Att leda grupper…Föredrag utifrån Carolyn Webbster-Stratton och Terje Ogden

Siggi ÒlafssonUtbildningskonsulent. Fokus på pedagogers ledarskap i förskola och skola samt barns sociala

och känslomässiga lärande. Arbetat sedan 1989 med personal i skolmiljö. Bakgrund i skola/socialtjänst. Journalist och beteendevetenskaplig utbildning med lärdomshistoria som

huvudämne. Instruktör i bl.a. Läraren som ledare, StegVis, START, Social och Emotionell Träning. Arbetat sedan 2000 med personal i syfte att förbättra barns psykosociala hälsa.

KontaktinformationSiggi Olafsson, Social utveckling, barn och unga

031 367 92 61siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se

www.prevu.goteborg.seKlicka på Barn och Unga

Innehåll

• Bakgrund

• Självkännedom

• Bygga relationer

• Beröm & uppmärksamhet

• Att ligga steget före

• Hantera svårigheter

• Att utveckla sitt ledarskap

Att främja barns

psykosociala hälsa

och lärande

Regler för dagen

Aktivt lyssnande

Alla har rätt och passa

Inga sänkningar

Från intuition till kunskap

Intuitions baseradutan god teori

Teori baserad medtrolig effekt

Faktabaserat med dokumenterad effekt

Kunskapsbaserad förebyggande

Begreppet ”kunskapsbaserat förebyggande” arbete omfattar

åtgärder med trolig och dokumenterad effekt

Vanligt synsättBra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas.

Men i själva verket...Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra. Utbildning

leder bara ibland till förändring. Nya metoder förändras ofta under införandet. (så att de inte fungerar)

Barn med högrisk för allvarliga beteendeproblem (ca1-2%)

Multisystemiska, indikativa åtgärderIndividuellt anpassade och intensiva åtgärder

Barn med moderat risk för allvarliga beteendeproblem (5-10%)

Selektiva, indikativa åtgärderSå som ART

Barn med liten risk för allvarliga beteende-problem (ca 80-90%)

Universella åtgärderSkolomfattande som Olweus programmet. Klasscentrerade som Livsviktigt & StegVis eller Lärarledarskap. Kan användas för alla barn/elever

Vilka strategier för vilka elever?

Riskgrupp

Problemgrupp

Normalgrupp

Den preventiva paradoxen

Antal individer som får problem

…men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen

De flesta med problem finns i normalgruppen…

FHI - Lärarens ledarskap • Lärarens ledarskap i klassrummet – viktigt för att främja goda elevernas

skolprestationer och förebygga problembeteenden.

– Det gäller inte minst för de elever som har svårt att klara skolans mål.

– Det är de okoncentrerade och utagerande eleverna som riskerar att slås ut ur skolan och hamna snett i tillvaron.

– En lugn undervisningssituation är också avgörande för att de tysta och tillbakadragna eleverna, som lätt hamnar i skymundan, ska komma till sin rätt.

• I dag finns relativt god kunskap för att utveckla pedagogens förhållningssätt och ledarskap.

• Forster, M., Sundell, K., Melin, L., Morris, R. J., & Karlberg, M. (2005). Charlie och Komet: Stockholm: Socialtjänstförvaltningen Forsknings- och utvecklingsenheten.

• Hattie, J. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement. London New York: Routledge.

Stora effekter, knutna till pedagogen!

Effekter omkring 0.4 är genomsnittsprestationen.

• Lärare använder videoinspelade undervisningssituationer för att utveckla sig själva som undervisare 0,88

• Insatser som stöd till läraren för att minska störande beteenden i klassrummet 0,8

• Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77

• Lärare är tydlig i sin undervisning 0,75

• “Ömsesidig undervisning” vilket innebär att läraren lär eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter samt att summera. Läraren låter eleven vara lärare omväxlande med att läraren är lärare 0,74

• Feedback från lärare till elev 0,73

• Goda relationer mellan elever och lärare 0,72

• Undervisning är utspridd i tiden istället för att koncentreras till ett enda tillfälle 0,71

Visible Learning (2009, Routledge

Självkännedom

• Medvetenhet

• Pedagogen som modell

• Social kompetens

Empati• Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner

sig och använda denna förståelse i mötet med andra.– Uppmärksamma, tolka, förstå och handla gott utifrån den empatiska

förståelsen

• Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och att se saker ur olika perspektiv.

• För att utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemötta.– Genom detta lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera

dem.

• Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla.– Självkännedom och självkänsla underlättar förståelsen för andra.

Självkontroll• Självkontroll innebär att man kan hantera frustrationer och starka

känslor såsom ilska och besvikelser på ett socialt acceptabelt sätt.

• Pedagoger kan lära barn att trösta sig själva och slappna av också i svåra situationer.– Barnen lär sig genom att imitera och därför fungerar pedagogernas sätt

att handskas med känslor och lösa problem som modell för barnen.

• Barn och ungdomar utvecklas genom uppmuntran och beröm då de bemöter andra empatiskt. De sociala färdigheterna växer i och med att tänkandet utvecklas.

• En betydelsefull period infaller i förskoleåldern då barnen utvecklar sin förmåga att se händelser ur andra personers synvinkel och skilja mellan avsiktligt och oavsiktligt handlande. I denna ålder lär sig barnen också konsten att tänka högt för att lotsa sig själv genom problemsituationer.

Förmågan att lösa problem

• Barn har en inneboende vilja att lära sig behärska olika situationer och klara sig på egen hand, men de behöver hjälp med att lära sig lösa problem.

• Goda problemlösningsfärdigheter innebär att man kan hejda sig och fundera igenom hur man kan lösa dilemman. Barn behöver också öva sig i ”självprat”.

• För att lösa svårigheter, som uppstår i umgänget med andra, är det bra om barnen lär sig välja lösningar som är bra för både dem själva och andra.

Amygdala (Reptilhjärnan)(Neropsykologi)

Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning.

Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av

hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller.

Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms.

Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från thalamus.

Från amygdala aktiveras område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt

och försvar.

Möjliga grundreaktioner

• Orörlighet (passivitet, handlingsförlamad)• Flykt (flykt, undvikande)• Försvar (attack, handlingsberedskap)

Här är vi människor olika, dvs vad vi går igång på och hur vi reagerar…

Går att påverka, lära om… under trygga förutsättningar…

Lugna ned sig tekniker• Hjälp barn till sätt att lugna

ner sig själva på…

• Hjälp pedagogen till sätt att lugna ner sig på…

– Självprat (Peptalk)– Andas (Fokusering)– Gå undan (Låta tiden gå)– Omformulera positivt

(Tankestyrning)– Fler sätt…

Stopp

Slappna avTänk högt

Berätta om det

Tre delar i samspel

H

KT

Tankar

Handlingar

Känslor

Handlingar, tankar, och känslor påverkar varandra.Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner.

Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar.Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar.

Pedagogen som modell

• Barn lär sig av att betrakta och härma, imitera andra…

• Vad vill du att barnen ska lära sig av dig?

– Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla.

– Självkännedom och självkänsla underlättar förståelsen för andra.

Social Kompetens

Social kompetens är färdighet att integrera

tänkande, känslor och beteende för att

lyckas med sociala uppgifter och

utvecklas positivt.

(Weissberg & Greenberg, 1998, egen översättning.)

Personlig kompetens…Är överordnad och består av…

– Intellektuell kompetens– Fysisk kompetens– Social kompetens

• (Är i sin tur indelad i två underkategorier)

– Temperamentsfaktor– Karaktärsfaktor

Greenspan (1981)

Färdighetsdimension på SELEmpatise saker ur annans synvinkel, leva sig in i hur andra har det, ha

omtanke och respekt för andras känslor och tankar

Samarbetedela med sig och hjälpa andra

Självhävdelseutrycka egna uppfattningar och rättigheter på ett positivt sätt och stå

emot grupptryck

Självkontrollbringa känslor under intellektuell kontroll

Ansvarstagandehålla avtal, visa respekt för ägodelar och arbete

(Gresham & Elliott, 1990)

Medvetenhet om dina känslor!• Förstå dina tidiga signaler

• Uppmärksam på dina tankar– Styr dina tankar

• Minska negativa tankar• Öka positiva tankar

• Visa hur du gör, tänker och känner…– Tänk högt, lär ut…

Ledarskapets kärna

• Ett gott ledarskapet kännetecknas av

– Värme och tydliga gränserDan Olweus

– Kärlek och strukturJohn Steinberg

Ledarskapspraxis

Auktoritär

Lite värme

Försummande

Låg kontroll

Eftergivande

Mycket värme

Auktoritativ

Hög kontroll

Forebyggende innsatser I skolan Social- og helsedirektoratet & Utdanningsdirektoratet

Bygga relationer

• Vårdnadshavare

• Relationen till barnet

• Barnen

Vårdnadshavare

• Information– Basal information, hur nås ni, regler etc…

• Veckobrev– Veckan som varit, bilddagbok etc..

• Gemensamma luncher, fika– Planerade gemensamma aktiviteter

• Hembesök– Det mest personliga och effektivaste

• Utbildningsgrupper– Organisera grupper för vårdnadshavarna

Relationen till barnet

• Relationen till barnet utgör grunden för möjlighet till ett gott ledarskap.

• Lär känna eleven - Låt eleven lära känna dig.

• Låt eleven känna att du bryr dig om dem.

• Lägg ned mest tid där det behövs mest– Fokus på relationen, var nyfiken

Bygg relationen…• Hälsa med handslag, varje dag

• Använd deras förnamn ofta, med värme

• Ta ögonkontakta när ni pratar

• Le ofta

• Ge personlig feedback till barnet och vårdnashavare

• Prata informellt med barnet före och efter lektion, om deras intressen

• Uppmärksamma och kommentera händelser i deras liv, en födelsedag hos ett syskon, familj, idrott, musik etc.

• Använd en vänlig röst

• Ta med barnet när du uträttar ett ärende

• Fråga hur den har det

• Skämta tillsammans

• Hjälp dem, när de behöver det eller ber om det.

• Berätta för dem att du bryr dig, även när de inte verkar vilja höra det…

Barnen

• Lär känna barnet som en individ– Positiva medelanden– Hembesök

• Visa att du bryr dig– Uttalat och tydligt med värme

• Lek tillsammans med barnet– Vara lekfull själv– Låt barnen leda dig– Var en uppskattande publik– Använd beskrivande kommentarer

Att förstå barns negativa beteende• Används för att få uppmärksamhet

• Utlopp för frustration

• Avsaknad av utvecklingsmässig förmåga

• Försvar för att undvika

• Barnet tycker det är roligt i sig att bete sig illa

• För att få makt över andra

• Barnet här ännu inte lärt sig bättre sociala färdigheter

• Barnets omgivning stödjer beteendet

Känslomässig vägledningEmotionell vägledning

Känslomässig vägledning innebär att man uppmärksammar barnets känslor, t.ex. då hen är ledsen, arg eller rädd.

Känslomässig vägledning förutsätter emotionell medvetenhet och förmåga till äkta lyssnande och problemlösning.

Emotionell vägledning

1. Uppmärksamma barnets känsla

2. Se denna känsla som ett tillfälle till närhet och vägledning

3. Lyssna med inlevelse och bekräfta barnets känslor

4. Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor

5. Sätt gränser samtidigt som du hjälper barnet att tänka ut olika lösningar

Beröm & medvetet riktad uppmärksamhet

• Hur stor är sanolikheten att eleven ska få positiv respektive negativ uppmärksamhet hos dig?

• Uppmärksamhet & Beröm

• Positiv förväntan

• Positivt synsätt

Hur stor är sanolikheten att eleven ska få posetiv respektive negativ uppmärksamhet hos dig?

• Både positiv resp. negativ uppmärksamhet påverkar elevers beteende– ”Catch the children being good”– ”Negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls”

Medveten användning av uppmärksamhet och beröm främjar prestationer och resultat.

Uppmärksamhet & Beröm

Kollektiv beröm

Proximalt beröm

Individuellt beröm

Belöningar

Uppskattning

Självberöm

Visa uppskattning

Bekräfta känslan

Positiva konsekvenser

Bekräfta prestationer, insatser, hjälpsamhet

Var konkret i ditt beröm, små beröm, förklara

Spontan och uppriktig beröm är effektivast

Bygg på kännedom om vad eleven presterar

En sak i taget, beröm och korrigering separeras

Beröm ofta...

80/20 principen

Positivt synsätt

Så som du ser mig…

…sådan blir jag!

Förebygga – Att ligga steget före

• Regler– Använd så få regler som möjligt…– Naturliga och Logiska Konsekvenser

– Förtydliga er konsekvenstrappa!– Bestämdhet, snarare än skärpa

• Struktur och förutsägbarhet– Förutsägbara rutiner och övergångar– Systematik

• Effektiv gränssättning och omdirigering

Använd så få regler som möjligt…

• Gruppens regler• Skolans regler• Sociala regler• Samhällets lagar

• Få regler, högst 3-5 regler på gruppnivå

• Skrivna som uppmaningar att följa

• På förhand uppgjorda konsekvenser vid regelbrott

• Naturliga och logiska konsekvenser

En regel som inte följs upp, urholkar regelsystemet, det smittar dessutom av sig…

Naturliga och Logiska Konsekvenser

• Negativa konsekvenser ska…– Vara konsekventa– Ges på samma sätt för alla– Vara lätta att för läraren att genomföra– Presenteras som ett val som barnet har gjort– Vara relaterat till beteendet– Vara rimliga

Exempel…

• Om eleven– Inte kan hantera saxen på ett säkert sätt tas den ifrån eleven– Har spillt vatten på golvet är det dennes ansvar att torka upp det– Inte talar tyst i biblioteket, får denne gå därifrån– Inte följer en uppmaning får denne stanna inne på rasten för ett

samtal med läraren om detta.– Knuffas i kön i matsalen, får denne ställa sig längst bak i kön– Väljer att inte arbeta på anvisad plats får denne stanna inne på

rasten för ett samtal med läraren om detta

Förtydliga er konsekvenstrappa!

• Exempel… om ett barn stör…– Första gången, positiv omdirigering eller ignorerande– Andra gången, påminnelse om förväntat beteende– Tredje gången, varning för konsekvenser (samtal)– Fjärde gången, samtal med pedagogen

Bestämdhet, snarare än skärpa• Konsekvenser behöver inte vara stränga för att vara effektiva.

• Följ principen om minsta möjliga intervention.

• Det är viktigare att en konsekvens kan genomföras än att den är ”kännbar”.

• Underminera inte ditt konsekvensprogram genom att bli arg, även om eleverna trotsar.

• Om eleven ”springer ifrån” konsekvensen, jaga inte, ta upp den vid nästa tillfälle du kan, men kom ihåg att upprätthålla konsekvensen.

• Var rak på sak och vänlig.

• Om du tvekar vad som är rätt konsekvens så vänta lite…

Struktur och förutsägbarhet

• Förberedande övergångar

• Vägledning• Schema• Tydliga roller

• Tydliga uppgifter• Tydlig början och slut• Arbetsro• Regler• Rum

Systematik

• Lektioner, dagen, börjar på samma sätt– Ex pedagogen tar i hand och har på förhand

skrivit startinstruktioner på tavlan

• Lektioner, dagen slutar på samma sätt– Ex lektionen slutar med att pedagogen går

igenom vad som händer nästa gång och vad som ska göras i mellantiden.

2011-12-01 21Presentation av Skolan förebygger

Elever om lärares uppmuntran & skäll

0

20

40

60

80

100

4 5 6 7 8 9

Årskurs

%

Ofta beröm

Ofta skäll

Effektiv gränssättning och omdirigering

• Minska antalet uppmaningar

• Lugn först – instruktion sedan

Hantera svårigheter

• Ignorera störningar– Positiva verbala omdirigeringar– Använd teckenkommunikation!– Omdirigering till positivt beteende

• Problemlösning

• Att framföra negativ kritik– Beteendeplan för elever

• Sammanfattning + Pyramiden

Ignorera störningar

• Att inte se allt, kan underlätta…– Vad kan du ignorera för beteende– Vad kan du inte ignorera– Ignorera aldrig barnet

• Hjälp gruppen att ignorera störningar– Lär gruppen att hjälpa till– Beskriv enkelt varför och hur de kan hjälpa till

Positiva verbala omdirigeringar

Jag vill att du……Sitter ned

…Följer med mig

…Börjar läsa

Etc…

Använd teckenkommunikation!

• Tyst• Kommer strax• Plocka ihop• Samling• Byt grupp/uppgift• Sitt

• Kolla tavlan• Stopp• Titta• Tack• Bra gjort• Jobba

80/20 principen

Omdirigering till positivt beteende

• Tecken som stöd

• Positiva verbala omdirigeringar

• Undvik diskussion och ögonkontakt

Problemlösning• Använd gruppen för

brainstorming

• Uppmuntra många lösningar

• Var neutral till alla förslag

Rött

Stopp, vad är problemet…

Gult

Tänk efter, vad kan jag göra?

Grönt

Pröva en lösning…

Att framföra negativ kritik

• Välj rätt tid och plats för negativ kritik, enskilt

• Var lugn men bestämd, röstläge som förmedlar omsorg

• Håll lagom fysiskt avstånd

• Håll dig till ämnet, beröm inte samtidigt för att det ”känns” bättre...

• Undvik argumentation, föreläs inte, kan få dig att må bra men...

• Avkräv inga löften

• När det är över, gör dig kvitt med kännslan...

Beteendeplan för elever”Åtgärdsprogram”

• Ta med positiva beteenden som ska öka– Ex räcka upp handen, hålla händerna nära kroppen, ta med

boken, etc...

• Konkreta mål, exakta

• Små mål

• Kort tid till uppföljning, 1-2 veckor

– Planerad undervisning och inlärningsaktiviteter med vikt av direkt undervisning och god struktur

– Beteendekorigeringar utan att störa klassens aktivitet med hjälp av användning av monitoring, uppmärksamhet, beröm och signaler

– Direkt beteendekorrigering, med problemlösningsmetoder, regler och på förhand planlagda konsekvenser.

Terje Ogden

Sammanfattning

Principen om - Lägsta ingripandenivåAtt förebygga & förhindra upptrappning av problembeteenden

Gruppledarens färdigheter& relationer till barnet

Empati Lek Problemlösning LyhördhetSamtal Uppmärksamhet Engagemang

Belöningar och ceremonierBeröm och uppmuntran

Tydliga gränser - Tydlig struktur

Icke verbala signalerPositiva verbala omdirigeringar

Påminnelser omförväntat beteende

Varningar för konsekvenser

Konsekvenser

Använd flitigt och odla särskilt

relationen till den elev som

har störst bekymmer med

beteendet

Använd sparsamt

Carolyn Webster-Strattaon

Att utveckla sitt ledarskap• Att utveckla sitt ledarskap

• Effekter av förändringsarbete...

• Det som betyder mest är metoder som hjälper lärare att utveckla sig själva som lärare

• FHI - Framgångsrika skolor

• Olika modeller för pedagogen

• Komma igång råd

• Litteratur

Att utveckla sitt ledarskap

Effekter av förändringsarbete...

...avtar över tid utan systematiskt fokus, arbete

0

1

2

3

4

5

Vanlig

VanligRoteteSystematisk

Vanlig skola

Känguru skola

Systematisk skola

Det som betyder mest är metoder som hjälper lärare att utveckla sig själva som lärare

Högst upp på Hattie listan återfinns “Systematisk utvärdering av undervisningens effekt”.

Särskilt effektivt blir detta om läraren använder tillgänglig forskning då arbetssättet förändras.

En särskild metod för att utvärdera den egna verksamheten är att använda videoinspelningar.

Insatser i form av stöd till läraren för att minska störande beteenden var mest effektiva om de inriktades på att direkt påverka elevernas beteenden. De refererade studierna innefattade klasser med barn med ADHD och beteendeproblem. I samtliga studier var problemeleverna kvar i den egna klassen.

FHI - Framgångsrika skolor• Det stöd den enskilda läraren behöver förefaller

vara analogt med det stöd den enskilda eleven har nytta av för optimal inlärning, d.v.s. tydliga mål, tydliga förväntningar på den enskilda läraren, regelbundna och ofta återkommande utvärderingar av lärarens insatser, regelbunden feedback till läraren på hens prestationer och ett allmänt positivt klimat.

• Det är i första hand skolledaren som ska ansvara för att läraren får detta stöd.

Olika modeller för pedagogen

– Läsa– Föreläsning– Gå utbildning, kurs– Studiecirkel– Auskultation– Kollegahandledning– Kollegaobservationer– Videoinspelning i verkligheten

Utveckla barns emotionella och sociala kompetens Carolyn Webster-Stratton

Social kompetens och problembeteende i skolan Terje Ogden

Komma igång rådTräna endast en sak i taget tills den sitter (flera veckor)

Prova fel, prova rätt, fokusera -vad lär du dig…

Fokusera på resultat inte metod

Fastna inte i din filosofi eller övertygelse - kolla vad som fungerar…

Ha ett livslångt perspektiv på ditt lärande

Det krävs en by till att fostra barn, ni är många…

Tack för er tid och uppmärksamhet!

Lycka till med er fortsatta utveckling

Siggi Olafsson