkärlochställnedskivanivattnet,ganskaupprätt.(Sebildtillhöger.)

Följrotensochskottetsutvecklingochgöriakttagelserdagligen3.undercirkaenvecka.

Närrotenvuxitentilltvåcentimetervridshälftenavskivorna4.90°ochställsnedivattnetigen.Följdenfortsattautvecklingen.

Mer att göra: Hurmångaprocentavklassenssamtligafrönagror?•

Undersökhurlängefröetsnäringräcker.Placerahälftenavför-•söksburkarnamörktsåattfotosyntesenhindras.Ingenytterligarenäringbildasochtillväxtenavstannarnärfröetsmatsäckärslut.

Gårutvecklingen långsammare vid lägre temperatur?Under-•sökgenomattplacerahälftenavförsöksburkarnailägretem-peraturmenvidsammaljusförhållanden.

laborativaundersökningar•

iakttagelser•

Odlingsförsök

Först utvecklas ett frö med hjälp av näring lagrad i frövita eller hjärtblad. När skottet kommit upp i ljuset startar fotosyntesen och växten kan fortsätta att försörja sig själv.

Ett frö leverochandasmycket långsamt.Dettaruppsyreochavgerkoldioxid.Förattbrytafrövilanochsti-muleragroningbehövsvattenochvärme.

Närfröettaruppvatten,ökarenzymaktivitetenochupp-lagsnäringenbrytsnertillenklareföreningarsomtransporterastillfröetstillväxtpunkter.Förstbörjarrotenutvecklas.Denpåverkasavjordensdragningskraftochväxernedåt.Därnästutvecklasskottetsomväxeriraktmotsattriktning.Närskottspetsenkommeruppurjordenpåverkarljusettillväxtriktningen.

Februari 2010

v. 5

v. 6

v. 7

v. 8

vinjettbild: frUsna rönnbär

1 2 3 4 5 6 7

8 9 10 11 12 13 14

15 16 17 18 19 20 21

22 23 24 25 26 27 28

FÖR

SÖK

Max, Maximilian Kyndelsmässodagen Disa, Hjördis Ansgar, Anshelm Agata, Agda Dorotea, Doris Rickard, Dick

Fanny, Franciska Iris Yngve, Inge Evelina, Evy Agne, Ove Valentin

Julia, Julius Alexandra, Sandra Frida, Fritiof Gabriella, Ella Vivianne Hilding

Torsten, Torun Mattias, Mats Sigvard, Sivert Torgny, Torkel Lage Maria


Alla hjärtans dag

Fettisdagen

Berta, Bert

Sigfrid

Pia

Ur NatureN Lärobok för foLkskoLaN 1929Hur frön gro.Försök. a) Vi fylla ett smalt glaskärl till hälften med ärter (eller bönor) och litet rågkorn samt hälla vatten därutöver upp till brädden av kärlet. Undersök ett dygn därefter, hur högt fröna nå och hur högt vattnet står i kärlet! Fröna har alltså tagit upp vatten och därav har de svält.b) Väg ett antal (t. ex. 100) ärter eller bönor och anteckna vikten, lägg fröna i vatten, tag upp dem efter två dygn, torka av dem och väg dem! Hur mycket vatten ha de upptagit?

Samernas nationaldag


Odla en vassvippa

Varför

VassVass,somärNordenshögstagräs,kantauppnäringbådefrånbottnenochdirektfrånvattnetochfung-erarsomettfilterochenbehållareförpartiklarochlösta ämnen. Näringsupptaget från vattnet sker ge-nomspecialiserade”vattenrötter”, somiblandbildaren tät rotfilt. Upptaget via vattnet kan ibland varastörreänupptagetviabottnen.

Vassförökarsiggenomrotskottmenävengenomfrö.Detkanduföljagenomattlåtaenhelvippagro.Envassvippainnehållermängdermedfrön.

Plockaenvippapåvinternellertidigtpåvårenoch•läggden i enkrukamed jord.Täckövermedetttuntlagerjordochvattna.

Träengenomskinligplastpåsemednågrahåliöver•krukansåhållssåddenfuktig.

Efter en tid tränger de späda ljusgröna skotten uppgenomjordlagret.Prövagärnamedfröställningarfrånandragräsarter,tillexempelhavreellervete.

Vinterståndare

Tätväxandevassfungerarbrasomeneffektivfällaförkväveochfosfor,specielltundertillväxtperioden,maj-september.

Vassen blommar i augusti - september. Vippan som är stor och yvig är först brunlila för att senare övergå i glänsande silverfärg.

förökning•

undersökandearbetssätt•

Mars 2010


v. 9

v. 10

v. 11

v. 12

v. 13

vinjettbild: kardborre

1 2 3 4 5 6 7

8 9 10 11 12 13 14

15 16 17 18 19 20 21

22 23 24 25 26 27 28

29

AN

NO

NS

Albin, Elvira Ernst, Erna Gunborg, Gunvor Adrian, Adriana Tora, Tove Ebba, Ebbe Camilla

Torbjörn, Torleif Edla, Ada Edvin, Egon Viktoria Greger Matilda, Maud

Herbert, Gilbert Gertrud Edvard, Edmund Josef, Josefina Joakim, Kim Bengt

Gerda, Gerd Gabriel, Rafael Marie bebådelsedag Emanuel Rudolf, Ralf Malkolm, Morgan

30 31 1 2 3 4

Kronprinsessans namnsdag

Internationella Biologiolympiaden Svenska uttagningen

Holger, Holmfrid Ester

Internationella kvinnodagen

Sista ansökningsdag till sommarkurser på universitet och högskolor Vårdagjämningen

Lär dig mer om vatten!Vi har både långa och korta kurser.

Läs mer på www.ibg.uu.se

Akvatisk ekologi - från sjö till hav5 hp distanskurs (20%) med helg-träffar, höstterminen

Östersjöns miljö 10 hpWebb-baserad distanskurs (25%), höstterminen

Vattenvård 10 hpWebb-baserad distanskurs (25%), höstterminen

Limnologi (läran om sötvatten)15 hp (100%) höstterminen

Siv

Kristoffer, Christel

Kennet, Kent

Jonas, Jens

Våffeldagen Sommartid börjar


BilderpåandmatiolkaflaskorBilderpåandmatiolkaflaskor

VarförOdla i vattenIstillaståendevattenfrämstisödraochmellerstaSverigefinnsoftadenlillavattenväxtenandmat.Stamochbladärsammansmältatillettrundatskottsomärnågramillimeteridiameter.Ovanifrånserdetutsomettblad.Rotenhängerfrittivattnetutanattnåbottnen.

Tillväxtförsök

Hos andmat är blad och stam sammansmälta till ett rundat skott, ett par millimeter långt. Från varje skott utgår en rot.

Odla andmat i olika vattenSamlainandmatochfördelasammaantalskott(bladlikaskivor)iburkarmedolikavatten.Förattrottrådarnafrånandmatenskaflyta frittbörman fyllakärlet till cirka femcentimetershöjd.Startamedtioskott ivarjeburk.Ettstörreantalskottgörattavläsningenblirsvåromtillväxtenärstor.Medhjälpavenliten”håv”(enmetalltrådsöglamedcirka5mmidiameter)kandulyftauppplantornaenochen.Förslagtillolikaodlingsförsök:

Användursprungsvattnetfrånsjöndärandmatenhämtades.•Läggsammaantalskottitvåolikaburkar.Placeraenburkljustirumstemperatur,enburkmörktirumstemperatur.

Hämta vatten från tre olika sjöar i närområdet, inklusive•dendärandmatenhämtadesifrån.Fördelaandmatiburkarmeddeolikasjövattnen.Låtburkarnaståisammaljusochtemperatur.

Jämför tillväxten i ursprungsvattnet med kranvatten och•kranvattenmedtillskottavennormaldosväxtgödning.

Läsavresultatenveckaförveckagenomatträknaantaletskotti varje burk eller genom att uppskatta tillväxten i de olikaburkarna.

Titta på andmat i luppStuderaandmatilupp.Försöksevarifrånutväxtenavnyaskottsker.Tittauppifrån,detärlättastomskottenfårflytafrittienlitenskålmedvatten.

Plockaocksåuppnågraskott,placerademuppochnedpåettpapper.Detkanvaralättareattsehurnyaochgamlaskotthängerihopochvarifrånutväxtenstartarommantittarpåundersidan.

Hittar du inte andmat i din region? Hör av dig till Bioresurs så skickar vi ett rör med lite andmat under vår eller höst.

Förökningenskeroftakönslöst.Nyaskottväxerutfrånun-dersidan på växten från den för ögat osynliga gränsenmellanstamochbladnäraroten.Oftahängerfleraskottihop.Ienmiljödärandmattrivsförökardensigsnabbtochkanefterentidfyllaupphelaytan.Vidmaximaltillväxtfördubblasantaletindividervarannandag.

genomföraundersökningar•

sökasvarochlösningar•

April 2010


v. 13

v. 14

v. 15

v. 16

v. 17

vinjettbild: blåsippor

29 30 31 1 2 3 4

5 6 7 8 9 10 11

12 13 14 15 16 17 18

19 20 21 22 23 24 25

26 27 28 29 30 1 2

Harald, Hervor Gudmund, Ingemund Ferdinand, Nanna Marianne, Marlene

Irene, Irja Vilhelm, Helmi Irma, Iremlin Nadja, Tanja Otto, Ottilia Ingvar, Ingvor Ulf, Ylva

Liv Artur, Douglas Tiburtius Olivia, Oliver Patrik, Patricia Elias, Elis Valdemar, Volmar

Olaus, Ola Amalia, Amelie Anneli, Annika Allan, Glenn Georg, Göran Vega Markus

Teresia, Terese Engelbrekt Ture, Tyra Tyko Mariana

Valborgsmässoafton Konungens födelsedag

Skärtorsdagen Långfredagen Påskafton

Annandag påsk

Påskdagen

Sista ansökningsdag till höstens kurser på universitet och högskolor

VÅ

R I

SV

ERIG

E

Romernas nationaldag


MygglarverVattenrika trakter är tillhåll förmygg.Myggor lägger sina äggistillaståendevattenochdär leverävenderas larverochpup-por.Stickmygganslarversaknarbenochtumlarruntivattnetgenomattsvängapåbakkroppen.Dehängeroftavidvattenytanmedhuvudetnedåtochbakkroppenuppåt.Detärförattkunnaandasinluftgenomettandningsröribakkroppen.Efterfemtillsexveckorbildasenpuppaochefterytterligarenågradagarärdenvuxnainsektenfärdig.Defullbildademyggornaandaslik-somallainsektergenomsmåandningshålpåkroppen.

Varför

Stickmyggors larver andas med andningsröret på bakkrop-pen. De livnär sig på alger.

Stickmygga fotograferad i svepelektronmikroskop vid 500 x förstoring. Här syns ena facettögat och övre delen av sugsnabeln.

Myggor har två vingar och tillhör gruppen tvåvingar. Honor av stickmyggor suger blod medan hanarna lever av nektar.

Studera mygglarver

Foto: Malin PlantingFoto: Urban Emanuelsson

Foto: Börge Pettersson


Odla mygglarverSamlauppvattenmedmygglarveritillexempelenplastburk.Täckövermedenglasskivaellerplastfilmochföljdagfördaglarvernasutveckling.Tomma larvskinnvidbottenochvidvattenytanvisarattlarvernautvecklas.Dukansnartsedehästskoformigtkröktapuppornamedsinatvåandningsrörikroppensbakreände.Puppornasimmarlivligtomkringellerhängervidvattenytan.Näromvandlingentillfärdigmyggaäravslutadsprickerpupphudenochinsektenkanflygaiväg.

UndersökTagenvår-ellersommardaguppettglasvattenurettdikeellerenvattenpöldärdetfinnsmygglarver.Iakttagochbeskrivmygg-larvernasutseendeochrörelser.Hurbetersiglarvernadåglasetstårorört?Dådugerglasetenlitenknäpp?

delaktighetinaturenskretslopp•studeraochbeskriva•

mundelar

reducerade, kan ej sticka

sugsnabel

vingar

täcker bakkroppspetsen täcker ej bakkroppsspetsen

STICKMYGGA, hona FJÄDERMYGGA, hona

Maj 2010


v. 17

v. 18

v. 19

v. 20

v. 21

Första maj

vinjettbild: koltrast

26 27 28 29 30 1 2

3 4 5 6 7 8 9

10 11 12 13 14 15 16

17 18 19 20 21 22 23

24 25 26 27 28 29 30

AN

NO

NS

Valborg Filip, Filippa

John, Jane Monika, Mona Gotthard, Erhard Marit, Rita Carina, Carita Åke Reidar, Reidun

Esbjörn, Styrbjörn Märta, Märit Charlotta, Lotta Linnea, Linn Halvard, Halvar Sofia, Sonja Ronald, Ronny

Rebecka, Ruben Erik Maj, Majken Karolina, Carola Konstantin, Conny Hemming, Henning Desideria, Desirée

Ivan, Vanja Urban Vilhelmina, Vilma Beda, Blenda Ingeborg, Borghild Yvonne, Jeanette Vera, Veronika

Kristi himmelsfärdsdag

Pingstdagen

Mors dag31Petronella, Pernilla

Annandag pingst

Biologilärarnas förening – för lärare i grundskola och gymnasium

Som medlem får du:

fyra nummer av tidningen Biologen per år.

träffa andra biologiintresserade lärare genom att delta i de program som ordnas av lokala kretsar på olika håll i landet.

Medlem blir du genom att sätta in 130 kr på PlusGiro 56720-6, Biologilärarnas förening.

BIOLOGILÄRARNAS FÖRENI

NG

www.biologilararna.nu

M B . Å

BIOLOGILÄRARNAS FÖRENIN

G

Uttern på väg tillbaka!

Dagbok från Linnédagarna

Darwin idag

EUSO–rapport

Årsmöte på Hamburgö

Nr2_2009_5.indd 1

2009-06-17 09:03:23

Kurser och BF.indd 2 2009-06-17 09:15:50


Under ytan finns i de flesta växtrika sjöar enmyllrandemångfaldavorganismerattutforska.Vilkaartersomfinnsberorpåmiljöniochruntvattendraget.Ennäringsriksjöhar ofta lövträd och odlademarker i omgivningen.Denstörstamångfalden finns i områdenmedmjuka ler- ochdybottnar.

Finns i sjön!

Gör en enkel sjöundersökningUtrustning:Vattenhåv eller hushållssil, plastbalja (gärnalåg)ochnågrasmåburkarattsorterai.

Samlaindjurgenomattdranågrakraftigatagmedhåven/silenframochtillbakablandväxternaistrandkanten.Dåvirvlardjursomsuttitgömdaupp.Hällfångsteniplastbal-jansomfylltsmedvattenupptillnågracentimetershöjd.Efterenlitenstundbörjardjurenrörasigochdetblirlättattstuderadem.

Iakttag och beskriv • ettdjuritaget.Storlekochfärg.Hurserögonochmunut?Hurärdeplacerade?Hurtardjuretsigfram?Snabbtellerlångsamt?Rörsigdju-retpåbottnenellervidytan?

Resonera • vidare.Djurartersomleveridagharformatsavevolutionen.Derasform,färgochfunktionäralltsåbraföröverlevnadimiljöndeleveri.Vilkaolikaan-passningarhardjurenfrånsjönsomgörattdeklararfortplantningochöverlevnad?Resoneraochjämförde

insamladedjuren.

Släpptillbakadjurenivattnetnärundersök-ningenärklar.

Flicksländelarven (t.v.) och dykarbaggen (t.h.) är rov-djur. De rör sig fort, har stor mun och stora ögon. Vattengråsuggan (mitten) som är växtätare rör sig långsamt och har liten mun och små ögon.

Utrustning: en vanlig plasthink, enlitemindrehinkochenpinne,kniv

Skär ett ut ett hål i botten1.på den stora hinken, lagomstort såattdetgårattköradenlillahinkenmedbottenförstgenomhålet.Denlillahinkenskafastnaihålet.

Skär bort bottnen på den lilla2.hinken. Hålet ska passa motansiktet i höjd med ögonen.Gör ett hål på vardera sidanavdenstorahinken.Stoppaidenlillahinkenochdrapin-nen genom hålen så att denlillahinkenvilarmotpinnen.

Hållipinnenmedbådahänder-3.na,sättöppningenmotansikteochkikanedunderytan.

Varför

biologiskmångfald•

bservationerifält•

Sjöundersökning

Tillverka en vattenkikare


Juni 2010


v. 22

v. 23

v. 24

v. 25

v. 26

Sveriges Nationaldag

vinjettbild: strandskata med Unge

31 1 2 3 4 5 6

7 8 9 10 11 12 13

14 15 16 17 18 19 20

21 22 23 24 25 26 27

28 29 30 1 2 3 4

AN

NO

NS

Gun, Gunnel Rutger, Roger Ingemar, Gudmar Solbritt, Solveig Bo Gustav, Gösta Karin, Kajsa Tage

Robert, Robin Eivor, Majvor Börje, Birger Svante, Boris Bertil, Berthold Eskil Aina, Aino

Håkan, Hakon Margit, Margot Axel, Axelina Torborg, Torvald Björn, Bjarne Germund, Görel Linda

Alf, Alvar Paulina, Paula Adolf, Alice Johannes Döparens dag David, Salomon Rakel, Lea Selma, Fingal

Leo Peter, Petra Elof, Leif

Ny studiehandbok ute! Nio avsnitt om biologiska resurser där du bor.

Rek pris: 140 kr

www.naptek.se

Livsviktig kunskap glöms bortTusentals år av naturbruk har lärt oss att hushålla med naturresurser långsiktigt. Vi får inte överge den kunskapsbasen!Naptek arbetar med traditioner om att ta tillvara biologisk mångfald.

MidsommardagenMidsommaraftonSommarsolståndet

Vatten är temat för årets Idékalender. Som och pedagog och lärare är det lätt att lyfta fram vatten som ett centralt ämne. Vatten finns med på många sätt i de flesta försök och under-sökningar med koppling till NO och biologi. Levande organismer och vatten är också intimt kopplade till varandra. Utan vatten inget liv.

EvolutionEn kursdag på temat Evolution för lärare i gymnasiet och senare delen av grundsko-lan. Program: Funderingar kring temat ”Vad är liv?”. Diskussion utifrån utställningen ”Vetenskapelsen”. Praktiska och konkreta undervisningsidéer för skolan i form av övningar, spel och laborationer

2 september, naturum Dalarna, Siljansnäs. Kursen är kostnadsfri.

NationalnyckelkurserDeltagarna betalar kost och logi själva men ingen kursavgift uttages.

Mosskurs, Sollentuna 29-30 september. • Mångfotingar och andra marklevande • djur, Hunneberg 27-28 oktober.

Bioresursdagar 2009Tre dagar fyllda med laborationer, praktiska övningar, föreläsningar och diskussioner:

16-17 november för gymnasielärare, • kursavgift 800 kr.

18 november för lärare i grundskola, • 7-9, kursavgift 400 kr.

Plats: Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala

KursanmälningarFör alla kurser gäller mer information och anmälan på resurscentrums hemsida www.bioresurs.uu.se, välj ”Våra aktuella kurser”.

E-brev för skolledareNu kan även skolledare prenumerera på information från resurscentrum. Tipsa din skolledare att anmäla sig på www.bioresurs.uu.se, klicka på nyhetsbrev i vänstermarigi-nalen.

BPorto betalt

Sverige

Avsändare:Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Box 592, 751 24 Uppsala

Till läsaren! Kalendarium

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan 2 augusti 2009 • www.bioresurs.uu.se

Önskar du fler exemplar av Bi-lagan? Skriv till oss på [email protected]!

Malin PlantingRedaktör för Bi-lagan [email protected] 64 07

Christina Polgren Föreståndare. Inriktning förskola, skola och [email protected] 50 65

Britt-Marie LidestenInriktning gymnasium. [email protected] 50 66

Det är vi som jobbar på Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik:

Tidningen Bi-laganBi-lagan ges ut av Nationellt resurscen-trum för biologi och bioteknik. Tidningen utkommer med tre nummer per år och riktar sig till alla som arbetar med uteverksamhet, naturorienterande ämnen och biologi, från förskola till gymnasium.

Ansvarig utgivare: Christina PolgrenRedaktör, layout: Malin PlantingFoto: redaktionen (där inget annat anges).Upplaga: 19 000 exTryck; Davidsons tryckeri ABProduktionen av tidningen är Svanen- och FSC-märkt.

Förutom att alla idéuppslag har vatten som en central del har varje uppslag också en ruta med Varför? Rutan knyter an till förskolans/skolans läroplaner och kursplaner och ger exem-pel på sammanhang där uppslagets innehåll kan passa in. Varje försök eller praktiskt inslag i un-dervisningen är ju en pusselbit i ett större sam-manhang. Att i undervisningen synliggöra olika samband är en av utmaningarna för pedagogen

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik söker förskolor för ett utvecklings-projekt som startar under hösten. Syftet är att förstärka NO i den egna förskolan samt höja ämneskunskapen hos barnskötare och förskol-lärare. Vi erbjuder stöd och fortbildning vid planering och genomförande av NO-tema med koppling till årets idékalender.

Är din förskola intresserad? Skicka ett mail till [email protected]. Vi ser fram emot att höra av er!

Trevligt läsår önskar vi på resurscentrum!

ostnad.uu.s Bi-lagan e!...liten stund droppar renat vatten ned i den undre flaskan. (Obs! Drick inte...

Documents

Transcript of ostnad.uu.s Bi-lagan e!...liten stund droppar renat vatten ned i den undre flaskan. (Obs! Drick inte...