info@sli.se http://sli.se/foretaget

Filmhandledning

AREA 41 KEMINS GRUNDER

12

Filminfo Area 41 Kemins grunder

3: Grundämnen, 05.42 min Målgrupp: från 12 år Ingår i SLI Plus Ingår i serien: Area 41 – Kemins grunder som behandlar utvalda områden i kemi för högstadiets årskurs 7-9 samt för gymnasiets kemi 1 och kan ses som en repetition eller som en introduktion till olika avsnitt inom ämnet.

Grundämnen Filmen ger en introduktion av till grundämnen. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition. De flesta av experimenten som utförs i serien är för farliga utföra i ett klassrum men i denna handledning finns förslag till en laboration som passar filmens innehåll. Till filmen finns även arbetsuppgifter som knyter an till filmens och kursplanen i kemi både i grundskolan och på gymnasiet.

Experimenten 03.20 Koppas reagerar med salpetersyra varvid bland annat lustgas bildas

03.43 Koppar reagerar med zink och värme. Se laboration!

Nyckelord kemi, kemist, grundämne, atom, molekyl, vätgas, molekyl, periodiska systemet, kemiska föreningar, redoxkemi

Kursplan: Kopplingar till Lgr 11 och Gy 2011 finns på den sista sidan i denna handledning.

Målgrupp handledning: årskurs 7-9, gy

Författare: Per Lindgren, Jönköping

info@sli.se http://sli.se/foretaget 2

Filmhandledning Area 41 – 3: Grundämnen årskurs 7-9, gy

Laboration Redoxkemi Hur man kan ”omvandla” kopparmynt till ”silvermynt” eller ”guldmynt”.

Riskbedömning

Natriumhydroxid som används är frätande. Du måste som vanligt ha glasögon på under hela laborationen!

Skulle du få natriumhydroxid på dig så sköljer du omgående med mycket vatten.

Se till att du inte andas in ångorna när du kokar natriumhydroxiden. Det är ohälsosamt och kan upplevas som stickande och irriterande. Du skall arbeta i dragskåp.

Det avfall som du får efter experimentet får inte hällas ut i vasken eller papperskorgen. Det innehåller metalljoner i en basisk lösning. Avfallet lämnas i ett avfallskärl märkt ”zinkhydroxid”. Läraren visar var kärlet är placerat.

Material och kemikalier

2 mol/dm3 natriumhydroxid (NaOH), zinkpulver (Zn), kopparmynt (50-öringar) eller liknande kopparmynt från utlandet, degeltång, pincett, rinnande vatten, gasolbrännare, bägare 100 cm3, mätglas 10 cm3.

Metod

1. Sätt på skyddsglasögonen! 2. Mät i ett mätglas upp 10 cm3 2 mol/dm3 natriumhydroxidlösning. 3. Häll den 10 cm3 2M natriumhydroxidlösningen i bägaren (100 cm3). 4. Väg upp 1 g zinkpulver som du lägger i bägaren med natriumhydroxidlösningen. 5. Ställ bägaren på en kokplatta och låt lösningen koka försiktigt. 6. Lägg i 2 stycken kopparmynt (gamla 50-öringar) eller utländska mynt som är så rena som möjligt. 7. Låt mynten ligga i bägaren ca 1-2 minuter. 8. Lyft upp mynten en i taget med en pincett och spola av dem i kallt vatten. Nu är myntet "förzinkat".

Här slutar du om du vill behålla ett ”silvermynt” annars gå du vidare till punkt 9. 9. Få ett bra grepp om ”silvermyntet” med en degeltång, och håll myntet stadigt över lågan av en

brännare i ca 1 minut. Låt myntet få en gyllene guldgul ton. Du har nu legerat fram mässing. Skölj myntet med vatten noga. Nu ser det ut som ett ”guldmynt”!

info@sli.se http://sli.se/foretaget 3

Filmhandledning Area 41 – 3: Grundämnen årskurs 7-9, gy

LGR 11

Kemi - Centralt innehåll årskurs 7-9 Kemin i naturen

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Gy2011 Centralt innehåll - Kemi 1 (KEMKEM01)

Materia och kemisk bindning

• Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.

Reaktioner och förändringar • Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.

Analytisk kemi Kemins karaktär och arbetssätt

• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.

• Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.