Avancerade Interaktiva System INT8/2I1237/2I4037
description
Transcript of Avancerade Interaktiva System INT8/2I1237/2I4037
Avancerade Interaktiva SystemINT8/2I1237/2I4037
Kursansvarig
Martin Jonssonrum: 7513, plan 7 i Forummail: [email protected]: 08-16 16 80
Kursens hemsida: http://www.dsv.su.se/fuse/int8
future ubiquitous service environments grouphttp://www.dsv.su.se/fuse/
Dagens upplägg
Info om kursen Introduktion till området avancerade
interaktiva system
Kursens upplägg
Föreläsningar Bok + Artiklar
– läsanvisningar – se kurshemsidan!– www.dsv.su.se/fuse/int8/
Labbar– Lab 1. Ett tjänsteorienterat system med Jini
(programmeringsuppgift)– Lab 2. Sensorlabb
Tenta, 28/5
Labbar
Labb 1. Ett tjänsteorienterat system med Jini– Programmeringsuppgift - Java– Grupper om 3 personer– Självständigt arbete– Examineras genom labbrapport och muntlig redovisning
Labb 2. Sensorlabb– Merparten av arbetet utförs under
en heldagslaboration– Totalt 10 grupper– Examineras genom inlämningsuppgift
och muntlig redovisning
Kursens mål
Ge förståelse för och praktisk erfarenhet av nya typer av interaktiva system
Systemdesign– Filosofier, teknologier, standarder, programmering
Interaktionsdesign– Filosofier, metaforer, teknologier
Handuppräckingsövning ;-)
Bakgrundscheck– MDI– Distribuerad/Internetprogrammering– Web services– Ubiquitous Computing / Pervasive Computing
Framtidens interaktiva system = pervasive computing
Vad menar vi med ett avancerat interaktivt system?
Avancerat– Komplext– Djuplodande / detaljerat– Nydanande / framåtblickande
Interaktivt– Tillhandahåller tjänster direkt till användarna
System– Samverkande dator- och mjukvarukomponenter
– Men vad är en dator?
Vad är en dator?
Vad är en dator?
En maskin som kan lagra och bearbeta data och som man kan programmera för att utföra olika uppgifter.
”…handles applications including hi-fi audio and video playback, digital content creation, computer-aided design, geographic information systems, software development and financial analysis” (Utdrag ur PC-reklam)
Lite datorhistoria
Räknemaskiner 1946 ENIAC, 30 ton, elektronrör 1947 Transistorn 1969 Mikroprocessorn 1975 Altair 8800, 256 byte RAM, Första hemdatorn 1981 IBM PC, MS-DOS, 1984 Apple Lisa, Första GUI:t, datormusen 1991 World Wide Web …
PC:ns för och nackdelar
Fördelar med PC:n– Kan utföra en mängd funktioner– Inarbetad standard
Problem– Komplex (kan utföra en mängd funktioner)– Klumpig, stationär– Enpersonsverktyg– Fokuskrävande
Datorutvecklingen
Datorerna blir– Mindre– Billigare– Snabbare
Inbyggda system Trådlöshet Sensorer
Dator?
Interaktion?
Inbäddade datorer
Datorer bäddas in i våra vardagsprodukter
Analogi: Elmotorer– Brukade vara stora och ha flera
funktioner. Har nu byggts in och försvunnit
Nya förhållningssätt till datorer
Datorerna försvinner eftersom vi inte längre ser dem som datorer
Information Appliances– Osynlighet genom specialisering
Ubiquitous Computing– Osynlighet genom ”lugn” design
Ubiquitous Computing
ubiquitous = Allestädes närvarande.
Mark Weiser, Xerox Parc 1988 ”Computers as we know them will be replaced by a
multitude of networked computing devices embedded in our environments, and these devices will be invisible in the sense of not being perceived as computers.”
Ubiquitous computing flyttar användargränssnittet från skrivbordet till våra vardagsmiljöer. Datorerna blir en del av miljön
Ubiquitous Computing
Phase I – The Mainframe Era
Phase II – The PC Era
Transition: Internet and distributed computing
Phase III – The UC Era
Computer User
Computer User
Computer User
Ubiquitous Computing
Lugn teknologi Utnyttjar vår perifera uppmärksamhet
– En stor del av vår hjärnkapacitet tolkar perifer information
Flyttar enkelt mellan fokus och periferi– Fokusera för att ta kontroll– Ex: Bilmotor, när den krånglar märker vi det
Ubiquitous Computing
From ”Interacting” to ”Dwelling” with computers
Vi interagerar inte med vår vardagsomgivning
Som väder eller gatuljud. Föreslående men inte avbrytande
Information Appliances
Donald Norman. The Invisible Computer PC:n är fundamentalt felkonstruerad
– försöker klara för mycket– Blir oundvikligen komplex
PC:n är som en Schweizisk armékniv
Information Appliances
Information Appliances är ”datorprodukter” som är specialiserade för en uppgift.
Kan kombineras med varandra Höga krav ställs på en gemensam
infrastruktur
Ubiquitous Computing vs. Information Appliances
Ubiquitous Computing– Låt datorerna smälta in i vår omgivning så att vi
inte märker dem– Perifera– Integrerade
Information Appliances– Bädda in datorerna i specialiserade verktyg– Konkreta, enkla– Funktionalism
Pervasive Computing
Ett antal nästan synonyma begrepp existerar: Pervasive Computing
– Pervasive ~ Genomsyrande– Industrin har anammat denna term
Ubiquitous Computing– Ubiquitous ~ Överalltvarande– Uttalas ungefär: ”jubbickutus”
Information appliances Post-desktop computing/interaction (Mobile Computing)
Inom denna kurs kommer Pervasive Computing att användas som ett paraplybegrepp för de andra
Föreläsningarna
Systemdesign– Hur programmerar man interaktiva applikationer för de nya
miljöerna?– Nya krav och möjligheter– Teknologier
Interaktionsdesign– Hur skapar man användargränssnitt för dessa miljöer?– Nya krav och möjligheter– Designapproacher
F2: Systemdesign för Pervasive Computing
Målsättningar– Spontan interaktion– Fysisk integration
Designparadigm: Tjänsteorienterad systemdesign Nyckelproblem
– Hitta tjänster– Beskriva tjänster– Göra dem kompatibla
Teknologier– Web services– Jini– mfl
F3: Basteknologier – distribuerade system
Distribuerade system– Systemarkitekturer för distribuerade system– Meddelandebaserade system
RPC-RMI
Säkerhet– Symmetrisk/Assymetrisk Kryptografi– Nycklar– SSL
F4: Intro till Lab1 med Jini
Jini– Javabaserad teknologi för att tillhandahålla
tjänster över ett nätverk– Kan hitta och koppla ihop sig med andra tjänster
dynamiskt
Labben– Chatsystem
F5: Kontextkänsliga system
Hur kan man få applikationer att anpassa sig efter förändringar i användarens kontext?
Abowd och Dey definierar de primära kontext-typerna: – Plats, identitet, tid och aktivitet
Exempel: ”Stick e-note”, påminnelser triggas av kontexten Situationsmodellering Sensorer
Introduktion till Labb 2
F6: Wireless sensor networks
Billiga trådlösa sensorplattformar ”Smart Dust” Användningsområden Implementation
Koppling till Labb 2
F7: Sview – ett tjänsteorienterat system
Sview är ett system som låter dig accessa dina personliga tjänster från vilken terminal som helst– Exempel på tjänsteorienterat system– Web services– Nyttiga erfarenheter
F8: Tangible interaction
Kan vi hitta nya och bättre sätt att interagera med datorer?
– Tangible interaction ~ handgriplig interaktion
– I vilka situationer är detta intressant?
– Samarbetsaspekter
Gripbara Objekt:– Fysiskt WIMP
– Media blocks
”Taggade” objekt, streckkoder, RF taggar et.c. Hur bygger man ”tangible”-system?
F9: Mobila system
Hur bygger man system för dagens mobila system?– Programmeringsspråk– Plattformar– Gateways– Designapproacher
F10: Affektiv interaktion i en mobil miljö
Hur designar man för interaktion med känslor?– Affektiv interaktion
Mobil applikation som låter dig förmedla känslor via gester– Interaktionsaspekter– Implementation
F11: AI i pervasive computing
Proaktivt beteende– När ska systemet ta initiativet?
Agenter Exempel
– Se till att information finns på rätt plats vid rätt tillfälle
F12: Interaktiva miljöer
Hur kan man stödja lokalt samarbete?
iLounge – Föreläsningen kommer förhoppningsvis att hållas i iLounge