Norska Första majmärken

Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg

Märkessamlingen hos Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg Sveriges finaste märkessamling med förklarande texter till alla märken.

Sammanställd av Ove Theliander

2

Om det norska häftet

Häftet visar de Norska Första majmärken som är kända, det finns troligen

Första majmärken som har utkommit som är okända. Det första kända märket är

från 1892. I Sverige finns det böcker om vilka Första majmärken som ut kommit men

det finns inga böcker i Norge om Första majmärken.

Om serien med häften

Detta häfte är det första häftet av en serie planerade häften om Arbetarrörelsens

Minnesbibliotekets märkessamling.

Bakgrunden till Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling

Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling speglar arbetarrörelsens

märkeshistoria från slutet av 1800-talet fram till idag. De flesta märkena i samlingen

utgörs av Lennart Nybergs samlande. Lennart började samla märken redan 1966 och

har samlat märken från Sverige, Norden och övriga världen. Även Inge Johansson

har varit en storsamlare och bidragit med många av samlingens märken. Ros-

samlingen från 1987 års val är samlad av Ove Theliander som även har planerat och

organiserat hela märkessamlingen samt kompletterat med nya märken. Alla tre har

varit medlemmar i Arbetarrörelsens Första Maj Förening, en märkes-samlarförening

som fanns åren 1981 – 2010. Föreningen utgav 833 stycken samlarrapporter om

märken från arbetarrörelsen.

Även många andra samlare runt om i landet och i Norge har skänkt märken till

märkessamlingen! Det viktigaste med märkessamlingen är inte att den skall innehålla

så många märken som möjligt och därför har vi ibland avstått från att sätta in en del

märken och olika varianter i samlingen, som storlekar, olika färger mm. Det

viktigaste är att samlingen visar vilka märken som har kommit ut genom åren och

varför. Vi har försökt att finna fakta om märkena; ofta är det mycket svårt att få fram

information om märken och därför kan det förekomma felaktigheter i texterna.

3

Personregister till Norges Första majmärken Hans Berntsen 1961. Tryggve Bratteli 1985. Einar Gerhardsen 1965 och 1988. Kyrre Grepp 1954. Rachel Grepp 1967. Adolf Gundersen 1957. Viggo Hansteen 1966. Christian Holtermann Knudsen 1930 och 1951. Jaurès Jean 1915. Carl Jeppersen 1930 och 1952. Ole Lian 1955. Tryggve Lie 1969. Nelsson Mandela 2014. Karl Marx 1912, 1933. Fernanda Nissen 1956. Oscar Nissen 1960. Johan Nygårdsvold 1955 och 1965. Eilert Sundt 1964. Marcus Thrane 1913 och 1948. Oscar Torp 1959 och 1965. Martin Tranmæl 1968. Martha Tynes 1963. Henrik Wergeland 1958. Rolf Wickstrøm 1966.

Norges Första majmärke 1935, 1936, 1937, 1938 och 1940 Den Norska arbetarrörelsen införde en enhetssymbol hammar-märket efter en önskan att skapa en ny enkel symbol. Mer information om införandet av hammarmärket finns i Arbeidernes Opplysningsforbunds broschyr från 1934 som finns på Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek.

4

Norska Första majmärken

8 Timer arbejde 8 Timer hvile 8 Timer frihed 1 ste Mai 1892. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) Telegram till Handels o Sjöfolkstidningen i Göteborg 1892-05-02 från Kristiania (Oslo fr.o.m. 1925) om Första majfirandet. I arbetarnas tåg deltog 3 000 – 4 000 personer, tillhörande 31 fackföreningar. I spetsen bars fanan med påskrift 8 timmars normalarbetsdag. Tåget samlades vid Tullinlökken, där antagligen 8 - 10 000 personer voro närvarande. Doktor Nissen talade för normalarbetsdagen, smeden Lundblad för den Internationella socialdemokratiska organisationen och socialisten Jeppesen för allmän rösträtt. Allt försiggick med största lugn. 1.Mai 1893 - 1895, uppgift saknas om det funnits Första majmärke dessa år.

8 Arbejde 8 Frihed 1.Mai 1896. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

5

8 T (8 timers) 1 sta Mai 1897. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

8 T.A. (8 timers arbeidsdag) 1 ste Mai 1898. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

1.Mai 1899. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

6

8 T.A.(8 timers arbeidsdag) 1 ste Mai 1900. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 1.Mai 1901 - 1902, uppgift saknas om det funnits Första majmärke dessa år.

8 timers arb. 1 ste Mai 1903. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 1.Mai 1904, uppgift saknas om det funnits Första majmärke detta år.

1ste Mai 1905 8+8+8=24 Arbeide! Ikke krig! (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

7

8 Timers arbeide 1.Mai 1906. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

8 Timers arbeide 1 ste Mai 1907. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbibliotekets märkessamling)

8 Timers arbeide 1 ste Mai 1908. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

8

8, 1 ste Mai 1909. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

8 Timers arbeide 1 ste Mai 1910. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

8, 1 ste Mai 1911. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

9

Arbeidere i alleland forener eder! Karl Marx, 8, 1 ste Mai 1912. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) Karl Marx, 1818-1883 född i Trier i Kungariket Preussen, död i London, var en tysk sociolog, nationalekonom, historiker och filosof. Han räknas som en av grundarna till sociologin och är upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism.

Frem for 8 – timers dagen, Marcus Thrane 1 ste Mai 1913. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) Marcus Thrane(1817-1890) Politisk arrangör, socialist mm. 1849 – 1951 var arrangören och ledaren för en omfattande rörelse av Arbetarnas förening med 30 000 medlemmar. Den så kallade ”Thranitrörelsen” var den första politiska massrörelsen i Norge, fängslades 1851 och släpptes 1858.(Pappersmärke)

10

1.Mai 1914. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) Första majdemonstrationen 1914 i Kristiania var Hjalmar Branting inbjuden av Kristiania arbeiderparti att tala på 1 maj. Branting konstaterade att arbetarrörelsen utvecklats till en stark kraft, inte minst i Norge och Sverige. Han erkände att man fortfarande var en ”minoritet”, i Sverige hade Socialdemokraterna i riksdagsvalen i mars-april visserligen ökat med några procentenheter men var fortfarande mindre än både högern och det liberala partiet. Talet behandlade huvudsakligen försvarsfrågan. Internationellt var läget fortfarande labilt på Balkan (trots freden efter andra Balkankriget i augusti 1913). Branting tog avstånd från rustningshetsen och de krafter i Sverige – han nämner Sven Hedin – som ville dras med i ”den tyska storpolitiken”. Kungens så kallade borggårdstal i februari var ett påtagligt bevis på detta. Branting nämnde målet, att avskaffa militarismen, men tog avstånd från en antimilitaristisk politik. Mycket försiktigt antydde han skillnaden till den norska socialdemokratin gentemot den svenska försvarsvänliga ståndpunkten. Ordföranden vid talarstolen, där Branting talade, beklagade denna hållning vilket nog var rätt så ovanligt. 1. Majtalet • Ort: Kristiania [Oslo], Stadion. • Källa: Norska Social-Demokraten 1914-05-02.

Ned med Vaabnene Jean Jaurès(1859 - 1914) 1 ste Mai 1915. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) Jean Jaurès var en fransk socialdemokrat som blev ledare för det Franska Socialistpartiet och motsatte sig det revolutionära Socialistiska partiet i Frankrike.

11

Han mördades vid utbrottet av första världskriget och är fortfarande en av de viktigaste historiska personerna inom den Franska vänstern.

Hjem sklal bygges o vaaben Brytes 1 ste Mai 1916. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

Sol skal stige – Mörket vike 1ste Mai 1917. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 1.Mai 1918 - 1924, uppgift saknas om det funnits Första majmärke dessa år.

Arbeidersamling 1.Mai 1925. (pappersmärke)

12

Arbeidereforen dere: 1ste Mai 1926. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

Samlet til Kamp 1.Mai 1927. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

1.Mai 1928. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

13

1.Mai 1929. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

1 Mai 1930, avbildade på märket är troligen Christian Holtermann Knudsen och Carl Jeppersen som båda avled 1929. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

CHR.(Christian) Holtermann Knudsen (1845-1929) typograf och redaktör för tidningen "Vort Arbejde" som 1886 antog namnet Social-Demokraten. Knudsen var Arbeiderpartiets ordförande 1889–90, 1900–03 och 1911–18.

Carl Jeppersen (1845-1929) en danskfödd norsk arbetare, tidningsman, politiker och en av grundarna av det Norska Arbeiderpartiet.

1.Mai 1931. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

14

1.Mai 1932. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

1.Mai 1933 (framsidan av märket) och Arbeidere slå lag! (baksidan av märket) (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) Karl Marx, 1818-1883 född i Trier i Kungariket Preussen, död i London, var en tysk sociolog, nationalekonom, historiker och filosof. Han räknas som en av grundarna till sociologin och är upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism.

Et nytt, fritt socialistisk Norge! 1.Mai 1934 (framsidan av märket) och Hele Folket i arbeide! (baksidan av märket) (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

15

1.Mai 1935 (framsidan av märket) och Fram for arbeiderstyre (baksidan av märket) (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

1.Mai 1936 (framsidan av märket), Norge for folket (baksidan av märket). Märket var det officiella Första majmärket som användes 1936. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

Norge For Folket dessa märken användes också på Första maj 1936. (andra märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

16

1.Mai 1937. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

1.Mai 1938, användes Hammare-märket som Första majmärke. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

Samhold må til 1899 – 1939 AFL 1.Mai, Arbeidernes Faglige Landsorganisasjons 40-årsjubileum. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

17

1.Mai 1940. Märke tillverkades men såldes inte på grund av att kriget startade 9 april 1940. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 1.Mai 1941 – 1945 utgavs inga Första majmärken, Norge var ockuperat av tyska trupper under andra världskriget.

Vi bygger landet 1.Mai 1946. (Pappersmärke)

For arbejdets norge 1.Mai 1947. (Pappersmärke)

18

Marcus Thrane 1848 – 1948. 1.Mai 1948, Marcus Thrane (1817-1890) Politisk arrangör, socialist mm. 1849 – 1951 var arrangören och ledaren för en omfattande rörelse av Arbetarnas förening med 30 000 medlemmar. Den så kallade ”Thranitrörelsen” var den första politiska massrörelsen i Norge, fängslades 1851 och släpptes 1858.(Pappersmärke)

Fred Frihet Solidaritet AFL 1899 – 1949. 1.Maj 1949, Arbeidernes Faglige Landsorganisasjons 50-årsjubileum.(Pappersmärke)

For fred og Framsteg 1.Mai 1950.

19

CHR.(Christian) Holtermann Knudsen (1845-1929) 1.Mai 1951, var typograf och redaktör för tidningen "Vort Arbejde" som 1886 antog namnet Social-Demokraten. Knudsen var Arbeiderpartiets ordförande 1889–90, 1900–03 och 1911–18.

Carl Jeppersen (1845-1929) 1.Mai 1952, var en danskfödd norsk arbetare, tidningsman, politiker och en av grundarna av det Norska Arbeiderpartiet.

Johan Nygårdsvold (1889-1952) 1.Mai 1953. Stadsminister 1935-1945, ledde regeringen från London under kriget.

Kyrre Grepp (1879-1922) 1.Mai 1954. Ordförande i Arbeiderpartiet 1918 – 1922, gift med Rachel Grepp.(Första majmärket 1967)

Ole Lian (1868-1925) 1.Mai 1955. Ordförande i LO 1906 fram till sin död 1925.

20

Fernanda Nissen (1862-1920) 1.Mai 1956. Kvinnosakskvinna och politiker.

A.E.(Adolf) Gundersen (1865 – 1938) 1.Mai 1957. Ordförande för Norsk Skotøyrbeiderförbundet 1904-1938.

Henrik Wergeland (1808-1845) 1.Mai 1958. Norsk författare.

Oscar Torp (1893-1958) 1.Mai 1959. Ordförande för Arbeiderpartiet 1923-1945, Stadsminister 1951-1955.

21

Oscar Nissen (1843-1911) 1.Mai 1960. Läkare, politiker och ordförande i det Norska Arbejderpartiet 1906-1911, var gift med Fernanda Nissen. (Första majmärket 1967)