Ansökan om examenstillstånd för · Studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik inleder...

Ansökan om examenstillstånd för

Yrkeslärarexamen

Ansökan om examenstillstånd 3

Sammanfattning

Ansökan om examenstillstånd för yrkeslärarexamen Göteborgs universitet ansöker om examenstillstånd för yrkeslärarutbildning. De kompletta forsknings- och utbildningsmiljöer som finns vid universitetet formar tillsammans med externa samverkanspartner en akademisk miljö lämplig för en yrkeslärarutbildning inriktad mot yrkesli-vet och det kollegiala samarbetet. En övergripande flexibel struktur där verksamhetsförlagd utbildning och ett yrkesdidaktiskt förhållningssätt är välintegrerat i utbildningen säkerställer professionsaspekten och förstärker en fördjupad gemensam kunskapsgrund efter avslutad ut-bildning.

Följande grundläggande förutsättningar och principer karakteriserar det sätt varmed Göteborgs universitet avser att forma ett utbildningsprogram för yrkeslärare:

– En komplett akademisk miljö där utbildningen bedrivs med stark vetenskaplig bas.

– Tydlig koppling mellan grundläggande och fördjupad ämneskunskap, ämnesdidaktik och professionsaspekten.

– Genomtänkt progression i kunskaps-, färdighets-, och kompetensmål.

– Konstruktiv och välutvecklad samverkan såväl inom universitetet som mellan universi-tetet och avnämare i omgivande skolverksamhet och ”Centrum för yrkeskunnande”.

– Tydlig prägel av fokusområdena Ämnesdidaktik och ämnesdidaktiskt perspektiv, Digital kompetens och IKT, Internationellt perspektiv och internationell rörlighet, och Mänsk-liga rättigheter och hållbar utveckling.


Ansökans disposition Ansökan är uppdelad i två huvuddelar. Den första delen behandlar motivering och beskrivning av examensspecifika förutsättningar vid Göteborgs universitet för yrkeslärarutbildning. Detta avsnitt inkluderar en preliminär utbildningsplan. Den andra delen utgörs av en övergripande beskrivning av lärarutbildningsmiljön vid Göteborgs universitet och generella förutsättningarna att där bedriva undervisning i den nya lärarutbildningen. Avslutningsvis följer referenslistor och listor över bilagor. Bilagorna är inte bifogade utan finns att ladda ned från en för ändamålet speciellt anvisad nätplats på hemsidan för Undervisnings- och forskningsnämnden för lärarut-bildning (UFL) vid Göteborgs universitet (www.ufl.gu.se). Enligt HSV:s anvisningar har preli-minära kursplaner och litteraturlistor sänts in elektroniskt per USB-minne.

Lista över kompletteringar Följande lista avser kompletteringar som beräknas sändas till Högskoleverket och bedömarna senast den 3 september 2010:

– Redovisning av den samlade lärarresursen medelst Excel-fil enligt HSV: s anvisningar.

– Litteraturlistor för några kursplaner.

– Ytterligare information kring VFU och avnämarna.

– Kompletterande information angående examinationsformer.

– Förtydliganden om undervisningens genomförande och kvalitetssäkring.


Innehållsförteckning Yrkeslärarexamen ............................................................................................................................... 7 Förutsättningar vid Göteborgs universitet för utbildning av yrkeslärare .............................................. 7 Organisering av Yrkeslärarprogrammet................................................................................................ 9

Terminsplanering och progression utifrån helfartsprogrammet ................................................................... 9 Studiegång helfart............................................................................................................................... 10

Preliminär Utbildningsplan för Yrkeslärarprogrammet ...................................................................... 11

Övergripande förutsättningar för en ny lärarutbildning vid Göteborgs universitet.................. 17 Allmän beskrivning av processen för tillståndsansökan och implementering av den nya lärarutbildningen vid GU..................................................................................................................... 17 Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet ...................................................................................... 20

Lärarutbildningens ledning och organisation.............................................................................................. 21 UFL, LUR och LURO ......................................................................................................................... 22

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL).................................................................... 23 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)......................................................................................................... 25 VFU-organisation, VFU-ledare och lokala lärarutbildare .......................................................................... 25

Lokala och regionala samverkanspartners .......................................................................................... 27 Lärarutbildningsmiljöer vid Göteborgs universitet ............................................................................. 29

Utbildningsvetenskapliga fakulteten........................................................................................................... 30 Humanistiska fakulteten.............................................................................................................................. 32 IT-fakulteten ............................................................................................................................................... 33 Samhällsvetenskapliga fakulteten............................................................................................................... 34 Konstnärliga fakulteten............................................................................................................................... 34 Naturvetenskapliga fakulteten .................................................................................................................... 35

Dokumentation för styrning och kvalitetssäkring ............................................................................... 36 Styrdokumentation...................................................................................................................................... 36 Kvalitetssäkring .......................................................................................................................................... 36

Säkring av examensmål i arbetet med tillståndsansökan .................................................................... 38 Utbildningsvetenskaplig kärna.................................................................................................................... 39 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ....................................................................................................... 39 Självständigt arbete (examensarbete) ......................................................................................................... 40

Särskilda fokusområden i den nya lärarutbildningen .......................................................................... 41 Ämnesdidaktik och ämnesdidaktiskt perspektiv......................................................................................... 41 Digital kompetens och IKT......................................................................................................................... 42 Internationellt perspektiv och internationell rörlighet ................................................................................ 43 Mänskliga rättigheter och hållbar utveckling ............................................................................................. 44

Kompetensutbildning och verksamhetsutveckling.............................................................................. 46 Lärare verksamma inom lärarutbildningen................................................................................................. 46 Yrkesverksamma lärare .............................................................................................................................. 47 Referenslista................................................................................................................................................ 49 Förteckning över bilagor............................................................................................................................. 51

Preliminära kursplaner och litteraturförteckningar är insända till HSV elektroniskt per USB-minne................................................................................................................................................... 51 Redovisning av samlad lärarresurs (Excel-dokument enligt HSV:s anvisningar) insänds med kompletteringar i augusti/september. ................................................................................................. 51 Avsiktsförklaring om samarbete inom lärarutbildning mellan Göteborgs universitet och Högskolan Väst. .................................................................................................................................. 51 Diverse dokument som ansökan refererar till finns att ladda ned från UFL:s hemsida www.ufl.gu.se under länken Ny lärarutbildning – Bilagor ansökan. ................................................. 51


Yrkeslärarexamen

I denna del finns de förutsättningar och specifika motiv Göteborgs universitet åberopar i ansö-kan om examenstillstånd för yrkeslärarexamen. Här beskrivs utbildningsmiljön, utbildningens uppläggning och en preliminär utbildningsplan.

Förutsättningar vid Göteborgs universitet för utbildning av yrkeslärare Yrkesinriktade utbildningar inom gymnasieskolan har under ett antal decennier utgjort en bety-dande del av den gymnasiala utbildningen. Idag går hälften av gymnasieeleverna på yrkesförbe-redande program och lägger man till de olika delar av det nuvarande individuella programmet som med Gy 2011 ska omvandlas till introduktionsprogram mot yrke, blir det tydligt att olika former av yrkesutbildning också i framtiden kommer att omfatta mer än hälften av ungdoms-gymnasiets yrkesutbildning.

Till detta ska också läggas den alltmer omfattande yrkesinriktade vuxenutbildningen. Det handlar om yrkesinriktade utbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Satsningen på det så kallade Yrkesvux (SFS 2009: 1077) omfattar till exempel år 2010 18 000 helårsplatser. Yrkeshögskolan, som startade den 1 juli 2009, har snabbt fått ett mycket stort antal ansökningar om yrkeshögskoleutbildningar och för år 2010 finns budget för 25 000 helårsplatser. Omfatt-ningen av yrkesinriktade utbildningar för vuxna är emellertid mer omfattande än så. Med finan-siering av Europeiska Socialfonden (ESF) genomförs idag ett betydande antal yrkesinriktade utbildningar av såväl offentliga som privata utbildningsanordnare.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen inom yrkesutbildning är generellt sett låg. Lägst är den inom vuxenutbildningen på gymnasial och eftergymnasial nivå. Enligt Skolverket uppgick antalet obehöriga lärare i yrkesämnen 2007 inom gymnasieskolan till 2 100. Det beräk-nade rekryteringsbehovet för perioden 2008–2012 uppgår enligt Skolverket till 2 970 lärare. I Västra Götaland uppgick antalet obehöriga lärare i yrkesämnen inom gymnasieskolan till 340 år 2007, och det beräknade rekryteringsbehovet för perioden 2008–2012 uppgår till 510. Till dessa siffror ska därtill läggas den alltmer omfattande yrkesinriktade vuxenutbildningen. För att illu-strera behovet av pedagogisk yrkeslärarutbildning inom vuxenutbildningens yrkesutbildningar kan nämnas att av Lernias samtliga utbildare (lärare) saknar hälften en adekvat pedagogisk hög-skoleutbildning.

Yrkeslärarutbildningen vid Göteborgs universitet har ett förflutet som går tillbaka till 1960-talet. Yrkeslärarutbildning har genomförts på såväl grund- som magisternivå. Den har haft en flexibel uppläggning på hel- eller deltid, med IKT-stöd och på distans, samt med möjlighet till breddad rekrytering genom validering, individuella studieplaner och en särskild inriktning på lärarprogrammet. Ett specifikt exempel på det kontinuerliga utvecklingsarbetet av yrkeslärarut-bildning vid Göteborgs universitet är den aktuella inriktningen Yrke, skola och arbetsliv (LYS). Inriktningen ges i flexibel takt och deltagarna följer en individuell studieplan. Den riktar sig till såväl obehöriga verksamma lärare som kan validera olika kurser och till yrkeskompetenta utan


erfarenhet av läraryrket.1 Vid Göteborgs universitets utbildningsvetenskapliga fakultet besluta-des hösten 2009 om inrättande av en så kallad centrumbildning – ”Centrum för yrkeskunnande” den 1 juli 2010. Inom ramen för planeringen av denna centrumbildning inleddes våren 2010 ett samarbete med Västra Götalandsregionen, och med specifik avsikt att underlätta rekrytering och genomförande av yrkeslärarutbildning. En kvalificerad referensgrupp har bildats med represen-tanter för yrkesutbildningen från vart och ett av de fyra kommunalförbunden inom Västra Göta-land. Denna referensgrupp har också varit delaktig i planeringen av föreliggande ansökan om yrkeslärarutbildning.

Syftet med ” Centrum för yrkeskunnande” är att lyfta professions- och yrkesrelaterade ut-bildningsfrågor samt skapa en mötesplats för näringsliv, offentlig sektor, yrkesverksamma och studenter där dessa frågor diskuteras och granskas. Särskild uppmärksamhet kommer Centrum för yrkeskunnande att rikta mot framväxten av digitala pedagogiska resurser för lärande i dyna-miska gränsytor mellan arbetsliv, skola och högre utbildning. Yrkeslärarutbildning och forsk-ning om yrkeskunnande och praktisk kunskap kommer att vara de två huvudområden inom Centrum för yrkeskunnande. Forskning inom fakulteten om arbetslivets pedagogik och arbetsin-tegrerat lärande kommer att knytas till denna nya centrumbildning. Centrum för yrkeskunnande ska organisatoriskt tillhöra den utbildningsvetenskapliga fakulteten, men vara fakultetsövergri-pande. Ett särdrag för Centrums verksamhet är att dess inriktning mot yrkesdidaktisk forskning griper över olika nivåer inom utbildningssystemet – gymnasial såväl som eftergymnasial nivå.

Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten finns sedan lång tid tillbaka olika internationella samarbeten kring yrkesutbildning och kring lärande i arbetsliv. Ett aktuellt exempel på nordiskt samarbete är ett forskarnätverk kring yrkespedagogiska och yrkesdidaktiska frågor.2 Kontakter-na med EU:s organ för ”Vocational education and training” – Cedefop – går flera decennier tillbaka i tiden. Ett annat aktuellt samarbetsprojekt inom ramen för Leonardo da Vinci är ”Integ-ration of Workplace Learning in Vocational Teacher Education”.3 Ett ytterligare samarbete kring yrkeslärarutbildning och forskning om yrkesutbildning inleddes 2009 med Charles Sturt University i Wagga Wagga, Australien. Fem forskare/lärare vid Utbildningsvetenskapliga fakul-teten genomför tillsammans med forskare från Charles Sturt ett symposium ”Shaping New Forms of Vocational Education & Training, vid AARE International Education Research Con-ference, i Melbourne i november 2010. Under denna resa ska vi tillsammans också planera olika upplägg för samarbete med hjälp av digitala medier mellan yrkeslärarstudenter vid Charles Sturt och vid GU. Andra internationella samarbeten som kan nämnas är med samarbetspartners i Au-stralien och Kanada.

Sammantaget kan sägas att Göteborgs universitet ser sig som väl rustat och ser fram emot att sjösätta den nya yrkeslärarutbildningen. Det råder idag en splittrad bild av yrkeslärares pedago-giska och didaktiska kvalifikationer. Bland annat genom inrättandet av Centrum för yrkeskun-nande och genom det påbörjade samarbetet med Västra Götalandsregionen tror vi att vi har många olika möjligheter att matcha de nya politiska riktlinjer för professions- och yrkespedago-gik som är kopplade till satsningen på en särskild yrkeslärarutbildning.

1 För mer information se http://www.ufl.gu.se/utbildning/lararprogrammet/inriktningar/lys/ 2 Se http://www.use.umu.se/samverkan/ruc/yrkespedagogik/ 3 Se www.iwolte.se


Organisering av Yrkeslärarprogrammet Yrkeslärarutbildningen består av 90 hp; 60 hp utbildningsvetenskapliga kärnkurser och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Yrkeslärarutbildningens samtliga kärnkurser och VFU är riktade mot kunskaper för gymnasieskolans yrkesutbildning: mot yrkesprogrammen i ungdoms-gymnasiet, mot ungdomsgymnasiets nya introduktionsprogram med yrkesutbildning, samt mot vuxenutbildningens olika yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Detta innebär att alla kärnkurser tar sin utgångspunkt i specifika yrkeslärarkunskaper för målgrupper i dessa verksamheter, och för dessa verksamheters sammanhang och avnämare. Samtliga kurser genomsyras av ett tydligt yrkesdidaktiskt perspektiv.

Göteborgs universitets yrkeslärarutbildnings vetenskapliga kärna är uppbyggd i fyra huvud-områden skapade med en progressionstanke, och med VFU kopplat till denna progression4. Studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik inleder utbildningen och den avslutas med ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete av aktionsforskningskaraktär, för att stimulera lärande och förbättrade utbildningsresultat i befintlig verksamhet och i kommande yrkesutövning. De fyra huvudområdena är

1. Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik

2. Läroplansteori, organisation, bedömning och betygsättning

3. Yrkeslärares ledarskap, sociala relationer och specialpedagogiska frågor i yrkesutbild-ning

4. Utvärdering och utvecklingsarbete i yrkesämnen och yrkesliv.

Samtliga huvudområden består av två kurser om 7,5 hp vardera.

Yrkeslärarutbildningen ges på helfart, vilket innebär tre terminer, och på halvfart vilket innebär sex terminer. Validering av lärarerfarenhet i enlighet med förutsättningar i propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (2009/10:89) möjliggör flexibla och förkortade lösningar att genomföra utbildningen. Detta byggs upp successivt då olika kurser löper vid olika tider i hel-farts- och halvfartsutbildningen. I hela yrkeslärarutbildningen, såväl kärnkurser som VFU, är olika former av distansburen kommunikation och IT redskap i studierna. Detta innebär att studi-er om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik också fokuserar sådana medierande redskap.

Terminsplanering och progression utifrån helfartsprogrammet Termin 1 läses båda kurserna i området Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik. Här knyts det tidigare yrkeskunnandet till det nya yrkeskunnandet att vara yrkeslärare ihop. Förutom yr-kesdidaktiska frågor och frågor om lärande i undervisning läggs vikt vid frågor som arbetsför-lagt lärande och entreprenörskap, och hur den digitala tekniken påverkar yrkesutövning och formar kunskapskrav på arbetsplatser. Samma termin läses också kursen Läroplansteori, orga-nisation och bedömning. Med denna kurs ges såväl professionskunskaper av vikt för samtliga lärare som för yrkeslärare specifikt, och kursen är förlagd så att möjlighet ges att samverka med ämneslärarutbildningen för grundskolan och för gymnasieskolan. Elever i yrkesutbildning är inte en isolerad grupp – de kommer från grundskolan och undervisas av ämneslärare i sina gymnasiegemensamma ämnen. Det är således av vikt att lärarstudenter för dessa skilda examina

4 Se text om den utbildningsvetenskapliga kärnan, www.ulf.gu.se


ges möjlighet att mötas inom ramen för sin utbildning, och att ta del av varandras perspektiv. I denna termin är 7,5 hp VFU utlagt.

Termin 2 har fokus på specifika frågor om och i yrkesutbildning. Terminen inleds med kursen Utvärdering och utvecklingsarbete av och i yrkesutbildning. Här behandlas statistik om yrkes-utbildning, olika utvärderingsformer och kvalitetsredovisningar – nationella och lokala – men också grundläggande kunskapsteoretiska frågor. Därefter följer kursen Ledarskap, sociala rela-tioner och konflikthantering. Progressionstanken här är att kunskap om hur yrkesutbildning granskas och bedöms ligger som en viktig grund för kunskapande om hur professionella lärares betydelse för positivt identitetsskapande och för kunskapsutveckling hos ungdomar och vuxna. Här kommer konflikthantering i skola och arbetsliv in som ett tema, precis som frågor om kön, klass och etnicitet i yrkesutbildningar. Därnäst följer ett block om 7,5 hp VFU som knyter an till kunskapsmålen i dessa två kurser och som också ger en bas med konkreta frågor inför terminens sista kurs: Specialpedagogik och yrkesdidaktik för olika målgrupper i yrkesutbildning.

Termin 3 präglas av att knyta ihop utbildningen, och består av två kurser och avslutas med ett block med 15 hp VFU. Terminen inleds med kursen Styrdokument, bedömning och betygssätt-ning och här är huvudfokus på bedömning, validering, betygssättning av elever i yrkesutbild-ning. Denna kurs är placerad sista terminen då den ska knytas till det yrkesdidaktiska utveck-lingsarbete som planeras i terminens sista kurs Utvecklingsarbete och aktionsforskning, och som ska genomföras som en del av innehållet i de 15 hp VFU som avslutar yrkeslärarutbildningen. Detta arbete avslutas med presentation och diskussion med övriga kursdeltagare.

Studiegång helfart Termin 1 Kurs

Termin 2 Kurs

Termin 3 Kurs

1a Lärandeteorier och yrkeskunnan-de 7,5 hp

4a Utvärdering och utvecklingsar-bete av och i yrkesutbildning 7,5 hp

2b Styrdokument, bedömning och betygsättning 7,5 hp

2a Läroplansteori, organisation och bedömning 7,5 hp

3a Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering 7,5 hp

4b Utvecklingsarbete och aktions-forskning 7,5 hp

VFU 7,5 hp VFU 7,5 hp VFU 7,5 hp 1b Yrkesdidaktiska tillämningar i skola och arbetsliv 7,5 hp

3b Specialpedagogik och yrkesdi-daktik för olika målgrupper i yrkesutbildning 7,5 hp

VFU 7,5 hp

Halvfartsutbildningen följer samma upplägg men sträcker sig över sex terminer. Möjligheter ska ges att kunna växla mellan helfartsstudier och halvfartsstudier.


Preliminär Utbildningsplan för Yrkeslärarprogrammet

1. Allmänt Yrkeslärarprogrammet vid Göteborgs universitet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrkesverksamhet som yrkeslärare i gymnasieskolan. Yrkeslärarexamen om-fattar 90 hp och avläggs på grundnivå.

1.1. Huvudsakligt utbildningsområde för utbildningen (huvudområde) Det huvudsakliga området för utbildningen är utbildningsvetenskap med inriktning mot yrkes-didaktik.

2. Utbildningens mål

2.1. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt Högskolelagen (HL) Utbildning ska enligt HL ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Yrkeslärarpro-grammet ges på grundnivå.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och

– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.

– följa kunskapsutvecklingen, och

– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

[Högskolelagen (2006:173), 1 kap, § 7–8]

2.2. Mål för yrkeslärarexamen (SFS 2010:541) För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att själv-ständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande,


– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess bety-delse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsätt-ningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.

Färdigheter och förmåga


– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bäs-ta sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska be-hov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och de-ras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskli-ga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behand-ling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhets-perspektiv i den pedagogiska verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedago-giska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verk-samheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för den-na, och


– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt


– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnad-shavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta veten-skapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rät-tigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar ut-veckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kom-petens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

3. Utbildningens uppläggning och innehåll Utbildningen omfattar två olika men relaterade områden: 60 hp utbildningsvetenskapliga kärn-kurser och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Yrkeslärarutbildningens samtliga kärn-kurser och VFU är riktade mot kunskaper för gymnasieskolans yrkesutbildningar. Detta innebär att samtliga kärnkurser tar sin utgångspunkt i specifika yrkeslärarkunskaper för målgrupper i dessa verksamheter, och för dessa verksamheters sammanhang och avnämare. Härigenom ge-nomsyras samtliga kurser av yrkesdidaktiska perspektiv.

Yrkeslärarprogrammet ges på helfart och halvfart, vilket normalt innebär tre respektive sex ter-miners studier. Validering av lärarerfarenhet möjliggör flexibla och förkortade lösningar för genomförandet av utbildningen.

I yrkeslärarprogrammets samtliga kurser är olika former av distansburen kommunikation och IT redskap i studierna. Detta innebär att studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik ock-så fokuserar sådana medierande redskap.

3.1. Utbildningsvetenskaplig kärna Den utbildningsvetenskapliga kärnan är uppbyggd i fyra huvudområden, skapad med en pro-gressionstanke och med VFU kopplat till denna progression. Studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik inleder utbildningen och den avslutas med ett yrkesdidaktiskt utvecklingsar-bete av aktionsforskningskaraktär. Härigenom utvecklas den blivande yrkeslärarens förmåga till verksamhetsutveckling.

De fyra huvudområdena, som alla består av två kurser om 7,5 hp vardera, är:

– Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik (kurs 1 och 4)

– Läroplansteori, organisation, bedömning och betygsättning (kurs 2 och 9)

– Yrkeslärares ledarskap, sociala relationer och specialpedagogiska frågor i yrkesutbild-ning (kurs 6 och 8)


– Utvärdering och utvecklingsarbete i yrkesämnen och yrkesliv (kurs 5 och 10)

Terminsplanering och progression - helfart Termin 1 läses båda kurserna i området Lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik. Här knyts det tidigare yrkeskunnandet samman med yrkeslärarkunnandet. Förutom yrkesdidaktiska frågor och frågor om lärande i undervisning läggs vikt vid frågor som arbetsförlagt lärande och entre-prenörskap, och hur den digitala tekniken påverkar yrkesutövning och formar kunskapskrav på arbetsplatser. Samma termin läses också kursen Läroplansteori, organisation och bedömning. Med denna kurs ges dels professionskunskaper av vikt för samtliga lärare, och här behandlas exempelvis grundläggande frågor om mänskliga rättigheter, och dels frågor för yrkeslärare spe-cifikt. Kursen är förlagd så att möjlighet ges att samverka med ämneslärarutbildningen för grundskolan och för gymnasieskolan. Elever i yrkesutbildning är inte en isolerad grupp – de kommer från grundskolan och undervisas av ämneslärare i sina gymnasiegemensamma ämnen. Det är således av vikt att lärarstudenter för dessa skilda examina ges möjlighet att mötas inom ramen för sin utbildning, och att ta del av varandras perspektiv. I denna termin ingår 7,5 hp VFU.

Termin 2 har fokus på specifika frågor om och i yrkesutbildning. Terminen inleds med kursen Utvärdering och utvecklingsarbete av och i yrkesutbildning. Här behandlas statistik om yrkes-utbildning, olika utvärderingsformer och kvalitetsredovisningar – nationella och lokala – men också grundläggande kunskapsteoretiska frågor och frågor om hållbar utveckling. Därefter föl-jer kursen Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering. Progressionstanken här är att kunskap om hur yrkesutbildning granskas och bedöms ligger som en viktig grund för kunska-pande om professionella lärares betydelse för positivt identitetsskapande och för kunskapsut-veckling hos ungdomar och vuxna. Här kommer konflikthantering i skola och arbetsliv in som ett tema, precis som frågor om kön, klass och etnicitet i yrkesutbildningar. Därnäst följer ett block om 7,5 hp VFU som knyter an till kunskapsmålen i dessa två kurser och som också ger en bas med konkreta frågor inför terminens sista kurs: Specialpedagogik och yrkesdidaktik för oli-ka målgrupper i yrkesutbildning.

Termin 3 präglas av att utbildningen knyts ihop. Terminen består av två högskoleförlagda kur-ser och avslutas med ett block med 15 hp VFU. Terminen inleds med kursen Styrdokument, bedömning och betygsättning. Där är huvudfokus på bedömning, validering, betygsättning av elever i yrkesutbildning. Denna kurs knyts till det yrkesdidaktiska utvecklingsarbete som plane-ras i Utvecklingsarbete och aktionsforskning, och som genomförs i de 15 hp VFU som avslutar utbildningen till yrkeslärare. Detta arbete avslutas med presentation och diskussion med övriga kursdeltagare.


Studiegång helfart

Termin 1 Termin 2 Termin 3

Kurs 1 Lärandeteorier och yrkeskunnan-de

Kurs 5 Utvärdering och utvecklingsar-bete av och i yrkesutbildning

Kurs 9 Styrdokument, bedömning och betygssättning

Kurs 2 Läroplansteori, organisation och bedömning

Kurs 6 Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering

Kurs 10 Utvecklingsarbete och aktions-forskning

Kurs 3 VFU 1

Kurs 7 VFU 2

Kurs 4 Yrkesdidaktiska tillämningar i skola och arbetsliv

Kurs 8 Specialpedagogik och yrkesdi-daktik för olika målgrupper i yrkesutbildning

Kurs 11 VFU 3 (15 hp)

Halvfartsutbildningen följer samma upplägg men sträcker sig över sex terminer. Det ska ges möjlighet att växla mellan helfartsstudier och halvfartsstudier.

3.2. VFU VFU ska vara förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

Innehållet i VFU 1 och VFU 2 nära sammankopplat med de två föregående kurserna och till efterföljande kurs. Den avslutande kursen VFU 3 (15 hp) är till mål och innehåll kopplat till närmast föregående kurs, genom båda kursernas fokus på utvecklingsarbete.

4. Behörighetsvillkor Behörighetsvillkor för antagning till yrkeslärarprogrammet är [ännu ej fastställda].

Särskilda förkunskapskrav för kurs inom programmet anges i respektive kursplan.

5. Urval och platsgaranti Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och lokal antagningsordning, Göteborgs uni-versitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

http://www.utbildning.gu.se/student/reglerochriktlinjer/antagningsochexamensordning/

Studenter som i normal takt följer yrkeslärarprogrammet har platsgaranti inom programmet.

6. Tillgodoräkning av tidigare utbildning Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier eller yrkeserfarenheter i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande fattas av [delegationsordning ännu ej fastställd].


7. Betyg och examen Antal betygssteg inom yrkeslärarutbildningen är tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd.

Student som med godkänt resultat genomgått yrkeslärarprogrammet uppfyller kraven enligt examensordningen för yrkeslärarexamen om 90 hp. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. I examensbeviset anges för vilken verksamhet som studentens utbildning är avsedd.

8. Övergångsbestämmelser [Redigeras in senare]


Övergripande förutsättningar för en ny lärarutbild-ning vid Göteborgs universitet

I nedanstående beskrivs de universitetsövergripande förutsättningarna för att implementera en ny lärarutbildning vid GU. Utöver en beskrivning av lärarutbildningens organisation och en generell beskrivning av de forsknings- och utbildningsmiljöer som finns vid universitetet, in-kluderas en överblick över processen med tillståndsansökan och planen för den fortsatta imple-menteringen av den nya lärarutbildningen.

Allmän beskrivning av processen för tillståndsansökan och implementering av den nya lärarutbildningen vid GU Utifrån betänkandet En hållbar lärarutbildning, den efterföljande propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning och vidare underlag i Examensordningen har Göteborgs universitet (GU) utformat en ansökningsprocess där stora delar av universitetets utbildnings- och forsknings-kompetens med relevans för lärarutbildning aktivt medverkat.5 Totalt har ca 150 personer från 27 institutioner omfattats av arbetet, som också inkluderat ett antal personer med direkt anknyt-ning till grund- och gymnasieskolans verksamhet. Studenter vid nuvarande lärarutbildning och doktorander i utbildningsvetenskap har utgjort en självklar del under samtliga faser av ansök-ningsarbetet.

Det särskilda organet för lärarutbildning vid GU, Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL), har från rektor haft det delegerade ansvaret att planera och genomföra processen utifrån perspektiv av delaktighet och principen om att lärarutbildning utgör hela uni-versitetets angelägenhet. Utöver grundläggande dokumentation och instruktioner från utbild-ningsdepartementet och regeringskansliet bygger ansökan huvudsakligen på allmänna styrdo-kument från GU, UFL:s strategiska plan 2010–2012, samt policy- och handlingsplaner relatera-de till lärarutbildningen.6

En övergripande och sammanfattande beskrivning av processen för tillståndsansökan vid Gö-teborgs universitet anges i Tabell 1. I ett första steg inbjöds under hösten 2009 samtliga fakulte-ter och institutioner att inkomma med underlag och översiktligt precisera intresse (kompetens, miljöbeskrivning för tänkta områden, ämnen och ämneskombinationer) för deltagande i den nya

5 En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning, SOU 2008:109, Stockholm 2008; ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”, Regeringens proposition 2009/10:89; ”Högskoleförordningen”, 1993:100. 6 ”Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet”, fastställd av UFL:s nämnd 2010-06-08; ”Handlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2009–2010, UFL april 2010; ”Policy för IKT inom lärarutbildningen inom Göteborgs universitet”, UFL april 2010; ”Handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen 2009”, UFL april 2010; ”Strategisk plan 2010 – 2012”, fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2010-03-02; ”PM angående kursplanerevide-ringsarbetet ht 2009”, Bologna styrgruppen vid UFL, Göteborgs universitet, rev version 090924; ”Policy för systema-tiskt kvalitetsarbete inom Utbildnings- och forskningsnämndens för lärarutbildning (UFL) ansvarsområde”, fastställd 2009-09-23 av UFL:s nämnd; ”Handlingsplan för UFL:s systematiska kvalitetsarbete 2009–2010”, fastställd 2009-09-23 av UFL:s nämnd; ”Policy för internationalisering av lärarutbildningen”, beslutad vid UFL:s sammanträde 19 april 2005.


lärarutbildningen. Senare samma höst inrättade UFL en verkställande beredningsgrupp med syfte att driva arbetet med tillståndsansökan vidare. Efter en strategisk bedömning av examens-ansökans övergripande inriktning och preliminära innehåll beslutades att GU skulle ansöka om samtliga examina och inriktningar, samt för examen i ett omfattande antal ämnen och ämnes-kombinationer. I arbetet med tillståndsansökan tillsattes mångdisciplinära arbetsgrupper utifrån respektive examen, utbildningsvetenskaplig kärna och för ämnesområden avseende ämneslärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan. Uppgiften var inled-ningsvis att utifrån specifik kompetens utforma ett mer detaljerat underlag till utbildningsplaner. Övergripande instruktioner för arbetet förmedlades vid ett fakultetsövergripande möte. Princi-perna för en övergripande integrering av utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och självständigt arbete (examensarbete) behandlades inledningsvis av berednings-gruppen. När instruktioner från HSV senare även skrev fram behov av preliminära kursplaner utökades uppdraget för arbetsgrupperna och ytterligare ett stort antal personer gavs i områdes- och ämnesrelevanta konstellationer preciserade uppdrag att utforma preliminära kursplaner och litteraturlistor. Arbetsgruppernas underlag bearbetades under ett flera dagars internat med be-redningsgruppen, representanter från de olika arbetsgrupperna och företrädare från Göteborgs kommun. Totalt deltog 42 personer, varav 6 studentrepresentanter. Under internatet fokuserades med utgångspunkt i utbildningsplanerna samtliga kursplaners anknytning till examensmålen beskrivna i examensordningen för de olika examina. Den övergripande progressionen i utbild-ningen, integrering av ämnesdidaktik och ämnesdidaktiskt perspektiv, konstruktion och integre-ring av verksamhetsförlagd utbildning, tydlighet och implementering av fokusområdena IKT och internationalisering utgjorde centrala granskningsmoment för deltagarna vid internatet. Ti-den mellan internatet och ansökans inlämnande har sedan huvudsakligen utnyttjats till att komplettera utbildnings- och kursplaner, säkerställa deras övergripande integrering, progression och koppling till examensmålen, samt att författa övergripande tillståndstexter för respektive examen.

I den intensiva process under vilken tillståndsansökan tagits fram har Högskoleverket fattat beslut om att kurs- och utbildningsplanerna som bifogas ansökan enbart behöver vara av preli-minär art. Även om ett omfattande planerings- och integrerande arbete redan genomförts med de preliminära kurs- och utbildningsplaner som föreligger (se ovan), kommer arbetet med att fär-digställa slutgiltiga planer att fortsätta under läsåret 2010/11 enligt den detaljerade tidsram som beskrivs i varje examensspecifik ansökan. Den fortsatta processen genomförs parallellt med omfattande kompetensutbildningsinsatser. 10 MSEK har budgeterats från universitetet för arbe-tet med tillståndsansökan och implementering av den nya lärarutbildningen, varav 6.1 MSEK är avsatta under 2010–2011 för utveckling av kursplaner och kursinnehåll samt för kompetensut-veckling av universitetslärare och lärare i skolverksamheten. Utöver en komplettering av preli-minära kurs- och utbildningsplaner avser Göteborgs universitet att inkomma med ytterligare kompletterande underlag per den 3:e september. Dessa beskrivs separat i varje ansökan om examenstillstånd.


Tabell 1. Schematisk översikt av arbetsordningen för tillståndsansökan vid Göteborgs universitet.

Datum Aktivitet 20/6 2007 Kommittédirektiv (2007:103) till särskild utredare om en ny lärarutbildning.

VT 2008 – VT 2010

Förberedande och kompletterande arbete har exempelvis inkluderat övergripande strategisk plan för lärarutbildningen 2010–2012, metautvärdering av samtliga inrikt-ningar, policies och handlingsplaner för kvalitetssäkring, VFU, IKT, internationalise-ring, samt PM för Bolognaprocessen och en omfattande alumnutvärdering.

dec 2008 Betänkandet ”En hållbar lärarutbildning” (SOU 2008:109) presenteras.

5/10 2009 Anmodan till fakulteter och institutioner om preliminära ansökningar för medverkan i lärarutbildningen. Expedieras till fakultetsnämnder, institutioner och studentorgani-sationer.

okt – dec Preliminära ansökningar inkommer från 36 institutioner och fakulteter.

18/1 2010 Skrivelse med övergripande information om examenstillstånd, inklusive preliminär plan för fortsatt handläggning och ansökningsförfarandet. Expedieras till fakultets-nämnder, berörda institutioner och studentorganisationer.

11/2 Regeringens proposition 2009/10:89 presenteras.

18/2 Kompletterande information i anslutning till regeringens proposition om en ny lärar-utbildning. Expedieras till fakultetsnämnder, berörda institutioner, studentorganisatio-ner, VFU-ledare och VFU-samordnare.

2/3 Preliminärt förslag till inriktning och övergripande innehåll i ansökan sänds på remiss till fakultetsnämnder, berörda institutioner och studentorganisationer.

8/3 Anmodan till nominering av personer till arbetsgrupper för specifikt arbete med ut-bildningsplaner. Expedieras till fakultetsnämnder, berörda institutioner och student-organisationer.

29/3 Beslut om arbetsgruppernas sammansättning. Expedieras till fakultetsnämnder, berör-da institutioner och studentorganisationer.

1/4 Direktiv till slutfasen i arbetet med framtagande av ansökan om examenstillstånd. Expedieras till fakultetsnämnder, berörda institutioner och studentorganisationer.

12/4 Inledande informations- och diskussionsmöte med arbetsgrupper för utbildningspla-ner och utbildningsvetenskaplig kärna.

21/4 HSV:s kompletterande vägledning med anmodan att inkludera kursplaner i ansökan.

6/5 Anmodan till nominering av personer för kursplanebeskrivning. Expedieras till fa-kultetsnämnder, berörda institutioner och studentorganisationer.

12/5 Preliminär version av examensordningen.

12/5 och 20/5

Direktiv till arbetet med kursplaneskrivning. Expedieras till fakultetsnämnder, berör-da institutioner och studentorganisationer.

25/5 Workshop med arbetsgrupper för utbildnings- och kursplaner och utbildningsveten-skaplig kärna.

30/5 – 1/6 Internat (totalt 42 personer) med fokus på kurs- och utbildningsplanernas anknytning till examensmål, progression och övergripande integrering av exempelvis VFU, äm-nesdidaktik och specifika fokusområden i utbildningen.

2/6 och 7/6 Tilläggsdirektiv för arbetsgrupper med kurs- och utbildningsplaner.

22/6 Policydiskussion och beslut om slutgiltigt innehåll i ansökan.


Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet är ett av landets och Nordeuropas stora universitet med drygt 50 000 stu-denter (motsvarar ca 25 000 helårsstudenter) inom nio fakultetsområden (inkl. UFL) och ett 60-tal institutioner. Universitetet har 5 300 anställda. Forskningen vid GU är på flera områden na-tionellt och internationellt ledande, med en utbildning på forskarnivå som bedrivs i 250 ämnen fördelade på samtliga vetenskapsområden. Antalet forskarstuderande är ca 2 000. Enligt Hög-skoleverkets utvärderingar hör ett tjugotal av universitetets utbildningar till de fem bästa i landet inom respektive område7. Vidare har GU under det senaste decenniet tagit ett stort ansvar för regional kompetensförsörjning i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.

Göteborgs universitet är uppbyggt som ett cityuniversitet med representation från samtliga institutioner och flertalet forsknings- och undervisningsaktiviteter i stadens kärna. Detta koncept är attraktivt för de studerande och utgör, i tillägg till ett konkurrenskraftigt utbildningsutbud, en viktig anledning till det stora intresse som normalt råder till utbildningarna som ges vid univer-sitetet.

Grunden för Göteborgs universitets strategiska arbete är att universitetet med sin bredd och mångfald skapar nya och intressanta möjligheter för forskning och utbildning. Bredd och mång-fald har normalt inget egenvärde utan får sin betydelse genom att de olika miljöerna befruktar varandra i syfte att skapa och utveckla nya kunskapsdomäner. En framgångsrik mångvetenskap-lig samverkan förutsätter hög kvalitet hos berörda discipliner. Samverkan handlar således både om att utveckla den disciplinära kunskapen och om att skapa nya arenor för kunskapsbildning.

Universitetets mångfald utgör en viktig bas för att stärka samverkan och integrering mellan forskning och utbildning. Den stora mångfalden och de många kunskapsområdena inom Uni-versitetet ger stora kombinationsmöjligheter, exempelvis inom ramen för en samlad lärarutbild-ning. Lärarprogrammet är Universitetets största program med 4 500 studenter. Även i ett inter-nationellt perspektiv erbjuds ett rikt och varierat utbud av kurser och aktiviteter som också kommer vara tillgängliga för den nya lärarutbildningen.

Lärarutbildningen är en professionsutbildning som förenar vetenskapligt baserad kunskap med beprövad erfarenhet. Utbildningen skall vara av mångvetenskaplig karaktär där olika ve-tenskapliga discipliner och deras perspektiv möts i en konstruktiv miljö. Den övergripande tan-ken om integration och samverkan är huvudfundament bakom den uttalade målsättningen att lärarutbildningen vid GU skall vara hela universitetets angelägenhet. Målsättningens realisering förutsätter inte bara ett självklart engagemang från och ett nära samarbete mellan universitetets olika enheter, utan också ett nära samspel mellan den högskoleförlagda utbildningen och exter-na samverkanspartners i kommun och region. För lärarutbildningen är extern samverkan en bärande del av verksamheten, där den universitetsbaserade utbildningen befruktas med kunskap från de professionellt verksamma lärarna inom förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Engagemang och samarbete med skolverksamhetens lärare och ledare är nödvändigt för att ut-bilda framtidens lärare och utveckla lärarutbildningen. Utbildningen skall vara integrerad i alla sina delar och ha såväl en akademisk som en yrkesmässig progression, vilket lägger grunden till en god anställningsbarhet efter avslutad examen.

Göteborgs universitet är uppbyggt kring den gemensamma principen om kompletta akade-miska miljöer, dvs. miljöer som rymmer och utgår från såväl högkvalitativ forskning och ut-

7 ”Förändring för kvalitet och förnyelse. Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012”, Göteborgs universitet, s 4, se länk http://www.gu.se/digitalAssets/1039/1039508_Fus.pdf.


bildning, som ett aktivt engagemang i samverkansfrågor. Ett välutvecklat samspel mellan forsk-ning och utbildning främjar den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och ett ”lärande för livet”. Kreativa studie- och forskningsmiljöer är nödvändiga för ett kritiskt förhållningssätt hos studen-terna och därmed en positiv påverkan av samhällsutvecklingen.8 I den strategiska planen för lärarutbildning vid GU förtydligar och konkretiserar UFL universitetets strategiska planer att all utbildning både på grund- och avancerad nivå skall vara forskningsbaserad, och all forskning ska ha en tydlig utbildningsanknytning.9 Betydelsen av en samordnad utbildningsorganisation och en strävan efter kvalitetsförbättring i grundutbildningen konkretiserades ytterligare under våren 2010 genom universitetets utredning av den samlade utbildningsorganisationen.10

Huvudsakligt syfte var att klargöra:

– Samordning mellan universitetets utbildningar och utbildningsadministrationer

– Fördelning av uppgifter och ansvar mellan universitetets olika nivåer

– Kommunikation och samverkan över fakultets- och ämnesgränser

Vidare kommer samtliga utbildningsprogram vid universitetet att genomgå en omfattande ge-nomlysning med start under hösten 2010.11 Projektet Better Learning in University Education syftar till att upprätta en gemensam standard för universitetets utbildningsverksamhet med kva-litetsbaserade gemensamma rutiner för inrättande, upprätthållande och avveckling av i första hand utbildningsprogram.12 I det universitetsgemensamma arbetet utgör lärarutbildningens erfa-renheter av samverkan både externt och universitetsinternt en viktig lärdom och inspirationsmo-dell.

Lärarutbildningens ledning och organisation I samband med betänkandet Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling och den efterföljande propositionen En förnyad lärarutbildning infördes ”det särskilda organet” som del av en fakultetsövergripande styrning av lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor.13 Vid Göteborgs universitet har det övergripande ansvaret för lärarutbildning och anknytande forskning och forskarutbildning varit delegerat till ett samlande organ, Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). Som en direkt konsekvens av den nyligen presenterade propositionen till en ny lärarutbildning och avregleringen av den rådande förord-ningsstyrningen av utbildningens organisation har universitetets styrelse beslutat att inrätta en ny nämnd för lärarutbildningen som ersätter UFL.14 Den nya nämndens verksamhet kommer att ansvara för målstyrning och kvalitetsgranskning av verksamheten och får en tydlig beställar-

8 ”Handlingsplan för forskning och utbildning i samspel – utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning”, Göteborgs universitet, 2008. 9 ”Förändring för kvalitet och förnyelse. Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012”, Göteborgs universitet, s 6 10 Dalnäs, Ulf: ”Utredning av organisationen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå” (UUS10), Göteborgs universitet 2010. 11 ”Förberedelser för programöversyn vid Göteborgs universitet – BLUE11”, PM-förslag 2010-02-25, se länk http://www.vision2020.gu.se/digitalAssets/1302/1302395_Rektors_beslut_BLUE_11.pdf. 12 Ibid. 13 Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling, SOU 1999:63, Stockholm 1999; ”En förnyad lärarutbildning”, Regeringens proposition 1999/2000:135. 14 ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”, Regeringens proposition 2009/10:89; ”Protokoll Styrelsen Sammanträde 2010:2”, Göteborgs universitet 2010-04-29, § 9.


funktion gentemot de institutioner som utför utbildningen. Medverkande institutioner kommer att få ett ökat ansvar för innehåll och utveckling av lärarutbildningen. Exempelvis kommer kursplanerna att fastställas på institutionsnivå, vilket sannolikt innebär att fakulteterna får bättre planeringsförutsättningar. Preliminärt kommer den nya nämnden också att ansvara för yrkesut-bildningarna till lärarexamen. Styrelsen gav den nya nämnden ansvaret för den nuvarande lärar-utbildningen med uppdraget att på lämpligt sätt fasa in denna i samma styrformer som gäller för de nya utbildningarna.

Eftersom stora delar av organisationen för den nya lärarutbildningen ännu inte beslutats och styrelsen rekommenderat fortsatt utredning av exempelvis Lärarutbildningsråd (LUR) och fors-karskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL), beskrivs nedan huvud-sakligen existerande organisation för lärarutbildningen vid universitetet.

UFL, LUR och LURO

Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Organisationen av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (Fig. 1) utgår från principen att lärarutbildning är en gemensam angelägenhet där medverkan från hela universitetets forsknings- och utbildningsresurs utgör en central utgångspunkt. Det övergripande ansvaret för lärarutbild-ning och anknytande forskning och forskarutbildning vid GU är delegerat till det samlande or-ganet, UFL.15 UFL ansvarar för att universitetets samhällsuppdrag utförs på bästa möjliga sätt och i överstämmelse med regeringens proposition16 och högskoleförordningen med tillhörande examensordning. Kortfattat beslutar UFL om ekonomiska villkor och uppdrag till institutioner, vilka inriktningar som skall finnas inom lärarutbildningen och vilket samverkansfält varje in-riktning skall tillhöra. Vid universitetet är UFL placerat på samma organisatoriska nivå som övriga fakultetsnämnder, men utan ansvar för några underordnade institutioner eller andra enhe-ter. Lärarutbildningen vid GU genomförs inom de med UFL samverkande institutionerna som tillhör följande fakulteter; Handelshögskolan, Humanistiska fakulteten, IT-universitetet, Konst-närliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin (Vårdvetenskapliga fakulteten), Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. En mer utförlig beskrivning av lärarutbildningsmiljön vid några av dessa fakulteter är angivet nedan. Det särskilda organet leder och granskar arbetet utifrån ett kvalitetsperspektiv samt fördelar medel i samarbete med cirka 30 medverkande institutioner. Administrativt stöd till UFL och dess beredande utskott, kommittéer och arbetsgrupper säkerställs genom ett kansli med 27 an-ställda (motsvarar 24,5 årsarbetare). UFL:s kansli leds av vicedekanus (tidigare utbildningsdi-rektör) som har ett samlat ansvar för verksamheten.

15 ”Besluts- och delegationsordning för utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning”, beslutad av UFL 2009-06-16 och gäller från 2009-07-01; ”Göteborgs universitets beslutsordning”, Göteborgs universitet 2006-06-08. 16 ”En förnyad lärarutbildning”, Regeringens proposition 1999/2000:135.


Lärarutbildningsråd (LUR) och LURO För att leda den omfattande och mångfacetterade lärarutbildningen vid GU krävs en organisa-tion som har bred förankring inom universitetet och samtidigt både skapar och upprätthåller en konstruktiv dialog mellan universitetets olika delar och mellan universitetet och externa sam-verkansparters i skolverksamheten. I syfte att fullt ut implementera den tidigare lärarutbild-ningsreformen och komplettera den direkta kommunikationen mellan UFL och de institutioner och lärarlag som är verksamma inom lärarutbildningen inrättades sex lärarutbildningsråd 2006.17 Dessa råd består av universitetslärare, studenter och representanter för skolverksamhe-terna och ansvarar på delegation för frågor relaterade till innehåll, kvalitet och genomförande (Fig. 1). Lärarutbildningsråden fungerar som en del av UFL:s berednings- och styrorganisation med uppdrag att verka för samverkan, integration och utveckling inom lärarutbildningen. Råden utgör, främst inom sina respektive samverkansfält, en länk mellan UFL och de olika verksamhe-ter som medverkar i lärarutbildningen så att kommunikationen mellan dessa ökar. På delegation från UFL ansvarar de för att inriktningarnas innehåll är relevant för studenternas kommande yrkesverksamhet och för att utbildningen uppfyller examensordningens mål. För att stärka och samordna LUR:arnas arbete träffas ordförandena regelbundet i lärarutbildningsrådens ordföran-degrupp (LURO) som utgör ett formellt berednings- och beslutsorgan för UFL och leds av UFL:s dekanus. LUR och LURO utgör därför viktiga mötesplatser och betydelsefulla instanser för kvalitetssäkring av verksamheten.

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) Göteborgs universitets engagemang för frågor kring skola och lärande framgår exempelvis av den omfattande verksamheten inom ramen för forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL18, idag nationellt ledande inom sitt ansvarsområde. För närvarande är ca 60 doktorander aktiva inom forskarskolan och under hösten 2010 kommer ytterligare 12 dok-torander att antas till forskarutbildningen. CUL är en fakultetsgemensam verksamhet som syftar till att främja forskning knuten till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, och aktivt verka för forskningsanknytning av den grundläggande lärarutbildningen. Forskarskolan utgör i

17 För mer information om LUR se http://www.ufl.gu.se/digitalAssets/1308/1308063_l--rarutbildningsr--d_lur.pdf. 18 www.cul.gu.se

Fig. 2. Schematisk beskrivning av lärar-utbildningens organisation vid Göteborgs universitet. Det särskilda organet (UFL) fördelar ut-bildningsuppdraget inom lärarutbildningen. Lärarutbildningsråden (LUR) fungerar som en del av utbildningens berednings- och styrningsorganisation med uppdrag att verka för samverkan, integration och ut-veckling. LUR utgör en betydelsefull länk mellan UFL och de olika verksamheter som medverkar i lärarutbildningen så att kommunikationen mellan dessa ökar.


hela sin konstruktion en koppling mellan skolverksamheter och akademi och är en unik resurs för lärarutbildningen vid universitetet. Forskarskolans breda representation och integrerande funktion mellan ämnesspecifika inriktningar och utbildningsvetenskaplig projektion innebär att ämnesteoretisk och utbildningsvetenskaplig förankring säkras också i en framtida lärarutbild-ning. Ett centralt behörighetsvillkor till forskarskolan är lärarexamen.

I forskarskolan ingår sju forskarutbildningsämnen, vilka bedrivs vid sex olika fakulteter: Humanistiska fakulteten, IT-fakulteten, Konstnärliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten samt Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Forskarskolan är knuten till UFL som finansierar den största delen av de universitetsfinansierade doktoranderna samt finansierar och organiserar de gemensamma aktiviteterna såsom forskarutbildningskurser, seminarier och konferenser inom forskarskolan. Den övergripande målsättningen för forskarut-bildningen är att främja samverkan mellan ämnesdiscipliner för att få till stånd och utveckla mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor. Fokus inom forskarskolan är frågor med stark relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverk-samhet, vanligtvis inom ramen för forskningsteman såsom Lärande, text och språk, Läraryrkets praktik, Lärande, undervisning och matematik, Nya media, undervisning och lärande, Skola och samhälle, samt Undervisning, lärande och naturvetenskap.

Cirka hälften av CUL:s doktorander har behållit sin anställning och är verksamma på deltid i skolverksamheter eller vid mindre högskolor i Göteborgsregionen och bedriver forskarstudier på halvtid. CUL har samarbete med bland annat Göteborgs Stad, Kungsbacka kommun, Falkö-ping kommun, Partille kommun, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan Väst samt Linnéuniversitetet. Forskningsfrågor och forskningsprojekt har därmed en tydlig koppling till problemställningar som är angelägna för skolans verksamhet och utveckling. Kommunerna ser möjligheter att dessa doktorander redan under sin forskarutbildning bidrar till skolutvecklingen och att de efter sin examen medverkar till en fördjupad vetenskaplig kompe-tens i skolans verksamhet.

Den andra hälften av doktoranderna är verksamma vid någon av universitetets institutioner som doktorander på heltid med en forskningsinriktning knuten till skolrelevanta frågor. Integra-tion och samverkan med universitetets utbildningsvetenskapliga forskningsverksamhet och om-fattande kader av utbildningsvetenskapligt intresserade doktorander sker till stor del inom ramen för forskarskolans verksamheter. Det är vanligt att dessa doktorander ytterligare breddar sin meriteringsportfolio och medverkar till samverkan mellan universitetet och externa samver-kanspartner genom sitt deltagande som lärare och assistenter i lärarutbildningen. Efter sin dok-torsexamen utgör denna grupp med stark utbildningsvetenskaplig skolning en unik kompetens-resurs inte bara för skolans verksamhet utan även för utbildningsverksamheten vid alla de fakul-teter som medverkar i lärarutbildningen.

Sedan forskarskolans start 2005 har verksamheten genomlysts och reviderats i flera omgång-ar för att kvalitetssäkra forskarskolans utformning och organisation. Under hösten 2010 kommer forskarskolan att ingå i ett lärosätesgemensamt benchmarkingprojekt där flera av universitetets andra forskarutbildningar ingår. Syftet med projektet är kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling där de medverkande forskarutbildningarna ska lära av varandras erfarenheter och utveckla delar i forskarutbildningarna som eventuellt behöver stärkas.


Regionalt utvecklingscentrum (RUC) I enlighet med regeringens uppdrag till lärarutbildare att samverka med skolhuvudmännen för att stärka samverkan mellan lärarutbildning, forskning och utbildningsverksamhet finns sedan 2005 ett regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid universitetet knutet till UFL. Syftet med en sådan centrumbildning är att utgöra en förbindelselänk mellan teori och praktik och verka för att bygga upp förtroendefulla relationer mellan universitetets och skolans lärare. Inom ramen för RUC:s verksamhet skapas mötesplatser där verksamma lärare och skolledare i kommun och skolor tillsammans med lärarutbildare och studenter utvecklar såväl skola som lärarutbildning.

RUC arrangerar bland annat kompetensutbildningar och seminarieverksamhet, planerar och genomför konferenser, samarbetar med nationella Exjobb-poolen, verkar för IT-integrering i lärarutbildningen och deltar i nationella nätverket för RUC. Exempel på nätverk innefattar Na-tionellt nätverk för RUC i landet, regionalt nätverk för RUC i västra Sverige, Nätverket för IT i lärarutbildning, Nätverket i Göteborgsregionen, samt Föreningen Datorn i utbildningen. I Göte-borg erbjuder RUC nätverk och nätverkande för lärare med utvecklingsuppdrag i respektive verksamhet i Västsverige. Vidare arbetar RUC med generella frågor som knyter an till lärarut-bildningens och kommunernas gemensamma intressen, där skolutveckling, lärarutbildning och forskning är några av huvudområdena för RUC:s verksamhet. Huvudsakliga målgrupper för samverkan är yrkesverksamma pedagoger, förvaltningspersonal och politiker i kommunerna, lärarutbildare och studenter inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

Vidare arbetar RUC fortlöpande med regeringens och Skolverkets lärarfortbildningar, Lärar-lyftet och Förskolelyftet. Exempel på specifika aktiviteter under 2009 inkluderar professionsut-bildning för lokala lärarutbildare, seminarieserie för lärare med utvecklingsuppdrag, seminarie-serie och lärardagar fokuserade på individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, samt flera seminarier med aktuell forskning med relevans för lärarutbildningen.

VFU-organisation, VFU-ledare och lokala lärarutbildare I dokumentet Verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet ges en samlad beskrivning av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarpro-grammet vid Göteborgs universitet19. Dokumentet ersätter från höstterminen 2010 följande tidi-gare VFU-dokument: Riktlinjer för VFU, VFU-bedömningssystemets struktur inom det sam-manhållna lärarprogrammet, VFU-bedömningsmallen, Handläggningsplan vid problem med studentens VFU, samt Brottsregisterutdrag. I texten fastställs grunderna för struktur och organi-sation av den verksamhetsförlagda utbildningen, dess funktion i utbildningen och övergripande betydelse för studentens kunskapsuppbyggnad, samt principer och riktlinjer för bedömning och examination av VFU. I tillägg till en allmän beskrivning av VFU som utbildningsform redovisas kriterier för kvalitet och kvalitetssäkring inom VFU. Dokumentet är därför en betydelsefull del av det systematiska kvalitetsarbetet för lärarutbildningen vid universitetet.

Kortfattat är en första utgångspunkt för beskrivningen att lärarprogrammet vid GU är upp-byggt som ett samarbete mellan olika huvudmän: Göteborgs universitet, medverkande kommu-ner och medverkande skolor och friskolor. Det gemensamma uppdraget är att åstadkomma en utbildning som ger anställningsbarhet i de delar av utbildningsväsendet som examensordningen anger. Detta betyder att universitetet inte har ensamt problemformuleringsansvar. En andra ut-

19 ”Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet”, fastställd av UFL:s nämnd 2010-06-08.


gångspunkt är examensordningen för lärarexamen och beskrivningen av den kunskap som krävs för att förverkliga målen för de olika skolformerna. Där anges lärarprogrammets utbildningsom-råden och andelen VFU inom de olika utbildningsområdena, samt examensmålen för lärarexa-men. En tredje utgångspunkt är att det är under den verksamhetsförlagda utbildningen, genom handling i skolverksamhet, som studenten utvecklar handlingskompetenser av relevans för lä-raryrket, samt integrerar de skiftande kunskaper och kunskapskulturer som universitetet tillhan-dahåller och omsätter dessa till lärarkompetens. Det är under VFU:n, i skolverksamheten, som studenten lägger grunden till sin förmåga att verka som lärare. Studenten prövar och tillämpar kunskaper erhållna under den högskoleförlagda utbildningen, men utvinner dessutom kunskap ur VFU:n som inte kan erövras på annat sätt.

Den verksamhetsförlagda utbildningen fyller en grundläggande funktion i studentens kun-skapsuppbyggnad och är en integrerad obligatorisk del av lärarprogrammets innehållsmässiga struktur. Utifrån VFU:n ges en allmän beskrivning av de lärprocesser som studenten måste er-bjudas för att nå examensmålen för lärarexamen. Beskrivningen av lärprocesserna ligger också till grund för progressionsstrukturen i utbildningen.

Inom dagens lärarutbildning placeras varje student inom universitetets lärarprogram i ett VFU-område under den inledande delen av sin utbildning. Ett VFU-område utgör ett geogra-fiskt avgränsat område som har möjlighet att placera studenter i olika skolverksamheter, speci-fikt en placering som motsvarar studentens önskemål och utbildningens inriktning. Antalet stu-denter i ett VFU-område varierar från en handfull till ett hundratal. Inom VFU-området är stu-denten placerad i den typ av skolverksamhet som motsvarar studieinriktningen. Placeringarna görs i samarbete mellan UFL:s VFU-administration och administrativa enheter vid medverkan-de kommuner och skolor/friskolor. Universitetet har för avsikt att fortsätta utveckla samarbetet med friskolorna i Göteborgsregionen, i syfte att finna nya miljöer att bredda och fördjupa den verksamhetsförlagda utbildningen och därmed i förlängningen förbättra studenternas förbere-delser för lärarprofessionen.

En central aktör i placeringen av studenter är VFU-samordnaren som är anställd av den kommun där VFU-området ligger. VFU-samordnaren är länken mellan UFL:s VFU-administration och den enskilda skolan i VFU-området. Behovet av eventuell revidering och förstärkning av det administrativa stödet vid placering kommer att utvärderas under 2010.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har studenten kontakt med lokala lärarutbildare (LLU) och VFU-ledare. Den lokala lärarutbildaren möter studenten i den verksamhet där stu-denten är placerad. VFU-ledaren är länken mellan skolan och universitetet. VFU-ledarens tjänstgöring varierar i omfattning (5–50% av heltid). Ett vanligt uppdrag är 20%, vilket motsva-rar arbete med 30–35 studenter. VFU-ledaren och den lokala lärarutbildaren är de lärarutbildare studenten möter återkommande under utbildningen. VFU-ledaren har en helhetssyn, dels på lärarprogrammet (t.ex. examensmålen, studiegångarnas uppbyggnad och kursplaner) och dels på den enskilde studentens kunskapsutveckling. De lokala lärarutbildarna är verksamma lärare inom de kommuner och skolverksamheter som medverkar i lärarprogrammet. Den lokala lärar-utbildaren utgör en viktig part i utbildningen genom stöd och återkoppling i utvecklingsfasen, men också som modell för hur lärare kan arbeta. Lokala lärarutbildare ges inom ramen för uni-versitetets kompetensutvecklingsprogram möjlighet och rekommenderas att gå en organiserad utbildning i två steg. Steg 1 innehåller bland annat moment som lärarutbildningens struktur, bedömning och det professionella samtalet. Steg 2 utgörs av två 15 hp-kurser med fokus på samtalsmetodik, och på förmågan att sätta ord på sin yrkesvardag som lärare.


Lokala och regionala samverkanspartners Göteborgs universitet har sedan lång tid haft en tydlig samhällsprofil där öppenhet mot omvärl-den präglat verksamheten. Både forskning och utbildning utgår från att universitetet bär ett globalt ansvar som med inomvetenskaplig kompetens och synbarhet mot avnämare ska bidra till att belysa frågor med relevans för både lokala och globala samhällsproblem. Göteborgs univer-sitet sätter samhället i centrum där verksamheten – inte bara samverkansuppgiften – ska utgå från ett perspektiv av samhällsrelevans. Forskningen och utbildningen som bedrivs vid universi-tetet ska bidra till samhällets utveckling på både kort och lång sikt.20

Utbildningsmiljön vid Göteborgs universitet karaktäriseras i hög grad av samverkansper-spektivet, såväl det interna mellan fakulteter/vetenskapsområden, som det externa. Det finns exempelvis över 50 olika samverkans- och nätverksgrupper organiserade inom universitetet för att bedriva högkvalitativ och ofta tvärvetenskaplig forskning och samverkan. Exempel på regio-nala samverkanspartners av betydelse för den kommande lärarutbildningen är Göteborgs kom-mun och Göteborgsregionen, Chalmers Tekniska Högskola, Högskolan Väst, och Högskolan i Borås. Viktiga målsättningar med denna regionala samverkan är, förutom att stärka och utveckla den generella samverkan inom Västra Götalandsregionen, att uppnå ömsesidig nytta genom ett bredare rekryteringsunderlag till olika utbildningar, höja kvaliteten och utveckla de tillämpade inslagen i utbildningarna, bredda studenternas valmöjligheter och öka rörligheten och utbytet mellan lärare.

Göteborgs Stad och Göteborgsregionen Göteborgs Stad och Göteborgsregionen är betydelsefulla aktörer och samverkanspartners i den kommande lärarutbildningen, exempelvis kopplat till utformning, utveckling och implemente-ring av verksamhetsförlagd utbildning. VFU-organisationen och samverkansformer för lärar-programmen i den nya lärarutbildningen kommer i stort att bygga på nuvarande modell som sedan en tid implementerats vid universitetet. Nödvändig utveckling och anpassning av model-len till den nya utbildningsstrukturen har under arbetet med tillståndsansökan skett i nära dialog med företrädare för skolverksamheter i Göteborgs Stad och Göteborgsregionen. Under hösten 2010 planeras detaljspecifika diskussioner med medverkande kommuner och friskolor. För när-varande finns det VFU-områden i följande kommuner inom Göteborgsregionen: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Därutöver finns det VFU-områden i följande kommuner: Bollebygd, Borås, Essunga, Falkenberg, Falköping, Halmstad, Herrljunga, Lidköping, Mark, Orust, Trollhättan, Uddevalla, Varberg och Vårgårda. GU har även av avtal med följande friskolor: Cybergymnasi-et, Internationella skolan (ISGR), NTI-gymnasiet, Samskolan och Vittra. Via särskilt avtal VFU-placeras även studenter på Universeum, Nordens största science center.21

SITE Utifrån explicita önskemål från skolhuvudmän och en generell kvalitetsrelaterad syn på lärarut-bildningens innehåll behöver implementeringen av IKT i lärarutbildningen påskyndas. Med anledning av denna önskan skapades en samarbetsgrupp med företrädare från GU, Chalmers Tekniska Högskola, Högskolan Väst och Göteborgs kommun. Gruppen utgörs av personer med 20 ”Handlingsplan för forskning och utbildning i samspel – utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning”, Göteborgs universitet, 2008. 21 http://www.universeum.se/


relevant spetskompetens och dokumenterat intresse för IT-området, särskilt IT inom lärarutbild-ningen. Samarbetsgruppen skall verka för utveckling och implementering av IKT i nuvarande och kommande lärarutbildning. Genom bildandet av samarbetsgruppen som innefattar flera närliggande lärosäten skapades en lokal och regional kunskapsdomän kring IT-frågor inom lä-rarutbildningen. Kunskapsdomänen skall vara till långsiktigt gagn för de ingående parternas övergripande verksamhet och utöka möjligheterna till genomförande av gemensamma projekt relaterade till IKT och dess implementering i utbildning och forskning. Målet för lärarutbild-ningen är att de lärare som utbildas skall ha såväl goda generella IKT-kunskaper som IKT-kunskaper relaterade till sina undervisningsområden, inklusive ämnesdidaktik. Ett arbetsnamn för gruppen är Styrgruppen för IT och Education (SITE).

Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) Lärarutbildningen samverkar via RUC med det Nationella centrat för matematikutbildning (NCM). NCM, placerat vid Göteborgs universitet, har ett nationellt ansvar att förbättra svensk matematikutbildning, med både konkret expertis på frågor om kursplaner i matematik, yrkes-kunnande, vuxnas lärande i matematik och validering, med ett nationellt och internationellt er-känt referensbibliotek i matematikdidaktik. NCM har dessutom ett stort antal nationella och internationella nätverk som är både praktiknära, forskningsrelaterade och anknutna till policy-frågor t.ex. på EU-nivå. NCM har en stor egen produktion av lärarutbildningsrelevant litteratur som både är vetenskapligt grundad och bygger på erfarenheter från lärare och forskare. Dessa publikationer kan ses som ett verktyg för att synliggöra och problematisera erfarenhetsbaserat kunnande.

Både NCM och andra miljöer inom pedagogik och matematikdidaktik vid Göteborgs univer-sitet har de senaste åren bedrivit utvecklingsarbeten, utvärdering, kompetensutveckling och skolnära matematikdidaktisk forskning i samarbete med både Skolverket och Skolinspektionen. Forskning och utvecklingsarbete bedrivs också tillsammans med kommuner och skolor inom Sverige och även på EU-nivå liksom i samarbete med andra miljöer i Sverige och utomlands.

Centrum för urbana studier Exempel på specifika insatser på lokal nivå inkluderar Centrum för Urbana Studier, Hammarkullen, ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola med syfte att bygga broar mellan innerstad och förort. Ambitionen med centrumbildningen är att se till hela stadens utveckling och sätta fokus på de processer av ojämn utveckling som kän-netecknat Göteborg och många andra större städer under de senaste två decennierna. Universite-tets lärarutbildning har varit en aktiv part under utvecklandet av denna Centrumbildning.

Intize

Det övergripande syftet med Intize22 är att inspirera till ett ökat intresse för och öka kunskaperna i matematik och matematiskt tänkande. Intize har vuxit fram ur ett pilotprojekt som omfattade en handfull högskolestudenter och ett dussin gymnasieelever, och är idag en ideell förening som omfattar några hundratal personer. I projektet agerar studenter från Chalmers Tekniska Högsko-la och Göteborgs universitet mentorer i matematik för gymnasieelever. Dessa ges i sin tur möj-lighet att vara handledare i matematik för högstadieelever. Inom projektet samverkar nästan 300

22 Se http://www.intize.org/external.


gymnasister kontinuerligt med mentorer från Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs uni-versitet. Hela mentorskapet är gratis för eleverna.

Universeum Universeum23 är Nordens största science park med ett uppdrag att positivt påverka barn och ungdomars attityd till naturvetenskap, teknik och matematik. Genom aktiviteter och upplevelser som skapar förståelse och framtidstro är målsättningen att barn och unga skall känna lust och nyfikenhet inför dessa ämnen. Förhoppningen är att väcka ett intresse som leder till vidare stu-dier och yrkesverksamhet inom just dessa områden. Universeum ska också vända sig till den breda allmänheten och var ett självklart utflyktsmål. Allt på Universeum ska vila på vetenskap-lig grund och bygga på interaktivitet så långt det bara är möjligt. Samverkan inkluderar förutom att Universeum utgör en välbesökt mötesplats för naturvetenskaplig bildning, exempelvis semi-narieserier och att lärarstudenter kan erbjudas möjligheter till VFU-plats och praktiskt genomfö-ra sitt självständiga arbete vid Universeum.

Lärarutbildningsmiljöer vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet har sedan lång tid arbetat med devisen att göra lärarutbildningen till hela universitetets angelägenhet, varför det finns en lång erfarenhet av samverkan mellan fakulteter och institutioner som verkar inom utbildningen. Denna samverkansgrund har inte bara underlät-tat en bred förankringsprocess i samband med ansökningsförfarandet, utan möjliggör en effektiv implementering och integrering av innehållet i den nya lärarutbildningen. Vid GU finns idag omfattande forskning och utvecklingsarbete som anknyter direkt till skola och utbildning. Sko-lan och verksamheten där utgör en betydelsefull miljö för utveckling och utbildning av studenter varför VFU-organisation och externa representanter är viktiga komponenter i lärarutbildningen. Inom universitetet finns landets, och en av Nordens, största miljöer för utbildningsvetenskaplig forskning och en rad samverkansmiljöer som bedriver forskning och utvecklingsarbete av rele-vans för lärarutbildning.

Göteborgs universitet har etablerat området Lärande som ett av åtta styrkeområden och verk-samheterna där är direkt kopplade till lärarutbildningarnas intressen och ansvar.24 Inom ramen för detta styrkeområde bedrivs en rad projekt relaterad till empiriskt inriktad skolforskning och generella frågor om kunskapsbildning. Dessa har efterhand breddats och även inkluderat frågor om ny teknik och lärande såväl inom utbildningssektorn som inom arbetslivet, exempelvis de nya mediernas roll i skola och utbildning. Forskningen om lärande har sitt huvudsakliga cent-rum inom den utbildningsvetenskapliga fakulteten (UFN), men omfattar förutom externa sam-verkanspartners också IT-universitetet, och de samhällsvetenskapliga (statsvetenskap) och konstnärliga fakulteterna (gestaltning). Exempel på frågeställningar berör hur virtuella och in-teraktiva resurser (t.ex. virtuella laborationer, interaktiva miljöer och simuleringar) på bästa sätt kan integreras i undervisningen och hur lärare kan förberedas för att utnyttja sådana resurser. Inom ramen för styrkeområdet finns en mångvetenskaplig nationell och internationell samver-kan om kunskapssamhällets utmaningar för skolan. Bland annat bedrivs projekt i samarbete med Sveriges största vetenskapscentrum Universeum kring nya lärmiljöer och användning av ny teknik i undervisning om natur och miljö. Här finns också en internationell samverkan kring hav 23 http://www.universeum.se/ 24 Se vidare på www.ufn.gu.se/english/research/learning_a_priority_research_area.


och miljö där forskare inom styrkeområdet samverkar med universitetets center för marin infra-struktur (Sven Lovén Center för marina vetenskaper) i ett Wallenbergfinansierat projekt som involverar lärare och elever i Sverige och USA (Stanford) om avancerad miljöundervisning.

Nedan följer en översiktlig beskrivning av fakulteternas forsknings- och utbildningsmiljöer med relevans för lärarutbildningar.

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Den utbildningsvetenskapliga fakulteten (UFN) utgör en av landets starkaste miljöer för lärarut-bildning och dess olika delar. Vid fakulteten finns en omfattande forskningsverksamhet direkt kopplad till såväl den utbildningsvetenskapliga kärnan som de områden som mer specifikt rör de olika lärarutbildningarna.

Lärande och nya medier är temat för The Linnaeus Centre for Research on Learning, Inter-action and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS) som har sin bas vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten och som bedrivs i samverkan med IT-fakulteten och Institu-tionen för biblioteks- och informationsvetenskap (tidigare Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås.25 Inom LinCS, som finansieras av Vetenskapsrådet inom ramen för anslag till excellenta forskningsmiljöer, ligger fokus på frågor som rör hur de digitala teknikerna förändrar villkoren för lärande och undervisning, och hur dessa tekniker kan nyttiggöras för undervisning. Flera av projekten handlar om hur människor utvecklar ”information literacy” och hur de blir kompeten-ta aktörer i det slags medieekologi som växer fram i digitaliseringens och globaliseringens spår. LinCS har ett omfattande nationellt och internationellt nätverk som rör lärande och driver också en forskarskola med anslag från Vetenskapsrådet.

En ytterligare väletablerad forskningsinriktning är den som rör Förutsättningar, Utbildning och Resultat (FUR). Inom inriktningen bedrivs forskning om centrala utbildningsvetenskapliga frågor som individuella förutsättningar för lärande, utbildningars organisation och resurser samt om utbildningseffekter på individ- och systemnivå.26 Här förvaltas och utvecklas en rad databa-ser som ger närmast unika möjligheter att följa och analysera utbildningens roll och effekter i samhället. Miljön för FUR deltar också i olika internationella jämförelser av kunskapsutveck-ling och att nära kunna följa och förstå villkoren för sådana internationella komparationer är synnerligen viktigt och stimulerande för lärarstudenter.

I nära anslutning till denna grupp finns också en omfattande verksamhet som fokuserar på frågor om lärande och bedömning i främmande språk (LBFS). Gruppen ansvarar bland annat för utvecklingen av nationella prov och bedömningsmaterial i engelska och övriga moderna språk (franska, spanska och tyska), vilket bl.a. innebär kontinuerliga skolkontakter samt goda möjligheter till lärarutbildningsrelaterad forskning. Verksamheten inrymmer också omfattande internationella samarbeten och nätverk relaterade till ett stort antal projekt inom EU och Euro-parådet, ansvarsposter inom EALTA (European Association for Language Testing and Assess-ment) samt olika samarbeten utanför Europa.

Forskningsområdet barnpedagogik (Early childhood education) är ett unikt och starkt ange-läget kunskapsområde som innefattar barns lärande och utveckling från födseln fram till de tidi-ga tonåren, exempelvis problemställningar relaterade till villkor för barns och ungas lärande och utveckling i olika pedagogiska sammanhang som förskola och skola. Forskningsmiljön vid uni-

25 Se www.lincs.gu.se. 26 Se http://www.ipd.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/fur/.


versitetet inkluderar också frågor i gränslandet mellan pedagogiska miljöer och familj. Pro-blemområdet avser såväl övergripande frågor som hur lagar, förordningar och politiska beslut påverkar barns och ungas situation, men också processer på mikronivå, som hur barn och ung-domar erfar, upplever eller lär sig något specifikt. Speciellt riktar sig forskningsområdet barn-pedagogik mot det som sker inom förskola samt skola och fritidshemsverksamhet för yngre åldrar, där även aspekter som genus och etnicitet och deras betydelse för barns erfarenheter är centrala.

Forskning om läroplansteori, professioner och professionsutbildning liksom komparativa studier av klassrumsundervisning bedrivs inom ramen för den så kallade PoP-gruppen (the Poli-tical and Pedagogy), som likaså är väl etablerad nationellt och internationellt.27

En viktig forskningsuppgift för universitetet är frågor som rör specialpedagogik och inklu-sion/exklusion i skolan. Detta är teman som alla lärarutbildningar berörs av. Här bedriver uni-versitetet sedan tidigare forskning om specialpedagogik och specialpedagogiska åtgärder, men genom bildandet av en ny institution – Institutionen för pedagogik och specialpedagogik – kommer denna forskning och utbildning att få en ännu starkare plattform vilket kommer de nya lärarutbildningarna tillgodo.

Yrkeslärarutbildning vid Göteborgs universitet har ett förflutet som går tillbaka till 1960-talet och som kontinuerligt har utvecklats. För närvarande ges Yrke, skola och arbetsliv (LYS), en inriktning i flexibel takt och där deltagarna följer en individuell studieplan. Forskning kring yrkespedagogiska frågor har bedrivits i flera decennier. Den 1 juli 2010 inrättas ett ”Centrum för yrkeskunnande” som organisatoriskt kommer att tillhöra den utbildningsvetenskapliga fakul-teten, men som ska verka fakultetsövergripande. Syftet med detta centrum är att lyfta de profes-sions- och yrkesrelaterade utbildningsfrågorna samt skapa en mötesplats för näringsliv, offentlig sektor, yrkesverksamma och studenter där dessa frågor diskuteras och granskas. Yrkeslärarut-bildning och forskning om yrkeskunnande och praktisk kunskap kommer att vara två huvudom-råden. Medverkande forskare är involverade i nordiska och internationella forskningssamarbe-ten. Digital utbytesverksamhet för yrkeslärarstudenter mellan Charles Sturt University, Austra-lien, och GU håller på att planeras.

Den utbildningsvetenskapliga fakulteten har också framstående miljöer för innehållsoriente-rad pedagogisk och ämnesdidaktisk forskning. Dessa forskningsmiljöer är särskilt starka angå-ende lärande i matematik, naturvetenskap och teknik vilket belyses av att den enda godkända ämnesdidaktiska forskningsmiljön i landet där dessa ämnesdidaktiska områden särskilt beaktas, finns på UFN.28

Forskning om Fenomenografi och variationsteori fokuserar huvudsakligen på lärande inom olika innehållsliga områden. Forskningen relaterar även till miljön i klassrummet, ”learning studies”, där forskning och utveckling förenas inom ramen för skolförlagt utvecklingsarbete enligt en internationellt etablerad modell. Också detta område är mycket väl förankrat nationellt och internationellt. Sedan länge finns det också ämnesdidaktisk forskning av stor relevans för lärarutbildningen. Denna miljö har särskilt arbetat med praxisnära forskning och utveckling av lärandet i skolan, både genom forskning om begreppsförståelse och genom undervisningsde-sign. Gruppen har en stark ställning nationellt inom den ämnesdidaktiska forskningen och har väl utvecklade både nationella och internationella samarbeten. Miljön har varit aktiv i det natio-

27 Se http://www.ipd.gu.se/english/research/research_programmes/pop/. 28 ”Beslut om ifrågasättande av examenstillstånd efter fördjupade granskningar av utbildningar inom pedagogik”, Högskoleverket 2010-06-09, reg. nr. 643-2894-07.


nella ämnesdidaktiska nätverk som har haft årliga konferenser sedan 2004 då den första konfe-rensen hölls i Göteborg. Nätverket har sedan utvecklats till att bli nordiskt.

Forskningsmiljön för Allmän didaktik vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten har regel-bunden seminarieverksamhet för doktorander samt öppen kollegieverksamhet. Det allmändidak-tiska området brukar av tradition svara för såväl en läroplansteoretisk inriktning som en mer klassrums- och individorienterad del. Den forskning som bedrivs i Göteborg har huvudsakligen den senare inriktningen och den vilar teoretiskt framför allt på hermeneutisk och/eller feno-menologisk grund. Undervisning och existens, samtal mellan lärare och elev samt relationen mellan utbildningsvetenskaplig kunskap och lärares praktiska yrkesvardag utgör exempel på frågor som behandlas. Gruppen är aktiva medlemmar i olika allmändidaktiska nätverk, både nationellt och på nordisk basis.

Bland de mer specialinriktade verksamheter som finns vid UFN bör man också nämna den nya Institutionen för kost- och idrottsvetenskap som kommer att ansvara för ett mång- och tvär-vetenskapligt samarbete inom universitetet till gagn för lärarutbildningar. Den nya institutionen kommer dessutom ha ett långtgående samarbete med gymnasieskolan och idrottsrörelsen, kom-muner och Västra Götalandsregionen.

Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten (HFN) har genom ett omfattande engagemang under lång tid i lärarut-bildningarna i Göteborg etablerat en solid och kreativ grund för de huvudområden som ingår i dagens och den framtida lärarutbildningen. Denna långa tradition ger en styrka som borgar för hög kvalitet i utbildningsmiljön. Humanistiska fakulteten svarar med sitt ämnes- och kursutbud mycket väl mot de perspektiv som betonas i den nya gymnasieskolan, dvs. de internationella, kommunikativa, historiska och filosofiska perspektiven. Fakultetens kompetens som språk-resurs, genom forskning och undervisning i ett 20-tal språk, innebär en unik tillgång för lärarut-bildningen.

Fakultetens lärare har en hög pedagogisk och vetenskaplig kompetens som skapar goda för-utsättningar för all grundutbildning, inklusive lärarutbildning. Den stora omfattningen av lärar-utbildning har lett till att ett antal ämnesdidaktiker rekryterats både till språk- och det historis-ka/filosofiska området. Många av lärarna har dokumenterad högskolepedagogisk kompetens och/eller lärarutbildning.

Humanistiska fakulteten har universitets största andel nätbaserad utbildning. Flertalet grund-kurser erbjuds via lärplattform. Utvecklandet av denna distributionsform leder till förnyade un-dervisningsformer också för campusstudenterna.

Forskningen kring utbildningsvetenskapliga frågeställningar har omfattande samverkan med den Utbildningsvetenskapliga fakulteten, exempelvis ett vitt fält av frågor relaterade till lärande av språk. Exempel är CILL (Content Integrated Language Learning), IKT i lärande samt, inte minst, olika projekt relaterade till frågor om lärande och bedömning av språk, det senare såväl av formativ som summativ karaktär. Det finns ett väl etablerat samarbete med nationella skol-myndigheter, vilket bland annat innebär medverkan i utveckling av styrdokumenten för språk-undervisningen i svensk skola.

Forskningsprojekt specifikt inriktade på svenska som andraspråk är relevanta för ämneslä-rarutbildningen i svenska. Nämnas i sammanhanget bör då OrdiL (Kartläggning av ordförrådet i läromedelstexter med fokus på svenska som andraspråk), SPARV (Språkutvecklande arbets-sätt för vuxna – ett skolforskningsprojekt i samarbete med LärCenter Falköping), GAFFEL


(Genrearbete för flerspråkiga elever), BIGFOOT (Bedömning av ordkunskap vid inlärning av grundskolans ämnestexter med hjälp av frekvensbaserat ordförrådstext) och SAFE (Storskaliga analyser av flerspråkiga elevtexter – användning av statistiska mått för kvantitativa bedöm-ningar av elevtexter på gymnasienivå). Institutionen för svenska språket är inblandad i flera nätverk med relevans för undervisning i svenska och svenska som andraspråk: ”Läsbarhet och flerspråkighet”, som aktivt arbetar med läsbarhets- och flerspråkighetsfrågor i skolanknutna forskningsprojekt, NÄVAN (Nätverk för vuxnas andraspråksinlärning) och TOBANO (Två-språkiga barn i Norden).

Fakulteten har lång erfarenhet från skolkontakter, exempelvis inkluderande omfattande upp-drag från Myndigheten för skolutveckling (FliS och Språket i skolans ämnen och skolans ämnen i språket).

Ytterligare utbildningsvetenskapligt relevanta forskningsprojekt inkluderar etiska problem-ställningar i historisk kontext, genus och etnicitet i pedagogiska texter, omvärldsrelationer med fokus på skola samt integrationsfrågor. I de humanistiska utbildningarna tillför utbildningarna perspektiv och förhållningssätt inom genusvetenskap, kulturell mångfald, urbanisering, övergri-pande idéhistoriska metaperspektiv på utbildning, andraspråksinlärning och modersmålsunder-visning. Institutionen för svenska språket och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion har också nära samarbete med Institutionen för pedagogik och didaktik där bland annat forsk-ningsprojekt inriktade på dyslexi och specialpedagogik är väsentliga för ämneslärarutbildning-en.

IT-fakulteten Göteborgs universitet har i nära samverkan med Chalmers tekniska högskola skapat en särskild fakultet, IT-fakulteten, vilken utgör en för svenska förhållanden unik akademisk miljö som sam-lar forskning och undervisning som berör olika aspekter av IKT och IT. Här finns såväl sam-hällsvetenskapliga och pedagogiska som tekniska, konstnärliga och designinriktade perspektiv på IT. Forskning och utbildning inom lärandeområdet sker framför allt vid institutionen för till-lämpad IT (ITIT). Lärande är ett av tre strategiska tillväxtområden vid institutionen och har idag ett 50-tal forskare och doktorander. IT-fakulteten är genom denna miljö en resurs för lärarut-bildningen, både vad gäller undervisning, forskning samt kompetens- och verksamhetsutveck-ling kring IT.

Grupperingen Lärande, Kommunikation och IT (LKIT) utgör ett centrum för pedagogisk ut-vecklingsverksamhet och fortbildning för lärare inom förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola. Magister- och masterutbildningen i Lärande, kommunikation och IT samt lärarutbild-ningsinriktningen och specialiseringen Lärande, undervisning och IT har bedrivits sedan början av 2000-talet. Lärarlyftskurser och kompetensutvecklingskurser ges regelbundet. De breda erfa-renheterna från dessa verksamheter utgör en resurs för utvecklingen av den nya lärarutbildning-en. Den laborativa miljön Gothenburg Knowledge Lab, inrättat för design och utveckling av digitala redskap och arbetsformer inom skola och utbildning, är också en viktig resurs för erfa-renhetsspridning.

Institutionen för tillämpad IT har idag sex doktorander inom CUL:s forskarskola, vilka också är aktiva lärare eller har lärarbakgrund. Tillsammans med ytterligare ett tiotal doktorander och flera post-docs bildar de forskningstemat Nya Media, undervisning och Lärande (MUL). MUL arrangerade 2006 den internationella konferensen Teacher Training and IT 06 i samarbete med KK-stiftelsen.


ITIT är även en del av LinCS (The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society). Genom LinCS och deltagande i Kale-idoscope (EU Network of Excellence för teknologi och lärande) har också ett stort internatio-nellt kontaktnät skapats. Vidare finns anknytning till området Mobile services for communica-tion, interaction and learning, samt MobileLife VINN excellence center.

Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (SFN) har ett av de största utbildningsuppdragen vid Göte-borgs universitet med nationell och internationell rekrytering till program och kurser. En tydlig betoning av professionskompetens, nära samverkan med arbetsmarknaden och inslag av verk-samhetsförlagd utbildning utgör centrala delar i fakultetens verksamhet. Flertalet av fakultetens institutioner är engagerade i lärarutbildningen. Sociologiska institutionen har t.ex. till många delar utvecklat och ansvarar för examensarbetet i den befintliga lärarutbildningen. Bland upp-dragsutbildningar som finansieras av det samlade organet för lärarutbildning märks bl.a. fort-bildningar i ledarskap för lärare och skolledare. Institutionen för socialt arbete har skapat ett utbildningsinnehåll relaterat till ett samhällspedagogiskt uppdrag i den segregerade storstadsmil-jön. Detta har varit ett samarbete mellan socionom- och lärarutbildning med stora delar av ut-bildningen förlagd i skolverksamhet i Göteborgs förorter.

Utbildningen på forskarnivå omfattar tolv olika ämnen, varav samhällsvetenskap med utbild-ningsvetenskaplig inriktning är ett exempel. Sammanlagt sex doktorander utbildas för närvaran-de inom ramen för samarbetet i CUL:s forskarskola.

Forskningen vid samhällsvetenskapliga fakulteten bedrivs inom fem plattformar: politik, massmedier och samhällsstyrning; arbetsliv och samlevnadsformer; globalisering och samhälls-förändring; individens utveckling och hantering av förändring samt risk, säkerhet och trygghet. Fakulteten är värd för ett av universitetets styrkeområden – multidisciplinär forskning om opi-nion och demokrati, och medverkar som initiativtagare i styrkeområdena globalisering och havsmiljö och kulturarv samt har representation i ledningen för styrkeområdet lärande. Samtliga inriktningar rymmer program/projekt med tydlig relevans för lärarutbildningens mål. Inom forskningen med explicit utbildningsvetenskaplig tematik återfinns inriktningar mot bl.a. skol-politik, beslutsformer, etnicitet, värdekonflikter, skolkulturer, utbildningsval och faktorer avgö-rande för fortsatta studier efter grundskolan. Forskningen finansieras huvudsakligen av nationel-la forskningsråd och EU:s sjunde ramprogram.

Konstnärliga fakulteten Konstnärliga fakulteten (KFN) omfattar åtta konstnärliga högskolor. Förutom programutbild-ningar inom hela det konstnärliga området medverkar KFN:s olika institutioner i den nuvarande lärarutbildningen inom olika inriktningar och det allmänna utbildningsområdet. Förutom lärar-utbildning för senare åldrar och gymnasium har kurser i bl. a. skapande verksamhet för försko-lan och grundskolans tidiga åldrar medverkat till en profilering av lärarutbildningens estetiska område. Fakultetens forskarutbildning är både organiserad som en forskarskola inom KFN:s ram och genom kopplingen till CUL. För närvarande finns det tio doktorander med inriktning mot det estetiska området. Externfinansierade forskningsprojekt från Vetenskapsrådet och inom ramen för EU har främst undervisningspraktiker inom grundskolan som forskningsområde. Vi-dare har Högskolan för scen och musik (HSM) med SIDA-stöd medverkat i fleråriga utveck-


lingsprojekt i Sydafrika och Palestina, vilket givit internationaliseringsarbetet en speciell bety-delse.

HSM har bedrivit lärarutbildning i musik i drygt 40 år. Vid institutionen finns både ämnes-forskning och ämnesdidaktisk forskning. Två ämnen har här bäring på den ämnesdidaktiska forskningen: Musikpedagogik och Estetiska uttrycksmedel. Ämnet musikpedagogik medverkar i Konstnärliga fakultetens fakultetsgemensamma forskarskola och Estetiska uttrycksformer i CUL:s gemensamma forskarskola. Musikpedagogik som forskarutbildningsämne vid HSM finns också representerat i den Nationella forskarskolan med inriktning musikpedagogik för yrkesverksamma lärare. Vid Institutionen ges kurser på grund- och avancerad nivå inom det estetiska kunskapsområdet på följande utbildningar: Lärarutbildningar, Musikerutbildningar, Skådespelarutbildning, Opera- och musikalutbildning.

Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten (NFN) medverkar sedan lång tid på alla nivåer i lärarutbildning-en, såväl inom det allmänna utbildningsområdet som i inriktningar som inkluderar matematik, fysik, kemi, biologi, teknik, miljövetenskap, och geografi. Dessutom erbjuder NFN i samverkan med andra fakulteter en mer övergripande naturvetenskaplig inriktning för blivande högstadielä-rare, Naturvetenskap för lärare. Institutionen för geovetenskap vid naturvetenskapliga fakulte-ten utgör en unik resurs i utbildningen av framtida gymnasielärare i exempelvis naturkunskap. Denna breda erfarenhet och ämneskompetens utgör en stark bas för utvecklingen och genomfö-randet av inriktningar med naturvetenskapligt innehåll i den nya lärarutbildningen. Vidare har den naturvetenskapliga utbildningen vid universitetet fallit mycket väl ut i flera utvärderingar, till exempel har ämnet biologi nominerats till CHE Excellence Ranking för toppuniversitet i Europa.29

Fakulteten har sedan flera decennier ett nära samarbete med matematiska och naturveten-skapliga ämnesdidaktiker vars forskning är ledande i Sverige. Denna goda samverkan är avgö-rande för en kvalitativt god lärarutbildning. Lärare som undervisar inom naturvetenskap och matematik på den naturvetenskapliga fakulteten har normalt en stark forsknings- och undervis-ningsmeritering. Ett stort engagemang i utbildningsvetenskapligt relaterade frågor exemplifieras genom att flera lärare på fakulteten också har examen från lärarutbildning, och att ett antal lärare inom den senaste perioden ytterligare fördjupat sina kunskaper inom ämnesdidaktik.

Under läsåret 2011 kommer fakulteten att genomföra en omfattande förändring av sina ut-bildningsprogram. I detta arbete kommer hänsyn att tas till lärarutbildningens behov, både vad gäller varierande undervisningsformer, laborativ verksamhet och examinationsformer. Exem-pelvis, den redan omfattande laborativa verksamhet som fakulteten erbjuder kommer att än mer varieras och i flera fall ytterligare förstärkas utifrån ett kvalitetsperspektiv.

Naturvetenskapliga fakulteten arbetar mycket aktivt med rekrytering av studenter, både på kort och på lång sikt. Exempel på insatser inkluderar studiebesök – från förskola till gymnasium – på institutionerna och populärvetenskapliga föreläsningar av universitetslärare på skolor. Dessutom ges ett antal lärarfortbildningskurser inom olika områden. Ett annat exempel på kopp-lingen mellan universitet och skolverksamheten är aktiviteter inom Kemilektorslänken.30 Den övergripande tanken bakom projektet som initierats och finansieras av Vetenskapsakademien är

29 Se http://www.che.de. 30 Se http://www.chemsoc.se/sidor/kemilekt/inbjudan.htm.


att länka undervisningen i en lokal gymnasieskola till forskning och utbildningsverksamhet vid en närliggande universitetsinstitution, och till verksamhet inom ramen för en industriell samver-kanspartner. ”Ankaret” i länken gymnasium-akademi-industri är en forskarutbildad lektor som har nära kontakt med sin akademiska värdinstitution och sin industrisponsor. De gemensamma aktiviteterna är främst riktade till naturvetenskapligt intresserade gymnasieelever men även till skolverksamma lärare som vill fördjupa sina ämneskunskaper. Även om det specifika projektet fokuserar på kemiämnet, kan principerna överföras till andra naturvetenskapligt relaterade äm-nen.

Genom ett sedan länge etablerat samarbete med Universeum och flera museer i Göteborg kan studenter erbjudas kontakt med ytterligare skolklasser och deras lärare, och på så vis erhålla en bred erfarenhet av varierade undervisningssituationer. Vidare medverkar fakulteten i den mång-vetenskapliga forskarskolan CUL och har idag 4 doktorander med utbildningsvetenskaplig in-riktning.

Dokumentation för styrning och kvalitetssäkring

Styrdokumentation All verksamhet vid universitetet styrs av svensk lagstiftning, specifikt högskolelagen och hög-skoleförordningen, som konkretiseras i en rad lokala regelverk. Effektiv ledning och styrning av universitetets verksamhet bygger på enkla och tydliga styrdokument där implementering och uppföljning av dokumenten utgör viktiga byggstenar i ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Univer-sitetets handläggningsordning förskriver i huvudsak fyra slag av styrdokument: policies, planer, regler, och handläggningsordning.31 Generellt följer styrdokument specifikt framtagna för lärar-utbildningen delegationsordningen vid universitetet och utgör konkretiseringar och förtydligan-den av motsvarande dokumentation vid universitetet centralt. I Handlingsplanen för forskning och utbildning i samverkan finns preciserade anvisningar och rekommendationer för hur forsk-ningen kan implementeras i utbildningen, exempelvis genom val av kurslitteratur, kursplaner och undervisningens utförande samt generiska kompetenser.32

Kvalitetssäkring Universitetets mest värdefulla kapital är kvalitet i forskning och utbildning, ett kapital som ständigt måste vårdas och utvecklas. Vid Göteborgs universitet bedrivs ett omfattande kvalitets-säkringsarbete, vilket i november 2009 renderade högsta betyg i Högskoleverkets bedömning av kvalitetsarbetet vid svenska högskolor och universitet.33 En av flera återkommande insatser som betonades i utvärderingen är universitetets modell med fakultetsauditer.34 Samtliga fakulteter

31 Se http://www.styrdokument.adm.gu.se/organisation/. 32 ”Handlingsplan för forskning och utbildning i samspel – utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning”, Göteborgs universitet, 2008. 33 ”Granskning av kvalitetsarbetet vid sex universitet 2009. Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet”, Rapport 2009:30 R, Högskoleverket 2009. 34 ”Fakultetsaudit. Intern bedömning av kvalitetsarbetet vid Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL), Göteborgs universitet”, UFL 2008, se länk http://www.gf.adm.gu.se/digitalAssets/1201/1201500_Rapport_UFL-audit_jan08.pdf


bedriver också kvalitetssäkringsarbete i egen regi, i vissa fall inkluderade institutionsauditer.35 Detta utgör utgångspunkten för arbetet med kvalitetssäkring av den nuvarande och den kom-mande lärarutbildningen.

De övergripande processerna för kvalitetssäkring av lärarutbildningen har till stora delar re-dan implementerats i en övergripande policy för kvalitetsarbetet och en detaljerad handlingsplan med processbeskrivning vilka även fortsättningsvis kommer att utgöra ett grundläggande verk-tyg för en högkvalitativ lärarutbildning.36 Specifika åtgärder för kvalitetssäkring som relaterar till den kommande lärarutbildningen noteras särskilt i nedanstående beskrivning.

Det systematiska kvalitetsarbetet som relaterar till lärarutbildningen skall ses som en del av det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet med fokus på de speciella förhållanden som gäller för lärarutbildningen, både innehållsligt och organisatoriskt/administrativt.37 Kvalitetsarbetet har som övergripande mål att utbildningsverksamheten skall svara mot samhällets krav på god lä-rarutbildning genom att den bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och leder fram till önskvärda resultat.38 Alla som medverkar i lärarutbildningen skall känna personlig delaktighet i kvalitetsarbetet och i skapandet av en gemensam kvalitetskultur inom lärarutbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet har tre övergripande funktioner:

– Att bidra till kvalitetsutveckling av aktiviteter och rutiner inom lärarutbildningens verk-samhetsområde (utvecklingsfunktionen).

– Att granska om utbildningen svarar mot mål och bestämmelser i lagtext, förordningar och styrdokument (kontrollfunktionen).

– Att ge information till studenterna inför val av utbildning och till avnämare och allmän-het om utbildningens innehåll och uppbyggnad (informationsfunktionen).

Huvudsakliga instrument för att utöva detta ansvar är i) utbildnings- och kursplaner, med vars hjälp direktiv ges för hur lärarprogrammet skall läggas upp och genomföras; ii) ekonomiska tilldelningar för genomförandet av det uppdrag som årligen fastställs för de i lärarutbildningen medverkande institutionerna; och iii) ett kvalitetsarbete som ger kontinuerlig information om kvaliteten i verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat samt ger underlag för beslut om olika typer av stödinsatser för att skapa förbättringar och avhjälpa brister. Dessa styr-instrument verkar gentemot institutioner och andra arbetsenheter inom ett flertal av GU:s fakul-teter och även gentemot arbetsenheter inom de kommunala skolorganisationerna.

Viktiga delar i kvalitetssäkringsarbetet utgörs vidare av:

– Universitetets gemensamma riktlinjer för säkring av studenternas rättssäkerhet.39

– Studentmedverkan i samtliga beredande och beslutande organ

35 ”Självvärdering. Kvalitetsarbetet vid Göteborgs universitet 2009”, Göteborgs universitet 2009, s 32. 36 ”Policy för systematiskt kvalitetsarbete inom Utbildnings- och forskningsnämndens för lärarutbildning (UFL) ansvarsområde”, fastställd 2009-09-23 av UFL:s nämnd; ”Handlingsplan för UFL:s systematiska kvalitetsarbete 2009–2010”, fastställd 2009-09-23 av UFL:s nämnd. 37 ”Plan för kvalitetsarbetet 2007–2010”, Göteborgs universitet; ”Självvärdering. Kvalitetsarbetet vid Göteborgs universitet 2009”, Göteborgs universitet 2009. 38 ”Policy för systematiskt kvalitetsarbete inom Utbildnings- och forskningsnämndens för lärarutbildning (UFL) ansvarsområde”, fastställd 2009-09-23 av UFL:s nämnd. 39 ”Rättigheter och skyldigheter. Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet”, Göteborgs universitet 2010, se länk http://www.gu.se/digitalAssets/1299/1299480_regelsamling_svensk.pdf.


– Extern medverkan för att säkra och stärka utbildningens professionsrelevans genom skolrepresentanter i LUR, UFL och CUL:s vetenskapliga råd.

– Kursvärderingar av samtliga kurser. I den kommande lärarutbildningen introduceras vid utbildningens start en tydlig processtyrning med mallar för gemensamt formulerade kursvärderingar och återkommande frågor för jämförelse mellan kurser, och utveckling av kurserna över tid. Processen löper därefter som en återkommande aktivitet.

– International office utgör en välutvecklad organisation för att stödja in- och utresande lärarstudenter.40

– Som komplement till universitetets samlade insatser för alumner initierade det samlande organet 2009 en alumnverksamhet specifik för lärarutbildningen.41 En rapport kopplad till denna verksamhet ligger till grund för flera ställningstaganden vid implementering av den nya lärarutbildningen.42

Vidare, med utgångspunkt i UFL:s handlingsplan för kvalitetssäkring 2009–2010, har försök med externa tillsynscensorer inletts och likaså stickprovskontroller av självständigt arbete (ex-amensarbete) med fokus på kravnivå och betygssättning.43

Säkring av examensmål i arbetet med tillståndsansökan Under läsåret 2009–2010 genomfördes omfattande revideringar av befintliga kursplaner med syftet att säkra kopplingen mellan lärandemål, genomförande och examinationsformer44. Ansva-riga för kursplanerna fick också i uppdrag att granska hur man uppnår examensmålen och hur väl forskningsanknytningen synliggörs och implementeras. För att säkra kompetensöverföring med en tydlig koppling mellan kursplaner och kompetens inom respektive examen, inriktning och ämne utgör de som genomförde översynen till stor del samma personer som arbetat fram de preliminära kursplanerna som bifogas ansökan. Ett huvudsakligt fokusområde under arbetet har varit att säkra de enskilda delarnas relevans för det område i skolan som kursplanen omfattar, vilket i praktiken ofta inneburit ett konstruktivt fokus på enskilda utbildningsområden och äm-nen.

Utbildningsplanen för respektive lärarexamen har framtagits med utgångspunkt från innehål-let i de kurser som leder till den specifika examen. Varje examen och inriktning har fasta stu-diegångar. I arbetet med att säkra examensmålen har kurserna innehåll och placering i utbild-ningen explicit relaterats till de föreslagna studiegångarna och till examensmålen. Arbetet har systematiserats med hjälp av matriser45, som i ett första steg användes till att identifiera kopp-lingen mellan kursens innehåll och samtliga examensmål. Utgående från förekomst och eventu-ell avsaknad av examensmålsrelaterat innehåll bearbetades kursplanerna därefter i ytterligare steg.

40 Se länk http://www.sa.adm.gu.se/International_Office. 41 Se länk http://www.ufl.gu.se/alumn/. 42 Lander, Rolf: Synpunkter på lärarutbildningen från åtta avgångskullar ht 2004 – vt 2008, Göteborg 2008. 43 ”Handlingsplan för UFL:s systematiska kvalitetsarbete 2009 – 2010”, UFL 2009-09-23, se länk http://www.ufl.gu.se/digitalAssets/1288/1288742_Handlingsplan_kvalitetsarbetet_UFL_090923_datum.pdf. 44 UFL, PM angående kursplanerevideringsarbetet. Bolognastyrgruppen vid UFL, Göteborgs universitet. Rev. version 090924, www.ufl.gu.se. 45 Se examensmålsmatris, www.ufl.gu.se


Det finns en tydlig återkoppling mellan arbetet med progressionslinjer och arbetsfördelning mellan kurser, och kursplanernas innehåll46. Matriserna för kopplingen mellan examensmål och kursinnehåll kommer under hösten 2010 att användas till att systematiskt ytterligare förtydliga progressionslinjer inom respektive examen och inriktning. Således är målsättningen att i det fortsatta arbetet med tillståndsansökan ange vilka kurser som berör vilka examensmål och där-igenom skapa relationer mellan kurser, och exemplifiera vilka kombinationer av examensmål som berörs i respektive kurs. Vidare skapar matrisarbetet underlag för en arbetsfördelning mel-lan kurser inom respektive program med tydlig specificering av vilka kurser som kvalificerar för vilka examensmål, alternativt delar av enskilda examensmål. Det fortsatta arbetet kommer att följa principen att kurser som är placerade sent i program har ett tydligare uttalat ansvar för hela eller större delar av examensmål än kurser som är placerade tidigt i program. I det långsiktiga kvalitetsarbetet kommer kursernas placering och kursinnehåll fortlöpande att följas upp i rela-tion till examensmål och kursutveckling, där revidering av kursplaner ingår som ett lika själv-klart som naturligt återkommande inslag i kvalitetsarbetet.

Utbildningsvetenskaplig kärna I enlighet med examensordningen skall den utbildningsvetenskapliga kärnan omfatta 60 hög-skolepoäng i utbildningen. I tillägg till generella kunskaper gemensamma för alla lärare skall kärnan också ge profilerade och fördjupare kunskaper specifika för olika studerandegrupper i deras kommande yrkesutövning.

I universitets förslag till ny lärarutbildning är den utbildningsvetenskapliga kärnans innehåll sammanfört i fyra huvudområden om vardera 15 högskolepoäng. Dessa fyra huvudområden har förankrats väl såväl i universitetets forsknings- och undervisningsbas som i professionsbasen. Huvudområdena är också utformade så att de som undervisar och på andra sätt ansvarar för den utbildningsvetenskapliga kärnans innehåll och utformning själva har sin förankring inom det aktuella forskningsområde kring vilket undervisningen sker. Varje huvudområde är uppdelat i en delkurs som innehåller mer av gemensamma professionskunskaper av betydelse för alla lära-re och förskollärare, och en delkurs som innefattar mer av specifika och profilerade kunskaper riktade mot kommande yrkesutövning och respektive specifik examen.47 Under utbildningen återkommer olika kärnområden som bygger vidare på varandra för att säkra en tydlig progres-sion. Två delkurser med fokus på VFU är vidare kopplade till kärnan för att stärka professions-perspektivet med fokus på lärande, utveckling och organisation, samt på utvecklingsarbete och självständigt arbete.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I enlighet med examensordningen skall den verksamhetsförlagda utbildningen motsvara 30 hp. Göteborgs universitet har valt en organisationsmodell där VFU:n är uppdelad på fyra delkurser om 7,5 hp vardera. De bärande principerna bakom förslaget är att erbjuda studenterna längre sammanhängande VFU-perioder och ett rättssäkert och jämförbart system för alla lärarstuden-ter, oavsett val av examen och ämneskombinationer. Modellen skapar grund för god kvalitets-

46 UFL, Bolognaperspektiv, Om progressionslinjer inom lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Bolognastyr-gruppen vid UFL, Göteborgs universitet, 100616, www.ufl.gu.se. 47 För en samlad överblick av kärnans innehåll och organisation se ”Plan utbildningsvetenskaplig kärna”, www.ufl.gu.se


säkring och underlättar samordning mellan universitet och skolverksamhet då långsiktig plane-ring blir enklare genom ökad förutsägbarhet. Delkurserna är placerade i respektive studiegång för att i möjligaste mån under utbildningen erbjuda studenter närvaro i skolverksamhet under en stor del av läsåret. Respektive delkurs kopplar antingen till utbildningsvetenskaplig kärna, eller ämne/områdesstudier. Den direkta kopplingen mellan verksamhetsförlagd utbildning och övriga delkurser och integreringen av VFU i utbildningen beskrivs mer ingående i den examensspeci-fika motiveringen för varje examen.

I samtliga specifika examensbeskrivningar utgör VFU ett självständigt och examinerbart moment (delkurs). VFU skall samtidigt vara relaterad till övriga utbildningsområden (dvs. VFU:n har en relativ autonomi), vilket betyder att innehållet i den verksamhetsförlagda utbild-ningen till stor del villkoras av innehållet i de högskoleförlagda delarna av utbildningen. Dessa bidrar således till att studenten utvecklar en förmåga att självständigt arbeta som lärare i den verksamhet som examen avser. Den relativa autonomin ställer samtidigt krav på att i lärarut-bildningen integrera de villkor som springer ur skolan som formellt reglerad institution och som arena för mänskliga möten. Examensmålen för respektive examen genomsyras av denna dub-belhet. De preliminära kursplanerna för den verksamhetsförlagda utbildningen som bifogas ansökan är konstruerade så att VFU:ns relativa autonomi garanteras samtidigt som studentens gradvisa utveckling av självständighet inom det område som examen avser säkras.

För att säkra kvaliteten på VFU avser Göteborgs universitet att inkludera följande VFU-relevanta undervisnings-, redovisnings- och bedömningsformer från innevarande lärarutbild-ning, och anpassa dessa efter villkoren som följer med de nya examina: VFU-uppgifter, praxis-seminarier och VFU-bedömningssystemet. Praxisseminarier kommer i den nya lärarutbildning-en att utgöra grund för att den verksamhetsförlagda utbildningen blir en mötesplats mellan olika aktörer som ingår i lärarutbildningen. Förutom dessa bedömningsformer inkluderas ämnesdi-daktiska besök inom den del av VFU:n som är ämnesrelaterad. En detaljerad beskrivning av exempelvis undervisnings-, redovisnings- och bedömningsformer och VFU:ns övergripande progression för innevarande lärarprogram återfinns i Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbild-ning vid Göteborgs universitet.48

Självständigt arbete (examensarbete) För självständigt arbete (examensarbete) i den befintliga lärarutbildningen finns tydliga och väl kommunicerade riktlinjer för innehåll, bedömning och betyg.49 Detaljerade skriftliga examina-tionsprotokoll möjliggör både generella granskningar och stickprovskontroller av kvalitet. För att ytterligare höja kvaliteten på det självständiga arbetet genomförs kontinuerligt utbildningar för handledare och examinatorer av examensarbete inom lärarutbildningen. Fram till 2010 har 440 lärare genomgått utbildningen. Universitetet utvecklar också ett samarbete med lärarutbild-ningarna vid Linnéuniversitet och Linköpings universitet i syfte att jämföra och utveckla orga-nisationen och kvalitetssäkringen av det självständiga arbetet.

I enlighet med examensordningen skall den kommande lärarutbildningen omfatta ett själv-ständigt arbete om 15 alternativt 30 hp. Gemensamt för examensarbete i samtliga examina är att det redovisas i en vetenskaplig uppsats som innehåller en diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde. Detta gäller även examensarbeten som genomförs som ett 48 Se www.ufl.gu.se 49 ”Gemensamma föreskrifter för det interdisciplinära examensarbetet inom lärarutbildningen”, fastställda av UFL 2005-11-16, reviderade 2007-08-29.


konstnärligt projekt. Ett sådant examensarbete redovisas delvis i form av en konstnärlig gestalt-ning och delvis i form av en vetenskapligt eller konstnärligt baserad uppsats.

Oavsett redovisningsform skall det självständiga arbetet ha en utbildningsvetenskaplig in-riktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogram-mets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.

Förskollärarexamen och Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och innehåller ett examensarbete om 15 hp. Det övergripande målet med exa-mensarbetet är att studenten ska planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket. Genom examensarbetet lägger studenten grunden till förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Ämneslärarexamen och övriga inriktningar inom Grundlärarexamen avläggs på avancerad nivå och innehåller två självständiga arbeten om minst 15 hp vardera. Det första genomförs på grundnivå och tränar studenten dels i att kritiskt och aktivt ta del av aktuell forskning inom sitt ämnesområde (forskningskonsumtion), dels i att sammanställa och kommunicera detta i en ve-tenskaplig rapport. Detta examensarbete ska genomföras med en tydlig och integrerad tillämp-ning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna, där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Det övergripande målet med arbetet är detsamma som för examensarbetet inom Förskollärarexamen och Grundlärarex-amen med inriktning mot arbete i fritidshem.

Det andra examensarbetet inom dessa examina/inriktningar genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningsproduktion. I detta får studenten stöd för att kunna genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i ämnesstudier och i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Erfarenheter från VFU beaktas och integreras i arbetet. Det övergripande målet med kursen är att studenten ska fördjupa sin förmåga att planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yr-kesrelevans, för att ytterligare utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt till och i det komman-de yrket. Genom examensarbetet fördjupar studenten förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Särskilda fokusområden i den nya lärarutbildningen

Ämnesdidaktik och ämnesdidaktiskt perspektiv Ämnes- och allmändidaktiska mål finns beskrivna för alla examina i examensordningen och i ämneslärarexamen och grundlärarexamen nämns ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier kopplade till varandra. En levande diskussion angående integration mellan ämnesinnehåll och ämnesdidaktik har varit ett ständigt återkommande tema i utvecklingen av kursplaner och i ge-nomförandet av kurserna i det nuvarande lärarprogrammet. Diskussionen har även till stor del präglat arbetet med tillståndsansökan, där en universitetsgemensam ståndpunkt är att en välinte-grerad ämnesdidaktik också utgör en möjlighet för studenten att integrera de olika perspektiven


i sitt tänkande och handlande. Viktiga utgångspunkter under arbetet med att integrera ämnesdi-daktik och ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt har varit:

– Identitet – beskrivning av undervisnings-/skolämnets identitet, historik och uppdrag i samhället

– Legitimitet – varför finns ämnet och för vem finns det ?

– Selektion – Hur görs valet av innehåll och arbetssätt i ämnet ? Vilka svårigheter kan finnas ?

– Kommunikation Hur kan skolämnet kommuniceras ? Vilka slutsatser kan man dra av te-orierna ovan för att kunna planera, inspirera och undervisa ? Vad och hur kan man ut-värdera och bedöma ?

Det ämnesdidaktiska perspektivet beaktas i tillståndsansökan exempelvis genom att läroplanste-ori och utvärderings- och bedömningsområdet integreras på en allmännivå i den utbildningsve-tenskapliga kärnan. För varje examen finns specifika ämnesdidaktiska kurser och det ämnesdi-daktiska perspektivet är synliggjort i de olika ämnesbeskrivningarna. Ämnes- och förskoledi-daktiken kan vara integrerad, d.v.s. skrivas som särskilda lärandemål i ämneskurserna i förskol-lärarexamen, yrkeslärarexamen och grundlärarexamen. För ämneslärarexamen aviseras ämnes-didaktiken genom tydligt poängsatta kurser eller delkurser för att säkerställa implementeringen av det ämnesdidaktiska perspektivet.

Digital kompetens och IKT Skolorna efterfrågar lärare som kan tillvarata de utmaningar och möjligheter som uppstår ge-nom att informations och kommunikationsteknologi (IKT) blivit en del av de flesta samhälleliga verksamheter; där IKT och inte minst mobila teknologier blivit en del av ungdomars vardag och där digitala teknologier blivit en integrerad del i produktion och förmedling av kunskap. Detta förändrar i grunden förutsättningarna för lärande. Ett perspektiv som ska genomsyra den nya lärarutbildningen är IKT. Vid GU ses detta som ett forsknings-, utvecklings- och professions-område med flera aspekter. Blivande lärare vid GU behöver ha en väl utvecklad digital kompe-tens, vilken av EU-kommissionen indelas i användarkompetens, kritisk förståelse och kommu-nikativa förmågor.50 De ska kunna möta, samspela med och utveckla elevers kompetenser. De skall också ha en väl utvecklad kompetens i att använda IKT som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg och en förtrogenhet att arbeta i IKT-baserade lärmiljöer och med digitala läromedel och lärresurser.

I all lärarutbildning som ges vid Göteborgs universitet ska det vara en självklarhet att olika digitala teknologier används både av lärare och av studenter vid genomförandet av undervis-ningsmoment. Arbetet att implementera IKT i lärarutbildningen konkretiseras redan idag i poli-cydokument och handlingsplan vid UFL.51 Detta har gett goda förutsättningar för att i arbetet med de nya lärarexamina kunna identifiera hur frågor om IKT och digital kompetens behandlats i de preliminära kursplanerna och därmed utveckla dem i enlighet med styrdokumenten.

50 En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning, SOU 2008:109, Stockholm 2008. 51 ”Handlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2009–1010, UFL april 2010; ”Policy för IKT inom lärarutbildningen inom Göteborgs universitet”, UFL april 2010.


En förutsättning för att blivande lärare ska utveckla sin digitala kompetens är att de genom hela sin utbildning möter digitala redskap och kursinnehåll som ger forskningsbaserade kunska-per om digitala teknologiers betydelser mer generellt och inom olika ämnesområden. Lärare behöver dessutom kunna integrera sin digitala kompetens med ämnesspecifika och pedagogiska kunskaper och vara förberedda för att organisera undervisning som är relevant och produktiv för dagens och morgondagens elever.

I arbetet med tillståndsansökan har GU tagit fram en förteckning med generiska lärandemål för IKT i vilken kunskaper, färdigheter och förhållningssätt fokuseras.52 Dessa mål svarar mot det övergripande examensmålet som återfinns i alla examina: ”visa förmåga att säkert och kri-tiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna”. De utarbetade lärandemålen ska fortsatt arbetas in i kursplanerna under HT 2010 med det övergripande syftet att ge området innehålls-ligt fokus i kursplanerna så att det finns en tydlig progression i användningen av digitala red-skap och kraven på kritisk förståelse under utbildningarnas gång.

Den vetenskapliga förankringen av arbetet med digital kompetens i lärarutbildningen finns i flera forskningsmiljöer inom GU, bland annat The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS), Samhälle, opinion och medier (SOM-institutet) samt det UNESCO-initiatierade internationella resurscentret, In-ternational Clearinghouse on Children, Youth and Media vid Nordicom. Inom forskarskolan CUL finns också ett forskningstema Nya Media, Undervisning och Lärande lokaliserat till IT-fakulteten med ett tiotal doktorander.

Internationellt perspektiv och internationell rörlighet Vid Göteborgs universitet finns ett väl utvecklat internationellt samarbete i syfte att främja forskningens och utbildningens kvalitet och den allmänna förståelsen för internationella förhål-landen i enlighet med Regleringsbrevet 2010.53 I GU:s Strategiska plan 2007–2010 är flera mål kopplade till internationaliseringsarbetet under rubrikerna Forskning, Utbildning, Samverkan och Personal för att visa att internationalisering ska ses som en integrerad del av verksamheten direkt kopplad till kvalitetsutvecklingen vid universitetet.54 Även i universitetets strategiska plan 2009–2012 lyfts det internationella perspektivet fram för att stärka förutsättningarna för interna-tionell rörlighet och de internationella inslagen i undervisningen.55 Ramarna för det universi-tetsgemensamma internationaliseringsarbetet utgörs av en internationaliseringspolicy för perio-den 2008–2012.56 Internationaliseringsarbetet konkretiseras i policydokument och handlings-planer vid fakulteter och institutioner. Göteborgs universitet antog en språkpolicy 2006 och har även en handlingsplan för språkfrågor 2010 som eftersträvar språklig mångfald och där målet är att öka språklig och interkulturell kompetens hos all personal.57

52 Se ”Förslag digitala mål” www.ufl.gu.se 53 ”Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor m. m.”, regeringsbeslut II:25, 2009-12-17, se http://www.rk.gu.se/digitalAssets/1298/1298250_Gemensamma_best_regl_brev_2010.pdf. 54 ”Strategisk plan 2007 – 2010 Göteborgs universitet”, Göteborgs universitet 2006, se länk http://www.gu.se/digitalAssets/718/718966_Strategisk_plan060817_lag.pdf. 55 ”Förändring för kvalitet och förnyelse. Forsknings- och utbildningsstrategier 2009 – 2012”, Göteborgs universitet. 56 ”Internationaliseringspolicy vid Göteborgs universitet”, Göteborgs universitet 2005, se länk http://www.styrdokument.adm.gu.se/digitalAssets/1268/1268029_Internationaliseringspolicy.pdf. 57 ”Språkpolicy Göteborgs universitet”, Göteborgs universitet 2006, se länk http://www.gu.se/digitalAssets/761/761268_sprakpolicy_gu06.pdf; ”Handlingsplan för språkfrågor vid Göteborgs


Vid universitetet finns ett internationaliseringsråd med ledamöter som representerar de olika fakulteterna. Rådet har i uppgift att svara för strategi- och policyfrågor kring universitetets sam-lade internationaliseringsarbete. Dessutom finns en handläggargrupp som har i uppdrag att svara för operativ samordning, informationsspridning och erfarenhetsutbyte mellan universitetets olika delar och ett International Office som ger stöd och service åt fakulteter och institutioner.

Hösten 2008 inrättades ett International Office på Pedagogen (IOP) särskilt riktat till lärar-studenter för att kunna ge dem en mer samlad information om möjligheter att studera utom-lands. Eftersom lärarstudenter oftast studerar vid olika institutioner och flera fakulteter under utbildningen är syftet med IOP att skapa en mötesplats inom lärarutbildningen för studenter, lärare och forskare som behöver vägledning kring internationaliseringsfrågor. Exempelvis åkte 350 lärarstudenter utomlands 2009. Av dessa deltog 200 i fält- och studieresor som anordnats av olika institutioner, medan 150 genomförde utlandsresor på eget initiativ.

UFL har konkretiserat universitetets tankar om en ökad internationalisering av utbildningen genom en policy och handlingsplan som mer specifikt beskriver internationalisering av lärarut-bildningen.58 Vidare avsätter universitetet via UFL varje år utvecklingsmedel för att stödja och stimulera institutionernas internationaliseringsarbete inom lärarutbildningen. Detta har resulterat i att både lärar- och studentmobiliteten har ökat det senaste året och fler studenter har nu möj-lighet att förlägga en del av sin VFU till en utländsk skola eller delta i fältresor till länder i Eu-ropa, Afrika och Asien. I och med att lärare har besökt utländska partneruniversitet har även nätverk skapats så att studenter kan skriva eller samla empiri i andra länder till sina examensar-beten. På s.k. International Days får studenter på Lärarprogrammet information om möjligheter att förlägga delar av sin utbildning utomlands och ta del av andra studenters internationella erfa-renheter.

Lärare i svenska skolor arbetar konkret med grundläggande värderingar och kommer i kon-takt med elever och föräldrar som kommer från andra miljöer och andra länder vilket medför att ”internationalisering på hemmaplan” är ett viktigt perspektiv att förhålla sig till. Både blivande lärare och förskollärare som kommer att undervisa elever och barn från olika kulturer behöver erfarenhet att leva i ett annat land. I planeringen av de nya lärar- och förskollärarutbildningarna beaktas därför så kallade mobilitetsfönster där studenter kan förlägga en del av sin utbildning utomlands. Studenterna kommer att ges möjlighet att förlägga en del av sin VFU utomlands (VFU 2, 3 eller 4). I språkkurserna kommer en del av kurserna att kunna läsas i målspråkslandet och en del kurser har fältresor till andra länder, t.ex. religion som åker till England; historia som åker till Polen; geografi som åker till Kenya, svenska som åker till Norge och Danmark.

Vidare, betydelsen av att integrera internationaliseringsarbetet i hela lärarutbildningen för-stärks och konkretiseras genom beslutet att engelskspråkig och, där det är lämpligt, nordisk kurslitteratur skall ingå i samtliga kurser.

Mänskliga rättigheter och hållbar utveckling Verkan för det hållbara samhället är ett alltmer tydligt profilområde för Göteborgs universitet, där studenterna erbjuds fler än 554 kurser och 43 utbildningsprogram inom miljö och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är angeläget för verksamheten vid GU och utgår från att de so-

universitet 2010 – 2012”, fastställd av rektor 2010-02-22, se länk http://www.styrdokument.adm.gu.se/digitalAssets/1304/1304855_Spr__khandlingsplanen_2010-2012_1_.pdf. 58 ”Handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen 2009”, UFL april 2010; ”Policy för internationalise-ring av lärarutbildningen”, beslutad vid UFL:s sammanträde 19 april 2005.


ciala, ekonomiska, och miljömässiga konsekvenserna prövas och utvärderas i ett längre tidsper-spektiv, såväl för människor som för naturresurser, med utgångspunkt från en helhetssyn på samhällets behov, förutsättningar och problem. Ett bärande utbildningsperspektiv i lärarutbild-ningen, som är tydligt framskrivet i examensordningen, är att studenter skall ha färdighet och förmåga att kunna kommunicera, förankra, beakta och göra bedömningar utifrån mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling. Vidare framgår att värderingsförmåga och förhållningssätt i synnerhet skall kopplas till barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Denna tydliga priorite-ring får anses vara ett uttryck för en ökad betoning av behovet att implementera ett rättighets-perspektiv i ett nationellt och lokalt sammanhang där utbildningsområdet har en central betydel-se.

Frågor kring rättigheters efterlevnad har länge ansetts ingå i arbetet med värdegrundsfrågor, men får i och med de nya och mer omfattande skrivningarna en mer uttalad roll där behovet av ett problematiserande förhållningssätt är centralt. Skollagen och den nya diskrimineringslag-stiftningen utgör en viktig kunskapsgrund för blivande lärare och ingående kännedom i såväl juridiska, politiska och etiska frågeställningar är nödvändiga redskap i en kommande lärarpro-fession.59 Efter Sveriges ratificering av konventionen för personer med funktionsnedsättning 2009 har även fokus ökat på behovet av specialpedagogiska kunskaper för samtliga lärarstuden-ter för att kunna svara mot en rättighetsbaserad skolverksamhet och bidra till en tillgänglig skola för alla elever.60

Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet lyfter fram mänskliga rättigheter, och därmed den sociala aspekten av hållbar utveckling, i den utbildningsvetenskapliga kärnan för att under-stryka vikten av att alla studenter skall ha de stipulerade färdigheterna och förmågorna. Rättig-hetsperspektivet återfinns i frågor som berör organisation och demokrati såväl som konflikter, sociala relationer och specialpedagogik. Kunskap om rättigheter är också ett framskrivet be-dömningskriterium för alla studenter i den andra VFU-perioden. För att även svara mot olika specifika ämnens/områdens kursplaner ingår dessutom utbildningsperspektivet i t.ex. samhälls-kunskap och religion.

Fler än 270 av universitetets forskare är verksamma inom klimat och hållbar utveckling och tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola samlas ett nätverk av 450 forskare verksamma inom områden som koldioxidproduktion, avskogning, bilism och miljöekonomi. Betydelsefulla initiativ i forskning kring globaliseringsfrågor omfattar exempelvis Gothenburg Centre of Glo-balization and Development (GCGD) samt utvecklingen av ett världsledande centrum för håll-bar stadsutveckling, MISTRA Urban Future. Vidare är GU som enda universitet miljöcertifiera-de enligt både EMAS och ISO 14001. Den starka och breda forskningsverksamheten till trots kan kunskapsbasen för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling inom GU och samverkande skolverksamhet utvecklas ytterligare. En omfattande kompetensutbildning i dessa områden kommer därför att implementeras i samband med införandet av den nya lärarutbildningen. Mänskliga rättigheter, likabehandling och specialpedagogik ingår som en bärande del i det kompetensutvecklingspaket som är planerat att starta under läsåret 2010/11.

59 Diskrimineringslag 2008:567, SFS 2009:526, se vidare http://www.do.se/sv/Om-DO/Lagtexter/Diskrimineringslagen/; Skollag 1985:1100, SFS 1985:1100, se vidare http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100. 60 ”FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”, Ds 2008:23.


Kompetensutbildning och verksamhetsutveckling

Lärare verksamma inom lärarutbildningen I syfte att vidareutveckla alternativa studieformer har Göteborgs universitet inrättat en enhet för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).61 Enheten, som startade 2008, har två hu-vuduppgifter. Den ena är att utveckla och stärka den högskolepedagogiska kompetensen och förmågan att variera undervisningsformerna bland annat genom att skapa vidareutbildningar i högskolepedagogik. Den andra är att introducera andra generationens datorbaserade lärplattfor-mar i utbildningen. Arbetet sker här i nära samverkan med IT -universitetet.

En central policy vid universitetet är att alla lärare ges möjlighet att bedriva forskningsverk-samhet, och att alla verksamma forskare också medverkar i undervisning på grundläggande- och avancerad nivå. För att göra denna prioritering möjlig ingår en minimiandel kompetensutveck-ling för all tillsvidareanställd personal. Andelen bestäms på fakultets- och institutionsnivå, och motsvarar i normalfallet 10 % tjänstgöring. Universitetet ställer också krav på att undervisande lärare ska ha högskolepedagogisk behörighet omfattande 15 hp högskolepedagogik, eller mot-svarande. I de behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningarna fokuseras bland annat på hur lärandemålstyrd utbildning utformas så att mål säkras.

I de anslag som utgår från UFL är en given andel öronmärkt för kompetensutveckling, och i de årligen återkommande budgetdialogerna med samtliga delaktiga institutioner görs löpande avstämningar av hur medlen använts. För de lärare som är verksamma som handledare och ex-aminatorer i examensarbete finns krav på genomgången riktad utbildning. 2010 har 440 perso-ner genomgått utbildningen.

I arbetet med en fortsatt implementering av den nya lärarutbildningen kommer en omfattande strategisk kompetensutvecklingssatsning av lärare som planeras vara verksamma att genomföras med start under läsåret 2010/11. Satsningen har arbetsnamnet Lärarutbildarseminarierna (LUS), där medel för insatserna är budgeterade för 2010–2011. Nämnden för lärarutbildning vid GU kommer följa upp att verksamheter och lärare som medverkar i den kommande lärarutbildning-en genomgår relevanta kompetensutvecklingsinsatser. Insatserna kommer att arrangeras gemen-samt för hela lärarutbildningen, vilket är ett led i att ytterligare förankra och stärka den kom-mande utbildningen som en gemensam angelägenhet för Göteborgs universitet. LUS omfattar såväl kortare fortbildningar om halv- och heldagar som längre kurser. Kortare fortbildningar omfattar teman som Introduktion för lärarutbildare, Att vara kursledare inom lärarutbildningen och Att vara administratör inom lärarutbildningen, och tar utgångspunkt i det särskilda med lärarutbildningsuppdraget för dessa olika aktörsgrupper. Utbildningar ska utvecklas i ett modul-system med moduler av olika omfattning. Exempel på planerade moduler är:

– IT för lärarutbildare. Utvecklingsarbete inför denna modul pågår vid Enheten för hög-skolepedagogik och interaktivt lärande (PIL). PIL är en lärosätesgemensam enhet som verkar för högskolepedagogisk utveckling och kompetensutveckling vid GU. Utveck-lingsarbetet genomförs i samarbete med IT-fakulteten och Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation

61 Se länk http://www.pil.gu.se/.


– Mänskliga rättigheter, likabehandling, specialpedagogik. Utveckling av kompetensut-vecklingsmoduler kommer att göras under ledning av det samordnande organet och i nära samverkan med verksamheter inom GU som erbjuder relevant kompetens.

– Ämnes- och områdesspecifik didaktik för universitetslärare. Det samordnande organet har under 2010 initierat en nationell kartläggning av ämnesdidaktisk kompetens med in-riktning mot högskoleområdet. Kartläggningen ska ligga till grund för kompetensut-vecklingsmoduler med inriktning mot områdesspecifik didaktik för universitetslärare. Denna modul kommer att utvecklas fakultetsvis i samarbete med PIL för att utveckla universitetslärarnas pedagogiska kompetens.

– Att vara lärare inom VFU. Kompetensutveckling av personer verksamma inom VFU-organisationen där både lärare verksamma i skola och universitet ska utbildas. Utveck-ling av kompetensutvecklingsmoduler kommer att göras under ledning av det samord-nande organet i nära samverkan med Göteborgsregionen.

– Att undervisa om och att examinera färdighetsmål i anslutning till examensarbete Kompetensutbildning specifikt inriktad mot handledning och examination av självstän-diga arbeten. Utbildningen inkluderar även integrering och examination av allmänna färdigheter (”generic skills”), exempelvis studentens kommunikativa förmågor.

Yrkesverksamma lärare För att skapa utrymme att tillmötesgå den heterogena lärarkårens behov och praktiska möjlighe-ter att delta i utbildningen skall anpassade studieformer utvecklas (t.ex. distansundervisning och deltidsstudier). För att stärka kopplingen mellan skolverksamheter och skola, forskning och beprövad erfarenhet utgör CUL:s forskarskola en viktig del i planering och genomförande.

Som en prioriterad åtgärd att svara mot och samverka kring det ökande behovet av kompe-tens- och verksamhetsutvecklingsinsatser i skolverksamheten skall Göteborgs universitet fort-sätta att utveckla relevanta utbildningar för skolans personal. Idag ges redan bland annat kurser-na ”Att leda pedagogisk verksamhet med personalvetenskaplig grund” (15 hp) för skolledare och ”Lärares ledarskap” (15 hp) för yrkesverksamma lärare på alla nivåer.

I det fortsatta arbetet kring kompetens- och verksamhetsutveckling skall nämnden för lärar-utbildning utveckla ett brett behovsbaserat utbildningsutbud på avancerad nivå för yrkesverk-samma lärare i samarbete med skolverksamheten och fakulteter med sökt kompetens. I en snabbt föränderlig utbildningsmiljö är behovet av flexibla utbildningar kring t.ex. betyg och bedömning, digital kompetens, specialpedagogik och riktade kurser för att möjliggöra ämnes-mässig behörighet omfattande.62

62 ”Strategisk plan 2010 – 2012”, fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2010-03-02.


Referenslista Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling, SOU 1999:63, Stockholm 1999; En

förnyad lärarutbildning, Regeringens proposition 1999/2000:135.

Beslut om ifrågasättande av examenstillstånd efter fördjupade granskningar av utbildningar inom pedago-gik, Högskoleverket 2010-06-09, reg. nr. 643-2894-07.

Bäst i klassen – en ny lärarutbildning, Regeringens proposition 2009/10:89; Protokoll Styrelsen Samman-träde 2010:2, Göteborgs universitet 2010-04-29, § 9.

Dalnäs, Ulf: Utredning av organisationen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UUS10), Gö-teborgs universitet 2010.

Diskrimineringslag 2008:567, SFS 2009:526, se vidare http://www.do.se/sv/Om-DO/Lagtexter/Diskrimineringslagen/; Skollag 1985:1100, SFS 1985:1100, se vidare http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100.

En förnyad lärarutbildning, Regeringens proposition 1999/2000:135.

En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning, SOU 2008:109, Stock-holm 2008; Bäst i klassen – en ny lärarutbildning, Regeringens proposition 2009/10:89; Högsko-leförordningen, 1993:100.

Fakultetsaudit. Intern bedömning av kvalitetsarbetet vid Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarut-bildning (UFL), Göteborgs universitet, UFL 2008, http://www.gf.adm.gu.se/digitalAssets/1201/1201500_Rapport_UFL-audit_jan08.pdf

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Ds 2008:23.

Förberedelser för programöversyn vid Göteborgs universitet – BLUE11, PM-förslag 2010-02-25, se länk http://www.vision2020.gu.se/digitalAssets/1302/1302395_Rektors_beslut_BLUE_11.pdf.

Förändring för kvalitet och förnyelse. Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012, Göteborgs uni-versitet, s 4, se länk http://www.gu.se/digitalAssets/1039/1039508_Fus.pdf.

Granskning av kvalitetsarbetet vid sex universitet 2009. Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Rapport 2009:30 R, Högskoleverket 2009.

Handlingsplan för forskning och utbildning i samspel – utbildningens forskningsanknytning och forsk-ningens utbildningsanknytning, Göteborgs universitet, 2008.

Internationaliseringspolicy vid Göteborgs universitet, Göteborgs universitet 2005, http://www.styrdokument.adm.gu.se/digitalAssets/1268/1268029_Internationaliseringspolicy.pdf

Lander, Rolf: Synpunkter på lärarutbildningen från åtta avgångskullar ht 2004 – vt 2008, Göteborg 2008.

Plan för kvalitetsarbetet 2007–2010, Göteborgs universitet; Självvärdering. Kvalitetsarbetet vid Göte-borgs universitet 2009, Göteborgs universitet 2009.

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor m. m., regeringsbeslut II:25, 2009-12-17, se http://www.rk.gu.se/digitalAssets/1298/1298250_Gemensamma_best_regl_brev_2010.pdf.

Rättigheter och skyldigheter. Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet, Göteborgs universitet 2010, se länk http://www.gu.se/digitalAssets/1299/1299480_regelsamling_svensk.pdf.

Självvärdering. Kvalitetsarbetet vid Göteborgs universitet 2009, Göteborgs universitet 2009, s 32.

Språkpolicy Göteborgs universitet, Göteborgs universitet 2006, se länk http://www.gu.se/digitalAssets/761/761268_sprakpolicy_gu06.pdf; Handlingsplan för språkfrå-gor vid Göteborgs universitet 2010 – 2012, fastställd av rektor 2010-02-22, se länk http://www.styrdokument.adm.gu.se/digitalAssets/1304/1304855_Spr__khandlingsplanen_2010-2012_1_.pdf.

UFL, Bolognaperspektiv, Om progressionslinjer inom lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Bolog-nastyrgruppen vid UFL, Göteborgs universitet, 100616, www.ufl.gu.se.


UFL, Examensmålsmatris, www.ufl.gu.se

UFL, Förslag digitala mål, www.ufl.gu.se

UFL, Besluts- och delegationsordning för utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, beslu-tad av UFL 2009-06-16 och gäller från 2009-07-01; Göteborgs universitets beslutsordning, Gö-teborgs universitet 2006-06-08, www.ufl.gu.se

UFL, Gemensamma föreskrifter för det interdisciplinära examensarbetet inom lärarutbildningen, fastställ-da av UFL 2005-11-16, reviderade 2007-08-29, www.ufl.gu.se

UFL, Handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen 2009, UFL april 2010, www.ufl.gu.se

UFL, Handlingsplan för UFL:s systematiska kvalitetsarbete 2009 – 2010, UFL 2009-09-23, http://www.ufl.gu.se/digitalAssets/1288/1288742_Handlingsplan_kvalitetsarbetet_UFL_090923_datum.pdf

UFL, Handlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2009–1010, UFL april 2010; Policy för IKT inom lärarutbildningen inom Göteborgs universitet, UFL april 2010, www.ufl.gu.se

UFL, Information om LUR, http://www.ufl.gu.se/digitalAssets/1308/1308063_l--rarutbildningsr--d_lur.pdf

UFL, Plan utbildningsvetenskaplig kärna, www.ufl.gu.se

UFL, PM angående kursplanerevideringsarbetet ht 2009, Bologna styrgruppen vid UFL, Göteborgs uni-versitet, rev version 090924, www.ufl.gu.se

UFL, Policy för IKT inom lärarutbildningen inom Göteborgs universitet, UFL april 2010, www.ufl.gu.se

UFL, Policy för internationalisering av lärarutbildningen, beslutad vid UFL:s sammanträde 19 april 2005, www.ufl.gu.se

UFL, Policy för systematiskt kvalitetsarbete inom Utbildnings- och forskningsnämndens för lärarutbild-ning (UFL) ansvarsområde, fastställd 2009-09-23 av UFL:s nämnd; Handlingsplan för UFL:s systematiska kvalitetsarbete 2009–2010, fastställd 2009-09-23 av UFL:s nämnd, www.ufl.gu.se

UFL, Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet, fastställd av UFL:s nämnd 2010-06-08, www.ufl.gu.se

UFL, Strategisk plan 2007 – 2010 Göteborgs universitet, Göteborgs universitet 2006, http://www.gu.se/digitalAssets/718/718966_Strategisk_plan060817_lag.pdf

UFL, Strategisk plan 2010 – 2012, fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2010-03-02, www.ufl.gu.se

Övriga refererade internetsidor www.che.de www.chemsoc.se/sidor/kemilekt/inbjudan.htm. www.intize.org/external www.ipd.gu.se/english/research/research_programmes/pop/ www.ipd.gu.se/enheter/amnesdidaktik/Forskning/sex_och_samlevnad/ www.ipd.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/fur/. www.ipd.gu.se/forskning/Opublicerat_forskning/forskningsgruppen_sks/ www.iwolte.se www.lincs.gu.se www.pil.gu.se/ www.sa.adm.gu.se/International_Office. www.styrdokument.adm.gu.se/organisation/ www.ufl.gu.se/alumn/ www.ufl.gu.se/utbildning/lararprogrammet/inriktningar/lys/ www.ufn.gu.se/english/research/learning_a_priority_research_area www.use.umu.se/samverkan/ruc/yrkespedagogik/


Förteckning över bilagor

Preliminära kursplaner och litteraturförteckningar är insända till HSV elektroniskt per USB-minne.

Redovisning av samlad lärarresurs (Excel-dokument enligt HSV:s anvisningar) insänds med kompletteringar i augusti/september.

Avsiktsförklaring om samarbete inom lärarutbildning mellan Göteborgs universitet och Högsko-lan Väst.

Diverse dokument som ansökan refererar till finns att ladda ned från UFL:s hemsida www.ufl.gu.se under länken Ny lärarutbildning – Bilagor ansökan.

Ansökan om examenstillstånd för · Studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik inleder...

Documents

Transcript of Ansökan om examenstillstånd för · Studier om lärande, yrkeskunnande och yrkesdidaktik inleder...