Bazat e gjenetikes moderne
-
Upload
shkolla-arianiti -
Category
Education
-
view
1.327 -
download
5
Transcript of Bazat e gjenetikes moderne
![Page 1: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/1.jpg)
TEMA:BAZAT E GJENETIKES MODERNE BAZOHEN NE PUNEN E GREGOR MENDELITLloji I veprimtarise:Raport
PlaniObjektivat: Hartojme nje raport ne grup duke u mbeshtetur nga te dhenat ne internet.
Gjejme programin me kete permbajtjeOrganizimi me anetaret e grupitHartimi I raportitPrezantimi I raportitDrejtimi I punes:Organizimi I grupitDiskutimiHartimi dhe aprovimi I projektit Esi Kocaj
Brian DushkuElbasan me:28.02.2011
![Page 2: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/2.jpg)
Gregor Mendel…!! Gjenetika moderne filloi me punën e Gregor
Mendelit, i cili formuloi bazën e koncepteve të trashëgimise.
Gregor Mendel ishte biolog dhe një prift austriak. Më 1856 filloi duke punuar me kryqëzimin disa bizeleve qe i kishte mbjellur ne kopshtin e manastirit. Ai i përmblodhi këto eksperimente ne tre ligje, qe sot njihem me emrin Ligjet e Mendelit. Babai i shkencës, siç quhet ndryshe edhe Mendeli (Johann Gragor Mendel) lindi në Heizendorf më 22 korrik 1822. Bbai ishte një veteran lufte, ndërsa e ëma ishte e bija e një kopshtari. Famolja e Mendelit jetonte duke punuar një ngaster toke. Fëmijërinë e tij Mendeli e kaloi në varfëri. Nga familja e tij ai arriti te marre njohuri te mira mbi mbjelljen e frutave, gjë qe e lidhi atë edhe me profesore qe e edukuan Mendelin ne drejtimin shkencor. Me 1843 Mendel futet ne manastirin agustian Konigskloster afër Brunn-it. Ne manastir ai mbajti edhe e mrin Gregor.
![Page 3: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/3.jpg)
TRASHEGIMIA. TEORITE DHE LIGJET E SAJ.THELBI I ZBULIMEVE TE LIGJEVE TE TRASHEGIMISE. Çdo qënie e gjallë ka tipare dalluese
individuale.Çdo njeri,me përjashtim të binjakëve monozigot, ndryshon nga të tjerët ;e njëjta gjë mund të thuhet për të gjitha gjallesat. Dimë gjithashtu se të gjitha qëniet e gjalla kur riprodhohen japin vetëm pasardhës të llojeve përkatëse e kurrsesi të llojeve të tjera.Këta pasardhës paraqesin gjithmonë tipare të kombinuara të prindërve të tyre.Pra,mund të themi me bindje të plotë se tiparet individuale trashëgohen nga prindërit.Vetia e të gjitha qënieve të gjalla për të ndryshuar prej prindërve quhet ndryshueshmëri,ndërsa aftësia e tyre për të tejçuar tiparet dhe ndryshimet te pasardhësit quhet trashegueshmëri.
![Page 4: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/4.jpg)
GJENETIKA ËSHTË SHKENCA QË STUDION MËNYRËN DHE MEKANIZMAT E TRANSMETIMIT DHE TË NDRYSHIMIT TËTIPAREVE TEK PASARDHËSIT.KONCEPTI THEMELOR I GJENETIKËS ËSHTË QË TRASHËGIMI I KËTYRE TIPAREVE KONTROLLOHET NGA FAKTORËT E TRASHËGIMISË QË QUHEN GJENE.MEKANIZMAT E PËRÇUARJES SË TIPAREVE NGA PRINDËRIT TE PASARDHËSIT JANË TË NDËRLIKUARA.MENDELI ZBULOI LIGJSHMËRINË E TRASHËGIMIT TË TIPAREVE.NË EKSPERIMENTET E TIJ ZGJODHI SI PRINDËR PËR KRYQËZIM INDIVIDË QË KISHIN TIPARE ALTERNATIVE DHE QË U TAKONIN LINJAVE TË PASTRA.SI OBJEKT PËR EKSPERIMENTET E TIJ ZGJODHI BIZELEN-NJË BIMË VETËPLLENUESE,TEK E CILA STUDIOI MËNYRËN E TRASHËGIMIT PËR SHTATË ÇIFTE TIPARESH ALTERNATIVE.INDIVIDI QE RRJEDH NGA KRYQËZIMI I DY PRINDËRVE QË NDRYSHOJNË PËR NJË OSE MË SHUMË TIPARE QUHET HIBRID.PROCESI I KRYQËZIMIT TË INDIVIDËVE ME TIPARE ALTERNATIVE,PËR TË PËRFTUAR PASARDHËS ME TIPARE TË REJA QUHET HIBRIDIZIM.PRINDËRIT SHËNOHEN ME GËRMËN P (PARENS = PRIND)SEKSI FEMËR SHËNOHET ME SHENJËN ♀SEKSI MASHKULL SHËNOHET ME SHENJËN ♂KRYQËZIMI SHËNOHET ME X.HIBRIDET SHËNOHEN ME GËRMËN F (FILIUM = BIR) DHE PËRKATËSISHT F1 - BREZI I PARË; F2 - BREZI I DYTË ; F3 - BREZI I TRETË ;ETJ.DY FORMAT ALTERNATIVE TË NJË GJENI QUHEN ALELE.PËRBËRJA GJENETIKE E NJË INDIVIDI,PRA,PËRMBAJTJA ALELIKE QUHET GJENOTIP.FORMA ME TË CILËN SHFAQET GJENOTIPI (NGJYRA E LULEVE,FORMA E FARAVE,ETJ.) QUHET FENOTIP (PHAINO = PAMJE E JASHTME E INDIVIDIT) .
![Page 5: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/5.jpg)
1.NGA KRYQEZIMI I LINJAVE TE PASTRA PERFTOJME PASARDHES 100% HETEROZIGOTE.(ZOTERIMI I TIPAREVE)
2.NGA KRYQEZIMI I PRINDERVE HETEOZIGOTE PERFTOJME PASARDHES NE RAPORTIN 3:1 KU 3 JANE DOMINANTE DHE 1 RECESIV.(VECIMI I TIPAREVE)
3.NGA KRYQEZIMI I PRINDERVE PER 2 TIPARE PERFTOOJME PASARDHES NE RAPORTIN 9:3:3:1 (KODOMINANCA)
![Page 6: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/6.jpg)
KodominancaKur alelet e një gjeni nuk mbizotërojnë ndaj njëri- tjetrit shfaqet një dukuri e re që quhet kodominancë (bashkëzotërim). Që manifestohet me shfaqje të ndërmjetme të tipareve.Në gjëndje heterozigote shfaqet një tipar i ndërmjetëm.Alelet dhe tiparet në këtë tip trashëgimie quhen alele dhe tipare kodominante (bashkëzotëruese).Aleli vdekjeprurës quhet alel letal. Kur gjeni letal është reçesiv ai mund ta shprehë informacionin e tij vetëm në gjëndje homozigote. Kur gjeni letal është dominant ai shprehet dhe në gjëndje homozigote dominante dhe në atë heterozigote.
![Page 7: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/7.jpg)
![Page 8: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/8.jpg)
TIPARET QE MENDELI MORI NE SHQYRITM TEK BIZELJA…!!
![Page 9: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/9.jpg)
Mendeli kryqezon lulen e bimes se bizeles per tiparin ngjyre e lules.
![Page 10: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/10.jpg)
KRYQEZIMI PER TIPARIN “NGJYRE E LULES”
Tipari ngjyre e verdhe e lules (dominant_) YTipari ngjyre jeshile e lules (recesiv) yGjenotipi:YY homozigote(dominant) yy homozigote (recesive)Fenotipi:
YY ngjyre e verdhe e lules. yy ngjyre jeshile e lules.
![Page 11: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/11.jpg)
VERDHE X VERDHE F1 GJENERATA E 13/4 VERDHE : ¼ JESHILE F2 GJENERATA E 2
![Page 12: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/12.jpg)
RRJETA PENET PER KRYQEZIMIN E MESIPERM…!Gametet ½ Y ½ y½ Y ¼ YY ¼ Yy½ y ¼ Yy ¼ yy
¾ te verdha ; ¼ jeshile ose 3 te verdha 1 jeshile
![Page 13: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/13.jpg)
Por gjate kryqezimit mund te ndodhe dhe crossingover (anglishtja- kryqkembim).Shkembimi I pjeseve mes kromozomeve quhet krosingover dhe eshte nje burim I rendesishem I larmise gjenetike sepse formon kombinime te reja alelesh.
![Page 14: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/14.jpg)
Ne zinxhirin gjenetik ,ndodhen te shperndara rreth30-40-mije gene njerezore,domethene te gjitha udhezimet qe cojne ne” krijimin” dhe mbajtjen ne jete te cdo ekzistence njerzore.Nje gjen I vetem mund te kete 700 kombinacione. Nje tjeter zbulim i papritur eshte se shumica e geneve tona ka pamjen e nje mozaiku (tullave).Keto gene”pa vazhdushmeri” kane gjatesi qindra mijera bazash por pjasa funksionale,d,m,th ajo qe sjell informacionin,ka nje gjatesi mesatare vetem prej dhjet mije bazash.Imagjinoni D.N.A-ne tuaj si nje tren gjigand me miliona vagone(gene),nga te cilat vetem 40 mije prej tyre mund te transportojne pasagjere(informacion gjenetik).
![Page 15: Bazat e gjenetikes moderne](https://reader031.fdocument.pub/reader031/viewer/2022012304/58792eca1a28ab7c448b6041/html5/thumbnails/15.jpg)
PUNOI:1. ESI KOCAJ 2.BRIAN DUSHKU KLASA E 10-TE SHKOLLA “ARIANITI” ELBASAN ME: 28.02.2011
Biologji