Befolkningsprognos 2014-2025

Befolkningsprognos 2014-2025 Stadskontoret

Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet:

2014-05-14 1.0 Maria Kronogård Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering

2 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Förord För att ha en god handlingsberedskap för framtidens kommunala verksamhet behöver vi blicka framåt. Befolkningsutvecklingen i Malmö och var stadens nya invånare bosätter sig har stor inverkan på utbyggnaden av bl.a. bostadsområden, skolor, förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. För den ekonomiska planeringen är befolkningsutvecklingen viktig bland annat vid beräkning av skatteunderlag och den ekonomiska resursfördelningen. Malmös befolkning har vuxit stadigt de senaste 29 åren och hälften av Skånes totala befolkningstillväxt sker i Malmö. Om tio år är vi ytterligare 64 000 fler Malmöbor. Malmö är den demografiska och ekonomiska motorn för Skåne. Att Malmö är en fortsatt attraktiv och konkurrenskraftig stad är en fråga för hela regionen och Sverige. Antalet födda ökar stadigt varje år och många väljer att flytta till Malmö från andra städer och länder. Med Malmöborna som utgångspunkt ställer det krav på hur vi planerar den framtida kommunala verksamheten. Malmö är den nära storstaden med samlade kvalitéer och ett varierat utbud av kultur, service, konsumtions- och arbetsmöjligheter. Det handlar om att fortsätta att ge alla Malmöbor, oavsett ålder, kommunal service med hög kvalitet. Den förväntade stora ökningen av antalet barn gör utbyggnadstakten av skolverksamheten till en särskild utmaning för staden. Bostadsutbudet behöver i högre grad motsvara behovet och utvecklas på ett sådant sätt att fler Malmöbor kan efterfråga bostäderna. Genom utbyggnad av kollektivtrafik och infrastuktur kan befolkningstillväxten mötas så att alla som reser i eller pendlar till och från Malmö upplever vardagen som enkel och effektiv. Malmö är en spännande stad med en mångfald av människor och mötesplatser och där storstadsutbudet finns nära till hands till fots och med cykel. Malmö är en dynamisk och levande stad i en ständig förändring och utveckling. Det är svårt att förutsäga framtiden men genom att metodiskt analysera omvärlden försöker vi förstå samtiden vi befinner oss i. På så sätt kan analysen ge stöd i kortsiktiga och långsiktiga prioriteringar för den framtida kommunala verksamheten, där social sammanhållning står högst upp bland stadens framtida utmaningar. Malmö 2014-05-11 Jan Haak Planeringsdirektör 3 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Innehållsförteckning

Befolkningsprognos 2014-2025 ................................................................. 1 Sammanfattning .......................................................................................... 6 Prognosresultat .......................................................................................... 8

Inledning ................................................................................................. 8 Befolkningsprognos för Skåne fram till år 2022 ....................................... 9 Sammanfattning av antaganden för prognosen .................................... 10 64 000 fler Malmöbor år 2025 ............................................................... 11

25-35 åringarna en dominerande åldersgrupp i Malmö .......................... 11 5 400 fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år 2025 ...................... 12 Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet ................................... 13 Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden ........................ 14

26 000 1-5 åringar i Malmö år 2025 .......................................................... 15 Variation i efterfrågan och antal inskrivna barn ................................. 16 Målsättning om 4 000 nya förskoleplatser 2018 ................................ 17 Behov av fler kvalificerade förskolelärare .......................................... 18

Behov av 500 nya lärare fram till 2016 .................................................... 19 Utbyggnad av skollokaler .................................................................. 20 Stort rekryteringsbehov av lärare ...................................................... 21

Minskning av 16-19åringar fram till 2017 ................................................ 22 Gymnasielevernas sökmönster ......................................................... 23

3 500 fler 75-79 åringar år 2025 ................................................................ 24 Kommunalekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen ..... 27

Konsekvenser för kommunens intäkter ............................................. 27 Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader ........ 28 Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot .................. 29

Slutsatser .................................................................................................. 30 Bilaga 1 ...................................................................................................... 31

Prognosantaganden för Malmö år 2014-2025 ....................................... 31 Geografiska områden i befolkningsprognosen .................................. 31 Bostadsbyggande i Malmö 2014-2019 .............................................. 32 In- och utflyttning i Malmö ................................................................. 33 Antal födda barn ............................................................................... 34 Antalet avlidna .................................................................................. 35

Bilaga 2 ...................................................................................................... 37


Sammanfattning Över 5 000 nya Malmöbor under år 2013

• Under 2013 ökade befolkningen med strax över 5 200 personer och den totala folkmängden uppgick till nästan 313 000 Malmöbor. Befolkningsprognosen sträcker sig över perioden 2014-2025 för staden som helhet och lägre geografiska områden så som delområden över perioden 2014-2019.

2014 förväntas den totala befolkningen i Malmö öka med 5 500 personer • 2014 förväntas den totala befolkningen öka med 5 500 personer. Cirka

5 300 förväntas födas och 2 650 avlida vilket ger ett födelsenetto på 2 650. Inflyttningen förväntas öka till cirka 21 000 och utflyttningen till 18 160 vilket ger ett flyttningsnetto på 2 840. Den totala befolkningen förväntas vid utgången av 2014 vara cirka 318 530 Malmöbor.

64 000 nya Malmöbor år 2025

• År 2020 förväntas Malmös befolkning passera 350 000 invånare. Både in- och utflyttningen förväntas öka under hela prognosperioden fram till 2025. År 2025 förväntas det födas strax över 6 000 barn i Malmö. Totalt förväntas befolkningen ha ökat med cirka 64 300 personer fram till 2025 vilket motsvarar hela befolkningen i Kalmar kommun.

Stor ökning av antalet barn

• Vid utgången av 2013 fanns det ca 22 000 1-5-åringar i Malmö och år 2025 bedöms antalet uppgå till 26 100, en ökning med 4 100 barn. Även 6-15-åringarna förväntas öka och vara 43 250 år 2025, en ökning med ca 13 700 barn. Antalet 16-19-åringar förväntas minska fram till år 2017 för att sedan börja öka igen och fram till år 2025 beräknas antalet vara cirka 15 780 personer. Bland de äldre sker ökningarna framförallt i åldergrupperna 65-74 år och 75-79 år, en ökning med sammanlagt strax över 8 100 personer. Gruppen 80-84 år ökar med strax under 2 000 personer medan åldrarna däröver totalt sett förväntas minska fram till år 2025.

Behov av 500 nya lärare till och med år 2016 • Från 2013 t.o.m. 2016 ökar antalet 6-15 åringar med ca 4 200 barn.

Med en bibehållen lärartäthet kommer grundskolorna behöva rekrytera knappt 500 nya lärare t.o.m. 2016 för att endast täcka upp behovet utifrån en större elevgrupp. Detta motsvarar lite drygt alla de grundskollärarstudenter som förväntas ta examen på Malmö högskola under denna period.

Förväntad nybyggnation ger 13 000 fler Malmöbor fram till 2019 • Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan på prognosen och

den förväntade förändringen av antalet Malmöbor. Totalt förväntas befolkningen öka med 5 536 personer under 2014. Av denna totala ökning antas 2 173 ske i den prognostiserade nybyggnationen. Fram till 2019 är den totala effekten av all nybyggnationen en ökning med drygt 13 000 fler Malmöbor.


• Utvecklingen av antalet 1-5 åringar innebär att antalet förskoleplatser behöver byggas ut med ca 4 000 platser (netto) fram till 2018 och ca 400 förskollärare behöver nyrekryteras årligen fram till 2017.

Ökad efterfrågan på kommunal service • År 2013 var försörjningskvoten1 1,60 för Malmö2, utifrån

befolkningsprognosen fram till år 2025 beräknas försörjningskvoten att bli 1,65 år 2025. Försörjningskvoten visar hur många inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder ska försörja genom sitt arbete.

• Befolkningsförändringarna ställer stora krav på kommunen att arbeta långsiktigt och förebyggande för att tillgodose olika åldergruppers efterfrågan och behov av kommunal service. Detta gäller såväl utbyggnad av lokaler som rekrytering av rätt kompetenser som utbyggnad av infrastruktur och bostäder.

• Hur kommunens kostnader påverkas av den prognostiserade befolkningsökningen beror på befolkningens socioekonomiska struktur samt i stor utsträckning på den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter.

• Till följd av de senaste årens befolkningsökning är många av stadens verksamheter antingen redan vid fullt kapacitetsutnyttjande, eller åtminstone väldigt nära. Detta syns inom förskola och skola, där utbyggnad pågår, men även inom äldreomsorg och stöd och service till funktionshindrade. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov blir marginalkostnaden för att tillgodose ytterligare efterfrågan, och ibland även ett större behov, relativt hög då det exempelvis krävs utbyggnad med nya lokaler.

• Den förväntade befolkningsökningen innebär också ökade krav på infrastrukturens kapacitet och kollektivtrafikens utbud och kvalitet, såväl på kommunal som på regional nivå.

• Befolkningstillväxten medför även en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat bostadsbestånd. Att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga är en särskild utmaning för Malmö.

1 Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen 20-64 år (Källa: SCB) 2 Försörjningskvoten 2013 för: Sverige: 1,73 Stockholm: 1,56 Göteborg 1,57 7 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Prognosresultat

Inledning Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö. Prognosen görs utifrån den verklighet, data och kunskap som finns tillgänglig vid tillfället för framtagandet. Prognosmodellen är genom sina antaganden en förenkling av verkligheten. Genom att applicera den historiska utvecklingen på framtiden försöker man förutspå storleken och sammansättningen på befolkningen i framtiden. Vid användande av befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa exakt hur stor och vilken sammansättning den framtida befolkningen kommer att ha. Utifrån kunskap om bland annat sociala, ekonomiska och politiska förhållanden försöker vi förutse fruktsamhet, dödsrisker och in- och utflyttningar. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Årets prognos löper fram till år 2025 för staden som helhet och fram till år 2019 på delområdesnivå. Ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig desto större osäkerhet gentemot det faktiska utfallet. Om situationen i samhället förändras, gällande till exempel arbetslöshet, bostadspriser, in- och utvandring eller ekonomiska konjunkturer får det effekter på bland annat fruktsamhet, flyttningsmönster och den totala folkmängdsförändringen. Prognosen har sin utgångspunkt i den befolkning som fanns i Malmö den 31 december 2013. Som underlag har bland annat Statistiska centralbyråns prognos över Sveriges framtida befolkning använts samt Region Skånes befolkningsprognos 2013-2022 för att sätta Malmö i sitt geografiska sammanhang. Rapporten inleds med ett kort avsnitt om Befolkningsprognos för Skåne som helhet därefter kommer prognosresultat för Malmö för perioden 2014-2025. Antagandena för prognosen finns i bilaga 1. Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt Stadskontorets Ekonomiavdelning, Välfärdsavdelning har bidragit med analys av vad prognosresultatet får för konsekvenser för den kommunala verksamheten. Kommunikationsavdelningen på stadskontoret har bidragit med bearbetning av statistik till kartform. Samtliga prognostal och vissa befolkningstal avrundas för att öka läsvänligheten. Till rapporten finns även tabeller som ligger i bilaga 2. Ladda ner prognosen och ytterligare material från Malmö stads webb: www.malmo.se/Statistik


http://www.malmo.se/Statistik

Befolkningsprognos för Skåne fram till år 2022 I Befolkningsprognos för Skåne 2013-2022 anges att den totala befolkningen i Skåne förväntas öka med cirka 106 000 invånare, varav cirka 40 procent av denna ökning förväntas ske i Malmö. Totalt sett väntas befolkningen i Skåne öka från cirka 1 263 100 till cirka 1 360 000. Malmös befolkning antas då utgöra 26 procent av den totala befolkningen i Skåne. I Skåne, som i övriga Sverige, kommer de relativt stora barnkullarna födda runt 1990 in i barnafödande ålder runt år 2020, vilket tillsammans med en högre inflyttning innebär att det kommer att födas många barn i Skåne3. Till följd av det ökade barnafödandet förväntas antalet barn i förskole- och grundskoleåldern öka och påverka åldersstrukturen i Skåne. 0-6 åringarna förväntas öka med 10 procent och åldergruppen 7-15 år med 22 procent fram till år 2022. Genom att barnkullarna födda runt 1990 allt eftersom har lämnat gymnasieåldern de senaste åren så har detta inneburit att antalet i gymnasieåldern i Skåne har minskat och kommer att fortsätta att minska i början av prognosperioden. Antalet personer i arbetsför ålder, mellan 20-64 år förväntas öka i Skåne genom bland annat inflyttning. Samtidigt som barngrupperna ökar kommer även åldersgruppen 65-79 år att vara 22 procent fler år 2022 jämfört med 2013. En mindre ökning förväntas i åldergruppen 80 år och äldre. Ökningarna av de yngre och äldre i Skåne är större än ökningen av de i arbetsför ålder vilket innebär att försörjningskvoten4 i Skåne kommer att öka. Den förändrade ålderstrukturen innebär nya utmaningar för såväl kommunerna som hälso- och sjukvården i Skåne.5 Malmö, Lund och Helsingborg är de kommuner i Skåne som förväntas öka sin befolkning med störst antal personer. Andelsmässigt förväntas utöver de stora kommunerna i Skåne även Lomma och Staffanstorp att öka sin befolkning till följd av förväntad nybyggnation under prognosperioden. Mot slutet av prognosperioden antas befolkningen öka i nästan samtliga kommuner i Skåne. I prognosen framkommer även att unga människor i allt större utsträckning kommer att bo i städerna och skillnaden mellan befolkningsstrukturen i städerna och på landsbyggen kommer att öka. När allt fler yngre väljer att bosätta sig i städer kan man även anta att många av dessa kommer att få sitt första barn när de fortfarande bor i städerna. Den procentuella andelen av alla barn som föds i Skåne antas därför öka i Malmö, Helsingborg och Lund.6

3 Skånes Befolkningsprognos 2013-2022 4 Se närmare förklaring av försörjningskvoten på sidan 28 5 Skånes Befolkningsprognos 2013-2022 6 Skånes Befolkningsprognos 2013-2022 9 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Sammanfattning av antaganden för prognosen Befolkningsprognosen beräknas i april varje år och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31 december föregående år. Därefter görs en beräkning där befolkningen skrivs fram ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, in- och utflyttning. Den totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets utveckling och den förväntade befolkningsutvecklingen som sker där. I prognosen baseras flyttmönstren på observerade köns- och ålderspecifika flyttdata för åren 2009-2013 i Malmö. Antalet invånare som antas flytta från Malmö beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Malmö 2009-2013. Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för personer i olika åldrar. Utflyttningsrisken för åren 2009-2013 ger ett större antal utflyttade jämfört med föregående års prognos. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder bar. I prognos-beräkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas utifrån antalet födslar i Malmö 2009-2013. Hur många människor som avlider under prognosperioden beror bl.a. på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker enligt SCB:s riksprognos appliceras på befolkningen. I Malmö stad gäller att dödligheten ligger 5 procent över riket för män (index 105) och att kvinnorna ligger på samma nivå som riket (index 100) för åren 2009-2013. Antagande om bostadsbyggandet består av vilken typ (bostadsrätt, hyresrätt, småhus osv), när det beräknas vara färdigställt samt att fastställa inom vilket statiskområde som byggnationen kommer att ske i. Totalt förväntas det att färdigställas strax under 5 800 bostäder fram till år 2019. Förväntad utbyggnad beräknas främst att ske i stadsområde Norr och Väster. Förseningar, uteblivet bostadsbyggande eller lägenheter som inte blir bebodda inom utsatt tid har stor inverkan på prognosresultatet. Att förutsäga när bostadsbyggandet kommer att vara färdigställt och till vilken upplåtelseform är ofta svårt då processerna varierar från område till område genom t.ex. överklaganden eller upptäckt av förorenad mark som måste saneras. Antagandena om bostadsbyggandet är en förutsättning för prognosresultatet men samtidigt en osäkerhetsfaktor.


64 000 fler Malmöbor år 2025 Befolkningsutvecklingen i Malmö har stor påverkan på utvecklingen och planeringen av den kommunala servicen inom många olika områden. Befolkningsförändringar inom åldersgruppen barn (0-18 år) får relativt snabbt konsekvenser för den kommunala planeringen då just utbildningsverksamhet tillhör ett av kommunens huvuduppdrag. Årets befolkningsprognos avseende 2014 innebär utifrån de nya antagandena att antalet 1-5 åringar ökar i en något långsammare takt än föregående års prognos för 2014. Gällande åldergruppen 6-15 innebär förändringen fler 6-15 åringar 2014 jämfört med föregående års prognos. Detta gäller även åldrarna 16-19 åringarna. Kommunbidraget fördelas till övervägande del utifrån befolkningsprognosen och förändringar i antalet barn mellan olika prognoser har därför också en påverkan på de olika nämndernas budget. Befolkning 1960-2013 och prognos till år 2025

Källa: SCB och Malmö stadskontor

I diagrammet ovan visas befolkningsutvecklingen i Malmö från år 1960 och fram till år 2013 samt prognos fram till år 2025. De senaste årens ökningar förväntas fortsätta fram till år 2025 med mellan 5 200 och 5 500 fler Malmöbor varje år. År 2025 prognostiseras en total befolkning i Malmö om 377 300 Malmöbor.

25-35 åringarna en dominerande åldersgrupp i Malmö I befolkningspyramiden nedan är det tydligt att åldersgruppen mellan 25 och 35 år är en dominerande grupp i Malmö. En naturlig följd av detta är att gruppen 0-5 år också är en relativt stor grupp. De senaste årens stora födelsekullar och ett fortsatt stort antal födda de kommande åren innebär en stor ökning av gruppen 6-17 år. För gruppen mellan 20 och 25 år är ökningarna relativt blygsamma fram till år 2025. De födda mellan 1940 och 1950 är mellan 75 och 85 år 2025, en åldersgrupp vars ökning syns relativt tydligt i befolkningspyramiden nedan. 11 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Befolkning år 2013 och prognos år 2025

Källa: Malmö stadskontor

Skillnaden mellan könen där kvinnor i genomsnitt lever längre syns tydligast bland de allra äldsta åldergrupperna. Prognosen fram till 2025 innebär inte att vi ser några ökningar bland de som är 90 år och äldre. Det är först närmare år 2030 då 1940-taliseterna är mellan 80 och 90 år som man eventuellt kan komma att se ökningar i dessa grupper.

5 400 fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år 2025 Antalet födda beräknas öka stadigt under hela prognosperioden och under 2025 förväntas strax över 6 000 barn att födas i Malmö. Antalet avlidna visar på relativt små variationer över tid och vi kommer inte att se några ökningar av antalet avlidna under prognosperioden fram till år 2025. Detta innebär sammantaget att födelsenettot (antalet födda – antalet döda) successivt kommer att öka och utgöra en allt större del av den totala folkökningen i Malmö. Inflyttningen har ökat och kommer att fortsätta att öka vilket också gäller för utflyttningen. Tillfälliga variationer i in- och utflyttningen är svåra att förutse och kan påverkas av ett flertal faktorer så som oroshärdar och konflikter i omvärlden. En relativt stor inflyttning från utlandet under många år påverkar också utflyttningen i form av ökad utvandring. Benägenheten att utvandra beror på en rad olika faktorer så som födelseland, ålder, tid i Sverige, var man har sitt medborgarskap och om man har barn eller inte. Arbetskraftsinvandrare återutvandrar i större utsträckning än individer som


kommer till Sverige av andra skäl.7 Flyttningsnetto (Antalet inflyttade – antalet utflyttade) kommer att minska över tid och utgöra en mindre andel av den totala folkökningen jämfört med de senaste åren. Befolkningsförändringar 2013 och prognos fram till år 2025


Födelsenettot och flyttningsnetto har under senare år bidragit ungefär lika mycket till befolkningsökningen. Under prognosperioden ökar födelsenettot samtidigt som flyttningsnetto minskar och bidrar allt mindre till befolkningsökningen.

Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan på prognosen och den förväntade förändringen av antalet Malmöbor. Totalt förväntas befolkningen öka med 5 536 personer under 2014. Av denna totala ökning antas 2 173 ske i den prognostiserade nybyggnationen. Effekten av bostadsbyggandet för prognosresultatet avseende 2014 och 2019

Källa: Malmö stadskontor

7 Återutvandring efter tid i Sverige 2011 SCB

År Folkmängd Födda Döda Födelse-

netto Inflyttande Utflyttande Flyttnings-

netto Folkökning 2013 312 994 5 164 2 677 2 487 20 809 18 050 2 759 5 236 2014 318 530 5 330 2 650 2 680 21 015 18 160 2 855 5 535 2015 323 930 5 445 2 620 2 820 21 045 18 465 2 580 5 400 2016 329 215 5 545 2 595 2 950 21 060 18 730 2 330 5 280 2017 334 530 5 620 2 570 3 050 21 235 18 970 2 265 5 315 2018 339 840 5 690 2 550 3 135 21 370 19 195 2 175 5 310 2019 345 385 5 755 2 535 3 220 21 740 19 415 2 325 5 545 2020 350 925 5 820 2 525 3 295 21 895 19 650 2 245 5 540 2021 356 330 5 875 2 515 3 360 21 935 19 890 2 045 5 410 2022 361 625 5 925 2 515 3 415 21 995 20 115 1 880 5 295 2023 366 865 5 970 2 515 3 455 22 120 20 335 1 785 5 240 2024 372 020 6 005 2 520 3 485 22 230 20 560 1 670 5 155 2025 377 255 6 045 2 535 3 510 22 520 20 790 1 730 5 240

Ålder

Prognos 2014 Prognos 2019 Därav i Därav i Befintlig bebyggelse

Nybyggnation Totalt Befintlig

bebyggelse Nybyggnation Totalt

0 5 169 67 5 236 5 346 302 5 648 1-5 22 224 238 22 462 23 005 1 491 24 496 6-15 30 689 183 30 872 36 491 1 278 37 769 16-19 12 180 76 12 256 12 175 360 12 535 20-39 107 764 883 108 647 109 488 4 885 114 373 40-64 89 606 532 90 138 94 709 3 302 98 011 65-74 25 518 119 25 637 27 165 827 27 992 75-79 8 748 35 8 783 9 968 229 10 197 80-89 11 412 35 11 447 11 270 236 11 506 90-w 3 046 4 3 050 2 830 28 2 858 Summa 316 357 2 173 318 530 332 447 12 937 345 384


Fram till 2019 så är bostadsbyggandets effekt ackumulerad och är alltså inte årliga tillskott. Bostadsbyggandet har en stor inverkan på befolkningsutvecklingen och prognosen för antalet färdigställda bostäder är ett av flera viktiga antaganden som ligger till grund för prognosen och dess resultat.

Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden Den prognostiserade ökningen fram till år 2019 sker i nästan hela staden men är inte jämt fördelad. De största befolkningsökningarna antas ske i de förväntade utbyggandsområdena så som Västra hamen (2 745), Hyllievång (2 560), Limhamns hamnområde (1 855) och Bunkeflostrand (1 650). Relativt stora ökningar förväntas också ske i områden där det inte förväntas byggas nya bostäder som t.ex. Lindängen (780) och Herrgården (650). I några områden förväntas den totala befolkningen att minska så som Borgmästargården med 175 personer och Gröndal med 130 personer fram till år 2019. I nästan 50 delområden förväntas befolkningsförändringen vara inom intervallet -20 till + 20 personer Karta över förändring av antal 0-w fram till 2019 på delområdesnivå

Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling


26 000 1-5 åringar i Malmö år 2025 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av 2013 fanns det ca 22 000 1-5 åringar i Malmö. De kommande två åren, 2014 och 2015, beräknas antalet 1-5 åringar öka med cirka 450 barn per år. Jämfört med prognosen från 2013 för åren 2013-2018 visar prognosen för 2014-2019 på en något lägre ökning under de kommande åren. Anledningen till denna förändring är förnyade ingångsvärden, en ny prognos över bostadbyggandet, högre utflyttning och en något ökad inflyttning (se bilaga 1 med antaganden för prognosen). Alla dessa faktorer har särskilt stor påverkan just på utvecklingen av gruppen 1-5 år. År 2025 bedöms antalet barn 1-5 år uppgå till 26 100, en ökning med 4 100 barn jämfört med 31 december 2013. Tendensen är att den årliga ökningen mattas av i slutet av prognosperioden, ökningen under 2025 uppgår till 220 barn. Antal 0-åringar och 1-5 åringar 1970-2013 samt prognos till 2025

Källa: SCB och Malmö stadskontor Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i Malmö. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Det ska också noteras att befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika områden av staden. Ökningar sker över hela staden men framförallt i utbyggandsområdena som t.ex. Västra hamnen med cirka 375 fler 1-5 åringar fram till 2019 och i Hyllievång med 315 fler 1-5 åringar fram till 2019. I några områden förväntas antalet 1-5 åringar att minska. Den största minskningen antas ske i Örtagården med cirka 100 färre 1-5 åringar. I strax över 50 delområden är förändringen av antalet 1-5 åringar inom intervallet -20 till + 20 1-5 åringar. 15 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Karta över förändring av antal 1-5 åringar fram till 2019 på delområdesnivå


Variation i efterfrågan och antal inskrivna barn I dagsläget har ca 87 procent av samtliga barn i åldersgruppen 1-5 år plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Andelen inskrivna barn varierar beroende på ålder. Andelen barn som har plats skiljer sig också åt mellan olika delar av staden. I den gamla stadsdelen Södra Innerstaden är exempelvis 88,3 procent av barnen födda 2008 inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I den gamla stadsdelen Husie är motsvarande andel 98,3 procent. I den gamla stadsdelen Rosengård är exempelvis 58,4 procent av barnen födda 2012 inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I den gamla stadsdelen Limhamn-Bunkeflo är motsvarande andel 77 procent. Förändringar av andelen som efterfrågar förskola är av stor betydelse för att bestämma behovet av platser. Förändringar i reglerna som exempelvis ett införande av rätt till 30 timmars förskola för barn till föräldralediga har en tydlig påverkan på platsbehovet. Barn föds löpande under året, samtidigt lämnar 6-åringarna förskolan för att börja förskoleklass i början av hösten. En åldersgrupp lämnar således verksamheten vid ett tillfälle på året samtidigt som verksamheten fylls på med i huvudsak yngre barn löpande under året. Detta innebär att det finns en naturlig årlig variation i behovet av förskoleplatser. Tillgången på platser är som störst under hösten, när efterfrågan är förhållandevis låg efter att barn lämnat verksamheten för förskoleklass. Därefter minskar succesivt tillgången på


platser i takt med att efterfrågan ökar, och tillgången når sin lägsta nivå under senare delen av våren. Om verksamheten inte är dimensionerad för dessa variationer över året, är risken stor för en problematisk kösituation redan under januari, men framförallt under mars och april månad varje år. Antalet barn i åldern 1-5 år definieras i resursfördelningen och i lokalförsörj-ningsplaneringen som barn i förskoleålder. Det måste dock framhållas att barn i åldern 6 år i stor utsträckning också är barn i förskoleålder. Antalet barn som förskoleverksamheten behöver planera för motsvaras därför egentligen inte enbart av åldersgruppen 1-5 år. Vidare finns tydliga skillnader mellan olika områden i staden när föräldrar önskar plats för sina barn. I exempelvis Limhamnsområdet önskar huvuddelen av föräldrarna plats när barnen fyller 1 år, medan i andra områden som exempelvis Centrum är andelen föräldrar som angivit ett behovsdatum när barnen är 1,5 år betydligt större. Befolknings-prognosen som planeringsunderlag måste således tolkas och bedömas på olika sätt i olika områden.

Målsättning om 4 000 nya förskoleplatser 2018 Arbetet med den samlade lokalförsörjningen för förskolelokaler måste utöver utbyggnad och avveckling till följd av befolkningsförändringar också innefatta att ersätta tillfälliga lokaler och lokaler med olika former av brister. I lokalför-sörjningsplanen som antogs av förskolenämnden i december 2013 anges som målsättning att bygga ut förskolan med ca 4 000 platser (netto) fram till 2018. I denna målsättning innefattas en planerad utbyggnad med ca 3 000 platser, samt behov av ytterligare åtgärder för att hantera ett underskott om ca 500 platser i ingången av 2014. Vidare planeras för ytterligare 500 platser för att möta ett behov till följd av rätten till 30 timmars verksamhet för barn till föräldralediga. Skapande av nya lokaler är ofta en tidskrävande och komplicerad process där det ofta uppstår förseningar i byggprocessen till följd av exempelvis överklagande av detaljplaner eller bygglov, eller att föroreningar i mark konstateras. I vissa fall kan det visa sig att projekten inte blir möjliga att genomföra. Det är därför viktigt att i ett långsiktigt perspektiv arbeta med en planerad utbyggnad som överstiger den ökade befolkningen i åldersgruppen 1-5 år. Genom ett långsiktigt arbetssätt kan förvaltningen skapa handlingsutrymme för att välja de lösningar som är både kostnadseffektiva och uppfyller de pedagogiska kvalitetskraven. Det är enklare att styra tidplaner i befintliga pågående planeringar, jämfört med nystart av projekt för att kompensera förseningar. I det sistnämnda fallet blir ofta kostsamma paviljonglösningar enda alternativet. Under flera år framöver kommer utbyggnadsbehovet av förskoleplatser också att öka till följd av att förskolelokaler som är lokaliserade i grundskolebyggnader kommer att överlämnas till grundskolans verksamhet. Orsaken är det kraftigt ökade antalet elever inom grundskolan, till följd av befolkningsökningen i åldersgruppen 6-15 år. Osäkerheter i tidplaner för bostadsbyggandet är en riskfaktor i den samlade utbyggnaden av förskoleverksamheten. För vissa områden inom kommunen kommer fördjupade lokalförsörjningsplaner att genomföras. För Västra hamnen är detta 17 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

särskilt angeläget både mot bakgrund av befolkningsprognosen och med tanke på stort behov av permanenta förskolor.

Behov av fler kvalificerade förskolelärare Fler barn med förskoleplats under kommande år, i kombination med att förskolans pedagogiska uppdrag förstärkts, innebär att efterfrågan på förskollärare ökar under de kommande åren. Kommunstyrelsen har i Strategi för kompetensförsörjning förskola beslutat att höja andelen förskollärare i verksamheten till 65 procent år 2020. Konkurrensen om förskollärare hög, vilket skapar en stor rörlighet inom yrkesgruppen. Sammantaget innebär utvecklingen att förvaltningen behöver nyrekrytera ca 400 förskollärare årligen fram till 2017.


Behov av 500 nya lärare fram till 2016 Grundskolan omfattar elever i ålderspannet 6-15 år. I Malmö fanns det år 2013 totalt 29 573 barn i åldern 6-15 år. Fram till år 2025 antas gruppen ha ökat till 43 250 personer, en ökning med ca 13 700 barn vilket motsvarar en ökning med 46 procent. Under prognostiden fram till år 2025 kommer varje åldergrupp 6-9 år, 7-12 år och 13-15 år att ha ökat markant. Antal 6-9, 10-12 och 13-15 åringar 1970-2013 samt prognos till år 2025

Källa: SCB och Malmö stadskontor Åldersgruppen 6-9 har sin absolut största ökning de närmsta fem åren. Med ökningar årsvis från 840 barn 2014 till 390 barn 2018. Efter detta planar ökningen ut och kommer ligga kring ca 250 barn varje år. I åldersgruppen 10-12 når ökningen sin kulmen under perioden 2016-2020 med ökningar varje år på mellan 460-610 barn. Den sista åldersgruppen som berör grundskolan är åldersgruppen 13-15 och har sin topp åren 2019-2023 med ökningar mellan 450-560 barn varje år.


Karta över förändring av antal 6-15 åringar fram till år 2019 på delområdesnivå

Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling Precis som för 1-5 åringarna sker ökningarna av 6-15 åringarna framförallt i de olika utbyggnadsområdena i staden. Men de senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden där det inte planeras byggas. I relativt få områden kommer antalet 6-15 åringar att minska eller förbli samma antal som 2013.

Utbyggnad av skollokaler Den prognostiserade befolkningsutvecklingen medför ett antal utmaningar för kommunen att beakta. Den förväntade ökningen av antal barn kommer även att innebära ett generellt ökat behov av skollokaler även för de specialverksamheter som omger elever och skolor i Malmö. I och med att det totala antalet barn antas öka så kommer det troligen också ske en ökning av antalet särskoleelever, elever med autism och elever i behov av särskilt stöd. Lokaler anpassade till dessa elevgrupper med behov av särskilt stöd kräver ofta stor ytor och specialsalar. En prognostiserad elevökning om ca 46 procent innebär t.ex. en ökning av grundsärskolan från ca 280 till ca 400 elever, resursskolorna8 ökar från ca 100 platser till knappa 150, Kommunikationsskolan9 från ca 70 till dryga 100 elever osv.

8 Resurskolorna är skolor för elever i behov av särskilt stöd och annan skolgång 9 Kommunikationsskolan är för elever med generell språkstörning 20 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Stort rekryteringsbehov av lärare Malmö stad har ca 2 200 lärare anställda i grundskolan och lärartätheten i Malmös kommunala skolor var 11,3 elever per årsarbetande lärare år 2012. För att hålla samma lärartäthet som idag behöver Malmös kommunala skolor anställa drygt 1 000 nya lärare under prognosperioden. Under prognostiden förväntas drygt 2 procent gå i pension årligen, vilket motsvarar 50-60 lärare per år. Från 2013 t.o.m. 2016 ökar elevantalet med ca 4 200 barn. Med bibehållen lärartäthet kommer grundskolorna behöva rekrytera knappt 500 nya lärare tom 2016 för att endast täcka upp behovet utifrån en större elevgrupp. Detta motsvarar lite drygt alla de grundskollärarstudenter som förväntas ta examen på Malmö högskola under denna period. Utöver lärare finns det även andra yrkeskompetenser kopplade till skolan som behöver förstärkas när det totala antalet elever ökar. Detta gäller t.ex. skolsköterskor (från 65 till 100 st) skolläkare (från 5,5 till 8 st), kuratorer (från 55 till 80 stycken). Under perioden 2013-2019 ökar åldersgruppen 6-12 år med ca 6 400 elever, vilket kommer att påverka fritidshemsverksamheten. Under perioden 2013-2016 kommer det att behövas ytterligare rekrytering av 120 personer till fritidshemmen bara för det ökade barnantalet. Dessa behöver till största del vara högskoleutbildade. Den förväntade stora ökningen av elevantalet innebär inte bara behov av fler lokaler och mer personal utan även nya utmaningar gällande att få balans i ekonomin. Nya lokaler innebär ofta att hyran är dyrare jämfört med befintliga skollokaler. Ett större antal barn i åldersgruppen 6-15 år innebär också att ett större antal barn kommer att röra sig i staden och efterfråga olika aktiviteter där kommunen står för en del av dessa i form av utemiljöer, fritidsgårdar, kultur, bibliotek sporthallar osv.


Minskning av 16-19åringar fram till 2017 År 2013 fanns det cirka 12 450 individer i åldern 16-19 år i Malmö stad. Antalet i åldern 16-19 år förväntas under prognosperioden att fram till och med 2017 att minska i antal för att sedan börja öka igen från och med 2018 och fram till år 2025 då antalet beräknas vara 15 780 individer. Antal 16-19 åringar 1970-2013 samt prognos till år 2025

Källa: SCB och Malmö stadskontor Gymnasie- och vuxenförvaltningens prognos över antalet elever i gymnasieskolan görs både utifrån antalet som beräknas börja gymnasiet och det totala antalet som beräknas vara kvar i gymnasiet. Modellen för att beräkna antalet elever, vilket inte är samma som antalet individer i åldersgruppen, som tidigare använts för elevprognos i de kommunala gymnasieskolorna har fått en allt sämre träffsäkerhet. Detta beror på att allt fler omvärldsfaktorer påverkar elevantalet. Karta över förändring av antal 16-19 åringar fram till år 2019 på delområdesnivå



Fram till år 2019 kommer antalet 16-19 åringar att minska eller förbli samma antal som 2013 i relativt många områden i Malmö. De ökningar som sker i utbyggnadsområdena är relativt små. Det går inte att förutsäga hur många elever det kommer att finnas totalt sett i gymnasieskolan genom befolkningsprognosen eftersom ett flertal olika faktorer påverkar det totala antalet gymnasieelever. För elever som i grundskolan är behöriga till nationella program bedrivs gymnasieskolan i många fall under tre år. Det är dock många elever som väljer om till nytt program efter ett år eller blir beviljade omgång av år 1, 2 eller 3 på grund av dåligt studieresultat. Om Malmö stads stora satsning på grundskolan lyckas och fler blir behöriga till nationellt program varje år kommer genomgångstiden i gymnasieskolan att minska. Detta innebär att den elevökning som kommer om några år kan ”ätas upp” av att färre elever går mer än tre år i gymnasiet.

Gymnasielevernas sökmönster Rörligheten i elevernas val mellan skolor i olika kommuner ökar. Både genom samverkansavtal som möjliggör skolgång i annan kommun och att skolor/kommuner ändrar sitt utbud efterhand. Flera mindre kommuner har när antalet 16-19 åringar minskat varit tvungna att lägga ner utbildningar vilket påverkar alla andra kommuner. Dessutom har gymnasiereformen med nya program, inriktningar och behörighetskrav till dessa som genomfördes 2011 haft stor inverkan på vilka program som söks – från att det för ett antal år sedan var nästan 50-50 mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram är det idag ca 70 procent på högskoleförberedande program. Andelen sökande till friskolor ökade stadigt fram till 2011. Från och med 2012 har andelen sökande däremot ökat till de kommunala skolorna. Andel elever i friskolorna är dock fortfarande stor då genomslagskraften på ökning eller minskning först kommer när tre hela årskurser med färre elever är inne i gymnasieskolan. Hur det kommer att se ut framöver är väldigt osäkert. Utbud i både friskolor och kommuner varierar från år till år och fortfarande inkommer många ansökningar inför varje läsår från aktörer som vill starta nya fristående skolor.


3 500 fler 75-79 åringar år 2025 Befolkningsförändringar av antalet äldre individer är enklare att förutspå av den anledningen att denna grupp har en lägre rörlighet jämfört med t.ex. 20-29 åringar, d.v.s. det sker ingen stor in och utflyttning i dessa åldrar. Detta innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att på förhand försöka att proaktivt planera utifrån den förväntade utvecklingen. I prognosen antas antalet äldre över 75 år i Malmö öka fram till år 2025. Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet 75 år och äldre. 75-79-åringarna står för en stor andel av ökningen inom denna grupp med cirka 3 500 fler personer. 80-84 åringarna ökar med strax under 2 000 personer fram till år 2025. Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 300 personer fram till år 2025. Antal 75-79-, 80-84- och 85-w-åringar 1970-2013 samt prognos till år 2025



Karta över förändring av antal 75-w åringar fram till år 2019 på delområdesnivå

Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling Precis som för de yngre åldergrupperna skiljer sig utvecklingen av antalet äldre åt mellan olika områden i staden. De ökningar som sker fram till 2019 är relativt små på delområdesnivå men sker i relativt många områden. Det är framförallt gruppen mellan 75- och 79 år som ökar fram till år 2019. Kommunen har som ett av flera huvuduppdrag ansvar för vård och omsorg. Kommunfullmäktige har beslutat att Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver. En prognostiserad befolkningsutveckling bland de som är 75 år och äldre anger endast en ökning av antalet men inte något kring hur det framtida behovet och efterfrågan av vård och omsorg kan komma att utvecklas. I Rapport om boendeplanering för äldre i Malmö stad, 2014 (STK-2014-44) anges att förändringen av antalet äldre i prognosen fram till år 2018-2020 antagligen inte kommer att innebära ett ökat behov av antal lägenheter i särskilt boende. Det är däremot efter åren 2020-2025 som den relativt stora 40-talist generationen kan tänkas efterfråga särskilda boendeformer. Utvecklingen kommer antagligen innebära att ett större antal äldre kommer att bo kvar i sitt ordinarie boende. Utformningen av det ordinarie boendet gällande exempelvis tillgänglighet påverkar möjligheten att bo kvar och få insatser i det egna boendet av kommunens hemtjänst eller hemsjukvård. Kompetensutveckling där hemtjänsten erbjuder t.ex. demensteam och rehabilitering i hemmet påverkar också möjligheterna att bo kvar längre i det ordinära boendet. Det kan också tänkas att framtida förväntningar gällande kvalitet både på boende- och på utemiljö kan innebära att en del särskilda boenden behöver byggas om. 25 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

I kartläggningen Så bor 80+ i Norden10 förs en diskussion kring olika svårigheter och problem som är möjliga att förutse för framtiden. Dels handlar det om den offentliga ekonomins begränsningar och dels om personal-försörjning. Båda dessa faktorer kan innebära att prioriteringar behöver göras inom den kommunala verksamheten. Vidare förs diskussionen kring att det behöver finnas vidare lösningar där framtidens äldreboende är en av flera viktiga aspekter i utvecklingen av samhällsplaneringen, bostadsförsörjningen och samhällsservicen. Arbetsförmedlingen anger att inom 5-10 års sikt kommer det att finnas ett antal yrken där det råder brist på medarbetare. Bland dessa lyfts som tidigare nämnts lärare men även undersköterskor som behövs bland annat inom den kommunala vård och omsorgen.11 I gruppen 75-79 år har idag i 12 procent någon form av insats från kommunen. Även om det kan ses som en liten andel så kan den förväntade relativt stora antalsmässiga ökningen (3 500) som sker i denna grupp fram till år 2025 komma att påverka efterfrågan på t.ex. hemtjänst. Samtidigt anger Arbetsförmedlingen att det kommer att vara en brist på undersköterskor i Sverige inom 5-10 år.

10 Så bor 80+ i NORDEN, (2013) Nordens Välfärdscenter 11 Rapport Var finns jobben? (2014) Arbetsförmedlingen 26 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Kommunalekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen Kommuner betraktar ofta en växande befolkning som något positivt och eftersträvansvärt. Det ses som tecken på att kommunen är attraktiv med en fungerande infrastruktur och med hög kvalitet i kommunens verksamheter. Befolkningstillväxt förväntas också bidra till ekonomisk tillväxt, eftersom det innebär högre skatteintäkter (även om behovet av service samtidigt ökar). I praktiken är dock sambanden inte lika tydliga mellan befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling i kommunen, eftersom en mängd faktorer utöver det faktiska invånarantalet påverkar både kommunens intäkter och efterfrågan på tjänster som kommunen producerar. Det kommunalekonomiska utjämningsystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner, är en viktig faktor i detta sammanhang. Utjämningssystemet styr hur en kommuns intäkter påverkas av ändrad befolkning, främst genom inkomstutjämning och kostnadsutjämning.[1] Varje ny invånare kan därmed generera både inkomster och kostnader utöver den kommunalskatteintäkt invånaren bär med sig eller den kommunala service invånaren efterfrågar. Dessa faktorer gör att det är svårt att förutsäga de ekonomiska konsekvenserna av den förväntade befolkningstillväxten i Malmö de närmsta åren. Folkökningen med cirka fem tusen individer om året består enligt prognosen ungefär till hälften av födelsenetto och till hälften av flyttningsnetto. Flyttströmmarna omfattar cirka 6 procent av den totala befolkningen och hur de påverkar kommunens ekonomi beror i stor utsträckning på vilka individer som flyttar till och från staden. Nedan förs ett resonemang om potentiella kommunalekonomiska konsekvenser av folkökningen.

Konsekvenser för kommunens intäkter Hur kommunens intäkter påverkas av ett ökat antal invånare beror främst på vilka åldersgrupper dessa invånare tillhör, men också vilken förvärvsinkomst de har samt, vilken civilstatus individen har (i kostnadsutjämningen utgår tillägg för ogifta äldre). Generellt gäller att en inflyttare med hög förvärvsinkomst (för närvarande mer än 230 000 kr per år) innebär en högre skatteintäkt men ett försämrat utfall i inkomstutjämningen. Om inflyttaren istället har en låg eller ingen förvärvsinkomst erhåller kommunen en lägre skatteintäkt men samtidigt förbättras utfallet i inkomstutjämningen. Detta gäller oavsett om kommunen får ett bidrag eller betalar en avgift i inkomstutjämningen. Det exakta utfallet beror på relationen mellan kommunens egen skattesats och den länsvisa skattesatsen som används i inkomstutjämningen. [2] Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för behovsskillnader som kommunerna inte själva kan råda över och utjämning ska därför ge alla

[1] SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, 2014-04-17, SKL:s dnr. 14/2556 [2] SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, 2014-04-17, SKL:s dnr. 14/2556 27 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

invånare möjlighet att få sina behov tillgodosedda oavsett vilken kommun de är bosatta i. Åldern har en avgörande roll för vilken marginaleffekt en befolkningsförändring får. Till exempel förväntas personer i arbetsför ålder ha små behov av kommunal service och försämrar därför kommunens utfall i kostnadsutjämningen, medan barn och de allra äldsta förbättrar utfallet i kostandsutjämningen eftersom de förväntas ha större behov av kommunal service. Utöver ålder beaktas en rad socioekonomiska faktorer i utjämningssystemet. Från 2014 har dessutom nya utjämningskriterier tillkommit som ger viss kompensation för exempelvis individer i arbetsför ålder utan förvärvsinkomst med långvarigt försörjningsstöd.[3] Befolkningsprognosen innehåller inte data över förvärvsinkomster eller andra socioekonomiska faktorer och det är därför svårt att beräkna konsekvenserna av befolkningsförändringen på Malmö stads intäkter framöver.

Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader Hur kommunens kostnader påverkas av den prognostiserade befolkningsökningen beror på befolkningens socioekonomiska struktur samt i stor utsträckning på den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. Till följd av den befolkningsökning som skett i Malmö de senaste åren är många av stadens verksamheter antingen redan vid fullt kapacitetsutnyttjande, eller åtminstone väldigt nära. Detta syns inom förskola och skola, där utbyggnad pågår, men även inom äldreomsorg och stöd och service till funktionshindrade. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov blir marginalkostnaden för att tillgodose ytterligare efterfrågan, och ibland även ett större behov, relativt hög då det exempelvis krävs utbyggnad med nya lokaler. Den förväntade befolkningsökningen innebär också ökade krav på infrastrukturens kapacitet och kollektivtrafikens utbud och kvalitet, såväl på kommunal som på regional nivå. Mellankommunal samverkan och samverkan med Region Skåne, i egenskap av huvudman för Skånetrafiken, är viktig för att utbudet och kvaliteten på kollektivtrafiken ska ligga i linje med vad den växande befolkningen efterfrågar. Befolkningstillväxten medför även en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat bostadsbestånd. I den årliga lägesrapporten för bostadsbyggandet i Malmö12 påpekas bl.a. att det är en stor utmaning för Malmö att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga. Likaså pekar Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ut bostadsfrågan som en särskild utmaning för staden. Befolkningsprognosen visar att mer än hälften av tillväxen sker i det befintliga bostadsbeståndet. Som nämnts tidigare förväntas relativt stora ökningar ske i t.ex. Lindängen (789) och Herrgården (650) Detta bör återspeglas i arbetet med en utbyggnadsstrategi för Malmö, där man måste ta höjd för en växande befolkning och i prioriteringsordningen för utbyggnaden beakta var i staden befolkningen i huvudsak väntas öka.

[3] SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, 2014-04-17, SKL:s dnr. 14/2556 12 Lägesrapport 2014-årilg uppföljning och analys av bostadsförsörjningen, SBK Malmö stad 28 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för framtiden är att relatera hela befolkningen till antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år) i t.ex. en kommun. Detta kallas för försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder ska försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen 20-64 år13 I täljaren finns hela befolkningen och i nämnaren befolkningen i yrkesaktiv ålder, dvs. de som skall producera de varor och tjänster som hela befolkningen skall leva av. Den på detta vis beräknade ”försörjningskvoten” visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten är ett grovt mått och givetvis finns det fler faktorer som avgör hur framtiden kommer att utveckla sig. Exempelvis så beror antalet varor och tjänster som olika individer efterfrågar och konsumerar i stor utsträckning på vilken ålder de har. Det är inte heller alla individer i åldern 20-64 år som yrkesarbetar på heltid. Samtidigt finns det både personer som är under 20 år och över 64 år som yrkesarbetar även om de står för en mindre andel av det totala antalet av det totala antalet arbetade timmar. Trots sin enkelhet kan måttet visa på skillnader mellan olika regioner och förändringar över tiden av försörjningssituationen. År 2013 var försörjningskvoten 1,60 för Malmö14, utifrån befolknings-prognosen fram till år 2025 beräknas försörjningskvoten att bli 1,65 år 2025. I Malmö förblir andelen 65 år och äldre av den totala befolkningen oförändrad fram till år 2025. Åldersgruppen 0-19 år ökar sin andel av den totala befolkningen med 2 procentenheter fram till år 2025. Samtidigt minskar åldergruppen 20-64 år sin andel av befolkningen från 62 procent år 2013 till 60 procent år 2025. En förändrad försörjningskvot ställer än högre krav på att befolkningen i arbetsför ålder är sysselsatt. Förskjutningen av en större andel unga samtidigt som andelen i yrkesaktiv ålder minskar kan innebär utmaningar för verksamheter så som förskola och skola som är personalintensiva och samtidigt svåra att rationalisera med bibehållen kvalitet.

13Källa: SCB 14 Försörjningskvoten 2013 för: Sverige: 1,73 Stockholm: 1,56 Göteborg 1,57 29 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Slutsatser De kommande årens befolkningsutveckling kommer att påverka staden ur ett flertal perspektiv. Malmö står inför en rad utmaningar inom framförallt områdena utbildning, arbete och bostad som är grundläggande för att utveckla välfärden. En förväntad hög befolkningstillväxt sätter därför ett ännu tydligare fokus på dessa utmaningar då efterfrågan på kommunal service kommer att öka. Befolkningsökningen i både Malmö och Skåne innebär ökat behov av samarbete och samverkan mellan olika aktörer för att tillgodose den gemensamma befolkningens behov. Att många vill bo och verka i Malmö är något som både Malmöborna och Malmö stad ska vara stolta över. Men en växande befolkning ställer också allt högre krav på att de olika välfärdstjänsterna som kommunen och regionen ansvarar för utvecklas på ett sådant sätt att de ger goda möjligheter för alla Malmöbor att utvecklas, verka och leva ett gott liv i staden. De förväntade stora ökningarna av antalet barn innebär utmaningar för staden både gällande utbyggnad av lokaler, tillgång på rätt kompetens inom ett flertal yrkeskategorier och gällande ökad efterfrågan på fritids- och kulturaktiviteter. Ökningen av antalet äldre kommer troligtvis att påverka efterfrågan på vård och omsorg i det ordinära boendet. Efter åren 2020-2025 kan den relativt stora 40-talist generationen komma att efterfråga särskilda boendeformer. Det kan också tänkas att denna generation efterfrågar andra typer av boende- och utemiljöer vilket kan innebära att en del särskilda boenden behöver byggas om. Befolkningen i arbetsför ålder förväntas utgöra en minskad andel av den totala befolkningen. Detta innebär en utmaning både för staden som helhet och för kommunen som organisation. Många av kommunens verksamheter är personalintenssiva och det är avgörande att det både finns tillräcklig mängd personal och att denna har rätt kompetens för kvaliteten i verksamheten ska bibehållas. I Malmö förväntas befolkningens sammansättning att förändras och ge en ökad försörjningskvot fram till år 2025 vilket ställer ännu högre krav på att en så stor andel som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder har en sysselsättning.


Bilaga 1

Prognosantaganden för Malmö år 2014-2025

Befolkningsprognosen beräknas i april varje år och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31 december föregående år. Därefter görs en beräkning där befolkningen skrivs fram ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttning och utflyttning. Den totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets utveckling och den förväntade befolkningsutvecklingen som sker där. Analysen av utfallet från föregående års prognos är gjord på alla statistikområden15 som det finns folkbokförd befolkning i.

Geografiska områden i befolkningsprognosen Malmö är uppdelat i fem stadsområden och därefter 136 delområden, som i sin tur består av totalt cirka 400 så kallade statistikområden. Alla delområden och statiskområden tas inte med i prognosen utan endast de områden där det finns folkbokförd befolkning och områden som i prognosen är identifierade som utbyggnadsområden. Områden utan folkbokförd befolkning och som inte planeras att bebyggas inom perioden 2014-2019 finns därför inte med i prognosen (detta gäller områden som Pildamsparken och vissa hamnområden för att nämna några exempel). Prognosens utgångspunkt är som tidigare nämnts befolkningen den 31 december. Statistiken baserar sig på de individer som är folkbokförda i staden vid denna tidpunkt. Personer som bor i staden men som saknar folkbokföringsadress eller som är folkbokförda i en annan kommun inkluderas inte i prognosen. På samma sätt blir personer som är folkbokförda i Malmö men som bor i annan kommun ”felaktigt” inkluderade i prognosen. Den officiella statistiken över antalet Malmöbor och det verkliga antalet (som antagligen är omöjligt att fastställa exakt) kommer alltså alltid att skilja sig åt. Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av bebyggelse. Bostadsområden med liknande förutsättningar utvecklas ofta på likande sätt. Bostäder har därför delats in i så kallade TYKO, typkodsområden, utifrån: • Hustyp – småhus eller flerbostadshus • Juridisk form – äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt • Nybyggnadsår • Ortsstorlek • Nivåfaktor -samvarierar med taxeringsvärdet. Ju högre nivåfaktor, desto högre taxeringsvärde Alla statistikområden där det finns folkbokförda individer har klassats med olika TYKO och därmed fått specifika antaganden beroende på områdestyp.

15 Malmö stad är indelad i olika geografiska nivåer, stadsområden, delomården och sedan statistikområden. 31 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Om detta område har blandad bebyggelse, t.ex. både småhus och flerbostadshus så har det specifika statistikområdet blivit viktat utifrån dessa förutsättningar.

Bostadsbyggande i Malmö 2014-2019 Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. I kommuner med stabil efterfrågan på bostäder, som i Malmö, är det vanligt att planerat bostadsbyggande utgör underlag för beräkning av befolkningsprognosen. Antagande om bostadsbyggandet består av flera delar, både vilken typ (bostadsrätt, hyresrätt osv) samt när det beräknas vara färdigställt. Även om alla prognostiserade bostäder blir färdigställda i tid och med tänkt upplåtelseform så kvarstår också att befolkning ska flytta in det angivna året i prognosen. Om en nybyggnation beräknas vara färdig i december ett givet år flyttas ofta denna nybyggnation till året efter i prognosen, eftersom ett färdigställt hus i prognosen innebär att en viss folkmängdsökning ska ha skett fram till årets slut. Generellt brukar man anta att i ett flerbostadshus flyttar in 2,1 personer per lägenhet och 3,2 personer i ett småhus i genomsnitt. Trots att antagandena i prognosen försöker ta hänsyn till en viss eftersläpning i inflyttning så händer det att endast hälften av lägenheterna blir bebodda samma år som huset färdigställts och resterande lägenheter blir bebodda först året efter. Detta innebär att prognosen har överskattat inflyttningen och skillnaden mellan prognos och utfall blir relativt stort trots att antagandena i prognosen varit korrekta enligt planerat antal färdigställda bostäder. Denna typ av avvikelser är mycket svåra att förutse då det kan variera från år till år och område till område. Avvikelser från det prognostiserade bostadsbyggandet utifrån att byggnation blir färdigt tidigare eller blir försenast innebär per automatik att prognosen kommer att vara avvikande gentemot utfallet. Bostadsbyggandet utgör ett av flera viktiga antaganden i prognosen men innehåller på flera års sikt många osäkra faktorer. Beräknat antal färdigställda bostäder i Malmö år 2014-2019

År Totalt antal

Därav i Norr Öster Söder Väster Innerstaden

2014 1 010 416 28 63 317 186 2015 1 023 439 128 8 366 82 2016 805 213 72 520 2017 1 123 386 90 138 509 2018 978 386 25 80 487 2019 827 300 25 47 455 2014-2019 5 766 2 140 368 336 2 654 268

Källa: Malmö stadskontor och Malmö stadsbyggnadskontor

Störst beräknad utbyggnad kommer att ske i Stadsområde Väster med över 2 600 bostäder under perioden 2014-2019, följt av Stadsområde Norr med över 2 100 bostäder. I delområdena Västra Hamnen, Hyllievång, Limhamns hamnområde och Bunkeflostrand förväntas över hälften av de totalt 5 766 bostäderna att byggas under perioden 2014-2019. För år 2020-2025 antas antalet färdigställda bostäder bli 1 000 per år för staden som helhet.


In- och utflyttning i Malmö För att prognostisera in- och utflyttning i en befolkningsprognos behöver man göra antaganden om hur det framtida flyttmönstret kommer att se ut. Flyttningsbenägenhet beror mycket på ålder och kön. I kommunprognosen baseras flyttmönstren på observerade köns- och ålderspecifika flyttdata för åren 2009-2013 i Malmö. Inflyttningsfördelning till Malmö 2009-2013

Källa: SCB

Inflyttningsfördelningen är en relativ fördelning av kön och åldrar som flyttar till Malmö. Fördelningen visar att många yngre människor flyttar till Malmö och att det i åldersgruppen 25-30 är fler kvinnor än män som flyttar in. För de yngre och äldre åldersgrupperna är mönstret likartat för båda könen. Utflyttningsrisk för Malmö 2009-2013

Källa: SCB

Antalet invånare som antas flytta från kommunen beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Malmö 2009-2013. Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett


år för personer i olika åldrar. Varje nyckelkodsområde har klassats som ett visst typområde, där varje typområde har specifika åldersstrukturer på utflyttningsrisker och inflyttning som dessutom är olika för män och kvinnor. I diagrammet ovan kan man utläsa att yngre kvinnor flyttar i större utsträckning än yngre män i samma ålder. Flyttbenägenheten är högre för barn i yngre åldrar än t.ex. skolbarn i lite äldre åldrar. Med de yngre barnen kommer givetvis deras föräldrar som också har en högre risk att flytta ut. Flyttbenägenheten minskar markant med åldern och är därför relativt låg för både män och kvinnor i pensionsålder och däröver.

Antal födda barn I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid. Om befolkningen ska kunna reproducera sig själv (utan hjälp av invandring) behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn under sitt liv. Eftersom ett fåtal flickor och kvinnor avlider före sin fruktsamma ålder behöver reproduktionstalet vara lite mer än 2,0. I vissa delar av världen behöver kvinnorna föda mer än 2,1 barn i genomsnitt för att befolkningen ska öka, det beror på att risken att avlida i yngre åldrar är högre än jämfört med Sverige. I Sverige var under slutet av 1800-talet antalet barn per kvinna runt 4,0 (den så kallade summerade fruktsamheten). Det har sedan skett en kraftig minskning, 1970 var det 1,92 barn per kvinna och år 1990 blev en babyboom med 2,12 barn per kvinna. År 1999 hade den summerade fruktsamheten sjunkit till 1,5 barn per kvinna för att sedan succesivt öka till 1,89 år 2013. I Sveriges framtida folkmängd 2013-2060, gör SCB ett antagande om att den summerade fruktsamheten kommer att öka de kommande tio åren och sedan avta på längre sikt. En topp kan förväntas kring 2020, då de som tillhörde babyboomen på det tidiga 90-talet kommer in i barnafödande åldrar. Fruktsamhetstal för Malmö och Sverige 2009-2013

Källa: SCB bearbetat av Malmö stad Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Fruktsamhetstalen för Malmö skiljer sig något åt från Sverige som helhet. I kurvan ovan blir det tydligt att man i Malmö föder fler barn i yngre och äldre åldrar jämfört med 34 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Sverige som helhet. I prognosberäkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas utifrån antalet födslar i Malmö 2009-2013. Indexet anger hur Malmö förhåller sig till Sverige som helhet. Malmös index används som utgångsvärde för beräkning av fruktsamheten, därefter antas fruktsamheten i Malmö följa rikets utveckling enligt SCB:s riksprognos. Fruktsamhetstalet i diagrammen ovan och nedan anger antalet levande födda barn per 1 000 kvinnor i respektive åldersklass. Fruktsamhetstal för Malmö de enskilda åren 2009, 2011 och 2013

Källa: SCB bearbetat av Malmö stad

I diagrammet ovan visas fruktsamhetstalen för Malmö för tre enskilda år. Hade antagandena baserat sig endast på det senaste eller två senaste årens fruktsamhet hade olikheter för ett enskilt år som kanske inte är representativt över tid fått ett stort genomslag. T.ex. år 2009 då fruktsamheten tillfälligt var högre bland 20 åringarna jämfört med 2011 och 2013. Eller år 2011 då fruktsamheten tillfälligt var högre bland 40-åringarna jämfört med 2009 och 2013. Därför används alltid ett genomsnitt för ett flertal år tillbaka för att få en mer utjämnad effekt på fruktsamheten i prognosen som kan antas vara mer representativ över tid.

Antalet avlidna Sedan mitten av 1800-talet har dödligheten minskat kontinuerligt i Sverige samtidigt har det skett en ökning av medellivslängden. Den första ökningen av medelvislängden berodde främst på att dödligheten bland barn minskade. Sedan har det från mitten att 1900-talet (kvinnor) och början av 1980-talet (män) varit en minskad dödlighet bland äldre som har bidragit till att medellivslängden ökat i Sverige. Minskad dödlighet har ett flertal orsaker, de som påverkar mest är förbättrade levnadsförhållanden och utveckling av medicinska metoder. Minskad rökning har under de senaste decennierna bidragit till att framförallt dödligheten hos män minskat. Det finns också faktorer som påverkar dödlighet i en negativ riktning, ett sådant exempel kan vara ökad alkoholkonsumtion.16

16 SCB Sveriges framtida befolkning 2013−2060 35 │ Stadskontoret │ Befolkningsprognos 2014-2025

Hur många människor som avlider under prognosperioden beror bl.a. på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker enligt SCB:s riksprognos appliceras på befolkningen. Den egna kommunens dödlighet efter kön i förhållande till riket uttryckt som ett indextal, riket = 100. Vid beräkningen justeras dödsriskerna efter lokala variationer. I Malmö stad gäller att dödligheten ligger 5 procent över riket för män (index 105) och att kvinnorna ligger på samma nivå som riket (index 100) för åren 2009-2013.


Bilaga 2

Tabell total befolkning 2013 och prognos till år 2025 uppdelat på åldersklasser för Malmö

Ålder/Årtal 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 5 071 5 235 5 345 5 445 5 515 5 580 5 650 5 710 5 765 5 815 5 855 5 895 5 930 1-5 21 997 22 460 22 905 23 220 23 720 24 080 24 495 24 840 25 150 25 415 25 665 25 890 26 105 6-15 29 573 30 875 32 235 33 780 35 150 36 530 37 770 38 975 40 095 41 035 41 945 42 630 43 250 16-19 12 447 12 255 12 055 12 085 12 070 12 260 12 535 12 940 13 425 13 995 14 510 15 155 15 780 20-29 53 546 54 280 55 010 55 235 55 575 55 800 55 990 56 210 56 455 56 760 57 160 57 615 58 210 30-39 53 526 54 365 55 175 56 075 56 880 57 675 58 380 59 060 59 610 60 165 60 705 61 215 61 770 40-49 39 056 39 775 40 525 41 240 42 025 42 910 44 145 45 220 46 220 47 120 47 945 48 530 49 145 50-64 49 433 50 365 51 050 51 860 52 645 53 285 53 865 54 565 55 260 56 015 56 895 58 020 58 960 65-74 25 016 25 635 26 405 27 095 27 450 27 820 27 990 28 335 28 685 28 935 29 105 29 360 29 685 75-79 8 605 8 785 8 860 8 930 9 270 9 615 10 195 10 645 11 170 11 515 11 810 11 830 12 080 80-84 6 794 6 710 6 585 6 615 6 765 6 925 7 085 7 170 7 240 7 540 7 840 8 345 8 715 85-89 4 875 4 740 4 740 4 630 4 525 4 455 4 420 4 375 4 420 4 545 4 670 4 795 4 870 90-w 3 055 3 050 3 035 3 005 2 935 2 905 2 860 2 880 2 835 2 770 2 750 2 735 2 755 Summa 312 994 318 530 323 930 329 215 334 530 339 840 345 385 350 925 356 330 361 625 366 865 372 015 377 255


Tabell befolkningsprognos förändring i antal och procent fram till år 2020 Källa: SCB och Malmö stadskontor

Ålder Befolkning år 2013 Prognos år 2020 Förändring antal år 2020 Förändring procent år 2020

0 5 071 5 710 639 13 % 1-5 21 997 24 840 2843 13 % 6-15 29 573 38 975 9402 32 % 16-19 12 447 12 940 493 4 % 20-29 53 546 56 210 2664 5 % 30-39 53 526 59 060 5534 10 % 40-49 39 056 45 220 6164 16 % 50-64 49 433 54 565 5132 10 % 65-74 25 016 28 335 3319 13 % 75-79 8 605 10 645 2040 24 % 80-84 6 794 7 170 376 6 % 85-89 4 875 4 375 -500 -10 % 90-w 3 055 2 880 -175 -6 % Summa 312 994 350 925 37931 12 %


Tabell befolkning 2013 befolkningsprognos 2025 förändring i antal och procent fram till år 2020

Ålder Befolkning år 2013 Prognos år 2025 Förändring antal år 2025 Förändring procent år 2025

0 5 071 5 930 859 17 % 1-5 21 997 26 105 4 108 19 % 6-15 29 573 43 250 13 677 46 % 16-19 12 447 15 780 3 333 27 % 20-29 53 546 58 210 4 664 9 % 30-39 53 526 61 770 8 244 15 % 40-49 39 056 49 145 10 089 26 % 50-64 49 433 58 960 9 527 19 % 65-74 25 016 29 685 4 669 19 % 75-79 8 605 12 080 3 475 40 % 80-84 6 794 8 715 1 921 28 % 85-89 4 875 4 870 -5 -0,10 % 90-w 3 055 2 755 -300 -10 % Summa 312 994 377 255 64 261 21 %



Tabell Total befolkning 2013 befolkningsprognos 2025, 5 års klasser

Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

0-4 23 121 23 600 23 940 24 470 24 850 25 280 25 645 25 970 26 260 26 520 26 760 26 970 27 175 5-9 17 146 18 140 19 155 19 755 20 460 20 855 21 230 21 505 21 935 22 245 22 595 22 885 23 150 10-14 13 656 14 075 14 660 15 465 16 170 17 035 17 895 18 775 19 310 19 930 20 285 20 620 20 860 15-19 15 165 15 015 14 790 14 840 14 975 15 280 15 675 16 215 16 935 17 565 18 340 19 095 19 880 20-24 23 486 23 455 23 515 23 415 23 370 23 340 23 390 23 400 23 530 23 715 23 995 24 330 24 790 25-29 30 060 30 825 31 495 31 820 32 205 32 460 32 600 32 805 32 925 33 045 33 165 33 285 33 420 30-34 29 542 29 745 29 925 30 210 30 490 30 850 31 365 31 860 32 160 32 485 32 735 32 880 33 075 35-39 23 984 24 625 25 250 25 860 26 390 26 825 27 015 27 200 27 450 27 680 27 970 28 335 28 700 40-44 19 767 20 660 21 305 21 870 22 385 22 885 23 375 23 885 24 390 24 840 25 220 25 390 25 565 45-49 19 289 19 115 19 220 19 370 19 640 20 030 20 770 21 330 21 825 22 280 22 725 23 140 23 580 50-54 17 704 18 400 18 765 19 170 19 370 19 425 19 305 19 420 19 575 19 825 20 175 20 820 21 320 55-59 16 443 16 510 16 755 16 910 17 235 17 730 18 355 18 700 19 085 19 280 19 355 19 265 19 380 60-64 15 286 15 460 15 530 15 780 16 040 16 130 16 205 16 445 16 605 16 910 17 370 17 940 18 255 65-69 14 218 14 190 14 460 14 560 14 540 14 600 14 775 14 860 15 095 15 345 15 440 15 520 15 755 70-74 10 798 11 445 11 945 12 540 12 910 13 220 13 220 13 480 13 585 13 590 13 670 13 840 13 935 75-79 8 605 8 785 8 860 8 930 9 270 9 615 10 195 10 645 11 170 11 515 11 810 11 830 12 080 80-84 6 794 6 710 6 585 6 615 6 765 6 925 7 085 7 170 7 240 7 540 7 840 8 345 8 715 85-89 4 875 4 740 4 740 4 630 4 525 4 455 4 420 4 375 4 420 4 545 4 670 4 795 4 870 90-w 3 055 3 050 3 035 3 005 2 935 2 905 2 860 2 880 2 835 2 770 2 750 2 735 2 755 Summa 312 994 318 530 323 930 329 215 334 530 339 840 345 385 350 925 356 330 361 625 366 865 372 015 377 255



Tabell befolkning 2013 befolkningsprognos 2025, 5 års klasser, kvinnor

Ålder Kön 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0-4 Kvinnor 11 370 11 635 11 800 12 045 12 230 12 425 12 605 12 765 12 905 13 035 13 155 13 260 13 360 5-9 Kvinnor 8 362 8 850 9 355 9 710 10 080 10 275 10 490 10 625 10 825 10 970 11 135 11 280 11 410 10-14 Kvinnor 6 740 6 935 7 185 7 530 7 890 8 315 8 740 9 175 9 485 9 810 9 985 10 175 10 295 15-19 Kvinnor 7 335 7 310 7 275 7 335 7 385 7 575 7 760 7 995 8 305 8 620 8 995 9 365 9 750 20-24 Kvinnor 12 643 12 535 12 535 12 540 12 570 12 555 12 630 12 705 12 795 12 880 13 045 13 195 13 405 25-29 Kvinnor 15 821 16 295 16 630 16 745 16 940 17 040 17 065 17 150 17 245 17 340 17 405 17 490 17 590 30-34 Kvinnor 14 439 14 660 14 815 15 020 15 095 15 340 15 645 15 885 16 010 16 170 16 280 16 320 16 405 35-39 Kvinnor 11 293 11 600 11 970 12 330 12 745 13 015 13 190 13 320 13 485 13 555 13 745 13 960 14 140 40-44 Kvinnor 9 412 9 775 10 130 10 375 10 640 10 970 11 220 11 520 11 820 12 165 12 400 12 550 12 665 45-49 Kvinnor 9 405 9 340 9 375 9 415 9 545 9 680 9 995 10 310 10 530 10 770 11 065 11 280 11 545 50-54 Kvinnor 8 738 9 095 9 215 9 475 9 565 9 615 9 570 9 610 9 655 9 785 9 910 10 195 10 480 55-59 Kvinnor 8 104 8 105 8 295 8 395 8 550 8 820 9 145 9 260 9 505 9 595 9 650 9 615 9 660 60-64 Kvinnor 7 821 7 905 7 900 7 980 8 095 8 015 8 025 8 200 8 300 8 445 8 695 8 995 9 105 65-69 Kvinnor 7 421 7 380 7 540 7 565 7 480 7 545 7 630 7 630 7 710 7 820 7 755 7 770 7 935 70-74 Kvinnor 5 752 6 095 6 280 6 615 6 865 7 005 6 980 7 130 7 160 7 095 7 160 7 240 7 250 75-79 Kvinnor 4 918 4 980 5 025 4 980 5 090 5 255 5 570 5 745 6 040 6 275 6 405 6 390 6 535 80-84 Kvinnor 4 182 4 105 3 980 3 975 4 055 4 105 4 165 4 210 4 185 4 285 4 440 4 715 4 870 85-89 Kvinnor 3 263 3 150 3 130 3 045 2 960 2 915 2 870 2 810 2 825 2 890 2 940 2 995 3 035 90-w Kvinnor 2 264 2 265 2 260 2 245 2 190 2 155 2 110 2 120 2 085 2 025 2 005 1 980 1 980 Summa Kvinnor 159 283 162 025 164 700 167 325 169 970 172 620 175 390 178 165 180 875 183 535 186 170 188 770 191 410



Tabell befolkning 2013 befolkningsprognos 2025, 5 års klasser, män

Ålder Kön 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0-4 Män 11751 11960 12140 12425 12625 12855 13040 13205 13350 13485 13605 13715 13815 5-9 Män 8784 9285 9795 10045 10385 10575 10740 10880 11110 11270 11460 11605 11740 10-14 Män 6916 7140 7475 7930 8280 8720 9155 9600 9825 10125 10300 10445 10570 15-19 Män 7830 7700 7510 7505 7590 7700 7915 8220 8630 8945 9340 9730 10125 20-24 Män 10843 10920 10975 10880 10800 10785 10765 10695 10730 10835 10955 11140 11385 25-29 Män 14239 14535 14865 15075 15265 15420 15540 15655 15680 15705 15760 15795 15825 30-34 Män 15103 15085 15110 15190 15395 15510 15725 15975 16155 16315 16455 16560 16670 35-39 Män 12691 13025 13285 13535 13640 13810 13825 13880 13960 14125 14225 14375 14555 40-44 Män 10355 10880 11175 11495 11745 11915 12160 12370 12570 12675 12820 12840 12900 45-49 Män 9884 9775 9845 9960 10090 10350 10775 11020 11295 11510 11660 11855 12035 50-54 Män 8966 9305 9550 9700 9805 9810 9735 9810 9915 10040 10265 10625 10840 55-59 Män 8339 8400 8465 8510 8690 8910 9215 9440 9580 9685 9705 9650 9720 60-64 Män 7465 7555 7630 7800 7945 8115 8180 8250 8305 8465 8675 8945 9150 65-69 Män 6797 6810 6920 6995 7055 7055 7145 7225 7385 7525 7680 7750 7820 70-74 Män 5046 5350 5665 5925 6045 6210 6240 6350 6425 6495 6510 6600 6680 75-79 Män 3687 3800 3835 3950 4185 4360 4625 4900 5125 5245 5400 5440 5550 80-84 Män 2612 2605 2605 2640 2710 2820 2920 2960 3055 3250 3400 3625 3845 85-89 Män 1612 1590 1610 1585 1565 1540 1550 1570 1600 1655 1730 1800 1835 90-w Män 791 785 775 755 745 755 750 760 750 745 745 755 775 Summa Män 153711 156505 159230 161890 164560 167220 169995 172760 175455 178090 180690 183250 185845



Befolkningsprognos 2014-2025

Documents

Transcript of Befolkningsprognos 2014-2025