Arbete – Människa – Teknik ursprung •Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin...
-
Upload
nguyencong -
Category
Documents
-
view
214 -
download
0
Transcript of Arbete – Människa – Teknik ursprung •Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin...
Aktionsforskning
och
Interaktiv forskning
Aktionsforskningens ursprung
• Aktionsforskningen lanserades av
psykologen Kurt Lewin under 1940-talet,
med huvudsyftet att ”hjälpa praktikern”
• Handling/forskning, praktik/teori
• Influerad av pragmatismen - giltig
kunskap utvecklas genom handling
© Anette Karltun 20092
Bidrag till aktionsforskningens utveckling
• Charles Sanders Pierce (1839 -1914)
• John Dewey (1859 -1952)
• Donald Schön (1930-1997)
© Anette Karltun 20093
Idé - planering - handling
© Anette Karltun 20094
(Lewin , 1947 )
Aktionsforskning …
…är inte en metod utan en
forskningsansats som kräver
olika metoder beroende på
forskningsprojektets natur
© Anette Karltun 20095
Några olika typer av aktionsforskning
• Participatory research
• Collaborative Inquiry
• Co-operativ Inquiry
• Utvecklingsinriktad forskning
© Anette Karltun 20096
Kriterier för aktionsforskning
1. Kombination av vetenskaplig forskning och praktisk problemlösning
2. Kontextbunden, dvs. fokus ligger på innehållet i problemet som det
upplevs av deltagarna i en specifik kontext och på lösning av
problemet
3. Förändringsorienterad och kräver därför en systematisk
datainsamling över en längre tid för att göra det möjlig att genomföra
och spåra konsekvenserna av en förändringsinsats
4. Omöjlig att genomföra utan deltagande av de medarbetare som
”äger” det reella problemet i den aktuella kontexten
5. Fortlöpande interaktion och feedback från forskaren
6. Praktisk problematik kopplad till relevant teoribildning,
kunskapsutvecklingen och spridning
© Anette Karltun 20097
(Elden & Chisholm , 1993)
Kritik mot aktionsforskningen
Aktionsforskning anses i vissa läger• ge forskaren tolkningsföreträde framför praktikens
deltagare i fråga om problemformulering och
förståelse för förändringsprocessen
• inte tillåta praktikerna att vara aktiva
”medproducenter” i forskningsprocessen
• sällan innebära ett partnerskap mellan jämlikar
• begränsa praktikernas betydelse när det gäller att
bidra till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen
© Anette Karltun 20098
Interaktiv forskning poängterar
• Mer jämlikt förhållande mellan
forskare och praktiker
• Gemensamt lärande mellan
forskare och praktiker
© Anette Karltun 20099
Tre olika forskningspositioner
Traditionell forskning (forska på): praktikens intressen
underordnas forskningens – t ex en arbetsplats blir i första
hand ett ställe för insamling av data - ett studieobjekt
Aktionsforskning (forska för): forskningens intressen
underordnas praktikens kunskapsintressen – forskningens
får ofta en serviceroll och riskerar att begränsas till ett
utvecklingsarbete
Interaktiv forskning (forska med): kunskapsutveckling i
samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma inom
ramen för ett system med ömsesidigt lärande
© Anette Karltun 200910
(Svensson, et al., 2002; Ellström, 2007)
© Anette Karltun 200911
Interaktiv forskning är också en
forskningsansats snarare än en
metodik – den har inte en
metod utan flera och den har ett
trefaldigt syfte…
Interaktionsforskningens trefaldiga syfte
Vetenskaplig uppgift: bidra till långsiktig kritisk
vetenskaplig kunskaps- och teoriutveckling
Praktisk uppgift: bidra till utvecklings- och
förändringsprocesser i organisationer
Utbildande uppgift: bidra till den gemensamma
kompetensutvecklingen hos forskare och
praktiker
© Anette Karltun 200912
(Ellström, 2007)
En modell för interaktiv forskning
Konceptualisering
och tolkning
Teorier och
begrepp
Datainsamlingoch analys
Problem och frågeställningar
Problem ochfrågeställningar
Handling iorganisationen
Lokala teorier
och begrepp
Forsknings-
systemet
Praktik-
systemet
Konceptualisering
och tolkning
Konceptualisering
och tolkning
Teorier och
begrepp
Datainsamlingoch analys
Problem och frågeställningar
Problem ochfrågeställningar
Handling iorganisationen
Lokala teorier
och begrepp
Forsknings-
systemet
Praktik-
systemet
© Anette Karltun 200913
(Ellström et. al., 1999)
Kriterier för interaktiv forskning
1. Samarbete och lärande/kunskapsutveckling mellan forskare och
praktikens deltagare från definition av problemet till analys,
tillämpning och spridning
2. Praktisk problemlösning kopplad till vetenskaplig teoribildning och
kunskapsutveckling
3. Arbetsfördelning/kontrakt
4. Forskarens roll stödjande, inte styrande
5. En vid metodarsenal som kan utvecklas tillsammans med
praktikens deltagare
6. Utvecklings- och förändringsorienterad
7. Förutsätter bred delaktighet i den berörda organisationen
8. Kräver mycket tid och engagemang och långsiktighet
© Anette Karltun 200914
Interaktiv forskning - exemplet Posten
Bakgrund
• ”Bästa Metod” – ett nytt
arbetskoncept för brevbäring
införs år 2000
• Planerad produktivitetsökning
uppnås ej
• Risk för ökade arbetsskador hos
brevbärare
© Anette Karltun 200915
Samarbetspartners
Linköpings universitet, Avd för industriell
arbetsvetenskap
Posten Sverige AB, Servicenätet
Den fackliga organisationen
© Anette Karltun 200916
Problematik med forskningspotential
Två övergipande problemställningar:
• Varför uppnås ej planerad
produktivitetsökning?
• Hur ser riskbilden ut för ökade
arbetsskador hos brevbärare?
© Anette Karltun 200917
Faser i den interaktiva forskningsprocessen
© Anette Karltun 200918
Forskarinsatser under projektets olika faser
Fas I: “Diagnos”
Inledande utredning av forskare
• 15 postutdelningskontor:
• Arbetsplatsbesök
• Deltagande observation
• Fysiska mätningar av arbetsbelastning på 24 brevbärare
• Intervjuer av 60 personer
• Enkät besvarade av 452 brevbärare (89 % svarsfrekvens)
© Anette Karltun 200919
Fas II: Intervention utveckling
Nära samarbete mellan forskare och praktiker
• Sju utvecklingsprojekt
• Andra linjens chefer som projektledare
• Fackliga representanter
• Brevbärare
• Expertmedverkan och stöd från forskargruppen utifrån
varje delprojekts behov (inte styra utan stödja)
• Täta projektmöten
• Styrgruppsmöten med högre ledning
• Lärandesaminarier för undervisning och
utbyte av erfarenheter
© Anette Karltun 200920
Fas III: Intervention implementering
Nära samarbete mellan forskare och praktiker
Implementering på pilotkontor med medverkande
forskare
Utvärdering av forskare
• Sex delenkäter x 35 brevbärare
• Intervjuer med brevbärare, ledningspersonal
och projektledare
© Anette Karltun 200921
Fas IV: Utvärdering
Avslutande utvärdering av forskare
30 postutdelningskontor
423 enkäter (75 % svarsfrekvens)
Gruppintervjuer med 82 brevbärare,
45 intervjuer med kontorschefer, arbetsledare
och fackliga ombud/skyddsombud
© Anette Karltun 200922
Andra viktiga aspekter i Posten-projektet
• Tillit och förtroende mellan forskare och ledning, fack samt brevbärare
• Fortlöpande återföring skriftligt och muntlig – rapporter och muntliga
återkopplingar – mycket viktiga för dialog och kunskapsutveckling
samt validering av resultaten
• Totalt antal medverkande under dessa år inom Posten - över 1100
medverkande på olika nivåer inom postens organisation
• Individerna tillåts vara aktörer i förändringsarbetet vilket är viktigt för
att upptäcka och förstå sammanhang som annars inte blir uppenbara
• Forskaren behöver kunna växla mellan olika forskarroller under ett
utvecklingsinriktat förändringsarbete
© Anette Karltun 200923
Forskarroller
• Expert
• Undervisning/lärande
• Konfrontation
• Katalysator
• Support
© Anette Karltun 200924
(Blake & Mouton, 1984)
Viktigt vid interaktiv forskning
• Förtroende och tillitsfulla relationer mellan forskare och företrädare
från företag/organisationer
• Bred förankring av projektet hos såväl företagsledning som berörda
anställda och fack
• Att tidigt ta fram ett gemensamt forskningsobjekt och en uppgift som
både forskare och praktier kan stå för
• Partsammansatta grupper, projektgrupper, forum för idéutveckling
• Fortlöpande återföring och lärandetillfällen
• Avsätta tid för egen reflektion och den vetenskapliga
utvecklings- och skrivprocessen!
© Anette Karltun 200925
Styrka och relevans i interaktiv forskning
• Interaktiv forskning kan vara minst lika stark
som traditionella forskningsansatser vad gäller
att leva upp till krav på forskningsmässig
kvalitet, kritisk reflektion och teoriutveckling
• Interaktiv forskning kan skapa ett stort värde
både inom forskarsamhället och i praktiken
© Anette Karltun 200926
© Anette Karltun 200927
SIRA
- the Swedish Association for
Interactive Research
ReferenserAagaard Nielsen, K., Svensson, L. (Eds.), (2006) Action and Interactive Research. Maastricht:
Shaker Publishing BV.
Blake, R., Mouton, J. (1984) Consultation – A Handbook for Individual and Organizational
Development, 2nd ed. Massachusetts: Addison-Wesley.
Elden M., Chisholm, R.F. (1993) Emerging Varieties of Action Research: Introduction to the
Special Issue. Human Relations, 46(2), pp. 121-142.
Ellström, P-E., Eklund, J., Kock, H., Lindström, L. Melin, U. (1999) Knowledge Creation
Through Collaborative Research: An Emerging Model. Falun.
Ellström, P.-E. (2007). Knowledge Creation Through Interactive Research: A Learning
Perspective. Paper presented at the HSS-07 Conference, Jönköping University,
Jönköping, 8–11 may, 2007.
Karltun, A. 2007. Forskarstött förändringsarbete i själva verket – Att förbättra arbetssituationen
för 15 000 brevbärare. Doktorsavhandling. Avdelningen för industriell arbetsvetenskap,
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.
Karltun, A. (2008) Att följa hela Posten-projektet på nära håll. I: Westlander, G. (red).
Forskarroller i interaktivt utvecklingsarbete – Om samverkansprocesser för ergonomiska
förbättringar. Linköping, LIU-tryck.
Lewin, K. (1947) I: Westlander (1999, s 2), Forskarroller i varianter av aktionsforskning,
Stockholm, KTH, ISSN 1400-1179.
Svensson, L., Brulin, G., Ellström, P-E., Widegren, Ö. (2002) Interaktiv forskning - för
utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
© Anette Karltun 200928