Ansökan - ...Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar...

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc

Ansökan

Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

2019/00042Diarienummer

1(22)Sid

Uppgifter om projektetSupport framåtNamn på projektet 2019-05-01Startdatum

Karin PerersKontaktperson för projektet 2022-04-30Slutdatum

023-82204Telefonnummer

[email protected]

Maria JonssonBehörig företrädare


Camilla OttossonKontaktperson ekonomi

[email protected]

023-865 81Telefonnummer

Falu kommun, AIK 79183 FalunUtdelningsadress

Kristinegatan 28 79183 FalunBesöksadress

OrganisationFalu KommunOrganisationsnamn

212000-2221Organisationsnummer

Primärkommunala verksamheterOrganisationsform

Fler än 200Antal anställda


[email protected]

falun.se/aikWebbplats

Kristinegatan 28 79183 FalunUtdelningsadress

218-0289BANKGIRO

Joakim StorckBehörig företrädare för organisationen

Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet45224136CFAR-nummer

Kommunstyrelseförvaltningen sektor för arbetsmarknad- integration och kompetens (AIK)

Namn på arbetsställe/enhet

Kristinegatan 28 79183 FalunUtdelningsadress

Kristinegatan 28 79183 FalunBesöksadress

Uppgifter om utlysningen

Stöd till unga med aktivitetsersättning i NMS: 2018/00409Namnet på utlysningen och diarienumret

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



2(22)Sid

Programområde 2 - Ökade övergångar till arbeteProgramområde

2.2 Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga (15-24 år) kvinnor och män.

Specifikt mål

Projektet ska huvudsakligen bedrivas i

ESF Nationell Nivå

Norra Mellansverige

Småland och Öarna

Övre Norrland

Östra Mellansverige

Västsverige

Mellersta Norrland

Stockholm

Sydsverige

Deltagare

100Totalt antal deltagare i projektet 60Antal kvinnor 40Antal män

Ålder på deltagare

25-54 55-6415-24

Deltagare i projektet

Anställda

Unga (15-24 år)

Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbeteÄr utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)

Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF

Företagare Verksamma inom ideell sektor

LångtidsarbetslösaNyanlända invandrare

Beskrivning

Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekterBeskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.

Bakgrund

Beskriv bakgrund till projektidén.Inför planeringen av projektet Support framåt har SWECO:s analys av Norra Mellansverige (NM) från 2013 studerats. Där framgår att generationsväxlingen på arbetsmarknaden i NM är en stor utmaning eftersom det förväntade tillträdet av ungdomar är klart lägre än de förväntade pensionsavgångarna. I Dalarna förväntas 0,61 personer träda in på arbetsmarknaden för varje person som lämnar vilket ska jämföras med 0,95 i riket. De tillväxtområden som utpekas av SWECO är tjänstesektorn med kulturella och kreativa näringar, turism- och besöksnäringen, vård och omsorg samt miljösektorn. Inom företagande väntas tillväxt för små AB, socialt företagande, entreprenörskap och nyföretagande. I Dalarna är turism och besöksnäringen särskilt omfattande. Effekterna av turismen är särskilt stor i Dalarna med

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



3(22)Sid

över 5300 årsarbeten ( Värmland ca 2200, Gävleborg ca 1500 årsarbeten ) De största sysselsättningseffekterna uppstår inom logi och restaurang. Hela NM har högre inslag av tillverkningsindustri, servicenäringar som vård och omsorg än övriga riket. Den stora industriandelen har både positiva och negativa sidor. Industrin sysselsätter allt färre men producerar mera och har stor betydelse för regionens välstånd. Den globala konkurrensen ställer dock stora krav på utveckling. Tillväxt områdena är ojämnt fördelade mellan kommuner och i Dalarna koncentrerade till Falun- Borlängeregionen som har den klart största bredden på arbeten och högst tillväxt med befolkningsökning. Dalarna och Gävleborg har landets lägsta andel, 17%, högskoleutbildade där andelen i Dalarna ökade med 5% i perioden 2002-12. Andelen med gymnasieutbildning ligger som landet i övrigt men det är en större andel som väljer yrkesförberedande gymnasieutbildning. Det är 38 procent som fortsätter till högskola varav 43% är kvinnor och 38% är män i Dalarna. Några slutsatser och utmaningar i SWECO-rapporten : °En låg befolkningstäthet och en långsamt minskande befolkning minskar underlaget för arbete inom service och tjänster. Långa avstånd fördyrar transporter. °Stort utanförskap med låg sysselsättningsgrad för utomnordiska invandrare, kvinnor och ungdomar bidrar i kombination med en åldrande befolkning till en en successivt ökad försörjningsbörda och ökade sociala klyftor. °Stark industritradition, manligt präglade värderingar och höga ohälsotal med stora skillnader mellan män och kvinnor leder till ojämlika strukturer och gör regionen mindre attraktiv för kvinnor. ° Låga utbildningsnivåer i kombination med en svag studietradition bidrar till utanförskap och försvårar företagens och den offentliga sektorns kompetensförsörjning. Styrkor enl SWECO: * Starka exportföretag med spetskompetens och industrikunnande i världsklass. * En stark turistnäring byggd på tradition, starka varumärken och värdefulla natur- och kulturmiljöer * En växande produktion av förnybar energi * Högskolor med egen forskningskompetens * Närhet till tillväxtregioner som Stockholm/Mälardalen För perioden 2014-2020 har länen i NM prioriterat tre områden för Socialfonden: 1. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 2. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 3. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande AIK i Falun har ett gott samarbete med Region Dalarna och har haft flera gemensamma utvecklingsprojekt under åren. Inför detta projekt har AIK och Samordningsförbundet Finsam-Falun (Finsam) deltagit i informationsmöte 19 nov 2018. Där framkom att demografin i Dalarna har en stor utmaning då antal invånare i arbetsför ålder, 20-64 år från 2015-2030 minskar med över 15 000 personer. Invandring, och att alla som kan, kommer ut i arbete har därför stor betydelse. Det är stora skillnader mellan kommuner men Falun-Borlänge regionen har en positiv befolkningstillväxt. I den regionala handlingsplanen för Europeiska socialfonden 2014-2020 för Norra Mellansverige på sid 10-12 punkt 3.1 poängteras behoven av förändrad syn på utbildning och kunskap. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att stärka individernas etablering på arbetsmarknaden. Vidare sägs att insatser bör inriktas till både unga och vuxna. Utbildning, metodutveckling och andra insatser behöver anpassas till olika gruppers behov, särskilt för att nå grupper där studievanan är låg. Under punkt 3.2 Arbetsmarknad i förändring beskrivs att kompetensförsörjning är en av de viktigaste utmaningarna där arbetsmarknaden är under stor förändring med omställning från industri till tjänste- och kunskapssamhälle. Där poängteras att färdigheter som erhålls både genom formellt och icke formellt lärande synliggörs, systematiseras och dokumenteras. "På lika villkor" startade för över 20 år sedan av Rita Liedholm i Falun. Med pengar från EU-programmet Växtkraft Mål 3 gick arbetet vidare. "På lika villkor" är en certifiering som främst används i alla skolor. Det betyder att all personal är utbildad i genusfrågor och det finns handlingsplan och mål för arbetet. Det är en del i "På lika villkor" ett program vars bas finns i Falun. Arbetet med "På lika villkor" har även fortsatt i andra kommunala verksamheter i Falun där alla chefer genomgår utbildning i hur man skapar jämställdhet på alla arbetsplatser. För att skapa en värdemässig gemensam plattform anordnar Falu kommun obligatorisk utbildning för samtliga högre beslutsfattare och nyckelpersoner i "Att leda på lika villkor". Utbildningen grundar sig på forskning och dokumenterad erfarenhet på jämställdhetens område. Den utgör också ett led i att motverka stereotypa uppfattningar om kön.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



4(22)Sid

Falu kommun har undertecknat CEMR-deklarationen (den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män). Det åligger beslutsfattare och chefer inom Falu kommun att göra sig förtrogna med innehållet i CEMR-deklarationen. Likabehandlingskommittén och personalkontoret är vid behov resurser när det gäller tolkningen av deklarationens innehåll. För att bryta könsstereotypa val av utbildning och yrken är det viktigt att arbeta med insatser för jämställdhetsmedvetande både bland unga som ska välja väg men även för skolan och arbetsgivarnas syn på lika möjligheter för alla. Genom detta tydliga och långsiktiga arbete är det en naturlig del av det vardagliga arbetet i Falu Kommun och AIK som är projektägare. Det behövs nyckelpersoner på arbetsplatser som tar emot personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och behov av särskilt stöd för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Det krävs att trösklarna sänks för att fler ska få möjlighet att lära sig jobbet på arbetsplatsen. Under 2018 har Finsam och AIK tillsammans med Försäkringskassan haft en överenskommelse kring kartläggning av unga hemmasittare med aktivitetsersättning. En handledare har genomfört motiveringssamtal och upprättat individuella planer med aktiviteter för att våga börja i någon form av kravlös aktivitet. Detta samarbete sträckte sig till 31 dec 2018. För att kunna utveckla detta arbete krävs att det skapas en modell för att gå vidare mot relevanta utbildningsinsatser baserade på arbetsgivares minimikrav för att kunna anställa målgruppen, samt skapa lämpliga utbildningsmodeller i samverkan. Det är detta som AIK nu söker projektmedel för i utlysningen med Dnr: 2018/00409 från ESF Norra Mellansverige. AIK har ett pågående samarbete kallat "Jobbmatchning Falun" med näringslivskontoret och Arbetsförmedlingen i Falun. Näringslivet har aviserat ett stort behov av olika kompetenser. Samtidigt möter vi inom Jobbmatchning Falun dagligen lediga personer inom ett brett spektra av yrkeskategorier. Vi vill hjälpa dessa parter att närma sig varann. Vårt nätverk har tillgång till många kontaktytor där det finns arbetskraft. Vi engagerar oss för att hitta just den kompetens som passar för ditt företag. En del är idag en bit från arbetsmarknaden, vill ha ett jobb och är tillgängliga omgående. I vissa fall kan det behövas en ökad kunskap inom något specifikt område för att matcha den kompetens ni behöver. Vi hjälper även till att arrangera detta. Vuxenutbildningen i Falun är en del av AIK och kommer att stödja projektet Support framåt med särskild vägledare. Vuxenutbildningen har ett brett utbud av yrkesutbildningar på gymnasial nivå med god anknytning till den lokala arbetsmarknaden och har specialanpassat flera utbildningsvägar för studerande med särskilda behov. Med bakgrund i den kartläggning som gjorts under 2018 förväntas många av ungdomarna med aktivitetsersättning kunna ta steget till både utbildning och arbete efter sin förmåga. Av Försäkringskassan har vi i nov 2018 fått uppgivet att totalt 178 personer uppbär aktivitetsersättning, varav fn 67 unga är i åldern 19-24 år som utlysningen gäller. En beräkning är att det tillkommer ca 20-25 unga per år, varför ett femtiotal nya kan tillkomma under projektets 3-åriga genomförande. Projektet Support framåt avser att kontakta samtliga för en kartläggning och motiverande samtal samt utförlig vägledning och information om vilka möjligheter som finns till utbildning och/eller arbete med individuellt stöd. Stöd i form av Supported Employment ute på arbetsplatser eller Supported Education vid studier. AIK har personal som genomgått utbildning i de båda stödformerna och avser att utbilda fler allt eftersom behoven uppstår. I det kontaktnät med arbetsgivare som projektet avser bygga upp ska även arbetsgivare få kunskaper om arbetsmodellen Supported Employment och erbjudas individuellt stöd ute på arbetsplatsen när målgruppen kommer dit. Vi kommer således att erbjuda individuellt stöd både med Supported Employment och Supported Education i projektet. Det finns således ett långsiktigt mål att permanenta den genom projektet Support framåt framtagna arbetsmodellen.

Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.Enl SWECOs analys av Norra Mellansverige och den regionala planen 2013-22 som Region Dalarna och Arbetsförmedlingen tagit fram finns en stor utmaning att ersätta pensionsavgångar och en arbetskraftsbrist inom många områden i regionen, tex i den växande turist- och eventverksamheten, vård- och omsorg, tillverkningsindustrin, handeln och många servicenäringar. Alla behövs därför i arbetsmarknaden och från samhällets sida måste allt göras för att även unga med aktivitetsersättning ska kunna delta i arbete efter förmåga och i vissa fall med hjälpmedel och anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. I den regionala handlingsplanen (sid 10-11) framhålls särskilt : - Insatser bör riktas både till unga och vuxna, attityder till studier är en utmaning för alla - Utbildning, metodutveckling och andra insatser behöver anpassas till olika gruppers behov, särskilt för att nå grupper där studievanan är låg. Det är särskilt angeläget att insatser för högre utbildning når unga män i Norra Mellansverige eftersom andelen män som studerar vidare är låg i regionen. Andelen unga som saknar slutbetyg från gymnasieskolan är hög i regionen. På vissa orter uppåt 25 %. - Möjligheten till individanpassade lösningar för att ge alla unga nödvändig gymnasiekompetens behövs för att minska andelen personer som riskerar permanent utanförskap då kraven och komplexiteten i arbetslivet ökar.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



5(22)Sid

Vidare i samma Regionala handlingsplan framhålls: - Genom att färdigheter och kunskaper som erhållits genom formellt och icke formellt lärande synliggörs, systematiseras och dokumenteras förbättras individernas möjligheter på arbetsmarknaden. Dessutom gynnas individers möjlighet att stärka sina positioner på arbetsmarknaden genom dokumenterade kunskaper och erfarenheter. Att jobba med utveckling inom dessa områden bidrar till att minska både köns-, ålders- och övrig segregering på arbetsmarknaden. Detta ligger helt i linje med hur AIK i projektet Support framåt avser att praktiskt stödja och utveckla arbetet med unga med aktivitetsersättning. I problemanalysen har AIK tillsammans med Finsam, Region Dalarna, Försäkringskassan, skolorna och Arbetsförmedlingen sett att de som inte går igenom ungdomsårens utbildning ofta hamnar i ett destruktivt utanförskap där de inte ser sin roll som vuxna och en del av samhället. Det är lätt för ungdomarna att komma i en situation med dålig självkänsla, bli uppfångade av spelmissbruk, drog- och alkoholmissbruk och andra grupper som lever i kriminella kretsar eller utveckla en psykisk ohälsa. AIK ser att utlysningens samtliga fem områdens specifika prioriteringsgrunder inom mål 2.2 för målgruppen unga 15-24 år kan omfattas av den tänkta arbetsmodellen i projektet. Det kan fungera smidigt genom att AIK har ansvar för nyanlända invandare, långtidsarbetslösa, kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och personer som är långtidssjukskrivna och funktionsnedsatta med begränsad arbetsförmåga. Genom flera tidigare projektsamarbeten har personalen erfarenhet av att utveckla individuellt anpassade vägar och därför vill fortsätta att hitta möjliga vägar för den nya målgrupp unga som har aktivitetsersättning. Det är särskilt viktigt att möta dessa individer i ett tidigt skede då aktivitetsersättningen bara kan ges tom det år man fyller 29. I prioriteringen inom Programområde 2; Öka övergången till arbete, sid 18-ff, poängteras särskilt att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Där står även att insatser för att tillämpa och utveckla metoder för att öka individens anställningsbarhet via stöd i genomförandet av utbildning, arbetsplatsförlagd utbildning, yrkesintroduktion, praktik, språkstöd, arbetslivsinriktad rehabilitering, handledning samt insatser i form av kompetensutveckling för dem ska utgöra stöd och handledning. Detta är exakt vad projektets arbetsmodell avser. Projektet Support framåt ska vara en metodutveckling och tillämpning av individanpassad matchning av arbete och/eller utbildning med särskilt stöd enl Supported Employment alternativt Supported Education, (SE-metoden). Projektet Support framåt innehåller både formellt och informellt lärande, kompetensutveckling, praktik, validering, lärlingsalternativ och yrkesintroduktion. För de som är intresserade av entreprenörskap erbjuds utveckling och tillämpning av metoder inom arbetsintegrerat socialt företagande. AIK har varit med om att etablera flera arbetsintegrerade sociala företag i Falun tidigare. I Falun har även ett politiskt beslut tagits i kommunstyrelsen att kommunen ska verka för och stödja utvecklingen av arbetsintegrerade sociala företag. Mål 2.2. Projektet ska underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet i utbildning för unga 15-24 år. Projektet ska innehålla insatser och tillämpa metoder genom individuella stödinsatser för att stödja unga som hoppat av eller inte klarat måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan. Projektet ska även innehålla kompetensutvecklingsinsatser för berörda som i sina yrkesroller möter målgruppen enligt bl a SE-metoden. Projektet ska ha insatser för att utveckla och tillämpa metoder som stärker ensamkommande flyktingbarn med aktivitetsersättning. Där ingår även hälsofrämjande insatser. Projektet ska utveckla och tillämpa samordning av och mellan aktörer på lokal nivå i syfte att skapa ett strukturerat samarbete kring enskilda individer. Projektet är en del i de kvantitativa ESF-målen 2:2 som ska innehålla 3050 arbetslösa deltagare. Projektet är en del av de horisontella principerna och särskilt inriktat på hållbar utveckling inom områdena ekonomisk samt social hållbarhet, främja lika möjligheter, icke diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män. Delaktighet och individperspektiv är viktiga grundstenar i projektet. Därtill behövs många olika stödinsatser gällande funktionsnedsättningar; psykiska och fysiska, samt god kännedom om vad olika diagnoser förutsätter för stödinsatser. En indikator i projektet Support framåt är att unga med aktivitetsersättning ska ledas till inträde på arbetsmarknaden. Många kan kanske inte arbeta heltid men varje ökning av arbetsförmågan ses som positivt.

Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



6(22)Sid

Projektägaren är Falu kommuns kommunstyrelseförvaltning sektor AIK. Information om sektor AIK finns på www.falun.se/AIK. All verksamhet hos projektägaren AIK är knuten till arbetsmarknadens behov. Vuxenutbildningen är anpassad till näringslivets behov och AIK´s arbetsmarknadsenhet är Arbetsförmedlingens och socialförvaltningens viktigaste lokala samarbetspartner när det gäller hela målgruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsenheten har hand om flera olika anställningsformer för utsatta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket ger projektägaren goda relevanta erfarenheter och kunskaper för projektets nya samarbetspartner Försäkringskassan och målgruppen unga med aktivitetsersättning. Vuxenutbildningen har ökat andelen yrkesutbildning till 70% av den totala volymen utbildningar då upplägget är kundstyrt med många godkända utbildningsleverantörer som har bra kontakter på den lokala arbetsmarknaden. Det livslånga lärandet har blivit ett begrepp. Inom vuxenutbildningen erbjudes den som har fyllt 20 år utbildning utifrån sina behov och på den nivå de klarar. Vuxenutbildningens studievägledare utgår alltid från personens unika förutsättningar, ambitioner och önskemål. Det finns även särskild utbildning för vuxna, särvux, för personer med en funktionsnedsättning, förvärvad eller medfödd. Inom ramen för särvux finns bl. a möjlighet att gå en lärlingsutbildning på halvtid. Då är utbildningen till största delen förlagd till en arbetsplats och vid ett tillfälle i veckan är det teori på skolan. Yrkesområden kan vara till exempel inom café och restaurang, lokalvård och handel. AIK i Falun har de senaste åren studerat, besökt och bildat nätverk med många goda exempel för arbetsplatsförlagd yrkesutbildning, kommunalt delfinansierade ungdomsjobb som innehåller yrkesutbildning, samt även stöttat arbetsintegrerade sociala företag i kommunen. Näringslivet i Falun och Dalarna domineras av hälso- och sjukvård, äldreomsorg (21%), handel, hotell, restaurang och service (17%), tillverkning, drift och underhåll (15%), ekonomi och administration, kultur och media (10%). Det betyder att det finns arbeten för kortutbildade men det krävs en relevant utbildning som de klarar av att genomföra. Där kommer projektets modell med SE-metoden in för att ge det stöd som krävs. Rekryteringsbehovet är stort idag, men många privata och offentliga arbetsgivare hittar ändå inte den kompetens de behöver. Men hjälp finns på nära håll hos AIK. Kommunens utbildningsmäklare och samhällsinformatör har tagit fram en enkel och framkomlig metod som matchar arbetsgivare med arbetssökande som har rätt kompetens. Det började sommaren 2016 då Falu kommun och Företagarna Dalarna uppmanade till förutsättningslösa möten mellan arbetsgivare och nyanlända. Hur svårt kunde det vara att bjuda på en fika, ta en lunch ihop eller öppna upp för en dag på jobbet? Initiativet föll väl ut. Många nyanlända fick på detta sätt en inblick i det svenska arbetslivet, nya kontakter och kunde till och med möjlighet till praktik. Detta ledde under 2018 till något som i Falun kallas "Jobbmatchning Falun" som drivs i samarbete mellan Falu kommun och Arbetsförmedlingen Falun. Näringslivet har aviserat ett stort behov av olika kompetenser. Samtidigt möter personalen inom Jobbmatchning Falun dagligen arbetslösa personer inom ett brett spektra av yrkeskategorier. Syftet med Jobbmatchning Falun är att med gemensamma resurser snabbt, effektivt och träffsäkert matcha näringslivets kompetensförsörjningsbehov med ledig kompetens. Se jobbmatchningfalun.se. Ungdomsslussen på AIK har sitt ursprung i ett tidigare ESF-projekt, Arenan Academy. Ungdomsslussen omfattar en rad olika verksamheter som riktar sig till arbetslösa ungdomar mellan 15 och 24 år. Verksamheten inom Ungdomsslussen bygger på att deltagaren ska påbörja ett förändringsarbete för att utveckla sig själv som person. Målet är sedan att ungdomen kommer ut i praktik, utbildning eller arbete. Ungdomsslussen består idag av tre olika insatser: 1. Personlig utveckling - Utgångspunkten är deltagarens egen livssituation och målet är att hen ska ta eget ansvar och bli självständig. 2. Jobb och praktik - Prova på eller förbereda hen för ett arbete genom praktik eller arbetsträning. Få stöd i att skriva ett CV eller att söka jobb. 3. Studiemotiverande - Hitta sitt sätt att studera utifrån sina förutsättningar och det stöd hen behöver. En viktig erfarenhet i arbetet med unga som lever i utanförskap är att de har stort behov av att få ökat självförtroende och där utgör kost, motion och hälsa en stor betydelse. Därför har AIK sedan många år ett nära samarbete med Friskis & Svettis. Regelbundna träningar anpassade efter individens önskemål och behov skapar en positiv cirkel av välmående och dit hör även att få lära sig bra matvanor. Vi försöker alltid hitta en fungerande vardag med fokus på god hälsa, motion och trivsel med sig själv.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



7(22)Sid

Kommunala aktivitetsansvaret, KAA, är en del av Ungdomsslussen. Alla ungdomar mellan 15 och 20 år och har hoppat av skolan söker kommunen upp och redovisar det till Skolverket. Kommunen måste också se till att ungdomen erbjuds form av aktivitet och inte går sysslolöshet. I Försäkringskassans utvärdering 2017 (https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a7e572d0-1d1c-492f-a241-9bed613ec370/aterrapportering-effektutvardering-av-supported-employment.pdf?MOD=AJPERES&CVID= ) av vilka som får aktivitetsersättning har andelen unga med psykiatriska funktionshinder ökat till 82%. I samma utvärdering framgår även att metoden Supported Employment ger det bästa resultatet för inträde eller återgång till arbetsmarknaden. Detta kräver goda kunskaper och många olika kompetenser hos personalen som ska hantera dessa. På Ungdomsslussen finns flera specialistkompetenser, som pedagoger, stöd för den med läs- och skrivsvårigheter, handledare med utbildning inom Supported Employment och Education, studie- och yrkesvägledare, arbetsterapeut, kunskaper inom ADHD, Aspberger mfl diagnoser och de flesta i personalen har genomgått utbildning i 7-tjugometoden som var en viktig del i ESF-projektet Unga till arbete i Dalarna. Med dessa resurser hos projektägaren AIK finns goda möjligheter att skapa de rätta praktik- och utbildningsplatserna för de unga med aktivitetsersättning som ska motiveras att ta steget ut i arbetslivet, samt att projektet har de mycket goda och relevanta kunskaper som krävs för ett lyckat genomförande.

Tillvägagångssätt

Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?Förberedelsefasen: Att tillsammans med Försäkringskassan fortsätta det arbete som inletts under 2018 med att djupintervjua och kartlägga målgruppen unga 18-24 år som har aktivitetsersättning. Våra projektmedarbetare ska arbeta med motiverande samtal och visa vilka möjligheter som finns till olika former av praktik, arbetsplatsförlagd utbildning och personligt stöd under hela vägen fram till att deltagaren vill och vågar ta nästa steg till att förändra sin situation genom anpassad praktik, studier och/eller arbete efter sin förmåga. Många arbetsgivare som AIK varit i kontakt med säger att de behöver någon som är kontakt- och stödperson för varje individ om de upptäcker saker som inte fungerar som det förväntas. Tex kan tidigare mönster av sömnproblem med svårigheter att passa tider, konflikträdsla, upprepade sjukdomsperioder och rädsla att göra fel hos deltagaren leda till att de uteblir från praktik/utbildning. Projektet Support framåt ska stödja både deltagaren och arbetsplatsen/utbildningen. Varje deltagare kommer att få en personlig handledare som ska följa med och stödja hela vägen genom projektet. Det väsentliga är att deltagaren och handledaren känner förtroende för varandra och att det även för praktik-/studieplatsen skapas en bra kommunikation så alla frågor kan utredas på ett bra sätt. Alla deltagare ska få en tydlig och individuell steg-för-steg plan, som kan revideras när behov finns. Att klara studietakten är en riskfaktor som på detta sätt kan undvikas. Varje deltagare ska kunna följa sin utveckling med en upplevelsebaserad modell av samma slag som Försäkringskassan använder i "Min plan", ett etablerat verktyg som även projektet kommer att använda. Så här beskrivs "Min plan" av Försäkringskassan; Den som har aktivitetsersättning och behöver samordning av rehabiliteringsåtgärder ska göra en plan för rehabilitering tillsammans med sin personliga handläggare på Försäkringskassan. Rehabiliteringsåtgärder kan vara medicinska, sociala eller arbetslivsinriktade. Planen kallas "Min plan". I den skriver man vad personen ska göra, när det ska göras och vem som ansvarar för åtgärden. Det ska också framgå hur och när åtgärden ska följas upp. Planen görs när personen har fått ett beslut om aktivitetsersättning och kan revideras vid behov. Målet är att minst 70% i målgruppen blir motiverade och känner sig redo att gå vidare direkt till genomförandefasen i projektet. Ett annat mål i förberedelsefasen är att skapa en stabil och engagerad styrgrupp av medlemmar som har beslutsrätt och mandat att styra över målgruppens aktiviteter. I denna styrgrupp ska ingå Försäkringskassans chef för aktivitetsersättning, AIK:s sektionschef, Finsams förbundschef, arbetsmarknadsenhetens chef, Ungdomsslussens verksamhetschef, Vuxenutbildningens chef samt Arbetsförmedlingens ungdomschef i Falun. Genomförandefasen: Syftet med hela projektet är att peka på och praktiskt genomföra ett samverkansuppdrag mellan Försäkringskassan, Finsam, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och målgruppen unga med aktivitetsersättning för att komma in på den arbetsmarknad som behöver personal.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



8(22)Sid

När deltagaren är kontaktad, intervjuad, kartlagd och motiverande aktiviteter genomförts kommer den praktiska delen att starta omgående. Vi anser att det är viktigt att allt anpassas efter varje individs önskemål och kapacitet. Därför blir det inte fråga om gruppaktiviteter och traditionell klass/grupp utan ett succesivt utprovande med stöd av projektets handledare ute på arbetsplatser med arbetsplatsförlagd utbildning och täta kontakter med handledare, praktik och studieledare. Kärnan i vårt arbetssätt är att skapa en förtroendefull relation mellan deltagaren, handledaren och praktik/studieplats. Allt bygger på att alla parter kan samarbeta på ett bra sätt och att deltagaren känner att de kan påverka och blir respekterade för hur de upplever varje situation. Vissa gemensamma aktiviteter med föreläsare kring frågor som jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling ingår för alla deltagare (se annan plats i ansökan). Både praktik och studier kommer att ske i den takt som deltagaren klarar och har förutsättningar för. Det betyder att tiden i projektet kommer att vara helt individanpassad och kan variera stort över tid för varje enskild deltagare. Eftersom detta även till viss del påverkar medfinansieringen är inte deltagarens nedlagda tid en stor del av medfinansieringen och skulle behov finnas att tillföra medfinansiering kommer det att ske med AIK:s egna medarbetarinsatser för varje individ. AIK har egna arbetsterapeuter, vägledare, pedagoger förutom projektets handledare. De kommer att kopplas till deltagarna efter de individuella behov som finns. Under genomförandet kommer varje deltagares framsteg att följas med självskattningar, intervjuer och utvärdering hos praktikplatser och utbildningar. Projektägaren har idag uppdrag från politiken att utreda, stödja och kompetensutveckla falubor som saknar eller riskerar att inte komma i självförsörjning genom att erbjuda olika åtgärder. Unga som tidigt erhåller aktivitetsersättning glöms ofta bort och när de sedan uppnår 29 års ålder upphör möjligheten till aktivitetsersättning. Risken är då stor att de sen hamnar i kommunalt försörjningsstöd tills pensioneringen, med påföljd att den låga självkänslan leder till följder som psykisk ohälsa, annan sjukdom, drogberoende och annat som skapar ett livslångt utanförskap och dålig livskvalitet. Projektet Support framåt ska erbjuda en tidig väg till förbättrad situation för unga med aktivitetsersättning genom noggrann kartläggning av funktionsnedsättning för att hitta kompensatoriska hjälpmedel, medicinska och psykosociala bedömningar, praktik i kombination med anpassade vuxenstudier och sunda levnadsvanor. Aktiviter på deltagarnivå är rätt stöd för att nå målen. Stödet kommer bla att innehålla praktiska kunskaper om kost, motion och hälsa genom friskvårdsaktiviteter som är väl anpassade till deltagarens önskemål och förutsättningar. Eventuell psykisk ohälsa ska slussas till relevant behandling och stöd inom vården. Även arbetsplatser måste utbildas för att få förståelse för hur olika funktionsnedsättningar fungerar, undvika mobbing och psykisk ohälsa. Där är jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet en mycket viktig del. Det bidrar till en lägre arbetslöshet, växande arbetsmarknad och en mer jämställd vardag för alla. Växande motsättningar mellan grupper i samhället som upplever otrygghet, främlingsfientlighet och behov att skuldbelägga svaga grupper för att dölja sin egen känsla av misslyckande ska i det långa perspektivet motverkas genom projektet. Målet är att 70% av de unga med aktivitetsersättning som gått vidare till genomförandefasen, kommer i arbete, utbildning eller har närmat sig egen försörjning genom att påbörja praktik, prova-på-kurser (eller liknande) efter de förmågor individen har och kan utveckla. Det betyder att graden av arbete varierar . Projektets syfte Syftet med hela projektet Support framåt är att praktiskt genomföra ett samverkansuppdrag mellan projektets samverkansparter för att målgruppen i större utsträckning ska komma in på arbetsmarknaden. Projektet Support framåt ska vara en metodutveckling och tillämpning av individanpassad matchning av arbete och/eller utbildning med särskilt stöd enligt Supported Employment alternativt Supported Education, (SE-metoden). Projektet Support framåt ska ta fram vägar som ger största möjliga chans att lyckas bl. a genom individuell coachning av målgruppen, stöd till arbetsgivare, samt hjälpa till att söka rätt anpassade hjälpmedel och eventuella bidrag från Arbetsförmedlingen. Den förväntade effekten är att så många unga som möjligt ska bryta sitt utanförskap och att en arbetsmodell skall ha utarbetats som är långsiktigt hållbar efter projekttiden för målgruppen unga med aktivitetsersättning. I förlängningen ska projektets resultat leda till att hela gruppen med Försäkringskassans aktivitetsersättning i åldrarna 19-29 år ska kunna få en väg ut ur bidragsberoende och kunna arbeta efter sin förmåga inom hela näringslivet. Det finns således ett långsiktigt mål att permanenta den genom projektet framtagna arbetsmodellen.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



9(22)Sid

Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas.Målgruppen unga 18-24 år med aktivitetsersättning är till en del redan kartlagda genom det samarbete Finsam och AIK genomfört under 2018. Finsam gav i februari 2018 i uppdrag till AIK/ Ungdomsslussen att under året skulle de kartlägga, motivera och göra en individuell plan för de över 200 personer stora gruppen i åldern 19-29 år med aktivitetsersättning. Därför finns en bra grund för att i projektform med stöd av ESF utveckla vägar för att stödja dessa unga vuxna till att komma i arbete eller studier. Det framkom tydliga behov att skapa stöd genom att prova SE-metoderna. Poängteras bör att i detta samarbete under 2018 ingick hela gruppen med aktivitetsersättning, dvs åldrarna 19-29 år. Ett huvudproblem är att målgruppen ofta missgynnas vid kontakter med myndigheter, utbildningar och arbetsplatser. Målgruppen har därmed fått en dålig självbild och en försämrad tilltro till många delar av samhället och upplever att deras självständighet och egenmakt inte tas på allvar. Projektet kommer att aktivt arbeta för skapa förståelse för hur normer påverkar val och att genom utbildning i normkritik visa hur man kan förändra. Projektägaren har goda kunskaper och erfarenheter i att genomföra detta med egen personal som arbetar med dessa frågor. En viktig samverkanspartner i projektet är den kommunala vuxenutbildningen som från det år den unge fyller 20 år erbjuder vuxenstudier/yrkesutbildning som leder till att de kommer närmare arbetsmarknaden. Det som krävs är att utbildningarna, som ges med stort inslag av praktik, anpassas till de med funktionsnedsättningar och att studietakten kan vara individuell. Det finns bla utbildningar inom vård och omsorg, städ- och hushållsservice, entreprenadmaskinförare, naturbruk som gräs- och slyröjning samt parkskötsel. I Falun finns även flera arbetsintegrerade sociala företag som kan vara både praktikplatser och framtida arbetsgivare. Dessa ingår i projektets samverkanspartner. Ett av samarbetsföretagen är Café Rekommenderas i Falun som i 6 år arbetat med människor som har olika funktionsnedsättningar där handledarna har utbildning i Supported Employment. Ungdomsslussen har sedan många år ett stort nätverk av arbetsplatser i det vanliga näringslivet som kan erbjuda praktik. Ungdomsslussen har ett väletablerat samarbete med Friskis och Svettis för att stärka målgruppens hälsa och välbefinnande. Svenska Kyrkan har uttryckt ett stort intresse att erbjuda både praktik och arbete i sina lokala verksamheter och är en viktig samverkanspart i projektet. Handeln är växande i Falun-Borlänge regionen och söker personal. Målgruppen unga upp till 24 år kommer att via Försäkringskassan tas ut för kartläggning och motiverande samtal, praktik och prova på olika jobb. Projektet får ta del av den information som finns hos Försäkringskassan rörande deltagarna genom att de får skriva under en fullmakt som häver sekretessen mellan myndigheterna. För de unga som erhållit förlängd skolgång som fångas upp genom det uppsökande arbetet inom det kommunala aktivitetsansvaret kommer projektet att kontrollera om de erhållit aktivitetsersättning och därför kan delta i denna utlysning. Om så är fallet skrivs de in i projektet och får en personlig SE-handledare. Projektägaren har en särskild studie- och yrkesvägledare som har det uppsökande uppdraget och hen är lokaliserad i samma lokaler som projektet. I den inledande fasen görs en grundlig analys och bedömning av varje individs orsaker till att de kommit i situationen att få aktivitetsersättning. I målgruppen kan finnas personer med såväl fysiska som psykiska funktionsnedsättningar, tex läs- och skrivsvårigheter, ADHD, Aspberger, och andra diagnoser. Utgångspunkten är att alla ska behandlas lika och att ingen diskriminering pga kön, ålder, sexualitet, religion, etnicitet, eller funktionsnedsättningar ska få förekomma. Alla lokaler för såväl möten, utbildning, praktik och arbete kommer att inventeras efter ett schema för såväl fysisk miljö som tillgänglighet och kommunikation hos både projektägaren och samtliga samverkanspartners. Projektet har ett hundraprocentigt individperspektiv och då görs alla åtgärder utifrån varje individs behov och förutsättningar i den inledande fasen. Det blir då en matchning för varje deltagare utifrån de förutsättningar hen har. De samverkanspartner som projektet Support framåt har kommer att beskriva vilket stöd som de behöver för att de ska kunna ta emot en deltagare. Tillvägagångssättet liknar det som OCN (Open College Network) tillämpar, men i en lokal form som är anpassad till de lokala arbetsplatsernas behov. Vi ser det viktigt att ha ett lokalt perspektiv då målgruppen oftast har ett fast boende som de känner sig trygga med och för att våga komma ut i arbetslivet eller yrkesstudier kan inte för många förändringar begäras samtidigt. Näringslivet i Falun-Borlänge är enligt SWECO-rapporten mest diversifierat i området och det är där tillväxten sker. Därför finns det goda förutsättningar att hitta arbetsplatser till projektets deltagare lokalt.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



10(22)Sid

I analys- och planeringsfasen kommer alla tänkbara arbetsplatser och studievägar kontaktas, som kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor, mfl. Svenska kyrkan har redan kontaktat oss och vill gärna medverka i projektet då de har flera ställen som kan bli framtida arbetsplatser i de kyrkligt drivna verksamheterna. Projektägaren har goda kontakter med arbetsintegrerade sociala företag som bildats genom avknoppning där tidigare AIK-personal startat verksamheter som vänder sig till målgrupper med olika funktionsnedsättningar. Genomförandefasen kommer att innebära mycket samverkan med personalen i Jobbmatchning Falun, eftersom de har kunskap om och kontaktnät med privata näringslivet i området. En annan samverkanspart kommer vara det pågående ESF-projektet Breddad rekrytering, som ägs av Falu kommuns ledningsförvaltning. Där utvecklar man arbetsmetoder för att integrera utrikesfödda i befintliga arbetsgrupper. För de deltagare som behöver professionellt stöd vid svår psykisk ohälsa, kommer personalen att slussa de vidare till vård inom Region Dalarna, via Ungdomsslussens upparbetade samverkansforum med psykiatrin. Arbetsförmedlingens SIUS-konsulenter blir en viktig samverkanspartner och under förutsättningar att politiska beslut inte förändrar Arbetsförmedlingens uppdrag ska alla de lönestödsformer som finns tillgängliga vara en viktig del av slutfasen. I de fall olika utbildningar ska genomföras kommer våra SE-handledare att vara ett nära stöd och kontaktlänk för att förhindra avhopp. Detta gäller även på arbetsplatser som i våra intervjuer uppgett att de behöver en nära handledare och kontaktperson där ev frågor kan tas upp på ett enkelt sätt. Projektets handledare kommer att vara nyckelpersoner i all kommunikation för att kunna stödja både deltagare och de samverkanspartner projektet har. Projektägaren AIK har sedan flera år väl inarbetade kontakter med Försäkringskassan och dess handläggare för aktivitetsersättning, Arbetsförmedlingens olika avdelningar och är samlokaliserad med Arbetsförmedlingen i samma hus. På detta sätt är det enkla kontaktvägar och i många fall har personal arbetat såväl inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen som skola och socialförvaltning. Även Finsam är samlokaliserad med AIK. En viktig framgångsfaktor är att många myndigheter och personal som möter målgruppen unga med aktivitetsersättning finns i direkt närhet till projektverksamheten.

Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?

Riskanalys

Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.Risk ÅtgärdNya politiska beslut som påverkar möjligheterna att få olika former av stöd för utsatta målgrupper.

Ta upp frågan med Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans chefer i ledningsgruppen för att försöka hitta nya vägar och lösningar.

För få deltagare Vår samverkanspartner - Försäkringskassan finns med i såväl styrgruppen som i uttagningen av målgruppen unga med aktivitetsersättning och därför har vi redan under förprojekteringen möjlighet att göra en fördjupad analys och ev få in deltagare från närliggande område/ kommun.

Drastiska förändringar på arbetsmarknaden Målgruppen är en av de grupper som kanske starkt påverkas av en större lågkonjunktur och får ytterligare hinder att komma ut i arbete. Projektet kommer då att fokusera på att på längre sikt föra deltagare närmare arbetsmarknaden. Vi kommer att anpassa oss till de bristyrken som Arbetsförmedlingen prioriterar.

Medfinansieringen sviktar Om deltagarersättningen inte kommer upp i det budgeterade kommer projektägaren att tillskjuta resurser i form av mer egen personal som arbetar med målgruppen. Vi ser detta som en trygg lösning och en mindre risk.

Stora personalförändringar Vara mycket noga med att nyrekryteringar har relevant kompetens att möta målgruppen.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



11(22)Sid

MålFörväntande resultat och effekter av projektet.

I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?Projektets insatser skall bidra till att 70% av de unga med aktivitetsersättning som gått vidare till genomförandefasen, kommer i arbete, utbildning eller har närmat sig egen försörjning genom att påbörja praktik, prova-på-kurser (eller liknande) efter de förmågor individen har och kan utveckla. Denna målsättning är satt utifrån 2018 års inventering av målgruppen i samverkan med Försäkringskassan, Finsam och projektägaren AIK. I den inledande fasen görs en grundlig analys och bedömning av varje individs orsaker till att de kommit i situationen att få aktivitetsersättning. Utifrån denna analys kommer relevanta åtgärder att sättas in på flera plan: 1. Individuella, motiverande samtal och stöd att finna styrkorna hos varje individ ska leda till att de önskade målen om att 70% av deltagarna ska komma vidare och få en upplevd förbättrad livskvalitet genom praktik, arbete eller studier. 2. I organisationen ska en praktisk tillämpning av SE-metoderna bana väg för att målgruppen på lång sikt ska få en fungerande väg mellan olika utbildningar, arbete och kunna övervinna de funktionsnedsättningar som utgjort svårigheter att komma i ett väl fungerande liv. Alla inblandade myndigheter, utbildningar och arbetsgivare ska upparbeta goda kontakter som i samverkan kan förändra dagens situation. 3. Om olika regelverk skapar problem för målgruppen, tex möjlighet att praktisera, studera och arbeta på deltid ska projektet genom en djupgående analys förbättra förståelsen med målsättningen att skapa möjligheter och lösa ev hinder i dagens regelverk. 4. Insatser för att utveckla metoder och tillämpa insatser som möjliggör rehabilitering och arbetsträning för de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt unga som på grund av långvarig sjukdom och nedsatt arbetsförmåga har behov av omställning till nytt arbete. De förändringar som projektet Support framåt ska leda till på individnivå är att flera unga med aktivitetsersättning kommer i vuxenstudier, yrkesutbildning, närmare arbetsmarknaden och i arbete efter sina förutsättningar och får ett både meningsfullt och ekonomiskt bättre liv med god hälsa. Det betyder att färre blir kvar i aktivitetsersättning tills de fyller 29 år och livslångt bidragsberoende. Största vinnaren blir individen själv men även samhällsvinsten är mycket stor. Den långsiktiga planen är att färre unga låses in i aktivitetsersättningen tills de fyller 29 år och aktivitetsersättningen upphör. Vår tidigare erfarenhet av utvecklingsprojekt är att det finns goda möjligheter att komma till bra fungerande lösningar med ett minskat stuprörstänkande mellan olika organisationer och myndigheter. God samverkan mellan alla myndigheter som möter målgruppen är en nyckel till framgång. På organisationsnivå ska projektet Support framåt upparbeta goda samverkansformer mellan alla myndigheter som möter målgruppen där samhällets stödfunktioner hittar bättre lösningar och når fram till väl inarbetade långsiktiga arbetsmodeller för målgruppen med aktivitetsersättning. Några av regelverken har effekter som kan minska motivationen att tex genomföra en längre utbildning där aktivitetsersättning inte kan behållas och försörjning via CSN krävs. Denna tolkningsfråga av regelverken behöver analyseras ytterligare och projektet avser att hitta smidiga lösningar som fungerar bättre än idag. Den demografiska strukturen visar att regionen är inne i en generationsväxling på arbetsmarknaden som är påtaglig. För varje person som lämnar arbetsmarknaden år 2020 är det endast 0,65 personer som tillträder. I riket som helhet ligger denna faktor på 0,95, dvs antalet ungdomar som träder in på arbetsmarknaden minskar de kommande åren. Därför råder det en obalans mellan arbetskraftsutbud och efterfrågan. Strukturomvandlingen har även inneburit att arbetsmarknadens krav på utbildning ökat. Detta medför att alla behöver en bättre matchning och stöd för att komma in i arbete. Målgruppen unga med aktivitetsersättning har ett ännu större behov av konkret stöd och anpassning än de som klarat gymnasiestudier i skolan och projektet ska försöka skapa nya kompensatoriska stöd och hjälpmedel. SE-modellen ska sörja för detta. Det som krävs är mer kunskaper om målgruppens funktionsnedsättningar så att både utbildningsarrangörer och arbetsgivare kan se deltagarnas styrkor före hindren. Det som krävs är att individer, organisationer, arbetsgivare och projektmedarbetare samverkar tight och har ett lösningsfokuserat perspektiv, något som inventeringen av målgruppen under 2018 ser som möjligt. Horisontella kriterier Jämställdhet, Tillgänglighet, Likabehandling Falu kommun tillämpar sedan tidigare 4R modellen och på AIK finns flera in personalen med gedigen kunskap och utbildning

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



12(22)Sid

inom dessa områden. Beskrivs så här: http://www.jamstall.nu/verktygslada/4r Metoden kan användas som grund för att analysera och kartlägga verksamheter, ge en översiktlig bild av hur verksamheten styrs samt hur den bör förändras för att minska ojämställdheten. R1 syftar på Representation Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Ni svarar på frågan om hur många kvinnor och män, pojkar och flickor som finns i en verksamhet/målgrupp. Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer R2. Resurser, vi vet att målgruppen ligger allmänt lågt när det gäller genomförd grundskola, gymnasieutbildning och yrkeskunskaper. Statistik på detta tas fram när de skrivs in i projektet och jämförs med hur det utvecklas under projektets genomförande, både kalla fakta och upplevd utveckling bland deltagarna. R3. Realia. Dalarna har en stark industritradition med manligt präglade värderingssystem, höga ohälsotal och stora skillnader mellan kvinnor och män. Falu kommun har antagit CEMR-deklarationen som ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i den praktiska verksamheten. Avsikten är att se till att diskriminerings-lagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal efterlevs. Ett exempel är strukturella mönster i samhället som påverkar jämställdheten där män och kvinnor arbetar olika mycket tid trots att det finns en heltidstjänst i botten. Kvinnors eget val att arbeta deltid för att stödja hem och familj En viktig aspekt i detta projekt är att beakta hur deltagandet i kompetensutveckling fördelas mellan kvinnor och män. R4: Realisera. Alla deltagare och personal ska ha möjlighet att vara delaktig i utbildning och utveckling som ger ökade kunskaper i värdegrund, normkritik, tillgänglighet och jämställdhet. Aktiviteter. Att deltagarna och handledarna får 2-5 dagars utbildning i jämställdhet. Målet är att 90% av männen och 90% kvinnorna deltar i dessa utbildningar och att mer än 90 % upplever att de fått ökad kunskap i dessa frågor direkt efter utbildningen. Resultatet tas fram genom enkäter. Tillgänglighet Fokus i projektet kommer att ligga på tillgänglighet avseende psykiska, fysiska och kunskapsmässiga hinder. Det gäller även deltagare med läs- och skrivsvårigheter och andra funktionsnedsättningar. En viktig aspekt är att utbildningarna och metoderna görs begripliga och praktiskt så att alla kan ta till sig kunskaperna. Det ska finnas ett krav att projektmedarbetare och utbildare har kompetens kring detta. Dessa aspekter kommer att analyseras djupare under analysfasen i projektet. Aktiviteter Alla deltagare ska få minst en dags, 8 h, utbildning i tillgänglighet med krav på att upplägg som tar hänsyn till deltagarnas förutsättningar, behov av pauser, vald tidpunkt på dagen och anpassning för tex syn & hörselnedsättning. En kortare utbildning om minst 3 h till styrgruppen och samverkanspartners kring tillgänglighet ska genomföras. Mål Att minst 90% av deltagare och personal fått ökad kunskap och medvetenhet inom tillgänglighet enligt en egen skattning direkt efter genomförd utbildning. Icke diskriminering Diskriminering p g a kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättningar, sexuell läggning, eller ålder är förbjudet enligt lag. Trots detta vet vi att det förekommer både inom utbildningar, arbetsplatser och i olika myndigheter och bland personal på arbetsplatser. I analys och planeringsfasen görs en djupare analys. Exempel på faktorer som då ska beaktas: Etnicitet: Det finns olika grader av diskriminering beroende på när de utlandsfödda kom hit och det finns idag en stark rädsla hos en del människor för mängden nyanlända som kommit de senaste åren. Ålder: Äldre diskrimineras p g a att arbetsgivare har farhågor för att de ska bli sjuka, inte orka, gå i pension eller inte klara att använda datorer, etc. Sexuell läggning: Detta rymmer en speciell problematik då det ofta inte hjälper med fakta. Värderingar och fördomar sitter djupt. Projektet ska beakta att alla kan och har möjlighet att vara delaktiga i utbildning och utveckling samt ge kunskaper om icke-diskriminering. Aktiviteter:

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



13(22)Sid

Utbilda i normkritiskt tänkande så att deltagare, personal och arbetsgivare får kunskaper och insikter kring sina egna attityder och vad det betyder för rekrytering av deltagare till utbildningar och arbetsplatser. Tänk på ICA-reklamen på TV ! Detta kan leda till att praktikanter känner sig välkomnade och vill stanna. Vid rekrytering av handledare ska hänsyn tas till normkritisk kompetens och intresse för att utveckla denna. Projektet Support framåt ska utveckla ett gemensamt förhållningssätt baserat på en värdegrund som stämmer med CEMR som finns i kommunen. Mål: Alla deltagare, personal och projektpartners ska delta i minst en dag, 8h, utbildning i normkritiskt tänkande och hur det påverkar egna attityder. Att minst 90% av deltagarna anser att de fått ökad kunskap och medvetenhet inom icke-diskriminering enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling.

Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplanHela projektet Support framåt kommer att ske i nära samverkan med Försäkringskassan och deras handläggare för aktivitetsersättning och Arbetsförmedlingens stödfunktioner för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns en gemensam målsättning och politiska beslut att förändra situationen för dessa unga som ofta har grunden i sitt misslyckande i skolan som saknat kunskaper och resurser att stödja på det sätt som krävs. Mottagare är främst deltagarna med aktivitetsersättning som inte under sin uppväxt haft det stöd från föräldrar, skola och samhället som krävs för att få ett självförtroende och förmåga att se sin roll i vuxenlivet. Samhället ställer idag höga krav på utbildning och kapacitet att tex klara gymnasieskolan, med stor andel teoretiska kunskaper, att många ger upp och lockas av alla de möjligheter som erbjuds i olika verksamheter som istället leder bort från ett vuxenliv med arbete. Det kan vara sociala medier, internet med alla erbjudanden om film, musik, spel eller annat som fångar uppmärksamheten i stället för att hitta en möjlig framgångsväg genom utbildning och arbete. Projektet Support framåt kommer att på ett mycket konkret sätt erbjuda olika aktiviteter anpassade till varje individs möjligheter, önskan och behov av kompenserande stöd för de funktionshinder som skapat svårigheter. Metod Tillämpning av SE-metoden för både praktik och utbildning ska leda till att minst 70 % av deltagarna kommer vidare närmare arbetsmarknaden genom praktik, anpassad utbildning eller arbete efter sin förmåga. Grundpelaren i SE-metoden är förtroendefullt samarbete mellan deltagare, den personliga handledaren och praktik-/arbetsplatsen eller utbildningsanordnaren. I den utvärdering som Försäkringskassan gjorde 2017 av olika metoder för unga med aktivitetsersättning konstaterades att SE-metoden gav det bästa resultatet. Ett utdrag ur denna utvärdering: "Projektet är en randomiserad försöksverksamhet där drygt 1 000 deltagare erbjöds att delta och slumpvis erhöll någon av de tre insatserna, Förstärkta samarbetet (FS), Supported Employment (SE) eller Case management (CM). Sammantaget visar forskningen att SE är mer effektiv för att få deltagare i arbete jämfört med annan rehabilitering (se exempelvis Gustafsson 2014 och Försäkringskassan 2013). De fåtal svenska studier som finns visar att både SE och IPS (Individual Placement and Support) har positiva effekter på sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. " Målgruppen unga med aktivitetsersättning ska genom att delta i projektet få en bättre självbild och se sina möjligheter framför hindren. De ska även få ett ökat förtroende för samhällets vilja och stödmöjligheter. Genom hälsofrämjande aktiviteter ska de uppleva en bättre och trivsammare livssituation. Deltagarna ska även få en bredare och bättre omvärldsbild genom att känna att de kan bidra med sin förmåga på ett relevant sätt. Många diagnoser är problemfokuserade men projektet ska vända på perspektivet med att sätta fokus på möjligheter och styrkor. Att se sina resurser och utveckla dessa ska leda till motivation att gå vidare och förändra sin livssituation. AIK behöver projektet Support framåt för att kunna peka på att en tydlig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, skolan och vuxenutbildningen leder till ett effektivare användande av samhällets resurser som stöd för målgruppen. Tidplan Under förberedelsefasen kommer en handledare och projektledaren att gå igenom de under 2018 kartlagda ungdomarna för att detaljerat se vad som framkommer om deras förutsättningar och göra en detaljerad individuell plan för dem i samråd med Försäkringskassans handläggare för aktivitetsersättning. Alla samverkanspartners i projektet kommer att kontaktas och förberedas på ett genomförande av att ta emot deltagare på praktik eller anpassad utbildning. Detaljerade krav på kunskaper som krävs och vilka stöd som behövs för att komma igång planeras i samråd med deltagaren, praktik- /utbildningsplatsen och handledaren.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



14(22)Sid

En viktig framgångsfaktor är att både deltagare och praktik- /utbildningsplats känner sig trygga med att det finns en tillgänglig handledare som kan ge support och uppföljning kontinuerligt. Alla idag ur målgruppen unga med aktivitetsersättning upp till 24 år, 67 pers enligt Försäkringskassan, kommer att kallas till samtal med projektets vägledare, handledare och mentorer. Där tas i samråd med deltagaren fram en individuell plan, tydligt uppdelad i korta steg som kan följas upp. Tanken är att snabbt kunna komma igång för att hålla motivationen uppe. Genomförandet kommer succesivt att påbörjas i november 2019 med de som tagit steget vidare från förberedelsefas till genomförandefas. Nya unga som får aktivitetsersättning kommer omgående att kallas till projektet för en kartläggning och genomgår motivationsskapande aktiviteter och erbjuds relevanta och kompensatoriska stödåtgärder. Eftersom AIK har egen arbetsterapeut med specialistkompetens blir allt väl anpassat till deltagarens behov. Då alla får en individuell plan blir det olika tidsperspektiv som utvärderas efter hand. Handledare och övriga personella resurser som finns hos projektägaren ansluter efter hand och de utgör även huvuddelen av medfinansieringen. Genom det helt individuella perspektivet kan åtgärder snabbt sättas in för att revidera planerna vid behov. På detta sätt anser vi att avhopp ska kunna undvikas. Målet är att 70% av deltagarna går vidare till studier, arbete eller ett steg närmare arbetsmarknaden genom påbörjad praktik eller prova-på-kurser eller liknande. På organisationsnivå är förhoppningen att nya, enkelt genomförbara arbetsmodeller och samverkansformer ska etableras för att i framtiden kunna tillämpas på hela målgruppen unga med aktivitetsersättning. Eventuella regelverk och tolkningar av dessa ska anpassas till bäst möjliga tillämpning för målgruppen med aktivitetsersättning. Det gäller i hög grad arbetsgivare inom både privat, offentlig och ideell sektor och särskilt de arbetsintegrerade sociala företagen som drivs utan vinstintresse för att skapa en alternativ arbetsmarknad för utsatta grupper i samhället. Projektet kommer även att bevaka ev förändringar av politisk karaktär som kan missgynna människor med funktionsnedsättningar. Det är en viktig del av tillgängligheten och diskrimineringslagstiftningen. Mottagare av resultatet blir förutom målgruppen med aktivitetsersättning, samverkansparterna, politiker och arbetsgivare. Projektet kommer att rapportera och lobba för att arbetsgivare kan få tag på den personal de behöver genom att samverka med AIK:s organisation och stödmöjligheter, t.ex. Jobbmatchning Falun. En viktig effekt är att samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, AIK , Falu kommuns näringslivskontor och arbetsmarknaden stärks ytterligare under projekttiden och blir till en etablerad verksamhet som ökar målgruppens möjligheter att komma i arbete.

Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.Projektet Support framåt kommer att utvärderas kontinuerligt under hela projekttiden med kvartalsvisa redovisningar till ESF. Utvärdering görs via dokumenterade samtal och enkäter med varje deltagare. Den könsuppdelade statistiken för deltagare lämnas via SCB rapporteringen enligt ESF:s anvisningar månadsvis. Vi kommer delvis att hämta in deltagarnas upplevelse på samma sätt som vår samverkansaktör Finsam med deras enkätfrågor som grund. Vi vill med enkäten ta reda på hur deltagarna upplever det stöd de får i projektverksamheten och om den fungerar eller behöver revideras. Detta resultat ska sedan återrapporteras till både styrgruppen och ESF. Enkäterna utformas i detalj under förberedelsefasen. Vi har läst och avser att tillämpa relevanta delar i det som beskrivs i Finsams uppföljningsverktyg. Se http://www.nnsfinsam.se/media/119674/webb-Rapport-2015_2.pdf Processutvärderingen ska under hela projekttiden tydliggöra om arbetsmodellerna leder mot målen eller inte. Dessutom ska utvärderaren jobba nära styrgruppen för att tillföra en vägledande diskussion om vad som ser ut att fungera eller inte. Rollen för projektägaren AIK blir att arbeta med strukturer, samarbetsformer och att finna fungerande nätverk med samverkanspartners. Projektägaren kommer kontinuerligt kommunicera med kommunens högsta politiska ledning. Finsams chef i Falun är samlokaliserad med AIK och därför är alla beslutsvägar korta och enkla att hantera. Finsams chef kommer sitta styrgruppen och redovisa resultatet för Finsams styrelse. Varje chef i styrgruppen tar med sig resultatet för redovisning i sina organisationer. I vårt fn använda uppföljningssystem Accorda registreras alla deltagare för att kunna göra uppföljningar. Nytt system kommer att upphandlas under projekttiden. Under genomförandet kommer varje deltagares framsteg att följas med självskattningar, intervjuer och utvärdering hos praktikplatser och utbildningar. Detaljerade formulär tas fram under förberedelsefasen. När det gäller arbetsgivare kommer uppföljning att göras med samtal och korta enkäter som ska visa på upplevt resultat av samarbetet. Detaljerat material tas fram under förberedelsefasen i projektet.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



15(22)Sid

Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.Projektet kommer att utvärderas kontinuerligt under hela projekttiden med kvartalsvisa redovisningar till ESF, förutom de månadsvisa närvarorapporterna. Utvärdering görs via dokumenterade samtal och enkäter med varje deltagare. Dessa sammanställs med bibehållen anonymitet enligt GDPR. Den könsuppdelade statistiken för deltagare lämnas via SCB rapporteringen enl ESF anvisningar månadsvis. Vi kommer delvis att hämta in deltagarnas upplevelse på samma sätt som vår samverkanspart Finsam med deras enkätfrågor som grund. Vi vill med enkäten ta reda på hur deltagarna upplever att det stöd du får i verksamheten fungerar. Detta resultat ska sedan återrapporteras till styrgruppen och ESF. Enkäterna utformas i detalj under förberedelsefasen. Processutvärdering ska under hela projekttiden tydliggöra om arbetsmodellerna leder mot målen eller inte. Dessutom ska utvärderaren jobba nära styrgruppen för att tillföra en vägledande diskussion om vad som ser ut att fungera eller inte. I många år har projektägaren AIK haft ett socioekonomiskt perspektiv på alla sina verksamheter för att konkret visa på värdet av de insatser som görs för alla som står utanför arbetsmarknaden och kanske lever i ett bidragsberoende och/eller missbruk som orsakar både samhälle och individ kostnader och lidande. I flera fall finns erfarenheter av att unga är särskilt utsatta för att dras in i drog- och/eller spelmissbruk, kriminalitet och destruktiva kontakter där de blir utnyttjade. Detta har vi sett genom tidigare arbete med målgruppen unga som hoppat av skolan. Ett viktigt resultat av projektet ska därför vara att konkret påvisa vad det betyder för både individ och samhälle att bryta destruktiva mönster. I de djupintervjuer som görs och det dagliga arbetet med deltagarna finns underlag för att i konkreta siffror visa vilken utveckling som ges genom att delta i projektet. Detta redovisas sedan för berörda samverkanspartners och på den politiska nivån. I uppföljningen kommer kvartalsvis att redovisas könsuppdelad statistik på deltagarnas förändrade vardag i form av praktik, utbildning och arbete. Det presenteras för såväl ESF som AIK:s ledning och den politiska ledningen i Falun och naturligtvis för all samverkanspartners i projektet. Det är en viktig del i motivationen för såväl projektpersonal, politiker som deltagarna. På organisationsnivå är förhoppningen att nya, enkelt genomförbara samverkansformer ska etableras för att i framtiden kunna tillämpas på hela målgruppen unga med aktivitetsersättning. Ev regelverk och tolkningar av dessa ska anpassas till bäst möjliga tillämpning för målgruppen med aktivitetsersättning. Den styrgrupp som projektet har består av chefer för de olika organisationer som målgruppen möter och det samarbete som Support framåt leder till skapar ett bra nätverk som efter projektets slut ska ha hittat de nödvändiga samarbetsvägarna för fortsatt framgång.

Integrerat arbete

Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?

Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?Falu kommun har ett aktivt hållbarhetsarbete som grundar sig i tre strategiska program; Folkhälsoprogrammet, Tillväxtprogrammet och Miljöprogrammet. Dessa tre program är underlag för det processarbete som pågår för att skapa kommunens hållbarhetsstrategi grundat på Agenda 2030. Miljöprogrammet ska lyfta viktiga områden, mål och strategier för en hållbar utveckling. De övergripande målen ska ange färdriktning och delmålen ska skapa en samlad bild om vi rör oss i riktning mot målet. Fokus ligger på en hållbar utveckling till år 2020 inom tre huvudområden: • Fossilfritt och energieffektivt Falun • Goda livsmiljöer för natur och människor • Koll på konsumtion och kemiska ämnen Det övergripande syftet är en livskraftig miljö, nya jobb och bättre hälsa. I Tillväxtprogrammet 2015–2020 fokuseras på fyra områden: - Företagsservice - Kompetensförsörjning - Livsmiljö och byggande - Kommunikation och infrastruktur. Programmet har tagits fram i samarbete med det lokala näringslivet, högskolan och ytterligare ett 20-tal organisationer i kommunen och regionen. Folkhälsoprogrammet syftar till: • Att skapa förutsättningar för att hälsoutvecklingen blir jämlikt fördelad i hela kommunen.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



16(22)Sid

• Att folkhälsoperspektivet ska genomsyra verksamheterna inom kommunens förvaltningar och bolag. Programmet ska också ge stöd för prioriteringar. • Att inspirera och motivera till ökad samverkan mellan olika aktörer. Strategierna är underlaget till hållbarhetsperspektivet i Faluns vision, "Ett större Falun", och andra nyligen antagna mål och strategier i lokala styrdokument. Att arbeta för ett hållbart samhälle innebär stora möjligheter i synnerhet när de tre dimensionerna skapar en helhet. Men det innebär också stora utmaningar i målkonflikter utifrån prioriteringar och tidsperspektiv. AIK arbetar aktivt med hållbar utveckling. I projektet Support framåt är ett tydligt fokus på den personliga hälsan, med motion, vikten av att äta hälsosam och näringsriktig kost. I projektlokalerna finns ett kök där unga kan lära sig att laga bra och god, näringsrik kost. Vår erfarenhet är att många unga som inte är aktiva i skolarbetet och sin egen utveckling, arbetslivet och det vuxna arbetslivet även saknar grundläggande kunskaper om att laga, äta och konsumera på ett hållbart och ekologiskt sätt. Dessa grundkunskaper är en del i motivationsarbetet inom projektet. En viktig sak är att lära sig vikten av att börja dagen med en bra frukost och verkligen få träna på att köpa in och tillreda detta i projektlokalens kök.

Transnationellt samarbete

Gemensamt ramverk

ÖstersjösamarbeteProjektet avser inte att ha något Östersjösamarbete.

Andra former för transnationellt samarbeteInget

Resursplanering

Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?Inget

Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.I förberedelsefasen kommer projektledare på heltid att anställas i projektet, som ev kan bestå av två personer med lite olika arbetsfördelning/kompetens. En heltids projektmedarbetare och en projektekonom som arbetar 10% i projektet. Under hela projekttiden kommer två ytterligare projektmedarbetare att ingå i teamet som finansieras av projektägaren som medfinansiering. Det finns en förberedd grupp ur målgruppen unga med aktivitetsersättning om 67 personer som identifierats under 2018. Dessa kommer att utgöra projektets början och kartläggas noga utifrån sina önskemål och förutsättningar för att kunna gå vidare till genomförandefasen under hösten 2019. Om motivationskapande aktiviteter eller annan utredning krävs för att ta fram kompensatoriska hjälpmedel kommer detta att påbörjas under förberedelsefasen. Alla deltagare ska få en tydlig och individuell steg-för-steg plan som kan revideras när behov finns. Att klara arbetsinnehåll/studietakten är en riskfaktor som på detta sätt kan undvikas. Varje deltagare får en personlig handledare som kommer att följa under hela projekttiden och dels stödja deltagaren i samtliga steg i genomförandet och även vara den kontakt som praktikplats och studieanordnaren har. När genomförandefasen ska ta vid under hösten 2019 anställs ytterligare två projektmedarbetare/handledare som ska följa deltagarna i den individuellt framtagna planeringen. Eftersom deltagarnas behov kan variera starkt är det inte att vara två personer på heltid utan det blir specialister utifrån de specifika funktionsnedsättningar som deltagarna kräver. Dessa medarbetare tas från AIK:s egen personal med specialkompetens och kommer att timrapporteras i projektet. Det innebär att sammanlagt krävs 5-6 personal i projektet Support framåt under hela genomförandet, varav minst hälften ska utgöra projektägarens medfinansiering. Deltagarersättningen blir därför en mindre del av medfinansieringen då risken finns att flera av deltagarna inte klarar heltid och en medfinansiering grundad på deltagarna vore en stor riskfaktor. I slutfasen av projektet, som beräknas till 2 månader, finns bara projektledare, en projektmedarbetare och ekonom på ca 10 % kvar i projektet. Medfinansieringen i slutfasen utgörs av tidigare inarbetad tid och en projektassistent som finansieras av projektägaren. Under projektets genomförande beräknas att fler unga beviljas aktivitetsersättning hos Försäkringskassan och dessa nya ska så snabbt som möjligt kartläggas och skrivas in i projektet. Vi beräknar att hela projektet kommer att omfatta ca 100-120 deltagare då ca 25 -35 nya får aktivitetsersättning per år.

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



17(22)Sid

Tidplan: 6 månaders förberedelsefas maj-okt 2019 där styrgruppen bildas och utvärderaren knyts till projektet. Projektgruppen utses. 30 månaders genomförandefas, 2019-11-01-- 2022-04-30 inkl 2 månaders avslutningsfas. Planen är att permanenta arbetsmodellen under projektets sista år så att alla aktörer hittat en långsiktig arbetsmodell och finansiering för målgruppen unga med aktivitetsersättning. Enligt Försäkringskassans regelverk upphör möjligheten till aktivitetsersättning vid 29 års ålder och då ska så många som möjligt ha hittat en meningsfull kombination av arbete och sysselsättning. Viktigt är därför att prioritera unga med aktivitetsersättning för att bryta utanförskap och bidragsberoende. Projektet Support framåt kommer att ha en processutvärdering som pågår hela projekttiden med regelbundna 3 månaders avstämningar för att säkerställa resultatet och ev göra förändringar i arbetsmodellen. Projektgruppens personal har veckovisa möten där aktuella deltagares aktiviteter rapporteras och nödvändiga stödinsatser diskuteras. Då kan den specialistkompetens som projektägarens personal har tas in på ett relevant sätt. Tidrapportering som är timbaserad görs av både deltagarnas närvaro och personalinsatser kontinuerligt och stäms av varje månad. Projektledaren har ansvaret för att detta sker. Projektägaren har sedan tidigare projekt väl inarbetade rutiner och system för detta.

Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?Projektledaren har flerårig erfarenhet av att arbeta med unga som har en problematisk skolgång och uppväxt. Hen har även specialutbildning i de flesta former av diagnoser såsom ADHD, Aspberger, läs-och skrivsvårigheter och olika psykologiska beteendestörningar som ätstörningar och drogberoende. Hen kommer att arbeta aktivt med deltagarna parallellt med projektledarskapet. Projektmedarbetare har även arbetat i ESF-projekt som AIK varit projektägare till tex Arenan Academy, Unga till Arbete eller Framgången och är därför väl förtrogna med kraven i att driva och redovisa ESF-projekt. Ekonomen som ska arbeta i projektet har tidigare arbetat med redovisning i ESF-projekt Framgången och Breddad rekrytering. Övriga projektmedarbetare och handledare har utbildats i 7-tjugometoden som användes i ESF-projektet Unga till arbete i Dalarna samt även nyligen genomgått kurser i SE-metoden. Flera har även bakgrund att arbeta med ungdomar i AIK:s Ungdomssluss som är en efter ESF-projektet Arenan Academy permanentad verksamhet för unga som hoppar av skolan . Flera har även en lärarutbildning med inriktning på att stödja elever med olika inlärningssvårigheter. Det finns även utbildad arbetsterapeut och socionom i projektets personalstyrka. Projektet har även tillgång till utbildad studie-och yrkesvägledare inom ramen för Vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen, som är en annan del av AIK, har ett brett utbud av utbildningar på både grundskole- och gymnasienivå samt även många arbetsplatsförlagda yrkesutbildningar. 70% av vuxenutbildningen är yrkesinriktad och väl anpassad till den lokala arbetsmarknadens behov. Även särskild vuxenutbildning med yrkesinriktning finns för människor med förvärvade eller medfödda funktionsnedsättningar. Då är utbildningen är till största delen förlagd till en arbetsplats och vid ett tillfälle i veckan är det teori på skolan. Yrkesområden kan vara till exempel inom café och restaurang, lokalvård och handel. Styrgruppen består av chefer på beslutande nivå från dels projektägaren men även samverkansaktörerna.

Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?Endast den av ESF upphandlade utvärderaren kommer att anlitas externt. Därtill avsätts 400 000 kr av projektmedlen.

Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Projektägaren har senast i ESF-projektet Framgången utbildat den egna personalen i jämställdhet och tillgänglighet och därifrån kommer ev nytillträdd projektpersonal att utbildas. Projektägaren har egen anställd personal som utbildar och följer upp jämställdhets- och tillgängligheten samt icke diskrimineringsarbetet inom AIK:s egna verksamheter. AIK använder 4R-metoden och 4R- analys: R1 Representation, dvs antal män och kvinnor som deltar i projektet. R2 Resurser, dvs kartlägga deltagarnas utbildningsnivå, förutsättningar och möjlighet att klara utbildning och arbete. R3 Realia, dvs genusmönstret i de olika utbildningarna och jobben. Finns anledning att förändra och i så fall på vilket sätt? Finns strukturella mönster inom arbetslivet, tex att kvinnor jobbar deltid och män heltid och orsaker till detta. Kan en förändrad grundsyn ändra på snedvridna genusmönster inom olika yrken?

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



18(22)Sid

R4 Realisera, dvs genomföra utbildning för både deltagare och personal om jämställdhet, likabehandling och tillgänglighet. Se även tidigare beskrivning i ansökan. En viktig del i jämställdhetsarbetet är att alla deltagare får en ökad självkänsla och ett ökat självförtroende genom att få vara med i utvecklingsarbetet och planering av arbetets upplägg, innehåll och genomförande. Det ska leda till högre delaktighet och en känsla av sammanhang. Målet är att deltagare och personal årligen får minst två dagars utbildning i jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering. Minst 90% av personal och deltagare ska anse att de både fått ökad kunskap och medvetenhet inom Innehållet i jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering direkt efter genomförd utbildning. Resultatet tas fram genom enkäter vid utbildningens avslutning. Innehållet specificeras under planeringsfasen.

Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Projektägaren har en del egna resurser för att utvärdera sina verksamheter och kan genom dessa tillhandahålla könsindelad statistik och andra grunder för uppföljning då systemet Kolada används för detta. Kommun- och landstingsdatabasen Kolada används som stöd för analyser och jämförelser. http://www.rka.nu/kolada/dethararkolada.1835.html Lokalt använder AIK ett register-och uppföljningssystem som heter 2- Bra system/Accorda där alla deltagare och åtgärder registreras. Därifrån kan mycket fakta hämtas ut som är anpassat till vad ESF önskar. Systemet har använts i tidigare ESF-projekt. Ett nytt uppföljningssystem kommer att under projekttiden upphandlas av Falu kommun och AIK. I den för ESF särskilda uppföljningen av projekt avser vi att använda de av ESF upphandlade leverantörerna till en kostnad på 400 000 kr av projektmedlen.

Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar?Vi förutsätter att de av ESF upphandlade aktörerna har erforderlig kompetens inom jämställdhet och tillgänglighet. Projektägaren AIK har under många år arbetet aktivt med jämställdhets- och tillgänglighetskompetens. AIK är bla HBTQ-certifierade.

Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska RegionalfondenInga

Statsstöd

Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.

Ja Nej Nej, Vi är en myndighet

Typ av stöd Finansiär Summa

Annan finansiering

Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?

Ja Nej

Typ av stöd Finansiär Summa

Kommer projektet generera intäkter?Ja Nej

Upphandling och kostnadseffektivitet

Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



19(22)Sid

Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås: Falu kommuns upphandlingar genomförs i enlighet med Lagen om offentlig upphandling LOU. Alla upphandlingar sker med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och genomförs affärsmässigt och utan att ovidkommande hänsyn tas. Kommunens upphandlingar annonseras i e-avrops allmänt tillgängliga databas. Upphandlingscenter: http://www.upphandlingscenterfbr.se/ Falun, Ludvika, Borlänge, Gagnef, Säter och Hedemora kommuner har en gemensam upphandlingsverksamhet, som är placerad i Ludvika. Falu kommun tillämpar auktorisation av utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning på dessa områden: Gymnasial vuxenutbildning och orienteringskurser. Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning (delat med Komvux). Validering och prövning. Mer info: https://www.falun.se/utbildning--barnomsorg/vuxenutbildning/for-utbildningsanordnare.html

Moms i projektet

Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?Ja Nej Diversifierad

Medfinansiering

Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges.Medfinansiering sker främst genom att projektägaren AIK tillsätter egen projektpersonal, som ekonom, studie-och yrkesvägledare, projektledare och del av specialistpersonal på AIK. Det sker genom att projektägaren AIK tillhandahåller egen anställd personal som redovisar timmar i projektet till ESF. Till en mindre del kommer deltagarnas aktivitetsersättning att vara medfinansiering genom närvarorapporter för den tid de är i projektet. Om medfinansieringen av någon anledning skulle svikta kan projektägaren AIK tillskjuta nödvändig medfinansiering.

Lista över medfinansiärer

FörsäkringskassanOrganisationsnamn 202100-5521Organisationsnummer

Pernilla Boberg-FrankKontaktperson för projektet 11428828CFAR-nummer

010-11454 53Telefon

Falu Kommun, AIKOrganisationsnamn 212000-2221Organisationsnummer

Maria JonssonKontaktperson för projektet 45224136CFAR-nummer

023-822 29Telefon

Kompetensutveckling

Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser.

Samverkansaktörer

Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.

Samordningsförbundet Finsam-FalunOrganisationsnamn 222000-2139Organisationsnummer

Petra PalmestålKontaktperson för projektet

023-82635Telefon

Svenska kyrkan FalunOrganisationsnamn 252003-0764Organisationsnummer

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



20(22)Sid

Jimmy SjögrenKontaktperson för projektet

023-70 20 90Telefon

Arbetsförmedlingen FalunOrganisationsnamn 202100-2114Organisationsnummer

Marie ÖrjesKontaktperson för projektet

010-486820Telefon

Café Rekommenderas i FalunOrganisationsnamn 769625-8123Organisationsnummer

Anneli RosénKontaktperson för projektet

070-52 666 40Telefon

Sammanfattning av projektet på svenska

Målgruppen unga med aktivitetsersättning ska genom att delta i projektet Support framåt få en bättre självbild och se sina möjligheter framför hindren. De ska även få ett ökat förtroende för samhällets välvilja och stödmöjligheter. Genom hälsofrämjande aktiviteter ska de uppleva en bättre och trivsammare livssituation. Deltagarna ska få en bredare och bättre omvärldsbild genom att känna att de kan bidra med sin förmåga på ett relevant sätt. Projektet Support framåt ska sätta fokus på möjligheter och styrkor. Att se sina resurser och utveckla dessa ska leda till motivation att gå vidare och förändra sin livssituation. Tillämpning av SE-metoden, Supported Employment och Supported Education för både praktik och utbildning ska leda till att minst 70% av deltagarna kommer vidare till praktik, anpassad utbildning, närmare arbetsmarknaden och arbete efter sin förmåga. Grundpelaren i SE-metoden är förtroendefullt samarbete mellan deltagare, den personliga handledaren och praktik-/arbetsplatsen.

Sammanfattning av projektet på engelska

The target group of young people with activity compensation will, by participating in the project Support forward, get a better self-image and see their opportunities in front of the obstacles. They should also gain increased confidence in the goodwill and support opportunities of society. Through health promotion activities, they will experience a better and more pleasant life situation. The participants will have a broader and better picture of the outside world by feeling that they can contribute their ability in a relevant way. The Support Forward project will focus on opportunities and strengths. Seeing their resources and developing these should lead to motivation to move on and change their life situation. Application of the SE method, Supported Employment and Supported Education for both internship and education should lead to at least 70% of the participants going on to internship, adapted education, closer to the labour market and work according to their ability. The pillar of the SE method is trustworthy collaboration between participants, the personal supervisor and the internship/workplace.

Budgetöversikt

Resurser i projektet BeloppKostnader socialfonden 5 542 571 krKostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) 0 krSumma kostnader 5 542 571 krAvgår kontant medfinansiering 0 krESF-stöd 5 542 571 krOffentligt bidrag i annat än pengar 5 104 441 kr

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



21(22)Sid

Offentligt finansierad ersättning till deltagare 1 146 234 krOffentligt kontanta medel tillförda projektet 0 krOffentligt kontanta medel från projektägaren 0 krPrivata bidrag i annat än pengar 0 krPrivata kontanta medel tillförda projektet 0 krPrivata kontanta medel från projektägaren 0 krSumma offentlig och privat medfinansiering 6 250 675 kr

Summa total finansiering 11 793 246 krESF-stöd 47,00 %Budgeterad medfinansiering från projektet 53,00 %Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 %

KostnaderKostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) 775 779 krPersonal 775 779 krExterna tjänster 0 krResor och logi 0 krUngas mobilitet 0 krUtrustning och materiel 0 krIndirekta kostnader 0 krIntäkter 0 krKostnader socialfonden (Genomförandefas) 4 766 792 krPersonal 4 766 792 krExterna tjänster 0 krResor och logi 0 krUngas mobilitet 0 krUtrustning och materiel 0 krIndirekta kostnader 0 krIntäkter 0 krKostnader regionalfondskaraktär 0 krPersonal 0 krExterna tjänster 0 krResor och logi 0 krLokaler och administration 0 krInvesteringar och utrustning 0 krIndirekta kostnader 0 krIntäkter 0 kr

Offentlig medfinansieringOffentligt bidrag i annat än pengar 5 104 441 kr

ES

F A

nsök

an o

m s

töd

2017

1018

ver

1.0

11sc



22(22)Sid

Personal 5 104 441 krExterna tjänster 0 krResor och logi 0 krUtrustning och materiel 0 krUngas mobilitet 0 krOffentligt finansierad ersättning till deltagare 1 146 234 krDeltagarersättning 1 146 234 krEtableringsersättning 0 krOffentliga kontanta medel tillförda projektet 0 krKontanta offentliga medel 0 krOffentliga kontanta medel från projektägaren 0 krEgeninsats 0 kr

Privat medfinansieringPrivata bidrag i annat än pengar 0 krPersonal 0 krExterna tjänster 0 krResor och logi 0 krUtrustning och materiel 0 krUngas mobilitet 0 krPrivata kontanta medel tillförda projektet 0 krKontanta privata medel 0 krPrivata kontanta medel från projektägaren 0 krEgeninsats 0 krEgeninsats enligt gruppundantagsförordning 0 kr

Ansökan - ...Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar...

Documents

Transcript of Ansökan - ...Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar...