Webb 2.0 – är det något jag kan ha nytta av ?

1/2

00

8

16:E ÅRGÅNGEN – FORUM FÖR FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI – PEDAGOGIK OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Centre for Continuing Education at Åbo Akademi University Fabriksgatan 2, 20500 Åbo / Turku, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4944 Fax: +358 (0)2 215 4943 www.abo.fi/fc

Global fostran – för en hållbar utveckling

Ryskt intresse för unika motorcyklar

Poesi och galenskap

Bakelser

—Peter Siegfrids

Redaktör

Utgivare Fortbildnings centralen vid Åbo Akademi

Adress Fabriksgatan 2, 20 500 Åbo & (02) 2154882, Fax: (02) 2154711Telefontid: 9.00–16.00

Ansvarig utgivarePaula Lindroos

Redaktör Peter Siegfrids

Medarbetare i detta nummerTina Engblom, Pia-Maria Gardberg, Satu Laitila, Anne Lindgren, Paula Lindroos, Mona Nylund, Mona Riska, Majlen Saarinen, Maria Sundström, Christel Söderholm, Nina Söderlund, Uffe Wik-ström, Pian Åkerlund.

Produktion Peter Siegfrids

Layout Peter Siegfrids

Filmutskrift Tryckeri Astro AB

Tryck Tryckeri Astro AB

PublikationsinfoLärlust fungerar som språkrör för Fort bild-ningscentralen vid Åbo Akademi och utges i regel med 4 nummer per år. Bidrag och synpunkter från läsarna välkomnas. Annonser pub li ce ras mot ersättning.

PrenumerationerMaria Jalava, & (02) 215 3293, Fax: (02) 2154943e-post: maria.jalava@abo.fieller elektroniskt: www.abo.fi/fc

AnnonserPeter Siegfrids, & (02) 215 4882, Fax: (02) 2154943e-post: peter.siegfrids@abo.fi

RedaktionsrådKatarina Drugg, Paula Lindroos, Mona Riska, Peter Siegfrids, Maria Sundström, Christel Sö-derholm, Nina Söderlund, Christian Wulff, Uffe Wikström.

Lärlust rullar outtröttligt vidare – nu inne på sin16:e årgång. Senaste år expe-rimenterade vi med ett par nummer helt i fyrfärg, en lösning som kom att bli permanent. Årets första nummer blickar delvis tillbaka på verksamhetsåret 2007, ett i många avseenden framgångsrikt år. Därmed inte sagt att de ekono-miska orosmolnen skulle vara skingrade. Men statens spariver till trots för-söker vi upprätthålla kreativiteten och följa med vår tid. Det talades mycket om universitetens tredje uppgift – vad hände sen? Vad innebär Web 2.0 och vilken är nyttan för mig? Kan man utbilda sig till författare? Där några av de frågor som får svar i detta nummer. Läs och lär!

PärmenWebb 2.0? Nätet blir allt viktigare. Foto: © Photos.com

ISSN 1238-6200

© 2008 FoRTBiLDNiNGS CENTRALEN viD ÅBo AKADEMi

1/2008Vå r n u mmer Mars

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Fabrikssgatan 2, 20500 Åbo & (02) 215 4666, e-post: opu@abo.fi, www.abo.fi/fc/opu/

TAG koNTAkT!

i ÖPU:s tjänst: Maria Saxén, Christel Söderholm, Tina Engblom, Majlen Saarinen, Maria Jalava och Carina Gräsbeck.

P.S.

Öppna universitetet vid Åbo AkademiL

– en studieform som ger alla möjlighet till akademiska studier –

Under sommaren 2008 erbjuder vi sommarkurser på flera orter

www.abo.fi/fc/opu

Följande kurser ordnar vi i Åbo / www.abo.fi/fc/opuINTERNATIONELL MARKNADSFÖRING: Företagsetik, 5 sp, 12.8, 14.8, 21.8, 26.8, 28.8

KULTUR- OCH SOCIALANTROPOLOGI: Prostitution in Nicaragua, 8 sp, 29.5-3.6

MUSIKVETENSKAP: Folkmusik i Europa, 2 sp (3 kvotplatser dagtid), 7-9.5

RELIGIONSVETENSKAP: Specialkurs om Druider, 5 sp, 23.8, 28.8

RÄTTSVETENSKAP: Kredit- och säkerhetsrätt, 10 sp, 29.4, 6-7.5

SKÄRGÅRDSKUNSKAP: Samhälle och näringar, 10 sp, inleds 19.9 (Nätkurs)

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION: Kommunikationsfärdigheter II / TF, 2 sp, 25-26.4, 9-10.5

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION: Spanska 1, 5 sp, 12.5-19.6

Sommarkurser 2008 i regionerna

Jakobstad eller Karleby / www.abo.fi/fc/opuALLMÄN TEOLOGI: Specialkurs i kyrkohistoria, 10 sp, augusti

Hangö sommaruniversitet / www.hangosommaruni.fiLITTERATURVETENSKAP: Teater och drama, 10 sp, 5-6.6 i Hangö, 29-30.8, 3-4.10, 14-15.11.2008 och 16-17.1.2009 i H:fors

RÄTTSVETENSKAP: Köp- och exporträtt, 10 sp, 8-9.8

SKÄRGÅRDSKUNSKAP: Skärgårdskultur, 10 sp, 9-13.6

SVENSKA: Norska, 5 sp, 3-5.6

Vasa sommaruniversitet / www.vasasommaruniversitet.fiKONSTVETENSKAP: Genusperspektiv på konsten och konst historien, 5 sp, 9-10.5, 16-17.5

PSYKOLOGI: Psykologisk teori och forskning, 10 sp, 16-17.5, 29-30.8, 12-13.9

RELIGIONSVETENSKAP: Genus och religion, 10 sp, hösten (Nätkurs)

SOCIOLOGI: Kön och samhälle, 5 sp, 23.5-24.5, 6.6-7.6

STATISTIK: Grundkurs i data-analys, 10 sp, 18-28.8

SVENSKA: Namnforskning, 5 sp

Högskolan på Åland / www.ha.aland.fiSPRÅK: Italienska 1, 5 sp, augusti

Åbo Akademi

Öppna universitetetL

Mars 1 / 2008 • Lärlust 3

Ledare

Tack till kursdeltagare, samarbetsparter, och medarbetare!

— Paula Lindroos Direktör

Nu är det den tiden på året då verksamhetsberättelserna för det föregående året sammanfogas och helhetsbilden bör­jar framträda. Både eventuella felsatsningar och fram­gångskoncept kan utvärderas med facit i hand

År 2007 ett rekordår.

Fortbild ningscentralens kvantitativa och kvalitativa resultat för år 2007 är bra, oberoende av vilka mätare och vilken verksamhetssektor man betraktar. Antalet deltagare på Fortbildningscentralens kurser är större än någonsin tidigare. Hur är det möjligt? Det första svaret är utan vidare att utan våra engagerade medarbetare hade detta bara inte varit möjligt. Ett förtroendefullt arbete med våra samarbetsparter och finansiärer utgör den andra hörnstenen i verksamheten. Och sist men inte minst är det alla våra deltagare som visat att Fortbildningscen­tralens kurser och projekt är värda att satsa på!

Fortbildningscentralen har en viktig roll i utvecklingen av nytt kursinnehåll och nya metoder. Det är ett intressant och kunskapsin­tensivt arbete, som engagerar och motiverar. Verksamheten bygger också på samarbete med många olika parter och nätverk, vilket igen ofta ger idéer till nya kurser och projekt. Personalens kompetens, triv­sel och engagemang är, som sagt, helt avgörande för framgångarna!

Nya framgångsrika utbildningskoncept

Här några exempel på våra framgångsrika samarbetsmodeller och kursinnehåll:

• Nurope är ett utbildningskoncept som avviker från det vanliga. Vand ringen längs kreativa och innovativa vägar till lärande i en in­ternationell miljö har nu kommit halvvägs. Oaserna för detta vand­rande universitet har hållits i Finland, Italien, Tyskland och Turkiet. (www.nurope.fi).

• Senioruniversitetet inledde sin verksamhet senaste höst med en fly­gande start. Ett stort antal personer har redan deltagit i föreläsningar kring aktuella teman. Senioruniversitetet förverkligar principerna för det livslånga lärandet genom att ge individen rätt till utbildning även efter den aktiva arbetslivsperioden.

• Resurscentret för matematik, naturvetenskaper och teknik är ett stort samarbetsprojekt mellan flera aktörer som alla är bekymrade över det minskande intresset för dessa ämnen i skolan. Resurscentret stöder i första hand lärarna genom skräddarsydd verksamhet (www.skolresurs.fi).

• Entreprenörsakademin är ett företagsutvecklingsprogram, där Fortbildningscentralen samarbetar med små och medelstora företa­gare samt chefer och nyckelpersoner i större företag. Entreprenörs­aka demin genomförs i ett nära samarbete med ämnet företags­ekonomi.

Samgång och samarbete

Just nu pågår en diskussion om samarbete och samgång mellan Åbo Akademis fortbildningscentraler i Åbo och i Vasa och med YH No­vias vuxenutbildning. En arbetsgrupp har presenterat några förslag till hur det här samarbetet kunde organiseras i praktiken. Fördelen med ett sådant samarbete kunde vara att vi tillsammans bättre kan ta vara på de resurser, idéer och kontakter vi har. Samtidigt kan vi i större utsträckning än för närvarande undvika att vi hamnar i en konkur­renssituation. u

”Fördelen med ett samarbete kunde vara att vi tillsammans bättre kan ta vara på de resurser, idéer och kontakter vi har. Samtidigt kan vi i större utsträck­ning än för närvarande undvika att vi hamnar i en konkurrenssituation”

4 Lärlust • Mars 1 / 2008

Noterat

ren heter av coaching och ledar-skap. Conferencierna Samppe & Anders underhöll publiken mellan programpunkterna. På minimässan deltog ett tjugotal utställare och representanter för det senaste nyheterna inom IKT. Seminariet direktsändes med ipTV-teknik. På följande adress finns intervjuer med föreläsare, utställare och mässpublik för allmänheten att ta del av:

www.sgtv.fi/ThatsIT.htm

That´s IT arrangerades av Fort-bildningscentralen vid Åbo Akademi och Region Åboland r.f.

That´s IT – inspirationsseminarium och IT-minimässa arrangerades i Kimito

Inspirationsseminariet That´s IT lockade 130 ledare och besluts-fattare från kommuner och företag i Åboland till att ta del av föreläsningar kring ledarskap, kreativitet och IKT. På seminariet som ägde rum 28.2.2008 i Villa Lande föreläste Mato Valtonen kring kreativitet på ett medryck-ande och engagerande sätt. Pro-fessor Christer Carlsson från Åbo Akademi lyfte fram teknologins möjligheter och betydelse för all verksamhet i framtiden. Coachen och tränaren Juhani Tamminen delade med sig av egna erfa-

Solvency Analysis, 5 lectures on Saturdays, April- May 2008

The Department of Mathematics at Åbo Akademi University, The Insurance Supervisory Authority (ISA) and The Open University at Åbo Akademi University offer a series of lectures on Solvency with lecturers from the Insurance Supervisory Authority.

5.4. Lasse Koskinen:

What is Solvency? Risk, Risk Cate-gories, Risk Measures (3 h).

12.4. Raoul Berglund:

Market Consistent Valuation of Insurance Liability and QIS3 (4 h).

19.4 Vesa Ronkainen:

Present and Future: EU Solvency II and Capital Requirements (3 h).

26.4 Lasse Koskinen:

Risk, risk categories, risk meas-ures (3 h).

3.5 Laura Koskela:

Modeling Solvency: Internal Models and Simulations (3 h).

The lectures start at 10.15 and they are free of charge.

Venue:

Åbo Akademi, Department of Mathematics, Fänriksgatan 3 B /Vänrikinkatu 3 B, Åbo/Turku

Please register to:

Margrét Halldórsdóttir, e-mail: mhalldor@abo.fi.Department of Mathematics at Åbo Akademi University

Fortbildningscentralen arrange-rar tillsammans med Sydkustens landskapsförbund en kursdag för ordverkstadsledare den 18.4 i Åbo. Kursdagen innehåller infor-mation om hur man arrangerar ordverkstäder samt ger idéer och inspiration för kreativt skrivande med barn och ungdom.

För mer information och anmälan kontakta:

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Pia-Maria Gardberg,

tfn: (02) 215 3219, e-post: pia-maria.gardberg@abo.fi

Kursdag för ordverk stadsledare!

Öppen föreläsningsserie i försäkringsmatematik

Open serie of lectures on Insurance Mathematics

Under fyra fredagar i april, med start den 4.4 erbjuder FC en kurs i åldersledning. Kursen ger underlag för hur man fungerar som chef eller förman för med-arbetare i olika åldersgrupper. Föreläsare och kursdragare är Barbro Schauman, ED, för närvarande verksam som akademilektor i Organisation och ledning vid Åbo Akademi.

Kursen riktar sig till dig som är chef eller förman eller annars int-resserad av att lära dig mera om åldersledning. Utbildningsda-garna arrangeras följande freda-gar i april: 4.4, 11.4, 18.4 och 25.4. Kontaktperson: Anne Lindgren, Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, tfn: (02) 215 4658, e-post: anne.lindgren@abo.fi.

Utbildningsdagar i åldersledning

Sekreterare Tove Österroos är tjänstledig och Katharina Enck-ell har tillträtt som vikarie under tjänstledigheten.

Utbildningschef Nina Söderlund är alterneringsledig under tiden 20.3 - 20.8 2008 och hon vikarie-ras av planerare Mona Nylund.

Personalnytt

Tove Österros, Nina Söderlund Mona Nylund

Öppna universitetetÅBO AKADEMI

L

Mars 1 / 2008 • Lärlust 5

Projekt

TexT: NiNa SöderluNdfOTO: Maria SuNdSTröM

Verksamhet som gynnar regio­nerna har givetvis alltid funnits i olika former på FC, men i dag är målsättningen mera uttalad. Det

är ca 8­10 personer i sektorn för regional utveckling som mer eller mindre dagligen jobbar med utvecklingsprojekt och ”bro­byggande” mellan ÅA och regionerna, men det regionala perspektivet är väl förankrat också i FC:s två andra sektorer Öppna uni­versitet och i fortbildningssektorn.

Alla som jobbat länge med regional utveckling vet att den slitna frasen ”samver­kan med samhället” vid ett universitet inte alltid är så enkelt att förverkliga som det kan låta. Nästan allt talar emot möjligheterna att förena forskning och undervisning för att samverka med samhället. Hela resurstilldel­ningen är uppbyggd så att ju mer en forskare eller lärare använder tid på ”samverkan med samhället” desto mindre medel tilldelas verksamheten / ämnet. I framtiden torde

det här förändras så att universiteten tvär­tom blir belönade om de spelar en aktiv roll i samhällsutvecklingen som helhet. Att hitta användbara kriterier för hur detta skall mä­tas är ännu ett arbete som är på hälft. Åbo­högskolornas sektorer / enheter för regional utveckling kommer under inkommande vår att tillsammans försöka finna olika mätare som kan ge fingervisningar om hur olika åt­gärder inom universiteten påverkar de om­givande regionerna. Också finansiärerna av olika utvecklingsprojekt saknar lämpliga mätare, även om alla EU­finansierade pro­jekt förstås utvärderas.

Vuxenutbildningen utåtriktad

Myndigheter och städer klagar på att uni­versiteten inte deltar tillräckligt aktivt i dele­gationer, styrgrupper, strategiarbeten och olika former av framtidsspaning. Samtidigt är det många offentliga instanser som inte ens kommer på tanken att inbjuda forskare till olika evenemang. Vuxenutbildnings­enheterna har av tradition varit den mest utåtriktade delen av universiteten, och så är det fortfarande. I dag dock lyckligtvis i gott sällskap av några mycket aktiva ämnen och enheter vid ÅA.

Krånglig finansiering

FC:s sektor för regional utveckling har som en av sina målsättningar att öka det övriga ÅA:s roll och inflytande i regionala utveck­lingsprojekt. Oberoende av om det gäller skärgård, kultur, entreprenörskap, hållbar utveckling, turism, handel med Ryssland, arbetsrelaterad invandring eller att hjälpa högt utbildade arbetslösa att få ett arbete som motsvarar deras utbildning. Tyvärr är inte heller den nästan enda finansieringsmöj­lighet som i dag finns, d v s EU­finan sier ade

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i Åbo har haft en sektor för regional utveckling redan innan universiteten fick sin tredje uppgift inskriven i lagen.

Universitetens tredje uppgift– och vad hände sen?

projekt, en gynnare av samverkan mellan universitet och samhälle, eftersom varenda timme inom projekten skall redovisas. Där­för är det bäst om nya projekt från början är ett samarbete mellan olika parter inom ÅA och utanför.

Brobygge kräver gemensamt språk

I de flesta utredningar som gjorts i Egentliga Finland har både företag och olika region­ala aktörer stora förväntningar på univer­siteten. Nyfikenheten på ÅA är stor även på finskt håll och många, både företag och myndigheter, skulle gärna samarbeta mera om man bara visste med vem. I vissa fall är rädslan för att tala svenska det som hindrar ett samarbete. De flesta som jobbar inom sektorn för regional utveckling gör det på svenska och finska, ofta på engelska och and ra språk. Skall man bygga broar måste man först hitta ett gemensamt språk, eller så får det bli ”sujuvasti” tvåspråkigt.

Sektorn för regional utveckling vill 2008 lyfta fram sin verksamhet för att på detta sätt få i gång en diskussion om vad univer­sitetens tredje uppgift är och borde vara. I Lärlust kommer under året olika perspektiv på regional utveckling att lyftas fram. u

Nina Söderlund är ledare för sektorn för re-gional utveckling

Akademin

Nina Söderlund

6 Lärlust • Mars 1 / 2008

– är det något jag kan ha nytta av?Webb 2.0

Community, blog, rss, podcast, wiki, virtuell verklighet ... När man skall börja tala om begreppet Web 2.0 stöter man ofrånkomligen på en mängd nya tekniker, förkort­ningar, ord och begrepp.

TexT: Maria SuNdSTröM

IKT

Vi har Web 2.0­applikationerna att tacka för att webben har blivit både roligare, mer användbar och framförallt mer interaktiv. Web­

ben erbjuder nu mer än någonsin tidigare något för alla, oberoende av intressen eller kunskaps nivå.

Bakgrund

Jag börjar med att ta ett steg tillbaka, till något som vi nu i efterhand kan kalla web 1.0. Ni kanske minns hur många webbsidor såg ut när de första grafiska webbläsarna kom. (Före det hade vi ett textbaserat internet som inte innehöll bilder och andra grafiska ele­ment.) Sidorna var många gånger grå med svart text och på sidorna presenterades ma­terialet ungefär på samma sätt som som ett maskinskrivet pappersark. På vissa sidor fanns också någon enstaka grumlig bild eller någon enkel animation. E­postadresser samt en och annan hyperlänk till någon annan sida, förekom också. Webben utnyttjades i första hand för publicering av texter som besökaren skulle läsa – och inte bidra till el­ler editera. Den här typen av icke­interaktiv webb kan kallas för Web 1.0.

Dagens interaktiva webb

Web 2.0 är ett samlingsnamn för webbapp­likationer, d v s webbsidor, med olika funk­tionaliteter, där kollaboration, deltagande, standardisering, publicering och interaktion är centrala begrepp. Jag skall exemplifiera med några populära applikationer.

RSS – eller nyhetsflöden

De flesta större dagstidningarna erbjuder något som kallas RSS­flöden. Genom att pre­numerera på ett sådant flöde behöver man inte besöka webbsidan i fråga, utan man ser de senaste ändringarna i sin egen RSS­läsare eller t ex i webbläsaren Mozilla Firefox. Man kan sålunda prenumerera på t ex kulturar­tiklarna i Dagens Nyheter i stället för att gå till webbplatsen för tidningen. På det sättet kan man snabbt och behändigt gå igenom flera tidningars aktuella artiklar.

Via RSS­tekniken kan man också hålla koll på t ex uppdaterade bloggar i stället för att surfa in på varje blogg man är intres serad av.

Bloggar

Kanske det är dags att skaffa sig en egen blogg? Det är inte bara offentliga personer som håller sig med egen blogg, vem som helst kan starta en! Alla företag och organisatio­ner med självaktning verkar ha en egen blogg som används t ex som nyhetskanal.

En blogg kan ses som en publik dagbok på webben. Man kan publicera texter, bilder och annat material. Läsarna kan kommentera det som skrivits och sålunda möjliggörs en interaktion där bloggen erbjuder en platt­form för diskussion.

Facebook

Ett mycket aktuellt exempel på en Web 2.0­applikation är Facebook. Facebook är kort sagt en personlig hemsida som består av en mängd valbara småapplikationer, som vem som helst kan utveckla. Man kan ha olika foto­ och videoalbum, dagbok, länk­ och artikelsamlingar samt koppla in bloggar och andra RSS­flöden. Facebook har också ett in­ternt e­postsystem för privata meddelanden användarna emellan.

I Facebook kopplar man ihop sig med sina vänner och man kan bidra till innehållet på varandras sidor genom de små programmen man samlat på sin sida. Facebook­användar­na har rätt att skapa egna grupper medan nätverk skapas efter förslag. Man kan höra till grupper och nätverk t ex enligt intressen, hobbyn, arbetsgivare eller land. Nätverket ”Finland” har i skrivande stund 383 320 medlemmar.

Jag har på känn att största delen av Face­book­användarna anser att applikationen i första hand är underhållning, men de facto kan nog programmet utnyttjas helt vettigt också. Det är bara att gå in och registrera sig och upptäcka möjligheterna till kollabora­tion utan hänsyn till tid och rum.

Centrala begrepp för Web 2.0

Mars 1 / 2008 • Lärlust 7

Populära bloggserviceportaler är t ex www.blogger.com och wordpress.com (båda finns på svenska). Det finns också en ak­tiv finlandssvensk bloggportal; bloggen.fi, som har tagit formen av en community där bloggägarna aktivt kommenterar varandras skriverier. Denna community har en mycket stark samhörighet och man har t o m ord­nat träffar för att möta människorna bakom bloggarna. Av de tre nämnda bloggarna lig­ger blogger.com och wordpress.com, tek­niskt sett, långt före bloggen.fi.

Länksamlingar och multimediala lösningar

En av mina favoritapplikationer heter del.icio.us (vilket är adressen till webbplatsen) och är en länksamlingsapplikation. På del.icio.us kan du skapa en samling webblänkar som finns på webben (i stället för enbart i din dators webbläsare), vilket gör det möjligt för dig att komma åt länkarna från vilken inter­netkopplad dator som helst. Med s k tags or­ganiserar du dina länkar så att du hittar dem lättare. Vad är det som gör att del.icio.us är en Web 2.0­applikation? Det att du kan ta del av och inkorporera andras länksamlin­gar och ställa dina egna samlingar till andras förfogande!

Alla som tittar på TV eller lyssnar på ra­dio har säkert hört om YLEs Arenan. Det är

ett exempel på s k podcasts – eller poddsänd­ningar, med en del av YLEs utbud. Man kan prenumerera på och ladda ner program som intresserar i mp3­format och lyssna till dem när det bäst passar, t ex i bilen, bussen, tåget eller hängmattan. Till det behöver man en mp3­spelare, som man kan köpa för några tior.

Det finns också en hel del webbplatser där man själv kan ladda upp egna ljudfiler som andra kan lyssna på. Detsamma gäller vi ­deo material, där YouTube.com är en mycket populär webbplats. Genom att registre ra sig kan man skapa egna favoritlistor över video­snuttar som man hittat på den här enorma webbplatsen. Man kan också bl a betygsätta och kommentera andras video snuttar.

En annan mycket aktuell Web 2.0­app­likation är Wikipedia (http://wikipedia.org) – den fria encyklopedin som alla kan redigera. Wikipedia finns på många olika språk och det är bra att jämföra materialet man hittar i de olika språkversioner man behärskar. Jag har många gånger funnit att den finska versionen innehåller längre ar­tiklar, trots att den svenska versioner har fler antal artiklar; 278 808 resp. 154 579 i den finska. Den engelska versionen innehåller 2 278 446 artiklar. Det är lätt att få tiden att gå när man slumpsurfar i detta digra digitala uppslagsverk.

Dagstidningen Dagens Nyheter som möjliggör direkt länkning i Facebook och del.icio.us samt listar bloggar som hänvisar till denna artikel.

En sökning på ordet genealogy (släktforskning) på del.icio.us ger ett resultat på 43 235 sparade länkar

Virtuella världar

En av de mest omtalade företeelserna just nu är de virtuella världarna. I en virtuell värld blir egenskaperna för Web 2.0 väldigt kon­kreta, eftersom man skapar sig en avatar; en figur som respresenterar dig själv, och med den samarbetar man med andra, produce­rar material och deltar i olika tillställningar.

I Second Life (www.secondlife.com), en av de mest populära virtuella världarna just nu, är det många läroinrättningar och universitet som upptäckt vilken potential det ligger i att förlägga hela eller delar av vir­tuella kurser här, eftersom det möjliggör en känsla av närvaro för deltagarna på ett helt annat sätt än via traditionella inlärnings­plattformar. Även Åbo Akademis Öppna universitet finns med här.

I nästa nummer av Lärlust återkommer jag till andra roliga, nyttiga och avancerade Web 2.0­tillämpningar. u

Fotnot:

Författaren har använt sig av en mängd web 2.0-applikationer för att skriva denna artikel; bl a Wikipedia på engelska, finska och svenska, sin länksamling på del.icio.us, diverse datatek-niska källor och bloggar.

Alla applikationer som nämns i artikeln är gratis att använda. Alla andra applikationer förutom Second Life, används via en webbläsare.

IKT

8 Lärlust • Mars 1 / 2008

Trenden är uppåtgående och in­nebär att Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i volym nu kom­mer upp på tredje plats i statistiken

för hela landet.

Med fortbildning avser vi universitets­baserad utbildning som stöder individers professionella utveckling. Typiskt för fort­bildningsverksamheten är att kursutbudet skräddarsys enligt målgruppens behov och uppdragsgivarens finansieringsmodeller. Inom fortbildningen eftersträvas flexib la lärostigar

Analys av verksamheten för 2007

Fortbildning är i många fall minutvara och ska möta behov som dyker upp med kort varsel. Det gäller såväl akuta förändringar i arbetslivet som längre strukturella prob­lem som behöver uppmärksammas och bemötas. Dagens tidsanda går tydligt igen i resultaten för fortbildningen. Det innebär att kortkurserna har ökat kraftigt, vilket bl a kan förklaras med att flera långa utbild­ningsprogram också erbjuder kortkurser. FC stod dessutom som arrangör för flera större seminarier / konferenser under året. Som motvikt kan konstateras att det också finns ett sug efter längre fortbildningsprog­ram och nätverkssamarbete i utvecklings­projekt där FC står för utbildningsbiten.

IT och naturvetenskaper

IT­fortbildningen kvarstår som en stark nisch. Ett bra exempel på detta är t ex ett IT­baspaket som ordnas för social­ och hälsovårds personal samt lärarfortbild­ning. Andra nya satsningsområden gäller IT för seniorer. Det har resulterat i en hel rad studie besök, kurser och skapande av helt nya nätverk

Nationella utvecklingskoncept

Fortbildningsverksamheten har också präglats av större nationella insatser. Inom lärarfortbildningen har speciellt VOPE

Fortbildningen vid ÅA på tredje plats i Finland

TexT: uffe WikSTröM & SaTu laiTila

Resultat

(valtakunnallinen opetusalan täyden­nyskoulutuksen yhteistyöverkosto) fått en central roll. Avsikten med nätverket som leds av Tammerfors universitet är att skapa och utveckla modeller för att erbjuda en så koordinerad och strukturerad fortbildning som möjligt.

När det gäller samarbete inom mediasek­torn är FC/ÅA också med i ett utvecklings­koncept som syftar till att få en gemensam portal för att erbjuda fortbildning för me­diasektorn. Dessutom skapas och testas nya koncept för att gemensamt nå ut på en arena som kontinuerligt är i stark förvandling.

Lärarfortbildningen i fokus

Under året har den stora satsningen på IKT i undervisningen fortsatt. Samarbetet med gymnasielärarna i de regionvisa gymnasie­ringarna har fortsatt och kursen ”Det vir­tuella klassrummet” har arrangerats flera gånger. En stor insats har gjorts inom lärar­fortbildningen på det naturvetenskapliga området.

Farmacin visade vägen

Ett samspel med regionala sektorn gjorde också att den behörighetsgivande fortbild­ningen för farmaceuter i Österbotten kunde genomföras med väldigt goda resultat och på snabbare tid än beräknat. Det gav nyttiga erfarenheter i hur man snabbt kan reagera på olika utbildningsbehov som uppstår i samhället.

Ett annat nytt samarbetskoncept utveck­lades inom ramen för vad som kallats: ”Ex­pertutbildning i socialt arbete”. Det gäller ett nytt fortbildningsprogram som riktar sig till socialarbetare. En motsvarande utbildning har tidigare saknats på fältet. Programmet erbjuder socialarbetare möjlighet att vid sidan av arbetet fördjupa det egna yrkeskun­nandet och expertisen samt möjlighet till ny inspiration i det egna arbetet. Utbildningen sker i samarbete med Åbo universitet och en stor del av undervisningen sker därför på

Fortbildningsverksamheten vid ÅA har haft ett uppsving under år 2007. Målen beträf­fande såväl antalet kurser som antalet deltagare över­skreds med klar marginal.

Mars 1 / 2008 • Lärlust 9

Resultat

P rogramperioden blev (bl a i Fin­land) om möjligt ännu mera försenad än väntat, d v s inleddes inte alls 2007. Men bätt re sent än

aldrig, 2008 blir i stället synnerligen aktivt och redan i januari inlämnades många pro­jektansökningar.

Sektorn genomförde som planerat den interna utbildningen ”Projekthanteringens abc” med ca 15 deltagare. Utbildningen fortsätter 2008 med mera externa inslag.

Det s k KEOPS­samarbetet mellan Åbo­högskolornas vuxenutbildningsenheter upplevs som mycket viktigt och nyttigt gäl­lande verksamhet som tangerar regional utveckling. Kontakterna med övriga ÅA har ökat även inom projektverksamheten. Det finns i dag samarbete med ämnen vid de flesta fakulteter, och kontakter med helt nya nätverk har nu knutits.

Nya samarbetsparter

Samarbetet med aktörer utanför ÅA ökar. De flesta utvecklingsprojekt har stora nätverk kring sig som stöd för verksamheten. ”Man

kan inte räkna dem alla” men om man listade alla samarbetsparter, nätverk och kontakter inom projektverksamheten skulle siffran 50 kunna ligga nära sanningen. Av dem finns ca 1/3 i andra länder.

En ledningsgrupp för koordineringen av ÅA:s tredje uppgift har inte tillsatts. Even­tuellt blir det en ny möjlighet nästa gång oli ka ÅA­interna arbetsgrupper väljs år 2010. Tills dess är det viktigare att satsa på verksamheten och synligheten för tredje uppgiften som FC:s sektor för regional utveckling ser den, samt att ytterligare öka ÅA­kopplingen inom utvecklingsprojek­ten. Den nya EU­programperioden ger nya möjligheter: då kopplingen till forskning i många fall tidigare var helt förbjuden är det något man i många program nu uppmunt­rar till.

Satsningen på Estland misslyckades 2007 p g a utebliven projektfinansiering, men förverkligas i stället i mindre delar med an­nan finansiering. Ett intressant minoritets­seminarium på hög nivå arrangerades i Tallinn i november. Fortsättning följer 2008,

Regional utveckling – året som gickFör alla som vid universiteten jobbar med regional utveckling har väntan på den nya EU­programperioden 2007–2013 varit lång och fylld av besvikelser.

TexT: NiNa SöderluNd

nu med minoriteter och musik som tema. FC har utmärkta kontakter till Estlands­svenskarnas kulturråd.

Nya kontaktytor

Alla större projekt som har pågått eller avslutats 2007 har utfallit mycket väl och i många fall överträffat målsättningar och förväntningar. Via dem har igen nya kon­taktytor skapats. Till problemen hör det stora antalet olika finansiärer (ca 20) vars beslut dröjer och är beroende av varann, tiden mellan projekten, samt möjligheten att göra utvecklingsarbete och allmän pro­jektplanering då allt arbete som utförs skall timrapporteras inom projekten.

Tidskriften Skärgård 30

Tidskriften Skärgård firade under året 30­årsjubileum med olika evenemang och ut­ställningar i skärgården, på landet och i stan. Prenumeranternas antal ökar fortsättnings­vis och tidskriftens kvalitet är hög. u

Nina Söderlund är ledare för sektorn för re-gional utveckling

Fortbildning 2006 Antal kurser Antal studerande

Korta kurser (under 5 dagar) 159 4043Övriga kurser (under 30 sp) 25 393Fortbildningsprogram (över 30 sp) 7 97Fortbildningen totalt 191 4533

Fortbildning 2007 Antal kurser Antal studerande

Korta kurser (under 5 dagar) 219 4524Övriga kurser (under 30 sp) 22 332Fortbildningsprogram (över 30 sp) 8 134Fortbildningen totalt 249 4990

finska. Deltagarna har dock rätt att använda sitt eget modersmål i diskussioner och kurs­arbeten.

Finansiering av fortbildningen

De största enskilda finansiärerna inom fortbildningen är fortsättningsvis Utbild­ningsstyrelsen, Svenska kulturfonden, Undervisningsministeriet, Stiftelsen för Åbo Akademi och den Europeiska social­fonden (ESF). Men det finns en uppsjö av olika mindre uppdragsgivare och beställare. Samtidigt är en växande del av kunderna be­redda att ersätta åtminstone en del av kurs­avgifterna själva. u

Resultatjämförelse 2006 / 2007

10 Lärlust • Mars 1 / 2008

TexT: TiNa eNgblOMbild: Maria SuNdSTröM

Ett bra år för det öppna universitetetÖPU i siffror 2007:

Allmänt taget kan man säga att år 2007 har varit ett mycket bra år för Åbo Akademis öppna universitet.

Sammanlagt har vi erbjudit 378 kurser under 2007 mot 363 året in­nan. Under året har vi samarbetat med 8 folkhögskolor, 17 arbetar­

och medborgarinstitut, 3 sommaruniver­sitet samt Öppna högskolan på Åland.

Åbo Akademis öppna universitet har även klarat sig bra ur ett nationellt per­spektiv och som framgår ur tabellen till höger har vi ökat vår nationella andel av re­sultaten (Fig 1).

Under året har 4 116 studerande avlagt 30 894 sp vilket motsvarar drygt det som studerande vid en medelstor fakultet avläg­ger årligen (t ex presterades 30 241 sp vid HF 2006).

Under 2007 har det presterats flest studie poäng för Åboämnena inom rätts­vetenskap, teologiska ämnen, informa­tionsförvaltning och psykologi medan det för Vasaämnena inte oväntat är pedagogik, utvecklingspsykologi, specialpedagogik och vårdvetenskap.

17 personer antogs under 2007 via ÖPU­leden för examensstudier till Åbo Akademi. Av dem antogs 2 personer till HF (etnologi, finska), 5 till ESF­rättsnotarieutbildningen, 1 till ESF­ekonomutbildningen, 1 till TkF (informationsbehandling), 6 till TF samt 2 till SVF (utvecklingspsykologi).

För att komplettera den regionala sam­planeringen har vi aktivt gått in för att utveckla och erbjuda nätbaserade kurser. Arrangerade nätkurser 2005­2007 visas i nedanstående tabell (Fig 2).

Vi kan konstatera att förutom enskilda kurser har vi ett kontinuerligt utbud av helt nätbaserade kurshelheter inom flera äm­nen. Bl a inleds grundstudier i allmän teolo­gi, informationsbehandling, miljökunskap och nationalekonomi årligen.

Senioruniversitetet vid Åbo Akademi inledde sin verksamhet år 2007 på tre orter, Åbo, Pargas och Mariehamn. Under året deltog totalt 275 seniorer i dessa tillställ­ningar (179 kvinnor, 96 män).

År 2007 kröntes av att Fortbildnings­centralen vid Åbo Akademi / Öppna uni­

versitetet stod värd för de nationella öppna universitetsdagarna 4­5 oktober. Semina­riet behandlade det öppna universitetets framgångsfaktorer ur olika synvinklar. Seminariet var finskspråkigt med kontin­uerliga svenskspråkiga inslag (tvåspråkiga föreläsningar, föreläsningspresentationer på det andra språket, ”Hurri­ilta” på kvällen, material om finlandssvenskar tillgängligt, finlandssvenska dagstidningar mm) där det bara var möjligt. De nationella öppna uni­versitetsdagarna rönte enormt intresse med 130 deltagare och resulterade i en strålande, rent av överväldigande utvärdering. u

Resultat

Öppna universitetetÅBO AKADEMI

L

ÅA-ÖPU NAtioNell ANdel ÅA-ÖPU NAtioNell ANdel

År 2006 % 2007 %

stUderANde 4113 5,6 4116 5,7

erbjUdNA sP 1997 3,7 2073 4,1

AvlAgdA sP 29601 6,1 30894 6,7

År KUrser erbjUdNA sP deltAgAre

Åbo vAsA totAlt Åbo vAsA totAlt Åbo vAsA totAlt

2005 56 7 63 361 37 398 1225 101 1326

2006 49 5 54 325 45 370 1578 156 1734

2007 53 5 58 374 22 396 1486 139 1625

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Öppna universitetet stod värd för de nationella öppna universitetsdagarna den 4-5 oktober 2007.

Fig 1

Fig 2

Mars 1 / 2008 • Lärlust 11

Omkring 40 kilometer från Åbo ligger den lilla landsortskom­munen Marttila eller på svens­ka S:t Mårtens. Åkrar, skogar

och traktorer kan man vänta sig, men bli inte förvånad om du plötsligt hör vrålande motorcyklar. Här verkar nämligen företaget MotoParts som har specialiserat sig på att bygga om japanska­ och Harley Davidson motorcyklar till kromglänsande skapelser som garanterat vänder nackar och drar blick­arna till sig. I mitten av mars fick företaget chansen att i Marttila närmare presentera sina unika produkter, för en hel delegation av intres serade ryska motorjournalis ter.

Vetoa Venäjältä öppnade ryska dörrar

Bakgrunden till det ryska besöket är att Mo­toParts Oy var ett av de tolv företag som del­tog i Aanilas Vetoa Venäjältä­program. Det gjordes en marknadsundersök ning och en resa till S:t Petersburg, där sex olika företag med intresse för att inleda samarbete med MotoParts besöktes. Några av de ryska före­tagen kom också på svarsbesök, men utan att förhandlingarna sen ledde någon vart. Nu har dock intresset vaknat och MotoParts första ryska Harley Davidson­kund var en kasinoägare i S:t Petersburg som turvis ställer ut cykeln i sina sju kasinon. Journalis­ter na skriver nu för ryska bransch tidningar om MotoParts produkter och kunnande och bättre reklam kan företaget knappast få.u

Ryskt intresse för unika motorcyklarTexT: PeTer SiegfridSbild: MOTOParTS

På rätt kurs

Fortbildningscentralens Han­na Aanila är rysslands expert med mångårig erfarenhet av ryskt affärsliv och den ryska kulturen. I samarbete med TE­centralen drog hon år 2006 igång “Vetoa Venäjältä” – ett internationaliserings­program som skulle hjälpa småföretag att komma in på den ryska marknaden.

12 Lärlust • Mars 1 / 2008

Seikkula är psykolog, familjete­rapeut, forskare och professor vid Jyväskylä universitet, han innehar den enda professuren i psykotera­

pi i Finland. Han har tillsammans med sina kolleger utvecklat ”Den dialogiska mötes­modellen”, OPT (Open Dialogue Treat­ment), vid Keropudas sjukhus i Torneå. Den har utvecklats speciellt för vård av psykoser och schitzofreni, men används även i andra sammanhang.

Modellen, som sätter ”Den Andre” i förs­ta rummet och försiktigt stöder denne i ett utforskande av sig själv och ”det ännu inte sagda”, har sin bakgrund i teoriutvecklingen kring språket och dialogen. Den bygger på socialkonstruktionistiska teorier om hur bilden av verkligheten hela tiden skapas och omskapas i ett gemensamt språkligt sam­spel mellan människor. Vi får en spännande exposé över hur språket blir levande i mötet mellan människor, i relationen, i samtalet, från filosofin via Wittgenstein, Levinas, Bu-ber, via sociologer som Habermas, Bourdieu, Foucault till narrativa terapier. Seikkula hän­visar också till Mihail Bahtins dialogism och språkets paradox, språket är aldrig vårt eget, mottagaren blir en del av talarens psykiska organisation. Spädbarnets tidiga förmåga till intersubjektivitet som vidareutvecklas under det första levnadsåret (psykologen Daniel Stern och den norske sociologen Stein Bråten) har även influerat teoriutvck­lingen. Modellen kan också ses som en vi­dareutveckling av den behovsanpassade behandling som utvecklades av professor Yrjö Alanen och hans team i Åbo under 1960­talet.

Polyfoni och nätverksarbete

En bärande tanke är att flera stämmor har betydelse i mötet med en klient. Det

är viktigt att det är mångas tolkning som gäller. Seikkula hänvisar till den horison­tella polyfonin som utgörs av människorna kring klienten – familj, vänner och profes­sionella – d v s det sociala nätverket. Men närvarande är också den vertikala poly­fonin, de inre rösterna. Från det ögonblick en yrkesutövare träffar en familj eller ett nätverk blir han eller hon ofrånkomligt en del av sammanhanget, där även dennes bak­grund och personliga erfarenheter är med i varje kommunikation och ”deltar i dansen”, som Seikkula kallar det.

Då människor från olika delar av ett nätverk möts skapar man vid gränserna mellan de olika systemen en gemensam betydelse av problemet eller situationen. Man bryter sektoriseringen och utgår från behovet. Nätverksterapi kan beskrivas som gränsernas terapi, menar Seikkula.

”Du har kommit alldeles rätt”

Nätverksarbetet skall inledas vid första kon­takten, man strävar efter omedelbar hjälp. Då en klient eller anhörig har tagit kontakt med en institution skall den första träffen organiseras inom det första dygnet. Alla involverade skall medverka i samtalen från första början.

Den som först blir kontaktad är ansvarig för att organisera det första mötet och skapa ett team för det. Gemensamma team ska­pas över gränserna och olika vårdmetoder integ reras. Man undviker alltså att männis­kor ”bollas” mellan olika instanser. Det är för bjudet att säga ”det här hör inte till mig”. Om man sänder vidare tar majoriteten inte ny kontakt till den instansen. I kristelefonen på en klinik i Tromsö, som Seikkula samar­betat med, svarar man ”Du har kommit alldeles rätt!”

Vår uppgift är att organisera mötesplatserSå lyder budskapet i Jaakko Seikkulas inledning under semina­riet ”Det sociala nätverket som resurs för klienten” som hölls i februari vid Fortbildningscentralen.

TexT: PiaN ÅkerluNdfOTO: Maria SuNdSTröM

Pian Åkerlund

Lärorikt Lärorikt

Mars 1 / 2008 • Lärlust 13

Lärorikt Lärorikt

Arbetet är alltså nätverkscentrerat. Alla som uppmärksammat problemet skall invol­veras i behandlingsprocessen. En gemen­sam kartläggning och ett gemensamt beslut om vilka som känner till problemet, vilka som kan vara till hjälp och vilka som skall bli inbjudna till vårdmötet fattas mellan den som kontaktar vårdsystemet och den som har tagit emot kontakten. Man upp­märksammar och utgår ifrån klientens rela­tioner. Detta nätverk (familjemedlemmar, släkting ar, vänner, arbetskamrater och pro­fessionella hjälpare) följer med i behand­lingen under hela processen.

Ta till vara de psykologiska resurserna

Gensvaret anpassas till de speciella och vari­erande behov som varje klient och dennes sociala nätverk har, det handlar om flexi­bilitet och rörlighet. Teamet tar ansvar för kontinuiteten, det integrerar servicen över gränserna, bryter sektoriseringen, skapar trygghet i processen. I själva processen måste man stå ut med osäkerhet, betonar Seikkula. ”Man får inte förstå för snabbt, slutledningar är alltid farliga”.

Den första uppgiften är att bygga upp en tillräckligt trygg scen för processen. Man möts tillräckligt ofta och man skapar en sådan kvalitet i samtalen att alla deltagare blir hörda, oavsett om man har motstri­diga åsikter om situationen. Man går från konkurrens om vem som vet bäst till en öp­pen nyfikenhet på hur andra ser situationen. Strävan är inte att få fram förklaringar och beslut så fort som möjligt, utan man und­viker förtida beslut och behandlingsplaner. På detta sätt tar man till vara klientens och de närståendes psykologiska resurser. Själva problemanalysen och planeringen av vård­beslutet diskuteras alltså i allas närvaro, dis­kussionstema varken väljs eller förbereds på förhand. Man föder en öppen dialog, som baserar sig på klientens ord snarare än en förutbestämd agenda. Allt som behövs finns tillgängligt i mötesrummet. Transparensen är viktig.

Gränsöverskridande dialoger

Tonvikten ligger på att skapa förståelse genom att generera dialog, inte på att föränd ra klienten eller de anhöriga. Mod­ellen bygger på jämlikhet mellan dem som diskuterar, hjälparen och klienten är båda experter. Det finns ett äkta intresse för det som den and ra säger. En person leder dis­

kussionen och ser till att allas röster blir hörda. De professionella diskuterar sina iakttagelser i närvaro av nätverket. Man de­lar med sig av sina iakttagelser för andra att kommentera. När dialog har uppstått, då är jobbet gjort, säger Jaakko Seikkula.

Målet blir att tillsammans med det so­ciala nätverket skapa nya ord och ett ge­mensamt språk för sådana erfarenheter som kanske inte ännu har ord och språk utan blir framträdande genom symtomen eller svårt och oönskat beteende. Alla aspekter gäl­lande behandlingen diskuteras i det öppna mötet. Möten där enbart personalen samlas för att uppgöra behandlingsplaner behövs alltså inte.

Berättelser och samtal

Jaakko Seikkula, som alltså är både är kliniker och forskare, belyser sina tankar med mån­ga kliniska exempel och berättelser under seminariet. Det behövs inga yviga gester el­ler ”entertainermanér”, Seikkula är lågmäld, närvarande och autentisk. Ett moraliskt ställningstagande och en djupgående res­pekt för samtalsparten präglar hans fram­ställning. Budskapet bär och har en substans långt från de marknadsmässiga termer som

allt mer dyker upp inom offentliga områden. I sin föreläsning har Seikkula också tillit till dialogen: ”Om ni vill kan ni ta några minu­ter och prata med va randra”, uppmanar han ofta, och får till stånd en högljudd polyfoni bland de drygt 70 deltagarna på seminariet. Seminariet förverkligades som ett öppet seminarium inom fortbildningsprogram­met ”Expertutbildning i socialt arbete”, 25 sp, som Fortbildnings centralen arrangerar i samarbete med Åbo universitets fortbild­ningscentral.

Att reflektera över mötet med människor är viktigt vilket perspektiv vi än har. Även om seminariet hade sin utgångspunkt i det professionella mötet, väckte det tankar om alla mänskliga möten. De vardagliga och de professionella mötena antar medvetet och omedvetet olika form, för mig som arrangör blev seminariet ”ett medskapande möte”. u

Jaakko Seikkula. ”Tidigare försökte jag hjälpa människor genom att stanna kvar på stranden ... Då jag möter människor i nöd nuförtiden hoppar jag tillsammans med arbetsgruppen ut i samma fors. Vi hoppas att vi kan hjälpa varandra så att vi tillsammans med den nödställde kan hitta ett lämpligt ställe att ta oss upp ur forsen”. (Ur Seikkula, J. (1996): Öppna samtal: från monolog till levande dialog i sociala nätverk. Stockholm: Mareld)

14 Lärlust • Mars 1 / 2008

Våren 2005 antog länderna i Eu­ropa en strategi för utbildning för hållbar utveckling, och här är det UNECE som koordinerar och

följer upp verksamheten i länderna i samar­bete med UNESCO.

Ofta ställs man inför frågan hur miljö­fostran kan jämföras med utbildning för hållbar utveckling. Svaret är att utbildning för en hållbar utveckling innefattar många ämnesområden och teman såsom resurs­hantering, värdegrund och jämställdhets­frågor, rättvis användning av resurser, ak­tivt deltagande i ett demokratiskt samhälle, hållbarhetsfrågornas ekonomiska aspekter och inte minst fattigdomsfrågorna i utveck­lingsländerna. Dessa saker ingår inte i den traditionella miljöfostran, som främst base­rar sig på miljövetenskaperna.

Och förhållandet mellan global fostran och utbildning för hållbar utveckling? Glo­bal fostran är fostran som öppnar männi­skornas sinnen för den omgivande världen och ger verktyg för att skapa en värld med en högre grad av rättvisa, jämlikhet och mänsk­liga rättigheter. Global fostran omfattar frågeställningar kring utveckling, mänskliga rättigheter, fred, interkulturell kommunika­tion och hållbar utveckling, vilka alla utgör globala dimensioner av ett aktivt medbor­garskap. Målsättningarna mellan global fost ran och utbildning för hållbar utveckling sammanfaller alltså långt, och de delar likaså långt samma värderingar. Båda har fokus på en hållbar utveckling och kompetenser för ett aktivt medborgarskap.

Global fostran – för en hållbar utvecklingÅren 2005–2014 har av FN utlysts till årtiondet för utbildning för hållbar utveckling, och UNESCO är utsedd att vara den organi­sation som koordinerar verksamheterna.

Alice: Jag undrar om du skulle vilja tala om för mig vilken väg jag skall gå nu?Katten: Det beror rätt mycket på vart du ska.

Samtidigt är det skäl att minnas att värdering­ar och etiska val, liksom innebörden av ter­men hållbar utveckling är beroende av såväl tidpunkt som plats och därför måste vi läm­na utrymme för olika lösningar i vår strävan mot en hållbar utveckling. Den här frågan understryks även i de internationella stra­tegierna för utbildning för hållbar utveck­ling. Det här kunde jag helt konkret erfara vid ett besök i Kina nyligen. Utgångspunkten där ligger t.ex. i hur man kan lösa samhälls­problemen i ett samhälle som har en mycket hög befolkningstäthet, medan vi här i Fin­land på de flesta orter har att lösa problem som hänger ihop med en befolkning som är mycket glest utspridd i samhället.

Mångvetenskaplig undervisning

Den högre utbildningens roll är central genom att det är inom högskolorna som ny kunskap skapas och kunskapen förmedlas vidare till de studerande. Den högre utbild­ningen har som en av sina målsättningar att producera många av samhällets nyckel­personer, nämligen ledare, lärare, tjänstemän och beslutsfattare.

Förståelsen för en hållbar utveckling krä ver en helhetssyn, som i sin tur kräver mång­ eller tvärvetenskapliga angreppssätt och ett samarbete över ämnesgränser. Denna förståelse bör ses som ett komplement till en specialiserad och ämnesspecifik utbildning.

TexT: Paula liNdrOOS

Artikeln har tidigare publicerats i Undervis-nings ministeriets nättidning Etusivu den 24.1.08 (www.minedu.fi/etusivu)

Aktuellt

Mars 1 / 2008 • Lärlust 15

Aktuellt

Det är också viktigt att begreppet hållbar utveckling och dess värdegrund utsätts för en kritisk granskning såväl bland de stu de­rande som bland lärare och forskare.

Mång­ och tvärvetenskaplig undervis­ning är lättare att genomföra ju tidigare längs utbildningsstigen vi rör oss. I grund­skolan låter det sig ännu göras tämligen lätt. Men inom den högre utbildningen är prob­lemen redan stora, och en förändring blir svår att genomföra såväl i forskningen som i undervisningen. UNESCO understryker i fråga om utbildning för hållbar utveckling att samhällsproblemen nästan alltid är kom­plexa problem som inte kan lösas inom ram­arna för en enskild disciplin, utan förutsätter mångve tenskapliga lösningar. Svårigheter uppstår då olika vetenskapliga kulturer möts, och problemen blir större ju längre det aka­demiska avståndet mellan disciplinerna är.

Projekt och samarbetsparter

I utbildningen för en hållbar utveckling be­hövs sådana inlärningsmiljöer där de stu­derande kan få tillgång till kunskap av god kvalitet och som ger de studerande kompe­tens att arbeta tillsammans i mångveten­skapliga och mångkulturella team, och som samtidigt ger dem verktyg att aktivt delta i kunskapssökandet och ­skapandet.

Bland de metoder som rekommenderas i lärandet för en hållbar utveckling ingår sådana undervisnings­ och inlärningsme­toder som stöder ett aktivt deltagande och kritiskt tänkande. Förståelsen kan förd­jupas genom en integrering av lokala, re­gionala och globala frågor i undervisningen. Närhe ten till vardagssituationer ger ofta en förstärkt förståelse för frågor som är kompl­exa till sin natur. Detta låter sig göras t ex i samarbete med företag, organisationer eller andra aktörer utanför utbildningsorganisa­tionen. På det här sättet kan man skapa en balansgång mellan då och nu, mellan olika kulturer och samhällen (globalt och lokalt), och mellan olika discipliner. Samtidigt kan den studerande återknyta både till sin akade­miska ämnestillhörighet och till ett framtida yrke på ett meningsfullt sätt.

Lärande i en föränderlig värld

Kompetensutveckling och en förstärkt med­vetenhet som fokuserar på ansvar och aktivt medborgarskap uppfattas som sätt att uppnå målen. Man kan då fråga sig vad jag som in­divid har för möjlighet att upprätt hålla och

utveckla mina kunskaper? Vilka är då möj­ligheterna efter en avlagd formell utbildning? I ett livslångt lärande­perspektiv? En stor del av lärandet sker på arbetsplatserna, inom friv­illig­ eller vuxenutbildnings organisationer, via media osv. Men också en regelbunden återgång till den formella utbildningen borde ingå i den vuxnes utbild ningspalett.

Samtidigt läggs även en del av ansvaret på individen själv, inte minst i fråga om det stora informationsflödet. Informations­ och medialäskunnigheten är därmed en viktig komponent i ett aktivt medborgarskap. Det kritiska tänkandet och faktakunskap ger verktygen. Samtidigt är hållbar utveckling mera än faktabaserad kunskap, det är också ett förhållningssätt. Jag ser därför hållbar utveckling som en kontinuerlig process, snarare än ett mål. Den måste fyllas med in­nehåll i huvudet på var och en och den be­höver ha relevans i anslutning till den egna verksamheten. Det egna ansvaret blir därför avgörande.

Leva som man lär (ut)

Både på individ­ och organisationsnivå hand lar det inte om att vi skulle sakna till­räcklig information och kunskap om att det borde ske förändringar i såväl vår livsstil som i vår resursanvändning. Men steget från att veta till att handla är oväntat stort. Vi vet att det inte längre går att diskutera som Katten och Alice i Underlandet:

Alice: Jag undrar om du skulle vilja tala om för mig vilken väg jag skall gå nu?

Katten: Det beror rätt mycket på vart du ska.

Alice: Det gör nästan detsamma.

Katten: Då gör det detsamma åt vilket håll du går.

(Lewis Carroll: Alice i Underlandet)

För högskolorna kunde ett första steg vara att anta en hållbarhetspolicy som omfattar undervisning, forskning, den fysiska miljön, resurshantering och socialt ansvar. Detta gör några redan på ett föredömligt sätt. Ett annat steg kunde vara att utöka samarbetet mellan högskolor, företag och organisationer. Nya problem kan inte lösas med gamla lösningar och det kan krävas nya samarbetsformer. I undervisningen kunde man i större grad använda sig av t ex projekt där högskolor, företag och frivilligorganisationer deltar. Här kan en koppling mellan utbildningens kvalitet och relevans ge nya incitament för förändring.

Fotnot

Paula Lindroos är FD och direktör för Fortbild­ningscentralen vid Åbo Akademi. Hon fungerar som sakkunnig i frågor gällande utbildning för hållbar utveckling inom Baltic 21­Programme, inom vars utbildningssektor hon delar Lead Party ansvaret med utbildningsrådet Monica Melén-Paaso vid undervisningsministeriet.Paula Lindroos har skrivit artiklar kring temat i publikationerna “Towards Sustainable Develop­ment in Higher Education – Reflections” och “Education for Global Responsibility – Finnish Perspectives”, som undervis ningsmiisteriet pub­licerade år 2007. Hon har en lång erfarenhet inom området hållbar utvecklin genom oli ka engage­mang nationellt och internationellt, främst inom Östersjöregionen.Lindroos har bl a i fem år arbetat som vicedirek­tör för Baltic University Programme nätverket, där Åbo Akademis Fortbilningscentral fungerar som nationell koordineringsenhet. På uppdrag av undervisningsmi nisteriet har Åbo Akademis Fortbildningscentral som uppgift att under åren 2007­2009 fungera som nationellt koordin­erande enhet för resursutveckling kring utbildn­ing för hållbar utveckling inom högskolesektorn.

Lite förenklat kan både utbildningsprogram­men och den studerande ses som produkter och vägen till examen som produktionen. Många företag väljer idag att certifiera sina produkter och gör hållbarhetsredovis ning­ar. Detta borde även gälla för den viktigaste råvaran för hållbar utveckling, nämligen de studerande inom högre utbildning. Borde inte då även högre utbildning i större grad än för närvarande uppgöra hållbarhetsre­dovisningar eller ledningssystem enligt ISO 14001 eller motsvarande?

Om de globala utmaningarna som vi står inför verkligen skall utredas och målen om ett bättre liv för alla skall uppnås, då måste hållbar utveckling bli ett genomsyrande ele­ment i all forskning och utbildning. Risken är att ifall hållbar utveckling blir en särskild fråga eller en modetrend så blir den lätt rele­vant endast för ett fåtal. u

16 Lärlust • Mars 1 / 2008

TexT: MONa NyluNdbild: PeTer SiegfridS

Kan man utbilda sig till författare?En imponerande grupp skrivande människor på en kurva från Jakobstad till Åboland, Helsingfors och Lovisa, har hittills deltagit i våra kurser i författarskap, Litterärt skapande I­III.

Många har publicerat sig i bok­form under eller efter kurser­na och många har vunnit pris i litterära tävlingar. Nåväl,

betyder detta då att man ”blir författare” genom att gå en utbildning? Så enkelt är det naturligtvis inte; man kan inte sätta sig på kursbänken och förvänta sig att lärarna ger en allt man behöver, d v s receptet.

För det finns inget recept! Det finns bara begåvade människor med ambition att utveckla sig själva och sitt skrivande. Och så finns det författare och skribenter som är intresserade av att dela med sig av sitt eget kunnande, handleda och gå en bit på vägen tillsammans med sina adepter.

En egen röst

Författarutbildningar har, kanske speciellt i Sverige, blivit utsatta för mycket kritik.

Den har oftast gått ut på att författarut­bildningar likriktar deltagarna, att man putsar bort skrovligheterna, det som är det personliga, och att deras texter avslöjar­detta. Man har ifrågasatt tanken på kurser i författarskap eftersom man inte kan ”bli författare” via en kurs. Dock: man kan inte heller ”bli skulptör eller konstmålare” via en utbildning. Men trots det anses det sedan länge att det skall finnas konstakademier, där man kan studera sitt fack. De facto utbil­dar sig alla författare på något sätt. Avsikten med en författarutbildning måste vara att ge utrymme för deltagarna att odla fram den egna rösten, att våga skriva som den man är.

Litterärt skapande

Litterärt skapande är en tvåårig utbild­ning för dem som vill lyfta sitt skönlitterära skrivande till en professionell nivå. Under dessa två år, som tolv deltagare tillbringar tillsammans med lärare och handledare be­handlas teman som t ex ”Att komponera större helheter”, ”Skrivblockeringar”, ”Att möta publik”. Man skriver mycket, samtalar

om texter i grupp, får stöd av en handledare, får lyssna till etablerade författares erfaren­heter, delar en skrivande verklighet en tid med andra, knyter kontakter och vänskaps­band. Allt detta har visat sig vara av stort värde i författandets ensamma vardag.

Det som våra deltagare i sin utvärder­ing gett bästa betyg är just handledningen, gemen skapen och förmånen att få umgås med likasinnade i en litterär omgivning. Om man plockar lite i de positiva omdömena från senaste kurs får man följande bukett:

• ”verktyg för att närma mig texter och mitt eget skrivande”

• ”en egen identitet som skribent och en tro på att jag kan skriva”

• ”självanalys och tillräcklig säkerhet att våga fortsätta på egen hand”

• ”kan bättre se och förstå vad som får en text att fungera”

• ”övningarna i att lära sig läsa upp sina texter”

Ovanstående är sådant som det tar lång tid att lära sig på egen hand – och det förutsätter i så fall en stark tillit till den egna skrivförmå­gan. En stärkt identitet som skribent och att våga tro på det egna skrivandet är för många den största behållningen efter avslutad kurs.

Språngbräda framåt

Tack vare våra goda och lyhörda lärare och handledare har Litterärt skapande blivit en språngbräda, både på kortare och på längre sikt. Den värdefulla gemenskapen och ett nätverk av kontakter har blivit bestående för många; det är alltid med glad förvå ning man hör om vänskaper och återkommande träf­far mellan tidigare kursdeltagare och ibland faktiskt också mellan kursdeltagare och handledare. Att redaktörer från de större förlagen deltog i avslutningen, där deltagar­na läste delar ur sin produktion, visar att Lit­terärt skapande också är något man räknar med i rekryteringen av nya författare.

Konceptet för utbildningen har mejslats fram med deltagarnas individuella behov för ögonen, men varje kurs och varje del­tagare är unik och konceptet anpassas och förändras med nya grupper. Kontinuiteten är säkrad genom långvariga medlemmar på stolarna i ledningsgruppen och förnyelse genom ommöblering i den grupp handle­dare som knyts till utbildningen.

Det är med spänning vi ser fram emot an­sökningarna till Litterärt skapande IV, som vi hoppas kan köra igång till hösten. Dead-line för inlämning av ansökan är 3.4. u

Några av kursdeltagarna i Litterärt Skapande III tillsammans med läraren, handledaren Henrik Jans-son under avslutningsfestligheterna i december 2007.

Kultur

Mars 1 / 2008 • Lärlust 17

Kultur

TexT: MONa NyluNd

Poesi och galenskapPoesidagarna fjärde gången gillt:

Under två dagar 4–5 april kom­mer den litteratur­ och poesi­älskande publiken i Åbo att få stifta bekantskap med poeter

och fors kare som samtalar och föreläser under den levande rubriken ”Poesi och ga­lenskap”.

Positiv galenskap

Under dagarna vill vi lyfta fram det positiva i galenskapen: t ex ifrågasättandet av normal­itet, utövande av experimentell konst och mod att avvika från det invanda.

Galenskapen som tema blir därigenom en övergripande rubrik som kan innefatta mycket, bl a psykologiska aspekter på män­niskan, men också synpunkter på den krea­tivitet och skaparlust som kännetecknar ett författarskap.

Inhemskt och nordiskt

Som sig bör har vi en imponerande rad in­hemska förmågor på besök, men speciellt välkomnar vi våra gäster från Sverige, för­fattarna Barbro Lindgren och Aase Berg, samt forskaren Pär Bäckström från Norge.

Stadsbiblioteket ny arena

Med årets Poesidagar vill vi nå ut till nya mål­grupper och förläsningarna varvas med up­pläsningar. Hela evenemanget är därför i år förlagt till Stadsbiblioteket, som också utgör en av samarbetsparterna i arrangörsgrup­pen, förutom Fortbildningscentralen och Litteraturvetenskapen vid Åbo Akademi och Åbo stads kulturväsende. u

Åbo Poesidagar arrangeras nu för fjärde gången. Denna gång sker det under den samlande rubriken ”Poesi och Galenskap”.

18 Lärlust • Mars 1 / 2008

Studier

Curre Lindström

Klaus Härö

Teknik, kvinnovetenskap och konsten att söka in till universitetet

TexT: MajleN SaariNeNfOTO: Maria SuNdSTröM

Studievägledarens ruta

Teknik

Inom en nära framtid hoppas vi kunna för­bättra öppna universitetets kursutbud när det gäller teknik. Det finns ett färdigt förslag till en öpu­led om 40 studiepoäng för tek­nologie kandidat­ och DI­examen. Denna öpu­led har två inriktningsalternativ: pro­cessteknik eller datateknik. De inledande, obligatoriska, kurserna inom båda linjerna är kurser i matematik och fysik. Därutöver erbjuds även kurser i bl.a. programmering, industriell ekonomi, processteknik, allmän kemi, datateknik och logik.

Kvinnovetenskap

Grundstudierna i kvinnovetenskap erbjuds nu som nätkurser inom öppna universite­tet. Grundstudierna består av tre kurser som tillsammans utgör 25 studiepoäng. Kurser­na kan tas oavsett var man är bosatt, efter­som allt kan avläggas på distans. Helheten inleds med Introduktion till kvinnoveten­skap, 10 sp, med start 26.3. Nästa höst går kursen Kvinnor, kropp och hälsa, 5 sp, och

våren 2009 erbjuder vi kursen Feministiska klassiker, 10 sp.

Grundstudierna i kvinnovetenskap är ett behörighetskrav om man vill söka in till magisterprogrammet i kvinnovetenskap. Programmet är 2­årigt och resulterar i po­litices magisterexamen. För att kunna söka till programmet bör man från tidigare även ha avlagt en kandidatexamen (bachelor) på universitetsnivå.

Nu är det vår igen

Våren innebär att det igen är tid att söka studieplats. Via den allmänna ansökningen till Åbo Akademi kan man även söka in via öppna universitetsleden för examensstudi­er. Då söker man på basen av avlagda studier vid det öppna universitetet. En förutsättning för att söka in på detta sätt är att kurserna som man tagit vid det öppna universitetet kan ingå i den examen som ansökan avser. Antagningskriterierna skiljer sig en del mel­lan fakulteterna. Den som är intresserad av denna möjlighet kan kontakta öppna uni­versitetets studievägledare eller läsa mera på ÅA:s hemsidor:

portal.abo.fi/student/sokstudieplats

web.abo.fi/fc/opu/studerande/leden.htm

Ansökningshandlingarna bör vara Åbo Akademi tillhanda senast den 31 maj 2008 kl. 16.15. Poststämpel beaktas inte.

Information för studenter

För vårens abiturienter finns information om öppna universitetet på denna länk:

web.abo.fi/fc/opu/studerande/abiinfo.htm

Vuxenstuderande blir en allt större grupp bland universitets­studerande. En del av dem söker in via öppna universitets­leden som även kan vara ett alternativ för unga studenter. Snart erbjuds även kurser i teknik inom öppna universitetet.

På sidan kommer information om våra som­markurser samt om hur man kan stu de ra på öppna universitetet, som kan vara ett alter­nativ om man inte får den studieplats man sökt till eller om man vill jobba under ett år, men ändå studera litet vid sidan av.

Inkommande sommar arrangeras inom öppna universitetet kurser som även passar nya studenter. Förutom i Åbo arrangeras kurserna vid sommaruniversiteten i Vasa och Hangö samt av Högskolan på Åland. Mera information om kurserna finns på sidan 2 i denna tidning. u

Majlen Saarinen

Har du frågor? Ta kontakt!

Mera information kan du få av studieväg­ledare Majlen Saarinen, tfn: (02) 215 4500, e­post: majlen.saarinen@abo.fi

Kolla också webbsidorna:

Öppna universitetet vid Åbo Akademi

www.abo.fi/fc/opu/

Vasa sommaruniversitet

www.vasasommaruniversitet.fi

Hangö sommaruniversitet:

www.hangosommaruni.fi

Högskolan på Åland / Öppna högskolan

www.ha.ax/start.con

www.abo.fi/fc/opu

Öppna universitetetÅBO AKADEMI

L

Forskningsprojektet ”Library 2.0 – a new participatory context” arrang-erar workshop och seminarium.

Seminariet sammanför sakkunniga från norra Europa till en diskussion om fenomenen bibliotek 2.0 och webb 2.0. Vilken är deras inverkan på biblioteken, informationsförvaltningen och den informationsvetenskapliga forskningen?För tilläggsinformation om seminariet, se: http://library2pointoh.fi/

I en inledande workshop presenteras fenomen och tekniker relaterade till biblio-tek 2.0 med hjälp av demonstrationer och övningar.

Du kan delta i både workshop och seminarium eller också välja mellan dessa!

Work-shop arrangörer och lärare:

Isto Huvila och Kim Holmberg från ämnet Informationsförvaltning vid ESF, Åbo Akademi.

Samarbetspart: Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi.

Ämnet informationsförvaltning vid Åbo Akademi arrangerar:

Bibliotek 2.0Workshop & Seminarium den 3-4.4 2008 i Åbo

Målgrupp: Bibliotekarier, informatiker och övriga personer intresserade av bibliotek 2.0 samt webb 2.0.

Pris:Workshop den 3.4 kl. 10 – 14.00: 30 € (förfriskningar ingår)Seminarium den 3 – 4.4: 50 € (2 kaffe + middag + 1 lunch ingår)Avgift för både workshop och seminarium: 80 €

Kursplats: Åbo Akademi, Informationsförvaltning, Tavastgatan 13, Åbo

Information och anmälningar: Sista anmälningsdag: 14.3.2008. (Senare anmälan ger högre deltagaravgift)

Anmälan görs på elektronisk blankett: http://library2pointoh.fi/registration/

Tilläggsinformation: katarina Grönqvist, tfn: +358-2-215 4564 e-post: kgronqvi@abo.fi

Fredag 4.4, ÅA, Restaurang Arken, 14 / 21 / 28.4. 2008, kl 18-20. ÅA, Aud. Aura, Fabriksgatan 2

Akademicaféet är kostnadsfritt och öppet för alla intres serade!

Fortbildningscentralen arrangerar inom ramen för det öppna universitetet

Akademicafévåren 2008

Tid och platsSerien inleds fredagen den 4 april kl. 18-20 i Restaurang Arken, Fabriksgatan 2. Därefter fortsätter den måndag-kvällar 14.4, 21.4 och 28.4.2008 i auditorium Aura, Fort-bildningscentralen vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2.

Fem studiepoäng i sociologiGenom att delta i Akademicaféet och därtill läsa utvald litteratur kan du avlägga 5 sp i ämnet sociologi. Mera information ges vid föredragstillfällena.

Bakelseroch

Öppna universitetetÅBO AKADEMI

L

dekadensFår vi frossa utan samvetskval?

© F

CP

R P

eter

Sie

gfrid

s 20

08

www.abo.fi/fcFortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Centre for Continuing Education at Åbo Akademi University Fabriksgatan 2, 20500 Åbo / Turku, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4944 Fax: +358 (0)2 215 4943

Mat är något som berör oss alla människor oberoende av tid, rum och kultur. Maten har i flera olika tidsperioder och sammanhang förknippats med

status, makt, förmögenhet, välfärd, hälsa, kunskap, poli-tik och ekonomi. På många plan gäller det även idag.

Vad kan maten och ätandet berätta om oss männi-skor idag? Vad är tillåtet och vad anses förbjudet och

vem får bestämma det? Var går gränsen mellan sund konsumtion och frosseri? Finns det skillnader i mäns och kvinnors förhållande till mat? I vilken mån utövar vi makt i samband med ätandet? Är ätandet idag ett ”political state-ment”? Får vi frossa utan samvetskval?

Mat som livsstil Fredag 4 april 2008, kl 18-20Programledaren Matias Jungar och stjärnkocken Mikael Björklund från livstils-programmet Strömsö. Två mat-glada praktikers erfarenheter och upplevelser om mat i kök och på TV.

Fångar i våra kroppar Måndag 14 april 2008, kl 18-20

Elina Oinas, PD, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala, och docent i kvinnovetenskap vid Åbo Akademi, forskar i kvinnor, kroppslighet och AIDS och har bl a medverkat i en uppmärksammad under-

sökning om unga flickors kroppsuppfattning.

Frosseriets lockelserMåndag 21 april 2008, kl 18-20Tom Kettunen, FM, doktorand i filosofi, Åbo Akademi, är intresserad av moraliska gemenskaper och har närmat sig temat genom frågor om ätandets gemenskap.

Konsumtion som identitetMåndag 28 april 2008, kl 18-20Lise-Lotte Lindfelt, ED, Åbo Akademi / Turun kauppa-korkeakoulu, prisbelönt forskare inom företagsetik och internationell marknadsföring.