”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i...

40
”När näthatet blir ett hot mot demokratin” - en kvalitativ studie om ledarskribenters upplevelser av näthat Medie- och kommunikationsvetenskap C Examensarbete, 15 hp Författare: Josefin Andersson Handledare: Eric Carlsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, höstterminen 2016

Transcript of ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i...

Page 1: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

rdquoNaumlr naumlthatet blir ett hot mot demokratinrdquo - en kvalitativ studie om ledarskribenters upplevelser av naumlthat

Medie- och kommunikationsvetenskap C

Examensarbete 15 hp

Foumlrfattare Josefin Andersson

Handledare Eric Carlsson institutionen foumlr kultur- och medievetenskaper

Umearing universitet houmlstterminen 2016

AbstractTitel When online hate becomes a threat to democracy

- a qualitative study about editorial writers experiences of online hate

The aim of this study has been to through an intersectional gender perspective identify how

interviewed editorial writers at Swedish newspapers experiences and are affected by online hate

and how the effects of online hate could have consequences for the democratic function of

journalism This has been done through qualitative interviews with eight editorial writers from

different Swedish newspapers four female and four male two of which has another ethnic

background than Swedish The theoretical framework for the study has been intersectional gender

theory the theory of participatory culture and Sara Ahmedrsquos theory of the link between emotion and

rhetoric The results of the study are categorised into four different themes rdquoRacist online haterdquo

rdquoSexist online haterdquo rdquoEmotional online haterdquo and rdquoConsequences of online haterdquo The results show

that female editorial writers with another ethnic background than Swedish are getting an

disproportionate amount of racist and sexist online hate because of their gender and ethnicity

Further the study shows that female editorial writers are exposed to sexism which is something that

is absent in the online hate directed towards the male writers The male editorial writers tends to

reduce their experiences of online hate even though some of them are or have been exposed to

aggravated libel on the grounds that female colleagues are worse affected The study shows that

subjects that trigger online hate are integration feminism national security and Romany beggars

The consequences of online hate that the editorial writers identifies are very individual The ones

that are worst exposed tell stories about personal consequences such as fear of safety in public need

of protected identities and self-censorship The ones that donrsquot consider themselves very affected by

online hate talk more about societal consequences such as the threat of online haters tone becoming

the norm on the internet the need of common guidelines for social media and a threat against the

freedom of speech The conclusion of the study is that the experiences of online hate is very

individual for the editorial writers but there are clear structures that shows that women and persons

with another ethnic background that Swedish are exposed to sexist and racist online hate Some

subject are triggering for online hate and there are consequences such as self-censorship that can

be seen as threats to democracy and freedom of speech

Keywords social media online hate hate speech editorial writer journalism media democracy

freedom of speech gender race ethnicity participatory culture sexism racism emotional rhetoric

2

Inneharingllsfoumlrteckning10 Inledning 4 11 Syfte och fraringgestaumlllningar 5

12 Bakgrund 5

20 Tidigare forskning 6 21 Haumlrskartekniker i sociala medier 6

22 Sociala medier och (falska) nyheter 6

23 Sociala mediers roll i demokratin 7

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier 8

30 Teori 9 31 Intersektionell genusteori 9

32 Deltagarkultur 11

33 Teori om emotion och retorik 12

40 Metod 14 41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande 14

42 Urval material och avgraumlnsning 15

43 Tematisk analys 16

44 Metoddiskussion 17

50 Resultat och analys 19 51 Rasistiskt naumlthat 19

52 Sexistiskt naumlthat 22

53 Emotionellt naumlthat 26

54 Naumlthatets konsekvenser 29

60 Slutdiskussion 33 61 Foumlrslag paring fortsatt forskning 34

Kaumlllfoumlrteckning 35 Bilaga 1 Intervjuguide 39

3

10 Inledning

Som opinionsbildare ska man taringla mycket Haringrda ord och tuffa debatter Att folk blir foumlrbannade och tycker extremt illa om ens aringsikter och till och med en sjaumllv Men naumlr ilskan garingr oumlver till hot om varingld har en graumlns passerats I dag har vi boumlrjat vaumlnja oss vid en situation daumlr raumldsla foumlr varingld riktat mot en sjaumllv eller den naumlra familjen aumlr ett pris journalister politiker och debattoumlrer tvingas att betala

Citatet ovan aumlr taget ut Karin Petterssons ledarsida i Aftonbladet den 10 april 2013 som aumlr skriven

efter att ett doumldshot som riktats mot en kollega via mail lett till aringtal Naumlthat har blivit ett utbrett och

aktuellt aumlmne i den digitala vaumlrld vi lever i idag Intaringget av sociala medier och naumltforum har gett

obegraumlnsade moumljligheter foumlr medborgare att kunna kommunicera och dela sina aringsikter med en allt

stoumlrre publik och i allt fler kanaler Flera granskningar av naumlthat har gjorts under de senaste aringren till

exempel Uppdrag Granskning som intervjuat offentliga kvinnor och maumln som utsatts foumlr naumlthat i

sina jobb (SVT 2013) Granskningen visade att maumln och kvinnor hade olika upplevelser av naumlthat

Kvinnorna fick foumlrutom hot om varingld i houmlgre utstraumlckning aumln maumln utstaring naumlthat med sexuellt

inneharingll Maumlnnen fick hot om varingld riktade mot baringde sig sjaumllva och sina anhoumlriga Maringnga av dem

som uttalade sig var journalister Att undersoumlka naumlthat riktat mot journalister aumlr viktigt Om naumlthatet

garingr saring laringngt att enskilda journalister censurerar sig sjaumllva eller i vaumlrsta fall slutar arbeta med

journalistik blir det i foumlrlaumlngningen ett hot mot demokratin I denna studie vill jag belysa en speciell

grupp inom journalistiken naumlmligen ledarskribenter Ledarskribenters texter aumlr aringsiktsbaserade och

politiska vilket goumlr att de till skillnad fraringn nyhetsjournalister delar med sig av sina personliga

aringsikter och paring saring saumltt blir en maringltavla foumlr personer som naumlthatar I denna studie goumlrs en jaumlmfoumlrelse

foumlr att se om ledarskribenternas koumln och etniska bakgrund har betydelse foumlr den typ av naumlthat de faringr

utstaring Maringlet med studien aumlr att ta reda paring hur verksamma ledarskribenter fraringn olika typer av svenska

tidningsredaktioner paringverkas av naumlthat i arbets- och vardagslivet samt att genom ett intersektionellt

genusperspektiv ta reda paring hur upplevelserna skiljer sig aringt mellan maumln kvinnor och skribenter med

annan etnisk bakgrund aumln svensk

4

11 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med studien aumlr att ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur tillfraringgade

ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera kring vilka

konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktion

Utifraringn syftet har foumlljande fraringgestaumlllningar formulerats

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

12 Bakgrund

Foumlr att ge en kontext till tvaring i studien genomgaringende foumlrekommande begrepp foumlljer haumlr ett

bakgrundsavsnitt med beskrivning av vad yttrandefrihetsgrundlagen och fenomenet naumlthat innebaumlr

I Sverige gaumlller yttrandefrihetsgrundlagen Lagen ger alla individer raumltt att fritt uttrycka sina

aringsikter i text TV radio sociala medier och andra medieformer Lagen ger dig aumlven raumltt att vara

anonym naumlr du delar dina aringsikter i olika medier Brott mot yttrandefrihetsgrundlagen kan bland

annat vara hets mot folkgrupp foumlrtal eller olaga hot (Riksdagen 2016) Juridikinstitutet definierar naumlthat paring foumlljande vis rdquoNaumlthat utgoumlrs av hat och kraumlnkningar paring

internet vilket inkluderar kraumlnkande e-postmeddelanden sms publicering av kraumlnkande

kommentarer skaumlllsord bilder sk rdquofaceraperdquo men ocksaring delning av saringdan information utan att

sjaumllv ha varit den som skrivitrdquo (Juridikinstitutet 2016) Allt naumlthat aumlr dock inte olagligt utan

skyddas av graumlnsdragningen till yttrandefrihetsgrundlagen Enligt en studie fraringn Brottsfoumlrebyggande

raringdet (2015) ledde endast 4 av de anmaumllningar som fanns med i studien till aringtal detta trots att rdquoI

juridiskt sammanhang omfattar naumlthat [hellip] bla foumlrtal foumlrolaumlmpning ofredande sexuellt ofredande

och olaga hotrdquo (Juridikinsitutet 2016)

5

20 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att garing igenom tidigare forskning som paring olika saumltt garingr att koppla

till min studie De foumlrsta tre anvaumlnds som inspiration och verktyg foumlr analys medan den fjaumlrde varit

till god hjaumllp naumlr jag gjort mina etiska oumlvervaumlganden med haumlnsyn till intervjupersonernas integritet

21 Haumlrskartekniker i sociala medier

I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggoumlra strukturer och

makthierarkier som foumlrekommer i naumlthat som riktas mot ledarskribenter Annakarin Nyberg och

Mikael Wiberg beskriver i sin artikel rdquoSociala medier ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) hur de

klassiska haumlrskarteknikerna idag flyttat ut paring naumltet och in i sociala medier De har genom kvalitativa

intervjuer med personer som aumlr aktiva i sociala medier identifierat hur teknikerna rdquoosynliggoumlranderdquo

rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoundanharingllande av informationrdquo rdquodubbel bestraffningrdquo rdquoparingfoumlrande av skuld och

skamrdquo rdquovaringld och hot om varingldrdquo samt rdquoobjektifieringrdquo tar sig uttryck i dagens sociala medier Denna

artikel har varit vaumlldigt intressant foumlr min studie daring jag belyser och tolkar vilken typ av naumlthat

ledarskribenter med olika bakgrunder faringr utstaring Nyberg och Wiberg beskriver haumlrskarteknikerna

som uttryck foumlr maktrelationer och kulturer daumlr vissa saker sker omedvetet medan andra aumlr

systematiska och organiserade (Nyberg Wikberg 20152) De beskriver vidare hur sociala medier

foumlrstaumlrker haumlrskarteknikerna som foumlrut foumlrekommit mellan individer men idag faringtt arenor med laringngt

fler deltagare som moumljliggoumlr foumlr nya saumltt att skapa grupperingar hierarkier och inre cirklar (Nyberg

Wiberg 20153) Just detta med mer eller mindre organiserat utoumlvande av haumlrskartekniker kommer

jag att aringterkomma till i analysen I oumlvrigt har artikeln varit behjaumllplig foumlr att identifiera vilka typer

av haumlrskartekniker som ledarskribenterna beraumlttar om i intervjuerna

22 Sociala medier och (falska) nyheter

Naumlthat med sociala medier som plattform och det faktum att maringnga idag faringr sina nyheter via

sociala medier haumlnger ihop Ett problem som uppstaringtt och som faringtt mycket uppmaumlrksamhet i medier

paring senare tid aumlr hur laumltt falska nyheter kan spridas i sociala medier Det paringgaringr just nu en debatt om

vilket ansvar plattformsaumlgare som till exempel Facebook har i spridandet av de falska nyheterna

(Horvatovic SVT Nyheter 2016) rdquoFilterbubblardquo aumlr ett relativt nytt ord som foumlrekommer i debatten

och betyder att algoritmer i sociala medier skapar rdquobubblorrdquo daumlr vi naumlstan uteslutande ser saringdant

som vi sjaumllva rdquogillarrdquo och daumlr annat samtidigt saringllas bort (Pariser 20116) Dessa filterbubblor och

algoritmer goumlr att de som naumlthatar och sprider falsk information om personer eller haumlndelser

6

befinner sig i en miljouml paring sociala medier daumlr deras verklighetsuppfattning bekraumlftas och saumlllan saumlgs

emot Ett aktuellt exempel aumlr valet i USA daumlr det visat sig att falska nyheter spreds i stor

utstraumlckning och kan ha paringverkat vaumlljarna men granskningar visar att problemet aumlr globalt

(Connolly mfl The Guardian 2016)

Artikeln rdquoIdentifying and Verifying News through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014) aumlr

skriven av ett flertal brittiska forskare i journalistik och digitala medier och studerar ur en brittisk

kontext det oumlkande anvaumlndandet av sociala medier som nyhetskaumllla baringde foumlr privatpersoner och

journalister Artikeln behandlar journalisters soumlkande efter nyheter i sociala medier och

problematiken kring att som journalist kunna saringlla i det som aumlr riktig information och det som aumlr

falskt Vidare redogoumlrs foumlr ett antal redan existerande digitala verktyg och utveckling av saringdana

som journalister kan anvaumlnda sig av foumlr att filtrera bort kaumlllor som aumlr kaumlnda foumlr att sprida

desinformation Avslutningsvis diskuteras hur framtida samarbeten mellan journalister IT-

ingenjoumlrer och samhaumlllsvetare kan leda till utveckling av baumlttre och mer specifika verktyg foumlr

filtrering av inneharingll i sociala medier (Schifferes mfl 2014406-416) Artikeln aumlr intressant foumlr

denna studie saringtillvida att svaringrigheterna med att identifiera falsk information i sociala medier inte

bara aumlr ett problem foumlr yrkesverksamma journalister utan aumlven foumlr privatpersoner Att man idag med

laumltthet kan skapa falska nyheter och faring stor spridning foumlr dessa aumlr en del av problematiken kring

naumlthat Genom falska nyheter kan till exempel foumlrtal som behandlar enskilda journalister eller

skribenter spridas i forum daumlr algoritmer och filterbubblor goumlr att informationen inte ifraringgasaumltts

23 Sociala mediers roll i demokratin

I studien rdquoTechnologies of participation Community news and social media in Northern

Swedenrdquo intervjuar Eric Carlsson och Bo Nilsson yrkesverksamma journalister i norra Sverige om

hur de ser paring deltagande i sociala medier i foumlrharingllande till det journalistiska arbetet (Carlsson

Nilsson 20161113) Studien aumlr intressant foumlr mig eftersom jag studerat hur ledarskribenter ser paring

deltagarkultur och naumlthat i sociala medier och hur de anser att det paringverkar dem i arbets- och

privatlivet Carlsson och Nilsson identifierar tre teman i sin studie rdquoDeltagande som

marknadiseringrdquo rdquoDeltagande som produktionrdquo och rdquoDeltagande som demokratirdquo (Carlsson

Nilsson 20161117-1124) Ett av de teman som identifieras i analysen av intervjuerna aumlr saumlrskilt

intressant foumlr min studie rdquoDeltagande som demokratirdquo Journalisterna visar sig se paring deltagande i

sociala medier som baringde ett fenomen med demokratiserande effekter och samtidigt ett hot mot

demokratin (Carlsson Nilsson 20161121) Flera av journalisterna naumlmner den arabiska varingren och

kriget i Syrien som exempel paring naumlr rdquovanligt folkrdquo med hjaumllp av sociala medier naringr ut med 7

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 2: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

AbstractTitel When online hate becomes a threat to democracy

- a qualitative study about editorial writers experiences of online hate

The aim of this study has been to through an intersectional gender perspective identify how

interviewed editorial writers at Swedish newspapers experiences and are affected by online hate

and how the effects of online hate could have consequences for the democratic function of

journalism This has been done through qualitative interviews with eight editorial writers from

different Swedish newspapers four female and four male two of which has another ethnic

background than Swedish The theoretical framework for the study has been intersectional gender

theory the theory of participatory culture and Sara Ahmedrsquos theory of the link between emotion and

rhetoric The results of the study are categorised into four different themes rdquoRacist online haterdquo

rdquoSexist online haterdquo rdquoEmotional online haterdquo and rdquoConsequences of online haterdquo The results show

that female editorial writers with another ethnic background than Swedish are getting an

disproportionate amount of racist and sexist online hate because of their gender and ethnicity

Further the study shows that female editorial writers are exposed to sexism which is something that

is absent in the online hate directed towards the male writers The male editorial writers tends to

reduce their experiences of online hate even though some of them are or have been exposed to

aggravated libel on the grounds that female colleagues are worse affected The study shows that

subjects that trigger online hate are integration feminism national security and Romany beggars

The consequences of online hate that the editorial writers identifies are very individual The ones

that are worst exposed tell stories about personal consequences such as fear of safety in public need

of protected identities and self-censorship The ones that donrsquot consider themselves very affected by

online hate talk more about societal consequences such as the threat of online haters tone becoming

the norm on the internet the need of common guidelines for social media and a threat against the

freedom of speech The conclusion of the study is that the experiences of online hate is very

individual for the editorial writers but there are clear structures that shows that women and persons

with another ethnic background that Swedish are exposed to sexist and racist online hate Some

subject are triggering for online hate and there are consequences such as self-censorship that can

be seen as threats to democracy and freedom of speech

Keywords social media online hate hate speech editorial writer journalism media democracy

freedom of speech gender race ethnicity participatory culture sexism racism emotional rhetoric

2

Inneharingllsfoumlrteckning10 Inledning 4 11 Syfte och fraringgestaumlllningar 5

12 Bakgrund 5

20 Tidigare forskning 6 21 Haumlrskartekniker i sociala medier 6

22 Sociala medier och (falska) nyheter 6

23 Sociala mediers roll i demokratin 7

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier 8

30 Teori 9 31 Intersektionell genusteori 9

32 Deltagarkultur 11

33 Teori om emotion och retorik 12

40 Metod 14 41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande 14

42 Urval material och avgraumlnsning 15

43 Tematisk analys 16

44 Metoddiskussion 17

50 Resultat och analys 19 51 Rasistiskt naumlthat 19

52 Sexistiskt naumlthat 22

53 Emotionellt naumlthat 26

54 Naumlthatets konsekvenser 29

60 Slutdiskussion 33 61 Foumlrslag paring fortsatt forskning 34

Kaumlllfoumlrteckning 35 Bilaga 1 Intervjuguide 39

3

10 Inledning

Som opinionsbildare ska man taringla mycket Haringrda ord och tuffa debatter Att folk blir foumlrbannade och tycker extremt illa om ens aringsikter och till och med en sjaumllv Men naumlr ilskan garingr oumlver till hot om varingld har en graumlns passerats I dag har vi boumlrjat vaumlnja oss vid en situation daumlr raumldsla foumlr varingld riktat mot en sjaumllv eller den naumlra familjen aumlr ett pris journalister politiker och debattoumlrer tvingas att betala

Citatet ovan aumlr taget ut Karin Petterssons ledarsida i Aftonbladet den 10 april 2013 som aumlr skriven

efter att ett doumldshot som riktats mot en kollega via mail lett till aringtal Naumlthat har blivit ett utbrett och

aktuellt aumlmne i den digitala vaumlrld vi lever i idag Intaringget av sociala medier och naumltforum har gett

obegraumlnsade moumljligheter foumlr medborgare att kunna kommunicera och dela sina aringsikter med en allt

stoumlrre publik och i allt fler kanaler Flera granskningar av naumlthat har gjorts under de senaste aringren till

exempel Uppdrag Granskning som intervjuat offentliga kvinnor och maumln som utsatts foumlr naumlthat i

sina jobb (SVT 2013) Granskningen visade att maumln och kvinnor hade olika upplevelser av naumlthat

Kvinnorna fick foumlrutom hot om varingld i houmlgre utstraumlckning aumln maumln utstaring naumlthat med sexuellt

inneharingll Maumlnnen fick hot om varingld riktade mot baringde sig sjaumllva och sina anhoumlriga Maringnga av dem

som uttalade sig var journalister Att undersoumlka naumlthat riktat mot journalister aumlr viktigt Om naumlthatet

garingr saring laringngt att enskilda journalister censurerar sig sjaumllva eller i vaumlrsta fall slutar arbeta med

journalistik blir det i foumlrlaumlngningen ett hot mot demokratin I denna studie vill jag belysa en speciell

grupp inom journalistiken naumlmligen ledarskribenter Ledarskribenters texter aumlr aringsiktsbaserade och

politiska vilket goumlr att de till skillnad fraringn nyhetsjournalister delar med sig av sina personliga

aringsikter och paring saring saumltt blir en maringltavla foumlr personer som naumlthatar I denna studie goumlrs en jaumlmfoumlrelse

foumlr att se om ledarskribenternas koumln och etniska bakgrund har betydelse foumlr den typ av naumlthat de faringr

utstaring Maringlet med studien aumlr att ta reda paring hur verksamma ledarskribenter fraringn olika typer av svenska

tidningsredaktioner paringverkas av naumlthat i arbets- och vardagslivet samt att genom ett intersektionellt

genusperspektiv ta reda paring hur upplevelserna skiljer sig aringt mellan maumln kvinnor och skribenter med

annan etnisk bakgrund aumln svensk

4

11 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med studien aumlr att ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur tillfraringgade

ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera kring vilka

konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktion

Utifraringn syftet har foumlljande fraringgestaumlllningar formulerats

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

12 Bakgrund

Foumlr att ge en kontext till tvaring i studien genomgaringende foumlrekommande begrepp foumlljer haumlr ett

bakgrundsavsnitt med beskrivning av vad yttrandefrihetsgrundlagen och fenomenet naumlthat innebaumlr

I Sverige gaumlller yttrandefrihetsgrundlagen Lagen ger alla individer raumltt att fritt uttrycka sina

aringsikter i text TV radio sociala medier och andra medieformer Lagen ger dig aumlven raumltt att vara

anonym naumlr du delar dina aringsikter i olika medier Brott mot yttrandefrihetsgrundlagen kan bland

annat vara hets mot folkgrupp foumlrtal eller olaga hot (Riksdagen 2016) Juridikinstitutet definierar naumlthat paring foumlljande vis rdquoNaumlthat utgoumlrs av hat och kraumlnkningar paring

internet vilket inkluderar kraumlnkande e-postmeddelanden sms publicering av kraumlnkande

kommentarer skaumlllsord bilder sk rdquofaceraperdquo men ocksaring delning av saringdan information utan att

sjaumllv ha varit den som skrivitrdquo (Juridikinstitutet 2016) Allt naumlthat aumlr dock inte olagligt utan

skyddas av graumlnsdragningen till yttrandefrihetsgrundlagen Enligt en studie fraringn Brottsfoumlrebyggande

raringdet (2015) ledde endast 4 av de anmaumllningar som fanns med i studien till aringtal detta trots att rdquoI

juridiskt sammanhang omfattar naumlthat [hellip] bla foumlrtal foumlrolaumlmpning ofredande sexuellt ofredande

och olaga hotrdquo (Juridikinsitutet 2016)

5

20 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att garing igenom tidigare forskning som paring olika saumltt garingr att koppla

till min studie De foumlrsta tre anvaumlnds som inspiration och verktyg foumlr analys medan den fjaumlrde varit

till god hjaumllp naumlr jag gjort mina etiska oumlvervaumlganden med haumlnsyn till intervjupersonernas integritet

21 Haumlrskartekniker i sociala medier

I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggoumlra strukturer och

makthierarkier som foumlrekommer i naumlthat som riktas mot ledarskribenter Annakarin Nyberg och

Mikael Wiberg beskriver i sin artikel rdquoSociala medier ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) hur de

klassiska haumlrskarteknikerna idag flyttat ut paring naumltet och in i sociala medier De har genom kvalitativa

intervjuer med personer som aumlr aktiva i sociala medier identifierat hur teknikerna rdquoosynliggoumlranderdquo

rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoundanharingllande av informationrdquo rdquodubbel bestraffningrdquo rdquoparingfoumlrande av skuld och

skamrdquo rdquovaringld och hot om varingldrdquo samt rdquoobjektifieringrdquo tar sig uttryck i dagens sociala medier Denna

artikel har varit vaumlldigt intressant foumlr min studie daring jag belyser och tolkar vilken typ av naumlthat

ledarskribenter med olika bakgrunder faringr utstaring Nyberg och Wiberg beskriver haumlrskarteknikerna

som uttryck foumlr maktrelationer och kulturer daumlr vissa saker sker omedvetet medan andra aumlr

systematiska och organiserade (Nyberg Wikberg 20152) De beskriver vidare hur sociala medier

foumlrstaumlrker haumlrskarteknikerna som foumlrut foumlrekommit mellan individer men idag faringtt arenor med laringngt

fler deltagare som moumljliggoumlr foumlr nya saumltt att skapa grupperingar hierarkier och inre cirklar (Nyberg

Wiberg 20153) Just detta med mer eller mindre organiserat utoumlvande av haumlrskartekniker kommer

jag att aringterkomma till i analysen I oumlvrigt har artikeln varit behjaumllplig foumlr att identifiera vilka typer

av haumlrskartekniker som ledarskribenterna beraumlttar om i intervjuerna

22 Sociala medier och (falska) nyheter

Naumlthat med sociala medier som plattform och det faktum att maringnga idag faringr sina nyheter via

sociala medier haumlnger ihop Ett problem som uppstaringtt och som faringtt mycket uppmaumlrksamhet i medier

paring senare tid aumlr hur laumltt falska nyheter kan spridas i sociala medier Det paringgaringr just nu en debatt om

vilket ansvar plattformsaumlgare som till exempel Facebook har i spridandet av de falska nyheterna

(Horvatovic SVT Nyheter 2016) rdquoFilterbubblardquo aumlr ett relativt nytt ord som foumlrekommer i debatten

och betyder att algoritmer i sociala medier skapar rdquobubblorrdquo daumlr vi naumlstan uteslutande ser saringdant

som vi sjaumllva rdquogillarrdquo och daumlr annat samtidigt saringllas bort (Pariser 20116) Dessa filterbubblor och

algoritmer goumlr att de som naumlthatar och sprider falsk information om personer eller haumlndelser

6

befinner sig i en miljouml paring sociala medier daumlr deras verklighetsuppfattning bekraumlftas och saumlllan saumlgs

emot Ett aktuellt exempel aumlr valet i USA daumlr det visat sig att falska nyheter spreds i stor

utstraumlckning och kan ha paringverkat vaumlljarna men granskningar visar att problemet aumlr globalt

(Connolly mfl The Guardian 2016)

Artikeln rdquoIdentifying and Verifying News through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014) aumlr

skriven av ett flertal brittiska forskare i journalistik och digitala medier och studerar ur en brittisk

kontext det oumlkande anvaumlndandet av sociala medier som nyhetskaumllla baringde foumlr privatpersoner och

journalister Artikeln behandlar journalisters soumlkande efter nyheter i sociala medier och

problematiken kring att som journalist kunna saringlla i det som aumlr riktig information och det som aumlr

falskt Vidare redogoumlrs foumlr ett antal redan existerande digitala verktyg och utveckling av saringdana

som journalister kan anvaumlnda sig av foumlr att filtrera bort kaumlllor som aumlr kaumlnda foumlr att sprida

desinformation Avslutningsvis diskuteras hur framtida samarbeten mellan journalister IT-

ingenjoumlrer och samhaumlllsvetare kan leda till utveckling av baumlttre och mer specifika verktyg foumlr

filtrering av inneharingll i sociala medier (Schifferes mfl 2014406-416) Artikeln aumlr intressant foumlr

denna studie saringtillvida att svaringrigheterna med att identifiera falsk information i sociala medier inte

bara aumlr ett problem foumlr yrkesverksamma journalister utan aumlven foumlr privatpersoner Att man idag med

laumltthet kan skapa falska nyheter och faring stor spridning foumlr dessa aumlr en del av problematiken kring

naumlthat Genom falska nyheter kan till exempel foumlrtal som behandlar enskilda journalister eller

skribenter spridas i forum daumlr algoritmer och filterbubblor goumlr att informationen inte ifraringgasaumltts

23 Sociala mediers roll i demokratin

I studien rdquoTechnologies of participation Community news and social media in Northern

Swedenrdquo intervjuar Eric Carlsson och Bo Nilsson yrkesverksamma journalister i norra Sverige om

hur de ser paring deltagande i sociala medier i foumlrharingllande till det journalistiska arbetet (Carlsson

Nilsson 20161113) Studien aumlr intressant foumlr mig eftersom jag studerat hur ledarskribenter ser paring

deltagarkultur och naumlthat i sociala medier och hur de anser att det paringverkar dem i arbets- och

privatlivet Carlsson och Nilsson identifierar tre teman i sin studie rdquoDeltagande som

marknadiseringrdquo rdquoDeltagande som produktionrdquo och rdquoDeltagande som demokratirdquo (Carlsson

Nilsson 20161117-1124) Ett av de teman som identifieras i analysen av intervjuerna aumlr saumlrskilt

intressant foumlr min studie rdquoDeltagande som demokratirdquo Journalisterna visar sig se paring deltagande i

sociala medier som baringde ett fenomen med demokratiserande effekter och samtidigt ett hot mot

demokratin (Carlsson Nilsson 20161121) Flera av journalisterna naumlmner den arabiska varingren och

kriget i Syrien som exempel paring naumlr rdquovanligt folkrdquo med hjaumllp av sociala medier naringr ut med 7

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 3: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Inneharingllsfoumlrteckning10 Inledning 4 11 Syfte och fraringgestaumlllningar 5

12 Bakgrund 5

20 Tidigare forskning 6 21 Haumlrskartekniker i sociala medier 6

22 Sociala medier och (falska) nyheter 6

23 Sociala mediers roll i demokratin 7

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier 8

30 Teori 9 31 Intersektionell genusteori 9

32 Deltagarkultur 11

33 Teori om emotion och retorik 12

40 Metod 14 41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande 14

42 Urval material och avgraumlnsning 15

43 Tematisk analys 16

44 Metoddiskussion 17

50 Resultat och analys 19 51 Rasistiskt naumlthat 19

52 Sexistiskt naumlthat 22

53 Emotionellt naumlthat 26

54 Naumlthatets konsekvenser 29

60 Slutdiskussion 33 61 Foumlrslag paring fortsatt forskning 34

Kaumlllfoumlrteckning 35 Bilaga 1 Intervjuguide 39

3

10 Inledning

Som opinionsbildare ska man taringla mycket Haringrda ord och tuffa debatter Att folk blir foumlrbannade och tycker extremt illa om ens aringsikter och till och med en sjaumllv Men naumlr ilskan garingr oumlver till hot om varingld har en graumlns passerats I dag har vi boumlrjat vaumlnja oss vid en situation daumlr raumldsla foumlr varingld riktat mot en sjaumllv eller den naumlra familjen aumlr ett pris journalister politiker och debattoumlrer tvingas att betala

Citatet ovan aumlr taget ut Karin Petterssons ledarsida i Aftonbladet den 10 april 2013 som aumlr skriven

efter att ett doumldshot som riktats mot en kollega via mail lett till aringtal Naumlthat har blivit ett utbrett och

aktuellt aumlmne i den digitala vaumlrld vi lever i idag Intaringget av sociala medier och naumltforum har gett

obegraumlnsade moumljligheter foumlr medborgare att kunna kommunicera och dela sina aringsikter med en allt

stoumlrre publik och i allt fler kanaler Flera granskningar av naumlthat har gjorts under de senaste aringren till

exempel Uppdrag Granskning som intervjuat offentliga kvinnor och maumln som utsatts foumlr naumlthat i

sina jobb (SVT 2013) Granskningen visade att maumln och kvinnor hade olika upplevelser av naumlthat

Kvinnorna fick foumlrutom hot om varingld i houmlgre utstraumlckning aumln maumln utstaring naumlthat med sexuellt

inneharingll Maumlnnen fick hot om varingld riktade mot baringde sig sjaumllva och sina anhoumlriga Maringnga av dem

som uttalade sig var journalister Att undersoumlka naumlthat riktat mot journalister aumlr viktigt Om naumlthatet

garingr saring laringngt att enskilda journalister censurerar sig sjaumllva eller i vaumlrsta fall slutar arbeta med

journalistik blir det i foumlrlaumlngningen ett hot mot demokratin I denna studie vill jag belysa en speciell

grupp inom journalistiken naumlmligen ledarskribenter Ledarskribenters texter aumlr aringsiktsbaserade och

politiska vilket goumlr att de till skillnad fraringn nyhetsjournalister delar med sig av sina personliga

aringsikter och paring saring saumltt blir en maringltavla foumlr personer som naumlthatar I denna studie goumlrs en jaumlmfoumlrelse

foumlr att se om ledarskribenternas koumln och etniska bakgrund har betydelse foumlr den typ av naumlthat de faringr

utstaring Maringlet med studien aumlr att ta reda paring hur verksamma ledarskribenter fraringn olika typer av svenska

tidningsredaktioner paringverkas av naumlthat i arbets- och vardagslivet samt att genom ett intersektionellt

genusperspektiv ta reda paring hur upplevelserna skiljer sig aringt mellan maumln kvinnor och skribenter med

annan etnisk bakgrund aumln svensk

4

11 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med studien aumlr att ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur tillfraringgade

ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera kring vilka

konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktion

Utifraringn syftet har foumlljande fraringgestaumlllningar formulerats

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

12 Bakgrund

Foumlr att ge en kontext till tvaring i studien genomgaringende foumlrekommande begrepp foumlljer haumlr ett

bakgrundsavsnitt med beskrivning av vad yttrandefrihetsgrundlagen och fenomenet naumlthat innebaumlr

I Sverige gaumlller yttrandefrihetsgrundlagen Lagen ger alla individer raumltt att fritt uttrycka sina

aringsikter i text TV radio sociala medier och andra medieformer Lagen ger dig aumlven raumltt att vara

anonym naumlr du delar dina aringsikter i olika medier Brott mot yttrandefrihetsgrundlagen kan bland

annat vara hets mot folkgrupp foumlrtal eller olaga hot (Riksdagen 2016) Juridikinstitutet definierar naumlthat paring foumlljande vis rdquoNaumlthat utgoumlrs av hat och kraumlnkningar paring

internet vilket inkluderar kraumlnkande e-postmeddelanden sms publicering av kraumlnkande

kommentarer skaumlllsord bilder sk rdquofaceraperdquo men ocksaring delning av saringdan information utan att

sjaumllv ha varit den som skrivitrdquo (Juridikinstitutet 2016) Allt naumlthat aumlr dock inte olagligt utan

skyddas av graumlnsdragningen till yttrandefrihetsgrundlagen Enligt en studie fraringn Brottsfoumlrebyggande

raringdet (2015) ledde endast 4 av de anmaumllningar som fanns med i studien till aringtal detta trots att rdquoI

juridiskt sammanhang omfattar naumlthat [hellip] bla foumlrtal foumlrolaumlmpning ofredande sexuellt ofredande

och olaga hotrdquo (Juridikinsitutet 2016)

5

20 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att garing igenom tidigare forskning som paring olika saumltt garingr att koppla

till min studie De foumlrsta tre anvaumlnds som inspiration och verktyg foumlr analys medan den fjaumlrde varit

till god hjaumllp naumlr jag gjort mina etiska oumlvervaumlganden med haumlnsyn till intervjupersonernas integritet

21 Haumlrskartekniker i sociala medier

I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggoumlra strukturer och

makthierarkier som foumlrekommer i naumlthat som riktas mot ledarskribenter Annakarin Nyberg och

Mikael Wiberg beskriver i sin artikel rdquoSociala medier ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) hur de

klassiska haumlrskarteknikerna idag flyttat ut paring naumltet och in i sociala medier De har genom kvalitativa

intervjuer med personer som aumlr aktiva i sociala medier identifierat hur teknikerna rdquoosynliggoumlranderdquo

rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoundanharingllande av informationrdquo rdquodubbel bestraffningrdquo rdquoparingfoumlrande av skuld och

skamrdquo rdquovaringld och hot om varingldrdquo samt rdquoobjektifieringrdquo tar sig uttryck i dagens sociala medier Denna

artikel har varit vaumlldigt intressant foumlr min studie daring jag belyser och tolkar vilken typ av naumlthat

ledarskribenter med olika bakgrunder faringr utstaring Nyberg och Wiberg beskriver haumlrskarteknikerna

som uttryck foumlr maktrelationer och kulturer daumlr vissa saker sker omedvetet medan andra aumlr

systematiska och organiserade (Nyberg Wikberg 20152) De beskriver vidare hur sociala medier

foumlrstaumlrker haumlrskarteknikerna som foumlrut foumlrekommit mellan individer men idag faringtt arenor med laringngt

fler deltagare som moumljliggoumlr foumlr nya saumltt att skapa grupperingar hierarkier och inre cirklar (Nyberg

Wiberg 20153) Just detta med mer eller mindre organiserat utoumlvande av haumlrskartekniker kommer

jag att aringterkomma till i analysen I oumlvrigt har artikeln varit behjaumllplig foumlr att identifiera vilka typer

av haumlrskartekniker som ledarskribenterna beraumlttar om i intervjuerna

22 Sociala medier och (falska) nyheter

Naumlthat med sociala medier som plattform och det faktum att maringnga idag faringr sina nyheter via

sociala medier haumlnger ihop Ett problem som uppstaringtt och som faringtt mycket uppmaumlrksamhet i medier

paring senare tid aumlr hur laumltt falska nyheter kan spridas i sociala medier Det paringgaringr just nu en debatt om

vilket ansvar plattformsaumlgare som till exempel Facebook har i spridandet av de falska nyheterna

(Horvatovic SVT Nyheter 2016) rdquoFilterbubblardquo aumlr ett relativt nytt ord som foumlrekommer i debatten

och betyder att algoritmer i sociala medier skapar rdquobubblorrdquo daumlr vi naumlstan uteslutande ser saringdant

som vi sjaumllva rdquogillarrdquo och daumlr annat samtidigt saringllas bort (Pariser 20116) Dessa filterbubblor och

algoritmer goumlr att de som naumlthatar och sprider falsk information om personer eller haumlndelser

6

befinner sig i en miljouml paring sociala medier daumlr deras verklighetsuppfattning bekraumlftas och saumlllan saumlgs

emot Ett aktuellt exempel aumlr valet i USA daumlr det visat sig att falska nyheter spreds i stor

utstraumlckning och kan ha paringverkat vaumlljarna men granskningar visar att problemet aumlr globalt

(Connolly mfl The Guardian 2016)

Artikeln rdquoIdentifying and Verifying News through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014) aumlr

skriven av ett flertal brittiska forskare i journalistik och digitala medier och studerar ur en brittisk

kontext det oumlkande anvaumlndandet av sociala medier som nyhetskaumllla baringde foumlr privatpersoner och

journalister Artikeln behandlar journalisters soumlkande efter nyheter i sociala medier och

problematiken kring att som journalist kunna saringlla i det som aumlr riktig information och det som aumlr

falskt Vidare redogoumlrs foumlr ett antal redan existerande digitala verktyg och utveckling av saringdana

som journalister kan anvaumlnda sig av foumlr att filtrera bort kaumlllor som aumlr kaumlnda foumlr att sprida

desinformation Avslutningsvis diskuteras hur framtida samarbeten mellan journalister IT-

ingenjoumlrer och samhaumlllsvetare kan leda till utveckling av baumlttre och mer specifika verktyg foumlr

filtrering av inneharingll i sociala medier (Schifferes mfl 2014406-416) Artikeln aumlr intressant foumlr

denna studie saringtillvida att svaringrigheterna med att identifiera falsk information i sociala medier inte

bara aumlr ett problem foumlr yrkesverksamma journalister utan aumlven foumlr privatpersoner Att man idag med

laumltthet kan skapa falska nyheter och faring stor spridning foumlr dessa aumlr en del av problematiken kring

naumlthat Genom falska nyheter kan till exempel foumlrtal som behandlar enskilda journalister eller

skribenter spridas i forum daumlr algoritmer och filterbubblor goumlr att informationen inte ifraringgasaumltts

23 Sociala mediers roll i demokratin

I studien rdquoTechnologies of participation Community news and social media in Northern

Swedenrdquo intervjuar Eric Carlsson och Bo Nilsson yrkesverksamma journalister i norra Sverige om

hur de ser paring deltagande i sociala medier i foumlrharingllande till det journalistiska arbetet (Carlsson

Nilsson 20161113) Studien aumlr intressant foumlr mig eftersom jag studerat hur ledarskribenter ser paring

deltagarkultur och naumlthat i sociala medier och hur de anser att det paringverkar dem i arbets- och

privatlivet Carlsson och Nilsson identifierar tre teman i sin studie rdquoDeltagande som

marknadiseringrdquo rdquoDeltagande som produktionrdquo och rdquoDeltagande som demokratirdquo (Carlsson

Nilsson 20161117-1124) Ett av de teman som identifieras i analysen av intervjuerna aumlr saumlrskilt

intressant foumlr min studie rdquoDeltagande som demokratirdquo Journalisterna visar sig se paring deltagande i

sociala medier som baringde ett fenomen med demokratiserande effekter och samtidigt ett hot mot

demokratin (Carlsson Nilsson 20161121) Flera av journalisterna naumlmner den arabiska varingren och

kriget i Syrien som exempel paring naumlr rdquovanligt folkrdquo med hjaumllp av sociala medier naringr ut med 7

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 4: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

10 Inledning

Som opinionsbildare ska man taringla mycket Haringrda ord och tuffa debatter Att folk blir foumlrbannade och tycker extremt illa om ens aringsikter och till och med en sjaumllv Men naumlr ilskan garingr oumlver till hot om varingld har en graumlns passerats I dag har vi boumlrjat vaumlnja oss vid en situation daumlr raumldsla foumlr varingld riktat mot en sjaumllv eller den naumlra familjen aumlr ett pris journalister politiker och debattoumlrer tvingas att betala

Citatet ovan aumlr taget ut Karin Petterssons ledarsida i Aftonbladet den 10 april 2013 som aumlr skriven

efter att ett doumldshot som riktats mot en kollega via mail lett till aringtal Naumlthat har blivit ett utbrett och

aktuellt aumlmne i den digitala vaumlrld vi lever i idag Intaringget av sociala medier och naumltforum har gett

obegraumlnsade moumljligheter foumlr medborgare att kunna kommunicera och dela sina aringsikter med en allt

stoumlrre publik och i allt fler kanaler Flera granskningar av naumlthat har gjorts under de senaste aringren till

exempel Uppdrag Granskning som intervjuat offentliga kvinnor och maumln som utsatts foumlr naumlthat i

sina jobb (SVT 2013) Granskningen visade att maumln och kvinnor hade olika upplevelser av naumlthat

Kvinnorna fick foumlrutom hot om varingld i houmlgre utstraumlckning aumln maumln utstaring naumlthat med sexuellt

inneharingll Maumlnnen fick hot om varingld riktade mot baringde sig sjaumllva och sina anhoumlriga Maringnga av dem

som uttalade sig var journalister Att undersoumlka naumlthat riktat mot journalister aumlr viktigt Om naumlthatet

garingr saring laringngt att enskilda journalister censurerar sig sjaumllva eller i vaumlrsta fall slutar arbeta med

journalistik blir det i foumlrlaumlngningen ett hot mot demokratin I denna studie vill jag belysa en speciell

grupp inom journalistiken naumlmligen ledarskribenter Ledarskribenters texter aumlr aringsiktsbaserade och

politiska vilket goumlr att de till skillnad fraringn nyhetsjournalister delar med sig av sina personliga

aringsikter och paring saring saumltt blir en maringltavla foumlr personer som naumlthatar I denna studie goumlrs en jaumlmfoumlrelse

foumlr att se om ledarskribenternas koumln och etniska bakgrund har betydelse foumlr den typ av naumlthat de faringr

utstaring Maringlet med studien aumlr att ta reda paring hur verksamma ledarskribenter fraringn olika typer av svenska

tidningsredaktioner paringverkas av naumlthat i arbets- och vardagslivet samt att genom ett intersektionellt

genusperspektiv ta reda paring hur upplevelserna skiljer sig aringt mellan maumln kvinnor och skribenter med

annan etnisk bakgrund aumln svensk

4

11 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med studien aumlr att ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur tillfraringgade

ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera kring vilka

konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktion

Utifraringn syftet har foumlljande fraringgestaumlllningar formulerats

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

12 Bakgrund

Foumlr att ge en kontext till tvaring i studien genomgaringende foumlrekommande begrepp foumlljer haumlr ett

bakgrundsavsnitt med beskrivning av vad yttrandefrihetsgrundlagen och fenomenet naumlthat innebaumlr

I Sverige gaumlller yttrandefrihetsgrundlagen Lagen ger alla individer raumltt att fritt uttrycka sina

aringsikter i text TV radio sociala medier och andra medieformer Lagen ger dig aumlven raumltt att vara

anonym naumlr du delar dina aringsikter i olika medier Brott mot yttrandefrihetsgrundlagen kan bland

annat vara hets mot folkgrupp foumlrtal eller olaga hot (Riksdagen 2016) Juridikinstitutet definierar naumlthat paring foumlljande vis rdquoNaumlthat utgoumlrs av hat och kraumlnkningar paring

internet vilket inkluderar kraumlnkande e-postmeddelanden sms publicering av kraumlnkande

kommentarer skaumlllsord bilder sk rdquofaceraperdquo men ocksaring delning av saringdan information utan att

sjaumllv ha varit den som skrivitrdquo (Juridikinstitutet 2016) Allt naumlthat aumlr dock inte olagligt utan

skyddas av graumlnsdragningen till yttrandefrihetsgrundlagen Enligt en studie fraringn Brottsfoumlrebyggande

raringdet (2015) ledde endast 4 av de anmaumllningar som fanns med i studien till aringtal detta trots att rdquoI

juridiskt sammanhang omfattar naumlthat [hellip] bla foumlrtal foumlrolaumlmpning ofredande sexuellt ofredande

och olaga hotrdquo (Juridikinsitutet 2016)

5

20 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att garing igenom tidigare forskning som paring olika saumltt garingr att koppla

till min studie De foumlrsta tre anvaumlnds som inspiration och verktyg foumlr analys medan den fjaumlrde varit

till god hjaumllp naumlr jag gjort mina etiska oumlvervaumlganden med haumlnsyn till intervjupersonernas integritet

21 Haumlrskartekniker i sociala medier

I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggoumlra strukturer och

makthierarkier som foumlrekommer i naumlthat som riktas mot ledarskribenter Annakarin Nyberg och

Mikael Wiberg beskriver i sin artikel rdquoSociala medier ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) hur de

klassiska haumlrskarteknikerna idag flyttat ut paring naumltet och in i sociala medier De har genom kvalitativa

intervjuer med personer som aumlr aktiva i sociala medier identifierat hur teknikerna rdquoosynliggoumlranderdquo

rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoundanharingllande av informationrdquo rdquodubbel bestraffningrdquo rdquoparingfoumlrande av skuld och

skamrdquo rdquovaringld och hot om varingldrdquo samt rdquoobjektifieringrdquo tar sig uttryck i dagens sociala medier Denna

artikel har varit vaumlldigt intressant foumlr min studie daring jag belyser och tolkar vilken typ av naumlthat

ledarskribenter med olika bakgrunder faringr utstaring Nyberg och Wiberg beskriver haumlrskarteknikerna

som uttryck foumlr maktrelationer och kulturer daumlr vissa saker sker omedvetet medan andra aumlr

systematiska och organiserade (Nyberg Wikberg 20152) De beskriver vidare hur sociala medier

foumlrstaumlrker haumlrskarteknikerna som foumlrut foumlrekommit mellan individer men idag faringtt arenor med laringngt

fler deltagare som moumljliggoumlr foumlr nya saumltt att skapa grupperingar hierarkier och inre cirklar (Nyberg

Wiberg 20153) Just detta med mer eller mindre organiserat utoumlvande av haumlrskartekniker kommer

jag att aringterkomma till i analysen I oumlvrigt har artikeln varit behjaumllplig foumlr att identifiera vilka typer

av haumlrskartekniker som ledarskribenterna beraumlttar om i intervjuerna

22 Sociala medier och (falska) nyheter

Naumlthat med sociala medier som plattform och det faktum att maringnga idag faringr sina nyheter via

sociala medier haumlnger ihop Ett problem som uppstaringtt och som faringtt mycket uppmaumlrksamhet i medier

paring senare tid aumlr hur laumltt falska nyheter kan spridas i sociala medier Det paringgaringr just nu en debatt om

vilket ansvar plattformsaumlgare som till exempel Facebook har i spridandet av de falska nyheterna

(Horvatovic SVT Nyheter 2016) rdquoFilterbubblardquo aumlr ett relativt nytt ord som foumlrekommer i debatten

och betyder att algoritmer i sociala medier skapar rdquobubblorrdquo daumlr vi naumlstan uteslutande ser saringdant

som vi sjaumllva rdquogillarrdquo och daumlr annat samtidigt saringllas bort (Pariser 20116) Dessa filterbubblor och

algoritmer goumlr att de som naumlthatar och sprider falsk information om personer eller haumlndelser

6

befinner sig i en miljouml paring sociala medier daumlr deras verklighetsuppfattning bekraumlftas och saumlllan saumlgs

emot Ett aktuellt exempel aumlr valet i USA daumlr det visat sig att falska nyheter spreds i stor

utstraumlckning och kan ha paringverkat vaumlljarna men granskningar visar att problemet aumlr globalt

(Connolly mfl The Guardian 2016)

Artikeln rdquoIdentifying and Verifying News through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014) aumlr

skriven av ett flertal brittiska forskare i journalistik och digitala medier och studerar ur en brittisk

kontext det oumlkande anvaumlndandet av sociala medier som nyhetskaumllla baringde foumlr privatpersoner och

journalister Artikeln behandlar journalisters soumlkande efter nyheter i sociala medier och

problematiken kring att som journalist kunna saringlla i det som aumlr riktig information och det som aumlr

falskt Vidare redogoumlrs foumlr ett antal redan existerande digitala verktyg och utveckling av saringdana

som journalister kan anvaumlnda sig av foumlr att filtrera bort kaumlllor som aumlr kaumlnda foumlr att sprida

desinformation Avslutningsvis diskuteras hur framtida samarbeten mellan journalister IT-

ingenjoumlrer och samhaumlllsvetare kan leda till utveckling av baumlttre och mer specifika verktyg foumlr

filtrering av inneharingll i sociala medier (Schifferes mfl 2014406-416) Artikeln aumlr intressant foumlr

denna studie saringtillvida att svaringrigheterna med att identifiera falsk information i sociala medier inte

bara aumlr ett problem foumlr yrkesverksamma journalister utan aumlven foumlr privatpersoner Att man idag med

laumltthet kan skapa falska nyheter och faring stor spridning foumlr dessa aumlr en del av problematiken kring

naumlthat Genom falska nyheter kan till exempel foumlrtal som behandlar enskilda journalister eller

skribenter spridas i forum daumlr algoritmer och filterbubblor goumlr att informationen inte ifraringgasaumltts

23 Sociala mediers roll i demokratin

I studien rdquoTechnologies of participation Community news and social media in Northern

Swedenrdquo intervjuar Eric Carlsson och Bo Nilsson yrkesverksamma journalister i norra Sverige om

hur de ser paring deltagande i sociala medier i foumlrharingllande till det journalistiska arbetet (Carlsson

Nilsson 20161113) Studien aumlr intressant foumlr mig eftersom jag studerat hur ledarskribenter ser paring

deltagarkultur och naumlthat i sociala medier och hur de anser att det paringverkar dem i arbets- och

privatlivet Carlsson och Nilsson identifierar tre teman i sin studie rdquoDeltagande som

marknadiseringrdquo rdquoDeltagande som produktionrdquo och rdquoDeltagande som demokratirdquo (Carlsson

Nilsson 20161117-1124) Ett av de teman som identifieras i analysen av intervjuerna aumlr saumlrskilt

intressant foumlr min studie rdquoDeltagande som demokratirdquo Journalisterna visar sig se paring deltagande i

sociala medier som baringde ett fenomen med demokratiserande effekter och samtidigt ett hot mot

demokratin (Carlsson Nilsson 20161121) Flera av journalisterna naumlmner den arabiska varingren och

kriget i Syrien som exempel paring naumlr rdquovanligt folkrdquo med hjaumllp av sociala medier naringr ut med 7

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 5: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

11 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med studien aumlr att ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur tillfraringgade

ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera kring vilka

konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktion

Utifraringn syftet har foumlljande fraringgestaumlllningar formulerats

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

12 Bakgrund

Foumlr att ge en kontext till tvaring i studien genomgaringende foumlrekommande begrepp foumlljer haumlr ett

bakgrundsavsnitt med beskrivning av vad yttrandefrihetsgrundlagen och fenomenet naumlthat innebaumlr

I Sverige gaumlller yttrandefrihetsgrundlagen Lagen ger alla individer raumltt att fritt uttrycka sina

aringsikter i text TV radio sociala medier och andra medieformer Lagen ger dig aumlven raumltt att vara

anonym naumlr du delar dina aringsikter i olika medier Brott mot yttrandefrihetsgrundlagen kan bland

annat vara hets mot folkgrupp foumlrtal eller olaga hot (Riksdagen 2016) Juridikinstitutet definierar naumlthat paring foumlljande vis rdquoNaumlthat utgoumlrs av hat och kraumlnkningar paring

internet vilket inkluderar kraumlnkande e-postmeddelanden sms publicering av kraumlnkande

kommentarer skaumlllsord bilder sk rdquofaceraperdquo men ocksaring delning av saringdan information utan att

sjaumllv ha varit den som skrivitrdquo (Juridikinstitutet 2016) Allt naumlthat aumlr dock inte olagligt utan

skyddas av graumlnsdragningen till yttrandefrihetsgrundlagen Enligt en studie fraringn Brottsfoumlrebyggande

raringdet (2015) ledde endast 4 av de anmaumllningar som fanns med i studien till aringtal detta trots att rdquoI

juridiskt sammanhang omfattar naumlthat [hellip] bla foumlrtal foumlrolaumlmpning ofredande sexuellt ofredande

och olaga hotrdquo (Juridikinsitutet 2016)

5

20 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att garing igenom tidigare forskning som paring olika saumltt garingr att koppla

till min studie De foumlrsta tre anvaumlnds som inspiration och verktyg foumlr analys medan den fjaumlrde varit

till god hjaumllp naumlr jag gjort mina etiska oumlvervaumlganden med haumlnsyn till intervjupersonernas integritet

21 Haumlrskartekniker i sociala medier

I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggoumlra strukturer och

makthierarkier som foumlrekommer i naumlthat som riktas mot ledarskribenter Annakarin Nyberg och

Mikael Wiberg beskriver i sin artikel rdquoSociala medier ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) hur de

klassiska haumlrskarteknikerna idag flyttat ut paring naumltet och in i sociala medier De har genom kvalitativa

intervjuer med personer som aumlr aktiva i sociala medier identifierat hur teknikerna rdquoosynliggoumlranderdquo

rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoundanharingllande av informationrdquo rdquodubbel bestraffningrdquo rdquoparingfoumlrande av skuld och

skamrdquo rdquovaringld och hot om varingldrdquo samt rdquoobjektifieringrdquo tar sig uttryck i dagens sociala medier Denna

artikel har varit vaumlldigt intressant foumlr min studie daring jag belyser och tolkar vilken typ av naumlthat

ledarskribenter med olika bakgrunder faringr utstaring Nyberg och Wiberg beskriver haumlrskarteknikerna

som uttryck foumlr maktrelationer och kulturer daumlr vissa saker sker omedvetet medan andra aumlr

systematiska och organiserade (Nyberg Wikberg 20152) De beskriver vidare hur sociala medier

foumlrstaumlrker haumlrskarteknikerna som foumlrut foumlrekommit mellan individer men idag faringtt arenor med laringngt

fler deltagare som moumljliggoumlr foumlr nya saumltt att skapa grupperingar hierarkier och inre cirklar (Nyberg

Wiberg 20153) Just detta med mer eller mindre organiserat utoumlvande av haumlrskartekniker kommer

jag att aringterkomma till i analysen I oumlvrigt har artikeln varit behjaumllplig foumlr att identifiera vilka typer

av haumlrskartekniker som ledarskribenterna beraumlttar om i intervjuerna

22 Sociala medier och (falska) nyheter

Naumlthat med sociala medier som plattform och det faktum att maringnga idag faringr sina nyheter via

sociala medier haumlnger ihop Ett problem som uppstaringtt och som faringtt mycket uppmaumlrksamhet i medier

paring senare tid aumlr hur laumltt falska nyheter kan spridas i sociala medier Det paringgaringr just nu en debatt om

vilket ansvar plattformsaumlgare som till exempel Facebook har i spridandet av de falska nyheterna

(Horvatovic SVT Nyheter 2016) rdquoFilterbubblardquo aumlr ett relativt nytt ord som foumlrekommer i debatten

och betyder att algoritmer i sociala medier skapar rdquobubblorrdquo daumlr vi naumlstan uteslutande ser saringdant

som vi sjaumllva rdquogillarrdquo och daumlr annat samtidigt saringllas bort (Pariser 20116) Dessa filterbubblor och

algoritmer goumlr att de som naumlthatar och sprider falsk information om personer eller haumlndelser

6

befinner sig i en miljouml paring sociala medier daumlr deras verklighetsuppfattning bekraumlftas och saumlllan saumlgs

emot Ett aktuellt exempel aumlr valet i USA daumlr det visat sig att falska nyheter spreds i stor

utstraumlckning och kan ha paringverkat vaumlljarna men granskningar visar att problemet aumlr globalt

(Connolly mfl The Guardian 2016)

Artikeln rdquoIdentifying and Verifying News through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014) aumlr

skriven av ett flertal brittiska forskare i journalistik och digitala medier och studerar ur en brittisk

kontext det oumlkande anvaumlndandet av sociala medier som nyhetskaumllla baringde foumlr privatpersoner och

journalister Artikeln behandlar journalisters soumlkande efter nyheter i sociala medier och

problematiken kring att som journalist kunna saringlla i det som aumlr riktig information och det som aumlr

falskt Vidare redogoumlrs foumlr ett antal redan existerande digitala verktyg och utveckling av saringdana

som journalister kan anvaumlnda sig av foumlr att filtrera bort kaumlllor som aumlr kaumlnda foumlr att sprida

desinformation Avslutningsvis diskuteras hur framtida samarbeten mellan journalister IT-

ingenjoumlrer och samhaumlllsvetare kan leda till utveckling av baumlttre och mer specifika verktyg foumlr

filtrering av inneharingll i sociala medier (Schifferes mfl 2014406-416) Artikeln aumlr intressant foumlr

denna studie saringtillvida att svaringrigheterna med att identifiera falsk information i sociala medier inte

bara aumlr ett problem foumlr yrkesverksamma journalister utan aumlven foumlr privatpersoner Att man idag med

laumltthet kan skapa falska nyheter och faring stor spridning foumlr dessa aumlr en del av problematiken kring

naumlthat Genom falska nyheter kan till exempel foumlrtal som behandlar enskilda journalister eller

skribenter spridas i forum daumlr algoritmer och filterbubblor goumlr att informationen inte ifraringgasaumltts

23 Sociala mediers roll i demokratin

I studien rdquoTechnologies of participation Community news and social media in Northern

Swedenrdquo intervjuar Eric Carlsson och Bo Nilsson yrkesverksamma journalister i norra Sverige om

hur de ser paring deltagande i sociala medier i foumlrharingllande till det journalistiska arbetet (Carlsson

Nilsson 20161113) Studien aumlr intressant foumlr mig eftersom jag studerat hur ledarskribenter ser paring

deltagarkultur och naumlthat i sociala medier och hur de anser att det paringverkar dem i arbets- och

privatlivet Carlsson och Nilsson identifierar tre teman i sin studie rdquoDeltagande som

marknadiseringrdquo rdquoDeltagande som produktionrdquo och rdquoDeltagande som demokratirdquo (Carlsson

Nilsson 20161117-1124) Ett av de teman som identifieras i analysen av intervjuerna aumlr saumlrskilt

intressant foumlr min studie rdquoDeltagande som demokratirdquo Journalisterna visar sig se paring deltagande i

sociala medier som baringde ett fenomen med demokratiserande effekter och samtidigt ett hot mot

demokratin (Carlsson Nilsson 20161121) Flera av journalisterna naumlmner den arabiska varingren och

kriget i Syrien som exempel paring naumlr rdquovanligt folkrdquo med hjaumllp av sociala medier naringr ut med 7

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 6: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

20 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att garing igenom tidigare forskning som paring olika saumltt garingr att koppla

till min studie De foumlrsta tre anvaumlnds som inspiration och verktyg foumlr analys medan den fjaumlrde varit

till god hjaumllp naumlr jag gjort mina etiska oumlvervaumlganden med haumlnsyn till intervjupersonernas integritet

21 Haumlrskartekniker i sociala medier

I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggoumlra strukturer och

makthierarkier som foumlrekommer i naumlthat som riktas mot ledarskribenter Annakarin Nyberg och

Mikael Wiberg beskriver i sin artikel rdquoSociala medier ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) hur de

klassiska haumlrskarteknikerna idag flyttat ut paring naumltet och in i sociala medier De har genom kvalitativa

intervjuer med personer som aumlr aktiva i sociala medier identifierat hur teknikerna rdquoosynliggoumlranderdquo

rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoundanharingllande av informationrdquo rdquodubbel bestraffningrdquo rdquoparingfoumlrande av skuld och

skamrdquo rdquovaringld och hot om varingldrdquo samt rdquoobjektifieringrdquo tar sig uttryck i dagens sociala medier Denna

artikel har varit vaumlldigt intressant foumlr min studie daring jag belyser och tolkar vilken typ av naumlthat

ledarskribenter med olika bakgrunder faringr utstaring Nyberg och Wiberg beskriver haumlrskarteknikerna

som uttryck foumlr maktrelationer och kulturer daumlr vissa saker sker omedvetet medan andra aumlr

systematiska och organiserade (Nyberg Wikberg 20152) De beskriver vidare hur sociala medier

foumlrstaumlrker haumlrskarteknikerna som foumlrut foumlrekommit mellan individer men idag faringtt arenor med laringngt

fler deltagare som moumljliggoumlr foumlr nya saumltt att skapa grupperingar hierarkier och inre cirklar (Nyberg

Wiberg 20153) Just detta med mer eller mindre organiserat utoumlvande av haumlrskartekniker kommer

jag att aringterkomma till i analysen I oumlvrigt har artikeln varit behjaumllplig foumlr att identifiera vilka typer

av haumlrskartekniker som ledarskribenterna beraumlttar om i intervjuerna

22 Sociala medier och (falska) nyheter

Naumlthat med sociala medier som plattform och det faktum att maringnga idag faringr sina nyheter via

sociala medier haumlnger ihop Ett problem som uppstaringtt och som faringtt mycket uppmaumlrksamhet i medier

paring senare tid aumlr hur laumltt falska nyheter kan spridas i sociala medier Det paringgaringr just nu en debatt om

vilket ansvar plattformsaumlgare som till exempel Facebook har i spridandet av de falska nyheterna

(Horvatovic SVT Nyheter 2016) rdquoFilterbubblardquo aumlr ett relativt nytt ord som foumlrekommer i debatten

och betyder att algoritmer i sociala medier skapar rdquobubblorrdquo daumlr vi naumlstan uteslutande ser saringdant

som vi sjaumllva rdquogillarrdquo och daumlr annat samtidigt saringllas bort (Pariser 20116) Dessa filterbubblor och

algoritmer goumlr att de som naumlthatar och sprider falsk information om personer eller haumlndelser

6

befinner sig i en miljouml paring sociala medier daumlr deras verklighetsuppfattning bekraumlftas och saumlllan saumlgs

emot Ett aktuellt exempel aumlr valet i USA daumlr det visat sig att falska nyheter spreds i stor

utstraumlckning och kan ha paringverkat vaumlljarna men granskningar visar att problemet aumlr globalt

(Connolly mfl The Guardian 2016)

Artikeln rdquoIdentifying and Verifying News through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014) aumlr

skriven av ett flertal brittiska forskare i journalistik och digitala medier och studerar ur en brittisk

kontext det oumlkande anvaumlndandet av sociala medier som nyhetskaumllla baringde foumlr privatpersoner och

journalister Artikeln behandlar journalisters soumlkande efter nyheter i sociala medier och

problematiken kring att som journalist kunna saringlla i det som aumlr riktig information och det som aumlr

falskt Vidare redogoumlrs foumlr ett antal redan existerande digitala verktyg och utveckling av saringdana

som journalister kan anvaumlnda sig av foumlr att filtrera bort kaumlllor som aumlr kaumlnda foumlr att sprida

desinformation Avslutningsvis diskuteras hur framtida samarbeten mellan journalister IT-

ingenjoumlrer och samhaumlllsvetare kan leda till utveckling av baumlttre och mer specifika verktyg foumlr

filtrering av inneharingll i sociala medier (Schifferes mfl 2014406-416) Artikeln aumlr intressant foumlr

denna studie saringtillvida att svaringrigheterna med att identifiera falsk information i sociala medier inte

bara aumlr ett problem foumlr yrkesverksamma journalister utan aumlven foumlr privatpersoner Att man idag med

laumltthet kan skapa falska nyheter och faring stor spridning foumlr dessa aumlr en del av problematiken kring

naumlthat Genom falska nyheter kan till exempel foumlrtal som behandlar enskilda journalister eller

skribenter spridas i forum daumlr algoritmer och filterbubblor goumlr att informationen inte ifraringgasaumltts

23 Sociala mediers roll i demokratin

I studien rdquoTechnologies of participation Community news and social media in Northern

Swedenrdquo intervjuar Eric Carlsson och Bo Nilsson yrkesverksamma journalister i norra Sverige om

hur de ser paring deltagande i sociala medier i foumlrharingllande till det journalistiska arbetet (Carlsson

Nilsson 20161113) Studien aumlr intressant foumlr mig eftersom jag studerat hur ledarskribenter ser paring

deltagarkultur och naumlthat i sociala medier och hur de anser att det paringverkar dem i arbets- och

privatlivet Carlsson och Nilsson identifierar tre teman i sin studie rdquoDeltagande som

marknadiseringrdquo rdquoDeltagande som produktionrdquo och rdquoDeltagande som demokratirdquo (Carlsson

Nilsson 20161117-1124) Ett av de teman som identifieras i analysen av intervjuerna aumlr saumlrskilt

intressant foumlr min studie rdquoDeltagande som demokratirdquo Journalisterna visar sig se paring deltagande i

sociala medier som baringde ett fenomen med demokratiserande effekter och samtidigt ett hot mot

demokratin (Carlsson Nilsson 20161121) Flera av journalisterna naumlmner den arabiska varingren och

kriget i Syrien som exempel paring naumlr rdquovanligt folkrdquo med hjaumllp av sociala medier naringr ut med 7

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 7: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

befinner sig i en miljouml paring sociala medier daumlr deras verklighetsuppfattning bekraumlftas och saumlllan saumlgs

emot Ett aktuellt exempel aumlr valet i USA daumlr det visat sig att falska nyheter spreds i stor

utstraumlckning och kan ha paringverkat vaumlljarna men granskningar visar att problemet aumlr globalt

(Connolly mfl The Guardian 2016)

Artikeln rdquoIdentifying and Verifying News through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014) aumlr

skriven av ett flertal brittiska forskare i journalistik och digitala medier och studerar ur en brittisk

kontext det oumlkande anvaumlndandet av sociala medier som nyhetskaumllla baringde foumlr privatpersoner och

journalister Artikeln behandlar journalisters soumlkande efter nyheter i sociala medier och

problematiken kring att som journalist kunna saringlla i det som aumlr riktig information och det som aumlr

falskt Vidare redogoumlrs foumlr ett antal redan existerande digitala verktyg och utveckling av saringdana

som journalister kan anvaumlnda sig av foumlr att filtrera bort kaumlllor som aumlr kaumlnda foumlr att sprida

desinformation Avslutningsvis diskuteras hur framtida samarbeten mellan journalister IT-

ingenjoumlrer och samhaumlllsvetare kan leda till utveckling av baumlttre och mer specifika verktyg foumlr

filtrering av inneharingll i sociala medier (Schifferes mfl 2014406-416) Artikeln aumlr intressant foumlr

denna studie saringtillvida att svaringrigheterna med att identifiera falsk information i sociala medier inte

bara aumlr ett problem foumlr yrkesverksamma journalister utan aumlven foumlr privatpersoner Att man idag med

laumltthet kan skapa falska nyheter och faring stor spridning foumlr dessa aumlr en del av problematiken kring

naumlthat Genom falska nyheter kan till exempel foumlrtal som behandlar enskilda journalister eller

skribenter spridas i forum daumlr algoritmer och filterbubblor goumlr att informationen inte ifraringgasaumltts

23 Sociala mediers roll i demokratin

I studien rdquoTechnologies of participation Community news and social media in Northern

Swedenrdquo intervjuar Eric Carlsson och Bo Nilsson yrkesverksamma journalister i norra Sverige om

hur de ser paring deltagande i sociala medier i foumlrharingllande till det journalistiska arbetet (Carlsson

Nilsson 20161113) Studien aumlr intressant foumlr mig eftersom jag studerat hur ledarskribenter ser paring

deltagarkultur och naumlthat i sociala medier och hur de anser att det paringverkar dem i arbets- och

privatlivet Carlsson och Nilsson identifierar tre teman i sin studie rdquoDeltagande som

marknadiseringrdquo rdquoDeltagande som produktionrdquo och rdquoDeltagande som demokratirdquo (Carlsson

Nilsson 20161117-1124) Ett av de teman som identifieras i analysen av intervjuerna aumlr saumlrskilt

intressant foumlr min studie rdquoDeltagande som demokratirdquo Journalisterna visar sig se paring deltagande i

sociala medier som baringde ett fenomen med demokratiserande effekter och samtidigt ett hot mot

demokratin (Carlsson Nilsson 20161121) Flera av journalisterna naumlmner den arabiska varingren och

kriget i Syrien som exempel paring naumlr rdquovanligt folkrdquo med hjaumllp av sociala medier naringr ut med 7

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 8: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

information som leder till att krigsbrott och diktaturer avsloumljas Saringdana exempel ses som bra foumlr

demokratin och sociala medier aumlr verktyget (Carlsson Nilsson 20161122-1123) Men samtidigt

framkommer motstridiga argument som faringr sociala medier att framstaring som ett hot mot demokratin

Bland annat naumlmns hatisk och rasistisk ton som naringgot som goumlr att en av informanterna inte laumlngre

orkar ta del av kommentarer som kommer till tidningen Ett annat exempel aumlr att kaumlllkritik inte

anses tillaumlmpas i tillraumlckligt stor utstraumlckning och att maumlnniskor idag har en benaumlgenhet att dela

nyheter som inte aumlr sanna (Carlsson Nilsson 20161122-1124) I detta ser journalisterna sig sjaumllva

som foumlretraumldare foumlr demokratin de ser det som sin uppgift att genom objektiv och kvalitativ

nyhetsjournalistik oumlverroumlsta falska nyheter och ge medborgare en plattform foumlr demokratisk debatt

(Carlsson Nilsson 20161124) Min studie har flera likheter med Carlsson och Nilssons i den

bemaumlrkelse att den genom kvalitativa intervjuer aumlmnar studera hur en viss grupp inom

journalistiken ser paring och paringverkas av deltagande i sociala medier eller mer specifikt naumlthat

24 Etiska aspekter vid kvalitativa studier

Anette Forsberg diskuterar och problematiserar i sin avhandling rdquoSorgens avtryck

Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) etiska aspekter

vid kvalitativa intervjuer som behandlar kaumlnsliga aumlmnen Detta har varit en bra inspirationskaumllla foumlr

mig naumlr jag tagit beslut om hur och varfoumlr vissa uppgifter boumlr eller inte boumlr tas med naumlr det handlar

om mina intervjupersoners integritet Det naumlthat och de hot som riktats mot personerna i min studie

aumlr personliga och kan i en del fall aumlven ha att goumlra med intervjupersonens anhoumlriga saring av dessa skaumll

aumlr det viktigt att diskutera integriteten och se till att i foumlrvaumlg informera informanterna om hur deras

personuppgifter kommer att behandlas I sin avhandling har Forsberg studerat personer som varit

med om att en anhoumlrig ploumltsligt avlidit till foumlljd av brott eller olyckor och sedan uttalat sig i medier

Fokus i avhandlingen ligger paring hur intervjupersonerna uppfattat moumltet med journalister naumlr de sjaumllva

befunnit sig i sorg och chock (Forsberg 201517) Forsberg diskuterar utfoumlrligt de publicistiska och

etiska val hon gjort med haumlnsyn till informanterna bland annat skriver hon att hon uteslutit

uppgifter som kan identifiera personen att hon valt att anvaumlnda fingerade namn i analysen och

reflekterar kring sin roll som forskare naumlr personerna pratar om svaringra och kaumlnsliga aumlmnen Forsberg

har sjaumllv en bakgrund som journalist vilket hon reflekterar oumlver som baringde foumlr- och nackdel

(Forsberg 201586-87) Allt detta har varit till hjaumllp foumlr mig i arbetet med etiska val och hur jag

presenterar mina intervjupersoner Mer om detta garingr att laumlsa i senare avsnitt

8

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 9: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

30 Teori I foumlljande avsnitt kommer jag att redogoumlra foumlr ett antal teorier som anvaumlnds som ramverk i

analysdelen av studien Jag kommer att resonera kring paring vilket saumltt dessa teorier kopplas till min

studie och varfoumlr de aumlr relevanta Kapitlet inleds med intersektionell genusteori fortsaumltter sedan

med deltagarkultur och avslutas med teori om kopplingen mellan emotion och retorik

31 Intersektionell genusteori

Genomgaringende i denna uppsats tillaumlmpas ett genusperspektiv Genusteoretiker menar att

koumlnen mannen och kvinnan aumlr socialt konstruerade och inte medfoumldda Inom medie- och

kommunikationsvetenskap anvaumlnds genusteori bland annat foumlr att analysera hur femininitet och

maskulinitet framstaumllls och upplevs i medier (Jarlbro 2006120) Forskning visar att offentliga maumln

och kvinnor bedoumlms paring olika saumltt aumlven om de har likvaumlrdig kompetens (Jarlbro 200658-64)

Kvinnor sexualiseras i stoumlrre utstraumlckning aumln sina manliga kollegor Maumlnnen faringr kritik foumlr bristande

kompetens medan kvinnor faringr kritik riktat mot deras utseende och kompetens Kvinnor blir aumlven

utsatta foumlr det som kallas foumlr dubbel bestraffning Med det menas till exempel att om en kvinna

satsar foumlr mycket paring sin karriaumlr saring aumlr hon en daringlig mor men om hon aumlr hemma foumlr laumlnge med sina

barn saring aumlr hon inte tillraumlckligt ambitioumls i sitt arbete Det garingr inte att goumlra raumltt menar Jarlbro

Foumlrharingllandet mellan hur kvinnor och maumln framstaumllls och bedoumlms paring olika saumltt och tillskrivs olika

typer av egenskaper kallas koumlnsmaktsordningen (Jarlbro 200658-64) Genusteorin aumlr ett

anvaumlndbart verktyg foumlr att identifiera om manliga och kvinnliga ledarskribenters upplevelser av

naumlthat ser olika ut paring grund av utoumlvande av just koumlnsmaktsordningen

Inom dagens genusteori menar man att att det finns makthierarkier och -strukturer mellan

maumln kvinnor personer med olika sexuella laumlggningar med olika klasstillhoumlrighet i olika aringldrar och

maumlnniskor med olika etniska bakgrunder (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Detta aumlr dock inte ett

synsaumltt som alltid funnits inom genus- eller feministisk teori Den foumlrsta och andra varinggens

feminism eller kvinnoforskningen som den ocksaring kallades fokuserade naumlstan uteslutande paring den

vita medelklasskvinnan (Fagerstroumlm amp Nilson 200811) Detta ledde till att forskarna fick motta

mycket kritik och nya grenar av genusforskningen som queerforskning och maskulinitetsforskning

tillkom (Fagerstroumlm amp Nilson 200817-20) Inom maskulinitetsforskningen har forskaren RW

Connell haft stort inflytande med sin bok rdquoMasculinitiesrdquo (1995) I boken laumlgger han fram teorin om

den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo med detta menas att det inom alla kulturer finns foumlr tiden och

9

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 10: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

kontexten extra oumlnskvaumlrda och eftertraktade egenskaper som maumln rdquoboumlrrdquo besitta foumlr att uppnaring den

ultimata maskuliniteten (Connell 199577) Connell menar att den hegemoniska maskuliniteten aumlr

roumlrlig och dynamisk den kan se olika ut beroende paring kultur och kontext I artikeln rdquoHegemonic

masculinity and beyond 40 years of research in Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) beskrivs bland annat

styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft som eftertraktade egenskaper i vaumlsterlaumlndska laumlnder idag

Men vad som anses vara eftertraktade egenskaper nu kan se helt annorlunda ut imorgon (Connell

199577)

Under de senaste aringrtiondena har genusteoretiker i Sverige boumlrjat tillaumlmpa begreppet

intersektionalitet (Mulinari mfl 200313) Med intersektionalitet menas att man tar haumlnsyn till flera

faktorer naumlr man studerar makthierarkier Det raumlcker inte att endast se paring koumlnen man och kvinna

(daumlr kvinna i en vaumlsterlaumlndsk kontext aumlr synonymt med vit kvinna) man maringste aumlven se paring klass

etnisk bakgrund aringlder och sexualitet (Mulinari mfl 200314) I boken rdquoWhiterdquo (1997) studerar

Richard Dyer hierarkier utifraringn etnicitet han belyser maktstrukturer mellan olika etniska grupper

och aumlven inom dessa Dyer menar att det inom den vaumlsterlaumlndska kulturen raringder en stark

vithetsnorm daumlr vita aumlr oumlverrepresenterade inom medier och paring maktposition och daumlr alla rdquoicke-

vitardquo aumlr underrepresenterade och ses som avvikande (Dyer 199711) Med hjaumllp av intersektionell

genusteori aumlmnar jag att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan kvinnliga och

manliga ledarskribenters upplevelser av naumlthat samt studera om rdquoicke-svenskardquo ledarskribenter faringr

motta annan typ av naumlthat aumln de rdquosvenskardquo ledarskribenterna Med rdquoicke-svenskardquo menar jag att

personen har annan etnisk bakgrund aumln svensk eller aumlr foumlrsta eller andra generationens invandrare

Med rdquosvenskardquo menar jag att personen och dess biologiska foumlraumlldrar aumlr foumldda och uppvuxna i

Sverige Mer om intervjupersonerna och vilka uppgifter jag kommer att publicera om dem med

haumlnsyn till deras integritet kommer senare i metodkapitlet

Intersektionell genusteori kan ses som typiskt postmodernistisk Angela McRobbie brittisk

forskare i kommunikation diskuterar skillnaden mellan modernistisk feminism och

postmodernistisk feminism i artikeln (som foumlrst publicerades 1993) rdquoFeminism Postmodernism and

the rdquoReal merdquordquo (2012433-441) McRobbie menar att en postmodernistisk syn paring feminism eller

genus oumlppnar foumlr nya tolkningar och identiteter aumln tidigare Hon skriver att den moderna

feminismen hade snaumlvare rdquofackrdquo foumlr vilka identiteter som fick utrymme Numera finns det fler

faktorer som faringr ta plats aumln bara man och kvinna Du kan vara svart kvinna homosexuell man

transperson och saring vidare Detta goumlr att man kan ifraringgasaumltta om det verkligen garingr att hitta ett rdquoReal

merdquo daring alla maumlnniskor har saring maringnga olika identiteter att ta haumlnsyn till Hon menar att det aumlr

feminismens stora utmaning i framtiden att foumlrsoumlka innefatta alla faktorer och strukturer som 10

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 11: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

skapar identiteter och inte falla in i moumlnstret att endast tala om maumln och kvinnor (McRobbie

2012433-441) McRobbies tankar aumlr bra att ha med sig daring man studerar strukturer som oumlverlappar

varandra och uppraumlttharingller maktrelationer ett exempel ur kontexten naumlthat kan vara att en kvinnlig

ledarskribent med annan etnisk bakgrund aumln svensk utsaumltts foumlr baringde sexism och rasism

32 Deltagarkultur

Henry Jenkins medie- och kommunikationsprofessor vid MIT i USA har forskat mycket

kring deltagarkultur I boken rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012)

skriver han om en ny tid daumlr de nya medierna gjort konsumenter till producenter Teorin om

deltagarkultur aumlr laumlmplig i en studie om naumlthat eftersom deltagandet paring internet leder till att

personer som inte uppskattar journalisters texter eller jobb nu vaumlldigt laumltt kan skicka ivaumlg ett

meddelande med sina aringsikter och i vaumlrsta fall hot

Deltagarkulturen har lett till att mediekonsumenter idag kan delta i producera dela och

kommentera allt medieutbud (Jenkins 2012456) Detta aumlr en foumlljd av den mediekonvergens som

skett tack vare den teknologiska utvecklingen som kommit under den senare halvan av 1900-talet

och fram till idag Med mediekonvergens menas att medierna idag flyter ihop och liknar varandra

paring olika saumltt En tidning aumlr inte laumlngre bara en tidning som trycks i pappersform Idag finns

tidningen paring som naumlttidning tidningar producerar TV-inslag radiopodcasts och bilder (Jenkins

2012455) Jenkins menar att foumlraumlndringar i kommunikationssystem tillsammans med utoumlkade

mediekanaler lett till att fler roumlster blir houmlrda i dagens mediesamhaumllle (Jenkins 2012219) Idag kan

ingen tala utan att bli ifraringgasatt vilket aumlr en stor foumlraumlndring jaumlmfoumlrt med foumlrr naumlr TV och radio

dominerade medieutbudet och de som framtraumldde i medierna var oemotsagda foumlrutom moumljligen i

fikarum och hemma runt koumlksborden Jenkins menar att deltagarkulturen ofta har positiv och

demokratiserande effekt daring maringnga fler faringr komma till tals aumln tidigare vilket leder till att baringde media

och politiker maringste ta mer haumlnsyn till den rdquovanligardquo mediekonsumenten Det har skett ett

maktskifte nu styr inte nyhetsfoumlrmedlarna agendan sjaumllva utan faringr dela den makten med

konsumenterna som i stoumlrre utstraumlckning har moumljlighet att paringverka medieinneharingllet (Jenkins

2012220-222)

Jenkins har en taumlmligen positiv syn paring deltagarkulturen Visst aumlr det bra att ingen kan uttala

sig och vara oemotsagd det aumlr en demokratisk raumlttighet att faring dela med sig av sina aringsikter Det finns

dock en risk att perspektivet kan missa vissa negativa delar som att journalister som utsaumltts foumlr hot

kan komma att censurera sig sjaumllva vilket i foumlrlaumlngningen blir ett hot mot demokratin Ett annat

problem aumlr att man idag med enkelhet kan saumltta upp en webbsida och kalla det man skriver foumlr 11

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 12: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

nyheter vilket leder till att allt fler rdquosanningssaumlgarsidorrdquo tar plats och faringr laumlsare som i olika stor

utstraumlckning slutar foumllja de etablerade och serioumlsa nyhetsfoumlrmedlarna vilket leder till att kaumlllkritik

tillaumlmpas i laumlgre utstraumlckning och oemotsagda och paringhittade nyheter kan ses som

rdquosanningarrdquo (Fagerlund Jerrstedt SVT Nyheter 2015) Jenkins bemoumlter kritiken i det avslutande

kapitlet i rdquoKonvergenskulturen daumlr nya och gamla medier kolliderarrdquo (2012287-291) daumlr han

skriver att en del av deltagarkulturens baksida aumlr naumlr graumlsrotskulturen cementerar gamla

maktstrukturer som rasism sexism och allmaumlnt foumlrtryck mot minoriteter Han tar som exempel

Youtube-parodier som skapades under den amerikanska valkampanjen 2008 naumlr Barack Obama och

Hillary Clinton taumlvlade om att bli presidentkandidat foumlr Demokraternas parti Parodierna hade inte

saumlllan en grovt rasistisk och sexistisk ton daumlr kontentan var att kvinnor och afroamerikaner inte

laumlmpar sig foumlr presidentposten Trots detta ser Jenkins deltagarkulturen och konvergensen som

demokratiserande och att det i laumlngden kommer att ha goda effekter (Jenkins 2012289-291) Teorin

aumlr av vikt i min studie daring den foumlrklarar hur deltagandet i medieproduktion och -konsumtion ser ut

idag

33 Teori om emotion och retorik

Naumlthat aumlr ett uttryck foumlr kaumlnslor Naumlr man studerar naumlthat aumlr det viktigt att faring en foumlrstaringelse

kring de bakomliggande orsakerna foumlr hat och daring kan forskaren Sara Ahmeds bok rdquoThe Cultural

Politics of Emotionrdquo (2004) vara anvaumlndbar Boken behandlar kopplingen mellan emotion och

retorik Ahmeds teorier kan ge foumlrstaringelse kring hur maumlnniskor agerar naumlr de blir foumlrargade och

beskriver grunden till varfoumlr maumlnniskor kan kaumlnna saring starkt hat att de utsaumltter andra foumlr hot vilket

goumlr att det aumlr passande teorier foumlr just aumlmnet naumlthat

Ahmed menar att emotionen hat ofta raumlttfaumlrdigas med en kaumlrlek till naringgot annat Till

exempel kan en nationalist som kaumlnner hat emot invandrare raumlttfaumlrdiga hatet med sin kaumlrlek till

nationen och sin oumlnskan att haringlla nationen rdquorenrdquo Vidare menar Ahmed att hat ofta aumlr kopplat till en

raumldsla foumlr att mista naringgot Till exempel kan arbetaren hata invandraren eftersom hen aumlr raumldd foumlr att

foumlrlorar sitt jobb aringt denne Hat kan ha en foumlrenande effekt paring grupper som anser sig vara utsatta foumlr

negligering I en tid med daringlig ekonomi stora internationella konfliktomraringden och miljontals

maumlnniskor paring flykt vaumlxer en osaumlkerhet och raumldsla i vaumlst att foumlrlora den houmlga levnadsstandard vi aumlr

vana vid och daring kan hat mot invandrare vara ett saumltt att foumlrklara och foumlrsvara det som upplevs vara

hotat (Ahmed 200442-44) Naumlr en person kaumlnner hat och blir arg kan naumlthat eller rdquohate speechrdquo bli

ett saumltt att faring utlopp foumlr sitt hat och ett saumltt att krossa rdquoden andrasrdquo anda Hatet blir ett saumltt att

effektivt paringverka rdquoden andrardquo personens anda och paring saring vis bryta ned personen Retoriken som 12

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 13: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

anvaumlnds blir faumlrgad av emotionen personen kaumlnner (i det haumlr fallet hat) och slaringr daring oumlver fraringn att vara

ett saumltt att dela med sig av sin aringsikt till att blir personligt och innefatta hot (Ahmed 200458)

Foumlr att koppla detta till min studie skulle man kunna foumlrklara en naumlthatares handlingar med

att hen tycker saring illa om det ledarskribenten foumlrmedlar till exempel en text som handlar om

invandring att hen kaumlnner att det effektivaste saumlttet att faring skribenten att sluta skriva om aumlmnet aumlr att

ge sig paring personen bakom texten och goumlra allt foumlr att foumlrsoumlka krossa dennes anda - daring kommer hot

och hat in i bilden I min intervjuguide har jag formulerat fraringgor som behandlar vilka aumlmnen

ledarskribenterna anser aumlr extra rdquotrigganderdquo naumlr de blir utsatta foumlr naumlthat detta blir intressant utifraringn

Ahmeds teorier foumlr att analysera varfoumlr vissa aumlmnen upplevs mer provocerande aumln andra utifraringn den

kontext vi lever i i dagens Sverige Mer om min intervjuguide kommer i senare metodkapitel

13

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 14: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

40 Metod

I detta kapitel kommer jag att redogoumlra foumlr och presentera val av metoder genomfoumlrande

samt resonemang kring de etiska aspekter som medfoumlljer Sedan presenteras och motiveras

avgraumlnsning och urval och avslutningsvis foumlrs en metoddiskussion daumlr metodval problematiseras

och validitet och trovaumlrdighet diskuteras

41 Kvalitativa intervjuer och genomfoumlrande

Syftet med denna uppsats aumlr att ta reda paring hur ledarskribenter upplever och paringverkas av

naumlthat vilket goumlr att en kvalitativ ansats aumlr laumlmplig Jan Trost skriver i boken rdquoKvalitativa

intervjuerrdquo (201433) att en kvalitativ studies syfte till skillnad fraringn en kvantitativ aumlr att tolka hur

en specifik grupp upplever ett visst fenomen Jag har valt att anvaumlnda kvalitativa intervjuer som

metod och foumlr att underlaumltta tolkningsarbetet av intervjuerna kompletteras metoden med en tematisk

analys

Jan Trost menar att det finns olika typer av kvalitativa intervjuer strukturerade

ostrukturerade oumlppna och staumlngda (201441-42) Jag har genomfoumlrt strukturerade intervjuer med

oumlppna fraringgor i saring stor utstraumlckning som moumljligt Med detta menar jag att intervjuerna varit

strukturerade saring till vida att de har behandlat det aumlmne som studien syftar till det vill saumlga naumlthat

medan fraringgorna i saring stor utstraumlckning som moumljligt har varit oumlppna och utan svarsalternativ saring att

intervjupersonerna kunnat svara saring fritt som moumljligt inom aumlmnet En del av de foumlljdfraringgor jag haft

har varit staumlngda Intervjuerna har i saring stoumlrsta moumljliga maringn genomfoumlrts ansikte mot ansikte paring en

plats som jag laringtit intervjupersonerna vaumllja detta foumlr att de skulle kaumlnna sig saring bekvaumlma som moumljligt

(Trost 201465) I ett fall fick intervjupersonen foumlrhinder och intervjun genomfoumlrdes av den

anledningen oumlver telefon I tvaring fall har intervjuer genomfoumlrts oumlver Skype paring grund av geografiska

och tidsmaumlssiga skaumll

Vid genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer finns ett antal etiska aspekter som boumlr tas i

beaktning Jag har utgaringtt fraringn Vetenskapsraringdets forskningsetiska principer (2002) om informations-

samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekrav Alla intervjupersoner informerades i foumlrvaumlg om

studiens syfte innan de gav sitt samtycke till att delta i studien Jag har i likhet med Anette Forsberg

(2015) uteslutit alla personuppgifter som skulle kunna identifiera intervjupersonerna i

publiceringen av denna uppsats De enda uppgifterna som kan framkomma i studien aumlr vilken typ av

tidning informanten arbetar paring exempelvis lokaltidning rikstaumlckande dagspress eller kvaumlllspress

14

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 15: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

samt intervjupersonernas koumln och om hen har annan etnisk bakgrund aumln svensk Detta var samtliga

intervjupersoner infoumlrstaringdda med innan de gav sitt samtycke till deltagande i studien Precis som

Forsberg gjorde i analyskapitlet i sin avhandling rdquoSorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som

soumlrjande i journalistik om brott och olyckorrdquo (2015) har jag fingerat namn aringt mina intervjupersoner

Detta foumlr att underlaumltta laumlsningen och samtidigt skydda informanternas identiteter

Jag kontaktade alla intervjupersoner personligen oumlver telefon eller mail och naumlr tillraumlckligt

maringnga bestaumlmt sig foumlr att delta i studien (urvalet av intervjupersoner kommer att diskuteras

ingaringende laumlngre ned i kapitlet) skapade jag en intervjuguide med oumlvergripande fraringgor och teman

Jan Trost anser att intervjuguiden inte ska inneharinglla i foumlrvaumlg formulerade fraringgor (201471) Jag

valde aumlndaring att skriva ned fraringgor som jag ville staumllla daring jag tyckte det fanns en risk att intervjuerna

skulle fraringngaring aumlmnet jag saringg fraringgorna som ett verktyg att kunna styra intervjun dit jag ville i

foumlrharingllande till mitt syfte Fraringgorna i guiden delades upp i foumlljande teman ldquonaumlthat i yrket (och

privat)rdquo ldquojournalistikens och opinionsbildningens betydelserdquo ldquonaumlthat genus och etnicitetrdquo och ldquohur

det sett ut oumlver tid och hur det kan se ut i framtiden Moumljligheter och riskerrdquo Jag har foumlljt Jan Trosts

raringd och utformat mina fraringgor saring att intervjupersonerna faringtt svara paring rdquohurrdquo snarare aumln rdquovarfoumlrrdquo och

jag har i stoumlrsta moumljliga maringn undvikit fraringgor med staumlngda svarsalternativ (Trost 201453) Naumlr

intervjuguiden var faumlrdigstaumllld traumlnade jag paring att spela in mig sjaumllv och att laumlra mig fraringgorna utantill

saring att det skulle kaumlnnas mer naturligt och samtalsmaumlssigt i intervjusituationen detta aumlr naringgot som

Karin Widerberg rekommenderar i boken rdquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo som foumlrberedelser infoumlr

genomfoumlrande av kvalitativa intervjuer (Widerberg 2002102) Jag provintervjuade aumlven en anhoumlrig

som arbetar som ledarskribent innan jag traumlffade min foumlrsta informant

Alla intervjuer spelades in med hjaumllp av en ljudupptagningsapplikation i min mobiltelefon

och transkriberades saring snart som moumljligt efter intervjutillfaumlllet Sedan paringboumlrjades tolkningsarbetet

med hjaumllp av tematisk analys

42 Urval material och avgraumlnsning

Urvalet av intervjupersoner har varit strategiskt Med strategiskt urval menas att forskaren

staumlller upp vissa variabler som hen vill att intervjupersonerna ska uppfylla och soumlker sedan upp

personer som passar in i dessa variabler (Trost 2014138) Jag har aktivt soumlkt kvinnor och maumln som

arbetar som ledarskribenter paring olika typer av tidningar kvaumlllspress lokaltidning och rikstaumlckande

dagstidning Med haumlnsyn till informanternas integritet vaumlljer jag att inte namnge vilka tidningar det

15

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 16: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

roumlr sig om daring de flesta tidningar inte har saumlrskilt maringnga ledarskribenter paring sina redaktioner och

risken finns att det skulle garing att identifiera intervjupersonerna om jag namnger deras arbetsplatser

Naumlr urvalet aumlr bestaumlmt och det aumlr dags att avgraumlnsa antalet intervjuer som skall genomfoumlras i

en kvalitativ studie finns flera faktorer som ska tas haumlnsyn till Det kan handla om tidsbegraumlnsning

ett foumlr stort material kan bli ohanterligt och ett foumlr litet material kan ge foumlr lite underlag foumlr att dra

naringgra slutsatser av studien (Trost 2014143-144) I mitt fall visste jag att det skulle kraumlvas resor foumlr

att kunna genomfoumlra intervjuerna ansikte mot ansikte med saring maringnga som moumljligt av informanterna

Jag har haft totalt tio veckor paring mig att arbeta med uppsatsen och naringgra av dessa veckor straumlckte sig

oumlver julhelgen daring maringnga tar ledigt Jag behoumlvde aumlven raumlkna med den tid det tar att transkribera och

koda materialet Med haumlnsyn till detta beraumlknade jag att aringtta intervjuer aacute cirka 45 minuter var

rimligt Efter att ha genomfoumlrt intervjuerna visade det sig att laumlngden varierade mellan 35-55

minuter beroende paring vem jag pratade med Eftersom att en av mina huvudteorier aumlr intersektionell

genusteori saring aumlr haumllften av intervjupersonerna kvinnor och haumllften maumln och tvaring av dessa har annan

etnisk bakgrund aumln svensk (jag hade gaumlrna haft fler men det finns inte saumlrskilt maringnga att vaumllja

bland) Om naringgon intervju av naringgon anledning inte skulle garing att anvaumlnda i analysen eller om den

skulle bli instaumllld eller liknande raumlknade jag med att jag aumlndaring skulle ha ett tillraumlckligt stort material

foumlr att kunna genomfoumlra en analys

43 Tematisk analys

Tematisk analys aumlr ett bra hjaumllpmedel naumlr man ska koda ett stort material som i mitt fall aringtta

stycken kvalitativa intervjuer Karin Widerberg skriver i boken ldquoKvalitativ forskning i praktikenrdquo att

en tematisk analys aumlmnar identifiera aringterkommande teman i ett kvalitativt material (2002144)

Widerberg menar att det finns olika tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att identifiera teman Jag har valt att utgaring

fraringn ett av de hon beskriver naumlmligen det teorinaumlra tillvaumlgagaringngssaumlttet Detta innebaumlr att man

utifraringn sitt teoretiska ramverk staumlller upp de teman man oumlnskar belysa i analysen (Widerberg

2002145) I mitt fall kan exempel paring teman utifraringn intersektionell genusteori vara ldquoSexistiskt

naumlthatrdquo eller rdquoRasistiskt naumlthatrdquo Ett annat kan utifraringn teorin om deltagarkultur med koppling till

yttrandefrihetsgrundlagen vara ldquoNaumlthatets konsekvenserrdquo Dock aumlr det alltid viktigt att vara oumlppen

foumlr att andra teman aumln de teorinaumlra kan dyka upp i materialet och att vara beredd paring att ge dessa

teman plats i analysen (Widerberg 2002145)

16

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 17: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Alan Bryman ger i boken ldquoSamhaumlllsvetenskapliga metoderrdquo exempel paring variabler man boumlr

soumlka efter foumlr att underlaumltta sin tematiska analys (2008529-530) repetitioner metaforer likheter

och skillnader spraringkliga kopplingar och teorirelaterat material

Baringde Bryman och Widerberg anser att de tematiska tolkningarna med foumlrdel kan paringboumlrjas

redan vid transkriberingen av kvalitativa intervjuer men samtidigt att upprepade laumlsningar av

materialet aumlr ett maringste foumlr att uppnaring vetenskaplighet (Bryman 2008528 Widerberg 2002144) Jag

har foumlljt dessa raringd och noggrant laumlst igenom allt mitt material foumlr att sedan sammanstaumllla analysen

utifraringn de teman jag identifierat Redan vid transkribering paringboumlrjades faumlrgkodning av materialet

utifraringn olika teman som sedan sammanstaumlllts till stoumlrre mer oumlvergripande teman Uppsatsens

analyskapitel aumlr disponerat utifraringn dessa teman

44 Metoddiskussion

Det finns alltid foumlr- och nackdelar med metoder av olika slag Som forskare maringste man alltid

ha ett kritiskt foumlrharingllningssaumltt till sin roll och hur ens egna foumlrutfattade meningar och erfarenheter

kan komma att paringverka de tolkningar och analyser som goumlrs i en studie Detta kan kopplas till

begreppet trovaumlrdighet Hur houmlg trovaumlrdigheten en kvalitativ studie har avgoumlrs bland annat i

forskarens foumlrmaringga att problematisera sin egen roll foumlrankring i teori och transparens kring

genomfoumlrandet av studien (Trost 2014133) Foumlr att uppnaring saring houmlg trovaumlrdighet som moumljligt i min

studie har jag valt att bifoga intervjuguiden med de fraringgor som jag staumlllt till intervjupersonerna saring att

laumlsaren sjaumllv ska kunna se materialet och ha en moumljlighet att goumlra sina egna tolkningar (se bilaga 1)

samt att jag saring detaljerat som moumljligt beskrivit tillvaumlgagaringngssaumlttet foumlr studien Jag aumlr medveten om

att mitt intresse foumlr genusteori och naumlthat som fenomen kan ha paringverkan paring de tolkningar jag gjort

av materialet och daumlrav skada objektiviteten i studien Foumlr att undvika detta har jag saring noggrant som

moumljligt och upprepade garingnger garingtt igenom materialet innan jag identifierat de teman som tas upp i

analysen och hela tiden haft mitt teoretiska ramverk i aringtanke Dock aumlr objektivitet ett begrepp som

boumlr problematiseras naumlr man talar om kvalitativa studier Jan Hartman (2004237) menar att

ldquoKvalitativa undersoumlkningar karakteriseras av att man foumlrsoumlker naring foumlrstaringelse foumlr livsvaumlrlden hos en

individ eller en grupp individerrdquo och att en kvalitativ studie till skillnad fraringn en kvantitativ inte

aumlmnar ta reda paring ldquosanningenrdquo utan istaumlllet genom tolkningar naring foumlrstaringelse foumlr individen eller

gruppen Total objektivitet aumlr inte moumljlig foumlr forskaren och aumlr inte heller poaumlngen i en kvalitativ

studie men det kan aumlndaring finnas vaumlrde i att diskutera begreppet Dock boumlr forskaren tolka materialet

paring ett saring intersubjektivt saumltt som moumljligt detta uppnarings genom att genomgaringende och reflexivt styrka

17

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 18: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

paringstaringenden och tolkningar med hjaumllp av teorier samt att belysa fenomen utifraringn flera infallsvinklar

(Bergstroumlm amp Boreacuteus 2012113)

Foumlr att en studie ska ha houmlg validitet gaumlller det att forskaren undersoumlkt det som verkligen ska

undersoumlkas (Trost 2014132) Foumlr att uppnaring validitet i min studie har jag hela tiden aringtergaringtt till mitt

syfte och mina fraringgestaumlllningar foumlr att undvika att fraringngaring aumlmnet Innan studien paringboumlrjades

oumlvervaumlgde jag att goumlra en webbaserad enkaumltundersoumlkning men valde bort det alternativet daring syftet

med studien aumlr kvalitativt och risken med enkaumltundersoumlkningar aumlr att svaren blir alltfoumlr kvantitativa

aumlven om enkaumltfraringgor kan vara formulerade baringde paring ett kvalitativt eller kvantitativt saumltt (Trost

201221)

Kvalitativa studier faringr ofta kritik foumlr att vara ovetenskapliga saring till vida att det ofta roumlr sig

om ett litet urval som ska studeras Kritikerna menar att en kvalitativ studie inte aumlr tillraumlckligt

generaliserbar (Trost 201434) Urvalet i denna studie kan anses vara foumlr litet foumlr att kunna dra

naringgra oumlvergripande slutsatser kring ledarskribenters upplevelser av naumlthat I syftet har jag dock

preciserat att studien syftar till att studera hur tillfraringgade ledarskribenter upplever att de paringverkas av

naumlthat Jag paringstaringr med andra ord inte att denna studie kan saumlgas tala foumlr alla ledarskribenter i

Sverige

18

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 19: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

50 Resultat och analys I foumlljande avsnitt kommer uppsatsens analys presenteras utifraringn de fyra teman som

framkommit vid upprepad laumlsning och tolkning av samtalen med intervjupersonerna rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo rdquoSexistiskt naumlthatrdquo rdquoEmotionellt naumlthatrdquo och rdquoNaumlthatets konsekvenserrdquo aumlr de fyra

oumlvergripande teman som presenteras i varsitt avsnitt daumlr de bryts ned och analyseras i mindre

bestaringndsdelar Foumlr att underlaumltta foumlr laumlsaren har jag gett intervjupersonerna alias Namnen som

foumlrekommer i analysen aumlr alltsaring fingerade och har ingen koppling till intervjupersonernas verkliga

identiteter

51 Rasistiskt naumlthat Ett av de tydligaste teman som framkommit vid analys av samtliga intervjuer aumlr rdquoRasistiskt

naumlthatrdquo Det handlar om egna upplevelser eller erfarenhet av vad kollegor blivit utsatta foumlr I mitt

urval har jag haft tvaring intervjupersoner som utsatts foumlr rasism som varit direkt riktat mot dem som

personer Oumlvriga intervjupersoner har faringtt fraringgan om de anser att kollegor med invandrarbakgrund

faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln de sjaumllva Svaren visar att rasistiskt naumlthat aumlr vanligt

foumlrekommande foumlr personer som upplevs komma fraringn ett annat land aumln Sverige Jag skriver upplevs

eftersom det inte spelar naringgon roll om personen aumlr foumldd och uppvuxen i Sverige har hen ett

utlaumlndskt utseende eller namn saring uppfattas hen inte som svensk i naumlthatarnas oumlgon rdquoSarahrdquo beraumlttar

Det blir personligen Paring grund av min bakgrund Men det maumlrker vi ju alla ledarskribenter i mitt jobb att de andra faringr houmlra att rdquodet beror paring invandringrdquo men till mig daring saumlger de rdquodet beror paring saringna som digrdquo De tillskriver mig en massa aringsikter och egenskaper utifraringn mitt namn [hellip] Det som jag tycker aumlr jobbigast det aumlr de haumlr foumlrdomarna som jag utsaumltts foumlr De vaumlldigt rasistiska Det kan vara glaringpord och det handlar daring baringde om koumln och det beror paring folk vet inte exakt vilken bakgrund jag har men det aumlr muslim arab iranier you name it

Som rdquoSarahrdquo naumlmner saring utsaumltts hon inte bara foumlr rasism utan aumlven sexism daring hon befinner sig

mellan tvaring maktstrukturer som kvinna med annan etnisk bakgrund aumln svensk Hon blir mot sin

vilja positionerad i facket rdquoinvandrarkvinnardquo oavsett vad hennes texter handlar om Hon beraumlttar

Jag har ganska ofta skrivit om djurraumltt det aumlr en av mina hjaumlrtefraringgor [hellip] Och jag aumlr van vid att konflikten handlar om att jag har naiv instaumlllning eller rdquodet klart att vi ska aumlta koumlttrdquo [hellip] Men ploumltsligt saring blev det en islamiseringsfraringga Och det var jag inte beredd paring Foumlr tvaring aringr sedan naumlr jag skrev om skinka paring julen [hellip] ledde det till en mailstorm som handlade om rdquokom inte inte hit och islamisera vi vaumlrnar varingr kulturrdquo och naringgon man skrev till och med rdquojag taumlnker aumlta dubbelt saring mycket gris i

19

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 20: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

aringrrdquo (Skratt) Och daring ploumltsligt saring blev jag medveten om att folk ser inte mig som en djurraumlttskaumlmpe [hellip] utan nu aumlr jag ploumltsligt den haumlr som foumlrsoumlker islamisera

rdquoSarahsrdquo upplevelser aumlr ett tydligt exempel som garingr att koppla till intersektionell genusteori

rdquoSarahrdquo befinner sig mitt i tvaring olika strukturer kvinna i koumlnshierarkin och avvikande fraringn den

etniska norm som raringder i Sverige (Mulinari mfl 200313) I boken rdquoMer aumln bara kvinnor och maumln

feministiska perspektiv paring genusrdquo skriver Jeanette Haumlgerstroumlm att begreppet etnicitet innebaumlr en

uppfattning av att man tillhoumlr en viss grupp som delar existensvillkor kultur spraringk och

foumlrutsaumlttningar (200379) Vidare skriver Haumlgerstroumlm att rasister anvaumlnder rasistisk retorik foumlr att

uppraumlttharinglla rdquounderordnade representationer som vilar paring etniska eller kulturella

olikheterrdquo (Haumlgerstroumlm 200379) Den rasistiska retoriken riktad mot ledarskribenter som upplevs

komma fraringn en annan etnisk bakgrund aumln svensk kan tolkas som ett saumltt foumlr naumlthatarna att foumlrsoumlka

foumlrminska skribenternas svenska identiteter genom ett rdquovi och demrdquo-perspektiv Aumlven rdquoAnnardquo

utsaumltts foumlr rasistiska kommentarer

I mitt fall aumlr ett argument som foumlrs mot att jag skulle faring ha raumltt att uttala mig det aumlr att jag aumlr en jaumlvla kines (skratt) jag borde aringka hem och aumlta ris Det aumlr liksom paring en nivaring som aumlr saring laringg att man taumlnker ja vad ska man goumlra

Foumlr att koppla rdquoAnnardquo och rdquoSarahsrdquo erfarenheter av naumlthat till Nyberg och Wibergs artikel rdquoSociala

medier - ett naumlt av haumlrskarteknikerrdquo (2015) saring kan man argumentera att de aumlr utsatta foumlr baringde

rdquoosynliggoumlranderdquo rdquodubbel bestraffningrdquo och rdquofoumlrloumljliganderdquo rdquoOsynliggoumlranderdquo definierar Nyberg

och Wiberg som ett saumltt att foumlrmedla till naringgon att deras aringsikt inte aumlr viktig (20155) i rdquoAnnardquo och

rdquoSarahsrdquo fall aumlr deras aringsikter inte viktiga eftersom de inte aumlr rdquoriktigardquo svenskar rdquoDubbel

bestraffningrdquo innebaumlr att du goumlr fel hur du aumln baumlr dig aringt (Nyberg Wiberg 20156) rdquoSarahrdquo och

rdquoAnnardquo angrips baringde som kvinnor och som (enligt naumlthatarna) rdquoicke-svenskardquo Som rdquoSarahrdquo

beraumlttar spelar det ingen roll vad hon skriver om reaktionerna aumlr aumlndaring rasistiska och sexistiska

rdquoFoumlrloumljliganderdquo innebaumlr att man tar uppmaumlrksamhet ifraringn en persons uttalande eller aringsikt genom att

istaumlllet fokusera paring eller goumlra sig rolig oumlver till exempel personens utseende (Nyberg Wiberg

20156) rdquoAnnasrdquo aringsikter betyder inget eftersom hon rdquoaumlr en jaumlvla kinesrdquo i naumlthatarens vaumlrld rdquoGoumlranrdquo

sammanfattar sin uppfattning om vad de avgoumlrande faktorerna aumlr foumlr vilken maumlngd och typ av

naumlthat man blir utsatt foumlr som ledarskribent

Kvinnor faringr mer naumlthat aumln maumln Rasifierade faringr mer naumlthat aumln vita Yngre skulle jag vilja saumlga typiskt sett kvinnor som aumlr rasifierade faringr en helt oumlverproportionell andel av naumlthatet det aumlr helt bisarrt om man skulle garing igenom totalen saring att saumlga

20

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 21: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Aumlven rdquoJohanrdquo menar att kvinnliga ledarskribenter med utlaumlndskt utseende eller namn i stoumlrre

utstraumlckning blir utsatta foumlr rasistiskt naumlthat och faringr den saring kallade rdquoSD-svansenrdquo (anhaumlngare till

Sverigedemokraterna) efter sig men han vill samtidigt problematisera begreppet

invandrarbakgrund

Jag vill kanske problematisera det saring att man inte liksom goumlr det saring enkelt foumlr sig och saumlger att invandrarbakgrund drabbas av mer rasism eller mer naumlthat utan att fraringgan aumlr komplex och invandrare aumlr ju inte fria fraringn att naumlthata Tar vi mitt fall saring har jag ju flera invandrare som aumlr med och naumlthatar mig men de kommer ifraringn Ryssland eller Serbien [hellip] jag aumlr lite raumldd foumlr att man ibland hamnar i den daumlr fraringgestaumlllningen och sedan blir det ganska enkel endimensionell diskussion rasist eller inte liksom [hellip] naumlr det aumlr saring himla mycket mer komplext Daumlr vi ser [hellip] att det finns stort foumlrakt mellan olika typer av invandrargrupper Somalier staringr ju laumlgst tillsammans med romer paring skalan och saring vidare och saring vidare

Detta aumlr ett intressant resonemang och en viktig invaumlndning naringgot som aumlven Richard Dyer

diskuterar i boken rdquoWhiterdquo (1997) Inom alla grupper och etniciteter finns hierarkier menar Dyer

och aumlven inom den vaumlsterlaumlndska vitheten foumlrekommer grupperingar som anses rdquomer vitardquo aumln andra

Till exempel saring har historiskt sett irlaumlndare latinamerikaner och judar ibland ansetts vara vita och

ibland mindre vita (Dyer 199751) Dyer menar aumlven att det bland de som tillhoumlr gruppen rdquonon-

whiterdquo eller rdquoicke-vitardquo foumlrekommer hierarkier daumlr de som har ljusare hy premieras (Dyer 199771)

Men rdquoJohanrdquo naumlmner somalier och romer som extra utsatta foumlr foumlrakt och i de fallen garingr det inte att

endast foumlrklara med visuella egenskaper som hudfaumlrg utan haumlr maringste aumlven klass raumlknas in Jeanette

Haumlgerstroumlm skriver att exempelvis etnicitet genus och klass aumlr grundlaumlggande byggstenar i

identitetsskapande baringde i foumlrharingllande till oss sjaumllva men kanske framfoumlr allt i foumlrharingllande till andra

maumlnniskor (2003277) Vilken utbildningsnivaring man har vad man har foumlr jobb vart man bor - allt

spelar in i vilken identitet du har och hur andra ser paring dig Jag kommer att aringterkomma till just romer

i avsnittet rdquoEmotionellt naumlthatrdquo Klassbegreppet aumlr naringgot som aumlven rdquoSarahrdquo tar upp naumlr hon pratar

om naumlthat som hon faringr utstaring

[hellip] media det maumlrker man i USA ocksaring med hela Trump-kampanjen [hellip] den haumlr konspirationsteorin att media skulle styras av naringgon elit hela det haumlr som egentligen aumlr en antisemitisk konspirationsteori [hellip] konflikten blir ju att media aumlr naringgon sorts elit och daring blir man del av en skev bild liksom Foumlr om man tittar paring mina arbetsvillkor och loumlnen [hellip] vi har verkligen inte de saumlmsta saringklart paring arbetsmarknaden man ska inte haringlla paring och gnaumllla men vi har verkligen ocksaring skitvillkor med bemanningsfoumlretag osaumlkra anstaumlllningar [hellip] vi haumlnger loumlst hela tiden paring bantade redaktioner [hellip] Men sedan aumlr det foumlrstarings det haumlr att jag aumlr kvinna och har ett icke-svenskt utseende och namn daring provocerar det aumlnnu mer Men i boumlrjan tyckte jag att hatmailen handlade mer om att rdquodu vet inte hur vanligt folk har detrdquo men nu aumlr det mer rdquoaringk tillbaka till ditt land om det inte passar haumlrrdquo Om jag skriver om jaumlmstaumllldhet

21

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 22: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

daring kommer det garanterat mail som aumlr rdquohur aumlr det i ditt Arabienrdquo (Skratt) rdquodaumlr ska du faring se paring jaumlmstaumllldhetrdquo

Det rdquoSarahrdquo beskriver aumlr precis det Jeanette Haumlgerstroumlm pratar om (2003277) att hon faringr utstaring

naumlthat paring grund av hur maumlnniskor uppfattar henne utifraringn genus etnicitet och klass Hur rdquoSarahrdquo

uppfattas av naumlthatarna och hur hennes egna sjaumllvbild ser ut aumlr tvaring vitt skilda identiteter Men de

faktorer som kan saumlgas vara avgoumlrande foumlr hur hon bedoumlms av naumlthatarna aumlr hennes koumln hennes

rdquoicke-svenskardquo utseende och namn samt en foumlrestaumlllning om att de som arbetar inom media aumlr en

del av rdquoelitenrdquo

52 Sexistiskt naumlthat

Ett aringterkommande tema bland samtliga intervjupersoner aumlr sexism Kvinnliga

ledarskribenter utsaumltts foumlr det personligen och de manliga skribenterna upplever att deras kvinnliga

kollegor utsaumltts foumlr det Naumlr det kommer till sexism aumlr aumlven aringlder en faktor som aringterkommande

naumlmns Yngre kvinnor drabbas haringrdare menar ledarskribenterna rdquoIngridrdquo beraumlttar om sexuellt hot

hon faringtt utstaring och varfoumlr hon tror att hon utsaumltts foumlr naumlthat

Men jag aumlr ung brud det sticker i oumlgonen det har inte funnits foumlrut paring ledarsidan utan det aumlr liksom aumlldre gubbar [hellip] Jag aumlr 23 jag var ju 21 naumlr jag boumlrjade som ledarskribent [hellip] jag tror att det var vaumlldigt provocerande att man inte har naringgon erfarenhet som garingr att skriva ned paring pappret naiv ung brud liksom du ska inte tro att du aumlr naringgot [hellip] Saring det kaumlndes ju vaumlldigt utpekande att det liksom aumlr foumlr att jag aumlr tjej Och jag aumlr yngre [hellip] det enda jag har anmaumllt var ett varingldtaumlktshot [hellip] daring hade jag skrivit om sloumljor och daring var det en person som mailade [hellip] och skrev att [hellip] kontentan av din politik vill jag att du ska faring kaumlnna och att du ska bli varingldtagen av muslimska maumln och saring

Man kan saumlga att rdquoIngridrdquo aumlr utsatt foumlr flera haumlrskartekniker rdquoFoumlrloumljliganderdquo rdquoobjektifieringrdquo

rdquoparingfoumlrande av skuld och skamrdquo samt rdquohot om varingldrdquo (Nyberg Wiberg 20155-7) Just denna

kombination av haumlrskartekniker aumlr det saumlrskilt vanligt att kvinnor utsaumltts foumlr menar Nyberg och

Wiberg (20157) rdquoIngridrdquo faringr utstaring foumlrloumljligande kommentarer paring grund av att hon aumlr ung kvinna

hon faringr houmlra att hennes aringsikter inte aumlr av vikt paring grund av sin aringlder och sitt koumln rdquoIngridrdquo faringr aumlven

motta hot om varingld daumlr hon nedgraderas till ett objekt som rdquofoumlrtjaumlnar att varingldtasrdquo paring grund av den

politik hon foumlretraumlder och de aringsikter hon har som ung kvinna rdquoChristinardquo ger sin syn paring hur aringldern

spelar in i hur intressant eller ointressant man blir som maringltavla foumlr naumlthat

Nu aumlr ju jag liksom oumlver fyrtio jag aumlr inte lika intressant laumlngre som maringltavla tror jag Jag tror att det aumlr det att utvecklingen allteftersom naumltet har blivit ett viktigare forum foumlr att bedriva debatt paring och kommentera saker paring saring har jag blivit aumlldre jag har blivit

22

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 23: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

paring naringtt saumltt en inte saring tacksam maringltavla laumlngre Det aumlr min analys av laumlget Jag aumlr inte rasifierad jag aumlr kvinna men jag aumlr aumlldre aumln yngre kan man saumlga Jag goumlr mig inte riktigt lika bra som maringltavla laumlngre kan man saumlga

Som Fagerstroumlm amp Nilson skriver kan aringlder ses som aumlnnu en maktstruktur som garingr att addera till

intersektionell teori om identitetsskapande (Fagerstroumlm amp Nilson 200822) Foumlrutom genus

etnicitet och klass saring har aringlder visat sig vara naringgot som ledarskribenterna ser som en stark faktor i

naumlthatarnas vaumlrld Maktstrukturerna genus och aringlder samverkar och foumlrstaumlrker varandra (Fagerstroumlm

amp Nilson 200822) vilket leder till att yngre kvinnliga ledarskribenter i stor utstraumlckning blir

maringltavlor foumlr sexistiskt naumlthat rdquoAnnardquo beskriver vad hon anser vara den generella skillnaden i

vilken typ av naumlthat manliga och kvinnliga skribenter utsaumltts foumlr

Det tydliga blir det haumlr med koumlnsaspekten Det anvaumlnds ju baringde till att argumentera om man ens ska lyssna paring kvinnor och att de inte ska ha raumltt att uttala sig eller liksom saring men ocksaring hot om sexuellt varingld Och det tror jag inte att de manliga kollegorna paring redaktionen faringr Det finns ingen som talar om att de ska garing aringt deras koumlnsdelar eller naringgot saringnt daumlr det drabbar bara kvinnor tror jag

Gunilla Jarlbro skriver att den offentliga sfaumlren historiskt sett varit en manlig domaumln (200640) Naumlr

kvinnor goumlr anspraringk paring delar av den offentliga sfaumlren som till exempel i ledarskribenternas fall

politiken saring foumlrekommer ofta reaktioner som syftar till att kraumlnka eller trycka ned kvinnan (Jarlbro

200640) rdquoAnnasrdquo exempel kan tolkas som att det raumlcker med att vara kvinna foumlr att anses vara

mindre vaumlrdig att uttala sig och att en kvinnas aringsikter i naumlthatarnas oumlgon per definition aumlr mindre

vaumlrda jaumlmfoumlrt med en mans Kraumlnkningarna som kvinnliga ledarskribenter utsaumltts foumlr tenderar att bli

personliga naumlthatarna angriper den privata kvinnan inte den professionella ledarskribenten rdquoOlofrdquo

beskriver varfoumlr han tror att maumln inte blir utsatta foumlr sexistiskt naumlthat

De flesta som haringller paring att trakassera andra aumlr maumln Maumln aumlr oumlverrepresenterade i alla former av varingldsbrott aumlven psykiskt varingld Naumlr maumln trakasserar kvinnor saring anvaumlnder de inte saumlllan sexualiteten som metod eller maringl Vilket goumlr att kraumlnkningarna mot kvinnor aumlr mycket mer personliga eftersom de garingr in paring det sexuella planet saring att saumlga Motsvarande fungerar inte mellan maumln Jag kan inte bli sexuellt kraumlnkt av en man paring samma saumltt helt enkelt daumlrfoumlr att det finns vaumll naringgon spaumlrr hos de daumlr snubbarna som haringller paring De kan inte saumlga att de vill steka min pitt i smoumlr och aumlta upp den liksom foumlr det skulle goumlra dem till mindre potenta maumln Saring att jag tror att det aumlr koumlnskillnaderna som ligger bakom och goumlr att det finns en moumljlighet att kraumlnka kvinnor mycket haringrdare En biologistisk analys

Just det haumlr med vad som aumlr oumlppet foumlr kraumlnkningar aumlr olika beroende paring flera faktorer rdquoChristinardquo

resonerar kring vilka egenskaper naumlthatarna angriper

23

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 24: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Alla letar efter vad de paring naringgot saumltt tror aumlr oumlppet foumlr pikar I mitt fall saring aumlr det kvinna och hela det kittet och sedan aumlr jag ful och jag aumlr tjock Och daring tror de att naringgot av de haumlr maringste ju bli skitjobbigt foumlr henne Det maumlrks att de letar och foumlrsoumlker hitta naringgot personligt att angripa Istaumlllet foumlr att bara saumlga att rdquohon verkar korkadrdquo foumlr de inser att det aumlr inte tillraumlckligt personligt foumlr att paring naringgot saumltt naring fram och goumlra skada Naringgon man mailade och sa att han tyckte inte att jag skulle skriva om olika typer av saker foumlr att det var uppenbart att jag led av psykisk ohaumllsa och sedan hade han inom parantes skrivit rdquoja med tanke paring att du aumlr oumlverviktigrdquo (Skratt) att oumlvervikt var ett tecken paring psykisk ohaumllsa

Enligt rdquoChristinardquo soumlker alltsaring naumlthatarna aktivt efter oumlmma och personliga punkter I hennes fall garingr

de till angrepp mot hennes utseende och paringstaringr att hon skulle lida av psykisk ohaumllsa i ett foumlrsoumlk att

koppla saringdana egenskaper till hennes kompetens som ledarskribent Att kvinnors utseende anvaumlnds

som argument till kompetens eller avsaknad av kompetens aumlr naringgot som foumlrekommit laumlnge och kan

ses som symboliskt varingld som utoumlvas bland annat via kommunikation av olika slag (Jarlbro

200641) Jarlbro beskriver det symboliska varingldet som ett saumltt att genom nedsaumlttande retorik kring

personliga egenskaper ge sig paring den professionella kvinnan och paring saring saumltt foumlrminska hennes

auktoritet (200641) Det rdquoChristinardquo beskriver kan tolkas som ett uttryck foumlr symboliskt varingld mot

hennes kvalifikationer i sin profession

De manliga ledarskribenterna uppfattar att deras kvinnliga kollegor aumlr haringrdare drabbade av

naumlthat aumln de sjaumllva och de tenderar att foumlrminska sin egen utsatthet i foumlrharingllande till detta rdquoOlofrdquo

saumlger

Naumlthat ja vadaring att folk skriver att jag aumlr dum i huvudet paring internet det bekommer mig oumlverhuvudtaget inte Jag aumlr vaumll i och foumlr sig ganska skonad eftersom att jag aumlr kille jag tror att det aumlr vaumlrre foumlr tjejer daumlr det ofta blir saring personliga liksom koumlnsuttryck och saringnt daumlr som vi grabbar inte drabbas av

rdquoGoumlranrdquo uttrycker sig paring foumlljande vis

Vi har en rutin daumlr jag som aumlr politisk chefsredaktoumlr just nu jag hanterar lite allting som roumlr oss [hellip] vad faringr mina kvinnliga kollegor vad faringr jag och saring daumlr Det skiljer sig vaumlldigt mycket aringt Dels aumlr det mycket mer personligt foumlr kvinnor dels aumlr det mycket mer sexualiserat Och det foumlljer naumlstan alltid samma logiska mall att det aumlr oumlnskemaringl om varingldtaumlkt [hellip] vilket inte foumlrekommer naumlr det gaumlller maumln Och det aumlr ett groumlvre spraringk skulle jag vilja saumlga generellt Det aumlr vaumll det som skiljer framfoumlr allt Sedan aumlr det saring att kvinnor faringr mer aumln maumln Det aumlr regelbundet saring Volymen skiljer raumltt mycket

rdquoGunnarrdquo beskriver en nedstaumlmdhet oumlver naumlthatet samtidigt som han paringpekar att han anser att andra

har det vaumlrre aumln honom

24

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 25: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Jag upptaumlckte efterhand att aumlven om jag inte alls paring naringgot saumltt var drabbad som andra kan vara i branschen [hellip] kvinnor tror jag faringr mer aumln maumln och det aumlr beroende paring hur kaumlnd ens tidning aumlr och saring daumlr men jag upptaumlckte att det paringverkade mig eller jag blev tyngd i hjaumlrtat av att se den aggressiva grova tonen hatet och den totala oviljan att paring naringgot saumltt foumlrstaring om man diskuterar och saring

Aumlven rdquoJohanrdquo som sjaumllv blivit utsatt foumlr grovt foumlrtal och ett organiserat moumlnster av naumlthat

framhaumlver att en kvinnlig kollega som aumlr utsatt foumlr naumlthat fraringn samma typer av grupperingar har det

vaumlrre

[hellip] hon har varit utsatt foumlr ett mycket mer avancerat moumlnster och aumlven om mitt fall ligger inom ramen foumlr moumlnstret saring aumlr det aumln saring laumlnge inte saring pass avancerat som det hon har raringkat ut foumlr

Samtliga av de manliga ledarskribenterna har varit eller aumlr i olika stor omfattning utsatta foumlr naumlthat

De har beraumlttat om olaga hot kraumlnkningar och grova foumlrtal Jag har inte lyckats hitta naringgon studie

eller statistik som visar att kvinnor aumlr haringrdare drabbade av naumlthat aumln maumln men ledarskribenternas

upplevelser och erfarenheter tyder paring att saring aumlr fallet I boken rdquoThe offensive internet Speech

privacy and reputationrdquo (Levmore amp Nussbaum 201069-84) beskrivs objektifieringen av kvinnor

paring internet som ett symptom av misogyni eller kvinnohat Levmore och Nussbaum beskriver en

internetkultur daumlr kvinnor ses som objekt och maumln tar sig raumltten att objektifiera kraumlnka och foumlrtala

dem paring grund av en kaumlnsla av att de sjaumllva aumlr otillraumlckliga i en kultur daumlr de foumlrvaumlntas vara lyckade

sjaumllvstaumlndiga och starka (201069-82) Detta kan tolkas som en anledning till att ledarskribenterna

upplever att kvinnor aumlr haringrdare utsatta foumlr naumlthat aumln maumln Det aumlr aumlven intressant att de manliga

skribenterna tycks foumlrminska sin egen utsatthet med motiveringen att de kvinnliga kollegorna har

det vaumlrre Inom genusforskningen finns foumlrgreningen maskulinitetsforskning (Fagerstroumlm amp Nilson

200819-20) I artikeln rdquoHegemonic Masculinity and Beyond 40 Years of Research in

Swedenrdquo (Hearn mfl 2012) ges en historisk oumlverblick oumlver maskulinitetsforskningen i Sverige I

artikeln tas Connells teori om den rdquohegemoniska maskulinitetenrdquo upp som en ideal maskulinitet

som representerar foumlr tiden och kontexten houmlgt oumlnskvaumlrda egenskaper (Connell 199577 Hearn

mfl 201244) I vaumlstvaumlrlden idag handlar det ofta om styrka sjaumllvstaumlndighet och handlingskraft

(Hearn mfl 201244) De manliga skribenternas tendens att foumlrminska sina problem med naumlthat i

foumlrharingllande till de kvinnliga kollegorna kan ses som uttryck foumlr hegemonisk maskulinitet daumlr de som

maumln inte foumlrvaumlntas klaga eller prata om sina problem daring detta ses som svagheter rdquoGunnarrdquo svarar

paring fraringgan rdquovart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthatrdquo

25

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 26: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Jag beraumlttar nog naumlstan aldrig det foumlr naringgon annan Hemma beraumlttar jag det inte foumlr det tycker jag inte att det aumlr naringgot som de ska behoumlva oroa sig foumlr annat aumln att jag sagt till min son att det foumlrekommer som en del av uppfostran eller saring Men konkreta fall beraumlttar jag naumlstan aldrig om daumlrfoumlr att jag tycker inte att hemomgivningen behoumlver jag inte belasta med det Det aumlr en del av mitt uppdrag att baumlra det sjaumllv paring det saumlttet Till oumlvriga tidningen och redaktionen beraumlttar jag det heller inte av det skaumllet att dels att det saumlllan har varit saring att det garingtt oumlver styr men att jag inte saumlger det till tidningen de garingnger som det haumlnder det aumlr foumlr att det dels inte aumlr saring jaumlttegrovt [hellip] och dels foumlr att om en medarbetare saumlger att man blivit utsatt foumlr naringgot saring maringste tidningen ta hand om det och ta hand om sin medarbetare och dra igaringng en apparat kring det och jag aumlr inte saringn som person att jag tycker att jag vill det Jag kaumlnner att saring laumlnge jag kan hantera det saring aumlr det inget stort problem

Det garingr att tolka rdquoGunnarsrdquo kaumlnsla av ansvar och sjaumllvstaumlndighet samt ovilja att belasta

omgivningen med sina problem som tecken paring hegemonisk maskulinitet Som man ska han baumlra det

han blir utsatt foumlr sjaumllv och inte dela med sig av och belasta andra med sina problem

53 Emotionellt naumlthat

Det tredje aringterkommande temat i intervjuerna aumlr vad som vaumlcker kaumlnslor hos laumlsarna och

varfoumlr Det framkom i tolkningen av samtalen med ledarskribenterna att det finns tvaring olika faktorer

som aumlr avgoumlrande foumlr vilket naumlthat man utsaumltts foumlr och vilka reaktioner man faringr Det foumlrsta aumlr

personen som skriver det andra aumlr aumlmnesvalet De personliga egenskaperna hos ledarskribenterna

har redan analyserats utifraringn bland annat genus etnicitet klass och aringlder Nu ska jag analysera vilka

aumlmnesval som ledarskribenterna anser vara extra triggande och varfoumlr just dessa aumlmnen upplevs

som provocerande av naumlthatarna

Det foumlrsta exemplet paring aumlmne som ledarskribenterna lyft fram som triggande aumlr invandring

och integration rdquoGunnarrdquo uttrycker sig saring haumlr

Det har aldrig funnits naringgon fraringga sedan tidigt 90-tal i alla fall som har vaumlckt saringdan irritation saringdan vrede saringdana aggressioner som just invandring Det aumlr vaumll naringgonting som ligger och slumrar i maumlnniskan som goumlr att naumlr maumlnniskor tillkommer till ett land eller en miljouml eller en stad saring utloumlser det naringgonting hos en del maumlnniskor

Enligt Sara Ahmeds teori om kopplingen mellan emotion och retorik saring blir detta ett tydligt exempel

paring naumlr man riktar sin ilska och sitt hat mot antingen ledarskribenten som paring olika saumltt resonerar

kring aumlmnet invandring och paring saring saumltt ses som foumlretraumldare foumlr invandrare eller saring riktas hatet mot

invandring och invandrarna i sig Det blir en mekanism som syftar till att foumlrsvara det som upplevs

vara hotat I fallet invandring kan det vara moumljligheter till jobb houmlga kostnader som leder till

nedskaumlrningar inom andra omraringden i samhaumlllet eller en raumldsla foumlr att nationens kultur och tradition

26

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 27: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

skulle vara hotat (Ahmed 200442-44) Vilka reaktioner ledarskribenterna faringr naumlr de skriver om

invandring handlar naturligtvis aumlven om hur texten aumlr vinklad rdquoOlofrdquo beraumlttar om sin utgaringngspunkt

Jag har ju tillhoumlrt de journalister som har skrivit om migrationspolitik Ofta med utgaringngspunkt att det finns houmlga kostnader och svaringra integrationsproblem som foumlljd och det har inte varit en populaumlr vinkel utan tvaumlrtom har jag faringtt en del skaumlll och skit foumlr det i sociala medier

rdquoSarahrdquo beskriver hur hon anstraumlngt sig till att skriva en text om vad hon ser som positiva

moumljligheter med invandring

[hellip] en garingng skrev jag och jag foumlrsoumlkte verkligen vaumlnda det till naringgot positivt att hela vaumllfaumlrden skriker efter arbetskraft och haumlr har vi en massa maumlnniskor utbilda folk laringt dem bli en del av samhaumlllet vi behoumlver maumlnniskor anstaumlll invandrare loumls problemen Det provocerade framfoumlrallt maumln paring houmlgerkanten oerhoumlrt och Sverigedemokrater rdquoGe jobb till varingra unga foumlrstrdquo ja men det fattas fortfarande arbetskraft liksom Saring folk blir jaumlttearga aumlven om man foumlrsoumlker vaumlnda paring det rdquosaring haumlr skulle man kunna se paring detrdquo Det blir snarare tvaumlrtom att rdquonu foumlrsoumlker du doumllja sanningenrdquo

Enligt ledarskribenternas erfarenheter saring aumlr invandring och integration ett kaumlnsligt och emotionellt

aumlmne oavsett utgaringngspunkt och vinkling Den som vill belysa problem med integration eller

negativa konsekvenser av invandring faringr utstaring naumlthat precis som den som aumlr positiv och lyfter

positiva effekter och moumljligheter

Ett annat aumlmne som aringterkommande naumlmns som triggande aumlr jaumlmstaumllldhet och feminism Haumlr

beraumlttar de kvinnliga ledarskribenterna om nedsaumlttande kommentarer och paringhopp som de menar

syftar till att foumlrminska dem som opinionsbildare rdquoChristinardquo beraumlttar hur hon ser paring anledningen

till att feminism aumlr triggande

Det har vaumll att goumlra med makt foumlrlorad makt och upplevt maktskifte tror jag [] Kortfattat skulle jag nog saumlga det att man upplever att det finns ett hot mot hur saker och ting har varit och hur maktfoumlrharingllandena som varit nu staringr paring spel Och helt ploumltsligt saring maringste man konkurrera om samma maumlngd makt med flera grupper och daring kommer jag oundvikligen bli av med en del av min makt och en del av mitt inflytande Jag maumlrker bland aumlldre maumln som houmlr av sig att de tycker att de paring naringgot saumltt typ rdquohaumlr har jag hela livet paring naringgot saumltt byggt paring mig ett typ av foumlrtroendekapital och jag borde faring naringgonting foumlr detrdquo

Enligt Richard Dyer finns det inom den manliga vita medelklassen en upplevd kaumlnsla av foumlrlorad

makt Trots aringrhundraden av privilegier saring upplever de sig numera utkonkurrerade av baringde kvinnor

och minoriteter av olika slag vilket leder till en oumlkad oro och ett oumlkat missnoumlje (Dyer 199710) En

tolkning aumlr att naumlthatarna upplever att ingen laumlngre bryr sig om dem och jaumlmstaumllldhet och kvinnor aumlr

27

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 28: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

en del av hotet rdquoIngridrdquo sammanfattar sin syn paring varfoumlr integration och feminism aumlr saring kaumlnsliga

aumlmnen

Integration och migration aumlr de stoumlrsta och kaumlnsligaste aumlmnena i svensk politik och har blivit det under de senaste 3-4 aringren kanske Och jag tror att [hellip] det blir vaumlldigt polariserat daring [hellip] Och detsamma gaumlller nog feminism att det aumlr vaumlldigt onyanserat och polariserat och liksom ytterligheter [hellip] Det aumlr ju mycket i de aumlmnena som liksom slaringr an vaumlldigt haringrt i folk[hellip] Det aumlr svaringrare att upproumlra med ekonomisk politik och man behoumlver ju inte en kandidatexamen foumlr att tycka naringgonting i de haumlr aumlmnena Saring det blir laumlttare att ta till sig det kommer naumlrmare folk och det tycker jag paring ett saumltt tilltalar vaumlldigt mycket och [hellip] det blir laumlttare att delta i samtalet men det kommer laumltt bli vaumlldigt extrema ytterligheter i samtalet

rdquoIngridsrdquo sammanfattning garingr tydligt att koppla till Sara Ahmeds teori aumlmnen med starka

grupperingar rdquovi och demrdquo-perspektiv och upplevelser av att naringgot aumlr hotat kan leda till att

retoriken piskas upp (Ahmed 200442-44)

Saumlkerhetspolitik aumlr ett aumlmne som ledarskribenterna beskriver som ytterst kaumlnsligt det naumlthat

som foumlljer en text om saumlkerhetspolitik aumlr ofta vaumllorganiserat paring ett helt annat saumltt aumln till exempel

naumlthat som behandlar invandring rdquoChristinardquo beraumlttar

Sen skulle jag saumlga att det aumlven aumlr en annan grupp och det aumlr om man skriver om foumlrsvarspolitik eller polisen naringgon form av det organiserade maktmonopolet i Sverige Daring dyker en ny grupp av vita kraumlnkta maumln upp som jag inte noumldvaumlndigtvis uppfattar som samma grupp utan det kaumlnns som tvaring stycken Faktum aumlr att den andra gruppen aumlr laumlskigare de aumlr baumlttre organiserade aumln rasisterna Man skriver om foumlrsvarspolitik eller saumlkerhetspolitik och den gruppen tycker jag aumlr laumlskig jag tycker att de aumlr otaumlcka foumlr att de ofta har positioner Det har inte de andra Rasse-gruppen de har inte egentligen inte naringgra positioner i samhaumlllet men den andra aumlr raumltt vaumlletablerade Saring det kan jag tycka aumlr laumlskigt Foumlr daumlr kan tonen bli lika obehaglig Det aumlr naringgonting nytt och daumlr kaumlnner jag att jag emellanaringt att avharingller mig ifraringn att ge mig in i den typen av fraringgor

rdquoJohanrdquo har mycket erfarenhet av naumlthat som en konsekvens av att han skriver om just

saumlkerhetspolitiska fraringgor

Jag aumlr staumlndigt punktmarkerad saumlrskilt i vissa aumlmnen Varje postning jag goumlr drar till sig uppmaumlrksamhet av negativ foumlrklenande inneboumlrd Och eftersom det ocksaring paringgaringr en vad man faringr kalla foumlr en organiserad kampanj vars intensitet varierar men det finns aumlndaring en organiserad uppmaumlrksamhet kring mig som goumlr att jag ocksaring aumlr eftertaumlnksam paring hur jag agerar i offentligheten

Baringde rdquoChristinardquo och rdquoJohanrdquo beskriver hur naumlthatet som foumlljer texter om saumlkerhetspolitisk har lett

till konsekvenser foumlr dem rdquoChristinardquo beraumlttar att det haumlnder att hon avharingller sig ifraringn att skriva om

dessa aumlmnen paring grund av de reaktioner hon vet kan komma Det rdquoJohanrdquo aumlr utsatt foumlr har lett till att

han kaumlnner sig tvungen att begraumlnsa sig i offentligheten och aumlven i sitt privatliv (mer om detta i

28

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 29: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

naumlsta avsnitt) Sara Ahmed skriver att maringlet foumlr grupper som med hjaumllp av hatretorik ger sig paring

individer aumlr att krossa personens rdquoandardquo (Ahmed 200458) Varken rdquoChristinardquo eller rdquoJohanrdquo aumlr

krossade men de begraumlnsningar och aringtgaumlrder de vidtar till foumlljd av reaktionerna kring

saumlkerhetspolitiska texter kan ses som exempel paring hur den organiserade hatretoriken aumlndaring lyckats

goumlra viss skada

Ett sista exempel paring aumlmne som lyfts som triggande foumlr naumlthat aumlr romertiggare rdquoSarahrdquo

menar att tonen aldrig aumlr saring raring som naumlr hon skriver om just romer

Jag ska aumlndaring saumlga att naumlr jag skriver om romer det aumlr daring det blir som vaumlrst faktiskt Och det aumlr jaumlttesorgligt att se Jag blir lite orolig foumlr jag upplever att Sverige inte riktigt har gjort upp med sitt hat och foumlrdomarna naumlr det gaumlller romer Att det lever kvar naringgonstans

Aumlven rdquoGunnarrdquo har liknande upplevelser

Tiggarna aumlr ju foumlr mig i alla fall och aumlven foumlr det svenska samhaumlllet egentligen ett nytt fenomen i den storleksordningen som det har varit under de senaste aringren Och daumlr skulle jag saumlga att tiggarna har i aumlnnu houmlgre grad aumln flyktingarna utloumlst mycket mycket grova reaktioner Saring om jag skulle rangordna det saring skulle jag saumlga fraringn mitt perspektiv att tiggarna har varit det som har utloumlst allra mest Eller aringtminstone i bredare grupper det aumlr inte bara de haumlr hatgrupperna utan aumlven ganska utbrett bland befolkningen i stort som det har funnits naringgot slags hat emot tiggare

Som jag var inne paring tidigare i avsnittet rdquoRasistiskt naumlthatrdquo saring aumlr en tolkning som kan goumlras att hatet

som riktas mot romer inte endast kan foumlrklaras genom rasism Romer har historiskt sett varit en

minoritetsgrupp som ofta staringtt utanfoumlr den svenska vaumllfaumlrden med utbildning arbete och varingrd Det

utbredda foumlrakt rdquoSarahrdquo och rdquoGunnarrdquo beskriver kan ur ett intersektionellt perspektiv ses som baringde

rasism och ett klassfoumlrakt mot en grupp som genom starkt kulturellt arv till stor del inte anpassat sig

efter den svenska synen paring vaumllfaumlrd och arbete Den grova tonen kan foumlrklaras genom Sara Ahmeds

teori (200442-44) att rdquovirdquo svenskar anser att rdquoderdquo romerna utgoumlr ett hot mot den svenska synen paring

hur samhaumlllet ska se ut och att hatet daring oumlvergaringr i grovt hatisk retorik som ledarskribenterna faringr

motta

54 Naumlthatets konsekvenser

Vilka konsekvenser naumlthatet har foumlr ledarskribenterna aumlr vaumlldigt individuellt De som

upplever att de aumlr relativt foumlrskonade talar mer i oumlvergripande samhaumlllstermer naumlr de beskriver

naumlthatets paringverkan paring dem och samhaumlllet Foumlr de som aumlr haringrdare drabbade har naumlthatet negativ

29

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 30: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

paringverkan i baringde arbets- och privatlivet rdquoIngridrdquo som precis slutat som ledarskribent och bytt tjaumlnst

veckorna innan vi traumlffades beraumlttar att hon upplevt en tappad lust till att diskutera politik med

vaumlnner naringgot som hon gjort med glaumldje innan naumlthatet drabbade henne Hon beraumlttar vidare

Foumlrst blir man ju saring haumlr naringn laumlser naringn reagerar och det kaumlnns ju bra att det liksom inte aumlr en doumld text men samtidigt blev det ju att det liksom triggade igaringng saring fort det haumlnde naringnting att jag blev liksom stressad oumlver jag blev paring en garingng ganska raumldd Och taumlnkte [hellip] det aumlr inte ett saring stort laumln dom haumlr gubbarna kan leta upp mig Jag dolde mitt nummer och fastaumln jag flyttade runt laumlt jag min adress vara kvar hos mamma och pappa foumlr jag varinggade liksom inte ha adressen efter mig [hellip] jag taumlnkte ju saring haumlr rdquojag taumlnker inte staumllla mig tillbakardquo rdquojag taumlnker inte aumlndra paring migrdquo Det var verkligen den instaumlllningen jag hade naumlr jag skrev men det var mycket som jag fick haringlla tillbaka och jag blev nog aumlndaring saring att jag censurerade mig sjaumllv eftersom [hellip] man vet ju att om jag skriver om det haumlr aumlmnet daring kommer jag att faring den daumlr reaktionen [hellip] Saring det aumlr vaumll dels en erfarenhet men dels tror jag ocksaring att jag censurerade mig sjaumllv eller att jag begraumlnsade mig sjaumllv till viss del

Att naumlthatet rdquoIngridrdquo utsatts foumlr garingtt saring laringngt att hon censurerat sig sjaumllv aumlr ett tecken paring att naumlthat

kan ses som ett hot mot demokratin rdquoJohanrdquo beraumlttar om hur naumlthatet paringverkar honom i privat- och

yrkeslivet

Jag har slutat posta paring mitt facebook-konto saringnt som jag har slutat att posta familjebilder det har garingtt tvaumlrbort Det innebaumlr ocksaring att naumlr jag aumlr i jobbet i olika typer av moumlten och sammanhang saring uppdaterar jag inte var jag aumlr foumlr att jag inte vill att man ska kunna foumllja mig Det kan vara vissa till exempel utlandsresor som jag inte ens beraumlttar att jag aumlr ute paring i mina sociala medier-konton Och innan skulle jag glatt ha delat med vilka jag traumlffar och var jag traumlffar dem som ett saumltt att liksom bygga mitt varumaumlrke men det har jag slutat med helt om jag inte aumlr ute i ett sammanhang som aumlr offentligt[hellip] daring kan jag ju dela med mig av att jag aumlr daumlr jag goumlr det

rdquoJohansrdquo liv har foumlraumlndrats mycket till foumlljd av naumlthat och han har blivit tvungen att begraumlnsa sig paring

ett saumltt som han inte behoumlvde foumlrr Aumlven rdquoSarahrdquo beskriver begraumlnsningar i det privata

Jag aumlr mycket mindre aktiv i sociala medier idag aumln vad jag var tidigare [hellip] Men annars det klart att man kan bli raumldd ocksaring Det aumlr en av de tuffaste baksidorna och ibland maumlrker jag att jag taumlnker naumlr jag garingr hem sent paring kvaumlllen eller om det staringr naringgon liksom Men det haumlr aumlr svaringrt att prata oumlppet om ocksaring foumlr man vill inte heller uppmuntra folk genom att laringta dem veta att det haumlr aumlr naringgot som man aumlr raumldd foumlr Men det aumlr en del och jag lever ocksaring med en sambo som aumlr journalist och han saumlger exakt samma sak att han ocksaring aumlr orolig ibland och ser sig oumlver axeln om han ser naringgon som staringr och att man taumlnker paring det Och det aumlr ju hemskt Men de vet ju vart vi bor liksom vi har inte skyddad identitet och folk har skickat saker hem till oss Men nu naumlr du fraringgar saring kommer jag att taumlnka paring det haumlr men annars foumlr att man ska kunna fungera i sin vardag saring trycker man undan det och garingr vidare saringklart Men det aumlr en aspekt absolut att man blivit mer raumldd foumlr den offentliga miljoumln

30

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 31: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Vaksamhet i offentliga miljoumler och aringterharingllsamhet i sociala medier aumlr naringgra av de negativa

konsekvenser som ledarskribenterna faringr utstaring till foumlljd av naumlthat Jenkins teori om deltagarkultur

(Jenkins 2012220-222) framstaringr i de haumlr sammanhangen som annat aumln positiv och

demokratiserande Baksidan av att det idag aumlr saring laumltt att komma i kontakt med de journalister

figurerar i medierna aumlr att det med samma laumltthet garingr att skapa fejkade konton bakom vilka man

skickar hot och hat Baringde rdquoJohanrdquo rdquoSarahrdquo och rdquoIngridrdquo har till foumlljd av naumlthat tvingats begraumlnsa

sina liv och lever med en staumlndig vaksamhet I rdquoIngridsrdquo fall ledde det till tappad lust foumlr att

diskutera politiska fraringgor och till och med sjaumllvcensur i arbetet och boumlrjar journalister censurera sig

sjaumllva till foumlljd av naumlthat aumlr det ett reellt hot mot demokratin

rdquoGunnarrdquo anser sig vara relativt foumlrskonad fraringn naumlthat men beskriver en oro infoumlr att

naumlthatets ton och vaumlrldsbild ska bli normaliserad

Men risken aumlr som jag aumlr vaumlldigt bekymrad oumlver just nu det aumlr att naumlthatets vaumlrldsbild tonfall saumltt att bedriva samhaumlllsdebatt saumltt att bemoumlta andra debattoumlrer som har andra aringsikter aumln en sjaumllv att det i mycket houmlgre grad foumlr det har fortfarande varit tabu alla har varit oumlverens om att naumlthat aumlr ett problem till och med de som sjaumllva har suttit hemma och naumlthatat har inte velat staring foumlr det Men risken aumlr att det kan bli norm Att det kan bli mer accepterat som ett legitimt saumltt att uttrycka vad det nu aumlr

rdquoGoumlranrdquo beraumlttar att naumlthatet gjort honom mindre benaumlgen att rekommendera ledarskribent som yrke

och han diskuterar vidare yttrandefriheten och det faktum att sociala medier till skillnad fraringn

traditionella medier saknar publicistiska riktlinjer

Uppvigling har aldrig varit tillaringtet Det har aldrig inkluderats i yttrandefriheten Inte heller att foumlrtala maumlnniskor eller att ljuga Och de klart att de fenomenen maringste ju ocksaring vara otillaringtna och straffbara och myndigheterna maringste slaring ned paring det oavsett om det aumlr paring naumltet eller i vardagen Men sedan aumlr det ju saring att det som skiljer naumltet aringt idag fraringn naumlr jag boumlrjade (som ledarskribent redsanm) det aumlr de sociala mediernas genomslagskraft Och de sociala medierna saknar i allt vaumlsentligt helt publicistisk policy De saknar ansvariga utgivare de saknar oumlverhuvudtaget ett publicistiskt system

Aumlven rdquoGunnarrdquo och rdquoGoumlransrdquo synpunkter kan ses som negativa konsekvenser av den deltagarkultur

som raringder i sociala medier idag Detta aumlr en diskussion som aringterkommande foumlrekom att

plattformsaumlgarna foumlr sociala medier boumlr ha tydligare och skarpare policys och etiska regler En

annan faktor som flera av ledarskribenterna resonerade kring aumlr fenomenet rdquofilterbubblorrdquo och

algoritmer daumlr falsk information med laumltthet kan spridas i sociala medier och riskerar att tas foumlr

sanningar I likhet med journalisterna i Carlsson och Nilssons studie (2015) saringg flera av

skribenterna detta som ett hot mot demokratin och de objektiva etablerade medierna Dock aumlr detta

31

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 32: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

med riktlinjer i sociala medier inte en oproblematisk diskussion rdquoAnnardquo talar om vikten i att staring

upp foumlr samhaumlllets grundpelare och inte inskraumlnka paring bland annat yttrandefriheten

Jag taumlnker att debatten man maringste haringlla den fri man maringste i den haumlr tiden naumlr vi aumlr som mest oroliga foumlr alla moumljliga krafter saring maringste man liksom staring upp foumlr de haumlr grundpelarna Yttrandefrihet tryckfrihet demokrati Aumlven om folk riskerar att roumlsta fel aumlven om folk saumlger idiotiska saker Det finns lagar foumlr hur man faringr anvaumlnda yttrandefriheten och tryckfriheten de ska uppraumlttharingllas Men vi ska inte inskraumlnka dem av raumldsla foumlr att houmlra saker vi inte vill Jag tror att det haumlr aumlr ett saringnt gyllene tillfaumllle naumlr principerna behoumlvs som mest daumlrfoumlr att om man aumlr beredd att tumma paring dem foumlr att faring som man vill saring har man begaringtt varingld och daring finns det ingenting som saumlger att en annan sida inte skulle anvaumlnda samma mynt

rdquoOlofrdquo aumlr mer orolig oumlver att yttrandefriheten ska inskraumlnkas aumln de eventuella konsekvenser naumlthatet

kan ha

Jag oroar mig mer foumlr dem som aumlr saring oroliga och saumlger att vi maringste ha en vaumlrdegrund som aumlr gemensam Jag oroar mig mycket mer foumlr dem som saumlger att de vill reglera moumljligheten att uttrycka sig fritt Ja folk saumlger skitsaker och uttrycker sig paring ett buffligt saumltt och saring har det varit i alla tider Alternativet att det ska sitta naringgon smakpolis och avgoumlra vad folk faringr saumlga aumlr mycket vaumlrre Det har vi provat historiskt och jag tror inte att det kommer att garing Jag tror att debatten om naumlthat och saringdant kan ha sina positiva sidor Men jag aumlr mer oroad foumlr att den ska leda oumlver till en sjaumllvcensur eller till en ve och fasa riktig censur

Diskussionen aumlr komplex och har maringnga lager Ledarskribenterna fraringgar sig hur man formulerar

riktlinjer foumlr kommunikation paring naumltet utan att inskraumlnka paring yttrandefriheten Kopplar vi aringterigen till

Jenkins teori om deltagarkultur (2012220-222) saring kan man saumlga att ledarskribenterna baringde ser de

positiva och negativa delarna av det oumlkade deltaganden i medier paring naumltet Aring ena sidan finns det

positiva sidorna att fler faringr komma till tals och att ingen kan uttala sig oemotsagd vilket leder till en

mer levande och demokratisk debatt med fler aktoumlrer aumln foumlrr Aring andra sidan finns de negativa

konsekvenserna daumlr risken aumlr att den hatiska retoriken blir norm och att debatten i allt houmlgre grad

blir polariserad och uppdelad i rdquoaringsiktslaumlgerrdquo Deltagarkulturen kan saumlgas ha gjort det moumljligt foumlr

naumlthatare att samlas och mobilisera sig paring ett saumltt som goumlr att de kan utsaumltta enskilda journalister

eller skribenter foumlr organiserat naumlthat som i foumlrlaumlngningen kan leda till sjaumllvcensurering hos den

utsatte Den laringga uppklarandestatistiken naumlr det kommer till naumlthat som garingtt oumlver graumlnsen till olaga

hot foumlrtal eller ofredanden (Brottsfoumlrebyggande raringdet 20156) kan leda till att naumlthatarna kan

fortsaumltta utan att det leder till naringgra reella konsekvenser

32

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 33: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

60 Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit rdquoatt ur ett intersektionellt genusperspektiv studera hur

tillfraringgade ledarskribenter vid svenska tidningar upplever och paringverkas av naumlthat samt att resonera

kring vilka konsekvenser naumlthatet kan ha foumlr journalistikens demokratiska funktionrdquo Foumlljande

fraringgestaumlllningar har besvarats i analysen

- Hur paringverkas de tillfraringgade ledarskribenterna i sitt arbets- och privatliv till foumlljd av naumlthat

- Vilka aumlmnen upplever de tillfraringgade ledarskribenterna som triggande foumlr naumlthat

- Hur skiljer sig ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aringt beroende paring koumln och etnisk bakgrund

- Vilka konsekvenser och foumlljder ser ledarskribenterna av naumlthatet

Resultaten visar att ledarskribenternas upplevelser av naumlthat aumlr vaumlldigt individuella men att det

finns tydliga strukturer foumlr vem som drabbas av vad Personer med annan etnisk bakgrund aumln svensk

drabbas av det rasistiska naumlthatet och kvinnor av objektifiering och sexism Att vara kvinna med

utlaumlndskt utseende eller namn innebaumlr att du faringr motta oumlverproportionelig maumlngd naumlthat som baringde aumlr

sexistisk och rasistisk Yngre skribenter utsaumltts foumlr foumlrloumljligande och foumlrminskande kommentarer

Manliga skribenter aumlr inte paring naringgot saumltt foumlrskonade fraringn naumlthat men anser att deras kvinnliga

kollegor har det vaumlrre aumln dem sjaumllva Vilket aumlmne ledarskribenten skriver om har stor inverkan paring

reaktionerna som kommer Invandring feminism tiggareromer och saumlkerhetspolitik aumlr exempel paring

aumlmnen som triggar igaringng naumlthat

Ledarskribenterna ser olika paring konsekvenserna av naumlthat beroende paring hur haringrt drabbade de

aumlr personligen De som aumlr haringrt drabbade faringr genomlida konsekvenser i privatlivet och yrkeslivet

Det kan vara tappad lust till att diskutera politik behov av hemlig adress och telefonnummer raumldsla

foumlr att befinna sig i folksamlingar vid offentliga sammanhang oro oumlver att ta sig hem ensam sent

om kvaumlllarna begraumlnsningar i att inte kunna dela med sig av sitt privatliv i sociala medier och till

och med sjaumllvcensur De som daumlremot inte anser sig vara saumlrskilt drabbade diskuterar stoumlrre

samhaumlllskonsekvenser till foumlljd av naumlthat Det handlar om en oro infoumlr att den haringrda tonen paring naumltet

ska bli norm att yngre nya generationer ledarskribenter och journalister inte ska orka fortsaumltta att

undermedveten sjaumllvcensur ska bli vanligare paring redaktionerna och daring i foumlrlaumlngningen hota

journalistikens demokratiserande roll Diskussioner kring filterbubblor falska nyheter och laringg

uppklarandestatistik vid anmaumllda hot foumlrekom bland flera av informanterna samt en stark vilja att

33

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 34: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

vaumlrna yttrandefriheten samtidigt som foumlrtal olaga hot och ofredanden inte faringr accepteras utan straff

Allt detta kan ses som negativa konsekvenser av oumlkad deltagarkultur paring naumltet Nu kan likasinnade

med laumltthet gruppera sig och tillsammans foumlra mer eller mindre organiserade kampanjer mot

oliktaumlnkande samt sprida falska rdquosanningarrdquo i olika kanaler En loumlsning paring problemet kanske kan

vara att de digitala verktyg som haringller paring att utvecklas foumlr journalister foumlr att underlaumltta filtrering av

falsk information i sociala medier och som beskrivs i artikeln rdquoIdentifying and Verifying News

through Social Mediardquo (Schifferes mfl 2014406-416) aumlven kan anvaumlndas av privatpersoner

Fraringgan aumlr dock om dessa skulle anvaumlndas av naumlthatarna som tenderar att ha uppfattningen att de

etablerade medierna moumlrkar sanningen foumlr dem

Studiens resultat aumlr aktuella i dagens medielandskap daumlr aringsikter faringtt en stoumlrre tyngd aumln

tidigare i foumlrharingllande till fakta och traditionell journalistik och i en tid daring aringsiktstexter delas mycket

paring naumltet Det aumlr viktigt att veta vad som styr opinionsbildningen Om det aumlr saring att hatiska

kommentarer och hot paringverkar vad som skrivs och om vissa aringsikter tystas som en konsekvens av

naumlthat kan det saumlgas vara allvarligt foumlr demokratin Ryssarnas hackerattacker anses ha haft inverkan

paring valet i USA (Gerdfeldter SVT Nyheter 2017) Paring samma saumltt kan sjaumllvcensur som beror paring hat

och hot mot opinionsbildare ha inverkan paring hur maumlnniskor uppfattar samhaumlllet och tar staumlllning i val

och daumlrmed i foumlrlaumlngningen vara ett hot mot demokratin

61 Foumlrslag paring fortsatt forskning Det finns maringnga intressanta saumltt att studera naumlthat paring Foumlrslag paring fortsatt forskning kan bland

annat vara att studera hur det organiserade naumlthatet ser ut hur grupperingar paring naumltet hjaumllps aringt att

naumlthata utvalda maringltavlor Detta skulle kunna goumlras genom en observationsstudie daumlr forskaren

infiltrerar naringgon gruppering En annan ingaringng kan vara att foumlrsoumlka faring kontakt med naringgon av de

personer som befinner sig paring insidan och sedan intervjua hen och genom snoumlbollsmetod komma i

kontakt med flera Ett annat foumlrslag aumlr att utfoumlra en enkaumltstudie daumlr samtliga ledarskribenter i

Sverige ombeds delta foumlr att se hur stor andel som upplever att de aumlr drabbade av naumlthat samt hur

stor andel som anser att naumlthatet paringverkar dem i uppdraget som opinionsbildare

34

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 35: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Kaumlllfoumlrteckning Ahmed Sara 2004 The Cultural Politics of Emotion Routledge

Bergstroumlm Goumlran amp Boreacuteus Kristina (red) 2012 Textens mening och makt Metodbok i

samhaumlllsvetenskaplig text- och diskursanalys Tredje upplagan Studentlitteratur AB Lund

Bryman Alan 2008 Samhaumlllsvetenskapliga metoder Andra upplagan Liber AB Malmouml

Brottsfoumlrebyggande raringdet 2015 Rapport 20156 Polisanmaumllda hot och kraumlnkningar mot

enskilda personer via internet httpswwwbrasedownload185e2a4a6b14ab166759985c

14226125915462015_6_PolisanmC3A4lda+hot+och+krC3A4nkningar+mot+enskilda

+personer+via+internetpdf Haumlmtad 2016-12-07

Carlsson Eric amp Nilsson Bo 2015 Technologies of participation Community news and social

media in Northern Sweden Journalism - Theory Practice amp Criticism 2016 Vol 17(8) 1113ndash1128

httpjousagepubcomproxyubumusecontent1781113fullpdf+html Haumlmtad 2016-11-28

Connell RW 1995 Masculitinies Univeristy of California Press Berkeley and Los Angeles

California

Connolly Kate Chrisafis Angelique McPherson Poppy Kirchgaessner Stephanie Haas

Benjamin Phillips Dominic Hunt Elle Safi Michael 2016 Fake news an insidious trend

thats fast becoming a global problem The Guardian 2 december httpswwwtheguardiancom

media2016dec02fake-news-facebook-us-election-around-the-world Haumlmtad 2017-01-03

Dyer Richard 1997 White Routledge London amp New York

Fagerlund Jerrstedt Karin 2015 Inrikes Stor oumlkning av falsk information paring naumltet SVT

Nyheter 15 december httpwwwsvtsenyheterinrikesfalsk-information-sprids-pa-natet Haumlmtad

2016-12-05

35

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 36: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Fagerstroumlm Linda amp Nilson Maria 2008 Genus medier och masskultur Foumlrsta upplagan

Gleerups utbildning AB Malmouml

Forsberg Anette 2015 Sorgens avtryck Erfarenheter av medverkan som soumlrjande i journalistik

om brott och olyckor Diss Stockholms universitet httpwwwdiva-portalorgsmashget

diva2843497FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-07

Gerdfeldter Mathias 2017 USA Rysslands president Putin beordrade paringverkan paring

presidentvalet SVT NyheterTT 6 januari httpwwwsvtsenyheterutrikesusa-rysslands-

president-putin-beordrade-paverkan-pa-presidentvalet Haumlmtad 2017-01-06

Hartman Jan 2004 Vetenskapligt taumlnkande Fraringn kunskapsteori till metodteori Studentlitteratur

AB Lund

Hearn Jeff Nordberg Marie Andersson Kjerstin Balkmar Dag Gottzen Lucas

Klinth Roger Pringle Keith Sandberg Linn Gottzeacuten Lucas 2012 Hegemonic masculinity

and beyond 40 years of research in Sweden Men and Masculinities 2012 Vol15(1) pp31-55

httpjournalssagepubcomproxyubumusedoipdf1011771097184X11432113 Haumlmtad

2017-01-02

Horvatovic Iva 2016 Kultur rdquoSaring ska Facebook stoppa falska nyheterrdquo SVT Nyheter 19

november httpwwwsvtsekultursa-ska-facebook-stoppa-falska-nyheter Haumlmtad 2017-01-02

Haumlgerstroumlm Jeanette 2003 Utmaningar i feministisk teori Mulinari Diana Sandell Kerstin

amp Schoumlmer Eva (Red) Mer aumln bara kvinnor och maumln feministiska perspektiv paring genus

Studentlitteratur AB Lund Sid 275-291

Jarlbro Gunilla 2006 Medier genus och makt Studentlitteratur AB Lund

Jenkins Henry 2012 Konvergenskulturen daumlr gamla och nya medier kolliderar Andra

upplagan Bokfoumlrlaget Daidalos AB Goumlteborg

36

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 37: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Jenkins Henry 2012 Quentin Tarantinorsquos Star Wars Digital Cinema Media convergence and

Participatory Culture Durham Meenakshi Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and

Cultural Studies keyworks Second Edition Wiley-Blackwell Sid 452-471

Juridikinstitutet 2016 Vad aumlr naumlthat httpwwwjuridikinstitutetsenathat Haumlmtad 2016-12-12

Levmore Saul amp Nussbaum Martha C (red) 2010 The offensive internet Speech privacy and

reputation Harvard University Press Cambridge Massachusetts London England

McRobbie Angela 2012 Feminism Postmodernism and the rdquoReal merdquo Durham Meenakshi

Gigi amp Kellner Douglas M (red) Media and Cultural Studies keyworks Second Edition

Wiley-Blackwell Sid 433-441

Mulinari Diana Sandell Kerstin amp Schoumlmer Eva (Red) 2003 Mer aumln bara kvinnor och

maumln feministiska perspektiv paring genus Studentlitteratur AB Lund

Nyberg Annakarin amp Wiberg Mikael 2015 Sociala medier - ett naumlt av haumlrskartekniker

Human IT 131(2015) 1ndash34 httpwwwdiva-portalorgsmashgetdiva2807676

FULLTEXT01pdf Haumlmtad 2016-11-28

Pettersson Karin 2013 Ledare Ett hot mot demokratin Aftonbladet 10 april http

wwwaftonbladetseledareledarkronikakarinpetterssonarticle16577060ab Haumlmtad 2016-12-05

Riksdagen 2016 Yttrandefrihetsgrundlag (19911469) httpswwwriksdagensesvdokument-

lagardokumentsvensk-forfattningssamlingyttrandefrihetsgrundlag-19911469_sfs-1991-1469

Haumlmtad 2016-12-12

Pariser Eli 2011 The Filter Bubble What The Internet Is Hiding From You Penguin Books Ltd

London England

Schifferes Steve Newman Nic Thurman Neil Corney David Goumlker Ayse Martin

Carlos (2014) Identifying and verifying news through social media Digital Journalism (Special

Issue Future of Journalism In an age of digital media and economic uncertainty) 2(3) 406ndash418 37

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 38: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

httpwww-tandfonline-comproxyubumusedoiabs101080216708112014892747 Haumlmtad

2016-11-21

Trost Jan 2012 Enkaumltboken Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Trost Jan 2014 Kvalitativa intervjuer Fjaumlrde upplagan Studentlitteratur AB Lund

Uppdrag granskning Februari 2013 Saring har naumlthatet paringverkat oss SVT httpwwwsvtseug

sahar-nathatet-paverkat-oss Haumlmtad 2016-11-02

Vetenskapsraringdet 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhaumlllsvetenskaplig

forskning httpwwwgusedigitalAssets12681268494_forskningsetiska_principer_2002pdf

Haumlmtad 2016-11-07

Widerberg Karin 2002 Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur AB Lund

 

Muntliga kaumlllor

Intervjuperson 1 rdquoJohanrdquo Intervjuades 2016-11-11

Intervjuperson 2 rdquoIngridrdquo Intervjuades 2016-11-14

Intervjuperson 3 rdquoChristinardquo Intervjuades 2016-11-15

Intervjuperson 4 rdquoGunnarrdquo Intervjuades 2016-11-18

Intervjuperson 5 rdquoOlofrdquo Intervjuades 2016-11-23

Intervjuperson 6 rdquoSarahrdquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 7 rdquoAnnardquo Intervjuades 2016-11-24

Intervjuperson 8 rdquoGoumlranrdquo Intervjuades 2016-11-25

38

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 39: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Bilaga 1 Intervjuguide

Allmaumlnt om yrket bra foumlr att starta upp ett samtal

Hur laumlnge har du jobbat som ledarskribent Kan du beraumltta lite om din bakgrund och hur det kommer sig att du har valt att arbeta med politisk journalistik

Om naumlthat i yrket (och privat)

Kan du beraumltta om hur naumlthat paringverkar dig i ditt yrkesliv och i din arbetssituation Kan du ge ett konkret exempel paring naumlthat du har mottagit

Har du naringgon garingng funderat paring att sluta som ledarskribent paring grund av naumlthat

- Har du naringgon garingng tvekat att skriva om naringgot paring grund av risken foumlr att faring motta hot och hat Vilka aumlmnen faringr dig att taumlnka tvaring garingnger Kan du beraumltta om hur saringnt haumlr paringverkar dig i ditt privatliv Har du upplevt hat och hot i ditt privatliv Hur saringg det ut

Hur ofta kollar du sociala medier och jobbmailen paring fritiden

Varfoumlr tror du att du faringr utstaring naumlthat (eller Varfoumlr tror du att du aumlr foumlrskonad) Vart soumlker du stoumld naumlr du blir utsatt foumlr naumlthat Har du naringgon gjort en polisanmaumllan foumlr hot du har blivit utsatt foumlr Vad ledde det till Om journalistikens och opinionsbildningens betydelse

Vilken roll anser du att ledarsidor har i att saumltta tonen foumlr det offentliga samtalet

Vilka aumlmnen upplever du som extra rdquotrigganderdquo naumlr det kommer till naumlthat Varfoumlr just dessa Hur kan reaktionerna se ut naumlr du skrivit om naringgot av de aumlmnena

Naumlthat genus och etnicitet

Upplever du att dina kvinnligamanliga kollegor faringr motta en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt

39

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40

Page 40: ”När näthatet blir ett hot mot demokratin”1067750/FULLTEXT01.pdf · 2.1 Härskartekniker i sociala medier I min uppsats vill jag ur ett intersektionellt genusperspektiv synliggöra

Upplever du att kollegor med invandrarbakgrund faringr utstaring en annan typ av naumlthat aumln du Vad skiljer er aringt Hur tror du att naumlthatet ser annorlunda ut foumlr en lokaltidningsskribent jaumlmfoumlrt med en rikstidningsskribent

Hur det sett ut oumlver tid och hur det kan bli i framtiden Moumljligheter och risker Hur upplever du att naumlthatet har foumlraumlndrats oumlver tid Paring vilket saumltt ser det annorlunda ut om du jaumlmfoumlr med naumlr du boumlrjade som ledarskribent Varfoumlr

Vad anser du generellt om naumltets betydelse foumlr det offentliga samtalet och moumljligheten att kunna sprida sina aringsikter fritt

Hur ser du paring konflikten mellan aring ena sidan raumltten att uttrycka sin aringsikt och risken foumlr naumlthat Har du naringgra foumlrslag paring hur problemen med naumlthat ska kunna tacklas

Aumlr det naringgot du tycker att jag har missat naringgot du skulle vilja tillaumlgga

Tack saring mycket foumlr din medverkan

40