Barns fysiska aktivitet p fritiden- ett uppdrag fr idrottslraren? En kvalitativ studie om hur idrottslrare i grundskolan tnker kring sitt arbete

och hur de motiverar elever till fysisk aktivitet p fritiden

En kvalitativ studie om hur idrottslrare i grundskolan tnker kring sitt arbete

och hur de motiverar elever till fysisk aktivitet p fritiden

Children's physical activity in leisure time - a mission for the sports teacher?

Christian Cannerstad

Fakulteten fr humaniora och samhllsvetenskap

Psykologi

Examensarbete-C-uppsats 15 hp

Nina Svensson Fredrik Hjrthag

Camilla Kylin

2016-01-21

2

Sammanfattning

.

I studien tillmpades en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer

efter lmplighetsurval. Det innebar att deltagarna skulle arbetat som idrottslrare p lg och

mellanstadiet, hade en idrottslrarexamen och att de jobbat minst ett r inom yrket. Syftet med

studien var att underska hur idrottslrare i yngre grundskolan tnker kring sitt arbete fr att

motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden.

Data bearbetades och analyserades med hjlp av en tematisk analys. De tv teman som

analyserades fram var Anpassad undervisning ochIntegration av fritiden i undervisningen.

Resultatet visade att deltagarna arbetade fr att motivera elever till fortsatt fysisk

aktivitet. De anpassar undervisningen p grupp och individniv nr det gller feedback,

anpassning av lektioner samt inflytandet i undervisningen. Resultatet visade ocks att

deltagarna fr in fritiden i undervisningen, det vill sga freningsliv samt teknik och trender

som r populra fr eleverna.

Nyckelord: Motivation, idrottslrare, fysisk aktivitet, skolelever

3

Abstract

The study applied a qualitative approach in form of nine semi-structured interviews

as appropriate selection. This mean that the participants would be working as sports teacher at

low and middle schools, had a proper sports teacher education, and that they have worked at

least one year. The purpose of this study was to investigate how sports teachers working within

younger elementary school perceives their own work of motivating students to continue

physical activity on their leisure time. Data were processed and analyzed using a thematic

analysis. The two themes analyzed were "adapted education" and "Integration of leisure in

teaching".

The results revealed that participants actively worked with motivating students to

continue physical activity on their leisure time. They adapt teaching at group and individual

level in terms of feedback, adaptation of lessons, and influence teaching. Furthermore, the

results also suggests that participants get in leisure time in teaching, through activities such as

sports clubs, technology, and trends that are popular for students.

Keywords: Motivation, physical education, physical activity, students

4

Frord

Som blivande idrott och psykologilrare har jag alltid fascinerats av idrottspsykologi

och beslutade mig fr att jag ville underska fenomenet. Det stora intresset ger ocks mjlighet

fr mig sjlv att ta del av verktygen i mitt kommande yrke. Ett stort tack till alla tillmtesgende

idrottslrare som jag ftt mjlighet att trffa, ni alla r bra fredmen.

Jag vill tacka Hkan Hellstrm fr alla timmar jag njutit av din musik och hllit uppe min egen

motivation under arbetets gng. Vill ven rikta ett stort tack till min blivande fru Emma som

har sttt ut med mig och stttat mig.

Tack till handledarna Nina Svensson och Fredrik Hjrthag samt till mina

studiekamrater Emma Oskarsson och Ardita Beqiri fr den kontinuerliga feedbacken och

skapandet av en positiv och givande lrandemilj.

Den mtta dagen, den r aldrig strst.

Den bsta dagen r en dag av trst.

Nog finns det ml och mening i vr frd -

men det r vgen, som r mdan vrd.

Det bsta mlet r en nattlng rast,

dr elden tnds och brdet bryts i hast.

P stllen, dr man sover blott en gng,

blir smnen trygg och drmmen full av sng.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Ondligt r vrt stora ventyr.

KARIN BOYE

5

Inledning

Fysisk inaktivitet r enligt Vrldshlsoorganisationen (2009) den fjrde strsta

orsaken till tidig dd i hginkomstlnder i vstvrlden. Fysisk aktivitet r frdelaktig fr

barns tillvxt och utveckling, de flesta barn i utvecklade lnderna r dock otillrckligt fysiskt

aktiva (Pabayo et al., 2012). D barn utvecklar rrelsefrmga och bygger upp skelett och

muskler genom att vara fysiskt aktiva kar risken fr ohlsa vid otillrcklig fysisk aktivitet

(World Health Organization, 2010). Det moderna utvecklade samhllet, med ny teknik tycks

stlla allt mindre krav p fysisk anstrngning i de dagliga aktiviteterna och som en fljd av

detta har vervikt och stillasittandet bland barn kat hos majoriteten av landstingen i Sverige

(Folkhlsomyndigheten, 2014). vervikt och brist p fysisk aktivitet kan vara en av flera

orsaker till en rad folksjukdomar som diabetes, hjrtsjukdomar, cancer och stressrelaterade

sjukdomar (Folkhlsomyndigheten, 2014). Enligt World Health Organization (2015) r en

femtedel av mnnen och en fjrdedel av kvinnorna i europeiska lnder otillrckligt fysisk

aktiva. Den genomsnittliga frekomsten av vervikt bland europeiska barn och ungdomar r

drygt en fjrdedel bland 11-ringarna, pojkar tenderar att ha hgre frekvens av vervikt n

flickor (World Health Organization, 2015). Begreppet fysisk aktivitet definieras

Kroppsrrelse produceras genom sammandragning av skelettmuskulatur som vsentligen

kar energifrbrukningen (Caspersen, Powell & Christenson, 1985, s.126). Fysisk aktivitet

kan frknippas men inte likstllas med motion, ven om bda begreppen innefattar aspekter

som kondition, muskelstyrka och syreupptagningsfrmga. De tre aspekterna r en positiv

utveckling av fysiskt aktivitet. Enligt rekommendationer br barn gna sig minst en timme av

lagom till intensiv fysisk aktivitet per dag (Raustorp, 2010). Intensiv fysisk aktivitet kan

innefatta pulstrning, styrke-belastning, samt motorisk trning (Raustorp, 2010). Forskning

visar tendenser p att barns fysiska aktivitet kar ngorlunda, att barn allt mer aktiverar sig

fysiskt men inte tillrckligt enligt de rekommendationer som finns, samtidigt som fysisk

inaktivitet och dataanvndning kar, vilket leder till en kollision (Statens folkhlsoinstitut,

2011). Idrottsmiljn i skolan r en viktig plats fr att frmja fysisk aktivitet och motivationen

till fysisk aktivitet eftersom skolidrotten tenderar att vara den enda miljn dr barn har

tillgng till fysisk aktivitet. Idrottslraren r en av de aktrer som kan pverka och utveckla

barns motivation till fysisk aktivitet (Lindwall, 2008). I takt nr vervikt och fysisk

inaktivitet kat s har idrottsundervisningen i skolan minskat under tid. Sandahl (2002)

menar att timplanen idrottsundervisningen har frndrats genom olika lroplaner,

Lroplanen Lgr 80 som styrdes av staten erbjd idrottsundervisning tre timmar i veckan och

nr lroplanen Lpo 94 infrdes blev skolan mer kommunalt styrd fick eleverna en till tv

6

timmar idrottsundervisning per vecka (Sandahl 2002). ven om timplanen minskade

obligatoriska idrottstimmar s kade skolornas valfrihet och mjligheter, bland annat

elevens val. Det frmjade ocks skolorna som kunde erbjuda idrottsprofiler (Sandahl

2002). Riksidrottsfrbundet studie (1996) visade att tre fjrdedelar av skolorna upplevde att

idrottsundervisningen minskade i och med lroplansreformen. Dagens lroplan Lgr 11 fr

idrott och hlsa ska idrottstimmarna frdelas under hela grundskolan p 500 timmar, vilket r

lika mnga timmar som Lpo 94 hade i lroplanen (Skolverket 2011).

En teori som har anvnds i forskningen kring skolbarns motivation och beteende till

fysisk aktivitet Self Determination Theory (SDT) (Ryan och Deci, 2000). SDT handlar

sledes om motivationsfaktorer ssom energi, uthllighet och riktning, som pverkar alla

former av aktiviteter (Ryan & Deci, 2000).

SDT beskriver tre typer av motivation. Amotivation, Inre motivation samt Yttre

motivation. Amotivation beskrivs som en omotiverad individ, en individ som har brist eller

ingen motivation alls till fysisk aktivitet (Ryan & Deci, 2000). Inre motivation beskrivs som

vr inre motivator att utfra aktiviteter, en knsla av engagemang och att utfrandet av

aktiviteten r av eget inre intresse (Ryan & Deci, 2000). Yttre motivation beskriver att

mnniskor utfr aktiviteter p grund av yttre faktorer ssom uppmuntran, belning, straff

eller press. SDT stdjer frmst tre primra psykologiska behov som kompetens, autonomi och

samhrighet. De tre psykologiska behoven r viktiga i motivationsarbetet och inriktar sig i

sociala sammanhang. Den hr delen av teorin r mer inriktad mot den inre motivationen som

i sin tur kan ge ett inre vlbefinnande. Nr individen har ntt de tre psykologiska

grundbehoven utvecklas en stor lust och individen finner vlbehag (Deci & Ryan, 2000).

Autonomi som r ett psykologiskt behov handlar i kontexten om hur mnniskor

knner tillfredstllelse till att pverka sig sjlva och sina situationer. Individerna med

autonomi kan intressera och engagera sig i frivilliga aktiviteter och kan dessutom vara

grundare till sitt eget beteende vid utfrandet av aktiviteten. (Deci & Ryan, 2000). I

Stradage, Duda & Ntoumanis (2003) studie kring hur idrottslrare motiverar elever till

fortsatt fysisk aktivitet kom de fram till att idrottslraren kan ka elevernas knsla av

autonomi genom att tilldela dem ledarroller eller involvera eleverna i beslutsfattanden. Det

gynnar elever med idrottserfarenheter och elever med mindre idrottserfarenheter. Detta std

av lraren kan skapa mjligheter fr eleverna till ett sjlvbestmmande frhllningsstt. De

elever som upplevde ett sjlvbestmmande beteende under idrottslektionerna visade sig ocks

ha en hgre avsikt att vara fysik aktiva p fritiden. Stradage, Duda & Ntoumanis (2003)

7

studie visar att mnet idrott i skolan har potential att gynna mnga elever till fortsatt fysisk

aktivitet och drmed frbttra folkhlsan.

Det andra psykologiska behovet r kompetens, vilket handlar om att mnniskor

utfr handlingar efter egna frutsttningar och prestationsfrmga, en frstrkning eller ett

bevarande av kompetensen vi redan frfogar ver. Kompetensen handlar i detta fall inte om

frmgan till prestation i aktiviteten utan snarare tron p den egna frmgan och

verkningsgrad i den stundande aktiviteten (Deci & Ryan, 2000). I Wery & Thomsons (2013)

forskning s mter lrarna sina elever efter elevernas frutsttningar, hga men uppneliga

ml br skapas vilket skapar en progression i undervisningen samt att involvera eleverna i

aktiviteterna. Detta skapar knslan av bde delaktighet och kompetens hos eleverna.

Skolinspektionens granskning (2012) belyser ocks att idrottslraren br tillmpa

undervisningen efter elevernas frdigheter och frutsttningar samtidigt som idrottslraren

stndigt behver utveckla sin egen kompetens fr att kunna variera undervisningen.

Individanpassad undervisning skapar mjligheter fr alla elever att n mlen vilket ocks

kar elevernas knsla av kompetens (Wery & Thomson, 2013). Ntoumani (2001) forskning

visar liknande resultat och beskriver att elever inte br jmfra sig med andra elever under

idrottslektionerna. Den enda jmfrelsen ska uteslutande ske med elevens egna individuella

prestation samtidigt som elevens val av aktivitet eller svrighetsgrader i en stundande

aktivitet ska ge mjlighet till att tillfredsstlla elevernas psykologiska behov. Elever kan d

knna en inre och sjlvbestmmande motivation som i sin tur gr att eleven knner

tillfredsstllelse under idrottslektionen, ger en hgre arbetsinsats p lektionen och frmjar

fortsatt fysisk aktivitet p fritiden (Ntoumani, 2001).

Samhrighet r det tredje och sista psykologiska behovet. Individens knsla av

samhrighet r kopplad till att mnniskor knner sig accepterade av andra mnniskor i en

grupp och upplever meningsfullhet i interaktionen med andra mnniskor (Deci & Ryan

2000). Idrottslrare br skapa en lrandemilj dr fokus ligger p samarbetet mellan elever

samtidigt som eleverna sjlva har mjlighet till ett enskilt kunskapshmtande (Ntoumani,

2001).

Det finns ett par underteorier till SDT som beskriver den inre motivationen.

Cognitive evaluation theory (CET), r en utav de underteorierna vilken beskriver hur sociala

kontexter frmr att strka eller reducera individens inre motivation (Deci & Ryan, 1985).

CET beskriver att feedback, belningar samt kommunikation kan mjliggra att individen

upplever kompetens och knner en meningsfullhet i aktiviteten vilket vidare kan leda till

tillfredstllelse under aktiviteterna (Deci & Ryan, 1985). En lmplig personlig utmaning,

8

effektiv och givande feedback utan nedltande kritik mjliggr att den inre motivationen hos

individen strks. Wery & Thomsons (2013) forskning visar att lrarna vill ge eleverna ett

vrdefullt sammanhang mellan aktiviteten och hemmamiljn. Vidare menar Wery &

Thomson (2013) att aktiviteterna och ven lektionens vanliga rutiner skall knnas

underhllande, intressanta och roliga. Forskning visar att en kombination av ett

sjlvbestmmande handlingstt och stttning frn idrottslraren kan pverka att utvandet av

fysisk aktivitet utvecklas (Hagger & Chatzisarantis, 2008). Negativ kritik och obefintlig

feedback i utfrandet av aktiviteten kan pverka motivationen negativt (Deci & Ryan, 1985).

Tidigare forskning p lrare belyser att feedback och berm br anvndas fr att motivera

elever, dock r det viktigt att feedbacken r konkret, s att eleverna frstr och kan ta till sig

feedbacken (Wery & Thomson, 2013). Idrottslrares frberedelse br innefatta att lraren

sjlv innehar en kompetens kring hur de kan utveckla eleverna fysiska frdigheter till en

livslng fysisk levnadsvana (Thompson et al. 2003). Med tanke p att folkhlsan blir allt

smre, barns vervikt och stillasittande kar vilket kan leda till sjukdomar och fr tidig dd i

ett hginkomstland som Sverige. Den fysiska aktiviteten och obligatoriska idrottslektionerna

i skolan har minskat under reformerna av lroplanerna. Idrottslrarna har en mycket viktig

roll utifrn ett folkhlsoperspektiv, d idrottslrarna kan vara den enda aktren fr fysisk

aktivitet hos barn som kan pverka en livslng attityd till fortsatt fysisk aktivitet. Det finns

motivationsteorier kring skolbarns motivation och beteende till fysisk aktivitet men vldigt

lite forskning i Sverige hur idrottslrare faktiskt motiverar barn till en inre motivation s det

frmjar fortsatt fysisk aktivitet p fritiden. Hur tnker och arbetar idrottslrare i Sverige fr

att motivera barn till fortsatt aktivitet p fritiden?

Syfte

Syftet med studien var att underska hur idrottslrare i yngre grundskolan tnker

kring sitt arbete fr att motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden

9

Metod

Deltagare

Studien har utgtt frn ett lmplighetsurval, vilket var deltagare som passade in i

inklussionskriterierna. Nio deltagare som arbetar som idrottslrare har intervjuats.

Inklussionskriterierna fr deltagandet var att de arbetat som idrottslrare p lg och

mellanstadiet och att de hade ngon form av idrottslrarexamen p hgskola eller universitet.

Idrottslrarna behvde ha minst ett rs erfarenhet av idrottslraryrket. Att deltagaren skulle ha

minst ett rs erfarenhet av yrket har bestmts p grund av att deltagarna skall ha ftt

erfarenhet av sin roll och ha ngon form av relation till eleverna.

Fem mn och fyra kvinnor deltog i studien. Deltagarnas ldrar varierade mellan 24

r och 60 r. Tv av deltagarna undervisade enbart fr lgstadieelever, tv deltagare

undervisade enbart fr mellanstadieelever och fem deltagare undervisade fr bde

lgstadieelever och mellanstadieelever. Samtliga deltagare hade en idrottlrarexamen och

erfarenheten av idrottslraryrket varierade mellan 1,5 r och 33 r. Deltagarnas tjnster var

varierade, sex av nio deltagare arbetade 100 procent som idrottslrare och de resterande

tjnsterna var p mellan 50 procent och 85 procent. Deltagarna som inte arbetade heltid hade

andra uppgifter p skolorna utver idrottslrartjnsten.

Datainsamlingsmetod

I studien tillmpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Intervjuer r anvndbara nr forskaren undersker respondenters personliga upplevelser och

erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2009). Studien underskte idrottslrares upplevelser och

erfarenheter, drfr har en kvalitativ intervjustudie utfrts. Intervjustudien utgick frn

semistrukturerade intervjuer, vilket gett kvalitativ data. En semistrukturerad intervjuguide har

skapats som hjlp fr att svara p det huvudsakliga syftet i studien (se bilaga 1).

Intervjuguidens frgor har skapats samt gett std fr fljdfrgor. Frgorna var ppna, vilket

gr att deltagarna ftt bertta vad de sjlva tycker r vsentligt vilket gav utrymme att prata

fritt. Fljdfrgorna skapades fr att f mer information och utvecklade svar i intervjun, men

ocks ett std till intervjun. Intervjuerna ppnades med bakgrundsfrgor fr att deltagarna

skulle bli mer bekvma i intervjuerna samt fr att bakgrundsfrgorna rr

inklussionskriterierna. Drefter fokuserades frgorna kring studiens syfte, om och hur

idrottslrare motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet. Frgor om idrottslrarnas syn p

mjligheter, uppmuntran samt planering. Berttade respondenten ngot som upplevdes

intressant kunde intervjuaren ge respondenten mjlighet att utveckla svaren. Avslutningsvis

10

fick respondenterna mjlighet att sjlva bertta ngot de tyckte kunde tillfra studien.

Drefter transkriberades ljudinspelningarna ner i text exakt efter ljudinspelningen, med

undantag av harklingar hostningar och hummanden som inte tillfr intervjun ngot, liksom

utfyllnadsord. Detta gjordes fr att transkriberingarna skulle ge sammanhngande text, vilket

gjorde det lttare att analysera data vilket Kvale & Brinkmann (2009) ocks fresprkar.

Genomfrande

Samtliga idrottslrare blev tillfrgade att delta i studien genom telefonkontakt.

Drefter skickades informationsmail (se bilaga 2) till deltagarna och deltagarnas rektorer fr

mer information och samtycke till deltagandet. Gav deltagarna och rektorerna samtycke

bestmdes plats fr intervjun tillsammans. Samtliga intervjuer gde rum p deltagarnas skolor

som respondenterna freslagit och intervjuerna genomfrdes i deras egna arbetsrum eller annat

konferensrum. Vid intervjutillfllet fick deltagarna muntlig information om studien, liknande

som informationsbrevet, det vill sga att intervjun var frivillig och deltagarna kunde avbryta

intervjun utan att ange skl till avbrottet. Deltagarna tillfrgades ven om tillstnd att spela in

intervjuerna. Samtliga nio intervjuer genomfrdes utan avbrott. Intervjuerna spelades in med

hjlp av en smartphone och en inspelningsapplikation som direkt efter varje intervju skickades

till mailadress fr att skra upp det inspelade materialet. De nio intervjuerna varade mellan 35-

58 minuter vilket gav en totaltid p 338 minuter. Nr intervjuerna var frdigstllda

transkriberades de ned i text vilket gav 115 sidor transkriberat material.

Databearbetning

Data analyserades genom en tematisk analys. Den tematiska analysen har utgtt frn

en sexstegsmodell av Braun & Clark (2010). Analysen fokuserar p att upptcka och leta efter

mnster och struktur i data som r relevanta och av intresse i studiens syfte. Studiens syfte var

att finna mnster i hur idrottslrare motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden.

Analysmetoden anvndes eftersom frdelarna med en tematisk analys r flexibiliteten som kan

ge en rik, detaljerad data och att den ger en viss frihet (Braun & Clark, 2010). Analysens

flexibilitet gr att analysen inte r lika teoretisk bunden som andra analysmetoder, vilket r en

frdel (Braun & Clark, 2010). Den tematiska analysen anvndes fr att fr att f ett rikt

material, gruppera mnstret i teman och fr att undvika att visst material utrensas i analysen.

Teman uppkom och namngavs slutligen efter studiens syfte.

Frsta steget i Braun & Clark (2010) sexstegsmodell r att bekanta och lsa sig in i

det transkriberade materialet och finna mnster och betydelsefulla meningar. Under denna fas

11

antecknades och markerades ider i materialet ner p papper. Det andra steget i

sexstegsmodellen pbrjades kodning dr meningsbrande ord och meningar namngavs som

potentiellt skulle komma att bli prototeman och faststllda teman vid senare tillflle (se bilaga

4). Braun & Clark (2010) beskriver prototeman som teman i den inledande fasen som brjar

bli intressant fr studiens syfte. I det utskrivna transkriberade materialet klipptes relevanta ord

och citat ut. Citat och ord lstes noggrant, sorterades och namngavs fr att sedan lgga koderna

i kuvert dr det tyckes passa in. Ord eller citat som inte var relevant fr studiens syfte namngavs

och sparades eftersom det kunnat komma till anvndning vid ett senare tillflle. Den tredje

fasen i modellen analyserades de namngiva kuverten med varandra fr ett frska hitta mnster

och kombinationer av andra prototeman och kuvert som passade in i mer vergripande teman.

Tankekartor skapades fr att kunna se om det fanns ngot relation mellan prototeman (se bilaga

4). I denna fas uppkom ocks huvudteman. I den fjrde fasen i sexstegsmodellen frfinades

huvudteman fr att frhindra att det tcker in p andra teman eller att koppla ihop teman som

passar in p varandra. I den femte fasen delades data in i tv huvudteman som kom att bli

Anpassad undervisning och temat Integration av fritiden i undervisningen. I den sjtte och

sista fasen skapades resultatet vilket r krnan i studien.

Reliabilitet och validitet

I en kvalitativ studie utvrderas validiteten genom en vrdering om hur grundligt

studien har utfrts samt hur studien upplevs tillfrlitlig och ndamlsenlig (Smith 2008).

Validiteten i en intervjustudie handlar till stor del om intervjuarens egen skicklighet i hela

forskningsprocessen (Kvale & Brinkmann, 2009). En pilotstudie utfrdes med en idrottslrare

som passade in i inklussionskriterierna, vilket kunde justera och utveckla intervjuguiden

vidare. En pilotintervju ger mjlighet till kad intervjufrdighet vilket ven kan ka validiteten.

Josselson (2013) menar att trna intervju med andra individer kan vara positivt och frmjar

intervjuskickligheten. Det ger ocks utrymme fr att samtala, diskutera och analysera

pilotintervjun eftert. Intervjuguiden, analysen och redogrelsen har under studiens frlopp

kontrollerats fr att avstyra bias och ogiltigt resultat i studien. Den stndiga kontrollen under

studien kar studiens neutralitet och minskar risken fr att f ett frgat resultat av intervjuarens

tidigare frfrstelse av fenomenet (Kvale & Brinkmann, 2009). Intervjuguiden har varit under

stndig process och utveckling d analysen har vid flertalet gnger lsts igenom fr att inte

frbise relevant och viktig information. Citat har anvnts och kontrollerats fr att strka

resultaten. Under hela studien har det funnits en strvan efter att hlla en rd trd genom arbetet,

vilket mjliggr att lsaren sjlv fr avgra studiens kvalit.

12

Reliabilitet frbinder sig med studiers tillfrlitlighet och berr mnga gnger om

forskningens resultat kan terges av andra individer (Kvale & Brinkmann, 2009). Syftet med

studien var dock inte att resultatet skulle generaliseras utan resultatet skulle utka mnniskors

insikt och vetskap fr det fenomen som undersktes. Genom att deltagarna fick

informationsbrevet en tid innan intervjutillfllena kunde de frbereda sig p studiens mne och

vilket hjer reliabiliteten. Genom att undvika ledande frgor s minskar risken fr att

deltagarna svarar som de tror intervjuaren vill hra, vilket kar reliabiliteten (Kvale &

Brinkmann 2009). Med hjlp av fljdfrgorna gav det mjlighet fr intervjuaren att verifiera

det deltagarna sagt samt djupare svarsfrekvens frn deltagarna (Smith 2008). Intervjuerna

spelades in med hjlp av en erknd smartphoneapplikation som kontrollerades noga innan

intervjuerna. Kvale & Brinkmann (2009) anser att inspelning av intervjuerna mjliggr att

intervjuaren kan fokusera p intervjusituationen vilket leder till att kvalitn i intervjun kar.

Intervjuerna gde rum p respektive deltagares arbete i en lugn och tyst milj utan

strningsmoment. Josselsson (2013) menar att intervjuns kvalit frbttras nr deltagarna

befinner sig i knd, lugn och trygg milj, vilket hjer reliabiliteten. Transkriberingarna har

noga lsts igenom flertalet gnger och har skerhetsstllts genom att lyssna p ljudfilerna s

transkriberingen och ljudfilen var verensstmmande. Genom ett empatiskt frhllningsstt

kunde deltagarna uppleva att intervjuaren var intresserad, lyhrd och frdjupande, vilket

mjliggjorde hgre svarsfrekvens och fljdfrgor vilket kar validiteten (Josselson, 2013).

Etiska vervganden

Etiska anvisningarna har hafts i tanke genom hela studien, vilket har varit de fyra

huvudkraven som Vetenskapsrdet (2011) fastlagt angende forskningsetiska principer. Ett

etiskt protokoll skrevs efter rekommendation av Helsingforsdeklarationen (2013) och innan

kontakt med deltagare behvdes protokollet godknnas av handledare (se bilaga 2). Samtliga

deltagare har ftt information om forskningsetiska principerna gllande konfidentiellkravet,

samtyckeskravet, informationskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrdet, 2011). Studien

har behandlats konfidentiellt d all information som kan kopplas till individerna inte finns med

i transkriberingarna, riktiga namn har bytts ut till fiktiva namn och andra aspekter som

idrottsfreningarna i nrheten av respektive skolor har tagits bort. Merparten av

personuppgifter r sledes avidentifierade i transkriberingarna. Deltagarna gavs information

om att ljudinspelningarna skulle frstras efter frdigstlld uppsats och att de hlls p ett skert

stlle tillsvidare. Samtliga deltagare har givit samtycke samt ftt information vid flera olika

tillfllen, dels muntligt ver telefon nr kontakt togs med deltagarna, dels hade de mjlighet att

13

ge samtycke nr informationsmailet skickades samt innan intervjuerna. Deltagarna fick sledes

information om hur studien skulle g till, att intervjuerna skulle ta ungefr 60 minuter, studiens

syfte och att deltagandet var frivilligt och de kunde nrsomhelst avsluta intervjun utan att ange

anledning till det. Deltagarna fick information om hur de kunde f tag i den frdiga studien och

vart de kunde vnda sig om deltagarna hade ngra frgor angende studien.

Resultat

Tema 1: Anpassad undervisning

Anpassning r ett primrt element fr att motivera elever till fortsatt fysisk aktivitet

p fritiden. Att motivera elever till en fysisk aktivitet r en process som stndigt pgr i arbetet

av olika slag som feedback, anpassning samt elevernas inflytande. Att utg ifrn samt studera

det individuella lrandet och p gruppniv blir vsentligt fr att skapa underlag som kan

utveckla lrarens arbeta i att motivera eleverna vidare. Feedback och stttning r ngot som

terkommer frekvent, hr beskrevs mestadels positiv feedback beroende p individen och

dennes erfarenheter av fysisk aktivitet. Deltagarna anvnder olika strategier i sin feedback fr

de elever som r vana vid fysisk aktivitet, r freningsaktiva eller anses duktiga mot de elever

som inte r fysisk aktiva och anses som svaga i mnet. Deltagarna arbetar i ett klimat fr att

varje elev efter sina frutsttningar ska f knslan av att de r kompetenta och klarar av

aktiviteterna. Positiv feedback anvnds fr att gra eleverna positiva till aktiviteten, som vidare

kan motivera eleven till fysisk aktivitet efter skoltid.

Man fr lirka lite sdr p idrottslektioner, frska sttta p olika stt, beroende p

vilken bakgrund man har. Allts r det ngon som idrottar p fritiden s kan man peppa

lite hrdare [] jmfrt med dom jag blir glad ver att de bara springer

Positiv feedback beskrivs av deltagarna som komplimanger och ger eleven berm fr

ngonting eleverna har gjort bra. Eleverna fr ocks chans att visa upp det fr vriga i gruppen.

Detta fr att eleverna ska knna sig kompetenta och f ett sjlvfrtroende vid den stundande

aktiviteten, bde infr klassen och p en personligt utvecklande niv. P s stt kan alla elever

knna sig sedda av deltagarna, vilket strker eleverna och tron p sig sjlva fr fortsatt fysisk

aktivitet.man ger positiv feedback till eleverna men ocks i strre grupp. S att alla fr ta

del av feedbacken [] d fr personen knna, oj shit, att jag fick visa alla fr jag gjorde

ngonting jttebra Den positiva feedbacken r ngot som anvnds av alla idrottslrare i strre

utstrckning n konstruktiv feedback ven om konstruktiv feedback tillmpas i viss mn. Den

14

positiva feedbacken anvnds fr att motivera och entusiasmera eleverna till fortstt fysisk

aktivitet. Detta menar deltagarna kan ge en positiv bild av aktiviteterna och upplevs kunna ka

elevernas sjlvfrtroende, vilket leder till att idrottslrarna kan tipsa om aktiviteter p fritiden

som eleven behrskar p ett tillfredstllande stt... du friidrott kanske [] vore ngot fr dig.

Att man slnger in sn dr kommentar sdr till de som inte r aktiva p fritiden fast fr att

frska f dom att brja med ngonting.

Idrottslrarna arbetar fr att anpassa lektionerna bde p gruppniv- och individniv.

Det hela r inte helt oproblematiskt eftersom det ibland kan saknas resurser i skolan,

exempelvis hur lng lektionstid eleverna har, hur mnga tillfllen per vecka, hur gruppstorleken

ser ut och hur idrottssalen r tillmpad. Lrarna har en grovplanering med lroplanen som

utgngspunkt, planeringen r oftast liknande fr alla klasser, men de anpassar efter grupp och

efter individerna. Frst vergripande, sen fr klass, s beroende p olika tempo och hur

snabbt man nr dit och sedan p individniv Det finns olika sorters klasskonstellationer, det

kan ven skilja p konstellationerna i samma rskull och individerna i klasserna. Srskilda

klasser och individer r mer vana vid fysisk aktivitet och freningsliv. Dessa elever r drmed

mer bengna att tvla och rkna pong under idrottslektionerna n klasserna och individer som

upplevs mer ovana och mindre intresserade av fysisk aktivitet och tvling. Hr finns ett omrde

som lrarna aktivt arbetar med, bde p gruppniv- och individniv s att alla elever ska tycka

idrottslektionerna r roliga, intressant och inspirerar till fortsatt fysisk aktivitet. Man fr knna

efter lite hur gruppen r och hur gruppen klarar av det. Jag vill inte att ngon knner sig

utsttt, det fr inte hnda.

Ett vanligt terkommande samtalsmne r fotbollskillen eller fotbollskillarna i

klasserna som har svrt att skilja p deras freningsliv och idrotten i skolan. Dessa

fotbollskillar kan utses som informella ledare i gruppen. De upplevs ofta mer

tvlingsinriktade och upplevs ha svrt att samarbeta med vriga elever som inte r fysisk aktiva

eller r vana vid tvlingsmoment eller r svagare n de eleverna. Fotbollskillarna tenderar att

ta ver lektionen och det kan leda till att elever tappar intresse d de inte fr vara delaktiga i

lika hg grad vilket ocks pverkar att de inte blir aktiva i den stundande aktiviteten. Det r

ngot som samtliga lrare arbetar emot och frsker anpassa lektionerna efter de elever som

inte ingr i fotbollskillarna. Denna grupp av fotbollskillar fr istllet trna p att sttta och

peppa de andra eleverna och trna p ledaregenskaper. Deltagarna har ven alternativa

aktiviteter som minimerar klyftan mellan de duktiga eleverna och de svagare eleverna s att

aktiviteten upplevs meningsfull och blir lika fr alla.

15

D kan man stta han som r superstjrna och gr alla mlen [] i ml fr det kanske

han behver trna p. [] man kra onetouchfotboll s ingen kan dribbla utan du

passar direkt, [...] Sen brukar vi kra toppsboll, det r rtt s kul istllet fr innebandy

och d blir alla lika dliga

Idrottslrarna frsker lyfta fram elever som r p grundniv och de elever som anses

ha mer erfarenheter fr ta ett kliv tillbaka fr att f fram de vriga eleverna och deras vilja att

delta. Eleverna fr chans att utvecklas efter deras frutsttningar, bde de aktiva eleverna och

de mindre aktiva. Duktiga elever ses mer sjlvstndiga och har chans att utvecklas genom att

idrottslraren anpassar vissa aktiviteter. Eleverna fr d mjlighet att vlja svrighetsgrad p

srskilda aktiviteter samtidigt som deltagarna kan uppleva detta svrt. Detta eftersom alla

elever ska tycka idrotten r meningsfull, lustfylld och utvecklande. En nskan om att ge en

positiv syn p fortsatt fysisk aktivitet. Det gller att anpassa s att dom som r lite bttre

tycker att det r roligt och att det r utmanande och att de som r lite smre tycker likadant.

Bortsett frn det centrala innehllet i lroplanen som lrarna utgr ifrn nr de planerar

undervisningen finns det ett utrymme fr elevers inflytande i undervisningen. Det frekommer

olika typer av inflytande. Elever fr vara med och bestmma en del olika aktiviteter under ret

vilket leder till att eleverna fr mjlighet att vlja ngot som de finner intressant och roligt och

som de sjlva kan knna sig framgngsrika i. Deltagarna upplever att motivationen kar till

fortsatt fysisk aktivitet, eftersom aktiviteten ofta vljs efter ngot eleverna knner sig duktiga

i. Om alla elever f vara med att bestmma kar anpassningen till varje elevs intresse och

frmga under lektionerna.

De fr sga vad de vill, sen fr man sga en sak var, men har en sagt fotboll en gng

s [] kommer inte bli fotboll tio gnger fr att tio har sagt det. Men s dom knner

att de r deras val och d gissar jag att de tycker det r roligt dr det r dom som valt

det hr

Utrymme fr inflytande och anpassande r inte enbart kopplat till aktiviteter eleverna

upplever lustfyllda fr egen del utan det handlar om hur och p vilket stt de ska n mlen i

lroplanen i specifika aktiviteter. Lroplanen r tolkningsbar och vgen till mlen r ppna

vilket skapar mjligheter till elevinflytande fr hur det ska n mlen. Lrarna ger utrymme fr

eleverna att vlja frutbestmda valmjligheter i specifika aktiviteter som eleverna sjlva

upplever tillfredsstllande samt att det blir en variation i undervisningen som ger mjlighet till

ett fortsatt intresse, utforskande och utveckling.

16

d kan jag sga med det hr, ska vi kra pardans? ska vi skapa en dans? eller vad

vill den hr gruppen? vad r intressant? [] Om det r nn som hatar Just Dance

och fr genomlida det i fem r s kommer dom ju hata dans sen

Tema 2: Integration av fritiden i undervisningen

Teknik och elektronik upplevs som ett vxande problem bland dagens ungdomar d

det upptar mycket tid. Det r dock viktigt att ta in samhllsutvecklingen och trender i en

lrandeprocess d det r ett uppskattat inslag i undervisningen. Lrarna frsker mta upp

elevernas intressen och trenderna som finns och utvecklas i dag. En annan process som tas

nmns r freningsliv och hur idrottslrarna arbetar fr att inspirera och f in freningslivet i

undervisningen som gynnar elever till en fortsatt fysisk aktivitet. Dagens teknik och inslag av

freningsliv i undervisningen ger ocks en kompetensutveckling i undervisningen, vilket ger

en roligare och bttre undervisning. Samtliga idrottslrare upplever att samhllet frndras i en

negativ riktning, tekniken tar ver barnens intressen, tv-spel, datorer och smartphones erbjuder

spel och sociala medier. Telefonerna r ett vanligt frekommande p rasterna och spontanleken

blir mindre vilket ven kan ses p elevernas fritid. Man bli ju orolig tycker jag. []Det finns

ju telefoner dator och tv-spel idag men telefoner framfr allt. Det r vrre n tv-spel och

datorer. Det digitala samhllet r idag under stndig utvecklig vilket gr att idrottslrarna

upplever att intresset hos mnga barn ven har frndrats ver tid. Elektroniken upplevs tagit

ver mnga elevers intresse bde p fritiden och p skolan. Hr finns det ven en utveckling i

idrottsundervisningen, d fler brjat tillmpar dagens teknik i undervisningssyfte. I den

upplevda negativa utvecklingen finns dock en chans att ta till vara p den. Jag kan inte tro att

jag kan motarbeta det, utan jag mste nyttja det jag kan. Dom kommer inte sluta anvnda

telefoner och surfplattor fr att jag sger att det r ohlsosamt Tekniken r ngot som

idrottslrarna nyttjar i undervisningssyfte vilket fr elevernas uppmrksamhet och intresse till

undervisningen och genomgngarna. Tekniken r inte enbart fr elevernas eget intresse, det r

ven mjligt att anvnda tekniken som en sorts spetskompetens i undervisningen, vilket kan

leda till att den kar kunskapen inom olika lrande omrden, ger utrymme att efterlikna en

experts rrelsemnster och bli inspirerad samt att kunna se en helhet och reflektera ver det.

nr vi kr friidrott, kula och lngdhopp s kan man pausa och se: hur r hennes

hnder dr, hur hon landar, s gr hon. S jag tror att fler har greppat det istllet fr

att jag str och berttar och visar [...] Dom r jttefokuserade

17

De tekniska hjlpmedlen som anvnds i undervisningen innefattar oftast ipads och

projektorer som kan ses p storbild av hela gruppen. De flesta deltagare upplever och pratar

mycket om barnens eget intresse fr just denna typ av undervisningsform. Dessutom r lrarnas

egen uppfattning att undervisningen upplevs roligare fr eleverna och att lektionen fr ett bttre

flde, strningsmoment minimeras och fokus ligger p det som faktiskt ska gras istllet fr

att se p varandra, vilket leder till att eleverna inte tycker det r lika jobbigt. Dans r ett tydligt

exempel p nr projektor anvnds och det r mnga lrare som upplever undervisningen i dans

som svr och att de inte har den rtta kompetensen fr att undervisa i detta mne p ett

tillfredstllande stt. Kopplar de upp en projektor med en modern dans med mnniskor som

innehar en spetskompetens upplever deltagarna att undervisningen blir roligare, mer

meningsfull och motiverande. Elevernas fokus till uppgiften ger ocks mjlighet fr lraren att

hjlpa elever som behver std, vilket inte blir lika ltt om lraren sjlv hller i danslektionen.

Med projektorn r det nedslckt s tycker de som r lite smre att det inte r lika

jobbigt. [...] S det blir lite hftigare om jag har en hftig dans p projektorn [] det

blir lite som en kompetenshjare samtidigt som man kan lra ut under tiden [] Det

blir lite som tv lrare p dom hr lektionerna

P internet r mycket lttillgngligt i egenskap av dans, yoga, rrelseprogram och

professionella idrottsutvare. Med tanke p att de flesta elever har smartphones, ipads eller

datorer ppnas mjligheter upp fr strre motivation och verktyg att anvnda till fortsatt

aktivitet p fritiden.

Ngra frldrar har sagt att: - jag undrar var ungen r och smyger och kikar vad de

gr. Och d str dom med telefonen framfr sig och trnar p sitt rum. Och smsyskon

kommer och sger att de har dansat med storasyskonen varje dag i tv veckor

Fr att vinna elevernas uppmrksamhet och pverka dem till att motiveras till fysisk

aktivitet p fritiden r det ndvndigt att bli medveten om vad som upplevs inne och vad som

intresserar eleverna p fritiden, vad som r trendigt just nu. Hr handlar det inte om tekniken

utan mer trendiga aktiviteter och tv -program. Parkour r en aktivitet som samtliga idrottslrare

har insett r en utvecklande rrelsetrend bland eleverna runt om p skolorna. Ett namnbyte frn

hinderbana som nu blivit parkuorbana har frndrat synen p aktiviteten vilket idrottslrarna

utnyttjar med gldje, eftersom deltagarna upplever eleverna mer motiverade. Det r ju bara

som parkour, som nu pltsligt har lyft redskapsgympa. Nu r det pltsligt okej att ta fram

18

redskap som en del faktiskt klagade p frut. Idrottslrarna upplever det som ett intresse som

kommer frn internt och Youtube dr det finns massor med parkourklipp. Lrarna har flertalet

elever som ven har brjat med parkour p fritiden. Som jag har frsttt det av frldrar som

kommit fram och sagt: - att du har ftt min unge att brja p parkour.

Trenderna behver allts sledes inte handla om aktiviteter som r populra, det r en

frdel att vara uppdaterad och plst om vad eleverna gr p fritiden men ocks vad det r fr

populra tv-program och frska anvnda det i undervisningen. Gladiatorerna, Spring och

Ninja Warrior r frekommande aktiviteter som ocks r tv-program som upplevs populra hos

barn. Det ger ett intresse fr aktiviteten samtidigt som de trnar olika frmgor p olika stt

som kan ge ett fortsatt intresse. Tv-programmet spring blir en variant av orientering som finns

i kursplanen, Gladiatorerna och Ninja Warrior r allts redskapsbaserade hinderbanor och

aktiviteter. Gladiatorerna r ett program dr individer utmanas av stora gladiatorer i diverse

aktiviteter och hinderbanor. Ninja Warrior r ett program dr personer frsker sig p att klara

vrldens tuffaste hinderbana. Det gller ju att hitta saker, man tror man fr hnga med[]

vad hnder, vad gr det p tv? Jag ska kra [] Ninja Warrior exempelvis, slr jttemycket.

Spring r ett annat program som gr ut p att springarna fr uppdrag och ska frska gmma

sig fr jagarna, vars uppdrag r att frska f tag p springarna. Vilket anvnds fr att trna

orientering och f eleverna intresse och nyfikna p detta mne.

Jag kallar det fr spring istllet fr orientering. Det gller att hitta lite omvgar p

namn man kr s att eleverna glmmer bort det man trnar p och ser det roliga. []

men sen kanske man gillar orientering

Integrera freningsliv i undervisningen r vanligt frekommande ven om det kan

utvecklas hos idrottslrarna. Det finns en nskan om att de blir ett stndigt frekommande

inslag i idrottsundervisningen dock upplever lrarna tidsbrist och ekonomiska svrigheter till

det. Freningar besker skolorna och undervisar i ett specifikt idrottsmne och besitter en

spetskompetens som idrottslraren inte har. Kompetensen hos ledaren leder till att eleverna blir

motiverade i aktiviteten. Vi brukar ta in lite freningar sdr [] Fr det r ju s, det r ju

alltid intressantare just med spetskompetensen. Dom kan det hr bttre n vad jag kan. Det

upplevs mer intressant fr eleverna om ngon kunnig inom ett specifikt omrde kommer p

besk, eleverna har chans att stlla frgor till freningsrepresentanten vilket r positivt i den

aspekten att de fr en ny rst att lyssna p. D kan de stlla frgorna direkt till trnaren, s

det r det som r frdelen, sen kanske det inte r intressant att bara lyssna p mig Det ger en

19

mer seris och bttre bild av den specifika aktiviteten, speciellt om det kommer en elitspelare.

Elitspelare har en mycket stor kompetens inom sitt omrde vilket eleverna kan se upp till.

Lrarna upplever att det ltt blir slentrianmssig undervisning om bara deltagarna sjlva

undervisar i alla aktiviteter. Freningsaktiva tillfr och utvecklar ett strre intresse hos eleverna

under lektionerna vilket kan leda till ett fortsatt intresse fr fysisk aktivitet. Det vart mer

konkret hur det fungerar, och att f hra det frn en elitspelare och f en annan uppfattning

n om jag sger att jag spelat basket i skolan. det hjer intresset fr dom ocks. Freningarna

vill vrva fler medlemmar, freningarna och idrottslraren marknadsfr idrotten. Lrarna tar in

spetskompetens vilket utvecklar ett strre intresse hos eleverna d de fr chans att prova p

olika idrotter och kommer p s stt nrmare ett freningsliv fr att frhoppningsvis hitta ngot

de sjlva finner intressant. Vi fick testa p bgskytte och hon fick knslan att det var hennes

grej [] hon hatade idrott men just bgskytte fick hon prova p och tyckte det var skitkul och

var kvar i ver 10 r. Det frekommer i stor utstrckning att idrottslrarna sjlva tipsar om

olika freningar som finns i nrheten. ..sen kan man tipsa elever om att vi har ju en

badmintonfrening hr och det finns en handbollsklubb och en hockeyklubb

Diskussion

Syftet med studien var att underska hur idrottslrare i yngre grundskolan tnker kring

sitt arbete fr att motivera skolelever till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden. Sammantaget

visade resultatet att deltagarna arbetade fr att motivera elever till fortsatt fysisk aktivitet. De

anpassar undervisningen p grupp och individniv nr det gller feedback, anpassning i

lektioner samt inflytandet i undervisningen. Resultatet visade ocks att deltagarna fr in fritiden

i undervisningen det vill sga freningsliv samt teknik och trender som r populra fr eleverna

detta fr att skapa ett intresse till fortsatt fysisk aktivitet

Det frsta huvudtemat Anpassad undervisning handlar sammanfattningsvis om

hur lraren anpassar feedback och undervisningen till de enskilda eleverna samt grupperna.

Deltagarna anpassar ven lektionerna efter elevernas nskeml, eleverna fr vara med och

pverka och vlja aktiviteter. Temat kan kopplas ihop med demokratiskt ledarskap. Lewin &

Lippitt (1937) beskriver demokratiskt ledarskap dr ledarskapet innebr lyhrdhet, feedback,

handledande, utformar trygghet och individanpassning. ven om forskningen r frn 30-talet

s anvnds teorin n idag. Ledarskapet innebr att ledaren lter gruppen f inflytande i

planering och r lyhrd fr frlag. Att vara en demokratisk ledare innebr att besluten fattas

av bde ledaren och gruppen (Lewin & Lippitt, 1937). Samtliga deltagare ger eleverna

inflytande, de fr vara med och pverka valet av aktiviteter och komma med nskningar och

20

frslag. Alla beslut fattas inte av gruppen och deltagarna tillsammans, mycket beror p att

gruppen behver vgledning och deltagarna r till fr att skapa olika lrandemiljer med

lroplaner som underlag. Enligt Skolverket (2011) r inflytande och delaktighet en rttighet

fr elever. Kaufmann & Kaufmann (2010) menar att inflytande kan frndra beteenden.

Inflytandet och delaktigheten i undervisning kar barns motivation och intresse till ett fortsatt

lrande (Ames, 1992). Det fortsatta lrandet kan ske i freningsliv eller andra organisationer

samtidigt som demokrati och inflytande ger valmjligheter till eleverna oavsett om det

handlar om valfri lektion eller inflytande i hur de ska n mlen i skolan s vljer individer

frekvent aktiviteter de knner sig duktiga i, finner lustfyllda och mest meningsfulla. Detta

leder ocks till SDT och identifierad reglering samt integrerad reglering d detta gynnar

eleverna och strker deras sjlvbild (Deci & Ryan, 2002) Identifierad reglering och integrerad

reglering som r tv undergrupper och kopplas ihop med den yttre motivationen, ligger nra

den inre motivationen och skapar mjligheter fr eleven att utveckla ett sjlvbestmmande

beteende (Deci & Ryan, 2002). Elevens autonomi kan strkas eftersom de kan knna

tillfredstllelse i att pverka sig sjlva och sina situationer (Deci & Ryan, 2000) ven kan en

knsla av kompetens ka, d de sker en aktivitet utefter deras egen prestationsfrmga och

de flesta deltagarna berttar att elever ofta vljer aktiviteter som de sjlva upplever

meningsfulla och knner sig duktiga i. Detta kan i sin tur strka samhrigheten med andra

elever d acceptans av andra i omgivningen blir primrt. Deltagarnas lyhrdhet och elevernas

inflytande och delaktighet skulle i bsta fall kunna strka de tre primra psykologiska

behoven i sociala sammanhang. Elever kan d knna en inre motivation som i sin tur gr att

eleven knner tillfredsstllelse under idrottslektionen vilket gynnar fortsatt fysisk aktivitet p

fritiden (Ntoumani, 2001).

Det demokratiska ledarskapet handlar ven om feedback. Feedback handlar om att

ledaren ger berm eller konstruktiv kritik till individerna (Lewin & Lippitt, 1937). Deltagarna

diskuterade mestadels positiv feedback, men ngra nmnde konstruktiv feedback men inte i

lika hg grad. Kritik och negativ feedback frekom aldrig i intervjuerna. Feedback kopplas

ihop med yttre motivation och den lg nrmast idrottslraren. Wery & Thomsons ( 2013)

beskriver att feedback behvs fr att motivera elever men d mste feedbacken vara konkret

s eleverna sjlva frstr den. Feedback kan kopplas ihop med yttre motivation. Yttre

motivation handlar om yttre faktorer som kan pverka aktiviteter som uppmuntran, belning,

straff eller press (Deci & Ryan, 2000). Feedback och berm br anvndas fr att motivera

elever, dock r det viktigt att feedbacken r konkret, s ocks eleverna sjlva frstr och kan

ta till sig den (Wery & Thomson, 2013). Ingen av deltagarna anvnde straff, det

21

verensstmmer med underteorin CET som beskriver att negativ kritik, obefintlig feedback i

utfrandet av aktiviteten kan pverka motivationen negativt (Deci & Ryan, 1985). Deci och

Ryan (1985) menar att yttre belningar kan pverka den inre motivationen i negativ riktning

eftersom individen d fokuserar alltmer p den yttre motivationen istllet fr den inre

motivationen. Det gller fr idrottslrare att finna en jmnvikt, de behver fortstta ge

belningar samtidigt som det inte fr bli ofta och utan grund s den inre motivationen ndrar

fokus och eleverna ndrar ett beteende (Deci & Ryan, 1985). Positiv feedback kan ven

kopplas ihop med operant betingning som beskrivs som en typ av lrande dr ett beteende

kan strkas eller upprepas som fljd av ett tidigare beteende (Skinner, 1938 ). Deltagarna ger

mestadels positiv feedback till eleverna och kopplas ihop med positiv frstrkning som r en

typ av operant betingning. Skinner beskriver positiv frstrkning som en belning eller

uppmuntran vilket pverkar ett visst beteende. Denna frstrkning i sin tur kar sannolikt att

beteendet upprepas vid senare tillflle (Skinner, 1938). Deltagarna ger positiv feedback och

ger eleverna mjlighet att visa upp sina kunskaper fr vriga gruppen, vilket uppmuntrar och

belnar eleverna. Den positiva frstrkningen frn lrarna kan p s vis strka eller

upprtthlla elevernas beteende i aktiviteterna i framtiden.

Deltagarnas feedbackstrategier skiljer sig t, de duktiga anses mer sjlvstndiga och

det r oftast de elever som upplevs lite svagare i mnet som fr mer positiv feedback. Feedback,

belningar och kommunikation kan mjliggra en knsla av autonomi och att aktiviteten r

meningsfull, vilket leder till tillfredstllelse och kar eller upprtthller en inre motivation

(Deci & Ryan, 1985). Deltagarna lyfter fram sina elever genom att eleverna sjlva fr visa

utformandet av aktiviteten vilket kan upplevas som positiv feedback och belning. Hela den

vriga klassen fr observera utformandet och det r enbart positivt inriktad feedback, eleverna

sjlva upplever att de har kompetens i aktiviteten och att det blir en belning. Detta kan kopplas

ihop med CET, elevernas knsla av kompetens och att aktiviteten knns meningsfull, detta kar

d tillfredstllelsen under aktiviteten (Deci & Ryan 2000). Deltagarna uppfattar att eleverna

upplever en gldje nr de fr visa vriga gruppen och att samtliga elever har spetskompetens

och r duktiga i ngonting, d fr alla chans att visa fr vriga gruppen. Detta stta att undervisa

kan leda till att eleverna knner autonomi, gldje, meningsfullhet men ocks samhrighet i

aktiviteterna vilket strker den inre motivationen eleverna kan fortstta p fritiden.

Vidare beskriver Lewin & Lippitt (1937) det demokratiska ledarskapet, att individen

i gruppen r viktig och att individanpassning r betydelsefull. Det verensstmmer med

deltagarnas syn och arbete. Deltagarna anpassar grupp och individer, gruppen utgr efter

individerna i gruppen och anpassar efter det. Thompson & Wery (2013) menar att

22

individanpassad undervisning skapar mjligheter fr elever att n kursmlen, vilket ocks kar

elevers knsla av kompetens. I det stora hela handlar det om individanpassning p gruppniv.

Beroende p gruppens kompetens och mognadsniv handlar det om situationsbestmt

ledarskap. Teorin bygger p att ledaren anpassar sitt ledarskap efter situationen och kan ndra

till ett annat ledarskap om situationen ocks ndras till exempel individerna eller gruppen som

ledaren ansvarar ver (Kaufmann & Kaufmann, 2010). Detta upplevs deltagarna gra, de ser,

ndrar sitt ledarskap efter grupper och individer.

Om deltagarnas anpassning diskuteras det mycket om. Fokus ligger p de som anses

svagare i mnet, de duktiga och fotbollskillarna som mnga deltagare nmner r oftast redan

fysisk aktiva p fritiden mer sjlvstndiga och kan utses som informella ledare fr att hjlpa

och samarbeta med de lite svagare eleverna. Freningsliv r inte detsamma som skolidrotten

vilket mnga deltagare r verens om, men vissa elever ha svrt att se skillnaden mellan de

tv sammanhangen. Det finns chans fr eleverna att visa upp en stark kompetens vid en aktivitet

om de r freningsaktiva p fritiden. Fotbollskillarna upplevs som tvlingsmnniskor och

strvar efter att vinna och att vara bst, vilket kopplas till yttre motivation eftersom det r yttre

faktorer som strvan efter att vinna som pverkar beteendet (Deci & Ryan, 2000). Det upplevs

finnas tendenser dr elever som r aktiva enbart passar varandra och kvar str de som inte har

liknande kunskap och erfarenheter vilket kan f dessa elever att uppfatta aktiviteten trkigt.

Detta kan leda till att vriga eleverna som inte innehar samma kompetens inte ser ett vrdefullt

sammanhang av den specifika aktiviteten. Det kan resultera i att individen blir omotiverad

(Ryan & Deci, 2000). Wery & Thomsson (2013) menar att aktiviteterna ska knnas

underhllande, intressanta och roliga. Dessa komponenter kanske uteblir fr de elever som fr

st t sidan nr fotbollskillarna inte passar bollarna eller enbart fokuserar p andra elever

som innehar kompetensen. Drfr r det viktigt att individanpassa idrottslektioner. Deltagarna

lter de som anses kompetenta elever i specifika aktiviteter och har svrt att samarbeta bli

informella ledare. De fr hjlpa till och ge positiv feedback till sina klasskompisar, lta alla f

vara delaktiga i aktiviteten och kanske tar ett steg tillbaka i aktiviteten och agerar mlvakt.

Detta fr sledes std av Ntoumani (2001) forskning att idrottslrare br arbeta fram en milj

dr lrandet fokuserar sig p samarbete med andra individer.

Detta kan leda till att knslan samhrighet kar i hela gruppen och att elever som inte anses

lika duktiga blir mer delaktiga, har roligare, ser det meningsfullt och utvecklar sina frmgor.

Med hjlp av informella ledare och f fram de mindre duktiga kan det sledes ka knslan av

kompetens och samhrighet. Vilket kan kopplas till Deci & Ryans (1985) tre psykologiska

behov, om knslan av kompetensen och samhrigheten kar kan det resultera i en kad inre

23

motivation. Deltagarna upplever att de duktiga eleverna accepterar den rollen fast med blandat

resultat.

Hur fr eleverna som anses duktig chans att utvecklas nr de fr st t sidan och inta

ledarroller? Deltagarna individanpassar inte bara fr att f fram de som anses mindre duktiga.

Deltagarna vill sjlvklart f fram de duktiga eleverna fr att de skall fortstta att ser idrott som

ngot meningsfullt och roligt vilket frmjar den fortstta fysisk aktiviteten p fritiden. Fr att

finna en balans mellan de som inte r fysisk aktiva och de som r fysisk aktiva kan vissa

lektioner innehlla olika svrighetsgrader s att alla elever har chans att utveckla sin kompetens

efter deras egna frutsttningar. Wery & Thomson (2013) beskriver i sin forskning att lraren

behver meddela hga men fullt mjliga ml fr elever. Fr att ka elevernas motivation

behvs progression. Det r bra att inleda med enkla ml som eleverna kan n fr att sedan ka.

Att individanpassa aktiviteter kan ka kompetensen hos eleverna, och nr de lyckas och knner

att de klarar mlen vxer motivationen, sjlvfrtroendet och sjlvknslan hos dem (Wery &

Thomson, 2013). Genom individuell anpassning och utmanande aktiviteter dr alla har chans

att lyckas kar individens engagemang och det ger en positiv erfarenhet. Engagemanget kan

sledes f eleven att frska sig p aktiviteten i framtiden (Ford, 2002). Sammanfattningsvis

kan dela den ovanstende diskussionen kopplas ihop med (Deci & Ryan, 2000) som menar att

aktren mste hitta en lmplig personlig utmaning, effektiv och givande feedback utan

nedltande kritik. Detta mjliggr att den inre motivationen hos individen strks.

Beskrivningen av det andra huvudtemat Integration av fritiden i undervisningen

beskriver teknik i undervisningen, spetskompetens samt trender. teknik i undervisningen

avspeglar elevernas intressen i form av tv-spel, datorspel, surfplattor och smartphones. Det r

ngot deltagarna i viss mn frsker f in i undervisningen. Vanligen handlar det om att

montera upp en projektor och projektorduk och hitta danser p Youtube frn spelet Just Dance

som eleverna fr hrma. Meckbach, Almqvist, Gibbs, Quennerstedt & hman (2013) beskriver

spelen vid namn exergame, det r en aktuell diskussion och ngot relativt nytt p marknaden

och i undervisningen. Exergames beskrivs som ett spel dr fysiska aktiviteter och motion r

krnan i spelet, vilket kan entusiasmera elever till fysisk aktivitet. Staiano, & Calvert, (2011)

menar att det r viktigt att elever knner aktiviteter som meningsfulla och roliga eftersom det

r ett element fr hur lnge de fortstter vara fysisk aktiva. Papastergiou (2009) beskriver att

spelen kan ka barns kunskap, frmgor och kan dessutom ndra beteenden och attityder.

Forskning har visat att teknologiska spel kan ha pverkan p barn och ungdomars kondition,

motoriska frdigheter och motivation till fysisk aktivitet (Papastergiou, 2009). Vilket kan

kopplas ihop med den inre motivationen d tekniken och elektroniken r ett stort intresse hos

24

deltagarnas elever. Ntoumanis & Standage (2009) menar att elever med en inre motivation till

skolidrotten tenderar att vara fysisk aktiva p fritiden. Samtidigt s styrs inte aktiviteten av en

frivillighet och sjlvbestmmande d det rder skolplikt i Sverige, vilket d koppla ihop med

en yttre motivation eftersom det kommer frn yttre faktorer, att idrottslraren bestmmer vad

de ska gra (Deci & Ryan, 2000). Har dock eleverna en stark inre motivation s spelar den

yttre pverkan mindre roll fr individen (Deci & Ryan, 2000). Tekniken anvnds likvl fr att

hja den egna lrarkompetensen, d de tenderar att knna sig oskra p att sjlva undervisa

aktiviteten. Teknik i undervisningen ger mjlighet att kunna hjlpa de elever som upplevs ha

det svrt eller behver srskilt std nr de vriga lgger uppmrksamheten p en storbild.

Thompson et al. (2003) beskriver att lraren br har kompetens till hur de kan utveckla fysiska

frdigheter till en livslng levnadsvana till fysisk aktivitet. Det gr att uppn nr

spetskompetensen blir delaktig i undervisningen. Lrarnas Riksfrbund (2013) studie p 1700

grundskolelrare och gymnasielrare visade det sig att drygt nio av tio personer har tillgng till

IT-relaterade hjlpmedel, vilket r en kning sedan 2010 d lite mer n sex av tio lrare

anvnde IT-hjlpmedel i skolan. Varannan lrare anvnder sig utav hjlpmedlet nstan hlften

av lektionerna. Lrare fr grundskolan anvnder sig mer av IT-hjlpmedel i undervisningen n

gymnasielrare (Lrarnas Riksfrbund, 2013)

Idrottsfreningarna kommer och tar hand om vissa lektioner dr deltagarna sjlva

upplever att de sjlva inte har den rtta kunskapen. Riksidrottsfrbundet (2007) beskriver att

integreringen mellan skolan och freningslivet r ett viktigt resursstd i skolan. Huvudsyftet r

att f barn fysiska aktiva och skapa ett intresse fr fortsatt fysisk aktivitet (Riksidrottsfrbundet,

2007). Deltagarnas syfte med att integrera freningsliv stmmer verens med

riksidrottsfrbundet likvl ocks att hja kvalitn och spetskompetensen i undervisningen.

Deltagarna anser sig sjlva inte ha kompetensen fr specifika idrotter eller aktiviteter och drfr

kan freningar med rtt kompetens komma och ge eleverna en rttvis bild av idrotten eller

aktiviteten. Detta kan i sin tur leda till att eleverna frstrker eller bevarar sin kompetens och

kan d ka tron p den egna frmgan och effektivitet i idrotten eller aktiviteten. Vilket kopplas

ihop med den inre motivationen och det psykologiska behovet kompetens i utfrandet av den

specifika aktiviteten (Deci & Ryan, 2000).

Deltagarna arbetar fr att f med elevers intressen och tv-tittande i undervisningen.

Den kan kopplas ihop med hur idrottslrarna anvnder sig utav tekniken i undervisningen.

Undervisningarna behver vara meningsfulla och roliga fr att det ska frmja fortsatt fysisk

aktivitet (Staiano, & Calvert, 2011). Det gller tv-program som r aktuella och riktar sig frmst

till barn och ungdomar. Lek r det primra i dessa aktiviteter, men samtidigt f in de fysiska

25

frmgor som krvs fr aktiviteterna. Gladiatorerna och Ninja Warrior r redskapsbaserade

och trnar allsidiga rrelsefrmgor och leken och tv-programmet spring trnar kartkunskap

och orientering som r ett av mnets syfte. Tv-trenderna kan gra idrottslektionerna roliga,

aktuella samt meningsfulla. Samtliga deltagarna har berttat att parkour r en aktivitet som har

blivit vldigt populrt bland eleverna och det r fler och fler elever som upplevs g med i ngon

parkourfrening p fritiden. Att f in trender i undervisningen gr att de kan g in i aktiviteten

frn brjan med en inre motivation eftersom det r ett intresse vilket kan ppna upp fr fortsatt

fysisk aktivitet d det finns freningar som trnar samma frmgor som barnen sjlva trnar i

skolan. ven om det inte finns freningar ninja warriors, gladiatorerna och spring s kan det

ge mjlighet fr spontanleken p fritiden vilket ocks innebr fysisk aktivitet.

Hela huvudtemat kan kopplas till modellinlrning som r en social inlrningsteori

och handlar om den egna sjlvfrmgan. Modellinlrning handlar om hur personer fr kunskap

genom att observera modellers beteenden och hur de agerar i olika situationer, fr att sedan

gra det till sina egna beteenden (Bandura, 1997). Weinberg & Gould (2007) menar att trnare

och ledare ofta anvnder sig utav modellering i utbildningssyfte och detta fr att sttta elever

till ny eller kad kunskap. I deltagarnas fall handlar det om att de lter representanter frn

freningar vara modeller, spetskompetens som innehar mer kunskap av en specifik aktivitet n

vad deltagarna har. ven danserna p Youtube blir en form av modeller i det hr fallet,

deltagarna ger eleverna utrymme att hrma danserna och dansarnas beteenden. Deltagarna ger

ven mjlighet att hrma idrottsstjrnors beteenden och deltagare tv-programmen blir ven

modeller. Gladiatorerna anses som stora och starka individer.

Modelleringsprocessen har fyra steg. Det frsta steget handlar om uppmrksamhet och

innebr att individer br rikta sin uppmrksamhet till modellens beteende (Bandura, 1963). I

det hr steget har eleverna exempelvis sett gladiatorerna p tv och uppmrksammat

gladiatorernas beteenden och tillvgagngsstt i programmet. Det andra steget i

modellinlrningen rr sig om att individer mste behlla det observerade i minnet s det kan

anvndas (Bandura, 1963). I det hr steget mjliggr att det tidigare observerade beteendet frn

exempelvis gladiatorerna kan anvnds nr klassen leker gladiatorerna p idrottslektionen.

Tredje steget handlar om terskapande och dr individen mste vara fysisk kapabel till att

terskapa eller vara i nrheten av modellernas beteenden (Bandura, 1963). Hr anvnds

gladiatorernas beteenden praktiskt i leken, ven om eleverna inte innehar samma fysiska

kapacitet som gladiatorerna s frsker eleverna att hrma beteendet s gott det gr efter

individernas frutsttningar. Det r ju inte enbart den fysiska kapaciteten som r centralt fr

gladiatorerna, det r ocks viljan att frska vinna ver en gladiator och hur gladiatorerna

26

uppfr sig. Sista steget handlar om motivation och hur individen mste bli motiverad fr att

visa upp beteendet (Bandura, 1963). Gladiatorerna r ett populrt tv-program fr mnga barn

samt ett populrt inslag i idrottsundervisningen. Gladiatorerna motiverar kanske inte alla elever

men det gller som idrottslrare att ha koll p andra tv-program som r populra och kan tnkas

anvndas i idrottsundervisningen s att alla elever upplever aktiviteterna meningsfulla.

Modellering r viktigt fr att ka elevers egenfrmga, vilket ven kan ka knslan av

kompetens som r lagd t den inre motivationen (Deci & Ryan, 2000).

Slutsatsen blir sledes att alla lever deltagare arbetar frekvent i en milj dr deltagarna

motiverar sina elever till fortsatt fysisk aktivitet. Idrottslrarna skapar en anpassad

undervisning dr feedback anpassas efter individerna och eleverna fr inflytande och vara med

och bestmma aktiviteter, vilket mycket forskning redan belyser. Det intressanta i studien var

att deltagarna integrerar fritiden i undervisningen. Med sm, relativt enkla och aktuella medel

kan motivera elever till fortsatt aktivitet. De sm och enkla medlen kan innebra s lite som ett

namnbyte frn exempelvis redskapsgymnastik till parkour, eller orientering fr programmet

Spring. Det krvs sledes inte mycket av en idrottslrare fr att motivera elever.

Frberedelserna ligger istllet p att hnga med och var plst av vad dagens elever uppskattar

just idag. Idrottslrarna behver flja med teknikutvecklingen och elevernas tv-tittande och

drefter anvnda sig utav det i en lrandemilj. Frdelarna r mnga med teknik, trender och

freningsliv i undervisningen. Det r inte tidskrvande, inkludering av freningsliv och teknik

i undervisningen mjliggr att eleverna kan titta och hrma kompetenta utvare kar ocks

kvalitn i undervisningen. Idrottslraren kan d ocks fokusera p elever som behver srskilt

std. Detta leder till vidare till att eleverna utvecklas, kar eller bibehller den inre

motivationen och knner att idrottsundervisningen r meningsfull och tillfredstllande, vilket

kan leda till att eleverna blir fysisk aktiva p fritiden.

Integrering av fritiden i undervisningen visar p en ny och aktuell kunskap inom

omrdet och drmed kar den allmnna kunskapen hur idrottslrare kan motivera elever till

fortsatt aktivitet. Den relativt nya kunskapen kan ge idrottslrare mjlighet, inspiration och

verktyg till sitt yrke i framtiden. Deltagarnas integrering av fritiden i undervisningen upplevs

motivera och frmja barns fysiska aktivitet p fritiden, d nya freningar har uppkommit p

grund av hgt intresse hos barnen efter metoderna de anvnt sig utav. Fysisk aktivitet har

mnga vinster ur ett folkhlsoperspektiv d det kan ka konditionen, utveckla och frbttra

styrkan i muskelmassan och det kan ven ka den egna sjlvknslan. Fysisk aktivitet kan

ven minska risken fr psykisk ohlsa som depression men ocks minska vervikt och andra

folksjukdomar (Folkhlsoinstitutet, 2014). Idrottsundervisningen i skolan har minskat i

27

obligatorisk tid sedan 80-talet, men det ppnade ocks upp valmjligheterna fr kommunerna

och skolorna med infrandet av elevens val. D finns det allts ett ansvar hos skolornas

rektorer d det handlar hur rektorn prioriterar mnet och vilka resurser som ges till elever

och idrottslrare. Forskning visar att svenska elever i rskurs fem som fick tv extra

idrottslektioner i veckan kade elevernas skolresultat, jmfrt med de eleverna som inte fick

extraidrott, skolresultaten gick snarare nedt fr dessa elever (Kll, Nilsson & Linden, 2014).

Att utka timmarna i idrottsundervisningen r ett hgt debatterat mne och det skulle gynna

alla. S lnge det inte sker ngon frndring s ligger mycket ansvar hos idrottslrarna, med

studiens resultat finns mjlighet att barn blir mer fysisk aktiva p fritiden, och kan resultatera

i ett friskare Sverige. Ingen kan gra allt, men alla kan gra ngot tillsammans.

Trots arbetet deltagarna lgger ner fr att motivera eleverna och erfarenheter av att

elever har hittat ett intresse frn idrotten i skolan s finns det fler faktorer n skolidrotten som

pverkar elevernas fysiska aktivitet p fritiden. Motivationsarbetet kan inte bara komma frn

skolan utan std hemifrn frn frldrar r en mycket viktig faktor. Bde frldrarnas

instllning till fysisk aktivitet men ocks stttning ekonomisk eftersom freningsidrott

tenderar att kosta pengar, bde avgifter och utrustning. Alla familjer har inte mjlighet att

betala, vilket blir en socioekonomiskt frga.

Studien har vissa nackdelar. Metoden som anvndes fr studien en kvalitativ

intervjustudie fr att f en inblick i hur idrottslrare tnker kring om och hur de motiverar elever

till fortsatt fysisk aktivitet p fritiden. Studien underskte frhllandevis en liten grupp

idrottslrare vilket kan ses som en svaghet i studien (Smith, 2008). Studiens urval var ett

lmplighetslighetsurval och lrare som frsker motivera elever r ocks samma lrare som

deltog i studien. Idrottslrare som inte motiverar elever till fysisk aktivitet har sledes inte

deltagit i studien. Drfr kan resultatet bli missvisande eftersom deltagarna som deltog i studien

r lrare som frekvent arbetar fr att motivera och det ger ingen rttvis bild. Styrkorna med

intervju som metod r att data blir detaljrikt och djup som p s stt gr det mjligt att f en

strre verblick vilket kar (Josselsson, 2013). Intervjuguidens frgor var ppna vilket gr att

deltagarna har chans att prata fritt efter vad de sjlva anser viktigt. Fljdfrgorna mjliggr

verifiering av deltagarnas information vilket strker validiteten (Smith 2008) Dock stlldes inte

samma fljdfrgor till deltagarna. Intervjuaren r ovan vid intervjuer och ven om intervju som

metod har styrkor s krvs en intervjuskicklighet. Intervjuarens skicklighet kan hja kvalitn

fr att f nnu djupare svar (Josselsson 2013). Skickligheten kan ha varit bristfllig hos

intervjuaren och studiens reliabilitet snks. Kvale & Brinkmann (2009) menar att studiens

reliabilitet kan ka om deltagarna fr chans att lsa transkriberingarna, vilket innebr att de fr

28

mjlighet att verifiera ndra och komma med ny information till studien. Deltagarna fick dock

inte i det hr fallet mjlighet till det. Tematiska analysen r en analysmetod som r flexibel,

kan resultatet se annorlunda ut om ngon annan utomstende tolkat materialet? Vsentlig

information kan ha sllats bort under analysens gng vilket kan snka studiens reliabilitet

(Smith, 2008). Analysmetoden r ocks en mycket tidskrvande analys och tidspressen under

studiens gng kan pverka studiens kvalit negativt (Smith, 2008). Frslag p vidare forskning

r att gra en strre underskning p fenomenet och med fler deltagare d det finns lite

forskning i Sverige inom motivationsomrdet. Det skulle vara intressant med en uppfljande

forskning med bde kvalitativ och kvantitativ metod som undersker elevers tankar om faktorer

som kan pverka motivationen positivt under idrottslektionerna.

29

Referenser

Ames, C. (1992). Classrooms: Goals, structures, and student motivation. Journal of

Educational Psychology, 84(3), 261-271. doi:http://dx.doi.org/10.1037/0022-

0663.84.3.261

Bandura, A. (1963). Social learning and personality development: New York : Holt, Rinehart

and Winston.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3(2), 77-101. doi:http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Caspersen, C. J., Gregory, M. C., & Pollard, R. A. (1986). Status of the 1990 Physical Fitness

and Exercise Objectives: Evidence from NHIS 1985, 587.

Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The "what" and "why" of goal pursuits: Human needs and

the self-determination of behavior. Psychological Inquiry, 11(4), 227-268.

doi:http://dx.doi.org/10.1207/S15327965PLI1104_01

Folkhlsoinstitutet. (2011). Svenska skolbarns halsovanor 2009/10 : grundrapport.

Ostersund: Statens folkhlsoinstitut.

Folkhlsomyndigheten. (2014). Folkhlsan i Sverige: rsrapport 2014. stersund

Ford, M. E. (1992). Motivating Humans : Goals, Emotions, and Personal Agency Beliefs.

Newbury Park, Calif: SAGE Publications, Inc.

Hagger, M., & Chatzisarantis, N. (2008). Self-determination theory and the psychology of

exercise. International Review of Sport and Exercise Psychology, 1(1), 79-103.

doi:http://dx.doi.org/10.1080/17509840701827437

Helsingforsdeklarationen. (2013). Ethical Principles for Medical Research Involving Human

Subjects. World Medical Journal, 59(5), 199-202.

Vetenskapsrdet. (2011). God forskningssed: Stockholm : Vetenskapsrdet.

Josselson, R. (2013). Interviewing for qualitative inquiry : a relational approach: New York :

The Guilford Press.

Kaufmann, G., Kaufmann, A., & Larson, P. (2010). Psykologi i organisation och ledning:

Lund : Studentlitteratur.

Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S.-E. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun: Lund

: Studentlitteratur.

Kll, L. B., Nilsson, M., & Lindn, T. (2014). The Impact of a Physical Activity Intervention

Program on Academic Achievement in a Swedish Elementary School Setting. Journal

of School Health, 84(8), 473-480. doi:10.1111/josh.12179

Lewin, K., & Lippitt, R. (1938). An experimental approach to the study of autocracy and

30

democracy: a preliminary note. Sociometry, 1, 292-300.

doi:http://dx.doi.org/10.2307/2785585

Lindwall, M. (2008). The school sports debate: a hope for the future or a flat drop from the

buck? / Skolidrottsdebatten: Ett lus(t)hopp fr framtiden eller platt fall frn

bocken? Svensk Idrottsforskning(2), 54.

Meckbach, J. A., Almqvist, J. A., Gibbs, B. A., Quennerstedt, M. A., hman, M. A., &

rebro universitet, I. f. h. o. m. O. (2013). Idrottslrare vill ha tv-spel p

lektionerna. Svensk Idrottsforskning, 39.

Ntoumanis, N. (2001). A self-determination approach to the understanding of motivation in

physical education. British Journal of Educational Psychology, 71(2), 225-242.

doi:http://dx.doi.org/10.1348/000709901158497

Ntoumanis, N. (2005). A Prospective Study of Participation in Optional School Physical

Education Using a Self-Determination Theory Framework. Journal of Educational

Psychology, 97(3), 444-453. doi:http://dx.doi.org/10.1037/0022-0663.97.3.444

Ntoumanis, N., & Standage, M. (2009). Motivation in Physical Education Classes: A Self-

Determination Theory Perspective. Theory and Research in Education, 7(2), 194-202.

Pabayo, R., Maximova, K., Spence, J. C., Vander Ploeg, K., Wu, B., & Veugelers, P. J.

(2012). The importance of active transportation to and from school for daily physical

activity among children. Preventive Medicine: An International Journal Devoted to

Practice and Theory, 55(3), 196-00doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ypmed.2012.06.008

Papatergiou, M. (2009). Digital game-based learning in high school computer science

education: Impact on educational effectiveness and student motivation.Computers &

Education, 52(1), 1-12. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.compedu.2008.06.004

Quenerstedt, M. A., Almqvist, J. A., Meckbach, J. A., hman, M. A., & rebro universitet, I.

f. h. o. m. O. (2013). Why do Wii teach physical education in school? Swedish

Journal of Sport Research.

Raustorp, A. (2011) Hur mycket fysisk aktivitet ger en idrottslektion? Svensk

idrottsforskning(3), 66.

Riksidrottsfrbundet. Idrott och rrelse i skolan. Stockholm. Retrieved from:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idr-

slutrapport.pdf

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and

new directions. Contemporary Educational Psychology, 25(1), 54-67.

doi:http://dx.doi.org/10.1006/ceps.1999.1020

31

Ryan, D. M., & Deci, E. L. (1986). Intrinsic Motivation and Self-Determination in Human

Behavior (Book). Personnel Psychology, 39(3), 672-675.

Sandahl, B. (2002). Mellan teori och verklighet - idrottsmnet i grundskolan. Svensk

Idrottsforskning(3), 12.

Skolinspektionen. (2012:5). Idrott och hlsa i grundskolan- med lrandet i rrelse.

Stockholm Retrieved from: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-

inspektion/kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idr-samf.pdf

Skolverket. (2011). Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011:

Stockholm : Skolverket.

Smith, J. A. (2015). Qualitative psychology : a practical guide to research methods:

Thousand Oaks, CA : SAGE Publications Ltd.

Socialstyrelsen. (2009). Folkhlsorapport 2009: Stockholm : Socialstyrelsen.

Staiane, A. E., & Calvert, S. L. (2011). Exergames for physical education courses: Physical,

social, and cognitive benefits. Child Development Perspectives, 5(2), 93-98.

doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1750-8606.2011.00162.x

Standage, M., Duda, J. L., & Ntoumanis, N. (2006). Students' Motivational Processes and

Their Relationship to Teacher Ratings in School Physical Education: A Self-

Determination Theory Approach. Research Quarterly for Exercise and Sport, 77(1),

100-110.

Thompson, A. M., Humbert, M. L., & Mirwald, R. L. (2003). A Longitudinal Study of the

Impact of Childhood and Adolescent Physical Activity Experiences on Adult Physical

Activity Perceptions and Behaviors. Qualitative Health Research, 13(3), 358-377.

doi:http://dx.doi.org/10.1177/1049732302250332

Weinbrg, R. S., & Gould, D. (2007). Foundations of sport and exercise psychology:

Champaign, IL : Human Kinetics.

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in

teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103-108.

doi:http://dx.doi.org/10.1111/1467-9604.12027

World Health Organization. (2009). Global health risks. Mortality and burden of disease

attributable to selected major risks. Hmtad frn:

http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GlobalHealthRisks_report_full.

pdf

World Health Organization. (2010). Global recommendations on physical activity for health.

Hmtad

32

frn:http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/44399/1/9789241599979_eng.pdf

World Health Organization. (2015). World Health statistic. Hmtad:

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/170250/1/9789240694439_eng.pdf

33

Bilaga 1

Intervjuguide

ppnings/bakgrundsfrgor

- lder?

- Vad har du fr utbildning?

- Hur lnge har du arbetat som lrare?

- Vad hur ser din anstllning ut?

- Vilken rskull undervisar du fr?

Funktion & tillmpning

- Bertta hur du ser p elevers fysiska aktivitet idag?

- Vad anser du sjlv att du som ledare har fr mjligheter till att motivera elever till fysisk aktivitet p fritiden?

- Hur kan du uppmuntra elever som inte r vana eller intresserade av att rra p sig till att bli mer fysiskt aktiva?

- Bertta hur du planerar din idrottsundervisning?

Finns det ngot du vill tillgga? Har du ngra frgor?

Probingfrgor

- Hur kommer det sig?

- Hur d?

- Vad menar du?

- Hur menar du?

- Utveckla grna?

- Kan du bertta mer om..?

- Kan du ge ngot exempel?

34

Bilaga 2 Informationsbrev

En studie om idrottslrares motivationsarbete i tidiga grundskolan Hej. Jag heter Christian Cannerstad och studerar psykologi C p Karlstads universitet. Nu

under hsten 2015 skriver jag en c-uppsats som handlar om hur idrottslrare i yngre

grundskolan motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet. D du arbetar som idrottslrare i

yngre grundskolan och d du arbetat minst ett r, s undrar jag om du kan tnka dig att stlla

upp i underskningen? Att delta i studien kan ge dig utrymme fr reflektion kring din roll

som lrare samt kan ge dig sjlv en mer ingende insikt i hur du arbetar med motivation.

Skulle du inte knna dig bekvm med att svara p frgor kring din yrkesroll s br du inte

medverka i studien. Det r viktigt att du som deltagare gr det frivilligt och du kan nr som

helst avsluta intervjun utan motivering. 10 st idrottslrare kommer att ing i studien och jag

skulle jag grna vilja spela in intervjun eftersom det skulle underltta mitt analysarbete. Nr

inspelningarna r klara kommer jag att transkribera intervjuerna frn tal till skrift. Nr studien

r frdig kommer inspelningen att raderas och ingen obehrig kommer f ta del av det

inspelade materialet. Det transkriberade materialet kommer att analyseras tematiskt, det vill

sga att jag kommer att arbeta med alla intervjuerna, hitta mnster fr att sedan kategorisera i

teman. Intervjun kommer att ta ungefr 60 minuter och vi kan tillsammans komma verens

om var och nr intervjun ska ske. Den hr studien kommer att redogras som en c-uppsats p

Karlstads universitet och du har mjlighet vid intresse att f ta del av den slutgiltiga studien.

Vill du f mer information angende studien r du vlkommen att hra av dig till mig eller

mina handledare. ger intervjun rum p arbetstid s br din rektor ge samtycke till

deltagandet. Studien r konfidentiell, det menas att det enbart r jag som vet just ditt

deltagande. Personlig information och uppgifter som framkommer vid intervjutillfllet

kommer sledes inte att kunna kopplas ihop med dig personligen. Arbetsplatsen, ditt namn

eller annan information som kan identifiera dig kommer inte visa sig i studien, andra icke

identifierbara beteckningar kommer att anvndas.

Med vnlig hlsning Christian Cannerstad

Christian Cannerstad: Christian.cannerstad@gmail.com

Handledare: Nina.Svensson@kau.se

Handledare: Fredrik.hjarthag@kau.se

mailto:Christian.cannerstad@gmail.commailto:Nina.Svensson@kau.semailto:Fredrik.hjarthag@kau.se

35

Bilaga 3 etiskt protokoll

Vilken nytta medfr studien?

Syftet med studien r att i framtiden kunna ge idrottslrare verktyg och frutsttningar till att

motivera tidigare grundskoleelever till fortstt fysisk aktivitet p fritiden. Fr deltagaren r

nyttan att medvetengra och att de fr en insikt i deras motivationsarbete och kunna ge

utrymme fr utveckling.

Vilka risker finns fr deltagaren?

Deltagaren kan knna sig utlmnad vid en intervju. Det kan framkomma knslig information.

Deltagaren kan tycka det r jobbigt att prata om sin yrkesroll samt bli osker s sin profession

som lrare. Deltagaren kan knna sig tvingad att svara p frgorna. Intervjuaren kan

misstolka deltagarens intervjusvar.

Hur kan riskerna minskas?

Fr att minimera riskerna skall intervjuaren ge tydlig information om konfidentialitet, f

samtycke vid frsta kontakten med deltagarna samt precis innan intervjun. Det r ocks

viktigt med tydlig information att deltagandet r frivilligt och att de har mjlighet att avbryta

intervjun nrsomhelst utan motivering. Viktigt att belysa att det inte finns ngra rtt eller fel

svar i underskningen. Intervjun kommer spelas in fr att sedan transkriberas, nr

transkriberingen r klar kommer ljudfilen raderas och information som kan koppla

respondenten i transkriberingen kommer att tas bort.

Vilken information ska deltagaren f?

Att detta r en uppsats i Psykologi C.

Syftet r hur idrottslrare fr yngre grundskolan motiverar elever till fortsatt fysisk aktivitet

Att underskningen r helt frivilligt att delta i. Underskningen ska handla om idrottslrares

motivationsarbete i den lgre grundskolan och har drmed bjudit in idrottslrare fr den

yngre grundskolan.

Av respondenten krvs det att de kan stlla upp p en intervju i 60 minuter. Intervjun kommer

helst velat att spelas in fr att underltta analysen. Knner inte deltagaren bekvm i att den

vill prata om sin yrkesroll behver inte deltagaren delta. Risken finns att deltagaren sjlv

tvivlar p din profession som idrottslrare men vinsten r att f en sjlvinsikt samt hur de

jobbar och hur det kan leda till en bttre profession. Viktigt att rektor ger samtycke till

deltagandet om intervjun sker p arbetstid och fr ta del av informationsbrevet. All

information som r personlig kommer att tas bort. Ljudinspelningen kommer fr