att genomföra tillsammans med barn och unga · menaden. Dela ut påsar med fröblandningar med bra...

Naturvänliga aktiviteter att genomföra tillsammans med barn och unga

Förskoleklassen till gymnasieskolan

Lärande som är viktigt och på riktigt.

naturskyddsforeningen.se/skola

Naturvänliga aktiviteter 2020 • 2/18

Här har vi samlat 30 tips på saker som passar bra att göra tillsammans med barn och unga för att gynna vilda djur och växter. Alla kan göra något för den biologiska mångfalden! Lycka till!

Till pedagogerI häftet presenteras 30 olika naturvänliga tips. Sammanställningen beskriver inte åtgärderna i detalj utan är ett inspirationsmaterial. Ritningar finns bifogade till vissa tips. Tipsen kan med fördel användas under ämnesövergripande samverkan då hållbar utveckling genomsyrar arbetet. De fungerar att genomföras i projektform, som grupparbete, under en temavecka eller som del av den ordinarie undervisningen. Förslag på upplägg finns nedan. Svårighetsgraden är varierande, enklare tips presenteras först.

Till varje tips finns en markering som visar vilken årstid insatsen passar bäst att utföra.

Tips! Agera i närmiljön. Ta reda på om det finns något hotat naturområde eller artfattigt grönområde i er närhet att rikta era insatser där de kan göra allra störst nytta. Kontakta t.ex. Fältbiologerna, din lokala Naturskyddsförening eller kommunekologen.

Åk F–6 I år F-6 bör pedagoger leda arbetet. Tipsen går bra att genomföra som enskild aktivitet under en eller ett par lektioner, eller under fritidstid.

Som enskild aktivitet: Låt klassen gemensamt rösta fram en aktivitet de vill genomföra och arbeta sedan tillsammans med att planera och genomföra aktiviteten.

Som tema/projekt: Välj ut ett par aktiviteter som passar er skolgård, närmiljö eller hemmiljö. Dela in klassen i mindre grupper om cirka tre elever. Låt grupperna vara med och välja, planera och genomföra en aktivitet. De bör kunna svara på nedanstående frågor innan de startar:

- Vad ska ni göra?- Varför? - På vilken plats?- Vad behöver ni för material?

Låt eleverna dokumentera arbetet genom att fota. Efter genomförd aktivitet låt eleverna reflektera över arbetet. Använd bilderna till stöd. Låt eleverna skriva informationstext som passar till bilderna. Låt grupperna redovisa sina hjälpinsatser i en gemensam utställning. Fler förslag till dokumentation och redovisning av arbetet finns nedan.

SOMMARVÅR HÖST VINTER


Åk 4–9, Gy Tipsen passar för arbete i projektform eller inom No, So och Slöjd. Dela in eleverna i grupper om två till tre elever. Låt gruppen enas om ett eller flera naturvänliga tips de vill genomföra.

Genomför en demokratisk process där klassen kommer överens om följande:

• Hur lång tid eleverna behöver på sig för att genomföra sin/sina insatser.

• Hur arbetet ska redovisas. Eleverna har i regel många spännande idéer men om det går trögt kan de få hjälp på traven. Förslag till dokumentation och redovisning finns nedan.

• Hur arbetet ska dokumenteras. Koppla dokumentationen till redovisningen. Obs! Bestäm i förväg hur uppgiften ska bedömas och anteckna elevernas framsteg under arbetets gång.

Diskutera vilka globala mål som kan kopplas till de aktiviteter som eleverna väljer.

Förslag till redovisning/dokumentation - anpassa efter ålder och grupp

• Om aktiviteterna genomförs i närområdet kan arbetet avslutas med att klassen bjuder in fadder-klass, annan klass eller föräldrar till en rundvandring där eleverna visar och berätta om sina insat-ser genom att agera expert vid sin station. Några elever agerar guider och följer med gästerna runt. Ett effektivt sätt att samtidigt sprida naturtipsen.

• Dokumentera arbetet och skapa en utställning. Ställ ut i matsalen, skolbiblioteket, kommun- biblioteket eller annan lämplig plats.

• Låt grupperna skapa en skyltar där de förklarar vad de gjort och varför det är viktigt. Kanske med en uppmaning som ”Smyg tyst, här sover kanske en igelkott” eller ”Här är det oklippt med flit! Vi har skapat en äng som ger mat åt hundratals pollinatörer!!”.


• Låt eleverna dokumentera genom att filma arbetet i stegen: Förberedelse, Genomförande och Resultat. Dokumentationen sätts sedan ihop till en enkel instruktionsfilm. Visa filmerna för varandra. Sprid i lämpliga kanaler.

• Gör en tipsrunda med en bild och en fråga kopplad till genomförd aktivitet. Lägg gärna till någon ”fun fact” kopplad till djuret eller växten under frågan.

• Sätt upp frågorna bredvid varje insats och bjud in andra klasser, skolledningen, representanter från kommunen eller andra lokala aktörer att gå tipsrunda. Ett förslag till pris är att några elever kommer och gör en insats på deras arbetsplats/innergård/annan plats.

• Skapa ett quiz och sprid i lämplig kanal för andra att använda.

• Samla era insatser i en bildpresentation med kort beskrivande text. Dela upp er i grupper och besök andra klasser för att inspirera och berätta om klassens arbete.

• Skicka in ert arbete till kommunen till exempel Miljöförvaltningen eller Tekniska kontoret.

• Gör en gemensam karta över området där ni gjort insatser och markera dem med en skylt eller pinne. Återkom till platserna efter en tid och observera om/vad som hänt.

Tips! Att hjälpa djur- och natur engagerar! Låt elevernas insatser få uppmärksamhet. Kontakta exempelvis lokaltidningen, kommunen eller andra lokala aktörer.

Skapa delaktighet – tänk på

• Att barnen och eleverna är involverade i hela processen – från startfas till slutfas, samt är med och tänker kring förvaltning.

• Att de olika momenten får ta tid. Samtidigt får det inte dra ut på tiden, då riskerar inblandade att tappa tron eller intresse.

• Att vara tydlig med ramarna innan ni sätter igång. Går det att genomföra de aktiviteter som kräver transport, material eller tillstånd?

• Att ha en tydlig arbetsfördelning mellan vuxna och barn/elever.

• Att utvärdera med fokus på delaktighet och inflytande, både bland personal och barn/elever. Vad blev bra och varför? Vad blev mindre bra och varför? Vad har vi lärt oss och vad skulle vi ändra till en nästa gång? Och inte minst, hur har vi hjälpt växt- och djurlivet?


Naturvänliga tips att genomföra med barn och unga

1. Ordna en tipspromenadAnordna en egen tipspromenad eller använd Naturskyddsföreningens färdiga ”Bi-quiz”. Det är ett bra sätt att få fler att bry sig om vilda växter och djur. Bjud in andra klasser eller föräldrar att gå tipspro-menaden. Dela ut påsar med fröblandningar med bra bi-blommor till alla deltagare. Tipspromenaden kan även fungera som redovisning av andra aktiviteter.

2. Byt växter och frön Ordna en växtbytardag i klassen, på skolan eller i kvarteret. Låt eleverna fråga hemma eller om de känner någon som kan dela med sig av fröer, skott eller plantor. Byt med klasskompisar eller grannar. Ett tips är att ta hjälp av en koloniträdgårdsförening. Nya växter på skolgården, innergården, balkong-en, i parken eller trädgården kan glädja både människor, bin och fjärilar. Förgro tillsammans i klass-rummet eller hemma, eller plantera i jorden direkt.

3. Uppmärksamma det vilda Upptäck den vilda natur som redan finns i närheten! Skapa skyltar som gör att fler förstår att naturen är viktig att bevara. Ett gammalt träd kan exempelvis få en skylt med informationen ”Jag producerar syre åt en hel skolklass varje dag” eller ”Jag är hem åt en svartoxe. Den är starkt hotad så låt mig få stå kvar”.

4. Släck törsten Fixa mer vatten till vilda grannar! Bygg små dammar eller fågelbad för att fånga upp vatten. Sätt ut skålar med glaskulor i som bin och fjärilar kan dricka ur utan att drunkna. Det är speciellt viktigt mitt i sommaren. Om de finns på skolgården är det viktigt att någon kan fylla på vatten under sommarlovet då behovet är som störst.


VÅR HÖST VINTER


SOMMARVÅR HÖST

Förgro i återvunna mjölkkartonger Färdig barnkammare för bin


5. Skapa en äng Skapa platser för vilda växter, blommor, insekter och smådjur! Alla arter har olika idéer om vad som är ett bra hem och bra mat. Varierad grönska ger många vilda grannar. Det behövs gott om platser som efterliknar vild natur. Enklaste sättet är att låta gräset växa på en del av en gräsmattan. Undersök vilka gräsmatteytor som finns i närområdet som skulle kunna göras om till en blommande äng. Vid ett större område där det är önskvärt med kort gräs kan kantzoner mot staket och häckar lämnas kvar så att ängs-blommor och bärris kan trivas. I större områden kan gångar klippas. Det blir både estetiskt och roligt. Fråga kommunen om det finns en lämplig plats som klassen kan få göra om till en äng med plats för blommor och bin.

Maj Augusti

6. Bjud på bomaterialNär småfåglar bygger sina bon om våren behöver de mycket bomaterial. Fåglar uppskattar om man hänger upp ull, hästhår, katthår eller hundhår. Hjälps åt att samla in lämpligt material. Fyll en talg-bollshållare och häng upp på skolgården, i en trädgård eller i en närliggande park.

7. Fixa en kompost Komposten är trädgårdens hjärta! Växtrester, gräsklipp och löv blir gratis näringsrik jord igen i en kompost. Mängder av insekter och kryp lever i en kompost. En kompost på en skolgård, innergård eller i en trädgård ger perfekt jord att undersöka och leta arter i tillsammans. Det finns olika sätt att skapa komposter. Från riktigt enkla till mer avancerade. Ta hjälp av vaktmästare eller annan ansvarig för platsen och undersök vilken variant av kompost som är bäst lämpad. Tänk på att matrester aldrig får slängas i en öppen kompost.

8. Levande död vedDöd ved är livsviktig som mat och bostad för många djur och växter. Idag råder akut brist på död ved. Leta upp en undanskymd plats exempelvis på skolgården eller i närmiljön. Ordna en hög med gam-mal ved. Spar bark och kvistar. Där kan många mossor, lavar, svampar, insekter, spindlar och ibland även större djur trivas. Om det finns möjlighet så ordna en hög med stenar som kan locka till sig småkryp. Gå dit med jämna mellanrum och följ vad som händer.

SOMMARVÅR HÖST

VÅR VINTER




9. Skapa en naturstig – passar att genomföra hela klassen tillsammans! En naturstig i närområdet ger människor en chans att komma ut i naturen och på egen hand lära sig mer om växter och djur. Att visa naturens värden kan också vara ett sätt att se till att den skyddas. Ordna en naturstig i ett fint område. Undersök vad som finns i det området och sätt därefter upp skyltar som berättar något om djur och natur just där. Bjud in andra klasser, föräldrar eller represen-tanter från kommunen att gå stigen. Tänk på att kommunen eller markägare kan behöva ge tillstånd.

10. Odla en kryddträdgårdBåde människor, fjärilar, humlor och bin brukar gilla doftande kryddväxter. Plantera en egen kryddhörna med till exempel oregano, timjan, salvia och isop på en varm och solig plats. Det går bra att förgro inomhus i ett klassrum eller hemma för att sedan plantera ut på skolgården, i krukor på en balkong, på en innergård eller i en trädgård. Plantera gärna kryddhörnan så att det går att hålla utkik och undersöka vilka insekter som besöker den. Passa på att dofta och smaka!

11. Spela bifotbollFlera arter av hotade bin behöver sand för att gräva sitt bo i. Ett roligt sätt att hjälpa dem är att spela fotboll på sandiga marker som håller på att växa igen. Gärna med dubbskor för att riva bort gräset. Fråga den lokala Naturskyddsföreningen eller annan naturkunnig person om de känner till en plats som skulle må bra av fotbollsspelande.

12. Tillverka en fröbombTillverka egna fröbomber genom att blanda ängsfröer och plantjord. Rulla in i blandningen i små paket av lämpliga blad, till exempel lönnlöv. Knyt om med snöre av grässtrån eller nässla. Med ett par handskar är det lätt att tillverka snöre av nässelstammar. Sprid ut fröpaketen i artfattiga områden som på en gräsmatta, i en slänt eller i ett dike. Det är spännande att följa vad som händer.

13. Kräv mer natur Kräv mer natur! Sätt upp små skyltar där ni ser att det saknas natur eller att gräset klipps i onödan. Då kan de som jobbar med att klippa gräs se skyltarna och spara lite gräs och maskrosor eller andra vilda blommor. Mindre jobb och gladare insekter!

14. Städa stranden Många stränder är väldigt skräpiga. Plast i olika former är det vanligaste skräpet på stranden. Djur kan trassla in sig och skadas av skräpet. Det är också vanligt att djur råkar äta skräp. Många fåglar och havslevande däggdjur har plast i magen. Genom att samla in, sortera och lämna skräp till återvinning förhindras att skräp smutsar ner miljön i och vid hav, sjöar och rinnande vatten, eller skadar djur. Arrangera en skräpplockardag tillsammans i klassen, på skolan eller med grannar. Använd hand-skar när skräp plockas för att undvika skador. Sortera därefter plast, papper, glas och metall var för sig. Lämna skräpet som samlats in och sorterats till återvinningscentralen. Övrigt skräp som till exempel cigarettfimpar, snusportioner och annat som inte går att återvinna ska lämnas till förbränning. Skicka gärna med en bild på insamlat skräp till kommunen.


VÅR

SOMMARVÅR HÖST

SOMMARVÅR HÖST

SOMMARVÅR HÖST

VÅR HÖST


15. Bygg en barnkammare till binAtt ha bin i trädgården är bra på många sätt. De hjälper exempelvis till att pollinera blommorna så att det blir mer frukter och bär. Många vilda bin har svårt att hitta bostäder. Bygg en barnkammare för bin med hjälp av ihåliga pinnar eller vass av olika tjocklek. Kapa stråna eller pinnarna och stoppa dem i en låda eller konservburk. Det är viktigt att ena kortsidan är öppen och den andra tilltäppt så att bina kan krypa in och lägga ägg i rören. Placera boet på ett varmt ställe i lä, men undvik total sol. Häng upp eller kila fast det i ett träd. Tänk på att boet ska hänga vågrätt så att det inte regnar in.

Ett annat sätt är att borra många hål i en tjock bräda eller stock. Varje hål ska vara minst 6 cm djupt och 4–12 mm högt. Om ett hål är igenmurat så har ett bi redan lagt ägg därinne.

Barnkammare för bin Bostadsbyggande

16. Bygg ett humleboHumlor bygger ofta bo i marken. Hjälp dem genom att bygga ett humlebo. Ett enkelt sätt är att gräva ner en uppochnervänd blomkruka med hål i botten. Se till att hålet hamnar i jämnhöjd med marken så att en humledrottning kan hitta det när hon är ute och letar bostad om våren. Fyll halva krukan med bomaterial som hö, torrt gräs eller spån. Spån från en mus eller hamsterbur passar utmärkt. Humlornas naturliga boplats är gamla sorkbon, därför känner de sig hemma i den typen av lukt. Gräv ner krukan på en plats där det går att hålla utkik och se om någon flyttar in exempelvis utanför ett klassrumsfönster.

17. Fixa en fettstubbeGör en fettstubbe för att göra livet lättare för hackspettar och mesar på vintern. Ta en meterlång trädstam och borra en rad djupa hål i den. Fyll hålen med en blandning av smält talg och olika fröer. När fettet har stelnat är det dags att hänga upp fettstubben på en passande plats. Smyg fram och kika efter vilka som mumsar på fettstubben!

SOMMARVÅR

SOMMARVÅR HÖST

VINTER


18. Bygg en mesklocka En mesklocka är smart av flera olika anledningar. Den är lätt att göra, drar inte till sig råttor, är lätt att hänga upp och är snyggare än en talgboll. Dessutom räcker den länge eftersom småfåglarna måste jobba en del för att nå innehållet. Leta rätt på en liten blomkruka, snöre, pinne (längre än krukan), fett (margarin, kokosfett eller liknande som blir hårt när det är kallt) frön (fågelfrön, krossade nötter eller brödsmulor). Smält fettet i kastrullen och blanda i fröblandningen. Knyt snöret runt pinnen och trä snöret genom krukan med pinnen som stopp. Fåglarna kommer hänga på pinnen och picka i sig maten. Häll i blandningen i krukan. Se till att ha en plåt under eftersom lite av fettet rinner ut genom hålet. Ställ den utomhus att stelna. Häng upp mesklockan utanför ett klassrumsfönster eller på en annan plats där de går att se.

Mesklocka Rönnbär – en favorit för många fåglar

19. Fixa fågelmatningVintertid har många småfåglar svårt att hitta mat. Hjälp dem genom att bygga en fröautomat där de inte trampar i maten. Favoritfödan för de flesta småfåglar är solrosfrön, hampafrön och talgbollar.

20. Snickra en hasselmusholkHasselmusen är en av de sötaste gäster man kan få i en holk. Om sommaren bygger de sina bon av gräs men om vintern uppskattar de holkar där de kan ligga i dvala från oktober till april-maj. Bygg holken av obehandlat trä med ett ingångshål på minst 32 mm. Sätt upp holken på 1-4 meters höjd, i buskar eller småträd. Vänd holkens framsida med ingångshålet inåt, så nära stammen som möjligt. Gör gärna taket lyftbart så att det går att se efter om någon har flyttat in.

VINTER

VÅR VINTER

HÖST


21. Fixa en fladdermusholk Många fladdermöss har svårt att hitta bostäder eftersom gamla ihåliga träd har blivit ovanliga. Hjälp dem genom att bygga en holk. Sätt helst holken 3-4 meter upp i söderläge. Det får gärna finnas skuggande grenar ovanför. Utrymmet framför holkarna bör vara fritt från vegetation. Bäst är att sätta ut holken i ett skogsområde med både barrträd och lövträd, allra helst med en sjö, bäck eller damm i närheten. Där finns det i regel gott om insekter.

22. Fågelbord och holkarDe flesta fågelarter lider av bostadsbrist, hjälp dem genom att placera ut en passande holk. Tänk på att det finns många olika sorters fågelholkar. Många av de fåglar som behöver hjälp har lite speciella krav på sina bostäder. Det gäller till exempel tornseglare, göktyta, rödhake, rödstjärt, grå flugsnappare och flera av ugglorna. Tips på hur olika arter vill ha sina bostäder och hur man bygger finns i slutet av häftet.

23. Bygg en ekorrholk På platser med intensivt skogsbruk har ekorrar svårt att hitta bra boplatser. Hjälp dem genom att bygga och sätta upp en ekorrholk. Holken liknar en fågelholk fast med ingångshålet på sidan istället och med ett nät med maskstorlek ca 1 cm i botten, för att öka ventilationen. Holken bör placeras på 6-9 meters höjd i ett träd som står intill andra träd, så att ekorren kan ta sig därifrån utan att behöva gå ner på marken.

Ekorrholk Fladdermusholk

24. Fixa en foderautomat för fjärilar Tidigt på våren kan det vara ont om nektar. Sätt upp en foderautomat för att hjälpa fjärilarna och dessutom få möjlighet att studera dem närmare. Blanda florsocker, vatten och smaksätt med lite fruktsaft eller vanilj. Gör en konstgjord plattform i trä med borrade hål och måla den röd eller lila. Det fungerar också att använda en färgad pappersblomma som landningsplats. Plugga in små provrör i plattformen eller använd en liten flaska som fylls med sockerblandningen. Doppa en bomullstuss i sockerblandningen och sätt den i toppen på rören eller flaskan. Sätt ut foderautomaten på en plats som ger möjlighet att se fjärilarna.




SOMMARVÅR


25. Skapa en fjärilsrestaurangEn fjärilsrestaurang gör både människor, fjärilar och bin glada. Restaurangen är egentligen en rabatt med utvalda växter som ger rikligt med pollen och nektar från tidig vår till sen sommar. Välj ut en solig vindskyddad plats, gärna med ett plank eller en husvägg i bakgrunden. Skolgården är lämplig om man finner en plats som får stå någorlunda i fred. Ett alternativ är att undersöka närområdet efter lämplig plats. Anlägg rabatten på en innergård eller i en trädgård. Hör med kommunen om det går att använda en del av ett grönområde. Välj växter som antingen blommar länge eller olika växter som blommar vid olika tider. Plantera höga fleråriga växter längst bak i rabatten och gärna en fjärilsbuske (Buddleja) som blommar i slutet av sommaren. I mitten av rabatten passar växter som blommar både mitt under sommaren och på sensommaren och längst fram passar kryddväxter och låga växter som blommar från försommar till sensommar. Förslag på lämpliga växter att plantera finns i slutet av häftet.

Fjärilsrestaurang

26. Bygg ett fjärilshotell Många fjärilar övervintrar som ägg, larver eller puppor. En del övervintrar som vuxna fjärilar som några av våra vanligaste dagfjärilar: citronfjäril, nässelfjäril och sorgmantel. Hjälp dem genom att bygga en vinterbostad. Ett bra fjärilshotell kan vara en fågelholk som istället för ingångshål har smala springor, ungefär en centimeter i bredd, på nedre delen av framsidan. Fyll holken löst med barkflagor av exempelvis tall.

SOMMARVÅR HÖST

SOMMAR HÖST


27. Bygg faunadepåer Död ved är livsviktig som mat och bostad för många djur och växter. Idag råder akut brist på död ved. Hjälp till genom att skapa en så kallad faunadepå. Lägg grova trädstammar i en hög, gärna på en solig och varm plats. En hög i skugga är inte heller fel eftersom soliga och skuggiga platser drar till sig olika djur. För att locka till sig så många som möjligt med olika smaker så välj träd av olika tjocklek och olika trädslag. Sätt upp en informationsskylt för att berätta om vilken nytta stockarna gör.

28. Kratta algerGenom att ta bort fintrådiga alger från grunda vikar förbättras uppväxtförhållandena för fisk och andra vattenorganismer. Alger som tas upp från havet tar också med sig inbunden näring. När mängden fosfor och kväve minskar i vattnet så minskar risken för övergödning och algblomning. Stranden blir även mer inbjudande för bad och friluftsliv. Använd en vanlig kratta eller räfsa för att samla in och ta upp de fintrådiga algerna. Det är viktigt att de insamlade algerna lyfts långt upp på land och tas omhand så att inte näringen som finns lagrad i algerna läcker ut i vattnet igen. Det är inte tillåtet att bara lämna de skördade algerna i en hög på land. Algmassan kan användas som jordförbättringsmedel för blomrabatter och gräsmattor. Algerna kan innehålla mycket tungmetaller och bör därför inte läggas på grödor som ska ätas. Alternativt kan kommunen kontaktas för att höra efter om de kan ta hand om de skördade algerna.

Viktigt att tänka på! Markägare och vattenrättsinnehavare måste ge tillåtelse innan alger samlas in. Det behöver inget tillstånd från länsstyrelsen för att skörda alger som ska användas som jordförbätt-ringsmedel. Fastsittande tång och andra fleråriga vattenväxter ska inte skördas, de vittnar om ett friskt havsekosystem och är viktiga livsmiljöer för fiskyngel och många andra djur. Se upp så att ni inte skadar ålgräs som är livsviktigt som fiskarnas barnkammare.

29. Anlägg en damm – större projekt Allt liv behöver vatten. Att anlägga en damm eller ett småvatten är en viktig insats för den biologis-ka mångfalden. En damm lockar till sig grodor, salamandrar, trollsländor, skräddare, ryggsimmare, dykarbaggar och många andra djurarter. Normalt behöver man inte föra dit djuren, de finns i närheten och kommer av sig själva om förhållandena är de rätta.

30. Bli fauna- eller floraväktare Bli floraväktare åt Svenska Botaniska Föreningen och faunaväktare åt Artdatabanken. Om många i landet hjälps åt att rapportera var växter och djur finns kan kunskapen användas för att skydda arter och miljö. Det kan också vara både roligt och lärorikt att ta ansvar för en specifik plats eller hålla koll på specifika arter.

Agera lokalt!Det finns många olika sätt att påverka i sin närmiljö. Elever har till exempel skrivit brev till politiker, kontaktat lokaltidningen, tillverkat banderoller med budskap, satt upp fågelholkar i hotade områden och skrivit ”Här bor familjen (fågelart)”.

SOMMARVÅR HÖST


SOMMARVÅR HÖST



Bygg en biholk


Bygg fågelholkar


Denna inspirationshandledning är skapad för Naturskyddsföreningen av Marcus Vildir, www.vildir.se/holkar. Den är fri att sprida och använda.

Du får mer tips och idéer på www.naturskyddsforeningen.se/vildagrannar

Bli medlem i Naturskyddsföreningen genom att skicka ett SMS med texten MEDLEM till 72900 eller gå in på www.naturskyddsforeningen.se.


1. Mät upp och sågaAnvänd 22 mm virke av gran, ”råplan”.En bräda 19,5 cm bredd, ca 165 cm lång.En list ca 8 x 40 mm, 19,5 cm lång. Mät upp och såga enligt markeringarna.

Så gör du en fladdermusholk

Bakstycke 55 cm Tak 43 cm Sidor 43 cm

1012

2 2

10 cm ca 13 cm

2. Montera sidornaSkruva och limma. Grova sidan inåt.

3. Montera ingångenIngångshålet ska vara en 2 cm spalt.

4. FilaSå att taket kan sluta tätt.

5. Montera taketSkruva och limma gärna. Montera även en bottenlist om du vill.

6. Häng uppEn lina kan användas så här. Ca 3 m över marken, inte för solexponerat.

7. Klart !Är det spillning på listen – små torra ”muslortar” – är holken bebodd.

Det här behövs:Virke enligt nedan.Skruvdragare,tumstock, penna,vinkelhake, fil.Skruv ca 3,5 x 40 mm.Ev trälim.Material till upphängning.

sned-sågas


1. Mät upp och sågaAnvänd 22 mm virke av gran, ”råplan”.

Bygg enfröautomat

Det här behövs:Virke, gångjärn, skruvdragare, tumstock, penna, vinkelhake, såg, fil. Skruv ca 3,5 x 40 mm. Ev trälim. Skruvögla till upphängning.

Tak 17 x 17 cm Tre st sidor 12 x 30 cm Front 12 x 24 cm

Botten 12 x 12 cm

List 6 x 16 cm

Gångjärn

2. Montera sidornaLimma och skruva. Botten snedsågas och monteras enligt bilden för att fågelfröna ska rinna fram.

3. Montera restenTaket monteras med ett gångjärn.Skruva fast en frontlist. Klart!

2. 3.

Nötväckan besöker gärna fröautomaten.

1.

Byggbeskrivning av Per Bengtson, biolog på Naturskyddsföreningen.


Lämpliga växter att plantera för bin och andra pollinatörer

Naturskyddsföreningens Bi-Quizwww.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/bi-quiz_0.pdf

Quiz om bin

Quizet består av tio frågor med tre svarsalternativ. I de flesta fall finns bara ett rätt svar, men ibland finns flera. Skriv ner dina svar på en lapp eller på mobilen. Svaren på frågorna finner ni på sista skylten.

Lycka till!

Illustratör: Lina Ekstrand

ETT- OCH TVÅ- ÅRIGA VÄXTER BlåklintBlå snokört Bondböna BoveteDillDoftklöverDånGurkört Humlelusern Honungsfacelia Jungfrun i det grönaKlättKoriander Kornvallmo Kummin Kungsljus MalvorMartornMorotRaps, rybs Ringblomma

Rosenböna Rosenskära Rudbeckia Rödplister Solros Sömntuta Sötväppling Vitlupin Vitsenap

FLERÅRIGA VÄXTER Akleja Alsikeklöver Anisisop Backsippa Backtimjan Blodnäva Blå bolltistel Blåeld Blågull Blåmunkar Blåsippa Brudborste

Brunört Brunnäva Cikoria Citronmeliss Esparsett Fackelblomster Fingerborgs- blomma Färgkulla Getruta Grå bbla Gullviva Gulsporre Gökärt Hampfockel HästhovIsop Kabbeleka Kantnepta Kardvädd Kungsmynta Kärleksört Käringtand Libbsticka

Luktreseda Lungört Lusern Maskros Mjölke Myntor Myskmalva Prästkrage Renfana RotfbblaRöd solhatt Rödblära Rödklint Rödklöver Sparris Stjärnflocka StockrosStor blåklocka Strandlysing Såpnejlika Tjärblomster VallmoVicker Vitklöver

Vitplister Vitsippa Väddar Väddklint Åkertistel Ålandsrot Äkta vallört Älggräs

LÖK- OCH KNÖLVÄXTER Backlök Gräslök Ramslök Skogslök Vårlök

BUSKAR OCH RIS Björnbär Blåbär Brakved Buxbom Getapel

Hallon Kaprifol Krusbär Kvitten Lavendel Lingon Ljung Mjölon Murgröna Måbär Odon Schersmin Slån Timjan Vildrosor Vinbär Äkta fläder

TRÄDAlHagtorn HäggJolster Järnek Krikon KörsbärLindLönnOxel Paradisäpple Plommon PäronRönnSälg och vide Äpple

att genomföra tillsammans med barn och unga · menaden. Dela ut påsar med fröblandningar med bra...

Documents

Transcript of att genomföra tillsammans med barn och unga · menaden. Dela ut påsar med fröblandningar med bra...