ww

w.t

au

rus.

mu

-Effektivt och säkert

Att hanteranötkreatur

Förord

Att vara nötköttsproducent är krävande och ofta roligt jobb. Att arbeta med djur ger glädje och tillfredsställelse men kan också vara jobbigt när djuren drab-bas av sjukdomar eller skador. Ofta får nötköttsproducenten många goda råd från kollegor, veterinärer och rådgivare om hur djuren ska skötas på bästa sätt. Djurskötarens egen säkerhet kommer ib-land i andra hand. Många gånger så kan vi också uppleva att lagen sätter djurens hälsa före människans.

Att hantera nötkreatur innebär givetvis ett riskmoment för skötaren. Djuren som ska hanteras väger upp till ett ton och är många gånger inte vana att bli hanterade av människor. Det leder till att både djur och skötare blir stressade av den nya situationen. Vänj djuren

tidigt vid kontakt med människor. Då kommer deras flyktområde att mins-kas och djuren blir mindre stressade vid hantering. Tänk på att nötkreatur även kan bli för tama och därmed helt respektlösa inför människan, det gäller främst tjurar.

Det går inte nog att poängtera vikten av att vara lugn och balanserad när nötkreatur ska hanteras, detta gäller givetvis vid hantering av alla djur. Ju mer erfarenhet djurskötaren har desto lugnare blir han eller hon. Detta stäm-mer även på djuren! Att känna sig säker gör också att djurskötaren blir mindre stressad, detta uppnås genom rätt utfor-made drivgångar, en bra hanteringsan-läggning, låsbara fronter m.m.

Som en hjälp för dig som hanterar nöt-kreatur har Taurus i samarbete med Hushållningssällskapet tagit fram den här skriften. Författare är Johanna Rangrost Ahlström på HS Konsult i Dalarna och Gävleborgs län. Materialet belyser vilka olyckor som är vanligast inom nötköttsproduktion och hur du ska undvika dessa. Det ger också läsaren en bild av nötkreaturets beteende i olika situationer. Förhoppningsvis ska det här materialet kunna bidra till en säkrare ar-betsplats för dig och dina anställda.

Kalmar, Juni 2007

Att hantera nötkreatur

ARTIKELNUMMRET T2708

1ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

SKADOR, ARBETSMILJÖ OCH LAGEN

Hantering av nötkreatur innebär alltid en viss risk för skador. Ungefär hälften av olycksfallen i lantbruket inträffar i kreaturs-arbeten. Det är främst arbetsmiljön, djuren, tunga lyft och dålig arbetsställning som ger upphov till skador. Till de vanligaste ska-dorna hör halkning, snubbling, fall, stångning, spark och tramp-ning.

De flesta av yrkessjukdomarna inom lantbruket har sitt ursprung i kreatursarbetet. Till de vanligaste problemen hör sjukdomar i andningsorganen, exempelvis tröskdammlunga och astma, samt eksem.

År 2004 var det två dödsolyckor vid hantering av nötkreatur och 2006 skedde en dödsolycka. Varje år anmäls ca 200 olyckor i samband med hantering av nötkreatur. Den genomsnittliga tiden för sjukskrivning är 50 dagar per fall. Det finns dock ett stort mörkertal på olyckor som sker men inte anmäls. Detta förmodligen för att de allra flesta lant-bruk i Sverige är en eller fåmansföretag. Blir du skadad i ditt arbete är du enligt lagen om arbetsskadeförsäkring skyldig att informera din arbetsgivare om detta. Arbetsgivaren måste då omedelbart göra en anmälan till försäkringskassan på särskild blankett. Längst bak i denna skrift hittar du blankett för anmälan av arbetsskada till Försäkringskas-san. Finns ett skyddsombud ska anmälan ske i samråd med detta.

FOTO

: TID

NIN

GA

RNA

HU

SDJU

R O

CH

NÖ

TKÖ

TT

ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Vilka skador ska anmälas?Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbe-tet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Om du skadar dig på väg till eller från arbetet räknas det också som arbetsskada. Alla skador ska anmälas oavsett om de lett till sjukfrånvaro eller inte.

Om olyckan medfört allvarlig personskada eller dödsfall är du som arbetsgivare även skyldig att anmäla olyckor på arbetsplat-sen till Arbetsmiljöverket (AV). Det gäller även tillbud som inne-burit allvarlig fara för liv eller hälsa. Denna skyldighet, som är straffsanktionerad, regleras i 2 § Arbetsmiljöförordningen.

Företag som har anställda har även skyldighet att göra en ar-betsmiljöplan. För den enskilda företagaren fi nns handlingspla-ner utarbetade som kan användas för eget bruk. Det fi nns tex på prevents hemsida en ”Checklista för lantbruk-arbete med nötdjur”, se www.prevent.se

När ska det fi nnas ett skyddsombud? Om minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts på en arbets-plats ska det fi nnas ett lokalt skyddsombud, som utses bland arbetstagarna. Om det är nödvändigt på grund av arbetsförhål-landena kan ett lokalt skyddsombud utses även om det är färre än fem anställda. Att ha skyddsombud är dock en rättighet, inte en skyldighet.

Tänk på att:• Anmäla arbetsskada till: Försäkringskassan, ev. Arbetsmiljöverket• Upprätta arbetsmiljöplan• Följa aktuella föreskrifter

Skadad kroppsdel vid anmäld olycka. Källa:AV/ISA

Riskmomenten uppkommer framförallt i situationer där djuren skall utfodras (30% av husdjursolyckor), förfl yttas, bindas eller lastas (35% av alla anmälda olyckor). De allvarligaste olyckorna orsakas vid hantering av tjurar. Det fi nns föreskrifter som är utfärdade av arbetarskyddsstyrelsen om hantering av tjurar; AFS 1985:3, som skall följas vid arbete med tjurar. En minderårig (under 16 år), som arbetar som arbetstagare, företagare eller genomgår utbildning, får inte anlitas till eller utföra arbetsuppgifter som inbegriper hante-ring av tjur eller arbete med andra djur som kan antas vara farliga (AFS 2000:31). Undantag fi nns om den minderårige har fullgjort yrkesutbildning eller om uppgifterna sker med särskild instruktör.

För att öka säkerheten hos djurskötaren bör ett antal åtgärder vidtas. Det är viktigt att djurskötaren använder riktiga skyddsklä-der, ex handskar och skor med stålhätta. Vid arbete i box eller gång bör det fi nnas två nödutgångar eller manhål. Finns inte det så skall det vara liggande rör som man lätt kan klättra upp på. Grindar till boxar bör alltid vara utåtgående, säkrade mot avlyft-ning och ha bra och välsmorda låsanordningar. Vid ströning eller rengöring av liggbås eller djupströbäddar, om man måste röra sig i markplan, bör tjurar och köttdjur kunna stängas ute. Djur med horn bör avhornas. Skall större grupper hanteras bör man alltid arbeta minst två personer ihop. Djurskötaren måste också kunna freda sig om något djur skulle gå till anfall, denne bör alltid ha en kraftig stav med sig.

2

En förlängning av armen är bravid hantering av nötkreatur.

Minimera risken för skadorHälften av alla olyckor som sker i lantbruket sker med kreatur. De vanligaste orsakerna till skadorna är stångning, spark och trampning. Dessa resulterar ofta i knäskador och brutna rev-ben. De farligaste momenten enligt en fältstudie hos mjölk- och nötköttsproducenter är märkning av kalvar och förfl yttningar av djur. Den vanligaste skadan hos djuren är fl äkningsskador till följd av att djuret halkat i samband med hantering.

Anmälda djurolyckor 2005 fördelat på skadadkroppsdel

Tänk på att:• Använd djurens naturliga beteende för att förbättra fl ödet.• Ha en fast barriär mellan djur och djurskötare när det är möjligt• Undvik ställen där men måste sticka in armar eller ben.

3ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

BETEENDE

Att känna till varför nötkreatur reagerar som de gör i vissa situatio-ner är viktigt. Använder man sig av djurens naturliga beteenden för att förbättra flödet av djur genom systemen minskar man behovet av att djurskötaren behöver komma i närkontakt med djuren för att få dem att röra sig.

• Nötkreatur är utpräglade flockdjur och man bör därför alltid hantera djuren i grupp. Isolering utgör ett hot för djuren och kan få dem att attackera för att ta sig tillbaka till gruppen.

• Nötkreatur är vanedjur och ju mer vana djuren är vid människor, grindar och hantering desto lättare går hanteringen. En ovan människa eller ovana kläder kan för djuret uppfattas som en fara och göra att djuret flyr eller blir aggressivt.

• Rangordningen är viktig i flocken och djuren rangordnar sig alltid när en ny flock bildas.

• Oväntade händelser eller ljud kan vara skrämmande och utlösa djurens flyktinstinkter.

• Individuella variationer i lynne har oftast större betydelse än skillnader mellan raser.

• Kor föredrar att kalva avskilt och bör ges denna möjlighet. En nykalvad ko kan ha starkt revirbeteende och försvarar sitt område om något okänt dyker upp.

• Tjurar kan ha ett starkt revirbeteende och vakta flocken.

• Vid könsmognad eller brunst kan djuren få ett aggressivt eller farligt beteende.

• Nötkreatur är väldigt nyfikna, även om de blir skrämda komm- er de ofta igen för en andra titt.

• Foder är alltid en bra drivkraft för en ko och kan användas för att ”mata in djur”.

• Nötkreatur vill röra sig mot sin flock, återvända mot det håll som de kom ifrån och cirkulerar kring djurskötaren.

• Nötkreatur är tveksamma att gå framåt om marken sluttar neråt, de går hellre uppåt (mindre än 22 graders lutning).

• De vill inte gärna gå över ytor med stora kontraster, ex vatten, skuggor eller ojämn mark

• Om ett djur blir stressat tar det 20-30 min för djuret att lugna ner sig

SINNEN

Nötkreatur har en extremt bra hörsel, de hör både högre och lägre frekvenser än vad vi gör. Precisionen på att placera ljudet är dock ganska dålig. En människa kan placera ett ljud inom en vinkel på 5 grader medan nötkreatur har ett område på ungefär 30 graders vinkel.

Lukten är mycket viktigt för orientering och kommunikation. Vad gäller nervsystemet så liknar det människans och djuren känner alltså smärta lika bra som vi.

Synen hos nötkreatur är annorlunda än människans. Djuren kan se 300 grader runt omkring sig och har alltså enbart ett blint område precis bakom sig. De har dock ett begränsat synfält i höjdled. En människa kan se ungefär 140 grader i höjdled och en ko kan se endast 60 grader i höjdled. De ser därför tydligast det som rör sig omkring midjehöjd och därunder. Det lönar sig

inte att vifta med armarna över axelhöjd. Djupseendet är dåligt och en ko kan därför inte bedöma om en skugga eller vattenpöl är 2 cm eller 2 km djup.

FlyktbeteendeNär en person närmar sig ett djur eller en flock reagerar nötkrea-tur med att observera personens rörelser för att därefter vända om eller fly bort från det potentiella hotet. Avståndet vid vilket djuret vänder och flyr kallas flyktavstånd. Flyktavståndet beror på hur tama djuren är, vissa djur reagerar på 100 meters håll medan en gammal mjölkko kanske inte reagerar förrän man är precis intill.

När en djurskötare tränger innanför ett kreaturs flyktavstånd kom-mer djuret att förflytta sig. Tränger djurskötaren för långt in kom-mer djuret att vända, bryta sig ut och om möjligt springa bort.

Flyktområdet varierar också om djuren är lugna eller stressade. Ett djur som blivit stressat har ett betydligt större flyktområde än samma djur när det är lugnt. Ett vanligt hanteringsfel är att man står vid halsen på ett djur när man försöker få djuret att gå framåt. Djuret kommer inte att röra sif framåt förrän man står bakom balanspunkten.

Djurets flyktområde. Det svarta området visar den bästa place-ringen för att flytta ett djur. Källa: www.grandin.com

Nötkreatur kan se 300 grader omkring sig, med ett blint område bara precis bakom sig. Källa: OUSE

Tänk på att:

• Vana djur - mindre än 1 meters flyktområde• Förvildade djur - hundra meters flyktområde• Varierar - lugn eller stressad• Placeringen av djurskötaren avgör åt vilket håll djuret kommer att förflytta sig

Tänk på att:• Dåligt djupseende / Dålig fokus• Begränsat synfält i höjdled. 60 grader vertikalt människa 140 grader)

4 ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

HANTERBARA DJUR

För att få djuren lätta att hantera är det viktigt att tidigt eta-blera en kontakt mellan skötare och djur. Skötaren ska ha ett tydligt ledarbeteende. Det innebär att visa pondus utan att slå och att uppvisa oräddhet och vänlighet samtidigt. Det inger dju-ret trygghet och respekt. Stress som orsakas vid hantering och transporter kan ha negativa effekter på tillväxt, våmmens funk-tion, fertilitet och immunsystemet.

Tänk på att:• Etablera tidigt kontakt mellan kalv och djurskötare• Vänj djuren vid att hanteras• Vänj djuren vid alla skötare och situationer som uppkommer, fasta rutiner är bra• Låt kalvningar ske i stall• Vistas bland djuren dagligen• ”Kela” ej för mycket med tjurkalvar• Undvik ”ensamma” djur• Äldre ko i yngre fl ock• Hantera djuren lugnt, skrik ej, stressa inte• Slakta ut besvärliga djur

Att hantera djuren regel-bundet gör att de inte fl yr när människor närmar sig.

DRIVNING

För att utnyttja djurens balanspunkt vid drivningen bör man stå snett bakom djuret. När djuren ska gå framåt bör man använda tillräckligt med tryck för att få djuren att röra sig men inte röra sig så fort eller med så mycket oljud att man trycker ihop grupper för mycket eller trycker bort någon individ från gruppen.

Var alltid lugn och ha tålamod, stressas gruppen kommer de att röra sig för fort och bli svårstyrda. När du driver ditt djur eller din grupp med djur skall du alltid hålla dig i rörelse. Om du stannar upp kommer djur kommer också djuret att stanna upp.

Det är viktigt att gå i räta linjer, rör dig hellre fram och tillbaka längs med sidan på djuret för att få det i rörelse än bakom. Med en fl ock är det alltid effektivt att driva de första djuren för att sedan få de övriga att följa efter. När du skall ha in djuren i en fålla så stanna inte vid grin-den, då blir korna på sin vakt och stannar de också. Följ med djuren du driver in genom grinden. Har du möjlighet är det alltid bra att få hjälp. Hund och häst är bra på drivning/vallning och en hund eller häst har en snabbhet som vi människor med svårighet kan uppnå. Fyrhjuling är också ett hjälpmedel man kan använda om man har stora ytor.

TRANSPORT AV NÖT

Förflyttning och transport av djur är farliga arbetsskeden. Många olycksfall beror på dåliga transportleder. Transportrut-terna bör planeras så att djuret obehindrat kan gå i önskad riktning utan att för den skull komma åt att svänga runt. Driv-gångar bör planeras efter rätt principer.

Innan du börjar förflytta djuren bör du torka eller sanda trans-portleden om den är hal. Avlägsna likaså arbetsredskap och annat löst gods. Leden skall vara väl upplyst, stora belysnings-skillnader bör dock undvikas. Förflytta djuret lugnt och låt det i bekanta sig med den nya området.

Om du kopplar djuret skall du hålla dig utom räckhåll för ev. horn och om djur binds upp under transport bör du tänka på kvävningsrisken. Om kor och kalvar skall transporteras bör man ha två avdelningar och ha kalvarna i den inre boxen.

Bäckaskog, drivning med fyrhjuling

5ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Att hantera nötkreatur i stallIdag byggs uteslutande lösdriftsstallar vid större om- och till-byggnationer. Vid planering av nya stallar är det mycket viktigt att tänka igenom hur djuren ska hanteras vid veterinärbehand-ling, insemination, vägning, märkning, utlastning mm.

Vid planering av nytt stall bör du tänka på:• Hur går djurflödena in och ut ur stallet och mellan djurgrupper?• Hur ska man skilja ut ett enskilt djur ur en grupp?• Var är bästa placeringen av sjuk/behandlingsbox i stallet?• Hur ska vägningen av djuren gå till?• Finns det tillräckligt med plats för verkstolen?• Hur och var ska utlastningen av djur ut ur stallet ske?

Ungefär vart tredje olycksfall i husdjursskötseln inträffar i sam-band med utfodring. Att transportera foder är ett av de tyngsta arbetena. Maskiner och hjälpmedel minskar belastningen.

Det finns skillnader i hanteringssätt i ett lösdriftsstall jämfört med ett uppbundet:

• I en lösdrift är i regel djuren inte vana att ledas• Djuren måste fångas in och fixeras vid behandling

Det finns lite olika metoder för att fånga in djur i en lösdrift. Antingen kan man fånga djuren med rep och leda dem. Det är möjligt med lugna djur men är farligt och omöjligt med vissa.

Man kan använda sig av självlåsande fronter vid foderbordet, det bör då finnas en ätplats per djur i den gruppen. Nackdelen med denna lösning är att man ofta har en inredning som skramlar och att det är dyrare med låsbara grindar. Det är inte heller någon bra behandlingsmiljö för en veterinär. Det är viktigt att göra plats för manhål vid foderbord och på strategiska ställen i stallet.

FOTO

: TID

NIN

GA

RNA

HU

SDJU

R O

CH

NÖ

TKÖ

TT

6 ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Serviceport

Om man väljer alternativ med behandlingsbox i eller i anslutning till stallet ska man fundera över hur man skiljer ut djuret och driver det till boxen. Det ska vara en enkelriktad drivgång med möjlighet att skilja ut ett specifi kt djur från en hel grupp.

Ett bra sätt är att använda en befi ntlig tvärgång genom en ligg-båsrad. En ännu bättre (men dyrare) lösning är att ha en separat lagd drivgång för behandling, vägning och utlastning. Detta krä-ver god planläggning av stallet och måste få ta plats.

I stallar med tjurar kan det vara bra att förhindra att djuren rider på varandra i tvärgångarna och smala passager. Detta för att minska skaderisken för tjurarna.

UTLASTNING

Då djur ska lastas ut ur stallet ska de lastas ut samma väg som de är vana att gå in stallet. Golvet får inte ha skarpa nivåskillnader i drivgången och tänk på att täcka över gödselrännan bakom uppbunda djur.

Golven får inte vara hala, det gör djuren osäkra. Strö halm eller spån på golvet från boxen upp till lastbilen. Strö dagen innan utlastning så suger halmen fast i golvet. Lägg även lite halm i spaltbox om utlastning sker direkt från boxen.För att göra golven så säkra som möjligt kan gärna halksäkra golv användas: Hexagonmönster, gjutasfalt, gummimatta.

Tänk på ljuset, nötkreatur går gärna mot ljusare områden. Mörkt mot ljus, ej mot starkt solsken. Undvik allt som kan skrämma djuren vid utlastning t.ex. löst liggande föremål på golvet, skramlande ljud. Lastrampen ska vara svagt lutad upp-åt, 8-20 graders lutning på lastrampen. Lösa grindar är alltid bra att ha till hjälp!

Hoppskydd i tvärgång. En svetsad”tunnel” med nedhängandegummimatta för att förhindraatt tjurarna rider på varandrai tvärgången.

Lastramp

Stall med drivgång för behandling, vägning och utlastning.Ritning: Stina Norrbom

7ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Felaktig drivgång som uppfattas som återvändsgrändoch grind som ej går att öppna helt ger skaderisk fördjur och människa.

I undersökningar har man visat att man sparar upp till 50 % av tiden för hantering med böjda drivgångar. Eftersom djuren gärna följer varandra är det bra att utnyttja detta och göra drivgången tillräckligt lång. Rekommenderad minimilängd på en drivgång för nötkreatur är 6 meter i mindre besättningar.

Drivgång med vinklad sväng som har en större vinkel än 90 grader.

DrivgångenEn enkelriktad drivgång i stall eller på bete underlättar hantering väsentligt vid vägning, behandling och utlastning. Drivgången ska göras tillräckligt smal så att djur inte kan vända sig. Bredden på gången bör avpassas efter storleken på de djur som ska gå där.

Djur följer gärna efter andra djur och går gärna runt kurvor och hörn för att undersöka vad som fi nns bakom. Om drivgången är böjd förhindras djuren också att se behandlingsburen förrän de är någon meter ifrån. Undvik dock för skarpa kurvor och 90-gra-ders svängar som kan uppfattas som återvändsgränder. Använd i stället böjda gångar eller svängar med större vinkel.

Rekommenderade breddmått för drivgångar(amerikanska rekommendationer)

Levande vikt <270 kg 270-540 kg >540 kgDrivgång 55 cm 55 cm 70 cm

Väggarna i drivgången bör vara raka ända ner till golv för att undvika att djur kilas fast. De ska vara tillräckligt höga; 1,8 me-ter för köttdjur och 1,5 meter för mjölkkor.

Det är viktigt att underlaget inte är halt eller ojämnt så att djuren tvekar att gå framåt. Det bör inte heller hänga jackor eller ligga skräp i gången som kan störa djuren. Drivgången bör svänga tillbaka åt samma håll som samlingsfållan var eftersom djuren gärna går tillbaka. Denna kan sedan sluta i box för vägning, behandling eller klövverkning.

För att underlätta bör man använda sk backstopp. Grindar i driv-gången som gör att djuren inte kan baka tillbaka. Grindar eller skjutdörrar i drivgångar bör vara byggda så att djuret kan se igenom medan väggarna gärna kan vara täta eftersom djuren då kommer röra sig framåt bättre.

8 ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Lösa grindar är alltid bra att ha!För att driva på djuren genom drivgången är det effektivaste sättet att använda en paddel eller påse på en pinne och skaka bakom djuret. Har man en upphöjd gång på sidan av driv-gången har man lättare att få överblick och att fösa djuren framåt.

Catwalk

Drivgångar

• Envägstrafi k - tillräckligt smala så att djuren ej kan vända sig• Rekommenderad längd på drivgång för att få ett bra och fungerande djurfl öde: -min 6 meter i mindre besättningar -min 9 meter i större besättningar• Avslutas med en behandlingsbur (våg, verkstol) med huvudgrind som bör vara öppen ned till golv • Undvik nivåskillnader • Hala golv gör djuren osäkra• Nötkreatur går gärna mot ljusare områden. Mörkt mot ljus, ej mot starkt solsken. • Undvik allt som kan skrämma djuren t.ex. löst liggande föremål på golvet, skramlande ljud, skuggor• Undvik 90 gradiga svängar• Utnyttja djurens nyfi kenhet - gärna böjda drivgångar med dold våg/behandlingbox• Använd gärna upphöjda gångar• Använd stora grindar• 8-20 graders lutning på lastrampen• Var lugn!

Tänk på att:

• Inga grindar ska vara placerade närmare än 6 m efter en våg- eller behandlingsbur• Grindar kunna öppnas fullt ut. Om en grind inte kan öppnas och ligga emot en vägg eller annan grind fi nns en stor sanno- likhet att något djur råkar stänga grinden eller göra illa sig på den• Djur bör gärna stå framför ett backstopp för att locka in andra djur i drivgången som kommer från samlingsfållan

Rätt och fel drivgång

En grind eller dyl förhindrar djuren från att gå bakåt i gången.

9ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Ordentlig fålla

För att få en enkel och effektiv hantering av nötkreatur ute på bete är det viktigt att man har en bra hanteringsanläggning. En väl fungerande anläggning kommer att leda till att man hanterar djuren vid fl er tillfällen och det blir lättare och smidigare varje gång man skall hantera dem.

Fasta eller fl yttbara anläggningar har båda sina fördelar och det beror på gårdens förutsättningar vad man väljer. En fast anlägg-ning är oftast stabilare och det är mindre arbete med att sätta upp och ta ihop fållan. En fl yttbar fålla med lösa grindar har ett bättre andrahandsvärde och kan lättare delas med andra producenter.

Tänk på att: • Det ska vara stabila konstruktioner med liggande rör eller brädor • Djuren rör sig i en riktning • Du kan trycka fram djur från samlingsfålla till drivgång utan att behöva fl ytta grindar • Grindarna öppnas åt rätt håll

Behandla inte nötkreatur som står ensamma fastlåsta vid en foder-häck med låsbara grindar. Foderhäcken vägen bara ca 500 kg.

BETESLÄPP

Djuren kan vara farliga att handskas med när de släpps ut på bete. Djuren är mindre vilda om de till en början släpps lösa bara två och två åt gången. Ett annat bra alternativ är att först släppa dem i en mindre fålla med stabilt stängsel så att de får vänja sig vid ljus och eltråd.

Det är också bra att kunna ha en äldre diko eller stut med första-gångsbetarna. Om djuren skall transporteras till betet ska kalvar-na lastas längst in och korna ska släppas ut först för att minimera skaderisken på kalvarna. Planera insamlingen och fl yttningen av djuren i tid, gärna någon dag före fl ytten.

För att minska risken för halkskador kan man försöka förbättra om-råden kring transportleder samt i närheten av utfodringsplatser.

Att hantera nötkreatur utomhus

FÅLLOREn fålla ska bestå av rejäla grindar eller staket, ej elstängsel eller taggtråd. Hanteringsfållan/fållorna bör göras så stora så att hela flocken får plats samtidigt. Enskilda djur skall kunna fix-eras och behandlas utan att de övriga djuren stör den person som behandlar djuret.

Fållan bör placeras på torr mark och göras åtkomlig från så många betesfållor som möjligt och från en körväg. Om djuren ska övernatta i samlingsfållan är det viktigt att den är tillräck-ligt stor och att det finns tillgång till vatten och foder.

Vid konstruktionen av din anläggning bör du förhindra djuret från att se behandlingboxen, vågen eller slaktbilen ända tills djuret nästan är inne i denna. Dra fördel av djurets naturliga beteende att vilja cirkulera runt djurskötaren, dra också nytta av djurets vilja att gå tillbaka samma väg de kom i en 180 graders sväng.

Rekommenderade ytor i samlingsfållor:

Djurens vikt <270 kg 270-540 kg >540 kgSamlingsfålla 1,5 m2 1,8 m2 2,2 m2Övernattningsfålla 5 m2 5,6 m2 6,7 m2

Tänk på att:

• Undvika skuggor, skräp, tröjor, mm• Skarpa hörn• Reträttväg?• Ha grindar med liggande rör/brädor• Nötkreatur går gärna tillbaka - utnyttja det i fållans design• Det inte är så trångt• Inte ha backgrindar precis vid ingången till drivgången• Inte skrika

På sådana ställen är det därför skäl att använda ett stadigt jord-material till marken och dränera området väl.

10 ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Behandlingsbox med plats bakom

En hopsmalnande fålla eller en karusell används för att tränga in djuren från fållan till drivgången. En cirkulär karusell med täckta sidor fungerar bäst eftersom den tar tillvara på djurens vilja att röra sig i cirkel. Påfösningsgrinden ska vara självlåsande så att den stoppar om djurskötaren faller.

Hantering med karusell. Påfösningsgrind i karusell.

REKOMMENDERAD UTRUSTNING

Ekonomiskt sett är det inte alltid försvarbart att ha en full han-teringsanläggning för alla besättningar. Om man skall göra nå-gon prioritering så kan besättningarna delas in med följande utrustning:

• 25-50 djur: Behandlingsfront med behandlingsbox, liten samlingsfålla (5-8 djur) och lastramp.

Starka grindar med lättöppnade lås är en viktig del av utrustning-en. När det är möjligt så placera grindarna vid hörn på fållor eller andra ställen där det är naturligt för djuren att komma tätt ihop. Grindar skall alltid öppnas i samma riktning som djuren rör sig. De ska kunna öppnas åtminstonde 180 grader. Inredningen ska vara utformad så att djuren inte skadar sig på detaljer eller fastnar.

Behandlingsbox

Avsmalnande fålla. Kläm inga djur.

En billigare lösning än karusellen är att använda avsmalnande fålla. Om man använder sig av den lösningen ska de byggas med en rak sida och den andra sidan ska smalna in mot drivgången med en vinkel på 30 grader. En fålla som blir för bred kan göra det svårt för en ensam person att genomföra en effektiv sortering.

Behandlingsfronten/huvudgrinden med låsande skänklar, öp-pen ned till golv för att djuret ej ska kila fast om de ramlar omkull. Bakom behandlingsboxen bör det finnas utrymme för skötare/veterinär utan att bli störd av nästkommande djur i drivgången.

Grindar bör vara minst 1,5 meter höga för mjölkkor och 1,8 meter för köttdjur. De bör ha liggande rör så att man kan klättra över dem. Avstånden mellan rören ska vara 25-30 cm för att djuren ej ska fastna mel-lan dem.

Dåligt hop-satta grindar. Slarvigt hop-satta grindar ökar risken för skador om djuret fastnar

• 50-100 djur: Behandlingsfront, behandlingsbox, flyttbar våg, drivgång, samlingsfålla, lastramp, sorteringsmöjligheter och en eller två fållor.

• Mer än 100 djur: Behandlingsfront, behandlingsbox, våg, drivgång, samlingsfålla, lastramp, sorteringsmöjligheter och två eller fler fållor.

HanteringssystemNedan följer lite exempel på hanteringssystem

11

Ekonomiskt sett är det inte alltid försvarbart att ha en full hanteringsanläggning för allabesättningar. Om man skall göra någon prioritering så kan besättningarna delas in medföljande utrustning:

� 25-50 djur: Behandlingsfront med behandlingsbox, liten samlingsfålla (5-8 djur) ochlastramp.

� 50-100 djur: Behandlingsfront, behandlingsbox, flyttbar våg, drivgång, samlingsfålla,lastramp, sorteringsmöjligheter och en eller två fållor.

� Mer än 100 djur: Behandlingsfront, behandlingsbox, våg, drivgång, samlingsfålla,lastramp, sorteringsmöjligheter och två eller fler fållor.

Prisexempel på fålla för ca 35 djur innehållande:

Grindar till samlingsfållaIndrivningskarusellDrivgångBehandlingsbur

Beräknat pris: 74 700 kr + moms

Bild. Hanteringsanläggning, exempel från OFAB.

HanteringssystemNedan följer lite exempel på hanteringssystem

Med gång på sidan

12

Med två gångar

Med gång i mitten

KalvmärkningKalvmärkningen är ett av de farligaste momenten i dikoproduktionen. Det är därför otroligtviktigt att välja rätt djurmaterial och selektera efter lynnet på kon. Det gäller dessutom attmärka kalven så snart som möjligt på ett så säkert sätt som möjligt. Var 2 personer vidmärkningstillfället om du inte kan komma undan med kalven i någon bur. Låt kon se kalvenunder hela märkningen så blir kon mindre aggressiv. Se hela tiden till att ha någon reträttväg,upp på en bil eller ut ur en box. Det allra bästa och säkraste sättet är om man kan kommaundan från kon med kalven. Det finns lite olika lösningar för burar, både hembyggen ochkpta, i bilder nedan visas några.

Bild. Kalvmärkningsfålla. Hopsatta grindar med ett ordentligt stag som håller ett avstånd påca 30 cm. Buren kan sedan lyftas med traktor över kalven. Bild: Martin Ahlström

Bild. Kalvmärkning sojdungs. Foto: BS Agro

Bild. Kalvmärkning, hemmabygd kalvmärkningsvagn. Foto: Per Persson

12

Med två gångar

Med gång i mitten

KalvmärkningKalvmärkningen är ett av de farligaste momenten i dikoproduktionen. Det är därför otroligtviktigt att välja rätt djurmaterial och selektera efter lynnet på kon. Det gäller dessutom attmärka kalven så snart som möjligt på ett så säkert sätt som möjligt. Var 2 personer vidmärkningstillfället om du inte kan komma undan med kalven i någon bur. Låt kon se kalvenunder hela märkningen så blir kon mindre aggressiv. Se hela tiden till att ha någon reträttväg,upp på en bil eller ut ur en box. Det allra bästa och säkraste sättet är om man kan kommaundan från kon med kalven. Det finns lite olika lösningar för burar, både hembyggen ochkpta, i bilder nedan visas några.

Bild. Kalvmärkningsfålla. Hopsatta grindar med ett ordentligt stag som håller ett avstånd påca 30 cm. Buren kan sedan lyftas med traktor över kalven. Bild: Martin Ahlström

Bild. Kalvmärkning sojdungs. Foto: BS Agro

Bild. Kalvmärkning, hemmabygd kalvmärkningsvagn. Foto: Per Persson

Med gång på sidan

Med två gångar

Med gång i mitten

11ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Kalvmärkning utomhusKalvmärkningen är ett av de farligaste momenten i dikoproduk-tionen. Det är därför otroligt viktigt att hantera sina kor och selektera efter lynnet på kon. Det gäller att märka kalven så snart som möjligt efter kalving och på ett säkert sätt.

Kalvmärkning Sojdungs

Kalvmärkningsfålla med hopsatta grindar och ett ordentligt stag som håller ett avstånd på ca 30 cm. Buren kan sedan lyftas med traktor över kalven.

Kalvnings/behandlingsbox med huvudfront ochdelbar grind.

Tänk på att:• Var två personer vid märkningstillfället om du inte kan

komma undan med kalven i någon bur

• Låt kon se kalven under hela märkningen så blir konmindre aggressiv

• Se hela tiden till att ha någon reträttväg, upp på en bil eller ut ur en box. Det allra bästa och säkraste sättet är om man kan komma undan från kon med kalven.Det fi nns lite olika lösningar för burar, både hembyggen och köpta, i bilder till höger visas några

12 ATT HANTERA NÖTKREATUR- TAURUS

Mer information

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling –Tjurar, AFS 1985:3

Djurhållarens roll i djurskyddskontrollen,djurskyddsinformation 01-2006,Djurskyddsmyndigheten, tel 0511-274 00

Djurvänlig hantering av nötkreatur,Jordbruksinformation 2-2004, Jordbruksverket.

Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och kött-djur, Jordbruksinformation 3-2004, Jordbruksverket,tel 036-155000

Flyttbara ligghallar – Nytt system vid utedrift.Jordbruksinformation 15-2000, Jordbruksverket

Lastning av nötkreatur, Djuromsorg, arbetsmiljö och enkel hantering, broschyr från Swedish meats, kan bestäl-las från SCAN eller hämtas på deras webbplats.

Mjölkkor & köttdjur – djurskyddsbestämmelser,Djurskyddsinformation 03-2004Djurskyddsmyndigheten,tel 0511-274 00

Säker hantering av lösgående nötkreatur, examensar-bete inom Lantmästarprogrammet P02/04;8, M. Wistrand, SLU, Skara

Tillsyn av betande djur, Hushållningssällskapet Väst,tel 0521-725500

Utegångsdjur sommar som vinter, Länsstyrelsen Östergötland

Handlingsplan/checklistor www.prevent.se

Internetlänkar

Bra faktablad av Thomas Bean om säker arbete med nötkreatur ”Working safely with Livestock” påhttp://ohioline.osu.edu/aexfact/0990.html

Exempel på design på hanteringsanläggningar fi nns på www.grandin.com

Filmer från Grandin.com med exempel på hantering http://grandin.com/videos/WorkingWithFlag.wmv

http://grandin.com/videos/MoveCattleInSmallBunches.wmv

http://grandin.com/videos/MovingCattleQuietlyOutGate.wmv

Film från Nation AG Safety Databasemed Baxter Black och Temple Grandinhttp://www.cdc.gov/nasd/videos/v001401-v001500/v001435.html

4

1.

2.

3.

Åtgärdengenomförd

Åtgärden ejgenomförd

Härav har jag tagit del

6.1 Vilka skador eller besvär har olyckan/sjukdomen medfört? Vid olycka: t.ex. sår, frätskada, förlust av kroppsdel, psykisk reaktion. Vid sjukdom: t.ex. hudpåverkan, problem i luftvägarna, smärta, mår psykiskt dåligt.

6.2 Ange den skadade kroppsdelen eller där besvären huvudsakligen sitter. Om flera, ange den allvarligaste först.

6.3 Trolig frånvaro Vid dödsfall. Ange datum (helt årtal, mån, dag) 6.4 Antal sjuklöne-dagar

Har skyddsombudet deltagit i utredningen? Om nej, varför inte?

Arbetsgivarens (arbetsföreståndarens)/Egna företagarens underskrift

Namnförtydligande

Skyddsombudets namnteckning

Den skadades namnteckning

Personnummer Antal sjukpenningdagar

Diagnos enligt läkarintyg/-utlåtande

Datum

FK nr, ankomstdatum

Datum

6. Beskriv personskadans omfattning.

7. Ange åtgärder som förhindrar upprepande av skada

8. Underskrift

Försäkringskassans anteckningar/beslut

Ingenfrånvaro 1-3 dagar 4-14 dagar

Längrefrånvaro Dödsfall

Ja Nej

2. Avslag

sjukfallet pågår

172 NY 172 ÄN

Kopia skickad till AV

1. Godkänd

FK

921

0 (0

02 F

001

) F

asts

tälld

av

För

säkr

ings

kass

an e

fter

sam

råd

med

Arb

etsm

iljöv

erke

t 01.

03

Taurus Köttrådgivning AB ägs av Scan AB, Svensk Mjölk, Avelspoolen och KLS, LRF finns med som partner och finansiär. Taurus ska, i nära samarbete med övriga aktörer, stärka svenska nötköttsproducentens lönsamhet genom att utveckla och förmedla marknadsan-passade produktionsmodeller samt effektivare produktionsmetoder.

Vill du veta mer? Gå in på

www.taurus.muHär finns bl.a. broschyren ”Att byta pro-duktion från mjölk till nötkött”, rådgivar-lista, kalkyler, Aktuellt, Statistiksamt nyhetsbrev

Vi samarbetar för enlönsammare nötköttsproduktion!