KANDIDATUPPSATS

Kandidatprogram i öst- och

Sydöstasienkunskap, Japanska, VT 2012

Språk- och Litteraturcentrum

Christoffer Huynh

Artighetsprefix med Gairaigo

En studie om de japanska prefixen O- och Go-

Handledare: Lars Larm

2

Abstract

The honorific prefix is often mistaken for being Bikago, in fact it is not. The honorific

prefixes serve two purposes, to show respect and to beautify words and Bikago is the term for

the beautified words. It is hard to distinguish when the honorific prefix is used to show respect

or to beautify words because it all depends on the context when used.

Normally the prefix O- and Go- cannot be used with Gairaigo “loanwords”, but there are

exceptions, such as O-biiru “beer” and O-toire “toilet”. It is difficult to know which

loanwords the prefix can be used with. The use of the honorific is also subjective which

means one cannot judge if the use of prefix with loanword is correct or not.

The purpose of this essay is to find out more about young Japanese women’s attitudes

towards the use of loanwords with the honorific prefix o- and also which loanwords tends to

be used with the honorific prefix by sending out a survey.

The conclusion that can be drawn from the survey is that the positive attitude towards the

use of loanwords with the honorific prefix has increased compared to previous surveys. Also

the loanwords associated with household and clothes are most likely used with the honorific

prefixes.

Keywords: Bikago, honorific prefix, prefix O- and Go-, loanwords

3

Konventioner och förkortningar

I denna uppsats kommer japanska ord och namn skrivas med kursiv stil. Det modifierade

Hepburnsystemet kommer att användas för att transkribera den japanska skriften. Dock med

en viss justering. Det betyder att inga makroner kommer att användas, dubbla vokaler

kommer att användas istället. Det kommer det skrivas Kenjougo och inte Kenjōgo. Dubbla

konsonanter som skrivs med ett litet tsu っ (sokuon) kommer också att skrivas som till

exempel irassharu ”att komma/gå” (Sonkeigo).

Alla översättningar är gjorda av mig om inget annat anges.

4

Innehållsförteckning

1. Introduktion .......................................................................................................................... 5

1.1 Inledning ..................................................................................................................... 5

1.2 Syfte ............................................................................................................................ 6

1.3 Metodologi .................................................................................................................. 6

1.4 Disposition .................................................................................................................. 6

2. Bikago 美化語/Prefixen O- och Go- ................................................................................... 7

2.1 Vad är Bikago/Prefix O- och Go- ............................................................................... 7

2.2 Tillämpning av prefixen O- och Go- med Keigo ....................................................... 8

2.3 Användningen av Bikago ............................................................................................ 9

2.4 Användaren av Bikago .............................................................................................. 11

2.5 Prefixen O- och Go- .................................................................................................. 12

3. Tidigare forskningar .......................................................................................................... 16

3.1 Kai Horios forskning ................................................................................................ 16

3.1.1 Prefixen Go- med Wago ................................................................................... 17

3.1.2 Slutsats med prefixen O- och mono ”föremål” ................................................. 17

3.1.3 Ord som kan tillämpas med både prefixen O- och Go- .................................... 18

3.2 Takeshi Shibatas undersökning ................................................................................ 19

3.2.1 Ord som vanligtvist inte tillämpas med prefixet O- ......................................... 19

3.2.2 Shibata Takeshis metodologi ............................................................................ 21

3.2.3 Undersökningens resultat .................................................................................. 22

4. Undersökning ...................................................................................................................... 24

4.1 Inledning ................................................................................................................... 24

4.2 Metod ........................................................................................................................ 24

4.3 Resultat ..................................................................................................................... 25

4.4 Diskussion av resultat ............................................................................................... 28

5. Slutord ................................................................................................................................. 31

6. Källförteckning ................................................................................................................... 32

7. Bilagor ................................................................................................................................ 33

5

1. Introduktion

1.1 Inledning

För dem som har studerat/studerar japanska är det nog allmänt känt att det japanska språket

är ett språk där artighet spelar en mycket stor roll. Det japanska språket har något som inte

finns i svenskan, nämligen artighetsprefixen O- och Go-. Genom att sätta dessa prefix framför

ett substantiv eller ett adjektiv så förskönas ordet. Detta kallas också för Bikago,

försköningsspråket. Man kan även placera dessa prefix framför ett verb när man använder

Sonkeigo ”respektspråk” och Kenjougo ”ödmjukhetsspråk”. Det intressanta med prefixen O-

och Go- är att de kan tillämpas i formella situationer för att göra ord artigare, men de kan

också tillämpas för att försköna ett ord.

Här nedan finns det fyra exempelmeningar där prefixen O- och Go- används. I (1), (3), (4)

tillämpas prefixen för att visa respekt mot sensei ”läraren”, dessa prefix kallas även för ett

artighetsprefix. I exempelmeningen (2) så har prefixen en förskönande funktion istället för en

artighetsfunktion.

(1) Sensei no Go-kazoku ni aisatsu shimasu

Läraren GEN HON-familj PART hälsa

’(Jag) ska hälsa på lärarens familj.’

(2) Watashi wa O-toire ni ikimasu

Jag TOP toalett PART go

’Jag ska gå på toa.’

(3) Sensei wa tegami wo O-kaki ni narimashita

Läraren TOP brev PART HON-skrev

’Läraren skrev ett brev.’

(4) Watashi wa Sensei no hon wo O-yomi shimashita

Jag TOP läraren GEN bok PART HON-läst

’Jag läste lärarens bok.’

6

Artighetsprefixet O- är ett av de mest besvärliga fenomenen i dagens japanska (Shibata

1999: kap 6). Takeshi Shibata nämner även att det finns risk att man kan låta alltför feminin

vid överanvändning, men man kan även låta väldigt oartig om man använder det för lite.

Shibata menar att det kan vara svårt att veta när detta artighetsprefix ska tillämpas då

användningen av artighetsprefixen är frivillig och subjektiv.

1.2 Syfte

Bikago eller prefixen O- och Go har sakta men säkert kommit in i det japanska språket. I

dagens japanska så används det mer Bikago än vad man tror. Vissa ord har tillsammans med

dessa prefix blivit till egna ord som till exempel Go-han ”kokt ris, måltid” och O-cha ”te”. En

annan sorts ord som också har ökat i det japanska språket den senaste tiden är

Gairaigo ”låneord” som till exempel O-toire ”toalett”, O-biiru ”öl” och O-kamera ”kamera”.

En av grundreglerna för tillämpning av prefixen O- och Go- är att prefixen inte tillämpas med

Gairaigo ”låneord”, dock finns det undantag. Syftet med denna uppsats är att se om den

positiva inställningen gentemot tillämpningen av prefixet O- till Gairaigo ”låneord” har ökat

bland dagens unga kvinnor och även vilka låneord som har en tendens att ta prefixet O-.

1.3 Metodologi

En enkätundersökning skickades ut till 20 informanter som har japanska som modersmål.

Prefixet O- används mest av kvinnor därför var alla informanter av det kvinnliga könet.

Respondenterna var i 20- årsåldern, då undersökningens syfte var att undersöka unga kvinnors

inställning till användning av prefixen O- och Go- med Gairaigo ”låneord”.

Enkätundersökningen innehöll 100 Gairaigo ”låneord” som hämtats från Masatoshi Yoshidas

och Yoshikatsu Nakamuras Kodansha’s Japanese Dictionary (1999).

1.4 Disposition

Den första delen av uppsatsen beskriver och förklara Bikago och prefixen O- och Go- i

allmänhet, genom att definiera vad det är och hur och när man använder det. Den andra delen

av uppsatsen tar upp tidigare forskning, exempelvis Takeshi Shibatas undersökning.

Den sista delen presenterar jag min egen undersökning om de unga kvinnornas inställning

till användningen av Gairaigo ”låneord”, resultat och sedan av en diskussion av resultat och

ett slutord.

7

2. Bikago 美化語/Prefixen O- och Go-

2.1 Vad är Bikago/Prefixen O- och Go-

Om man skriver Bikago med japanska kanji så blir det 美化語. Delarna美 bi ”fin, vacker”,

化 ka ”förändring” 語 go ”språk” kan tillsammans definieras som ”försköning av ord”.

Goekler (2010:44) nämner att Bikago kan användas i tal på alla nivåer, inklusive

Kougo ”vanligt tal”. Han nämner även att man tillämpar prefixen före ett substantiv eller ett

adjektiv. Prefixen O- och Go- har funnits sedan Heian perioden enligt 日本語文法大辞典,

Nihongobunpoudaijiten (2001). Prefixet O- kommer ursprungligen från ordet [Oho] som

sedan har utvecklats med tiden. Under Kamakura perioden förändrades det till [Ohomi].

Utvecklingen fortsatte enligt följande: [Ohomi] [Ohon] [On] [O].

Prefixen O- och Go- har tre generella regler:

(1) Vid Wago, ”inhemska japanska ord”, så tillämpas prefixet O-

(2) Vid Kango, ”ord hämtade från kinesiskan”, så tillämpas prefixet Go-

(3) Vid Gairaigo, ”låneord”, så tillämpas inte dessa prefix

Det förekommer dock undantag från dessa tre generella regler. Ibland kan man använda

prefixet O- till Kango som till exempel O-youfuku ”västerländska kläder”, O-shashin ”foto”

och O-denwa ”telefon”. Det finns också undantag för Gairaigo så som till exempel O-

biiru ”öl” och O-toire ”toalett”. Det finns till och med vissa ord som kan tillämpa både O- och

Go-, exempelvis O-kaikei/Go-kaikei ”betalning” och O-nyuugaku/Go-nyuugaku ” skriva in

sig i en skola”.

Det japanska artighetsspråket är indelat i tre kategorier, Sonkeigo ”respektspråket”,

Kenjougo ”ödmjukhetsspråket” och Teineigo ”vanlig artigt tal”. Bikago sägs ibland vara den

fjärde kategorin inom Keigo. Prefixen O- och Go- har två funktioner; den första är att de

används som artighetsprefix, den andra är att de används för att försköna ord, för att göra

språket mer elegant (Bikago).

8

2.2 Tillämpning av prefixen O- och Go- med Keigo

Keigo används för att höja statusen på personen man talar om (Iori 2001: 280). I Social

interaction, Social Context, and Language: Essays in Honor of Susan Ervin-Tripp (1997:236–

239) refereras Neustupnys (1978) och Niyekawas (1991) forskning som visar att det finns

många faktorer som påverkar användningen av Keigo. Dessa faktorer är bland annat

rank/position, ålder, kön och grupptillhörighet. Prefixen O- och Go- kallas också för

artighetsprefix (the honorific prefix) när de tillämpas inom Keigo.

Tillämpningen av artighetsprefixen O- och Go- i Sonkeigo fungerar på följande sätt:

(1) Vid tillämpning av verb: O-/Go- + verbstam + ni naru (naru Keigo)

(2) Vid tillämpning av adjektiv: O-/Go- + adjektiv

(3) Vid tillämpning av substantiv: O-/Go- + substantiv

Nedanstående exempelmeningar illustrerar användningen av prefixen beroende på Keigo och

är tagna från 新しい日本語入門、ことばのしくみを考える, Atarashii nihongo nyuumon,

kotoba no shikumi wo kangaeru (Iori 2001:280). För att kunna tillämpa prefixen till Sonkeigo

krävs det att man har prefixet O- framför verbstammen, som följs av suffixet – ni narimasu

(Hinds 1986:327), se exempel (1).

(1a) Kaku O-kaki ni naru ”Att skriva”

(1b) Riyou suru Go-Riyou ni naru ”Att använda”

(1c) Wakai O-wakai ”Ung” (I-adjektiv)

Vid adjektiv och substantiv så används inte suffixen – ni narimasu.

(2b) Kirei da O-kirei da ”Vacker” (Na-adjektiv)

Observera att man även kan tillämpa prefixet Go- till adjektiv, som till exempel Go-rippa

na ”lysande, utmärkt”, något som inte Iori Ikio (2001) hade i sina exempel.

(3a) Tegami O-tegami “Brev” (Wago)

(3b) Chosho Go-chosho “Litterär arbete, bok” (Kango)

För generella regler angående tillämpningen av substantiv se kapitel 2.1.

9

Man kan även tillämpa prefixen O- och Go- inom den andra kategorin av Keigo, nämligen

Kenjougo, som också är känt som ödmjukhetsspråk.

I Kenjougo tillämpas prefixet O- på följande sätt:

(4) Vid tillämpning av verb: O-/Go- + verbstam + suru

Formen fungerar likadant som i Sonkeigo men istället för att ha suffixet – ni naru så har man

– suru. Följande exempel illustrerar detta (Iori 2001:281).

(4a) Yomu O-yomi suru “Att läsa”

(4b) Houkoku suru Go-houkoku suru “Att rapportera/informera”

Skillnaden på Sonkeigo och Kenjougo är att i Sonkeigo så är det personen som utför

handlingen som upphöjs och i Kenjougo är det personen man utför handlingen mot som

upphöjs. (Iori 2001:281). John Hinds nämner i sin bok (Hinds 1986:327) att i Sonkeigo så

sätts den tilltalade, den ”respekterade personen” i centrum och inte talaren eller en av talarens

gruppmedlemmar. I Kenjougo är det tvärtom. Där sätts talaren eller en av talarens

gruppmedlemmar i centrum, som den ”underställda”.

2.3 Användningen av Bikago

Prefixet O- används dels för att höja en persons handling, dels skapa Bikago, försköning av

ord (Hinds 1986:183). Det kan vara svårt att se skillnaden mellan Bikago och

artighetsprefixen. Bikago används för att göra uttrycket finare och mer elegant. Det spelar

ingen roll vem man tilltalar; oavsett om ägodelen tillhör talaren eller den tilltalade så kan man

använda Bikago (Kim 2008:253).

I japanskan så finns det många ord som kan innehålla ett artighetsprefix men som ändå

inte har en artighetsfunktion, som till exempel O-niku ”kött”, O-cha ”te” och O-tearai ”toalett”

(Ivana & Sakai 2007:14).

(5) Kono O-kashi, oishii ne

Detta godis gott SLUT PART

’Detta godis är gott eller hur?’

10

(6) O-cha ga hoshii na

Te PART vill ha SLUT PART

’ Åh, vad jag vill dricka te.’

(Exempel tagna från Iori 2001:286–287)

Här menar Iori att, även om prefixet O- används vid (5) och (6) så tillför det inte en nyans av

artighet mot lyssnaren, här används prefixet bara för att göra yttrandet mer elegant (Iori

2001:286). Det enklaste sättet att ta reda på om prefixet är ett artighetsprefix eller Bikago är

att identifiera den sociala relationen mellan talaren och lyssnaren.

(7) Sensei no O-kuruma

Lärarens GEN HON-bil

’Lärarens bil.’

(8) *Watashi no O-kuruma

Jag GEN HON-bil

’ Min bil.’

(Exempel tagna från Honorification in the Nominal Domain in Japanese: An Agreement-

Based Analysis, Ivana & Sakai 2007: 12-14)

Adrian Ivana och Hiromu Sakai menar att vid (7) så inbegrips en respektabel person i

uttalandet och därför tillämpas artighetsprefixen. I (8) däremot berörs en icke-respektabel

person och artighetsprefix används, men får ingen funktion som ett artighetsprefix (Ivana &

Sakai 2007: 12-14). Nedanstående exempel illustrerar användningen av artighetsprefix med

olika sorters Keigo.

(9) Sensei ga wazawaza O-tegami wo kudasatta (Sonkeigo)

Läraren PART tog besväret HON-brev PART gav

’ Läraren tog sig besväret och gav mig brevet.’

(10) Sensei ni O-tegami wo sashiageta (Kenjougo)

Läraren PART HON-brev PART gav

’ Jag gav läraren brevet.’

11

(11) Chichi ni O-tegami wo kaita (Bikago)

Pappa PART HON-brev PART skrev

’ Jag skrev ett brev till min far.’

(Exempel tagna från Iori 2001:286–287)

I (9) och (10), finns det ett respektabelt subjekt, sensei ”läraren” och därför är prefixet i

meningen ett artighetsprefix. I (11) O-tegami ”brev”, fungerar prefixet som Bikago eftersom

brevet är till en far som avsändaren har en nära social relation till. Därför är det i detta fall inte

nödvändigt att använda ett artighetsprefix.

2.4 Användaren av Bikago

Bikago används generellt mer av kvinnor. Takeshi Shibata gjorde en undersökning 1953-

54 om kvinnors användning av prefixen O- och Go- som sammanställdes i Sociolinguistics in

Japanese Contexts (1999: kap 6). Det finns inte några formella grammatiska regler för

användningen av prefixen, utan användningen verkar helt baseras på kontext och subjektiva

preferenser (Scott 2009:5). I Shibatas undersökning 1953-54 intervjuades kvinnor i Tokyo

och han kom fram till att de faktorer som påverkar användningen av dessa prefix var talarens

sociala klass samt boendemiljö. I undersökningen visade det sig att överklassen i ”downtown”

var den grupp som använde prefixen O- och Go- mest. De som använde prefixen minst var

medelklassen (och lägre) i utkanten av staden och underklassen i ”uptown” områden. Den

allmänna bilden baserad på sociala stereotyper var att prefixen användes mest i ”uptown”

områden, men Shibatas undersökning visar det motsatta. Shibata menar att de faktorer som är

mest avgörande för användningen av prefixet O- är vart talaren bor samt vilken social klass

talaren tillhör. Undersökningen visar att om en hemmafru flyttade från ”uptown”

till ”downtown” blev hon tvungen att använda prefixet O- oftare. En hemmafru som flyttade

från ”uptown” till utkanten av staden förväntades använda prefixet O- mindre, annars kunde

kommunikationen bli besvärlig.

För en japanskastuderande kan överanvändning av prefixet O- bero på att läraren är en

kvinna. Om användningen av prefixet O- sker i lägre utsträckning kan detta bero på påverkan

från en lärare av det manliga könet. (Shibata 1999: kap 6). Shibata nämner också att en annan

orsak till överanvändning av prefixet O- kan vara att någon detaljerad beskrivning i

uppslagsverk eller tydlig grammatisk beskrivning av användandet inte finns.

12

2.5 Prefixen O- och Go-

När Keigo och prefixen O- och Go- introducerades i Japan så fanns det en simpel regel;

man bör tillämpa prefixet O- till Wago ”inhemska japanska ord” och prefixet Go- till

Kango ”ord hämtade från kinesiskan”. Därför blir ordet juusho ”address, residens”, som är

kango, till Go-juusho ”adress, residens”. Denna regel är dock inte konsekvent. Andra ord

som härstammar från kinesiskan, till exempel denwa ”telefon”, tar prefixet O-, alltså O-

denwa ”telefon”. Hur kan detta komma sig? (Horio 2010:59). I Goeklers avhandling Uchi-

soto (Inside-outside): Language and culture in context for the Japanese as a foreign language

(JFL) learner (2010:78) nämner han en intressant statistik av (Wenger 1982). I den statistiken

visar han att man genom ett urval av ord från ett japanskt lexikon kan tillämpa 10-24% av

orden med prefixen O- och Go-.

I avhandlingen Bikago no kousei to shiyou yousou ni kansuru ichi kousatsu (2008) delar

Kim, Dong Gyu upp Bikago i fyra olika kategorier.

1) Ord som har samma artighetsnivå oavsett om de tillämpar prefixen O- eller Go-

Ex) Soudesu ne. Jaa, O-hana wo mottekitekudasai

Är det så SLUTPART, KONJ HON-blomma PART ta med

’Är det så? Kan du då vara snäll och ta med dig blomman?’

Aa, tsukareta. O-souji, mendokusaiwa

INJ trött HON-städa jobbigt

’ Åh vad jag är trött. Det är jobbigt att städning!’

I ovanstående exempel kan man bekräfta att artighetsnivån är densamma, även om man tar

bort prefixet O- så förblir innebörden i orden hana ”blomma” och souji ”städning” densamma.

Detta, menar Kim, Dong Gyu att man kan bedöma att orden har blivit förskönade, det vill

säga, att det handlar om Bikago. I denna kategori av Bikago så får man inga grova eller oartigt

intryck (Kim 2008:255).

2) Ord som kan användas utan prefixen O- eller Go- men tillämpningen av prefixen är det

vanligaste.

Ex) Choudou ima kara O-cha wo nomu tokoro desu

Precis från och med nu HON-te PART dricka KOP

’Jag ska precis dricka te.’

13

O-mimai ni ikimasu

HON-besök PART gå

’Jag ska komma(gå) och hälsa på.’

Denna kategori av Bikago skiljer sig lite från kategori 1). Skillnaden är att, om man inte har

med prefixen O- och Go- så kan uttalandet kännas väldigt grovt och det kan finnas situationer

där talaren kan ge ett intryck av att vara oartigt. På ovanstående exempel ser man att, om man

tillämpar prefixet O- till nimotsu ”bagage” då syns det att man uttrycker en försköning. Man

kan också säga enbart nimotsu ”bagage” men i det dagliga språket så är det vanligare att

japanerna använder sig utav O-nimotsu ”bagage”.

3) Ord som får en helt annan betydelse om man tar bort prefixen.

Ex) O-naka ga itai desu. Sukoshi yasunde mo ii desuka?

Magen PART ont KOP lite vila går det bra KOP+SLUTPART

’Jag har ont i magen, går det bra om jag vilar lite?’

O-nigiri ya bentou wo tsukutte urihajimeta

Onigiri och bentou PART gjorde började sälja

’(Jag) gjorde onigiri och bentou som jag sedan började sälja.’

Om kategori 1) och 2) är typiskt Bikago¸ då är 3) mer eller mindre en helt annan kategori. I

kategori 1) och 2) är det ett vardagligt språk som man tillämpar prefixen O- och Go- till, och

skälet till denna tillämpning är att försköna uttrycken och orden. I 3) har användandet av

prefixen inget med försköning att göra. Orden i denna kategori används av två anledningar;

den ena är att dessa uttryck redan är bestämda och den andra är att det är en vanesak.

I denna kategori får uttrycket en helt annan betydelse om inte prefixen O- eller Go-

tillämpas. Funktionen som Bikago är ganska tunn och i det flesta fall så har det inget med

försköning att göra. O-naka ”magen” kommer från vardagsuttrycket naka ”inne, mitten”. På

skriftspråket så skrivs O-naka ”magen” generellt bara med hiragana men det finns de som

skriver det med kanji också. På det sättet så kan man se skillnaden bättre;

O-naka お腹 Magen (kroppsdel)

Naka中 Inne, mitten (Riktning eller plats)

14

Man kan se att innebörden av uttrycket O-naka ”magen" förändras till naka ”inne, mitten” när

prefixet O- tas bort. Dock kan man inte säga att dessa två uttryck inte har någon relation till

varandra. Kim, Dong Gyu menar att om man analyserar uttrycket mannaka ”mitt i” så blir

detta synligt. Om man kombinera mannaka ”mitt i” och ”kropp” så blir det ”mitt i kroppen”,

det vill säga magen. Det finns ett uttryck nakanonaka ”mitt i magen”, varifrån man kan anta

att det tillämpade O-naka ”magen” ursprungligen kommer ifrån. (Kim 2008:258).

Det finns också uttryck som O-nigiri ”risboll” där nigiri är verbstammen av verbet

nigiru ”att greppa om, krama”. Istället för uttrycket O-nigiri så kan man använda uttrycket

gohan wo nigitte tsukutta ”jag kramade riset”.

Den sista kategorin är indelad i 2 underkategorier:

4a) När prefixen O- och Go- inte tillämpas så förstår man inte betydelsen alls.

Ex) Go-han wo taberu mae ni, te wo araimasu.

Mat PART äta innan PART händerna PART tvätta

’Jag tvättar händerna innan jag äter mat.’

Dessa uttryck används generellt med prefixen O- och Go- och i de flesta fall så är dessa

uttryck redan i ”fixerad form” som tillämpas med prefixen. En egenskap som denna sorts

uttryck har är att man inte förstår betydelsen alls när prefixen inte är med. Kim, Dong Gyu

nämner också att även när tillämpningen av prefixen görs så finns det nästan ingen funktion

av Bikago (Kim 2008:259). Denna kategoris uttryck har några likheter med 3), dock så

förändras inte innebörden av uttrycket när prefixen tas bort. Det uttryck som kvarstår när

prefixen tas bort erkänns inte som ett ord i dagens japanska. Det vill säga, om man tar bort

prefixet Go- från Go-han så kan inte han bekräftas som ett ord. Man kan säga att dessa

uttryck används eftersom uttryckens ”fixerad form” tillämpas med prefixen O- och Go- och

att användningen av dessa har blivit standard.

4b) Ord som måste tillämpas med prefixen O- och Go-

Ex) Sore dewa O-yasuminasai Då så, god natt!

O-kaerinasai Välkommen hem!

O-kagesamade genki desu Tack vare dig så mår jag bra.

15

Denna kategori uttryck kan nästan inte klassas som Bikago. Kim, Dong Gyu menar att dessa

uttryck har gått över till att bli aisatsu ”hälsningsuttryck” och därför skiljer sig från 1) – 3).

Nedanstående exempel illustrerar ursprunget till vissa vardagsord som används av japaner.

O-hayougozaimasu O-hayou, O-su God morgon!

O-yasuminasai O-yasumi God natt!

O-medetougozaimasu omedetou Grattis!

O-kaerinasai O-kaeri, kaetta no? Välkommen hem!

Go-mennasai Gomen, Warui Förlåt!

Go-menkudasai Moshimoshi, Sumimasen Ursäkta mig!

(Exempel tagna från Kim 2008:261)

Man kan se att de här orden har förskönats med tiden och prefixen O- och Go- också börjat

förlora sin funktion som ett prefix (Kim 2008:261). Dessa ord har mer eller mindre blivit till

självständiga ord och uttryck. Med så många ord som har blivit självständiga, så kan det vara

svårt för japanerna själva att veta om det är en försköning, det vill säga Bikago eller inte.

16

3. Tidigare forskning

3.1 Kai Horios forskning

Vid användning av artighetsprefixen O- och Go- kan det förekomma undantag även om

man tillämpar prefixen efter de regler som finns. Till exempel, så kan prefixet O- ibland

tillämpas med Kango, likaså kan prefixet Go- tillämpas med Wago. I Kai Horios avhandling,

O to Go no tougoteki tokuchou”O-denwa, O-jikyuu wa naze O- ka (2010) undersökte han om

varför Kango ”ord hämtade från kinesiskan” kunde tillämpa prefixet O- och prefixet Go- med

Wago ”inhemska japanska ord” när det står i läroböckerna att Wago används med O- och

Kango med Go-. I undersökningen användes det japanska lexikonet Katarigusa. Horio

började med att ställa frågan, varför är det O-denwa ”telefon” och inte *Go-denwa ”telefon”?

Det finns fler liknande ord som inte följer den allmänna regeln och i ljuset av detta lade han

fram följande hypotes;

Man tillämpar prefixet O- när det gäller mono” föremål”, även om det är ett Kango ord.

Sedan fastställde han definitionen om vad mono ”föremål” var.

[Mono ”föremål]: Ett föremål måste ha en fysisk form och det måste kunna vidröras av

människor. ”Föremål” är ett fenomen som antas vara permanent.

(Horio 2010:63)

Kai Horio tog ut 113 ord som man kunde tillämpa prefixet O- med och dessa delade han in

i olika kategorier. Bland dessa fanns; ord som har med pengar att göra, dekorationer, föremål

man har hemma, köksredskap, föremål som har med festivaler att göra, elektroniska föremål

och dylikt. Av dessa gjorde han ett

cirkeldiagram. I diagrammen har han 4 olika

kategorier, Wago, Kango, sammansatta ord

och låneord. Av de 113 ord som prefixet O-

tillämpades med var det högsta antalet Wago,

på 47 %. De Kango som bröt mot den

allmänna regeln och tillämpade O- var 38 %.

Sammansatta ord låg på 10 % och låneord på

5 %. Om det bara är 1 % eller 2 % av Kango

17

där man kan tillämpa prefixet O- så kan man med högsta sannolikhet bedöma dem

som ”undantagsord”. Enligt resultaten kunde dock 38 % av Kango (44 av 113) ta prefixet O-.

Då kan man inte bedöma dem som ”undantagsord” (Horio 2010:63). Man kan bedöma att det

inte är ett undantag, att prefixet O- kan tillämpas på grund av att det är mono ”föremål”, det

vill säga ordet denwa ”telefon” tillämpar prefixet O- även om det är ett Kango ord eftersom

det tillhör mono ”föremål”.

3.1.1 Prefixet Go- med Wago

Det finns inte så många Wago som tar prefixet Go- men ibland vid användning av adverb

så kan det tillämpas. Eftersom det är brist på forskning inom detta område så var det svårt för

Horio att hitta referenser, därför använde han sig av uppslagsverket Fukushiyouhoujiten

(Användningslexikon för adverbial). Därifrån tog han ut enstaka ord som kunde tillämpas

med prefixet Go-.

O-

Go-

O-ainikusama, O-ikutsu, O-ikura, O-hitotsu, O-makeni, O-tagai

Go-mottomo, Go-yukkuri

Om man tittar på orden han har tagit ut så tillämpas prefixet O- med sex ord medan prefixet

Go- bara kunde tillämpas med 2 ord. Med andra ord kan man inte använda prefixen O- och

Go- med alla adverb (Horio 2010:66).

3.1.2 Slutsats med prefixet O- och mono ”föremål”

Resultaten som Horio (2010) fick fram av de 113 orden indikerar att det finns en tendens

att använda prefixet O- med mono ”föremål”. Resultaten Horio fick från undersökningen var

följande:

Föremål som har med trafiksystemet att göra som till exempel, densha ”tåg”, basu”

bus” tillämpar inte prefixet O-. Det enda undantaget är vid användning av bebisspråk

då man kan använda sig av ord som till exempel, O-fune ”båt”.

Det är också svårt att tillämpa prefixet med Gairaigo ”låneord”.

Man kan säga att tillämpningen av prefixet O- med mono ”föremål” är en regel, men

det finns fall där Kango som har en relation med festivaler och pengar kan tillämpas

med prefixet Go-.

18

Prefixet O- kan tillämpas när det gäller ens egna ägodelar, som exempel kan prefixet

O- tillämpas med olika köksredskap för att vara artig men när det handlar om någon

annans ägodel så visar man respekt gentemot personen genom att tillämpa prefixet O-.

Man kan tillämpa prefixet O- när det gäller föremål som O-kane ”pengar” och O-

kyuuryou ”lön”.

(Sammanställning tagen från Horio 2010:67)

Horio menar att ovanstående punkter legitimerar användningen av prefixet O- med denwa, O-

denwa ”telefon”, och inte *Go-denwa ”telefon” (Horio:2010:67).

3.1.3 Ord som kan ta både prefixet O- och Go-

På sistone har ord som kan tillämpa båda prefixen förekommit. Ord som tokai ”storstad”,

rizoku ”ränta (bank)”, tsuuchi ”report”, henji ”svar”, kaikei ”betalning” kan användas med

båda prefixen O- och Go-. Horio har också i sin undersökning försökt få svar på varför dessa

ord kan tillämpa båda prefixen.

Horio refererade till Inoes avhandlingen Keigo wa kowakunai (1999) om olika exempel då

båda prefixen används med ett särskilt ord. En av förklaringarna till att båda prefixen kan

användas, är att medan kvinnor använder prefixet O- i ett vardagligt språkbruk så använder

män prefixet Go- till samma ord, i syftet att låta formellare. En annan förklaring är att Kango

som bara har använt sig av prefixet Go- på sistone har tillämpats med prefixet O- som till

exempel Go-nyuugaku/O-nyuugaku ”skriva in sig i en skola” och Go-shuuken/O-

shuuken ”göra prov”. Dock verkar det som att det finns en nyansskillnad mellan dessa två

alternativ. För att kunna analysera detta så har Kai Horio gett två exempel:

OO hi made ni Go-henji kudasai Var god och svara innan OO dag

OO hi made ni O-henji itashimasu Jag ska svara innan OO dag

(Exempel tagna från Horio 2008:69)

Kai Horio menar att man väljer vilken prefix beroende på vem mottagaren är. Vid

tillämpningen av prefixet Go- så är mottagaren en person som talaren respekterar. Vid

tillämpningen av prefixet O- däremot, så är handlingen utförd av talaren själv eller av någon

som har en nära relation med talaren (Horio 2008:69). I dagens Japan så börjar tillämpningen

19

av både O- och Go- med henji ”svar” anses som korrekta, oavsett vem talaren eller

mottagaren är. Man kan använda O-kaikei ”räkning” och Go-kaikei ”räkning” som exempel;

om räkningen utförs av butiksbiträden så används O-kaikei suru ”att räkna”. Däremot, om

handlingen är utförd av kunden så används Go-kaikei nasaru ”att räkna”.

Sammanfattningsvis kan man säga att Horio har hittat en ny regel. Baserat på resultatet av

Horios undersökning framkommer följande regler; Wago tar prefixet O-, Kango tar prefixet

Go- såvida det inte rör sig om mono ”föremål”. Föremål tar alltid prefixet O- oavsett om det

gäller Wago eller Kango.

3.2 Takeshi Shibatas forskning

Det verkar som att japaner själva tycker att det förekommer överanvändning av prefixen

O- och Go- inom japanskan (Shibata 1999: kap 6). Shibata ville med sin undersökning ha svar

på hur ofta och under vilka lexikaliska eller sociala förutsättningar som prefixet O- tillämpas i

dagens japanska. I Shibatas undersökning presenterades en lista av ord och informanterna fick

sedan ange om dessa ord ansågs vara lämpligt med prefixet O-. Shibata nämner också att man

bör lägga märke till att tillämpningen av prefixet O- kan vara relaterad till ett artighetsuttryck

(Shibata 1999: kap 6). Shibata jämförde följande två meningar:

(1) O-youfuku ga yogoremasu yo

HON-kläder PART smutsig SLUTPART

’Dina kläder kommer bli smutsiga.’

(2) O-yasai ga takakute

Grönsakerna PART dyra

’Grönsakerna är dyra.’

Shibata menar att i (1) så är meningen en ”respektform” som används för att objektet i

meningen tillhör lyssnaren och i (2) används det som en försköning, det vill säga Bikago.

Dock så valde Shibata att ignorera skillnaden mellan dessa två former. Shibata menar att

syftet med undersökningen var att få reda på om informanterna kunde tillämpa prefixet O-

med ett visst ord, även om tillämpningen av prefixet var normbrytande.

3.2.1 Ord som vanligtvis inte ta med prefixet O-

I Shibatas undersökning 1953-54 framkommer det att de flesta av de tillfrågade kvinnorna

i Tokyo tillämpar prefixet O- med ord så som su ”vinäger” (O-su). Däremot skulle ingen av

20

dem tillämpa prefixet O- till ord som mayoneezu ”majonnäs” (Shibata 1999: kap 6) Shibata

menar att förklaringen till att man inte tillämpar prefixet O- till mayoneezu ”majonnäs” är att

det är ett relativt obekant låneord. Det betyder dock inte att prefixet O- inte kan tillämpas till

låneord, ett exempel när låneord tar prefixet O- är, O-soosu ”sås”. Shibata menar att man i

allmänhet kan anta att:

(1) Det finns en ovillighet att använda prefixet O- med låneord.

Kvinnor brukar tillämpa prefixet O- till ord som chanoma ”vardagsrum/matrum” men inte

Ousetsuna ”sällskapsrum”. Shibata menar att anledningen till detta är att det är svårt att uttala

O-Ousetsuna ”sällskapsrum” eftersom två vokaler kommer i följd. Det är likadant med ordet

O-oumugi ”korn” (Shibata 1999: kap 6). Det betyder dock inte att talaren tillämpar prefixet O-

med ord som komugi ”vete” bara för den inte börjar med en vokal. Det verkar som att:

(2) Det finns en allmän ovillighet att tillämpa prefixet O- med ord som börjar med vokalen O.

Prefixet O- tillämpas med ord som hagaki ”vykort”, dock tillämpas det inte med ord som

ehagaki ”bild vykort”. Shibata menar att det kanske beror på att ehagaki ”bild vykort” är ett

långt ord. Om det är fallet så kan man också förklara varför prefixet O- tillämpas med ord

som su ”vinäger” och chanoma ”vardagsrum” men inte med mayoneezu ”majonnäs” eller

Ousetsuna ”sällskapsrum” (Shibata 1999: kap 6). En annan förklaring är att tillämpningen av

prefixet O- med su ”vinäger” har en stabiliserande effekt eftersom su ”vinäger” bara

innehåller ett ljud. Av dessa anledningar så kan man säga att:

(3) Det finns en ovillighet att tillämpa prefixet O- med långa ord.

Det är vanligt att tillämpa prefixet O- med ord som kao ”ansikte” men inte med

tsura ”ansikte, ansiktsuttryck”. Samma princip gäller med till exempel, kizu ”sår” som kan

tillämpas med prefixet O- medan ord som abata ”koppärr” inte tillämpar prefixet. Shibata

menar att om man kollar närmare på tsura ”ansikte, ansiktsuttryck” och abata ”koppärr” så är

den semantiska funktionen motsatsen till innebörden av prefixet O- (Shibata 1999: kap 6).

Om man klassificerar ord som tsura ”ansikte, ansiktsuttryck” och abata ”koppärr”

som ”obehagliga ord” så kan man anta att:

(4) Det finns en tendens att inte tillämpa prefixet O- med ”obehagliga ord”.

Då kan man också anta att:

21

(5) Det finns en ovillighet att tillämpa prefixet O- med ord som har en viss betydelse.

Shibata ställde frågan: Vilka semantiska klasser av ord är kompatibla med prefixet O- och

vilka klasser är inkompatibla? Shibata gjorde sin undersökning med hjälp av ovanstående fem

punkter.

3.2.2 Shibata Takeshis metodologi

Det verkar som att användandet av prefixet O- till stor del är subjektiv. Exempelvis kan

vissa talare tillämpa prefixet O- till daikon ”vit rättika” medan andra inte gör det. Därför var

antalet informanter i undersökningen viktig. Dessutom, verkar det som att tillämpningen av

prefixet O- är ett fenomen som inte kan förklaras med en enda regel. Exempelvis, går det inte

fastslå att prefixet O- inte kan tillämpas med låneord. Vad man kan anta är att det finns ord

som man helst undviker att tillämpa prefixet O- med. Därför var det nödvändigt att ha så

många ord som möjligt med i undersökningen.

Shibata bestämde sig för att använda sig av en vokabulär som representerade hela den

japanska vokabulären som fanns vid den tiden då han gjorde undersökningen (1952-53).

Därför var det nödvändigt att inkludera ord som existerar även utanför skriftspråket. Vid den

tiden (1952-53) fanns det två ordlistor som var lämpliga för undersöknigen, Meikan Japanese

Dictionary (Kindaichi 1952) och The Japanese Accent Dictionary som båda publicerades av

The Japan Broadcasting Corporation (NHK 1951). Meikan Japanese Dictionary visade sig

vara nyare. Den innehöll få ord som tillhörde skriftspråket och även moderna ord som inte

fanns i The Japanese Accent Dictionary. Den enda nackdelen var att The Japanese Accent

Dictionary innehöll många specificerade ord (en stor andel utländska ord). Eftersom The

Japanese Accent Dictionary användes på NHK:s sändningar så var den mer lämplig för

undersökningen enligt Shibata.

The Japanese Accent Dictionary innehåller ungefär 47,000 ord. Härifrån togs

representativa exempel ut. Shibata började med sida ett i ordlistan och sedan slumpade han

fram sidor med hjälp av en tärning och valde ut det åttonde ordet på respektive sida. Av de

orden Shibata tog fram så valde han att avlägsna grupper som pronomen, verb, adjektiv,

adverb, konjunktioner, prenouns (till exempel, arayuru ”allt”) och interjektioner. De som

fanns kvar var substantiv och verbstammar av Sino-japanskt ursprung (till exempel

benkyou ”studera”) och stammar av nominala adjektiv (till exempel kenkou ”hälsa) och

räkneord. Bland dessa fanns det speciella utländska ord som Shibata valde bort eftersom han

22

inte riktigt förstod betydelsen. Totalt valde Shibata ut 4830 ord, dock finns det ingen garanti

att dessa ord representerar dagens japanska (Shibata 1999: kap 6). Shibata gjorde en

slumpartad lista av de 4830 orden som informanterna sedan fick markera med ”X” och ”O”.

De ord som informanterna tyckte var inkompatibla med prefixet O- markerades med ”X” och

de ord som informanterna tyckte var kompatibla med prefixet O- markerades med ”O”.

Eftersom undersökningen innehöll ett mycket stort urval av ord så kunde man nöja sig med

ett minimalt antal informanter. Shibata valde hemmafruar som var gifta, hade ett liv som

koncentrerade sig på hushållsarbete och som bodde i Tokyo. Även om det inte var många

informanter så försökte Shibata använda informanter med olika social bakgrund.

Informanterna valdes utifrån utbildning, ålder, hur länge de ha bott i Tokyo och om de bodde

i ”uptown” eller ”downtown”. Sammanlagt var det 18 informanter.

3.2.3 Undersökningens resultat

Shibata hade ett poängsystem. Eftersom det var 18 informanter så kunde ett ord maximalt

få 18 poäng. Till exempel, om 17 av informanterna ansåg att tillämpningen av prefixet O-

med ett ord var lämpligt så fick ordet 17 poäng och om alla informanter ansåg att

användningen av prefixet O- inte var lämpligt med ordet så fick den 0 poäng.

Först undersöktes låneord. Takeshi Shibata delade in de 4830 orden i ”låneord” och ”icke-

låneord”. Av 219 låneord fick 211 (96.3 %) ord noll poäng och av 4611 ”icke-låneord” fick

2578 av orden (55.9 %) noll poäng. Resultatmässigt kan man anse att påståendet i (1)

stämmer.

Därefter undersöktes ord som börjar med vokalen O. För att kunna se skillnaden delade

han upp ord som började med vokalen O och ord som börjar med andra ljud. Resultaten var

följande; av 118 ord som började med vokalen O så fick 103 (87.3 %) ord noll poäng och av

4702 ord som började med andra ljud så fick 2686 (57.2 %) noll poäng.

Genom att dela in ord i olika antal mora undersökte man om det fanns en ovillighet att

tillämpa prefixet O- med långa ord. Shibata hade 2 olika kategorier, ord som består av 3 eller

fler mora och ord som består av 1 eller 2 mora. I den förstnämnda kategorin så fanns det 4549

ord varav 2649 (58.2 %) fick noll poäng och i den andra kategorin så fanns det 281 ord varav

140 (49.8 %) fick noll poäng.

23

Shibata nämner att det finns en tendens att inte tillämpa prefixet O- med ”obehagliga ord”

men det betyder inte att det inte förekommer. Några av informanterna tillämpade prefixet O-

med ”obehagliga ord” som shippai ”misslyckande”, kunan ”besvär, plågan”,

tsumazuki ”förlust, bakslag” och toga ”misstag, skylla”. Dessa ord används dock oftast i

sarkastiskt eller i en humoristisk kontext. Genom att dela in orden i ”icke-obehagliga ord”

och ”obehagliga ord” så visade det sig att det finns en tendens att inte tillämpa prefixet O-

med obehagliga ord. Av 164 ”obehagliga ord” så var det 117 (71.3 %) ord som fick noll

poäng och av 4666 ”icke-obehagliga ord” så fick 2672 (57.3 %) noll poäng.

För att kunna ta reda på vilka semantiska typer som prefixet O- var inkompatibel med så

var det nödvändigt att dela in dessa ord i olika semantiska klasser. Shibata använde de 39

semantiska kategorierna som Kouchi Doi (1944) använde sig av. Kategorierna som hade över

80 % nollpoängare var följande: natur, topografi, mineraler, växter, djur, former, färger,

maskinindustri och organisationer. De kategorier som fick högst poäng var köksredskap, mat,

måltider, känslor och kroppsrörelser.

Sammanfattningsvis verkar det finnas en ovillighet att tillämpa prefixet O- med låneord

eller ord som har anknytning till natur, mineraler, växter, former, färger, teknik och

organisationer. Dock finns det en stark tendens att tillämpa prefixet O- med ord som har

anknytning till mat, känslor och kroppsrörelser. Shibata menar att det finns en tendens för

kvinnor att inte använda prefixet O- med ord de inte använder i sitt dagliga liv.

24

4. Undersökning

4.1 Inledning

Det intressanta med låneord är att även om man vanligtvis inte tillämpa prefixen O- och

Go- så förekommer det undantag som O-kamera ”kamera” och O-wain ”vin”. Användningen

av prefixen O- och Go- kan vara lite besvärlig eftersom att användningen är subjektiv, därför

kan man inte säga att det är fel att tillämpa artighetsprefixen till låneord som till exempel O-

soosu ”sås”. För att få svar på unga kvinnors inställning gentemot tillämpningen av prefixen

O- och Go- med låneord så skickades en enkätundersökning med 100 låneord till 20 kvinnliga

informanter som var runt 20 år. Jag använde mig av ordboken Kodansha’s Japanese

Dictionary (1999) som innehåller drygt 16,000 ord.

I Shibatas undersökning 1952-53 valde han ut 4830 ord varav 219 ord var låneord. Av

dessa 219 låneord var det 3,7 % som hans informanter tyckte var lämpliga att använda med

prefixet O-. I denna undersökning undersökte jag om det har skett någon förändring sedan

Shibata gjorde sin undersökning 1952-53.

4.2 Metod

För att kunna slumpmässigt välja ut ord så använde jag mig av en tärning. Jag började från

sida ett av ordlistan och valde de första låneord som jag hittade, sedan slog jag tärningen och

bläddrade fram till sidan tärningen visade och valde återigen det första låneord jag kunde hitta.

Om jag inte kunde hitta ett låneord på sidan jag kom fram till så fortsatte jag att slå tärningen.

På det sättet kunde jag ha med ord som täcker nästan alla vokaler som japanskan använder.

Jag valde inte ut namn på länder som till exempel amerika ”amerika”, färger och räkneord.

Prefixen O- och Go- används generellt av kvinnor därför har jag i undersökningen använt

mig av 20 kvinnliga informanter. Eftersom jag ville undersöka dagens unga kvinnors

inställning till användning av låneord med prefixet O- så var alla informanter runt 20 år och

universitetsstudenter. De fick en enkät med frågan: ”Kan nedanstående låneord tillämpas med

prefixen O- eller Go-?”. Enkäten innehöll 100 låneord och tre olika svarsalternativ som

informanterna fick välja mellan. Låneorden och svarsalternativen såg ut som följande (skrivna

på japanska i enkäten):

1. Aisukuriimu

Ice cream

25

Kan inte tillämpas med

prefixet O- 83%

Kan tillämpas med prefixet O-

8%

Känns som det borde kunna

tillämpas med prefixet O-

9%

Resultat

Dekimasu (Kan tillämpas)

Dekimasen (Kan inte tillämpas)

Dekiru ki ga suru (Känns som det borde kunna tillämpas)

Enkäten gjordes med hjälp av Google docs och skickades sedan ut till informanterna via

mail. En av informanterna tittade genom enkäten och rättade japanskan innan den skickades

ut.

Som det tidigare nämnts i uppsatsen så har prefixen O- och Go- två funktioner. Den första

är att de används som artighetsprefix och den andra är att de används för att försköna ord och

göra språket mer elegant (Bikago). I undersökningen har jag dock valt att bortse från dessa två

funktioner. Syftet var att undersöka om ett visst låneord kunde tillämpa artighetsprefixen

oavsett om man normalt sätt tillämpar det eller inte.

4.3 Resultat

Ett låneord kunde få upp till 20 poäng, det betyder att det finns sammanlagt 2000 poäng

från de 20 informanterna. Om alla 20 informanter svarar ”kan inte tillämpas” då får

svaret ”kan inte tillämpas” 20 poäng. Beroende på vilket svar informanterna väljer så kan ett

ord få till exempel, 10 poäng i ”kan inte tillämpas”, 4 poäng i ”känns som det borde kunna

tillämpas” och 6 poäng i ”kan

tillämpas”.

I tabellen till höger ser man att

83 % (1652) av svaren är ”kan inte

tillämpas med prefixet O-”. 9 % (186)

av svaren är ”känns som det borde

kunna tillämpas med prefixet O-”. Det

sista är ”kan tillämpas med prefixet O-”

som fick 8 % (158).

Om vi tittar på min undersökning så ser vi att det har uppstått en förändring sedan Shibata

gjorde sin undersökning 1952-53. Om vi räknar ihop svaret ”känns som att det borde kunna

tillämpas med prefixet O-”och ”kan tillämpas med prefixet O-” så är hela 17 % av svaren

positiva. I Shibatas undersökning däremot var det bara 3,7 % positiva svar.

Följande ord är de 10 ord som har fått flest ”positiva” poäng:

26

(1) 1. Toire Toalett 19 poäng

2. Kamera Kamera 12 poäng

3. Shatsu Skjorta 12 poäng

4. Soosu Sås 12 poäng

5. Baggu Väska 10 poäng

6. Sarada Salad 9 poäng

7. Sain Signatur 9 poäng

8. Wain Vin 8 poäng

9. Shawaa Dusch 7 poäng

10. Doa Dörr 7 poäng

Det är bara sex ord som inte fick några positiva svar alls. Följande ord är de ord som inte har

fått någon positivt svar alls:

(2) 1. Aisukuriimu Glass

2. Anpaia Domare (baseboll)

3. Parashuuto Fallskärm

4. Yuufoo UFO

5. Rokku Rock (musik)

6. Boikotto Bojkotta

Olika kategorier skapades efter de 100 låneorden. Kategorierna blev följande: teknik,

hushåll, egenskaper, människor, mat, kläder, objekt/föremål, verb, övrigt. Sedan undersöktes

antalet positiva svar i respektive kategori och följande resultat nåddes:

(3) Hushåll 30 %

Kläder/ accessoar 24 %

Objekt/föremål 18 %

Verb 17 %

Övrig t 13,7 %

Teknik 11 %

Människor 0.8 %

Procentsatsen visar antalet positiva svar inom respektive kategori. Till exempel, inom

kategorin teknik så är det 11 % positiva svar och 89 % negativa svar.

27

Inom kategorin hushåll innehåller ord som dusch, soffa, toalett och även mat/drycker.

Kategorin övrigt innehåller ord som reklam, konserter och signaturer, där antalet ord ansågs

vara för få för att kunna placeras i en egen kategori. Kategorin människor innehåller ord som

domare, cowboy och pilot.

28

4.4 Diskussion av resultatet

Resultatet av undersökningen indikerar att unga kvinnor idag verkar vara mer positivt

inställda gentemot tillämpningen av prefixet O- med Gairaigo ”låneord” jämfört med

Shibatas undersökning. En av anledningen till varför det är en sådan skillnad mellan mitt och

Shibatas resultat är att min undersökning gjordes 60 år efter Shibatas undersökning. Något

som är bra att ha i åtanken är att jag och Shibata hade två olika målgrupper. Shibatas

informanter var husfruar till skillnad från denna undersöknings informanter som var

universitetsstudenter.

En annan anledning till ökningen kan vara att kvinnor för 60 år sedan ansåg att

användningen av låneorden var främmande och var därför mindre positivt inställda. Idag

däremot är ungdomarna i konstant kontakt med låneord via internet och medier. På så sätt

känner de sig mer bekväma med att använda låneord. Dessutom så är språk något som

utvecklas med tiden och då är det inte konstigt att låneord har smält in i det japanska språket.

Dessa låneord används dagligen av japaner, därför är det inte märkvärdigt att de börjar

anpassa sitt språk med låneorden och tillämpar prefixet O-.

I listan (3) ser vi att kategorin hushåll och kläder/accessoarer är de som har flest positiva

svar. Det verkar som om unga kvinnor idag är positivt inställda gentemot tillämpningen av

prefixet O- med låneord inom dessa två kategorin. Dessa två kategorier innehåller låneord

som tillhör de som har fått mest positiva svar i (1), till exempel, toire ”toalett”(hushåll) och

baggu ”väska” (kläder/accessoarer) och dessa är saker som man använder dagligen.

Varför är det så att låneord som har anknytning till hushåll och kläder är de ord som har

mest positiva svar? Jag tror att detta kan förklaras utifrån ett historiskt perspektiv. Att kvinnor

skulle sköta hushållsarbeten och ta hand om barnen var inget märkvärdigt för 60 år sedan. På

så sätt kom kvinnor ofta i kontakt med hushåll, kläder och mat, vilket kan ha varit

anledningen till att det kan finnas en trend att tillämpa prefixen O- och Go- till dessa

kategorier. Men att tillämpa prefixet O- till låneord var något som de var negativt inställda till

enligt Shibatas resultat. Unga kvinnor idag kan ha blivit influerade av denna trend men är mer

öppna för låneord och därför är de mer positivt inställda gentemot tillämpningen av prefixet

O- till kategorierna hushåll, kläder/accessoarer och mat även om det är låneord.

I enkätundersökningen var det ungefär 60 ord som fick mellan ett och tre positiva poäng.

Det fanns ord som till exempel furontogarasu ”vindruta” som fick ett positiv poäng. Dock

29

kan man inte säga att det är konstigt att så många ord fick mellan ett och tre poäng.

Tillämpningen av prefixet O- är subjektivt och det finns inga rätt eller fel, något som Ed Scott

nämner i sin avhandling The Use of “Honorifics” in Japanese Language and Culture: Class,

Acculturation, and Social Status (2009), att användningen av prefixet O- verkar helt baseras

på kontexten och subjektiva preferenser.

Shibata nämner att japaner själva tyckte att det förekommer överanvändning av prefixet O-

(Shibata 1999: kap 6). Prefixet O- har också funktionen av ett artighetsprefix och på grund av

att ungdomarna idag verka ha brist på Keigo så kan det vara lätt att förlita sig för mycket på

artighetsprefixet. Därför kan det förekomma att vid formella situationer så tillämpas prefixet

O- med ett låneord som man vanligvist inte kan ha prefixet.

Tittar man i (2), ord som fick 20 poäng i ”går inte tillämpa” så är dessa ord något man inte

brukar använda dagligen. I (2) var det bara sex ord som inte fick något positivt inställda svar

alls, vilket var överraskande litet. Detta kan bero på att de är relativt långa ord (i uttal), därför

kan det vara jobbigt att uttala ordet när prefixet O- tillämpas. Shibata nämner i sin

undersökning (Shibata 1999: kap 6) att det finns en ovillighet att tillämpa prefixet O- med

långa ord, han nämner även att det finns en tendens hos kvinnor att inte använda prefixet O-

med ord de inte använder i sitt dagliga liv.

I min undersökning fanns det tre olika svarsalternativ som informanterna fick välja mellan;

att det går att tillämpa prefixet, att det inte går att tillämpa prefixet och att prefixet O- borde

gå att tillämpa. Anledningen till att jag hade lagt till det tredje svarsalternativet var att min

informant sa att hon var osäker på om tillämpningen av prefixet O- funkade med vissa låneord.

Informanten nämnde också att osäkerheten kunde bero på att hon hade hört tillämpningen av

prefixet med låneordet förut men att hon i vanliga fall aldrig skulle använt det. Ordet dekiru ki

ga shimasu betyder ungefärligt ”känns som det borde kunna” och skulle informanterna tycka

att ett ord inte kunde tillämpas med prefixet O- så skulle inte de har valt alternativen ”känns

som det borde kunna tillämpas med prefixet O-”, därför har jag valt att tolka det som

ett ”positivt svar”.

Resultaten indikerar också att det fortfarande finns en ovillighet att tillämpa prefixet O- till

låneord då 82 % av svaren visar att respondenterna är negativt inställda till tillämpningen av

prefixet. Detta förändrar dock inte det faktum att den positiva inställningen gentemot

användningen av prefixet har ökat. Att prefixen O- och Go- har funktionerna som både

Bikago och artighetprefix gör det inte lättare att tillämpa prefixen. Vid formella situationer har

30

man tendens att använda Kango då det låter artigare och därför tror jag att det är väldigt sällan

man använder ett låneord om det inte är ett väldigt speciellt fall. Av den anledningen så tror

jag att tillämpningen av prefixet O- till låneord oftast har en funktion som Bikago.

31

5. Slutord

I denna uppsats presenterades användningen av de japanska prefixen O- och Go- som är ett

av de mest besvärliga fenomenen i dagens japanska. Många av de forskningsstudier och

avhandlingar som handlar om prefixen O- och Go- är på japanska, då det är brist på engelska

källor. Jag har försökt få fram det viktigaste från källorna, men man bör ha i åtanken att

översättningen inte alltid kan vara 100 % perfekt.

Fokusen i undersökningen har varit låneord. Men i teoridelen har jag främst fokuserat på

att presentera de besvärliga prefixen O- och Go-.

Min undersökning har sin grund i Shibatas undersökning, men eftersom jag och Shibata

hade två olika målgrupper så var det knepigt att jämföra. Dock hade de någonting gemensamt

och det var att alla informanter var kvinnor. Jag kunde inte direkt jämföra procentsatsen jag

fick från mitt resultat, då jag har tre svarsalternativ och Shibata bara hade två.

Jag tror personligen att unga kvinnor idag inte använder prefixen O- och Go- lika mycket

som de äldre kvinnorna, men deras inställning är mer positiva gentemot tillämpningen av

prefixet O- till låneord.

Resultatet från undersökningen visar att 17 % av svaren visar att respondenterna är positivt

inställda gentemot tillämpning av prefixet O-. Vem vet vad som kommer att hända om 50 år?

Då kanske man anser att tillämpningen med prefixen O- och Go- till låneord, inte är ett

undantag längre. Om jag tillämpar prefixet O- till aifon, ”iphone” vem kan bedöma att jag har

fel? Det ska bli intressant att se hur tillämpningen av prefixen O- och Go- och låneord

kommer att se ut i framtiden.

32

6. Källförteckning

Kim, Dong Gyu (2008) Bikago no kousei toshiyou yousou ni kansuru ichikousatsu, Tokyo:

Waseda University.

Hinds, John (1986), Japanese: Descriptive Grammar, 2001, Routledge, New York, sidan 183

och 327.

Horio, Kai (2010), O- to Go- no tougoteki tokuchou – [odenwa] [ojikyuu] wa naze o ka–,

Hokkaido: Kitami Institute of Technology.

Iori, Ikio (2001), Atarashii nihongogakunyuumon kotoba no shikumi wo kangaeru,

Erienettowaku, Tokyo, 280-287.

Ivana Adrian, Sakai Hiromu (2007), Honorification and light verbs in Japanese, Hiroshima:

Hiroshima University, 12-14.

Goekler, Louise Jamie (2010), Uchi-soto (Inside-outside): Language and culture in context

for the Japanese as a foreign language (JFL) learner, Chico: California State University,

sidorna 44 och 78.

Scott, Ed (2009), The Use of “Honorifics” in Japanese Language and Culture: Class,

Acculturation, and Social Status, sida 5.

Shibata, Takeshi (1999), Sociolinguistics in Japanese Contexts, Berlin, Mouton de Gruyter,

kapitel 6.

Slobin, Dan Isaac, Ervin Trip, Susan Moore (1996), Social interaction, Social context, and

language: Essay in honor of Susan Ervin-tripp, Lawrence Erlbaum Associates, Inc.,

Publishers, Mahwah, sidorna 236-239.

Yamaguchi, Akiho, Akimoto, Morihide (2001) Nihongobunpoudaijiten (2001), Meiji Shoin,

Tokyo.

Yoshida, Masatoshi, Nakamura Yoshikatsu (1995), Kodansha’s Japanese Dictionary (1999),

Kodansha Ltd., New York.

33

7. Bilagor

Följande ord är de ord som användes till enkätundersökningen:

1. Aisukuriimu Ice cream

2. Airon Iron/To Iron

3. Adaputaa Adapter

4. Apiiru Appeal

5. Anpaia Umpire

6. Ibento Event

7. Irasutoraataa Illustration

8. Inchi Inch

9. Emerarudo An emerald

10. Renzu Lens

11. Oriibu Olive

12. Kaubooi Cowboy

13. Katorikku Catholicism

14. Kanuu Canoe

15. Kamera Camera

16. Shawaa Shower

17. Kanningu Cheating

18. Kisu Kiss

19. Kyasuto Cast (of a play/movie)

20. Kiroguramu Kilogram

21. Kukkii Cookie

22. Kurage Jellyfish

23. Gesuto Guest (television)

24. Cosuchuumu Costume

25. Komaasharu Commercial

26. Konkuuru Contest

27. Sain Sign

28. Sakkaa Football

29. Sarada Sallad

30. Shiito Seat

34

31. Shimyureetaa Simulator

32. Shatsu Shirt

33. Jookaa Joker (Playing card)

34. Baggu Bag

35. Sukaato Shirt

36. Sukuriin Screen

37. Smoozu Smooth

38. Zemi Seminar

39. Sensaa Sensor

40. Soosu Sauce

41. Sofaa Sofa

42. Taaminaru Terminal

43. Taipu Type, style

44. Taiya Tire

45. Tanbarin Tambourine

46. Chiketto Ticket

47. Charenji Challenge

48. Chuurippu Tulip

49. Disukaunto Discount

50. Tekisuto Textbook

51. Doa Door

52. Toire Toilet

53. Toosutaa Toaster

54. Doru Dollar

55. Toreenaa Sweat shirt

56. Napukin Napkin

57. Nikkuneemu Nickname

58. Nyuansu Nuance

59. Nuudo Nude

60. Netto Net (Tennis)

61. Nomineeto Nominate

62. Baa Bar

63. Baito Part time

64. Pairotto Pilot

35

65. Basu Bus

66. Pakkeeji Package, parcel

67. Panikku Panic

68. Parashuuto Parachute

69. Panchi Punch

70. Piano Piano

71. Bideo Video

72. Piramiddo Pyramid

73. Fairu File, document

74. Bazaa Buzzer

75. Furasshuu Flash

76. Furontogarasu Windshield, windscreen

77. Boikotto Boycott

78. Bokkusu Box

79. Maaku Mark

80. Makaroni Macaroni

81. Massaaji Massage

82. Mafuraa Muffler, scarf

83. Miitingu Meeting

84. Myuujikaru Musical

85. Mottoo Motto

86. Yuufoo UFO

87. Yunihoomu Uniform

88. Rakko Sea otter

89. Rikuesuto Request

90. Rizooto Resort

91. Reiauto Layout

92. Rokkaa Locker

93. Robotto Robot

94. Rirakkusu Relax

95. Roketto Rocket

96. Rokku Rock (Music)

97. Ruuru Rule

98. Rubii Ruby

36

99. Wanpiisu One piece (dress)

100. Wain Wine

Följande låneord är rangordnade efter flest positiva inställda svar.

1. Toire Toilet 19

2. Kamera Camera 12

3. Shatsu Shirt 12

4. Soosu Sauce 12

5. Baggu Bag 10

6. Sain Sign 9

7. Sarada Sallad 9

8. Wain Wine 8

9. Shawaa Shower 7

10. Kurage Jellyfish 7

11. Taiya Tire 7

12. Chiketto Ticket 7

13. Doa Door 7

14. Piano Piano 7

15. Renzu Lens 6

16. Shiito Seat 6

17. Panchi Punch 6

18. Fairu File, document 6

19. Massaaji Massage 6

20. Ruuru Rule 6

21. Kukkii Cookie 5

22. Sensaa Sensor 5

23. Sofaa Sofa 5

24. Taipu Type, style 5

25. Tekisuto Textbook 5

26. Napukin Napkin 5

27. Baa Bar 5

28. Baito Part time 5

29. Basu Bus 5

30. Maaku Mark 5

37

31. Mafuraa Muffler, scarf 5

32. Ibento Event 4

33. Gesuto Guest (television) 4

34. Sakkaa Football 4

35. Nuudo Nude 4

36. Rikuesuto Request 4

37. Rirakkusu Relax 4

38. Airon Iron/To Iron 3

39. Kanuu Canoe 3

40. Kisu Kiss 3

41. Kyasuto Cast (of a play/movie) 3

42. Cosuchuumu Costume 3

43. Sukaato Shirt 3

44. Charenji Challenge 3

45. Nikkuneemu Nickname 3

46. Bideo Video 3

47. Bokkusu Box 3

48. Myuujikaru Musical 3

49. Rubii Ruby 3

50. Apiiru Appeal 2

51. Inchi Inch 2

52. Katorikku Catholicism 2

53. Sukuriin Screen 2

54. Smoozu Smooth 2

55. Zemi Seminar 2

56. Tanbarin Tambourine 2

57. Chuurippu Tulip 2

58. Disukaunto Discount 2

59. Toosutaa Toaster 2

60. Toreenaa Sweat shirt 2

61. Nyuansu Nuance 2

62. Netto Net (Tennis) 2

63. Nomineeto Nominate 2

64. Bazaa Buzzer 2

38

65. Boikotto Boycott 2

66. Miitingu Meeting 2

67. Mottoo Motto 2

68. Yunihoomu Uniform 2

69. Reiauto Layout 2

70. Wanpiisu One piece (dress) 2

71. Adaputaa Adapter 1

72. Irasutoraataa Illustration 1

73. Emerarudo An emerald 1

74. Oriibu Olive 1

75. Kaubooi Cowboy 1

76. Kanningu Cheating 1

77. Kiroguramu Kilogram 1

78. Komaasharu Commercial 1

79. Konkuuru Contest’ 1

80. Shimyureetaa Simulator 1

81. Jookaa Joker (Playing card) 1

82. Taaminaru Terminal 1

83. Doru Dollar 1

84. Pairotto Pilot 1

85. Pakkeeji Package, parcel 1

86. Panikku Panic 1

87. Piramiddo Pyramid 1

88. Furasshuu Flash 1

89. Furontogarasu Windshield, windscreen 1

90. Makaroni Macaroni 1

91. Rakko Sea otter 1

92. Rizooto Resort 1

93. Rokkaa Locker 1

94. Robotto Robot 1

95. Roketto Rocket 1

96. Aisukuriimu Ice cream 0

97. Anpaia Umpire 0

98. Parashuuto Parachute 0

99. Yuufoo UFO 0

100. Rokku Rock (Music) 0