ORGAN FÖR KONSTNÄRSFÖRBUNDET ALLIANSEN (KFA) NR 1 2015

Nytt blod i svenskt konstlivArtär

UPPHANDLING:

Konstrådet smiter från reglerna

Skulptur: Niklas Fännick FOTO: Anneli Hedlund,

Bildografi & Fotografi 2013

2 Artär Nr 1, 2015

Upphandlingssveket! Artär gran-skar Statens konstråd och deras metoder vid upphandlingar.

Gott om utställningar i Stockholm under sommaren.

Dollarkonst 2, den andra arti-keln i serien konsten och det ekonomiska spelet

Debatt: Inför en ny upphovsrättsavgift!

Notiser

Nyheter : Vart tog alla konst-föreningar vägen och kalaset för politiker som kostade 250 000:-

Medlemspresentationer av Inge-borg Radler, Anja Keskinen Reu-terswärd, Johanna Engdahl och Niklas Fännick.

Tidningen ArtärPartipolitiskt obundenwww.konstnarsalliansen.se

Ansvarig utgivare: Tony Roos.Redaktion: Tony Roos och Ingemar Andersson.Layout: Christopher Kullenberg Rothvall.Tryckeri: Hylte Tryck AB.

KontaktTel: 0737-07 05 55, 031-42 30 76E-post: kansli@konstnarsalliansen.seAdress: Artär, Konstnärsal-liansen, KFA, Klippan 18,414 51 GÖTEBORG.

AnnonserKontakta redaktionen för bokning, prislista och teknisk information.

PrenumerationFör medlemmar ingår tidnin-gen i årsavgiften. Övriga kan prenumerera för 100 kr/år. Plusgiro: 301427-1.Konstnärsförbundet Allian-sen, www.konstnarsalliansen.se Orgnr: 802434-4767.

Styrelsen 2013/2014:Ordförande: Tony Roos, bildkonstnär, 0737-07 05 55, tonyroos999@hotmail.com.Vice ordförande: Birgitta Nor-rgren, bildkonstnär, 0304-66 25 03, Birgitta.norrgren@bredband.net.Ledamöter: Ingemar Anders-son, bildkonstnär, 0703-62 60 91, ingemar1andersson@telia.com.Martti Risku, konstsmide, 0736-22 59 99, info@kon-stosmide.com.Dieter Koch, 0709-79 54 30, www.dietergalleri.se.Franz Glatzl, bildkonstnär. 031-68 12 79, frasse@glatzl.com.Suppleanter: Nilla Andersson, bildkonstnär, 0736-30 24 78. katajan@hotmail.com.Niklas Fännick, konstsmed,niklasfannick@gmail.com.Inkeri Karlsson.

Föreningen bildades 2002 och organiserar yrkes-verksamma bild- och form-konstnärer. För närvarande är 230 medlemmar. Föreningen har sitt säte i Göteborg och ger ut tidskriften ”Artär.”

Föreningen har bland annat tagit fram ett nytt förslag till statligt konstnärsstöd som heter; ”Generellt konstnärstillägg”. Vi vill att riksdagen avskaffar det nuvarande stipendiesyste-met och i stället inför ett generellt konstnärsstöd som är beskattat och pension-sgrundande. Ersättningen utgår till konstnärer med låga inkomster upp till ett visst tak då ersättningen avstannar.

Ny ungdomssektionVid Konstnärsalliansens förbundsstämma den 26 april 2011 beslutades att starta enungdomssektion med nam-net: Yngre bild- och formkon-stnärer i Sverige (YBF). Den ska registreras som en ideell förening och vara öppen för alla unga som satsar på bild, form – animation mm.

Medlemsavgifter per år: Aktiv medlem: 600 kr. Pensionär 70 år: 400 kr. In-trädesavgift kvartalvis: Kvartal 1: 600 kr, kvartal 2: 400 kr, kvartal 3: 300 kr, K4: 150 kr.

Artä

r

INNEHÅLL4-9

10-11

12-13

14

1516-17

18–19

Konstnärsförbundet AlliAnsen (KfA)

4 1012 18

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket

Du kan bidra till en bättre miljö genom att välja att måla med kadmiumfria färger och ta hand om dina färgrester på rätt sätt.

Mer information om hur du målar miljöanpassat finns på www.kappala.se

För renare sjöar och skärgård

Foto: Ew

a Ahlin och iStockphoto.

Nr 1, 2015 Artär 3

Konstnärsförbundet AlliAnsen (KfA)

6 INLED

AR

EN6

De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur upp-gick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. (Källa: Myn-digheten för kulturanalys). När man slår ihop dem i kronor per invånare blir dessa 2 589 kronor. Staten står för den största delen av utgifterna för kultur vilket 2013 var 44 procent för kommunerna och 41 procent för regioner/landsting. Statens andel av kulturutgifter uppgick till 11 miljar-der kronor, som andelen av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren 1997¬–2001 och sen ökat något från år 2007 legat på omkring 1,3 pro-cent. Statens utgifter för kultur kan delas in i tre områ-den, kultur, folkbildning och medier.

REGIONERNA OCH LANDSTINGENS sammanlagda utgifter för kultur uppgick till 3,6 miljarder kronor. Kommuner-nas sammanlagda utgifter för kultur och medier upp-gick till 10, 3 miljarder kronor 2013. Den vanligaste medianinkomsten för bild- och form-konstnärer är i dag 13 till 14 000 kronor i månaden. Bara ett fåtal av Sveriges konstnärer kan till 100 procent försörja sig på sin konstnärliga verksamhet. Att vi konstnärer har så svaga inkomster beror på flera orsaker, bland annat står konstnärer utanför de olika trygghetssystemen som sjukersättning, A-kassa, försäkringar med mera. Mycket få anställningar och uppdrag erbjuds konstnärer, de flesta offentliga utstäl-lare betalar ingen utställningsersättning. Som tidigare år får konstnärerna fortsätta förlita sig till olika ”brödjobb” för att kunna betala hyra och ateljé.

2014 LÄSER JAG I tidningen Arbetet om alla de miljarder som går till olika arbetsmarknadsstöd, lönebidrag till ar-betsgivare, nystartsjobb etc. I fjol betalade staten ut 23 miljarder kronor till olika stöd. 10 miljarder går till lång-tidsarbetslösa. Detta framgår av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport. Subventionerade jobb är den dyraste satsningen i regeringens arbetsmarknadspolitik. Man kan ju tycka att pengarna borde användas på an-nat sätt för att skapa nya jobb, eller till utbildning.

OM MAN JÄMFÖR bildkonstnärerna med hur musikers och scenkonstnärers arbetsvillkor ser ut så är dessa sedan länge implementerade i arbetsmarknadspolitiken genom olika anställningsavtal på teatrar, Radio och TV, film med mera. I de flesta fall utgår lön genom kollek-tivavtal. Arbetslöshetskassa finns att ansluta sig till och man har rätt till sjukersättning.

DEN NUVARANDE REGERINGEN uppmärksammar även scenkonstallianserna (Teateralliansen) som bidrar till att uppfylla både kulturpolitiska- och arbetsmarknadspo-litiska målsättningar samt ökar den sociala och ekono-miska tryggheten hos frilansande scenkonstnärer, heter det i kulturbudgeten. Ja visst är detta ett bra resultat sedan det infördes i början av 2000-talet. Men denna reform saknar ju de mest utsatta kulturarbetarna, nämligen bild- och form-konstnärerna!

KONSTNÄRSALLIANSEN (KFA) har sedan 2002 föreslagit att staten ska avveckla det statliga stipendiestödet till konstnärer och i stället satsa på en ny ersättningsreform, ett inkomstrelaterat ersättningssystem, vi kallar det ge-nerellt konstnärstillägg. Denna satsning påminner om scenkonstallianserna och kan jämställas med företagsstöd eller en grundersättning till yrkesaktiva konstnärer. I den regionala tillväxtpolitiken finns olika former av stöd till företag. Dels de selektiva regionala företags-stöden regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsättningsbidrag och regional såddfinansiering, dels det generella regionala företags-stödet transportbidrag samt nedsatta sociala avgifter. Syftet med ett generellt stöd är bland annat att minska yrkesutövande konstnärers beroende av icke konstnärliga försörjningsarbeten. Konstnärerna ska uppfylla vissa objektiva kriterier och stödet ska vara inkomstprövat. Ett starkt bakomliggande skäl till ett mer generellt stöd till bildkonstnärer är gruppens svaga ekonomiska ställning i samhället. Bildkonstnärerna är den grupp som har de lägsta bruttoinkomsterna, knappt 100 000 kronor i genomsnitt, vilket motsvarar knappt 60 pro-cent av genomsnittet för befolkningen i övrigt.

Tony Roos ordf.

FAKTA: Scenkonstallianserna De tre scenkonstallianserna Teateralliansen, Dansalliansen och Musikalliansen anställer tillsammans omkring 315 personer. I Kulturutskottets utvärdering av scenkonstallianserna bedömer man att alliansverksamheterna möter både de kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målsättningarna. Det är mot bakgrund av detta man ser skäl att bygga ut scenkonstallianserna och möjliggöra att antalet anställda kan öka.

Inse vårt värde...

4 Artär Nr 1, 2015

6GR

AN

SKA

R

ARTÄR GRANSKAR: STATENS KONSTRÅD

Direktupphandling i Umeå kan vara olaglig

Något kryptiskt skriver Konstrådet i samma handling att: ”Samrådsgruppen önskar en konstnärlig gestaltning som är tydligt avläsbar men rymmer mångbott-nade betydelser med referenser till den nutida verkligheten.” Man skriver också att ”Installationen ska förhålla sig till och integreras i den befintliga miljön.” Kostnaden för gestaltningen är satt till 700 000 kronor och ett skissarvode på 40 000 kronor.

SAMRÅDSGRUPPEN BESTÅR av represen-tanter för Norrporten, Hovrätten (3), Fa-lemo & interiör, samt Peter Lundström, projektledare från Konstrådet. I kravbeskrivningen önskar man att den tilltänkta konstnären har visat prov på genomförda installationer där konst-närliga idén gestaltas och utförs med hög kvalitet, att konstnären ska arbetat med

värderingar, kultur och social kontext på ett innovativt och oförväntat sätt, att konstnären i sitt konstnärskap ska ha för-hållit sig till och använt sig av välbekanta arkitektoniska uttrycksmedel och material, att konstnärens verk ska ha ett tydligt visuellt uttryck och samtidigt skapa en osäkerhet och ett brett associationsfält hos betrakta-ren, att konstnären ska ha ett förhållningssätt till konsthistorien och de samtida sammanhangen. Genom valet av Sirous Namazi me-nar rådet att han visat prov på en stor innovativ bredd när det gäller att skapa intressanta, visuellt påtagliga verk. Hans tredimensionella verk är ofta välkända och massproducerade. Namazi har ett brett tekniskt kunnande där hans verk är utför-da i god teknisk kvalitet med detaljfinish.

SOM FRAMGÅR AV DE skisser som Artär tagit del av är verket Rekonstruktion sammansatt av olika saker, så som bord, stolar, gatlyktor, TV-apparater, cyklar, sängar, toalettstolar och likande, stap-lade på varandra likt en totempåle som går genom taket vid entrén till hovrät-ten. Skulpturen består av tre sektioner och med en genomgående stolpe som mittaxel. Objekten är sammanfogade i sektioner som träs på mittaxeln. Lysande

element görs i termoplast som släpper fram ljus. Alla detaljer våtlackeras efter NCS färgsystem.

INTRESSANT I sammanhanget är att Robert Mood i Häger-

sten är den som tillverkar skisserna till verket samt tillverkning av material för montering på plats till en kostnad av 276 000 kronor. Företaget Combil-lack i Bandhagen är de som står för våtlackering av de olika detaljerna i skulpturen för en kostnad på 58 000 kronor plus moms. Under december månad 2014 har Wip- Stockholm ekonomisk förening

I slutet av 2014 beslutade Konstrådet med dess samrådgrupp att utse konstnär Sirous Namazi att utföra gestaltningen vid rekonstruktionen av entrén till hovrätten i Umeå. I kravspecifikationen stod att man tittat på sju konstnärskap, men bedömt att bara en uppfyller alla punkter. Kontentan blev en direktupphandling, ingen utannonsering i enlighet med lagen.

Konstrådet skriver själva i kravspecifika-tionen att man gått igenom ett stort antal konstnärskap, 14 stycken. Gestaltnings-kostnaden ligger på 460 000 kronor och 40 000 kronor för skissersättning. Det hela handlar om Lunds Tekniska Hög-skola, LTH, och en gestaltning vid entrén. Utsedd konstnär blev Tiril Hasselknippe.

I SKISSBESKRIVNINGEN STÅR att konst-verket består av fem surfbrädskulpturer i polyesterplast ståendes i ett stålstativ i foajén i vattenhuset på LHT. Det är omfattande kryptiska formuleringar som styr innehållet i rådets kravspecifikation. Vid årsskiftet 2014-15 arbetades fram en kravspecifikation genom den tillsatta

samrådsgruppen bestående av repre-sentanter från Akademiska hus, LTH, A-plan arkitektkontor, LU Byggnad samt konstrådets projektledare Cecilia Hjelm och Kristina Möster Nilsson. I motiveringen till upphandlingsförfa-randet framhåller myndigheten att konst-nären ska visa en tydlig relation mellan skulptur och arkitektur och ha ett sam-spel mellan skala och material. Konstnä-ren ska visa prov på arbeten som berör de fyra grundelementen eld, vatten, jord, och luft... Konstnären ska visa prov på arbeten som kretsar kring ljuset och

Liknande misstag har gjorts vid Lunds Tekniska HögskolaUnder 2014 påbörjade Konstrådet arbetet med att leta konstnärer för ett konstprojekt vid Lunds Tekniska Högskola. Som vanligt kommer man fram till att det är en direktupphandling som ska till, inte utannonsering.

””Vad har

konstnären själv gjort med skulpturen?”

Nr 1, 2015 Artär 5

Liknande misstag har gjorts vid Lunds Tekniska Högskola

hyrt ut en ateljélokal till Sirous Namazi för en kostnad på 4 100 kronor.

HANDLINGARNA SOM VI tagit del av ger ingen tydlig bild av hur Konstrådet kom-mer fram till valet av konstnär eller typen av gestaltning för exempelvis en entré. Man skriver att man gått igenom ett antal konstnärskap men någon tydlig redo-görelse för varför man måste välja di-rektupphandling varje gång framgår inte, framför huvudregeln om utannonsering. Utöver detta framgår det av materialet

att i stort sett hela skulpturen är beställd och utförd av andra än Sirous Namazi, till exempel tillverkning av delar och fär-glackering. Vad har konstnären själv gjort med skulpturen?

KONSTRÅDETS SÅ KALLADE kravbeskriv-ning med mycket omfattande motivering-ar och luddiga formuleringar är inga klara och tydliga krav på tekniskt utförande, ensamrätt eller om det skulle vara en komplettering till ett tidigare beställt verk. Att konstnären Sirous Namazi och

hans uttryckssätt att välja olika tredimen-sionella material är inget som konstnären är ensam om och det är inget som kan bevisas av Konstrådet. För att få in bästa möjliga förslag med olika tekniska lösningar hade naturligt-vis en utannonsering fungerat utmärkt genom att låta ett större antal etablerade konstnärer konkurrera om uppdraget under lika villkor.

Tony Roos

ljusets reflexioner och konstnären ska visa prov på arbeten som undersöker materialitet och rumslighet, relaterar till förflyttning mellan privata och offentliga zoner och liknande. Valet faller på den danska konstnärin-nan Tiril Hasselknippe, med motive-ringen att Hasselknippe utgår från och gestaltar i sin konst de fyra grundelemen-

ten vatten, eld, jord, luft. Skulpturserien Surfboards, leker med vatten som tema. Objekten i serien sammanfogar transpa-rens, havets färg och illusionen av fruset vatten. Materialkostnaden uppgår till 30 000 kronor. Resekostnader, hyror, transporter med mera uppgår till 156 500 kronor och det egna arbetet till 204 020 kronor.

DET SOM ARTÄR erhållit från Konstrådet är dels en mycket enkel teckning som beskriver den tilltänkta gestaltningen, dels fotografier, skiss, på fem surfbrädor

och stålburar i vilken ett antal av dessa ”surfbrädor” skall placeras... Utannonsering hade gett bättre re-sultat. Konstrådet skulle självfallet utan-nonserat detta gestaltningsprojekt som en öppen projekttävlan där temat ”eld, vatten, jord, luft” fått vara huvudrollen i de anbud som då skulle kunna lämnas in. Ingenting i det underlag som vi erhållit ger vid handen att den valda konstnä-rer besitter ensamrätt, eller är den enda konstnär som kan uttrycka sig på följan-de vis med gjutningar i polyesterplats.

Red.

Sirous Namazis verk som ska monteras i entrén till Umeås

hovrätt. Verket är sammansatt till en pelare av olika saker, exempelvis en säng, en toalett och en cyekel.

FOTON: Statens konstråd

6 Artär Nr 1, 2015

6

Även leverantörer kan ha intresse av att kunna se om myndigheter verkligen gör sina inköp enligt de avtal som tecknats. En god dokumentation om vilka inköp som görs av myndigheter gör det också lättare för leverantörer att anpassa sina anbud till myndigheternas behov. Riktlinjerna ska också syfta till att sä-kerställa att myndigheten tillvaratar kon-kurrensen vid direktupphandlingar. Policyn kan syfta till att övergripande beskriva de principer som gäller för köp av varor, tjänster och byggentreprenader,

innehålla strategi för att motverka kor-ruption och jäv, tydliggöra vilka mål-sättningar som finns för myndighetens upphandlingsverksamhet samt utgöra ett ramverk för hur upphandlingsverksam-heten ska bedrivas. Av en upphandlande myndighets rikt-linjer för direktupphandling kan lämp-ligen framgå när direktupphandling får genomföras, att redan existerande och lämpliga avtal ska användas innan en ny direktupphandling genomförs, vem inom myndigheten som har rätt att genomföra

direktupphandlingar, till vilka belopps-gränser och hur myndigheten samordnar sina direktupphandlingar.

DET SKA OCKSÅ FRAMGÅ när och hur konkurrensutsättning ska ske, eventuellt kopplat till interna beloppsgränser. Dess-utom ska det stå hur kommunikation med anbudsgivare och leverantörer ska ske, när skriftliga avtal ska upprättas, hur dokumentationen sker och på vilket sätt en helhetssyn avseende direktupphand-lingar skapas, samt sekretess. Bestämmelsen om att en upphand-lande myndighet ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen, dokumentationsplikten, har numera utökats till att gälla även för upphandlingar vars värde understiger di-

ARTÄR GRANSKAR: STATENS KONSTRÅD

Krav på riktlinjer för direktupphandlingFrån och med den 1 juli 2014 ska direktupphandlingar över 100 000 kronor dokumenteras. Riktlinjerna ska också syfta till att säkerställa att myndigheten tillvaratar konkurrensen vid direktupphandlingar.

Med anledning av rådets beslutade policy ber KFA att få erhålla ett par förtydli-gande angående efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling. I Konstrådets inledning framkommer att beställning av tjänster (konstnärs-uppdrag) ska göras affärsmässigt med utnyttjandet av de konkurrensmöjligheter som finns. Hittills har detta inte skett av Konstrådet då konstnärsuppdrag ska upphandlas/beställas, eftersom rådet alltid utnyttjar undantaget i lagstiftningen samt väljer att använda sig av direktupp-handling, alltså enbart inbjuda en till tre konstnärer till varje konstprojekt. Frågan är då vad rådet menar i sin skrivning gällande att vara affärsmässiga

och utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns? Som KFA ser detta borde ju även konstrådet likt de flesta andra kommu-ner och landsting följa huvudregeln om utannonsering på sin hemsida och följa LOU-lagen på detta område.

Att utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns innebär att Konstrådet måste vara öppna med sina gestaltningsuppdrag så att dessa utlyses/utannonseras i enlig-het med lagstiftningen. Det är därför av största vikt att Konstrådet nu tydligt preciserar vad man

Konstrådets svar: ” Vi håller oss inom lagens alla ramar”Statens konstråd gör för varje nytt projekt en bedömning av vilken upphandlingsform som bör tillämpas för inköp av konstnärliga tjänster. Det skriver rådet till KFA.

Creative Times Summit Stockholm som gjordes i samarbete med Statens konstråd. FOTO: Amy Helene Johansson

Nr 1, 2015 Artär 7

rektupphandlingsgränsen men överstiger 100 000 kronor. En myndighet som inte kan visa att avtal har tillde-lats i enlighet med regelver-ket kan riskera att avtalet ogiltigförklaras i domstol och kan även åläggas att be-tala upphandlingsskadeav-gift. Det är därför viktigt att myndigheter dokumenterar att upphandlingen gått till i enlighet med lagstiftningen och bakgrunden till eventu-ella direktupphandlingar.

STATENS KONSTRÅD HAR den 27 mars 2015 beslutat om en po-licy för beställning av varor och tjänster

(konstnärlig gestaltning). Nedan redo-görs för delar av denna samt med kommentarer från Kon-kurrenskommissionen och av Konstnärsalliansen. Inköp av varor, tjänster och byggentre-prenader vid Konstrådet ska göras affärsmässigt och kost-nadseffektivt med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som står till buds inom upp-handlingslagstiftningens ramar. De grundläggande princi-perna är krav på ickediskrimi-nering, likabehandling, trans-parens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.

Syftet med policyn och riktlinjerna är att Konstrådets enheter ska tillämpa

enhetliga principer vid inköp av varor, tjänster och byggentreprenader. Både vid upphandlingar över direktupphandlings-gränsen och vid upphandlingar under direktupphandlingsgränsen. Den generella policyn är att inköp ska samordnas i ledningsgruppen och i bere-dande enhetsmöten. Inköp ska präglas av ett totalkostnadstänkande och utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns. Konstrådets företrädare ska vid inköp uppträda opartiskt och affärsetiskt kor-rekt. Affärsmässighet och professiona-lism ska prägla all inköpsverksamhet. Sekretess ska gälla vid upphandlingar. I Konstrådets policy framgår att man normalt ska vända sig till minst tre le-verantörer som ges möjlighet att lämna offert.

ARTÄR GRANSKAR: STATENS KONSTRÅD

Krav på riktlinjer för direktupphandling

Konstrådets svar: ” Vi håller oss inom lagens alla ramar”menar med, ”utnyttjande av de konkur-rensmöjligheter som finns...”, och att beställningsverksamheten ska anses vara affärsmässig?

HENRIK ORRJE, ADMINISTRATIV CHEF på Statens konstråd: Konstrådet har de senaste åren utnyttjat bland annat di-rektupphandling och projekttävling som upphandlingsform inom upphandlingslag-stiftningens ramar. De upphandlingar som har prövats av förvaltningsrätten i Stock-holm har godkänts. Affärsmässighet innebär att Statens konstråd, efter samråd med fastighetsä-gare och brukare, för varje nytt projekt gör en samlad bedömning av vilka krav som ska ställas på den konstnärliga tjänsten, bland annat med utgångspunkt i avsnitt 3.1. i riktlinjerna för inköp (upp-handling).

KLARA WAHLSTRÖM, SAMORDNARE av statliga projekt på Statens konstråd, sva-rar på frågan om vad de baserar sitt kon-

stanslag för respektive konstprojekt på: Statens konstråd tar för varje enskilt permanent projekt fram en takbudget som baseras på de förutsättningar som finns i det aktuella projektet. Exempel på sådana förutsättningar är uppdragets om-fattning, är det inomhus eller utomhus, vilken teknik kan vara aktuell för den specifika platsen osv. Konstnären ska sedan i sitt skissförfarande förhålla sig till denna takbudget. Varje skissförslag ska innehålla en kostnadskalkyl med of-fertunderlag för utförandet av verket på angiven plats. Statens konstråd begär normalt att anlitade konstnärer har F-skattesedel, i undantagsfall betalas konstnärens arvode ut som lön, vilket enligt vår jurist är kor-rekt förfarande.

PÄR CRONHULT, CHEFSJURIST: På Kon-kurrenskommissionen svarar oss så här: Jag har svårt att se vilken praktisk nytta Statens konstråd skulle kunna ha av di-rektupphandlingsregeln om lågt värde

vid sina inköp av konst eller gestaltnings-uppdrag, eftersom det till undantaget även är kopplat en begränsningsregel om att vid värdebedömningen ska beaktas alla direktupphandlingar av samma slag som gjorts av myndigheten under räken-skapsåret (se 15 kap.3 a § LOU). Någon möjlighet för myndigheten att genomföra varje konstköp under värde-gränsen på c:a 500 tkr som en direktupp-handling torde därmed knappast före-ligga. I detta avseende kan det enligt min mening enbart bli fråga om enskilda inköp (förmodligen i början av året) som skulle omfattas av undantaget, om ens det. Eftersom ett av myndighetens upp-drag är att löpande köpa in konst m.m. till staten och dessa inköp enligt myn-dighetens egen uppgift sker till ett årligt värde av omkring 3 miljoner kronor bör inköpsverksamheten, som ju utgör en del av myndighetens kärnverksamhet, över-huvudtaget inte omfattas av undantaget för lågt värde.

Tony Roos

””I Konstrådets policy framgår

att man normalt ska

vända sig till minst tre leverantörer

som ges möjlighet att

lämna offert..”

8 Artär Nr 1, 2015

Under slutet av 2014 påbörjade Konst-rådet arbetet med att planera för gestalt-ningen av Vindarnas torg vid Umeå uni-versitet, beläget mellan mellan humanist-husets nya långsträckta fasad och Umeås universitetsbibliotek. Torget skulle utfor-mas som en samlingsplats och ett nytt ”offentligt rum” på universitetsområdet. Under början av 2015 arbetades en kravspecifikation fram genom den till-satta samrådsgruppen bestående av re-presentanter från Akademiska hus, Umeå universitet, Tyréns, samt konstrådets pro-jektledare Kristina Möster Nilsson.

I DEN KRAVLISTA som denna samråds-grupp enades om fanns krav på att konst-nären ska vara intresserad av att samarbeta i tvärvetenskaplig miljö, både på lokal nivå och internationell nivå, att perso-nen ska kunna via prov på arbeten som handlar om offentliga rum och flöden med intresse för riktningar i landskapet och att konstnären ska kunna visa prov på gestaltningar av skulptural rumslighet i utomhusmiljö där arkitektoniska element är bärande. De ställde också krav på att personen ska kunna visa prov på gestalt-ningar som innovativt förnyar begreppet torg, ska kunna visa prov på gestaltningar som vidgar upplevelsen av det offentliga rummet och krav på att publikens med-verkan i konstverket och publikens egen aktiviteter i det offentliga rummet ska vara integrerad del i konstnärskapet.

I KONSTRÅDETS MOTIVERING till upp-handlingsförfarandet framhåller myn-digheten vikten av ett nutida torg med

referenser till det historiska torget är det som ska prägla diskussionen om den konstnärliga relevansen. Samrådsgruppen har för att söka efter den konstnär som både tillför och sammanbinder viktiga värden på platsen. Resultatet enligt grup-pen själva blev att de kom fram till ett unikt konstnärskap som motsvarar de krav som ställs och som skapar ett nytt offentlig rum. Uppdraget gick till konst-nären Mandana Moghaddam.

KONSTRÅDETS SAMRÅDSGRUPP valde direktupphandling som upphandlings-form utan utannonsering eller konkur-rensutsättning. Det ska poängteras att Konstrådet i sina val och kravspecifikationer alltid väl-jer direktupphandling, undantag från att utannonsera gestaltningsuppdraget med hänvisning till projektets karaktär. Samrådsgruppen har tittat på åtta konstnärskap och i denna ingår konstnär Mandana Moghaddam som gruppen också föreslår. Skissarvode ska utgå med 50 000 kronor och den beräknade kon-traktssumman sätts till 900 000 kronor. Konstverket består av en säng, en stol, två pallar, en matta och ett skrivbord med en ständigt lysande lampa. Rummet

– skulpturen i betong – har inga väggar eller tak utan står öppet för vem som helst att gå in i. Kliv in i rummet och möts av röster och ljud mellan olika delar av världen. Enligt den av konstrådet redovisade offert som Mandana har tagit fram, bland annat med hjälp av Skulpturfabri-ken i Slite, så görs modellen i skala 1:10 för 16 000 kronor. Skulpturfabriken till-verkar även hela skulpturen som ska stå på Vindarnas torg, detta till en kostnad för 475 000 kronor. Då ingår samtliga detaljer i skulpturinstallationen som mat-tan, sängen, skrivbordet, stolen, två pallar och lampan. Allt har inte gått att gjuta i betong, utan här finns material av gum-mimatris, polyuretan, frigolit, polyester, formplywood, stolen tillverkad i betong, pallarna av gips, stål, med mera. Verket på Umeå Universitet består också av telefonsamtal som spelats in av HumLabs studio. Syftet är att alla på universitetet kan delta och ringa till nå-gon i världen. De får prata om bestämda ämnen som döden och vardagshändelser med samtalsröster som spelas in.

HUR KONSTRÅDET HITTAR sina konstnä-rer framgå ej av handlingarna eller på

Kraven anpassas efter varje önskad konstnärNär Konstrådet upphandlade en konstgestaltning åt Umeå Universitet vid Vindarnas Torg skrevs kravlistan så precist att bara en konstnär kunde få uppdraget. Trots det är verket i en genre som många konstärer håller på med.

Mandana Moghaddam fick uppdraget på Umeå Universitet. FOTO: Statens konstråd

Nr 1, 2015 Artär 9

Statens konstråd kan komma att göra sig av med 1 100 verk årligen, bland annat genom försäjning och kassering.

I 75 år har Statens konstråd köpt in och beställt nya verk för offentliga miljöer. Samtidigt har många offentliga arbetsplatser köpt in egna verk, eller fått konstverk, som man har hängt upp på väggarna. Sammantaget är det bara ungefär 40 procent av verken som Statens konst-råd själva har betalat för. Detta rappor-terade SVT i februari 2014.

MEN DE SENASTE tio åren har Konstrå-det tagit emot en stor mängd verk som gjort att lagerkostnaderna ökat. Och i kombination med att vissa av verken är av låg kvalitet vill Statens konstråd nu göra sig av med dem. – Att ha konst i lager tar pengar som vi skulle kunna lägga på att köpa in verk av nu levande konstnärer, konsta-terar Henrik Orrje som är enhetschef på Statens konstråd till SVT. Utredningen från konsultfirman

Mapsec föreslår att Statens konstråd säljer eller gör sig av med 1 100 verk per år. – Men urvalsprocessen görs varsamt. Vi får in väldigt mycket amatöralster, som köpts för att dekorera lokaler. Det har fungerat i sin tid men är inte intres-sant långsiktigt, säger Henrik Orrje. Slängas eller förstöras?En del av verken uppskattas inte ens kunna hitta en köpare. I de fallen före-slår utredningen att verken kan slängas eller förstöras. – Våra verk ska hålla hög konstnärlig kvalitet. Vi ska se till att staten verkar för att bevara konst som är av intresse och lägga resurserna på det, enligt Konstrådet. Ser du någon risk med att man gör sig av med verk som man i efterhand kan ångra att man inte behöll? – Nej, för vi gör urvalet i samar-bete med museer och andra samlingar, som Kungliga biblioteket. Det är en kvalitetssäkrad process. Och i många fall finns upphovsmännen ofta redan representerade i våra samlingar, säger Henrik Orrje. Red.

Konstrådet vill skicka konst till soptippen

dess hemsida, vilket det naturligtvis borde göra. Vi får anta att Konstrådet har sitt kontaktnät och arkiv och den anställda projektledaren har ett ansvar att hitta och föreslå konstnärer för uppdrag. Det Konstrådet gör med sina kravbe-skrivningar är att få till stånd en samlad bild av konstnären och gestaltningen så att den är unik i sitt slag, att den föreslagna konstnären blir den enda som kan utföra gestaltningen. För att komma fram till detta bör det ju även framgå ett underlag som i så fall bevisar att konstnären i fråga är så unik och eller har ensamrätt, att ingen annan likvärdig konstnär kan hittas. Men sådant material finns inte att tillgå hos Konstrådet. Det verkar som man vill föra olika myndigheter och allmänhet bakom ljuset när man påstår att varje gestaltning som Konstrådet beställer inte konkurrensut-sättas, eftersom man har hittat ett unikt konstnärskap.

I DETTA FALL MÅ Mandana Moghaddam vara en intressant och mångsidig konstnär, men hennes konst är inte av den arten att endast en konstnär är ensam om denna inriktning eller att det skulle råda någon form av ensamrätt. Det går bland annat att hitta mängder av liknande konstnärer på internet som arbetar inom samma genre. Därför borde inte Konstrådet ha rätt att göra direktupphandlingar varje gång, endast i undantagsfall. I stället bör de följa lagen om offentlig upphandling (LoU) som klart uttalar att myndigheter skall följa huvudregeln om utannonsering.

FÖRHANDLAT FÖRFARANDE UTAN före-gående annonsering kan vid konstnärliga skäl enbart tillämpas då det endast finns en lämplig leverantör som kan tillhanda-hålla det som efterfrågas. Det får därmed inte finnas något likvärdigt konstverk eller konstnär tillgänglig. Begreppet likvärdig kan vara svårt att tillämpa på konstnärliga föremål. Enligt EU-domstolen ska undantaget från annonseringsplikten tolkas restriktivt och tillämpas snävt. Endast i undantagsfall ska det vara tillåtet att kontakta en leveran-tör direkt utan annonsering. En förutsätt-ning är att inget annat likvärdigt konstverk finns tillgängligt.

Tony Roos

FOTO: Wikimedia Commons

10 Artär Nr 1, 2015

6REPO

RTA

GE

””En stor del av min utställning var försvunnen

så att stora väggpartier

gapade tomma”

Förutom i Bagarmossen så öppnades för oss en del av kulturhuset i Haninge och krogen Krogkonst på Skeppsholmen, så nära Stockholms hjärta man kan komma. På Skeppsholmen ligger ju också Mo-derna muséet. Och Nationalmuseum måste passeras för att på en smal bro komma över till ön mittemot slottet. Inte att miljön förhöjde stämningen. Krogen visade sig också vara inrymd i en gammal kulturbyggnad ovanför kajen för det kända vackra vita segelfartyget af Chapman, sedermera vandrarhem. Dessutom hade solen den goda sma-ken vid denna tidpunkt att titta fram lite mer än senare under sommaren.

FÖRST PÅ VÅR AGENDA var dock lilla Bagarmossen Folkets hus. Vi var sex personer från Storstockholm som nappat på inbjudan. Och trots att vi alla tycktes ha för mycket på våra tidsscheman för att ordna någon vernissage, eller planerad särskild samvaro oss själva emellan, så hann i alla fall en känsla av vänskap och kollegialitet uppstå. Särskilt mellan dem som återfann varandra på samtliga tre utställningar. Någon föll bort och någon kom till varje gång.

I BAGARMOSSEN VAR det nog bara jag, boende så nära som vid nästa hållplats, Skarpnäck, som alls hann vara på plats

vid våra alster någon gång under utställ-ningstiden efter hängningsdagen. Och tur var att JAG hann, för det visade sig viktigare än man kunnat ana. När jag stack dit ett par dagar efter hängningen fick jag en smärre chock. En stor del av min utställning var försvunnen så att stora väggpartier gapade tomma mellan de alster som var kvar.

DET FÖRSVUNNA VAR knap-past värt något i pengar, men väl var det vad jag själv tyckte var viktigast och meningsful-last. För jag har ett osläckbart behov av att lyfta fram sådant som jag vill fästa mina med-människors uppmärksamhet på, fel och i vissa fall förtjäns-ter i samhället. Och jag gör då små ”väckare” på anspråkslösa A4-pap-per och sätter upp med häftmassa. Och hoppas jag ska inspirera till engagemang. Det finns ju så mycket som vi skulle be-höva ändra på och göra mycket mer av. Detta behov hör väl ihop med min

bakgrund som journalist, för att inte säga aktivist, eller ”rebell”. Och som poet, inte minst estradpoet, inom den obyrå-kratiska rörelsen Poetry Slam, där jag till skillnad mot i konstsammanhang träffar kollegor ganska ofta, brukar jag häckla såväl makten och skenheligheten som de egna poetkollegorna när de tenderar

att mysa över en öl och applådera varandra artigt vid trevliga diktläsarkvällar än att vilja gå upp på barri-kaderna och rikta sig direkt mot makt, orättvisor, sken-demokrati och dumhet. Och mot passiviteten som gör allt sådant möjligt.

DET VISADE SIG VARA kul-turhusföreståndaren, också

en makthavare, som hade ansett att han hade både rätt och skyldighet att se till att yttrandefriheten och den konstnärliga fri-heten höll sig inom, av honom bestämda, lämpliga gränser. Sålunda hade han tagit ner mina blygsamma anslag med illustre-

Äntligen fick konstnärerna i Stockholm också träffas

Efter att det varit glest med utställningstillfällen i och kring Stockholm, i alla fall för oss som inte är så väldigt stora, så blev det nu tre möjligheter till samlingsutställningar inom loppet av några veckor.

Nr 1, 2015 Artär 11

6

rade tyckarverser på och ett och annat tidnings-urklipp. Ett av dessa anslag var satir över att vissa bankdirektörer med alltför höga löner höjda till skandalösa månadsbelopp. Ett annat anslag handla-de om riskkapitalister och vinst i vården. Men ett var bara framhållande av något positivt i syfte att inspirera till efterföljd, dock indirekt kritiserande nuvarande förhållanden. Det var de kända ledorden från bland annat franska revolutionen: ”Efter vars och ens förmåga för vars och ens behov.” Denna gång var detta rättesnöre, det enda som behövs i politik och religion, yttrat av Einstein, vars kända ansikte fanns med som klipp ur den uthålligt kämpande upplysningstidskriften DSM.

OCH SÅ VAR DÄR en indirekt känga åt Lars Wilks, eller snarare hans hyllande hov och mot den satirform som jag själv tycker går för långt. Det var en egenteckning av en helt huvudlös hund, som saknade sitt eget huvud och klagade ur hundperspektiv på

det sätt han blivit utnyttjad på. Tydligen hade kulturhusmakthavaren tyckt synd om såväl bankdirektörerna, som om Wilks och Wilks-väktarna och funnit dem otillbörligt utsatta för kränk-ning. Detta trots att där ju finns ett inter-nationellt hyllande i dessa dagar av satir av även faktiskt starkt kränkande slag.

MIN ARGUMENTATION MOT kulturhus-föreståndaren till mina alsters försvar, ledde ingen vart. Det borttagna fanns kvar bakom hans receptionsdisk och fick jag tillbaka, men upp på hans väggar fick det inte komma igen. Inte ens de demokratiska grundorden här åtföljda av bild på Einstein, fick dis-pens. Det skäl för detta som jag lyckades pressa ur föreståndaren var att bild och ord ej var gjorda av mig. Och här var det meningen att man skulle visa upp det man gjort SJÄLV. Som tur var kunde jag snabbt gå hem och hämta fler tavlor av den klart rumsrena sorten att fylla ut de tomma ställena på min väggdel med.

PÅ DE KOMMANDE två utställningsplat-serna avstod jag för säkerhets skull från att ställa ut annat än det synbart okontro-versiella och traditionella. Dock - visade det sig - att i Haninge var det högre i tak, ja även rent byggnadsmässigt. Och där fick jag även läsa mina vassaste protest-dikter vid en fri och folklig kulturkväll och blev till och med ackompanjerad av jazzmusiker med kvidande eller hurrande saxofoner på precis rätt ställen.

MEN ÄVEN DÄR i Haninge var det bara jag av oss utställare som fick tillfälle till extra uppmärksamhet och aktivitet. Dags alltså för en gemensam och i förväg mer plane-rad tillställning för och av oss stockholms-baserade artister. Och varför inte en med särskilt pro-testtema. Gärna kompletterad med goda alternativ till det beklagansvärda. Eller... Vad tycker ni andra?

Åsa Freij (Söderberg i ”det civila”)

12 Artär Nr 1, 2015

6

Lauritz.com är Nordens största auktions-hus med 24 filialer i Danmark, Sverige, Tyskland och Belgien. Affärsidén är en-kel. Det fungerar precis som på vanliga auktionshus, men själva auktionerna sker på nätet. Varje enskilt verk eller föremål granskas och värderas av företagets egna experter. Efter att SVT:s Uppdrag granskning fått tips om att falsk konst säljs på Lau-ritz.com budar man på flera nätauktioner med verk av popkonstens förgrundsge-stalt Andy Warhol och vinner. De köper ett porträtt av David Hockney som är tryckt med en speciell metod, en så kall-lad granolitografi. De köper också en mapp med tio screenprint-tryck på Mick Jagger, som beskrivs som original. Men när SVT låter flera experter gran-ska verken uppstår frågetecken. Roger Johansson, som har arbetat med grafiska tryck i 20 år, är övertygad om att Warhols porträtt av David Hockney är utskrivet med en bläckstråleskrivare. Enligt en stämpel på verket är verket utgivet av det anrika Carnegie museum of art i Pittsburgh, CMOA. Uppdrag granskning kontaktar museet.Reporter: Vad vet du om Andy War-hols porträttet av David Hockney?– De här trycken kommer inte från mu-seet, vi har aldrig gett ut de här trycken av Warhol, de enda vi gett ut är två stora screentryck som hänger i vår lobby på Carnegie, säger Jonathan Gaugler. Och att Mick Jagger-trycken är från 1975 kan inte heller stämma enligt exper-ten på grafiska tryck, Roger Johansson.

Reporter: Men inte 1975?– Nej. Uppdrag granskning avslöjar att långt många fler har blivit lurade av Lauritz.com. Totalt handlar det om över hundra mappar med Jagger-tryck, som sålts av auktionshuset. Mette Rode Sundström, vd på Lauritz.com, vidhåller att de sålda trycken är original, men att de beskrivits felaktigt. – Vi har självklart kontaktat alla kö-pare. Det är felbeskrivningar och i vissa fall fel värdering.

TROTS ATT LAURITZ.COM vidhåller att Jagger-trycken är original har de efter UG:s granskning beslutat att ta trycken till ytterligare experter för att granska äktheten.Också Andy Warhols förfalskade porträtt av David Hockney har sålts i flera exem-plar. Totalt handlar det om drygt 40 sålda förfalskningar bara det senaste året. – Det där är en förfalskning som vi tyvärr har sålt. Det är en falsk stämpel. Vi känner faktiskt till den stämpeln, vi vet gott att det är falskt. Det har vi redan gjort våra experter uppmärksamma på sista året. Därför är det riktigt trist och också pinsamt att vi har sålt de här för-falskningarna, säger Mette Rode Sund-ström till SvT. När Uppdrag granskning undersöker vilka som ligger bakom försäljningarna av de olika Andy Warhol-verken visar det sig att säljarna kommer inifrån Lauritz.com. Peter Grossman, chef på auktions-företagets filial i Hörsholm, har själv sålt

över 100 av Jagger-trycken. På Lauritz.com finns en livstidsgaranti mot falsk konst och i augusti förra året fick en kund som ville anmäla säljaren tillbaka pengarna efter att ha köpt Jagger-tryck. Men efter ett tag låg samma konst återi-gen ute till försäljning – och säljaren var återigen filialchefen Peter Grossman. Ett stort antal chefer på Lauritz.com har dessutom auktionerat ut egen konst. Filialchefen i Örebro, Ashlee Bolgakov, har sålt ungefär 100 egna varor för 200 000 kronor. Peter Grossman, filialchefen i Hörsholm, har de senaste åren sålt 250 varor för en miljon kronor. – Han är vår chef i Hörsholm. Jag står bakom alla våra chefer till hundra pro-cent. De känner till riktlinjerna och han har fått lov att sälja 300 verk för att han under en tid arbetade som gallerist. Jag har godkänt att han säljer 300 verk, säger Mette Rode Sundström.

EN SKÅNSK FÖRE detta anställd på Lau-ritz.com har under olika användarnamn sålt förfalskad konst på nätet. En av dem som blivit lurad är Charles Uzzell Ed-wards i London som köpte avancerade förfalskningar för 400 000 kronor. Det var på auktionssajten Ebay som Charles Uzell Edwards fann något han trodde var historiskt. En säljare som gick under användarnamnet ”Bobinga33” uppgav att han hade hittat en låda med popkonst efter sin far. Det var bland an-nat påstådda verk av Andy Warhol, pop-konstens förgrundsgestalt, och konstverk av kända graffitikonstnären Keith Ha-

Konstmarknaden kokar just nu och konst som investering lönar sig bättre än börsen. Men med det följer skandaler om förfal-skade konstverk och chefer som själva säljer i stor skala, bland annat hos auktionshuset Lauritz.com.

MARKNADEN OCH KONSTEN, DEL 2:

DOLLARKONST

Nr 1, 2015 Artär 13

ring. Men verken var förfalskade. Charles Uzzell Edwards är en av de som köpt och blivit lurad av ”Bobinga33”. Han är själv en framgångs-rik konstnär och gallerist och betalade 400 000 kronor för en rad föremål, bland annat det han trodde var ett viktigt fö-remål i popkonstens historia. Det var en låda för konservburkar som Andy War-hol skulle ha mottagit inför utställningen Campbell Soup som blev hans genom-brott 1962. Men Charles Uzzell Edward betalade för avancerade förfalskningar.

EFTER ATT HA avslöjat förfalskningarna och klagat lyckades Charles Uzzell Ed-wards få en ursäkt och pengarna tillbaka av ”Bobinga33”. Säljaren skickade bilder till Charles Uzell Edwards som var tagna med en mobilkamera. I vissa av dem finns bildernas gps-koordinater lagrade och på så sätt kan SvT spåra bilderna till en ateljé. Ateljén tillhör en konstnär som kall-lar sig Michael Kadaz, en person som i själva verket heter något annat. Det visar sig att vara en tidigare anställd på Lauritz.com:s filial i Helsingborg. Åren efter att han slutat sin anställ-ning fortsatte han sälja stora mängder konst på Lauritz. Inte bara sina egna tavlor utan också stora konstnärer som Andy Warhol och Keith Haring. Trots att värderingsmän på Lauritz.com vid flera tillfällen stoppade hans försäljning på grund av tvivelaktigheter kring konstver-kens autenticitet fortsatte han att sälja. – Ja men jag vet inte riktigt vart du vill komma för jag har inte sagt att de är äkta, jag har inte sagt att de är falska hel-ler, säger den skånska säljaren när Upp-drag granskning söker upp honom. ”Bobinga33”, ”Michael Kadaz” och den skånska säljaren är alltså samma per-son. Han var anställd på Lauritz i knappt två år, en tid som speglar en storslagen försäljning av Michael Kadazs konstverk. Uppdrag granskning hittar exempel där han har gått emot företagets riktlinjer och själv värderat och lagt ut sin egen konst. När budgivningen sedan startade fanns det tillfällen då han gick in och budade med sitt eget kundnummer för att få upp priset på sina verk.

Red.

Visst kokar konstmarknaden, i alla fall hos de större auktions-husen. Trenden tycks hålla i sig.

Konst som investering kanske kan löna sig bättre än börsen mån tro. De senaste 15 åren har intresset för att ”investera” i konst ökat markant och det beror på flera faktorer som nya ”aktörer” från Kina, Ryssland, Brasilien, Indien och Mellanöstern. De söker efter nya topp-objekt till sina privata samlingar och konsthallar. En skakig aktiemarknad eller ”finans-kriser”, gör en mer stabil konstmarknad attraktiv. Den digitala utvecklingen gör att vem som helst som har pengar kan vara med och buda när de kända auktionshusen bjuder ut konstverk till försäljning.

DETTA STIGANDE GLOBALA konstindex är tyvärr inget vi levande konstnärer kan dra nytta av, i alla fall inte än. Under många år har konstnärer och ett flertal fackliga konstnärsorganisationer aktivt arbetat med att få till stånd bättre eko-nomiska arbetsvillkor och ersättningar.

Upphovsrättsersättningar kan vara de som borde ökas kraftigt samtidigt som konstnärer måste få rimliga ersättningar när man ställer ut sin konst i offentliga lokaler, kommunala konsthallar, biblio-tek etc.

I DETTA NUMMER AV Artär rapporterar vi att sedan år 2000 har antalet konst-föreningar i företag och organisationer mer än halverats, vilket naturligtvis får konsekvenser för vanliga seriösa konst-närer med egen ateljé när inkomsterna minskar vid försäljningar i lokal eller på olika konstutställningar. Detta samtidigt som just konstförsäljningen vid auk-tionshus andrahandsförsäljning och av verk där upphovsrätten slutat gälla ökat med 15 procent under samma period.

KONST HAR SLAGIT aktier totalt sett till avkastning och till lägre risk. Den bedöms som ett säkert och bra investe-ringsalternativ, och dessutom får du det som vissa kallar för ”härlighetsvärdet”.Man får uppleva något som kanske en aktie på väggen inte kan motsvara. Ja, ja så kan de va.

Red.

KONSTHAUSSE!

FAKTA: Historiens dyraste tavlorDrömmer du om en alldeles egen Picasso hemma i vardagsrummet? Om du inte sitter på en förmögenhet värd ett mindre lands BNP är det bara att börja spara. Priserna ligger i miljardklassen. Här har vi samlat tidernas dyraste målningar.

Elvises – 662 miljoner: Rockabillyns våta dröm – en gigantisk screenprint-målning med inte mindre än åtta identiska porträtt på kungen av rock ‘n roll. En anonym köpare skrev på checken då den auktionerades ut 2004 efter 40 år hos en privat samlare.

Pojke med Pipa – 688 miljoner: Sotheby’s auktionfirma i New York slog rekord en vårdag 2004 när Pablo Picassos verk såldes, vilket överträffade en av Vincent van Goghs tavlor. Det tros vara pastakungen Guido Barilla som hostade upp denna sanslösa summa.

Naken, gröna löv och byst – 705 miljoner kronor: Det regnar miljoner över Pablo Picassos målningar. Detta porträtt av hans älskarinna Marie-Thérèse Walter räknades 2010 som den dyraste tavla som sålts på auktion. Före detta hade den inte synts i offentligheten på 50 år.

Flag 1954 – 723 miljoner kronor: Den amerikanske popkonstnären Jasper Johns är kanske mest känd för sina målningar av den amerikanska flaggan. Just den här tavlan, som är en av 40 versioner av Stjärnbaneret såldes 2010 till amerikanen Steven Cohen och föreställer flaggan som den såg ut 1912-1959 med 48 stjärnor. Målningarna väckte stort uppseende och vissa menade att Johns skändade den amerikanska flaggan på grund av de politiska tidningsurklipp som utgör flaggans vita ränder.

Skriet – 840 miljoner kronor: Edvard Munchs Skriet är en av världens absolut mest berömda målningar och blev också en av historiens dyraste tavlor i maj 2012 när den såldes på en auktion i New York. Exemplaret som såldes är det mest färgglada av de fyra olika versionerna av målningen och köptes anonymt av riskkapitalisten Leon Black som även äger målningar av bland andra Pablo Picasso.

14 Artär Nr 1, 2015

6DEB

ATT

Inför en ny upphovsrättsavgift!

I ett antal europeiska länder har det länge diskuterats att införa en procentuell avgift på auktionshusens försäljning av konstverk i ”domaine public”, vilket innebär verk där upphovsrättsersättning inte gäller längre – en upphovs-rättsligt anknuten ersättning till utövande och levande konstnärer, som exempelvis Picasso, van Gogh, Goya, Munchs, Zorn med flera. År efter år kan vi levande konstnärer se hur konst-marknaden frotterar sig i en hausse av stigande värde av döda konstnärers verk. Det mesta av detta mervärde och vinster går direkt ner i fickorna hos säljare och ägarna av auktionshusen, inte tillbaka till konstnärerna. Upphovsrätten upphör att gälla 70 år efter konstnärens död då den så kallade följerätten avslutas.

SAMLARE SLÅSS OM toppobjekten. Av de högsta auktionspriserna för konst har elva uppnåtts efter år 2008, samma år som fi-nanskrisen i USA startade. För gemene man kan utvecklingen sakna logik, som om konstmarknaden existerade i ett parallellt universum långt från krisens Grekland och krisande banker i Spanien. Nytt inom branschen är att det strömmar till nya och mycket förmögna aktörer från Ryssland, Kina, Mellanöstern och Indien. De söker efter nya toppobjekt, ofta till sina privata samlingar.

PÅ DE STÖRRE auktionshusen, Christie`s och Sotheby`s, slås ofta rekord på rekord. 2012 såldes en av de fyra ver-sionerna av Edvard Munchs ”Skriet” för 119,9 miljoner dollar, det högsta priset som betalats för ett konstverk på auktion. Sotheby`s i London kunde samma år notera att deras sommarauktioner inbringade 268,8 miljoner brit-tiska pund, en ökning med 13 procent jämfört med 2011. Christie`s kunde under årets första månader notera

en global försäljning på 2,2 miljarder brittiska pund, det högsta belopp någonsin inte bara i auktionshusets histo-ria utan på auktionsmarknaden som helhet.

KONST BETRAKTAS SOM lätt att snabbt omsätta i pengar igen och det är de stora namnen som glimmar mest; Mark Rothko, Picasso, Vincent van Gogh, Andy Warhol, Jackson Pollock och vår egen Anders Zorn. På tal om Zorn så sålde Stockholms auktionsverk akvarellmålning-en ”Sommarnöje” från 1886 för 26 miljoner i våras. Ut-

ropet var satt till 8-10 miljoner, vilket snabbt överträffades. Köparen fanns inte i lokalen, utan på telefon. Priset höjdes med en miljon i taget och flera budgivare hängde med länge.

KONSTNÄRSALLIANSEN föreslår nu att re-gering och riksdag skyndsamt ska se över förslaget i syfte att öka ersättningen till konst-närerna. Vi föreslår att en avgift om 3 procent i domaine public avgår till en gemensam fond. En dylik reform av detta slag blir efter den individuella skyddstidens (följerätt) slut en gemensam resurs för levande och verksamma

konstnärer. De resurser en sådan reform skapar kan naturligtvis användas på fler områden. Denna konstnärs-politiska förstärkning kan exempelvis komma att utgöra ett stöd till nu aktiva konstnärer och till pensionsförstärk-ningar år äldre kolleger. 1962 framlades ett sådant förslag av den då Västtyska regeringen, men genomfördes aldrig. Förslagsvis inrättas en ny statlig fond, alternativt att ersättningen handhas av statliga Kulturrådet eller Konst-närsnämnden som då kan reglera ersättningsreformen vad gäller kriterier och regler för ersättning och utbetal-ningsvillkor med mera.

Tony Roos, förbundsordf.Konstnärsförbundet Alliansen (KFA)

Den sammanlagda årliga omsättningen beräknas uppgå till SEK 1,5 miljarder under 2014. Lauritz.com är Nordens största auktionshus. 1999 blev Lauritz.com världens första traditionella auktionshus att helt övergå till nätauktioner. I dag sysselsätter företaget ca 260 medarbetare.

Omsättningen har vuxit från 24 miljoner SEK år 2000 till 867 miljoner SEK under 2013. Lauritz.com har över 1,2 miljoner registrerade kunder och cirka 130 000 besök per dag på webbplatsen och i appen. Besökarna kommer från 200 olika länder. Bukowskis uppvisade en stor

auktionsomsättning för koncernen på 589 miljoner kronor 2011 och en netto-omsättning på 173 miljoner. Fine Art-omsättningen är dubbelt så hög som närmaste konkurrent i Sverige. Om vi exemplifierar med svenskt modernt måleri från förra året, var Bukowskis exakt dubbelt så stora som närmaste kollega.

””Vi föreslår att en avgift

om 3 procent i domaine

public avgår till en gemensam

fond.”

FAKTA: Vad omsätter auktionshusen?

Nr 1, 2015 Artär 15

I regeringens vårbudget presenterades satsningar som ska stärka förutsättningarna för kreativitet, delaktighet och mångfald i Sverige.

Bland annat vill regeringen öka anslaget till Skapande skola, ta fram en nationell biblioteksstrategi samt påbörja en omfat-tande utbildningsinsats om rasism. - Det här är en budget som innebär mer kultur för fler. I verkligheten inne-bär det här att fler barn och unga får en chans att möta kultur tidigt. Biblioteken får det erkännande de förtjänar och vår-budgeten innebär också att den regionala kulturen får tillbaka de resurser som för-svann i höstas, säger kultur- och demo-kratiminister Alice Bah Kuhnke.

REGERINGEN FÖRESLÅR ATT anslaget till Skapande skola ska öka med 10 miljoner kronor för 2015. Denna satsning ska gå till professionell kulturverksamhet i för-skolan. Genom att bygga ut satsningen till att också omfatta förskolan skapas för-utsättningar för professionell konstnärlig och kulturell verksamhet för de yngsta barnen. Regeringen bedömer att anslaget bör öka med motsvarande belopp under 2016-2018.

STATENS KULTURRÅD och Statens konstråd får sammanlagt 2 miljo-ner kronor för att för-breda en kultursatsning i miljonprogramsom-råden. Regeringen vill därefter utveckla sats-ningen med totalt 170

miljoner kronor under 2016 till 2018. Tillgången till kulturell verksamhet och en stimulerande livsmiljö är avgö-rande både för vårt välmående och de-mokratiska deltagande. Satsningen ska bland annat stödja kulturella initiativ från lokala civilsamhäl-lesorganisationer som vill engagera sig i utvecklingen och den konstnärliga ge-staltningen av sitt närområde.

REGERINGEN FÖRESLÅR OCKSÅ att an-slaget till regional kultursamverkan höjs med 15 miljoner kronor. Regeringens ambition är att kulturen ska nå fler i hela landet och vara mer jämlik. Där spelar den regionala kulturen en viktig roll. Kultursamverkansmodellens syfte är att ge ökat genomslag för regionala prio-riteringar och variationer, samt främja samverkan mellan statliga, regionala och lokala aktörer.

Red.

Regeringens vårbudget stärkte kulturområdet

Statens konstråd får skarp kritik för att favorisera Stockholmsgallerier.

Under 2012 gick 87 procent av den totala budgeten för konstinköp till gal-lerier i Stockholm, enligt uppgifter i Syd-svenskan. Statens konstråd ansvarar för inköp av konst till offentliga miljöer och institutio-ner. I år är myndighetens totala budget 33 miljoner kronor. Men enligt gallerister i Malmö och Göteborg används den del

av budgeten som går till konstinköp till övervägande delen till köp från gallerier i Stockholm. ”Av konstrådets inköpsbudget 2012 gick sex procent till inköp i Malmö, 7 procent i Göteborg och resten i Stock-holm. Det är hårresande”, säger Claus Leger på Galerie Leger i Malmö. I Göteborg har flera gallerier skickat en gemensam skrivelse till Statens konstråds chef Magdalena Malm för att protestera mot favoriseringen av Stock-holmsgallerierna.

Kritik mot statens konstinköp

800 000 kronor för konstinköp i GöteborgAnslaget för konstinköpen till kom-munens konstsamling är 800 000 kronor per år. De som köper in kon-sten är en representant från Göte-borg Konst samt två konstkonsulter. Konstkonsulterna är aktiva konstnärer och har uppdraget som konsult i minst 6 månader och max i 1 år. Vid konstinköpen följer Inköps-gruppen de riktlinjer som är antagna av Kulturnämnden 2005. Enligt riktlinjerna ska konstinköpen spegla ett så brett spektrum som möj-ligt, så som skulpturer, reliefer, objekt, teckningar, grafik, keramik, textil, foto och glaskonst. Syftet med den inköpta konsten är att den skall brukas och placeras ut i ett sammanhang. De som köper in konst just nu är Gunilla Fredriksson, Brita Bahlenberg, Torbjörn Damm, Suzanne Öhlén, Camilla Lengstrand, Cecilia Hjelm och Marie Bondesson.

Sveriges Konstföreningar arrangerar stor konferensSveriges Konstföreningar bjuder in till konferensen Konst i arbete på Arbetets museum i Norrköping mellan den 21 och 22 november 2015. Konferensen handlar om relationen mellan konsten och arbetslivet i ett nutida och histo-riskt perspektiv. Varför bör det finnas konst på arbetsplatsen och vilka politis-ka ideologier har tidigare legat bakom konstens integration i arbetslivet? Rap-porter från konstnärer och konstför-eningar som verkar i ett arbetsliv i för-ändring varvas under konferensen med performativa inslag, historiska utblickar och teoretisk fördjupning. Till konferensen kommer konst-föreningsledare, experter på arbetets filosofi och idéhistoria, representanter från näringslivet, konstvetare, curators och konstnärer. Priset är 250 kronor för medlemmar i Sveriges Konstföreningar, övriga 300 kronor. I priset ingår förutom konfe-rensen även guidade turer på Arbetets museum, middag på lördagskvällen och lunch och fika på söndagen.

6NO

TISER

16 Artär Nr 1, 2015

6NYH

ETER

Vart tog alla konst-föreningar vägen?

Det svider i skinnet för många konstnärer som har haft nytta av konstföreningarna. Sedan några år är det väldigt tyst från de forna konstklubbarna. Minst hälften av de som existerade år 2000 har lagts ner.

Artär har frågat Sveriges konstföreningar med säte i Malmö som organiserar lan-dets aktiva konstföreningar på företag och myndigheter, vad det hela beror på. Inte helt oväntat svarar Mathias Jans-son att det beror på olika anledningar, så som omorganisationer, nedläggningar av företag, minskad tid för aktiva och att de äldre medlemmarna pensionerats. – Det handlar mer om att företag försvinner och ett minskat intresse från företagen att stödja föreningarna med tid och pengar. Under 2011 köpte förening-arna konst för 70 miljoner kronor.

UNDER 2014 STARTADE man projektet ”Den nya arbetsplatskonstföreningen” som nyligen avslutades i början av 2015. Mer om detta projekt finns att läsa på Sveriges konstföreningars hemsida: www.sverigeskonstforeningar.nu. Tanken är att samla upp idéer och visioner från konst-

föreningar och konstnärer för hur man kan arbeta i framtiden för att vända den negativa trenden. – Vi har även beviljats medel från Postkodlotteriets kulturfond för att under 2015 och 2016 utveckla projektet med bland annat en konferens i november. Arbetslivet och samhället har föränd-rats en hel del de senaste åren, vilket ska-pat stora utmaningar för föreningslivet i allmänhet och kanske framför allt inom kulturområdet.

TOTALT 473 AV SVERIGES konstförening-ars 815 föreningar finns på arbetsplatser. De totalt har 173 000 medlemmar. – Det är en folkrörelse av konstin-tresserade som finns på alla former av företag, säger Sveriges konstföreningars informatör Mathias Jansson. Första arbetsplatskonstföreningen startade i Göteborg. Konstföreningarna på arbetsplatser har sänkt tröskeln till konstvärlden sedan 1940, då den första bildades på en fabrik i Göteborg. Konst-intresset var stort och många fler fören-ingar bildades innan kurvan dök. Bara från år 2000 har antalet mer än halverats.Att förmedla konst mellan publik och konstnärer, utan mellanhänder, har också hela tiden varit viktigt. Det sker genom

utställningar och konstlotterier. Förutom kunskaper om konst och konstlivet kan föreningarna alltså förmedla konst till medlemmar som de i sin tur kan placera på väggen där hemma.

Red.

FAKTA: Föreningarnas historia1940 bildades Sveriges första arbetsplatskonstförening. Under 70-talet hade nästan varje företag en konstförening. Att köpa in och visa konst av bra kvalité för sina besökare och anställda var ett sätt att visa omvärlden att man inte bara tänkte på pengar utan även hade en attraktiv företagskultur. I dag måste man gå till vårt grannland Norge för att hitta företag som ser konsten som en viktig del av sin företagsprofil.

Bankens Föreningen tillhör en av de mest aktiva, mycket tack vare bankledningens engagemang.

Handelsbanken har en mycket livaktig konstförening, uppdelad i en sektion för konsthantverk och en för konst. Lampor, skulpturer, skålar och andra vinstlotter ur de regelbundna lotterierna står utställda i montrar på huvudkontoret i bankpalatset vid Kungsträdgården i Stockholm. Förra året handlade Handelsbankens tvådelade konstförening konst för totalt

2,6 miljoner kronor. Medlemsantalet är 6 000 anställda utspridda på kontor över hela landet. Medlemsavgifterna gav 1,7 miljoner kronor i fjol och banken sköt till 1,2 miljoner. För ovanlighetens skull är det inte bara bankens fotfolk som lägger vikt vid en konstförening. – Konstföreningen är inte den enda, banken har även föreningar för idrott, jakt och fiske, foto och ridning. Två gånger per år lottas den inköpta konsten ut. Inköparna går ofta på vernissage. De enskilda verken köps för allt mellan 1000 kronor och 35 000 kronor.

Konstföreningen handlar inte enbart om lotterier. Medlemmarna, som betalar 23 kronor i månaden för att vara med, bjuds också till guidade visningar till de större museerna och konsthallarna i Stockholm. Konstföreningen köper in ungefär 250 verk om året, både av etablerade konst-närer och unga förmågor. Förutom be-sök på gallerier handlar föreningen direkt från konstnärer och från konstskolors elevutställningar.

Red.

Handelsbankens konstförening går emot nedläggningstrenden

Nr 1, 2015 Artär 17

Höjd 119 mm - Bredd 98 mm 1/4 sida svart-vit 500.- Artär

”Diana-mitt i prick” Samlingsutställning

Konstmuseet vid Tartu Universitet Estland5 - 19 november 2015

Hittills!24 Utställningar, 1089 Verk, 125 Konstnärer,

18 Natiionaliteter, 5 Länder, 15 Platser

www.artnetco.eu+ Separatutställningar öppna för ansökan

GALLERI IKONST i KVARNBYN

Litet galleri att hyra veckovis för utställningar

Kvarnbygatan 4 i Kvarnbyn / Mölndal.1 000 kr/vecka, ca 20 kvm

0705-26 73 14

Konst och Musik i Katakomberna i Kvarnbyn ...Jazz, kammarmusik, konst och

nyskapande musik under hösten 2015.Götaforsliden 13 i Kvarnbyn / Mölndal

Biljettbokning 0705-26 73 14 Läs mer på facebook.com/irenkultur ARR. Kulturföreningen I Ren Kultur

TRYCK TILL, NU ?!Vi trycker alla typer av konsttryck ex.böcker, biogra�ier, offset lithos, af�ischer, vernissagekort, konst-

kort, vykort, visitkort mm.

Förstklassiskt tryck på �in kartong !!

Prisex. för vernissage-/konstkort A5, 1500 ex är 1995:-

Prover sänds på begäran.

TEMANG ART MEDIAwww.temang.se

Askims Ind. väg 1 A, 436 34 AskimTel. 031 - 68 46 25

e.mail: m_art.temang@yahoo.se

Vi ger även ut konstguiden ”Konst i Göteborg” 2 ggr per år.

www.temang.se/konstguiden

Ingela Gardner Sundström (M) i Österåker beställde en oljemålning av sig själv för 30 000:-.

– Det här saknar motstycke. Det var ingen blygsam avtack-ning. Det finns inga rimliga proportioner på hur avtack-ningen gick till, säger Ann-Christine Furustrand (S) som kräver att Österåker tar fram riktlinjer för avtackningar. Både SVT:s ABC och tid-ningen Mitt i Södra Roslagen rapporterar om kalaset som gick av stapeln i januari 2011.På festen deltog 180 personer, bland annat moderaterna Fi-lippa Reinfeldt, Per Unckel och Sten Nordin. Ingela Gardner Sundström skulle avtackas efter 14 år somkommunalråd. Festen ägde rum på Berga-teatern och bara dekorationerna till kalaset gick loss på 140 000

kronor. Vinnotan blev däremot låg och stannade på 960 kronor. Kommunstyrelsens nya ord-förande, Michaela Fletcher Sjö-man (M), säger att det är bruk-ligt att tacka av politiker och att kommunen har låga kostnader för representation. – 145 000 kronor hade bud-geterats. Om den summan har överskridits måste vi undersöka saken vidare, säger hon. Ann-Christine Furustrand ställer sig undrande till vilket slags kalas det blir när Ingela Gardner Sundström lämnar politiken helt, eftersom hon är kvar som ordförande i kom-munfullmäktige. Porträttet som Ingela Gard-ner Sundström beställt står ännu i ett förråd. Men hon säger till Mitt i Södra Roslagen att porträttet ”är ett led i ett beredningsarbete”. Möjligtvis ska man i framtiden skapa ett galleri med porträtt på tidigare

Kalas för politiker kostade 250 000:-kommunalråd. På frågan om vad väljarna kan tänkas säga när politiker-arvodena höjs och det festas för flera hundra tusen svarar Michaela Fletcher Sjöman:

– Väljarna har valt mig och Moderaterna för att vi vill göra Österåker till bästa skolkom-mun.

Red.

18 Artär Nr 1, 2015

MED

LEMM

AR

NA

Niklas FännickKonstsmed, Göteborg

Anja Keskinen ReuterswärdSkulptör och bildkonstnär, Haninge

6

”Jag är tacksam mot Gud Fader för att han ständigt låter mig begå upphovsrätts-brott mot hans offentliga gestaltningsar-beten; och för att han låter mig efterapa hans konstruktioner och materialval, helt gratis. Det är fantastiskt generöst.”

Niklas Fännick job-bar i natur, med

djurs liv

som utgångspunkt. Hans verk är som oftast naturavbildningar i arte povera-stil. Han vill att konsumtionssamhäl-lets refuserade bitar skall ta plats i det konstnärliga uttrycket utan att anpassas eller modifieras allt för mycket. En viktigare del i skapandet än skapandet självt är sökandet. Han väntar hellre in passande delar länge, än modifierar och tvingar in bitar där de naturligt inte passar in i uttrycket. En grund-

devis i hans arbete är att tanke, estetik och process skall vara hållbar och genomtänk. – Jag föredrar begränsningen framför friheten, eftersom be-gränsningen föder kreativitet. Niklas Fännick är utbil-dad inom konstsmide vid

vad som nu är en del av Mittuniversitetet

och under en konstsmi-desmästare i Västsve-

rige. Fännick har haft ett antal separata utställningar på svenska museer och

arbetar mycket med offent-lig miljö. Han finns repre-

senterad i flera svenska kommuner och kyrkor,

men även i kom-muner utomlands.

Just nu arbetar han med en

utsmyckning åt Stenung-

sunds kom-mun.

Mitt intresse för konst började tidigt. Min mor ritade underliga figurer i si-

luetter som har inspirerat mig hela livet. Gåramålaren på den sydkarelska lands-bygden, där jag föddes, fascinerade mig. Han målade inte som det såg ut tyckte jag som femåring och påpekade detta till honom ståendes vid hans staffli på den grönskade soliga karelska landsbyg-

den… Men han fick ju inte betalt för att måla äppelträden, utan bilden på huset, så han gjorde äppelträdet mycket mindre enligt mitt tycke. Målningen pryder väg-gen i mitt föräldrahem fortfarande och ger mig en känsla av välbehag av den soliga sommardagen. Under gymnasietiden i Lappeenranta deltog jag i en konstnärsgrupp. Vi kalla-de oss för klubb Z, modern konstklubb

och lärde oss att använda allt ma-terial vi hittade i vår närhet. I Haninge, söder om Stock-holm har jag numera ateljé/arbets-plats vid Österhaninge kyrka, Gal-leri Kyrkskolan som Föreningen Haninge Konstnärer driver. Jag har haft flera utställningar på olika platser, både i Finland och i Sverige. Jag både målar och håller på med grafiska tryck. Numera har mitt intresse väckts att börja arbe-ta flerdimensionellt, skulptur, olika

material allt från sten till lera. Under åren har jag arbetat med stenskulptur i Portugal, Spanien och i Indien. Framför allt är alabaster ett underbart material att arbeta i. Du kan hitta mig på Facebook under Hälso-konst www.facebook.com/halsokonst.

FOTON: Anneli Hedlund/BILDOGRAFi&FOTOGRAFI, 2013FOTO: Angeliqa Daldorph, AD foto, 2015

Nr 1, 2015 Artär 19

”Med näst intill fotogra-fisk exakthet avbildar

hon dem i olika belysningar. Stenens ytstruktur, varje spricka och vattenblänk i ojämnheterna målar hon med inlevelse och stor teknisk skicklighet.”Så skrev Lass Lassen om mig och min målning redan 1988 då jag hade en ut-ställning i Köping. Jag är född i Tyrolen

Österrike 1946. Jag kom till Sverige

1965 och bosatte mig i Göteborg 1970. Jag växte upp i en konstnärsfamilj. Min mamma var konst-när och hade fått sin utbildning i Roms Konstakademi, pappa var målarmästare och hade dessutom en färg-, kemikalie- och ramaffär.

Redan som barn älskade jag att måla och rita. Mamma och hennes kollegor hjälpte och undervisade mig under hela

min barn- och ungdomstid. Min formella utbildning fick jag i Salzburg under tre år på Färg & Form under Prof. Paul Weber. Jag har också fått privat undervisning av konstnärerna Frieda Novotny (Österrike) och Prof. Josef Stra-chota (Italien). Jag hade min första utställning 1985 och har sedan dess haft fler än 50 separat- och samlingsutställ-ningar i Sverige, Belgien, Österrike, Frankrike och Italien. Jag är med-lem i KFA och Swea Art.

Ingeborg RadlerBildkonstnär, Göteborg

Johanna EngdahlBildkonstnär, Stockholm

Johannas olja- akrylmålning-ar och arbeten på papper och trä spänner från abstrak-

ta koloristiska kompositioner till mer berät-tande tecknade element. Barnbokillustrationer och porträtter framställer hennes personlighet. Traditionella konstnärliga tekniker är det hon arbetar med främst: olja, akvarell, goua-che, teckning (blyerts, kol eller tusch). Johannas intresse för fotografering, kläd-design och måleri utvecklades redan i unga år. Hon hade då ett starkt sinne för konst och hennes behov att uttrycka sig i bild och ord samt i kläddesign/ textilkonst växte med ål-dern. Johanna har deltagit vid olika konstkurser och i grupputställningar tillsammans med andra konstnärer/handverkare i Ryssland, Ukraina och i Mariehamn på Åland, i Sverige och i Italien. Johanna är medlem i bland annat Ålands Konstförening, Ålands Litteraturförening, Su-omen tietokirjailijat ry i Finland och Roslags-målarna, Konstnärsförbundet Alliansen/KFA i Sverige. www.johannaengdahl.com.

Avsändare:ArtärKonstnärsförbundet AlliansenKlippan 18414 51 GÖTEBORG B

ISS

N 1

651

- 846

2 Kursstart 20–50 % rabatt14 september – 30 oktober

Välkommen till Kreatima – mitt i city! Vi säljer nu även leror, glasyrer, ugnar etc. (ingår ej i kampanjen).

Besök www.kreatima.se där du kan handla samt läsa om kampanjer, visningar m.m. Fraktfritt vid köp på webben över 500 kronor. (Gäller ej skrymmande varor eller keramiksortimentet.)

Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 • www.kreatima.se

ELLSINGER& RADLER

Rambutik och ateljé i Göteborg

ER RAMARrambutiken utan gränser

ATELJÉN

Ingeborg Radler

Vi har omkring 250 olikaramlister, ca 50 olikfärgade syra-

fria åldersbeständiga passepar-toutkartonger, glas och bak-

kartong i lager. Dessutom ytterli-gare ca 500 beställningslister.Vi säljer också konst, fotografi

konsthantverk, och posters.

Jan Aqua Ellsinger

Vi utför fotografering, scanning, bildretusch, grafisk formgivningoch originalarbeten samtåldersbeständiga konst- ochfotografiutskrifter.

Telefon: 031-711 95 05Mobil: 0708-11 95 05Mail: aqua@aqua-er.se

Besöks- & PostadressEllsinger & Radler HBAskims Domarringsväg 244436 38 ASKIM

ÖppettiderTisdag till fredag 11 - 18

Telefon till butiken031-711 07 06

BesöksadressHörnet Husargatan och Pilgatan

i Haga.

DigigraphieEPSON

AUTHORIZED LABORATORY

ELLSINGER & RADLER

Beställ KFA:s egen handbok för konstnärer. I den finner du:

Vad som gäller för att starta företag, allt om eko-nomiska regler vid moms och beskattning, material om kommissionsförsäljning, upphovsrättsregler, om A-kassa och arbetsmarknad för konstnärer och om

mönsterskydd och ersättningar.

Pris: 90:- + portoBeställ genom att kontakta kansliet: 0737-07

05 55. Eller e-posta: kansli@konstnarsalliansen.se.

HANDBOK FÖR KONSTNÄRER

MATERIALRABATT För medlemmar på oljefärger och grafikfärgerhos Nyans i Helsingborg.

WWW.NYANSHELSINGBORG.SE 042-32 61 61. 25%