arbetsgruppen mot

BULLER inom verkstadsindustrin Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning

MEDDELANDE

Nr 6/7 81

1977

Lösning av bullerproblem ett verkstadsprojekt •

I

Byggnadsutformning och maskinåtgärder Civilingenjörerna Hans Elvhammar och Lars-Olof Rosell, Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB, Göteborg

D Tillverkning med långa serier bety­der ekonomi men medför samtidigt att stora omställningar av den äldre pro­duktionsapparaten måste göras.

För mindre lagertyper (med upp till 100 mm diameter) har den gamla »stycketillverkningen» vid SKF, Göte­borgsverken, koncentrerats till en enda

, fabrik, den s. k. E-fabriken . Den var tidigare spridd på flera avsnitt. Härige­nom skapas möjligheten till produk­tion i längre serier med de fördelar som minskad genomloppstid och la­gerhållning innebär. Beslutet att bygga E-fabriken fattades år 1969. Produk­tionen omfattar nu fem tillverknings­linjer för lika många olika lagertyper.

Förutom de produktionsmässiga­ekonomiska fördelarna kunde man samtidigt planera för en bättre arbets­miljö med de krav som rimligen kan ställas på en fabrik som byggs för framtiden.

Akustiska mål för E-fabriken Vid projektering av fabriksanläggning­ar bör man även ha målsättningen för arbetsmiljön formulerad så, att arbets­inriktningen och omfattningen lättare skall kunna överblickas och bedömas. Allmänt formulerade önskemål såsom

Vid E-fabriken hos SKF, Göteborg, tillverkas kullager av mindre di­mensioner enligt linje-principen. Man utgår från halvfabrikat (färdiga kulor fås från annan fabrik) och framställer en färdig och förpackad produkt. Varje produktionslinje in­nehåller stationer för svarvning, värmebehandling, slipning, monte­ring, kvalitetskontroll och emballe­ring, dvs. vanliga arbetsmoment inom verkstadsindustrin. De åtgär­der för bullerdämpning, som utförts i denna anläggning, kan därför även vidtas i mindre verkstäder.

Förhållandena vid de aktuella maskinerna och tillverkningsmo­menten kunde kartläggas i äldre fa­briksavsnil!. Bullernivåerna var i allmänhet höga - värmebehand­ling 85-90 dB (A), slipning ca 95 samt nitning och s. k. parning ca 90 dB(A).

I denna artikel redovisas främst de byggnadskonstruktioner, som valts för al! minska spridningen av luft- och stomljud. Vidare behand­las åtgärder på maskinutrustning och fasta installationer samt de re­sultat som erhållits.

... 331.043 624.9 725.4

att lokalerna skall vara trivsamma, än­damålsenliga, estetiskt tilltalande etc. är självklara, liksom att det inte bör bullra från maskinerna.

Den policy som SKF hade för buller­dämpningsarbetet gick i korta drag ut på att produktionsmaskinerna succes­sivt skulle ersättas eller bullerdämpas i egen regi. Däremot skulle åtgärder, som kunde vidtas i bullerdämpande syfte i lokalen, utföras i sådan omfatt­ning som kunde motiveras med hän­syn till de tekniska-ekonomiska förut­sättningarna.

Målsättningen beträffande buller för de olika lokalerna formulerades såsom dB(A)-värden . De lägre riktvärdena för produktionsarean avser nivån med bullerdämpade maskiner eller nya tys­tare maskiner, som i efterhand skall ersätta de äldre.

Typ av utrymme

Produktionsarea (verk­samhetsbuller) Produktionsarea (ven­tilationsbu lIer) Källarplan (maskinut­rymme) Förråd för utbytesen­heter

dB(A)

75-90

70

90

75- 90

Särtryck ur Verkstäderna nr 10, 77, 7977 1

Förmanskontor Verkstad för bänkar­bete Verkstad för verktygs­maskiner El-verkstad Kontroll, ets-, mät­och inställningsrum Verkstadskontor, paus­rum och fackförening Kontor Konferensrum Sjukvårdsutrymmen Vilorum Matsal Omklädningsrum

45 50-60

70-80

60 50

45

40 35

35-40 35 50 55

Fabrikens utformning Grundtanken bakom hela fabrikens produktionslayout byggde på all di­rektkontakten mellan människor och maskiner ej skulle hindras av några väggar eller andra byggnadskroppar, dvs. målet var en helt »öppen » fabrik. Den öppna fabrikshallen medför att maskinutrustning kan placeras om el­ler bytas ut alltefter behov. Servicelo­kaler, förråd osv. har placerats invid ytterväggarna, där även pausrum och kontor är belägna. Av bild 1 framgär hur de olika utrymmena i bottenplanet är disponerade. Vid arbetet med ut­formningen av lokalerna och ventila­tionen har personalens representanter deltagit.

Administration med kontor och kon­ferensrum samt omklädningsrum finns en trappa upp i ett entresol plan, där även personalmatsalen är belägen. I källarplanet under respektive produk­tionsavsnitt placerades hjälpmaskiner och aggregat för produktionsutrust­ningen. Där finns bl. a. reningsan­läggning för slipvatten, svarvspän-

transportör, spånbehandlingsanlägg­ning, luftkompressorer, fläktar, hyd­raulpumpar, kylvätskepumpar och vär­meanläggning.

Byggnadens fasad har liksom inner­väggarna en ca 1,4 m hög sockel,' vit kalksandsten . Detta är konsekvent genomfört för de olika mellanväggar, som finns på bottenplanet. Lokalen får således invändigt ett karakteristiskt ut­seende, bild 2. Flödet för tillverknings­linjerna visas principiellt i bild 3.

Tillverkningsgång Ytter- och innerringen i kullagret svar­vas ur rörmaterial av lämplig dimen­sion och lämpligt material i flerspindli­ga automatsvarvar. Därefter kontrol ­leras ringarna genom automatiska mätmaskiner, varpå det transporteras till härdning i kontinuerliga band ugnar - en ugn för ytter- och en för inner­ringen. Ringarna uppvärms till ca 885" C och behandlingen pågår i ca 20 min. Efter avkylning förs detaljerna i stålkorgar till en avdelning, som f. n. är gemensam för samtliga linjer, där ringarna bearbetas ytterligare med dubbla planslipmaskiner. Från denna avdelning förs detaljerna vidare i kor­gar fram till en matningsstation, där ringarna »häktas» upp på pinnar och var för sig matas lodrätt upp för att slutligen själva av egen kraft rulla vi­dare på lutande löpbanor av stålband, bild 4. Buffertlagerhållningen vid ma­skinerna sker i specialmagasin, där löpbanan helt enkelt lagts i spiral. Ringarnas väg i löpbanorna ti ll de oli ­ka maskinerna styrs och kontrolleras av pneumatiska och elektriska don. I tillverkningslinjen rullar sedan ringar­na till respektive maskiner, som har placerats i operationsföljd.

De sista bearbetningsoperationerna utgörs av slipning och polering av ringarnas kulspår. Flertalet av dessa maskiner är av nyare tillverkning och drivs vanligen med SKF vattenkylda Intraduktmotor, som ger små vibratio­ner och lågt buller. Kontroll av bear­betningsresultat och uppmätning för sortering av ringar i toleransklasser ge­nomförs innan lagren monteras. Rull­kroppar (kulor) och hållare tillverkas inte i E-fabriken utan levereras från tvä närliggande fabriker. Genom ett sinn­rikt system llparaS» ytter- och inner­ringar ihop genom att innerringen mäts, vilket avgör lämplig storlek på kulorna. Därefter väljs en passande Y t­terring med hänsyn ti II föreskrivet spel. För att underlätta påfyllning av kulor kläms ytterringen lätt oval. Efter in­fettning går lagren till olika linjer för skilda packningsalternativ.

Vid den akustiska projekteringen av fabriken behandlades i första hand de fasta installationerna och byggnadstek­niska åtgärder. För att erhålla underlag för dimensionering och bedömning av lämpliga bullerdämpande åtgärder ut­fördes luftljuds- och vibrationsmät­ningar i referensanläggningar i SKF:s fabriker i Göteborg. Dessutom fanns en provlinje i den s. k. D-fabriken, som även utnyttjades som referens för bl. a. bu1!erdämpning av de ultraljuds­tvättar, vilka levererades från Udde­holms AB. Projekteringsarbetet ut­fördes tillammans med personal frän SKF byggnads- och anläggningsav­delning. För byggnadsprojekteringen svarade F. O. Peterson & Söners Arki­tektkontor, Göteborg.

Bjälklag Den akustiska projekteringen startade med grundläggningsfrågorna genom

Bild 7. Layout över E-fabriken SKF, Göteborgsverken. Bild 2. Väggarna mellan verkstadens olika produktionsom­råden är utförda av kalksandsten och glaspartier.

2

,

Bild 3 . Flödesschema över tillverkning en ligt lin;eprincipen . Bild 4 . Löpbanor för transport av ytter- och innerringar.

att olika bjälklagsalternativ (för »ma­skinbjälklaget ' J studerades:

Homogent bjälklag Kupo lbjälklag Enkelspänd platta Kupo lbjälklaget har förstyvningsbal­

kar i bägge riktningarna och är därför det gynnsammaste för vibrat ionsisoler­ing, men tyngre maskiner, som skulle vibrat ionsisoleras, måste placeras in­vid bärande balkar och pelare. Det

. slutliga valet föll sedermera på ett ca 370 mm tjockt platsgjutet bjälklag. Avskiljningsfogar i bjälklaget diskute­rades mellan i första hand svarv- och slipmaskinavdelningarna för att hindra vibrationer att spri das till de känsliga precisionsslip- och polermaskinerna.

Stomljudsspridning Ovanför maskinbjälklaget konstrue­rades byggnaden med ett förtillverkat pelar-balk-system. För att begränsa ljudspridningen i byggnadskroppen, så att inte kontoren på entresolplanet skulle störas av s. k. stomljud från ma­skinerna, placerades de bärande bal­karna i denna del av byggnaden på neoprengummimellan lägg enligt prin-

ciperna i bi Id 5 och 6. Neoprenmel­lan läggen dimensionerades med hän­syn till tyngden som beräknades kom­ma att vila över upplagen i den färdiga byggnaden, dvs. tyngden från golv, väggar, etc. Mellanväggarna på verk­stadsplanet murades på neoprengum­mi underlägg för att hindra stomljuds­spridningen.

Ljudabsorption Vid projekteringen diskuterades ol ika alternativ för »grundabsorptionen» i produkti onsloka len . Oljedimavsätt-ning, brännbarhet, rengöringsmöj-l ighet och givetvis kostnadsaspekterna undersöktes. En mycket v iktig aspekt vid val av konstruktioner är brandför­säkringspremien. Eftersom denna utgift återkommer år från år, bör den givet­vis hållas så låg som möjligt med tan­ke på den dyrbara maskinparken. Vid projekteringen studerades olika alter­nativ för den bärande stommen saml materialva l för väggar och tak. Brand­försäkringspremien räknades sedan fram för de ol ika alternativen och in­gick i underlaget för beslut om lämp­ligt alternativ.

I taket över det utrymme där härd­ugnarna skulle placeras bedömdes ris­ken för kondens av oljedimma så stor, att det var olämpligt med ljudabsorbe­rande material av porös typ. I denna del av taket monterades korrugerad stålplåt. Takytan i övrigt utfördes av 150 mm självbärande armerade träullsplattor som är ljudabsorberande. Väggarna från ca 3,1 m höjd och upp­åt erhöll slutligen 100 mm tjocka Ijud­absorberande träullsplattor. I den transportgång som finns under entre­solplanet (utanför pausrum och verk­stadskontorJ va ldes en takabsorbent av hårdpressad mineralull.

Ljudisolering För dimensioneringen av väggar, föns­ter och dörrkonstruktioner räknade vi med att bullernivån i produktionsloka­len sku lle nå värdet ca 90 dB(A). Detta betyder att, om målet - 40 dB(AJ i kontor, vilorum m. fl. - skull e kunna uppfyllas, erfordrades att byggnads­konstruktionerna dämpade ljudet med minst ca 50 dB(A). Eftersom arkitekten av bl. a. hållfasthetstekniska skäl ville utnyttja kalksandsten, har alla skil je-

3

2 3

bL 4 . -----5

" ,

Bild 5. Princip för stomljudsisolering av balkar mot pelare för entresolplan . I. Betongpelare, 2. minera lullsskivor, 3. övergjutning med betong, 4. bjälk­lagsplatta , 5. betongbalk, 6. neopren­gummi, 20 mm, 7. deta lj se bild 6.

1

\ •

+--5

. ,

Bild 6. Stomljudshindrande styrning av balk en ligt bild 5. l. Betongpelare, 2. mineralullsskivor, 3. betongbalk, 4. Novibra hylselement från Trelleborgs Gummifabriks AB el­ler likvärdig av annat fabrikat , 5. be­tongklack, 6. stå lbult (styrning av balk), 7. neoprengummi.

7 ./ / , / 6

8

Bild 7. Fön sterkonstruktion mellan kontor- paus utrymme och produk­tionsarea, principiellt utförande. I. Fönsterg las, 6 mm, 2. fönsterglas, 4 mm, 3. perforerad plåt 03 clc 5 mm (bockad till U-profi/), 4. karmabsor­ben! av mineralull, 40 mm tjock, 5. karm, 6. drevning med minera lull, 7. fogmassa (icke hårdnande), 8 . vägg.

Bild 8. Ljudsluss mellan produktions- Bild 9. Ljuddämpningsarrangemang med s. k. , baffla r» över slipmaskingrupp. area-pausrum .

väggar mot produktionsarean utförts av detta material. Fönsterpartierna är i rege l alltid en Ijudmässigt svag länk och e rfordrar speciell uppmärksamhet, så att tillräcklig luftljudsisolering er­hålls. De utrymmen, som i detta fall var mest känsliga var pausrummen, som gränsade mot produktionsarea n på markplanet.

För att få e n acceptabel konstruktion valde man dubbla glaspartier med 4-6 mm tjoc ka glas. Avståndet mellan dem är ca 100 mm och utrymmet eme llan försågs i några fall med s. k. karmabsorbent av mineralull. Av bild 7 framgår princ iputfö ra ndet av den ak-

4

tue IIa fön sterkonstrukti onen. Dörrarna ä r också ofta en svag länk,

speciellt måste pa ssform , tätningar vara noggranna, eftersom even tuell a läckor äventyrar ljudiso leringen . I de t aktue lla fall e t valdes till pausrummen en ljudklassad 34 dB:s dörr med dubbla tätnings li ster. Fö r att erhå lla en säker lösning har man va lt Ijudslussa l­tem ative t med en sådan dörr och en enkelotätad inne rdörr på 1,5 m av­stånd, b ild 8 . Tyvärr bedöms detta för­faringssätt ofta vara a lltför hindrande och besvärande och används därför sällan . ljudreduktioner på 40-50 dB (A) kan uppnås med relativt stan-

dardbeto nade lösninga r, som dess­utom kan bli al lmänt tekniskt tillförlit­liga p. g. a. sin enkla konstruktion.

ljudavskärmningar Service- och verkstadsutrymmen Service- och reparati onsverkstäderna avsågs från början bli inrymda i pro­duktionsarean. Men eftersom målet var att få en ' bättre ljudmiljö, så att telefonkonversa tion och allmänna in­strukti o ne r skulle kunna ske utan kraf­tigt bakgrundsbuller, byggdes täta skärmväggar ca 3,1 m höga mellan aktuella lokal er. De uppfördes av 1/2-sten s kalksandsten me d glaspa rtier,

J

)

som har till uppgift att upprätthålla , närkontakten , mellan de olika enhe­terna . Därigenom ska ll personalen i de oli ka avdelningarna inte känna sig iso­lerade från varandra. Taket ovanför väggarna är ljudabsorberande, vi lket är en förutsättning för att väggen skall få avsedd ljuddämpningseffekt.

Bullersamma maskiner I ett tidigt skede uppmärksammades de mycket bullersamma plan- och rundslipmaskinerna, som normalt avger ca 98 dBIA) på , m avstånd. Vid det s. k. grovskäret är bullernivån ännu högre.

Det uppgavs vid projekteringen att dessa maskiner senare skulle ersättas med nyare och tystare utrustning. För att inte störa den övriga personalen beslutades att maskinerna skulle pla­ceras i en särskild del av lokalen, bild " som omgavs av ljudavskärmande vägga r (uppförda av 112-stens kalk­sandsten och glaspartier) i en lighet med den övriga interiören i fabriken. För att förbättra ljudabsorptionen inne i inbyggnaden monterades ljudabsor­berande rambafflar i väggens överkant ca 3,1 m över golv, bild 9.

Genom att välja , bafflar>, för till­skottsljuddämpn ing erfordrades inga förändringar hos den va lda lösningen för ventilationen av lokalen . Baffel­tätheten är ca 1 st./m2 takyta och baff­lama kan placeras förskjutna till var­andra . I detta fa ll utfördes den bärande konstruktionen för bafflarna av fack­verksbalkar av stå l, som vilar på väg­gen. På denna i sin tur vilar RHS-profi­ler 50 x 50 x 2 mm, där bafflarna slutl igen hängs med en S-formad krok. Transportöppningarna i väggen täcks av genomskinliga plastdörrar. Ringar­na transporteras i korgar med hjälp av truckar.

Synpunkter på byggnadsplaneringen Vid projekteringen av byggnaden har det varit möjligt att vidta åtgärder för att hindra spridningen av luft- och stomljud i de allra flesta fall. Detta är en väsentlig förutsättning för ett gott slutresultat av bullerbekämpningsarbe­tet.

Det är eme llertid också nödvändigt med direkt Ijudalstringsminskande in­satser på maskiner och utrustning. I fortsättningen visas vad som uppnåtts i detta avseende.

Ventilationssystemen Det finns två olika venti lationssystem i fabriken - ett för lokalventilationen och ett för maskinerna med punktut­sug för svarvar, slipmaskiner, poler-

Bild 10 . Ventilationsöppningar för tilluft i golv.

maskiner etc. Systemen är naturligtvis helt separerade från varandra. I första hand behandlas här lokalventilationen eftersom den är okonventionellt upp­byggd.

Tilluften blåses in i rörkällaren un­der produktionslokalen med fem myc­ket stora radia lfläktar, va rdera med flö­det 130 000 m3 / h. Vin tertid uppvärms luften med värmebatterier. Den leds till produktionsarean genom ca 7000 hål i bjälklaget. På bild lOvisas dessa hål (0150 mm) i golvet innan maski­ner och övrig utrustning monterats i byggnaden.

Ca 25 % av hålen kan sättas igen utan att lokalens ventilation allvarligt försämras. Luften evakueras genom 29 takfläktar jämnt utspridda över fabriks­hallen. Av bild" framgår principlös­ningen för ventilationssystemet. För att inte tilluftsfläktarna skall ge besväran­de buller har de ljuddämpats med en ljudabsorberande ,kammare, enligt principen bild 12.

I , kammaren , vilken är uppbyggd av '00 mm tjock mineralull som skyd­das av galvaniserad perforerad plåt o 3 triangeldelning e/c 5 mm, omlän­kas luften två gånger innan den slutli­gen blåses ut i rörkällaren. Med denna ljuddämpningsanordning är det över­flödigt med separata ljuddämpare för varje enski lt inblåsningshål i bjälkla­get. Av fotot, bild , 3, framgår fläkt­kammarens slutl iga utförande.

Frånluften evakueras av fläktar som sitter i taket ovanför produktionsav­snitten. Fläktarna har också ljuddäm­pats med en ljudabsorberande kam­mare uppbyggd efter samma princip som tidigare nämnts, dvs. mineralull och mekaniskt ytskydd. Vidare har man monterat en ljudabsorberande

skärm framför fläktens sugöppning mot lokalen, bild' 4. Det praktiska ut­förandet framgår av fotot, bild' 5, som visar ljudskärmen sedd från golvet.

Bullernivån från lokalventilationen är låg. På golvet rakt under en av från­luftsfläktarna är den ca 58 dB(A), vil­ket är representativt för den allmänna ljudnivån från ventilationen. Vid svar­vama är bYlllernivån från maskineva­kueringen ca 5 dB(A) högre än den ordinarie ventilationen, dvs. ca 63 dBIA).

Hjälpmaskinutrustning All hjälpmaskinutrustning, förutom skyddsgasan läggningen för härdugn­arna, har av bl. a. bullerskäl förlagts till särskilda utrymmen i källarplanet i anslutning till rörkällaren. Där vis tas normalt ingen personal.

Spånbehandling Från svarvarna transporteras spånen och skärvätskan ner i rörkällaren och förs vidare med en kedjetransportör till en i källaren centralt placerad helauto­matisk spånbehandlingsan läggning, där spånen separeras från skärvätskan som åter leds ut till svarvarna. Spånen krossas och transporteras till järnvägs­vagnar och levereras till stålverken för omsmältning. Bullret invid separati­onsutrustningen är ca 85 dBIA) och har utpräglat lågfrekvent karaktär.

Hydraulpumpar

De flesta slip- och polermaskinerna er­fordrar hydraulik för sin funktion, t. ex. för matningsrörelser. För att undvika bullerstörningar vid produktionsmaski­nerna har man centralt placerade hy­drau lpumpar i separata maskinrum, som är belägna i källarutrymmena. Be­roende på oljebehovet kopplas auto-

5

l' n

l' n l'

n

IN l' l' l' !Ii . \0' I I I'

'r ffi I Iii I l OO(I.LV(NT llATION

t t l' - [1 -

~ i: ~. ~

+ + + + + + + + I .~ -" lJö, H Ii I II I I l l i l I I I I l I -~ Jr ,. I i

Bild 11 . Flödesschema över ventilationssystem i lokalen och för maskinerna,

~ '/1 '/1 1 ,/

6

Bild 12. Ljudabsorberande " kammare" för tilluftsfläktar uppbyggda av: l. Tilluftsfläkt, 2, skyddsgaller, 3. 1 mm tjock tät stä/pIJt, 4. 100 mm mineralull med stapelfiber, 5, perforerad plJt 036clc 5 mm, 6. vibrationsdämpare.

matiskt flera pumpar in. Ljudnivån i ett dylikt hydraulrum är 92 dB(A).

Tryckluftskompressorer De flesta poler-, slip- och förpack-

Bild 13. Ljuddämpare för tilluftsfläk­tarna sedda frJn utloppsöppningen.

6

ningsmaskinerna erfordrar tryckluft för sin drift. Den levereras av centralt pla­cerade centrifugal kompressorer. Även dessa står av bl. a. bullerskäl uppställ­da i separata maskinrum i källaren .

Bild 14 . Ljuddämpningsanordningar för fdnluftsfläktarna . l , Fdnluftsfläkt, 2. sugkammare (enl. bild 12), 3. yttertak, 4. ljuddämpare (bild IS ).

1 t~=~ ®

Bullret på 1 m avstånd från maskiner­na är ca 95 dB(A). Frän kompressorer­na går ett rörledningsnät ut i källaren och förgrenas till betjäningsställena .

5kärvätskepumpar

Skärvätskepumparna för svarvarna har pä liknande sätt placerats i separata maskinrum i källaren .

Vid mätningar invid dessa pumpar konstateras att även om tryckstegring­en hos dessa är moderat (ca 1 MPa) räder en Ijudnivä pä 91 dB(A). Detta motiverar mycket väl ett separat, ljud­isolerat maskinrum även för denna typ av utrustning. I källaren har man vi­dare placerat huvudparten av de elek­triska installationerna, dvs. transforma­torer, ställverk och elcentraler.

Vid den valda lösningen med en servicekällare under produktionsarean har man undgätt många bullerproblem i verkstaden. Dessutom underlättas möjligheterna att enkelt dra fram erfor­derliga el-, tryckluft- och hydraulled­ningar till resp. maskin. Likasä förbätt­ras ätkomligheten vid felsökning och flexibiliteten blir stor när det gäller att placera om maskinutrustningen i verk­stadsplanet. Fördelarna är uppenbara och resultatet blir en ändamälsenlig och prydlig planlösning.

H,anteril)gssystemet I de äldre fabrikerna transporterades ringarna i plåtl ådor, ca 300x300x 500 mm. M ycket buller uppstod säväl vid tömning av de tunnväggiga lå­dorna som vid päfyllning. Lådorna hanterades ocksä ofta för hand, vilket var ett tungt och påfrestande arbete.

Inmatning Slipmaskinerna matades tidigare med ett s, k. uppfordringsverk, vilket enk­last kan beskrivas som en slags kedje­transportör som »grävde» upp ringarna frän en läda och släpade dessa uppför ett lutande plan. Vid toppen på detta föll sedan ringarna ner i en plåtränna som ledde in i maskinen,

Uppfordringsverken matade oftast upp sä mänga ringar, att de överflö­diga måste ledas tillbaka till uppsam-

Bild 15. Ljuddämpare för frJnlufts­fläktarna ,

)

lingslådan . M ycket kraftigt buller upp­stod vid uppfordringsverken , när ring­ar föll ner i lådan. Ljudnivåer omkring 95 dBIA) på 1 m avstånd var inte ovanliga i de äldre an läggningarna.

Bullerdämpning av dessa uppford­ringsverk har berörts i Arbetsgruppens meddelande nr 11 , 1974.

I E-fabriken har hela transportsyste­met förändrats för att bli tys tare - men framförallt för att ge automatiserad transport och buffertlagring. Visserli­gen förekommer transport fortfarande i lådor men dessa är mycket större och har näts idor. Därför erfordras lyftan­ordn ingar och de tunga manuella lyf­ten har eliminerats.

De gamla uppfordringsverken har ersatts med stora , plåtbingar» i vilka ringarna töms från en låda med hjälp aven truck, vilket ger kraftigt men bara kortvarigt buller under själva tömningen. Ringarna matas sedan ut i botten på bingen till en kedjetranspor­tör som , lyfter upp ' dem till en lu-

l tande löpränna där de får rulla i väg till de aktuella maskinerna, bild 16.

För att minska bullret och mildra stötarna vid påfyllning av ringar har , bingen , invändigt försetts med be­läggning av ca 10 mm tjockt slit­gummi som skruvats fast i lådans bot­ten och sidor. Bullret från detta upp­fordringsverk är så lågt att det ligger under bakgrundsnivåerna från övriga maskiner. De nya verken måste därför betraktas som mycket tysta - ljudnivå under 85 dBIA).

Ri ngarna »bufferteras , bl. a. genom att löprännan lagts i sp iral. SpiraIfor­men orsakar även en viss uppbroms­ning av ringarna. Genom denna mild­ras stöten som uppstår när en ring kol­liderar med still astående ringar, varvid det uppkommer betyd ligt lägre buller.

Utmatning För utmatni ngen från de stora center­lesslipmaskinerna utnyttjas bandtrans­portörer från vilka ringarna får falla ned i korgar. Från va rje transportör faller ringen dock först genom en sinn­rikt utformad låda där fallet bromsas i flera steg. Transportörens höjd justeras också automatiskt efter fy ll nadsgraden i korgen. Anordningen beskrivs i detalj i Arbetsgruppens meddelande nr 11 , 1974.

Det allmänna intrycket av han te­ringssystemet med löprännor är att lju­det från de ständiga kollisionerna mel­lan rin garna trots allt är irriterande. Ef­tersom det finns en mångfald kolli­sionspunkter bestäms bakgrundsbul lret helt av dessa stötljud som är starkt klir­rande. Bakgrundsbullret intill rännorna varierar mellan 82 och 86 dBIA). Enda sättet att komma tillrätta med detta

Bild 16. Uppfordringsverk för ytter- och innerringar. l . Löpränna, 2. lagerring, 3. plaslklack, 4 . drivkedja , 5 . uppsam/ingslJda (se ~~ln ~

prob lem torde vara att bygga in buf­ferlmagasinens kollisionszoner, vilket dock kan ge praktiska svårigheter.

Bullerdämpning av produktionsutrustning

Härdugnar

I de äldre avdelningarna, där härd­ningen tidigare utfördes, va r den all­männa bakgrundsbull ernivån från härdugnens fläktar och brännare ca 85 dB(A). Den nya linjetillverkningen led­de ti II krav på effektivare och säkrare härd- och värmebehandlingsugnar, vi lket medförde ändringar av konstruk­tion och utförande. Detta innebar att bullernivån från dessa enheter kom att ligga ca 10 dB(A) lägre än vid de gam­la ugnarna.

Slipmaskiner

I den nya E-fabriken finns cen terless­slipmaskiner som ej har bullerdäm­pats. Dessa har därför placerats i en sä rski ld del av fabriken, (se ovan), som utformats för att hindra spridning av buller t ill den övriga loka len.

Vidare finns äldre slipmaskiner som ljuddämpats bl. a. genom att de för­setts med en huv över drivmotor och slipställe. Åtgärderna på dessa maski­ner har närmare behandlats i Arbets-

Bild 17. Invändig slitgummibeläggning i uppsamlingslåda för uppdordrings­verk .

gruppens meddelande nr 9, 1973. Nya maskiner har också insta llerats. Dessa är SKF-tillverkade och från början ljuddämpade av till verka ren och för­sedda med effektiva avskärmningar som också hindrar oljestänk och ut­släpp av skärvätskedi mma. En del av slipmaskinerna är försedda med SKF­til lverkade vattenkylda intraduktmo­torer som utnyttjas vid slipning med mycket högt varvtal, ca 6000 r/min. Elmotorn har små vibrationer och mycket låg Ijudalstring. Enbart motorn ger ljudnivån 70 dBIA) på 1 m avstånd vid 5800 r/min.

7

Paketering-kontroll-montering De maskiner, som används vid kon­trollrnätstationer för ringar för monte­ring av kullagren (5. k. parningsmaski­ner) samt paketering, drivs och styrs oftast av tryckluftsutrustning med ex­empelvis cy lindrar och ventiler.

Vid sidan av buller från stötar och hantering av ringarna dominerar i des­sa maskiner bullret från pneumatikut­loppen i form av kraftiga blåsljud.

Det finns flera olika metoder för att hindra uppkomsten av detta buller. Utöver de mera standardbetonade sin­termetalldämparna används här speci­ellt anpassade lösningar, där den allra enklaste va rianten består aven klen plastslang som ansluts till det aktuella pneumatikutloppet. Slangen har stop­pats genom ett av de ca 7 000 hål som finns i golvet för ventilationen. Det fö­rekommer ofta att flera utlopp anslutits till en gemensam slang som letts ner genom golvet.

I apparatskåp för ventilcentraler har insidan försetts med ljudabsorberande klädsel av skumplast intill utloppen. Det högfrekventa bullret från pneuma­tikutloppen absorberas till stor del inne i skåpet och man får i allmänhet fullgod dämpning med en så enkel åt­gärd. Exempel på ett sådant arrange­mang framgår av bild 18, där även vissa pneumatikutlopp anslutits ti ll en gemensam slang vars andra ände letts ner i rörkällaren . Slangens utlopp syns dock ej på bilden.

\ -00,"",'"

Bild 18. Apparatskåp som försetts med invändig klädsel av Ijudabsorbe­rande skumplast.

Ytterligare ett exempel på dämpning av pneumatikutlopp illustreras av bild 19. Här har man tillverkat en gemen­sam ljuddämpare för tio utlopp. Bilden visar både ventilutlopp med monterad och utan ljuddämpare.

Dämparens konstruktion är mycket enkel. Den består av ihålig fyrkants­profil som fyllts med skumplast. Hål för pneumatikanslutningen har tagits upp i profilens sida. Luften blåses ut i gavlarna, som har täckts med perfore-

8

Bild 19. Ljuddämpare för pneumatik­utlopp på en 5. k. parningsmaskin för rullningslager (t. v. i bildens övre del). För att visa anslutningsprincipen har dämparen tagits bort för de synliga ut­loppen till höger.

rad plåt, bild 19. Bullret från de däm­pade utloppen ligger lägre än maski­nens bakgrundsbuller, dvs. mindre än 85 dB(A).

Resultat och erfarenheter Verksamhetsbuller i produktionshallen I produktionslokalen varierar bullret beroende på vilka maskiner som man befinner sig i närheten av. Invid svar­varna, som finns j början av linjen, är ljudnivån på 3 m avstånd ca 80dB(A).

M ellan härdugnarna och uppford­ringsverken i linjerna är bullret något högre, ca 82 dB(A), till följd av bl. a. klirr från ringar som kolliderar i löp­banorna. I linjerna varierar bullernivån mellan 82 och 86 dB(A) - mestadels till följd av förändringar i hanterings­bullret.

Inne i byggnaden för centerlesslip­maskiner är ljudnivån mitt på golvet ca 90 och invid maskinerna ca 98 dB(A).

Ventilationsbuller i produktionshallen Ventilationsbullret får anses som myc­ket lågt och är lägre än 58 dB(A). Ge­nom att all annan utrustning ej stängts av har det verkliga bakgrundsbullret från ventilationen ej kunnat mätas.

Källarplan I rörkällaren, där all serviceutrustning med tillhörande rörsystem installerats, är bullernivån ca 78 dB(A). I de spe­ciell a maskinutrymmena (hydraulrum, spånbehandling etc., varierar ljudni­vån mellan 85 och 95 dB(A).

Serviceverkstad Dessa utrymmen omfattar såväl bänk­som verktygsmaskinsverkstad och ski ljs från produktionsarean genom 3 m höga skärmväggar. Bullret bakom skärmarna i verkstaden varierar mellan 70 och 74 dB(A).

Rotogravyr 1977

Förråd för verktyg och reservdelar Förråden skiljs också från produktions­arean med skärmväggar. Ljudnivån va­rierar 70- 75 dB(A) och man störs av det klirrande ljudet från ringar som kolliderar i löpbanorna på andra sidan väggen.

För de övriga utrymmena har föl­jande ekvivalenta ljudni våer upp­mätts :

Verkstads"p:.:la:::n,,--~~~~~~~~_

Förmanskontor El-verkstad Pausrum Verkstadskontor Introduktionsrum, visningsrum

Entresolplan

Kontor Konferensrum Matsa l Omklädningsrum

dB(A) 47 75

44-54 47 45

dB(A) 46---48

46 47 44

Det allmänna intrycket av bullerför­hållandena i E-fabriken är gott. Perso­nalen är i stort sett nöjd med den ut­förda bullerdämpningen . I reparations­verkstaden och i förrådet för utbytes­enheter för!Ol<ommer dock en del kla­gorM I på Dullret. Speciel lt uppfylls ej målsättningsvärdena i el-reparations­verkstaden invid reparationsverksta­den. Med hänsyn till att det arbete som förekom mer i verkstäderna ofta kräver diskussioner mellan olika per­soner, eftertanke vid lösningen av be­svärliga arbetsuppgifter osv., är det mindre lämpligt med störningar från produktionslokalen. Bullret uppfattas som irriterande och skulle kunnat und­vikas om en sluten reparationsenhet hade utförts.

I ett av pausrummen, so m ligger i anslutning till skyddsgasu trymmena och tilluftsfläktarna för lokaIventila­tionen, har målet inte heller uppnåtts. I de flesta övriga utrymmen är detta däremot fallet.

I kontor och konferensrum på entre­solplanet ligger ljudvärdena upp till 8 dB(A) över det uppsatta målet till följd av i första hand ventilationsbuller. Det beror sannolikt på att fläktarnas vibra­tionsisolering ej fungerar tillfredsstäl­lande.

De redovisade exemplen visar att den inbördes placeringen av bullrande och ljudkänsliga utrymmen är bland de viktigaste uppgifterna att lösa i samband med projekteringen aven verkstadslokal. Genom en annan pla­cering kunde såväl bullerproblemen i pausutrymmet som i el-reparations­verkstaden ha undvikits . o

)