Angeläget¤nge Energi... · 2017. 6. 7. · När jag frågar barn i min närhet vad de vill fylla...

VI GÖR NYTTA I DIN VÄRLD OCH DIN VARDAG | SID 1

Angeläget BORLÄNGE ENERGI

TILL DIG SOM BOR I BORLÄNGE

DELAS UT SOM BILAGA TILL ANNONSBLADET

NR 2 2017

Friskt vatten – en självklarhet?

sid 14-17

BORLÄNGES SCOUTER BLIR REDO FÖR LIVET

HUR SÄTTER MAN PRIS PÅ FJÄRRVÄRME?

sid 18

sid 22

-– låt ditt trasiga porslin pryda betongen

sid 23

Nu finns vi i din mobil – ladda ner vår nya app sid 6-8

SID 2 | VI GÖR NYTTA I DIN VÄRLD OCH DIN VARDAG VI GÖR NYTTA I DIN VÄRLD OCH DIN VARDAG | SID 3

TIDNINGEN GES UT AV BORLÄNGE ENERGI TILL ALLA HUSHÅLL I BORLÄNGE.

Adress Angeläget från Borlänge Energi, Box 834, 781 28 BorlängeAnsvarig utgivare Lars Larsson, 0243-730 00Redaktion Maria Dalmans-Norgren, Ewa-Lill Pettersson, Lisa Staffas, Maria Hansson och Hällpetters Maria BergströmFotografer Maria Hansson, Lasse Fredriksson

Under de här försommarveckorna ser medarbetarna på Borlänge Energi världen i fyra färger – gult, rött, orange och vitt. Att deras färgseende skiftar i den här skalan beror på färgtemat som är valt för årets sommarplanteringar. Innan midsommar har cirka 120 olika sorters blommor planteras ut runt om i kommunen. Njut av fägringen och gör gärna ett besök i Tematrädgården vid Liljekvistska parken. Där visas ett urval av de arter och sorter som valts. Många åker extra till vår stad för de fina planteringarnas skull – en slags turistnäring till rabatterna.

När jag frågar barn i min närhet vad de vill fylla sitt sommarlov med är svaret givet – ”Äta glass och bada”. Glass är lätt att fixa. Vatten att bada i är heller ingen match, inte heller rent vatten i kranen att svalka sig med. Vi har för-månen att än så länge ha en god vattentillgång i vår del av landet, men här finns grund till eftertanke då vi ser fler och fler exempel på det motsatta i andra kommuner. Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och därför är säkringen av vatten- tillgången en av våra största utmaningar. Vi har precis påbörjat projekteringen av ett stort och flerårigt arbete med att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till ett område med utgångspunkt i Lennheden. Utbyggnaden är nödvändig för att skydda den viktiga vattentäkten som finns där mot

föroreningar. I det här numret av tidningen vill vi berätta mer om det arbetet och lyfta den aktuella vattenfrågan.

Mina semesterveckor kommer att spenderas på en rad olika platser. Något som alltid kommer att vara med mig är min mobil. Precis som de flesta andra lever jag med en fot i den digitala världen och använder appar för både nytta och nöje. Ett av tillskotten som får räknas till den nyttiga delen är Borlänge Energis nya app. I den kan jag bland annat se att pelletsbrännaren i mitt hus i Dala-Järna fungerar. Nu hoppas vi på en varm sommar där pannan inte jobbar för högtryck, men man vet aldrig – och då har jag koll!

Från digitalt till pappersformat. Det är ett angeläget sommarnummer du precis har öppnat och jag önskar dig god läsning.

Lars LarssonVD Borlänge Energi

Du som bor i Borlänge kommun får tidningen direkt i din brevlåda, även om du har ”reklam, nej tack” uppsatt. Den distribueras tillsammans med Annonsbladet. Har tidningen uteblivit kontakta kundservice på Borlänge Energi.

LYSSNA PÅ NATUREN MITT I BORLÄNGE

Skolavslutningstider är blomstertider

Det är svårt att tänka sig att Borlänge en gång var en del av Östersjön. När istiden var över var området vatten-fyllt och än idag ser vi spår av det. Tunaslättens karakteristiska jordart, silt, är ett arv. En jord som efter landhöjningen var formbar och stora vattenflöden bildade under lång tid raviner. Nygårdsravinen är ett indi-rekt avtryck från istiden, ett ovärder-ligt sådant.

Nygårdsravinen är nästan helt löv-beklädd från topp till tå. Gråal, asp

och andra lövträd bildar en skog som idag är ovanlig. På våren fylls marken av tusentals vitsippor och un-der sommarmånaderna kan ravinen inte liknas vid annat än en djungel, en djungel på svenska. Strutbräken slåss med hägg och ängsfräken om de dyrbara solstrålarna som tar sig under trädkronorna. Och under träden har nakna rötter letat sig upp ur marken och ligger som knotiga fingrar över gångstigen.

Här är det döda lika vackert som det

levande och inte minst är det lika be-tydelsefullt. Naturen måste sköta sig självt och det är viktigt för den bio-logiska mångfalden. Träden får växa upp i sin takt, leva länge och väl för att sedan sakta vika sig mot marken igen och ge plats åt nytt liv. Den döda växtligheten är grunden för hela eko-systemet och i torra stammar frodas det liv vi inte ser om vi inte står riktigt riktigt nära.

Spångar och broar leder längs gång- stigen och över bäcken som rinner

SOM EN DJUNGEL MITT I VÅR STAD LIGGER NYGÅRDSRAVINENS LUMMIGA SÄNKA. GÅNGSTIG OCH SPÅNGAR LEDER EN KILOMETER GENOM GRÖNSKA OCH TYSTNAD. HÄR FINNS EN LÄTTILLGÄNGLIG PLATS FÖR AVKOPPLING, EGENTID OCH FANTASI, I EN ORÖRD NATUR.

från Tjärnaberget. På sina ställen hörs vattnet porla och stubbar täckta av mossa kikar fram likt ödlor över vattnet. Träden speglas och nerfallna löv flyter sakta för att tillslut förgås och ge näring till vattenvarelserna.

Det är det här som kallas tystnad, när man på riktigt kan höra naturen. Fåglarna som pratar med varandra, vattnets rörelse och lövträdens kronor som rör vid varandra i vinden. Världen ovanför får vänta.

TEXT: Maria Hansson FOTO: Lasse Fredriksson


TEXT & FOTO: Maria Hansson

TUSENTALS BARN HAR GENOM ÅREN FÅTT LÄRA SIG OM MILJÖ, SKRÄP, VATTEN OCH ENERGI GENOM LEK OCH OLIKA AKTIVITETER. I ÅR FIRAR SAKLETARNA 20 ÅR OCH SOM VANLIGT FYLLDES GAMMELGÅRDEN MED NYFIKNA BARN.

FYRA AV FEM MED SMART MOBIL ANVÄNDER MOBILT BANK-ID OCH TVÅ TREDJEDELAR SWISHAR

3:eåret i rad har Borlänge Energi lägst elnätspris i landet enligt

Nils Holgerssonrapporten.

FÖR

Det gråmulna vädret hindrade inte barnen som besökte Sakletarna att glatt och utforskande prova på de olika aktiviteterna som under två timmar fanns på Gammelgården. Tipspromenad, såpbubblor och pop-corn var några av stationerna och bland de omkring 500 besökarna fanns ett gäng från förskolan Filuren.

– Vi har varit här nästan alla år och det är jättebra att få komma på Sak-letardagen, säger pedagogen Britt- Marie Estéen.

Åtta av Filurerna började med att gå tipspromenaden och barnen var snabba på att lösa gåtorna. Bakom fråga åtta gömmer sig en räv och pedagogen Annika Gärdeman undrar vilken bokstav djuret börjar på, till-slut ska alla bokstäver bilda ett ord.

Efter tipspromenaden är barnen ivriga att fortsätta och efter ett stopp framför scenen med dans och sång

och kramar med Skrutt och Wattis bär det av till aktiviteterna längre ner på gräsmattan.

– Sakletardagen är mer än bara upp-lysning om skräp och miljö. Allt ingår här. Barnen får röra på sig, de får visa hänsyn till varandra och lära sig att vänta på sin tur. Barnen tycker att det är roligt och vill inte åka härifrån. Dagen är också väldigt uppskattad av oss pedagoger, säger Britt-Marie Estéen.

Dagens höjdpunkt verkar vara hin-derbanan, det är både Liv Eriksson och Selma Löppönen överens om. Efter en kullerbytta ska barnen gå balansgång på ett rep för att sedan ta sig över en tippbräda och tillslut krypa igenom tre soptunnor.

– Att gå på tippbrädan har varit roligast, konstaterar Selma. Och att äta popcorn.

Vi ställer lite frågor kring arrange- manget till Ewa Carlson, på Borlänge Energi som varit med under nästan alla år.

Sakletarna började 1997 på initiativ från Pelle Helje och har 20-års jubi-lieum i år.

VARFÖR BÖRJADE NI MED SAKLETARNA?– Det var runt samma tid som Borlänge kommun ställde om till källsortering. Borlänge Energi tyckte att det var viktigt att även få med barnen på tåget och Sakletarna blev ett sätt för dem att lära sig att sortera sopor. Barnen är de bästa att lära och de berättar för sina föräldrar om de sorterar fel.

HUR HAR SAKLETARNA UTVECKLATS GENOM ÅREN?– Från början handlade det mest om just sopor och hur man ska käll- sortera. Under åren har vi även knutit an till våra övriga verksam-heter med vatten och energi. Vi har också utvecklat ett bra samarbete med Framtidsmuseet, Musikskolan och Kulturcentrum Asken.

NI HAR ALLTID HÅLLIT TILL PÅ GAMMELGÅRDEN, VEM FÅR KOMMA HIT?– Alla förskolebarn mellan 1 och 5 år är välkomna. Det går även bra att

komma hit med sina föräldrar eller annan anhörig. Det kommer runt 500 barn varje år från de kommunala förskolorna, fristående förskolorna och den fristående pedagogiska om-sorgen.

VAD ÄR BÄST MED DAGEN?– Det är så roligt att så många vill komma och jag tror att alla uppskat-tar dagen. Jag beundrar verkligen personalen som tar sig hit med alla barnen.

NU ÄR DET HÄR ÄR DITT SISTA ÅR, KOMMER DU TILLBAKA SOM BESÖKARE?– Ja, nästa år får jag komma hit som pensionär med mitt barnbarn.

Hinderbanan var bland det roligaste tyckte Selma Löppönen från förskolan Filuren. Där hade hon inga problem att krypa igenom soptunnorna.

Maria Johansson från Framtidsmuseet höll till vid den populära popcorn- stationen.

Skrutt och Wattis är populära och får många kramar. Liv Eriksson, Zehra Al Hesnawi, Emil Zetterberg, Elias Krantz, Antony Edvardsson, Emma Fallin, Kendra Nord och Selma Löppönen.

”Tippen är toppen” sjunger musik- anter från Musikskolan och barnen sjunger med.

Kendra Nord blåste stora såpbubblor. På tipspromenaden fann Antony Edvardsson en elvisp och han visste vilken bokstav ordet började med.

Zehra Al Hesnawi, Britt- Marie Estéen, Liv Eriksson, Antony Edvardsson, Elias Krantz och Emil Zetterberg hoppade glatt till musiken.

20-ÅRS JUBILEUM

EN DAG MED LEK OCH KUNSKAP

För den förskola som är intresserad av att lära barnen mer om natur och miljö finns en dockteater med Skrutt & Wattis fram-tagen av Borlänge Energi tillsammans med Framtidsmuseet. Dockteatern kan hyras och en bokningsförfråga skickas in via hemsidan. Teatern körs ut tillsammans med en låda rekvisita. Personalen på förskolan får själva spela upp teatern och till hjälp finns ett manus och ett filmklipp på hur det är tänkt att pjäsen ska framföras.

Till hösten kommer den nya uppsättningen Skippa skräpet.

Se mer information om dockteatern på www.borlange-energi.se/barn

GÖR EN TIDSRESA PÅ SEMESTERNTa en tur i den fina miljön kring Tjärnasjön och följ de nya informa-tionstavlorna som satts upp under våren. Under promenaden får du vara med om en resa 10 000 år till-baka i tiden, från istiden via nutid och ända in i framtiden. Läs historien om det rika växt- och djurlivet, följ med på modevisning och gå på husesyn – allt med tavlornas hjälp. Passar både vuxna och barn. Tjärnasjön ligger vid sportfältet ut mot riksväg 70 i höjd med Tjärnaängsskolan.

MINSKNING AV PLAST I VÄRLDENVi bär idag hem 80 st plastpåsar om året per person. Det här ska ha halv-erats år 2025 säger ett EU-direktiv. Kreativa lösningar med pantsystem, lånepåsar och påsar av återvunnet material syns nu i butikerna.

POOLVÄRME

FÖRLÄNG BADSÄSONGEN MED FJÄRRVÄRMENu kan du värma utomhuspoolen med fjärrvärme. Enkelt, prisvärt och ett miljöklokt val. Du ställer in önskad badtemperatur och fjärr-

värmen ger dig en jämn och behaglig badtemperatur så länge du önskar.Det här är ett bra val för dig som är fjärrvärmekund (gäller dock ej när-

värmekunder i Torsång och Ornäs). Du får ett lägre pris under sommaren och resten av året gäller normalpris.En årlig kostnad på 1 400 kr till-

kommer utöver din ordinarie års-kostnad för fjärrvärme som fördelas per månad under de fem månaderna maj-september (280 kr/mån).

Gå gärna in på vår hemsida för att se priser och mer information om hur det fungerar och hur du beställer.


Rimsky Barlari, strateg för digitala medier på Borlänge Energi, ser många fördelar med den nya digitala plattformen. Samma system har använts av bland andra Gävle Energi sedan 2015 med goda resultat.

− Kommunikationen med Borlänge-borna är mycket viktig för oss och det gäller åt båda hållen. Sedan i mars har vi en egen sida på Facebook och nu tar vi steget vidare. Vi vill snabbt kunna nå ut till våra kunder om det exempelvis är driftsstörningar i något område och vi vill också snabbt få in en felanmälan om något krånglar och behöver åtgärdas. På så sätt kan vi förbättra vår service.

FELANMÄL I MOBILENOm någon till exempel ser att en gatlykta inte fungerar, att en snö-vall ska bort eller att det kanske är

Nyttan med vår nya app!

”potthål” i vägen kan man nu gå in i appen och felanmäla det på en gång. Appen har stöd för att använda mobiltelefonens kamera- och kart-funktion varför man enkelt kan ange position eller skicka en bild på skadan.− Mobilen har man alltid med sig. Det blir enklare än att ringa växeln och kanske det är helg och man mås-te vänta tills måndag och då kan det ha glömts bort. Eller så ska man gå hem och anmäla via hemsidan eller maila men det blir totalt sett fler moment. Nu kan det bli gjort på en gång. Via appen har vi också möjlig-het att skicka så kallade pushmedde-landen om något är på gång i ett om-råde, att stadsnätet ska byggas ut eller att ”Fågelmyra On Tour” kommer till en viss stadsdel. Vi har också möjlig-het att skicka information via sms.

TEXT: Hällpetters Maria Bergström FOTO: Lasse Fredriksson

NU ÄR DET MYCKET SOM BLIR ENKLARE. MED VÅR NYA APP KAN DU CHATTA MED KUNDSERVICE, SKICKA FELMEDDELANDEN, FÅ INFORMATION OM KAMPANJER OCH MYCKET ANNAT. ALL INFORMATION RÄTT NER I FICKAN TILL DIN TELEFON.

LARS LARSSON, VD BORLÄNGE ENERGI

− Jag har testat appen sedan i mars och ser att det är lätt att få koll på sin ekonomi när det gäller el. Det är ett bra verktyg för att se energimönster som man sedan kan följa upp. Ett konkret exempel är att jag kan se att pelletsbrännaren i mitt hus i Dala-Järna fungerar. Skulle den lägga av går elpatronen igång vilket märks direkt i förbrukningen, och det kan jag av-läsa i appen. Men framförallt är jag glad att vi på Borlänge Energi nu kan ha en helt annan relation till våra kunder och jag tror att vi tillsammans med dem kommer att utveckla appen vidare. Vi är ett modernt företag och hänger med i utvecklingen.

KERSTIN RAHM, STYRELSEORDFÖRANDE BORLÄNGE ENERGI

− Som kund använder jag alla bitarna i den nya appen och tycker att den är väldigt bra. Jag kan läsa om vad som är på gång, var det ska grävas, när sop-bilen kommer och var Fågelmyra On Tour kom-mer att vara. All information finns lättillgängligt i appen. Som ordförande i Borlänge Energi är jag nöjd med att vi nu utvecklar vår service till Borlängeborna och förstärker vårt kundfokus. Kun-dens upplevelse av Borlänge Energi är viktig. Det ska vara lätt att komma i kontakt med oss, vi finns till för Borlängeborna.

JAN BOHMAN,BORLÄNGE KOMMUNKOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

− Det är suveränt om man hittar potthål eller går och retar upp sig på en trasig lampa att man då snabbt kan få fram sina synpunkter och få svar på frågor. Jag har fantiserat länge om en sådan här potthålsapp och nu har vi den. Ett jättebra obyråkratiskt verktyg. Vid ett studiebesök i Skellefteå blev jag väldigt imponerad av att man gjort det så lätt för med- borgarna att höra av sig. Nu har vi gjort samma sak, vi utvecklar kommunen och använder den nya tekni-ken till fördel för Borlängeborna.

HUR ANVÄNDER DU DEN NYA APPEN?

Borlänge Energi står för en stor del av infrastrukturen i kommunen och appen kan göra alla mer delaktiga i att allt skall fungera så bra som möj-ligt. Borlängeborna behövs, menar Rimsky, tillsammans gör vi ett bättre jobb!

ETT KOMPLEMENTÄven om 77 procent av Sveriges be-folkning använder smartphones och hela 76 procent använder internet i sin mobil är det fortfarande många som föredrar andra sätt att kommu-nicera. Att prata med en människa öga mot öga, ringa eller skriva brev menar Rimsky.− Appen är att se som ytterligare ett komplement, den ersätter inte de andra kommunikationsvägarna. Man kan naturligtvis fortsätta att höra av sig via telefonen eller besöka oss på plats.

GÄVLE ENERGI HAR SEDAN NÅGRA ÅR ANVÄNT SAMMA APP SOM VI NU FÅR I BORLÄNGE. VI RINGER UPP KIM WAHLMAN, WEBBANSVARIG OCH WEBBKOMMUNIKATÖR PÅ GÄVLE ENERGI FÖR ATT HÖRA OM DERAS ERFARENHETER.

HUR TYCKER DU ATT DET HAR FUNGERAT?− Vi är jättenöjda. Det fungerar mycket bra, men det finns naturligtvis potential att utveckla appen ännu mer. Från vår sida ser vi att det är en bra kanal att nå ut till våra kunder.

OCH UR ETT KUNDPER-SPEKTIV, VAD ANVÄNDER MAN APPEN TILL?− Många tittar på sin elförbrukning och sina fakturor. När det gäller för-brukningen så gillar folk att de kan se en omedelbar effekt av energi- besparande åtgärder som de gjort, kanske bytt till ett nytt kylskåp. Man hör också av sig till oss via appen.

FÅR NI NÅGRA REAKTIO-NER PÅ VAD MAN TYCKER OM DEN?− Absolut. Vi får många positiva kommentarer men också konstruk-

Hallå Kim Wahlman…

tiva förslag på förbättringar som vi tar till oss. ”Varför har ni inte byggt in den här funktionen…?” var det någon som skrev och förklarade hur hen tänkte. Det gjorde till exempel att vi förbättrade menystrukturen på startskärmen.

VET NI HUR MÅNGA SOM LADDAT NER APPEN?− I dagsläget har 7 800 personer lad-dat ner den. Däremot har vi ingen siffra på hur många som sedan använder den aktivt. Men om vi stänger ner appen för uppdatering så hör folk av sig till kundservice och vill tala om för oss att den inte fungerar. Så det är en indikation på att den används flitigt och att man därför märker om den ligger nere.

MEN, ÄR INTE DET HÄR BARA FÖR YNGRE?Sverige sticker verkligen ut när det gäller digital användning, inte minst när det gäller äldre.

Hela 88 procent i åldersgruppen 66–75 år använder internet, i gruppen 76 och äldre minskar siffran till hälften. Ungefär hälften av åldersgruppen 66–75 år använder också internet i mobilen, för gruppen 76 och äldre minskar siffran till 16 procent.

Källor: Internetstiftelsen samt SCB 2016

Rimsky Barlari


FIMPA HÄR! I LOCKEN PÅ MÅNGA AV VÅRA PAPPERSKORGAR SITTER DET FIMPHOLKAR.

INFORMATION OM DRICKSVATTNET I BORLÄNGEAnalysresultat vecka 3/2017 - vecka 18/2017

Alla analyser enligt kontrollpro-grammet har tagits. Av dessa rappor-terades 3 st som ”Tjänlig med an-märkning” varav 3 st pga en förhöjd halt av aktinomyceter. Anmärkning pga aktinomyceter är ur hälsosyn-punkt helt ofarlig (aktinomyceter fö-rekommer i allt grundvatten och kan i stora koncentrationer medföra lukt på vattnet). Orsaken till att den då och då ger upphov till anmärkningar är oftast dålig omsättning.

Definition”Tjänligt med anmärkning” innebär att vattnet har en mindre tillfreds-ställande sammansättning ur hälso- mässig, estetisk eller teknisk synvinkel, men det går fortfarande att användas till mat och dryck. Det kan handla om för höga halter av mikroorganismer (hälsomässig grund), oacceptabel lukt, smak samt färg och grumlighet (estetisk grund) eller att vattnets sammansättning kan ge tekniska problem i samband med distribution (teknisk grund).Källa: Livsmedelsverket

Så här enkelt kommer du igångSUPPORTOm du tycker det är svårt eller att något krånglar så hjälper vi dig gärna. Kontakta kundservice på telefon 0243-730 00 eller gör ett besök så visar vi dig.

Tänk dig att du promenerar längs en trottoar som är två meter bred och 100 meter lång. Då skulle du stöta på sammanlagt 179 skräp, eller 77 fimpar, 60 tuggummin, 16 snus, 10 pappersskräp och 7 plastskräp och lite annat skräp.

Hinderbana av skräp

VÄG 70 UPPDATERASTrafikverket bygger om väg 70 från trafikplats Romme till cirku-lationsplatsen vid Gyllehemsvägen i Borlänge. Syftet är att förbättra framkomligheten och trafiksäker- heten. Projektet omfattar bland annat nya trafikplatser vid Smedjebacks- vägen och Korsgårdsägen, ny väg mot Torsång och en ny bro vid Tunaån.

Arbetet kommer att utföras på ett sådant sätt att framkomligheten på-verkas så lite som möjligt. Genom att bygga nya på- och avfarter först kan man leda om trafiken via dessa istället för att hänvisa till de kommu-nala vägarna i så stor utsträckning. Att de mindre vägarna kommer att påverkas är något man ändå får räkna med.

För att hålla koll på om och hur förändringen sker utförs trafik- mätningar där man får fram hur många fordon som passerar och vil-ken hastighet de håller. Om trycket blir högt finns möjlighet att sätta in hastighetsreducerande åtgärder. Själv-klart uppmanas de trafikanter som väljer de mindre vägarna att tänka på den omkringliggande miljön.

Borlänge Energi finns också med i arbetet genom att vatten och av-loppsledningar samt ledningar för stadsnät, elnät och fjärrvärme berörs.

Källa: Skräprapporten, som tas fram av Håll Sverige Rent.

59 Mbit/sVAR DEN GENOMSNITTLIGA HASTIGHETEN FÖR ATT TA

EMOT DATA 2016. EN FÖRDUBBLING PÅ TRE ÅR.

1LADDA NER APPEN

Appen som är helt gratis hittar du på App Store om du an-vänder iPhone eller på Google Play om du har en Android. Sök på Borlänge Energi så kommer den upp direkt.

2ÖPPNA

När appen laddats ner klickar du på öppna och kommer då till start-sidan. Där kan du lätt orientera dig bland de olika funktionerna. Det är bara att klicka på de olika ikonerna för att exempelvis göra felanmälan, kontakta oss eller få information om driftsstörningar

3AKTIVERA MINA SIDOR

För att få tillgång till alla tjänster ska du nu aktivera Mina sidor. Klicka på Aktivera Mina sidor. Fyll i ditt kundnummer, personnum-mer och e-post. Klicka sedan på Registrera. Om du inte vet ditt kundnummer så hittar du det på din faktura från oss. Om du redan akti-verat Mina sidor via en dator behöver du inte göra det i appen. Inloggningsuppgifterna är detsamma både i appen och i vår webbtjänst.

4LOGGA IN

När du har aktiverat Mina sidor kommer du att få ett mejl till den e-postadress som du angi-vit. Där står dina inloggnings-uppgifter. Du kan nu klicka på den gröna ikonen längst upp till vänster, Mina sidor, och få tillgång till alla tjänster.

5VÄLJ TJÄNST

Här kan du nu se dina fakturor, få koll på din elförbrukning, göra flyttanmälan och mycket annat. Har du väl loggat in en gång så behöver du inte göra det varje gång. Du kommer att vara inloggad så länge du inte väljer att aktivt logga ut.

samet. Klimatbokslutet presenterar inte bara vårt tillförda utsläpp utan också hur vi undviker andra utsläpp i samhället. De undvikna utsläppen räknas ut genom att man tittar på vilka alternativ som skulle användas om vi inte fanns.

På vår hemsida kan du läsa mer om Klimatbokslutet.

Illustration Trafikverket

Utsläppen från den snurriga resan motsvarar lika stor mängd koldioxid som Borlänge Energis verksamhet, tillsammans med övriga i sam-hället, sparar varje år – nämligen 165 000 ton.

Hur kan vi veta det? Jo, för att vi genomför årliga klimatbokslut där Profu, ett oberoende forsknings och utredningsföretag granskar vår verk-

19 600 VARV RUNT

JORDENMED BIL


DET ÄR VARMT, FUKTIGT OCH DET DOFTAR AV JORD OCH LIV. BORLÄNGE ENERGI HAR ETT ALLDELES EGET VÄXTHUS DÄR TUSENTALS BLOMMOR VARJE ÅR DRIVS UPP AV VARSAMMA HÄNDER.

Bakom ett villaområde i Kvarnsveden gömmer sig hjärtat till Borlänges alla vackra sommarplanteringar. Här, i depåträdgårdens växthus, får i år runt 11 000 plantor växa sig starka innan de ska pryda stadens gator och torg. Inger Löfstedt ansvarar för växthuset och till sin hjälp har hon Stefan Anders-son. Mer än hälften av alla blommor som planteras ut under sommaren har Inger och Stefan sått själva. Den andra delen har kommit till växthu-set som så kallade pluggplantor för att planeras om och långsamt få växa till sig i värmen. Och det är inte bara på våren som det är fullt upp för Inger och Stefan, i växthuset är det aktivitet året om.

PLANERINGEN BÖRJAR I NOVEMBER– På hösten byter vi ut sommarens blommor till ljung och i mitten på november börjar planeringen för nästa års sommarbommor. Jag sammanstäl-ler alla önskemål och efter julhelgerna beställer jag fröer och pluggplantor. Inför vintern gör vi dekorationer i granris. Sommarblommor drivs upp under våren samtidigt som penséer planteras ut. Till midsommar ska sommarplanteringarna vara klara och någon vecka efter det ska växthuset vara städat. Sedan tar jag semester.

HASTIGHETEN MINSKAR SAMTIDIGT SOM GATAN PRYDS MED BLOMMOR. OCH SOM BONUS KAN MAN VINNA ETT PRESENTKORT. FÖR DIG SOM FUNDERAR PÅ ATT HA EN BLOMLÅDA PÅ GATAN ÄR DET NU HÖG TID ATT ANSÖKA OM TILLSTÅND.

Blomlåda på din gata?

I april är det som mest att göra och extrapersonal tas in vid behov. Nu ska pluggplantorna planteras i större krukor och frösådderna skolas om. – Det är en styrka för Borlänge Energi att kunna ha ett eget växt-hus. Vi kan styra växterna på ett helt annat sätt än om vi inte hade haft ett. Om jag tillexempel vet att det finns planteringar som ska göras senare kan jag vänta med att så de fröerna och istället lägga tiden på de plantor som ska ut först. Vi har också möjlig-heten att välja fler sorters blommor till våra planteringar.

Utanför växthuset finns bänkgården med flera långa odlingslådor som fylls med de blommor som blir över. Det är sommarens reserv om något dör eller blir förstört eller om någon perennrabatt behöver fyllas ut. I år finns 147 olika sorters växter i Depå-trädgården och de som blommar gör det i gult rött och orange. Och om Inger får välja en favorit så blir det tagetes.– De har länge varit omoderna men det har ändrats och det har kommit nya trevliga sorter. Och så gillar jag olika sorters gräs, de blir vackra blickfång. Jag har nog aldrig gjort en plantering utan gräs.

Snart blommar det i Borlänge

Peter Sahlin, trafikhandläggare och Emma Ahlberg, chef för trafikgruppen på Borlänge Energi hjälper till när det gäller frågor om tillstånd för blomlådor.

TEXT & FOTO: Maria HanssonTEXT & FOTO: Maria Hansson

BRA VÄXTER ATT ANVÄNDAIpomoea/ Sötpotatis bladväxt

Euphorbia ”Diamond Frost”/Snötörel

Corynephorus canescens/Borsttåtel kort gräs, blir ca 15-20 cm

Bidens/Ampelskära finns i flera färger från gult till nästan rött

Heuchera/Alunrot finns i en mängd färger på bladen

Glandularia/Trädgårdsverbena blir ca 20 cm

Tagetes finns låga sorter

Under sommarmånaderna finns det möjlighet för villaägare som bor längs bostadsgator att söka tillstånd för att ställa blomlådor på gatan, detta främst för att sänka hastig-heten på passerande fordon. Varje sommar finns mellan 150 och 200 blomlådor utställda mellan första maj, om gatan är sopad, till den sista september. Ansökningen kan ske närsomhelst under den perioden och blankett finns att skriva ut på Borlänge Energis hemsida.

– Man måste ansöka för varje år eftersom läget kan förändras bland de boende. Det är viktigt att alla grannar är informerade och de som bor närmast ska även skriva på blan-ketten, säger Emma Ahlberg chef för trafikgruppen på Borlänge Energi.

Kostnaden för trälådan och blom-morna står de boende för och lådans placering på gatan är beroende på gatans bredd. Efter ansökan om tillstånd kommer personal från Stadsmiljö-Trafik ut till platsen för en bedömning. Där avgörs också avståndet mellan lådorna. På varje låda ska det finnas reflexer på alla sidor, dessa står Borlänge Energi för.

– Det är mycket att ta hänsyn till när vi bestämmer en placering.

VÄXTVALEftersom man inte vet hur somma-ren kommer att bli kan växtvalet till blomlådorna vara klurigt. De får inte innehålla höga blommor så välj dem som inte blir mer än 50 centi-meter höga. Växterna får heller inte hänga ned över reflexerna på lådans kanter.

Då lådorna inte är så stora kan det vara smart att välja få olika blommor och färger för att det inte ska bli rö-rigt. Två olika blomsorter i två olika färger kan vara lagom. Välj färger efter tycke och smak eller hitta fär-ger i omgivningen att matcha med. Komplettera gärna med en bladväxt och/eller ett vackert gräs.

Vissa sommarblommor ger bättre blomning om man plockar bort de vissna efter hand. De kräver lite mer skötsel men det kan å andra sidan bli en skön kvällsrutin och de betalar tillbaka i vacker blomning.

JORD OCH NÄRINGVälj en jord av bra kvallitet. Köper du exempelvis en U-jord finns det långtidsverkande näring i som ger en bra start för blommorna. Vän-ta en månad med att gödsla, sedan kan det vara bra att ge växterna extra näring. Sommarblommor vill ofta ha mycket näring för att orka blomma hela sommaren.

VATTENAlla växter behöver vatten och det är bättre att vattna rejält en gång om dagen än flera småskvättar. Även när det regnar kan lådorna behöva vatten, framförallt längre in på som-maren då växternas blad täcker hela jorden och vattnet rinner av istället för ner i lådan. Känn med fingrarna i jorden om den är fuktig eller ej. Gör upp ett schema med dina gran-nar så blir det inte en börda.

Postlådor, kurvor och gatans bredd påverkar men framförallt ska sop- bilen och utryckningsfordon ha möjlighet att ta sig fram. Lådorna får inte bli trafikhinder, vi ser dem som att de ger en förändring i trafik- miljön. Alla lådor måste också plan-teras för att ge lådan tyngd. Om detta inte sköts, eller om lådan placerats på annat ställe än bestämt tar vi bort dem på de boendes bekostnad, för-klarar Emma Ahlberg.

Nytt för i år är att man endast be-viljar blomlådor i grupper om två stycken för att öka trafiksäkerheten på gatan. Det finns möjlighet att på en lång gata ansöka för flera grupper som då placeras ut med ett avstånd på 50 meter. Utöver en lugnare trafik- situation och en vacker blommande gata deltar alla blomlådor i en tävling där representanter från Stadsmiljö- Trafik och parkavdelningen utser vinnarna.

– Vi tar bilder på alla lådor i slutet på sommaren och delar ut tre priser. Förstapris är ett presentkort på blommor, säger Peter Sahlin, trafik- handläggare.

INGER TIPSAR


Lös vårt kluriga korsord!

Fem vinnare tävlar om blomstercheckar.

Senast den 20 september 2017 vill vi ha ditt svar i ett brev till: Borlänge Energi, Box 834, 781 28 BorlängeMärk brevet med ”korsord”.

VINNARE i förra numret

Boken ”100 sätt att leva klimatsmart/ekologiskt”

Gunvor Wilmer – Rörtegsgatan, Borlänge

Korsord

Anna Jonsson – Älvnäs, Gagnef

Inger Källgren – Hällsjövägen, Borlänge

Rolf Eriksson – Sockenvägen, Borlänge

Lars Olsson – Wallingatan, Borlänge

Jenny Lundin – Slingergatan, Borlänge

DU TÄVLAR OM:

6 vinnare får två biljetter till Eldorado + entré till Framtidsmuseet.Vi lottar även ut 10 hemliga paket inklusive entré till Framtidsmuseet.

Vinn biljetter till ElbilsparkenTävling för alla

Mål!

Ahhh. Du behöver pausa jogging-rundan i Mellsta för att dricka lite gott vatten. Stå över ett kast.

Start!

Ajdå.

Ni spe

lar fotb

oll i parken och

glö

mmer bo

rt tide

n helt! Du kommer

för s

ent h

em oc

h får stå över ett kast.

Brrr. Efter en ka

ll sim

tur är

det mysigt att k

omma hem

Ooops, du råkar spola ner dina nya simglasögon! Hoppa tillbaka till renings-verket för att hitta dem (följ pilen).

till värmen. S

å mysi

gt att

du

får �ytta tre

steg f

ram!

Neee

j, elavb

rott mitt i i

nnebandy-

tränin

gen! Slå tärningen för att se

hur m

ånga s

teg du får backa.

Bling-bling! Du tvättar din cykel skinande ren innan du trampar iväg till cykeltävlingen. Rulla genast två steg fram.

Wow! Du satte en perfekt kick-�ip med skateboarden och kastade glasspapperet i rätt soptunna. Rulla fyra steg fram.

Swosh! Efter en dag på klätterväggen är det skönt med en stund framför datorn. Tur att du har blixtsnabbt internet! Hoppa framåt längs pilen.

Typiskt. Du behöver springa på toa mitt i basketträningen. Stå över ett kast.

Sporta med Skrutt & Wattis!Dra på dig träningskläderna och gör dig redo att svettas med Skrutt & Wattis i det här skojiga spelet. Det enda du behöver är någon att spela med och en tärning. Som spelpjäser kan ni använda gem, sudd eller kanske tillverka egna av lite papper och lim? Lycka till!

HUR VILL DU ATT DIN MILJÖVÄNLIGA BIL SKA SE UT?

Rita eller visa på annat sätt en miljövänlig bil, som du tänker dig att den ska se ut. Skicka en bild av den tillsammans med ditt namn och adress till [email protected]

Senast den 22 juni vill vi ha ditt bidrag.Lycka till!


Förslaget från HaV gick ut på remiss till Länsstyrelserna i mars 2016. − Myndighetens beslut gör att dricks-vattenförsörjningen får samma status som andra viktiga samhällsfunktio-ner. Det förenklar också för olika aktörer att ta hänsyn till dricksvattnet vid planering och utbyggnad av till exempel bostäder, vägar och, järn- vägar, säger Margareta Lundin Unger på HaV.

Huvudkriterier för att en anläggning för vattenförsörjning ska pekas ut

som riksintresse är att den nyttjas eller kan nyttjas av minst 50 000 människor, att den har stor kapacitet och god kvalitet, att den behövs som reserv eller för framtida användning. Den ska också vara rustad för på-verkan från klimatförändringar som ökad risk för översvämningar och högre vattentemperaturer.

Det här betyder att Lennheden-Tjär-na, som idag försörjer cirka 85 000 människor i Borlänge och Falun med dricksvatten får en högre status

Lennheden – Tjärna ett riksintresseI SEPTEMBER FÖRRA ÅRET BESLUTADE HaV (HAVS OCH VATTEN-

MYNDIGHETEN) ATT DET FINNS 28 ANLÄGGNINGAR I SVERIGE SOM ÄR SÅ VIKTIGA FÖR VÅR NATIONELLA VATTENFÖRSÖRJNING ATT DE SKALL KLASSAS SOM RIKSINTRESSE. EN AV DEM ÄR ANLÄGG-NINGEN LENNHEDEN – TJÄRNA I BORLÄNGE.

VATTENTÄKTEN I LENNHEDEN ÄR EN AV SVERIGES STÖRSTA GRUND-VATTENTÄKTER. DEN FÖRSÖRJER OSS IDAG MED RENT VATTEN, EN TILLGÅNG SOM SKALL TRYGGAS FÖR KOMMANDE GENERATIONER. VI MÅSTE DÄRFÖR SKYDDA VATTENTÄKTERNA MOT FÖRORENINGAR.

i den kommunala planläggningen.Jesper Johansson, VA-chef på Borlänge Energi är nöjd med beslutet. − Det viktiga för oss är att det underlättar vårt arbete med att säkra dricksvattnet, tyngden av verksam-heten blir officiellt fastställd. Det finns många olika riksintressen men nu blir det mindre risk att vattnet får vika sig för andra intressen. Frågan har fått en mycket större tyngd i hela Sverige, medvetenheten om dricks-vattnets betydelse har ökat, inte minst sedan utbrottet av bakterier i Östersund.

VAD HÄNDE I ÖSTERSUND?I slutet av november 2010 upptäck-tes tarmparasiten Cryptosporidium i det kommunala dricksvattnet i Öst-ersund med omnejd. Parasiten gjorde

att flera tusen personer fick mag-sjuka. De boende i Östersund blev tvungna att koka sitt vatten innan det användes till mat, dryck och tandborstning.

Utbrottet av tarmparasiten orsaka-des troligtvis av att avloppsvatten kommit in i dricksvattennätet via Storsjön. För att komma tillrätta med problemet installerade kom-munen ett UV-filter i vattenverket och kunde bli av med parasiten. Den 18 februari 2011 meddelade Öster-sunds kommun att det kommunala vattnet var rent igen.

MEDVETENHETEN OM DRICKSVATTNETS BETYDELSE HAR ÖKAT, INTE MINST SEDAN UTBROTTET AV BAKTERIER I ÖSTERSUND”

Vi vrider på kranen och vattnet strömmar ner i glaset. Det är så självklart att vi inte ens tänker på det. Vi bor i ett land där vi oftast har ett överflöd av rent dricksvatten. I större delen av världen är vatten en bristvara. Det kan verka konstigt då jordens yta till 70 procent är täckt av vatten. Men den största delen finns i haven som saltvatten, endast cirka 2,5 procent av jordens vatten är sött. Och av den lilla delen är det mesta bundet i glaciärer och is och därför inte åtkomligt för människan. Av allt vatten på jorden återstår det där-för bara ungefär 1 procent som är användbart för oss människor.

Jordens vatten befinner sig i ett ständigt kretslopp, samma vatten har gått runt, runt, i alla tider. Det faller ner som regn och snö, rinner ut i sjöar, hav eller ner genom jorden till grundvattnet. Av solens värme dunstar vattnet och stiger mot him-melen som vattenånga. Ångan kyls ner, bildar moln och faller till jorden som regn. Samma sak om och om igen. Tanken svindlar, vattnet som nyss hälldes upp i glaset är samma vattenmolekyler som dinosaurierna drack för 200 miljoner år sedan.

Vatten – vårt viktigaste livsmedelVISSTE DU ATTEn vuxen människa består av 60 – 70 procent vatten

Elefanter kan känna lukten av vatten på flera kilometers håll

Varmt vatten fryser till is snabbare än kallt vatten. Detta kallas mpemba-effekten

Varje Borlängebo förbrukar i genomsnitt 180 liter vatten per dygn

Dricksvattnet är vårt mest kontrollerade livsmedel

Varje dygn levererar Borlänge Energi 16 000 000 liter vatten varav 13 800 000 går till privatpersoner och resten till industrin

Om du stänger av vattenkranen när du borstar tänderna så sparar du cirka fem liter vatten per minut

TEXT: Hällpetters Maria Bergström

VAD ÄR HaV?HaV står för Havs och Vattenmyndigheten och bildades så sent som 2011. HaV sorterar under Miljödepartementet och arbetar för att lösa vattenrelaterade miljöproblem och skapa en hållbar förvaltning av hav, sjöar, vattendrag och fiskeriresurser. Myndigheten ansvarar också för rapportering om badvattenkvalitén på de så kallade EU-baden, alltså större badplatser med mer än 200 badande i snitt per dag under badsäsongen. I Borlänge fanns under 2016 åtta stycken EU-bad, Uvbergsviken, Masenbadet, Sjömyran, Flatnanbadet, Långsjön, Båtstabadet, Dammyran och Bergkvarnsdammen. Vid dessa bad görs kontroller 3 – 4 gånger under badsäsongen för att garantera kvaliteten på vattnet.

Alla EU-bad skall ha en skylt som talar om vilken kvalitet vattnet har.

INGEN VATTENBRIST I BORLÄNGEMyndigheter som HaV nu varnar för låga grundvattennivåer och den värsta vattenbristen på 100 år. Situationen varierar dock i olika delar av landet. I Borlänge finns ingen nära förestående risk för att vattnet ska ta slut.

Tillgången på grundvatten i Falun- Borlänges grundvattentäkter i Lenn-heden och Tjärna är mycket okänslig för perioder med mindre nederbörd, uppger experter som Borlänge Energi konsulterat.


Ett av de största hoten för att hålla vattnet fritt från föroreningar är enskilda avlopp som inte är an-slutna till det kommunala avlopps-systemet och där spillvattnet går ner i vattentäkten. Detta riskerar att påverka grundvattnet. De ämnen man ser särskilt allvarligt på är sjukdomsframkallande mikrober, läkemedelsrester och kemikalier.Mot den bakgrunden har Borlänge kommun fått ett föreläggande av Länsstyrelsen att bygga ut det kom-munala avloppet och ansluta de ungefär 300 fastigheterna i området som idag saknar kommunalt avlopp. Förstudien blir klar i vår och därefter väntar detaljprojektering, mark- frågor, upphandling och genom- förande. I utförandefasen strävar man efter att minimera åverkan på tomter genom att i första hand borra istället för att gräva. En viktig del i projektet är omfattande information och dialog med berörda fastighetsägare.

FÖRSTÅELSE TROTS TVÅNGSANSLUTNINGAlf Bergersveen, delprojektledare för utbyggnaden, uppfattar att de flesta berörda fastighetsägare är in-förstådda med varför en anslutning måste genomföras.− Det går inte att sticka under stol med att det faktiskt rör sig om en tvångsanslutning, alla som har vatten indraget är tvungna att ansluta sig. Vi har full respekt för att somliga känner sig besvärade av det och att det handlar om stora kostnader för

enskilda fastighetsägare. Trots det så är de flesta som hör av sig positiva. ”När kommer ni?” frågar många. ”När ska det bli av?”

För de fastigheter som ligger inom verksamhetsområdet uppgår anslut-ningsavgiften för dricks- och spill-vatten till 91 200 kronor, bara spill-vatten till 66 690 kronor. När man ändå är igång med grävarbete för- bereder man för fiberdragning, något som många är positiva till.− Det är mycket pengar, men jämfört med andra kommuner är vi billiga. Vi har också sagt att det är priserna från 2017 som gäller, även om ut-byggnaden skulle dra ut på tiden.

BRA INVESTERINGBergersveen tror att många är nöjda med att få en kommunal anslutning trots att det kostar. Man slipper helt enkelt ifrån en massa problem.

− Betalar man sin anslutningsavgift en gång så har man tillgång så länge fastigheten står kvar. Det är inte gratis att ha egen anläggning heller, den måste göras om med jämna mellanrum. På längre sikt blir det billigare att ansluta sig till det kom-munala spillvattennätet. Dessutom känns det tryggt att dricksvattnet passerat UV-filter och att man har garanterad kvalitet på vattnet, den är så bra man kan tänka sig. I ett större perspektiv så tror jag att man tar miljö- aspekten på allvar och värnar om vikten av rent vatten.

Kommunalt avlopp för bättre hållbarhetFÖR ATT TRYGGA ATT VATTENTÄKTEN I LENNHEDEN SKA FORTSÄTTA VARA EN AV SVERIGES STÖRSTA GRUNDVATTENTÄKTER BEHÖVER VI SKYDDA DEN, OCH GIVETVIS ALLA ANDRA VATTENTÄKTER, MOT FÖRORENINGAR. PÅ LÅNG SIKT ÄR DET EN BRA INVESTERING BÅDE FÖR PLÅNBOK OCH MILJÖ. DET BEHÖVS FÖR ATT BRA VATTEN SKA FINNAS FÖR KOMMANDE GENERATIONER.

Det går också åt runt 300 gånger så mycket energi för en liter flask-vatten, jämfört med samma mängd kranvatten. Dessutom blir det 250 gånger dyrare per liter jämfört med vatten från kranen. Kranvatten är alltså bättre både för miljön och plånboken. Trots det så säljs det allt-mer vatten på flaska, ofta med olika smaktillsatser som innehåller socker.

HÅLLBARHETSMÄRKNINGMen kanske är trenden på väg att vända. Alltfler organisationer och företag väljer nu att kranmärka sin verksamhet. Det betyder att arbets-platsen, möten och externa konferen-ser eller utbildningar är fria från flask- vatten. Genom kranmärkningen tar man ställning för en bättre miljö

Var smart – välj kranvatten!VANLIGT KRANVATTEN ÄR LOKALPRODUCERAT, HÅLLBART, HÄLSO-SAMT OCH VI SLIPPER ONÖDIGA TRANSPORTER OCH AVFALL.

och inspirerar andra att också välja kranvatten. Kranmärkning är en nationell hållbarhetsmärkning för verksamheter som endast använder kranvatten.Först ut i Dalarna att märka sin verk-samhet var Studieförbundet Sensus Dalarna, som mottog sitt diplom i början av maj.

Mattis Klum, fotograf, filmare och författare med ett stort engagemang för miljöfrågor har blivit utnämnd till vattenambassadör. Det är orga-nisationen Svensk Vatten som står bakom utnämnandet och nu gör Mattias en resa genom Sverige för att dokumentera och lyfta den viktiga frågan om rent vatten. Under ett år kommer Mattias att fotografera våra sjöar, älvar och åar under fyra års- tider. Materialet kommer sedan att sammanställas i en bok.

− Jag har som fotograf och filmare under många år arbetat i alla världs-delar med miljöer, hotade arter och kulturer och ofta har vattnet varit den gemensamma nämnaren. I Sverige har vi stor tillgång på sötvatten, men det är inte samma sak som god

tillgång på dricksvatten. Dessvärre är rent vatten, även i Sverige, snart en bristvara om vi inte gör klokare val i vår vardag. Mitt samarbete med Svenskt Vatten springer ur en gemensam uppfattning att det är dags att värna det som i mångt och mycket är grunden till allt liv, vårt välbefinnande och vår hälsa, säger Mattias.

Du kan följa @vattenresan på Instagram men också lägga in din egen vattenbild och tagga #vattenresan samt ditt #län. Berätta kort: Mitt vatten är... så kanske just din bild visas i Vattenresans flöde på Instagram. I maj passerade Mattias och Vattenresan Dalarna, gå in på Instagram och kolla, kanske hittar du någon miljö du känner igen.

FÖLJ VATTENRESAN GENOM HELA SVERIGE

SNABBFAKTA

Svenskt Vatten är branschorga-nisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter, miljö-vårdsföretag och VA-organisa-tioner. Svenskt Vatten arbetar för friskt dricksvatten, rena sjöar och hav samt människors tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster.

Läs mer på www.svensktvatten.sePhoto: Samuel Svensäter

ETT AV DE STÖRSTA HOTEN FÖR ATT HÅLLA VATTNET FRÅN FÖRORENINGAR ÄR ENSKILDA AVLOPP SOM INTE ÄR ANSLUTNA TILL DET KOMMUNALA AVLOPPSSYSTEMET

TEXT: Hällpetters Maria Bergström FOTO: Helena Blom

VILL DU OCKSÅ KRANMÄRKA DIN VERKSAMHET?Skicka då ett mail till [email protected] för att ansöka om märkningen. Berätta om din verksamhet, vad ni vill kranmärka och varför.


Vi har en annan idé!


Genom sponsorprogrammet Maxar kraften får föreningarna en summa pengar av oss på Borlänge Energi och i gengäld får vi möjlighet att träffa deras medlemmar för att informera om kärnfrågor i vår verksamhet.

Att träffa människor i ett sammanhang där vi vet att de trivs, känner enga-gemang och är glada hjälper oss att nå ut med vårt budskap. Vi fortsätter även i år att fokusera på nedskräpningen i Borlänge under kampanjnamnet – Skippa skräpet.

Rommeheds stallklubb fyller i år 30 år. Det ska firas stort och det planeras just nu för en kväll med femkamp och tävling. Från början var det traktens ungdomar med det gemensamma intresset för häst som utgjorde föreningen, då var de 50 stycken. Idag har klubben växt till 145 medlemmar från såväl Romme-hed som Borlänge, Falun, Gustafs och Säter.

– Vi ser att flera av de ungdomar som var med då idag kommer tillbaka med sina egna barn som börjat rida och det känns jättekul, säger klub-bens ordförande Susanne Broberg Isaksson.

OLIKA INRIKTININGARTre kvällar i veckan är det träning på ridbanan och lika många ledare håller i övningarna. Hoppning och dressyr är vanligast i klubben men de senaste åren har fler ryttare intresse-rat sig för grenen Working Equita-tion (WE) som kan beskrivas som övningar på hästryggen som stärker balans och samspel mellan häst och

ryttare. Många i stallklubben är också tävlingsryttare och klubben brukar arrangera en tävling per år i dressyr.– För att tävla måste ryttarna ha ett grönt kort, ett slags körkort som man fått efter genomgång av etik och moral, hur man beter sig under en täv-ling helt enkelt. Här pratar vi bland annat mycket om sociala medier där det ofta kan vara en rå jargong. Vi har ett ansvar för alla medlemmar och det är viktigt att de är schyssta, stöttar och hjälper varandra, förklarar Susanne Broberg Isaksson.

VI JOBBAR TILLSAMMANSMedlemmarna i klubben är mellan 6 och 70 år och vilken hästras man har spelar ingen roll, alla får vara med.

– Här tränar man på den nivå man själv befinner sig. Vi tränar tillsam-mans oavsett ålder, häst eller kun-skap, alla är med på samma villkor. Man lär sig visa hänsyn och ta an-svar, till sin häst och varandra, säger ledaren Tina Larsson.– Fokus på ”jag” finns inte här, vi jobbar tillsammans. Det finns ett

stort engagemang i det man hål-ler på med och medlemmarna är inte rädda för att jobba och ta i. Tjejerna och killarna här är starka och det finns statistik på att häst-folk blir bra chefer, fortsätter Susanne Broberg Isaksson.

För att underhålla ridbanan krävs en hel del frivilligt arbete men också pengar.

– För vår del är det jättebra att få sponsring från Borlänge Energi. Vi har valt att ha en låg medlems- avgift för att alla som vill ska kunna gå med i klubben. För pengarna vi får kan vi salta banan eller byta ut den trasiga belys-ningen. Vad det än går till kom-mer det alla medlemmarna till nytta, försäkrar Susanne Broberg Isaksson.

EFTER 30 ÅR VÄGER KLUBBEN MER ÄN NÅGONSIN OCH MEDLEM-MARNA BLIR BARA FLER OCH FLER. INTRESSET FÖR HÄSTSPORTEN ÖKAR OCH PÅ ROMMEHEDS STALLKLUBB FÅR MAN INTE BARA LÄRA SIG ATT HANTERA 500 KILO HÄST, MAN LÄR SIG ÄVEN ATT VARA EN SCHYSST KOMPIS.

Nora Back har ridit i sju år. Till träningarna på Rommeheds Stallklubb kommer hon med Totte som är en nordsvensk travare.

Hästfolk sägs bli bra chefer De lär sig tidigt att ta ansvar och jobba hårt

Isabelle Persson på Glaesir, Nora Back på Totte, ledaren Tina Larsson, Jeanette Back på Loms och Andromida Stoor på Selma ska under kvällen träna hoppning.


– Samarbetet passar oss väldigt bra. Borlänge Energi har kommit långt när det gäller miljöarbetet som de på ett pedagogiskt sätt jobbat med under många år. Det är smart av dem att jobba med föreningar för att nå ut med sitt budskap, säger Stefan Hedman sekreterare i Borlänge scoutkår. – Vi är likt dem måna om naturen och miljön. När vi har haft läger och tältat i naturen går våra barn och ungdomar i led på knä för att leta efter skräp. De vill plocka bort minsta tändsticka efter sig, fortsätter han.

KRAVLÖST OCH LÄRORIKTI Borlänge scoutkår finns fyra grup-per uppdelade efter ålder och totalt har föreningen runt 60 scouter. Varje grupp träffas en kväll i veckan och ibland är det helgaktiviteter för den som vill vara med. Under sommar-månaderna är det lite lugnare, förut-om det läger som föreningen brukar åka på varje år.– Scouting är kravlöst. Här får man vara med oavsett vem man är och

VÄNLIGA OCH HJÄLPSAMMA. SAMARBETE PÅ LAND SÅVÄL SOM PÅ VATTEN OCH ÖVER ÅLDERSGRÄNSERNA. BORLÄNGE SCOUTKÅR ÄR EN AV FÖRENINGARNA SOM I ÅR SAMARBETAR MED BORLÄNGE ENERGI.

vad man kan. Man får bara vara som man är utan prestationskrav, förkla-rar Stefan Hedman.– Här är det learning by doing som gäller. Man får lära sig utifrån sin egen förmåga och genom att öva, tillägger kårens ordförande Jonas Lindh.

LÄR SIG TA ANSVARTill scouterna kommer den som gil-lar natur och friluftsliv och här sätter man stort värde i att vara hjälpsam och vänlig.– Det är också det som känneteck-nar en scout. Det är viktigt att man respekterar varandra. Samarbete är också något man lär sig här, de yngre genom lek och de äldre genom att bygga en flotte tillsammans, säger Stefan Hedman.

– Man brukar säga att ”vi gör unga redo för livet” och det stämmer nog. De lär sig att ta ansvar för sig själva men även för andra. Framförallt är det roligt att vara med i kåren, både som scout och som ledare.

Vi gör unga redo för livet

Kimberly Morehouse visar hur man gör en riktig honnör som scout.

Erik Eklund har nära till skratt och som en scout har man ofta roligt.

Användbara knutar. Att lära sig knyta knopar är en del av att vara scout.

I Rovfåglarna finns åtta scouter. Erik Eklund, Alexander Lorenz, ledaren Maria Wikblad,

Hanna Svensson, Elin Forsstedt, Anna Kieksi, Moa Forsstedt, ledaren Viktor Lindh, Kimberly Morehouse och Lovisa Karlsson.

Innan varje moment måste grup-pen göra en regelrätt hälsning. Alexander Lorenz leder Lovisa Karlsson och Elin Forssted till

ledaren Maria Wikblad.

SCOUTERNA:


SOLVARMA UTEPLATSER, STOJANDE BARN, SURRANDE FLUGOR OCH BOLMAN-DE UTEGRILLAR. SÅ SER DET UT HOS MÅNGA VILLAÄGARE NÄR SOMMAREN STÅR FÖR DÖRREN. MEN GLÖM INTE ATT SOMMARMAT KAN VARA SÅ MYCKET MER ÄN EN GRILLAD KÖTTBIT. MÄSTERKOCKEN GÖRGEN TIDÉN TIPSAR.

Våga släpp grillen i sommar!TEXT: Tina Sjöström FOTO: Catharina Johnson

Snart är sommaren här på riktig men de flesta har troligen redan plockat fram grillen för säsongen. Och att grilla något är för många synonymt med sommarmat. Görgen Tidén vill dock tipsa om annat som passar en varm sommardag – kanske till och med dags att göra en gammal hederlig picknick?

VAD ÄR DÅ TYPISK SOMMARMAT?– För mig är det en kombination av salt, sött och starkt. Smaker som passar bra när det är varmt. Gärna sallad på färska grönsaker, ostbricka och charkuterier. Jag vill ju alltid slå ett slag för våra lokala matprodu- center och i Dalarna finns det många duktiga tillverkare av ost, korv, skinka och annat gott. Plockmat är perfekt på sommaren. Eller en omelett med tzatziki.

Tänk dig en ledig sommardag, solen står högt på himmelen och värmen dröjer sig kvar till långt in på kvällen. Vore det inte lite trevligt med en picknick? Att packa en väska eller

BRA PICKNICKPLATSER I NÄROMRÅDET

Frostbrunnsdalen vid St Tuna kyrka i Borlänge

Silverringen – en kulturslinga mellan Silvbergs och Säters vackra bergslagsområden

Källslätten – en barockträdgård och fornlämning strax väster om Falun

Längs älven i Torsång

Säterdalen – exempelvis vid ån ”Skjutarkröken” i början av naturreservatet eller längs vandrings- leden mot Näsåkerspussen

Vattenparken vid Kupolenområdet

korg med något smaskigt att äta, ta med sig familjen eller kompisgänget till en mysig plats och njuta av både väder och god mat. Det är väl somrigt så det förslår!

– När man ger sig ut på en picknick kan man ta med sig vad som helst i matväg, säger Görgen. Det viktiga är att förbereda sig väl, inte bara rafsa ihop något. Mitt bästa tips är en matig macka och just idag har jag fastnat för rökt renkött med senapskräm, stekt eller grillad sparris, tomat och äppelskivor. Antingen gör man klart mackorna hemma så att det bara är att äta när man kommit på plats eller också tar man med sig alla ingredienser och gör picknicken till en gemensam matlagningsaktivi-tet. Det kan också ha sin tjusning.

Medan vi pratar fixar Görgen till en av de smarrigaste picknickmackorna jag ätit. Först delar han brödet och steker halvorna lite lätt i olja. Sedan brer han på den egen-gjorda senapskrämen.

RECEPTEGEN MAJONNÄS

2 äggulor

1 tsk dijonsenap

½ tsk vinäger

1 nypa salt

3 dl god olja

Blanda äggulor, senap, vinäger och salt. Vispa ihop till en jämn smet. Tillsätt oljan i en mycket tunn stråle under vispning, sakta så majonnäsen inte skär sig. Ett tips är att se till att olja och ägg har samma tem-peratur. Majonnäsen kan du sedan krydda lite som du vill. Tillsätt två pressade vit-löksklyftor och vips har du en aioli. För att göra Görgens senapskräm så tillsätter du 2 msk LissEllas s-special eller någon annan lite starkare senap.

ANVÄND ÄGGVITORNASläng inte bort äggvitorna om du gör mat-rätter där enbart gulan ska användas. Av vitorna kan du göra maräng eller använda dem i smeten om du gör pannbiff. Du kan också göra omelett på dem. Äggvita kan sparas i två veckor i kylskåp.

– Jag har använt LissEllas s-special som vunnit dubbla guld i senaps-vm, säger Görgen. Den är inte den billi-gaste men som med alla råvaror av god kvalitet behöver man inte an-vända så mycket, de är mer smakrika. Den har jag sedan blandat med ma-jonnäs, som man faktiskt kan göra själv ganska enkelt.På den ena halvan lägger han sedan på rikligt med rökt renkött, lättstekt

sparris, plommontomater i skivor och lite kapris för att få sälta. På den andra halvan machésallad, krasse och äppelskivor.

– Lägg ihop de två halvorna och tryck till, linda in dem i plast eller fo-lie. Och glöm inte ta med servetter, matiga mackor ska vara kladdiga, annars blir de torra och tråkiga, säger Görgen och ler stort.

FRÅGAN KOMMER FRÅN EMMA

AHLBERG, CHEF FÖR TRAFIK-

GRUPPEN PÅ BORLÄNGE ENERGI.

− Vi ser en ökad problematik med folk som kör bil på vägar som är avsedda för fotgängare och cyklister. Oftast är det de boende själva eller besökare till dem som bor i området som står för smit-trafiken. Det är synd, det är på de här vägarna som man som oskyddad trafikant ska kunna känna sig lite tryggare. Det gör man inte om det kommer bilar, de som genar kör också gärna lite extra fort för att de inte ska hinna bli sedda vilket gör det ännu värre.

År 2012 gjorde Borlänge Energi en stor inventering av de grindar som fanns uppsatta för att hindra biltrafik. Man fann att en stor andel grindar utsatts för skadegörelse dels genom klotter men också att de körts sönder.

− Vi tog beslut på att minska ner antalet grindar men att de som fanns skulle vara i gott skick. Men efter det har vi fått in många fler samtal från folk som känner sig otrygga och som rapporterar om biltrafik på gång- och cykelvägar.

KÖR DU BIL PÅ GÅNG- OCH CYKELVÄGAR?

I hennes arbete ställs Borlänge mot resten av Sverige i en jämförelse i koldioxidutsläpp. I Sagas rapport duggar siffrorna tätt men det finns också plats att konstatera att man med enkla medel kan minska ut-släppen.

EN ANNAN INRIKTNINGMånga som läser Teknikprogrammet på Soltorgsskolan väljer att konstrue-ra något när det är dags för gymnasie- arbetet. Saga, som blivit mer och mer intresserad av miljö och energi under sina två första år på Soltorgs- skolan, ville gå en annan väg. Hon kontaktade Mikael Nilsson på Borlänge Energi och tillsammans med honom och sin handledare på skolan, arbetade de fram en uppgift.

Sagas arbete är en jämförelse i koldi-oxidutsläpp mellan Borlängebor och genomsnittssvensken. Kategorierna som jämförs är matavfall, bilresande, el och värme. Totalt sett vägde resul-tatet till Borlänges fördel, något som glädjer Saga.

– Jag trodde inte att skillnaden skulle bli så stor! Det var också en bonus att lära sig mer om Borlänge Energi. Ni gör så mycket som man inte vet om.

Nu väntar en planerad paus i studi-erna för att sedan läsa Energi- och miljömanagementprogrammet på Högskolan i Linköping.

– Jag ser absolut Borlänge som en tänkbar stad att arbeta i när jag är färdigutbildad.

Gymnasiearbete leder till energibranschen

SAGA LILJEROTH, 18 ÅR, FICK BLODAD TAND AV SITT GYMNASIE- ARBETE OCH TÄNKER SIG EN YRKESKARRIÄR I ENERGIBRANSCHEN.

TEXT & FOTO: Maria Dalmans Norgren

Nu har beslut tagits på att sätta upp 25 nya grindar.− De platser vi valt är utifrån samtal vi fått in och den riskbedömning vi gjort. Viktigast är att säkra skolor, förskolor och lekplatser men det finns också andra områden som får nya grindar. Som exempel kan jag nämna Övre Tjärna mellan Transtigen och Jägarvägen och vid Nygårdsdalen.

Fortfarande kommer man att kunna se att sopbilar ibland måste använ-da gång- och cykelbanor. Det kan vara vid ställen där vändplanerna är för trånga och lastbilarna skulle vara tvungna att backa för att komma ut.

− Där har vi gjort bedömningen att det kan vara en större fara med att backa, speciellt i områden där det finns barn, än att använda banan. Sopbilarna kör i gångfart för att minimera riskerna. Vi har också en ständig dialog med chaufförerna kring detta och det är alltså inte fråga om smitkörning.

VANLIGASTE SKRÄPET PÅ KEBENEKAISE

PORTIONSSNUS

GODISPAPPER

TOALETTPAPPER

PLÅSTER OCH TEJP

FLASKOR OCH BURKAR

11

MATAVFALL

Matavfall från tillagning/beredning och måltider. Läggs i papperspåse.

Brun tunna

EXEMPELBlöjorSmåbitar av trä och spån (förpacka noga så att det inte skräpar ner vid tömning)Plast som inte är förpackningarKuvertKladdigt hushållspapper och pappersservetterDammsugarpåsarVideoband/CD-skivorTrasiga kläder och skor

EXEMPELSkal av frukt och grönsakerÄggskalGammalt brödKött och fiskrensKaffesump med filterTepåsarBlommor (ej jord)

På Fågelmyra avfallsanläggning har ditt matavfall från den bruna tun-nan tidigare komposterats. I slutet av maj blev en ny anläggning färdig där vi förbereder matavfallet innan det körs iväg till en extern anläggning för rötning till biogas och produktion av biogödsel. Biogasen kan bland annat användas som drivmedel i bilar och biogödseln ersätter konstgödsel i jordbruket.

– Det är en härlig syn att se matav-fallet åka in i den nya anläggningen. Vi ser de fyllda bruna kompostpå-sarna som en resurs och hoppas att fler ska få upp ögonen för hela cir-keln. Att det som blir kvar på tall-riken kan användas till något nytt säger Christian Olhans, avfallschef på Borlänge Energi.

Tack för maten!MATAVFALLET BLIR NU BIOGAS OCH BIOGÖDSEL

I den bruna påsen för kom-post kan du lägga råa och till-lagade matrester som:

• grönsaker

• frukt

• bröd

• kött

• fisk

• kaffesump

• tepåsar

• lite hushållspapper och servetter är också okej

Trädgårdsavfall som gräs, löv, kvistar och andra växtdelar som uppstår vid trädgårds-skötsel tas om hand genom en egen trädgårdskompost el-ler lämnas vid Fågelmyra ÅVC.


1Blanda betongen enligt instruktioner på påsen.

5Täck sedan formen med plast och låt torka i ett dygn.

4Placera porslinsskärvorna i betongen.

3Fyll formen med cirka 3 centimeter betong.

2Olja plastformen med hjälp av penseln.

NÄR ALLA MÅSTEN I TRÄDGÅRDEN ÄR KLARA OCH DET ÄNDÅ KLIAR I FINGRARNA ÄR ETT TRÄD-GÅRDSPYSSEL DEN BÄSTA LÖSNINGEN. ATT GJUTA EGNA BETONGFÖREMÅL ÄR ENKELT OCH ALLA I FAMILJEN KAN HJÄLPA TILL. BÖRJA MED NÅGOT ENKELT SOM BETONGPLATTOR. DE KAN ANVÄNDAS SOM DEKORATION ELLER UNDERLÄGG FÖR KRUKOR. DEKORERA MED GAMMALT PORSLIN SOM GÅTT SÖNDER.

Ett enkelt och roligt pyssel med betong är en platta dekorerad med porslinsskärvor. Här krävs inte mycket material och om du har tur är betongen det enda du behöver köpa. Använd en gammal glassburk som form och använd porslin som redan gått sönder. Det är roligt att göra egna pyssel. Roligare är det om man kan återbruka. Här blir trasigt porslin något nytt och fint till trädgården.

Betongplattorna blir som vackra smycken i trädgården. Perfekt att fylla ut tomma platser i rabatten med.

Betongplattor

Idé: Teija Palmberg Bild och text: Maria Hansson

Du behöver: Hink, finbetong, slickepott, plastform, olja, visp, pensel, porslinsskärvor

I år tar Borlänge Energi steget och öppnar upp för mer insyn och dis-kussion vad gäller prisförändringar på fjärrvärme. För att göra detta har man valt att följa modellen Prisdialogen till-sammans med sina största fjärrvärme- kunder. Prisdialogen har skapats av Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme. Organisationen verkar på nationell nivå för att öka kontak-ten mellan fjärrvärmeföretag och dess kunder för att på så vis öka förtroen-det för företagens prissättning.

ÖKAD TRANSPARENS– Borlänge Energi vill vara med i Prisdialogen för att få en bättre kommunikation och transparens gentemot våra kunder. Vi vill att kunderna ska ha kunskap om vad som påverkar prisförändringar, både nu och på längre sikt samt få informa-tion om prisändringar med god fram-förhållning, säger Johan Brossberg, affärsområdeschef fjärrvärme på Borlänge Energi.Vid fyra tillfällen under våren har representanter från ett tiotal stora fjärrvärmekunder samt villaägarnas förening träffats på samrådsmöten

VILKA ÄR FAKTORERNA SOM PÅVERKAR? OCH VARFÖR MÅSTE PRISET FÖRÄNDRAS? UNDER VÅREN HAR BORLÄNGE ENERGI INLETT ARBETET MED PRISDIALOGEN DÄR MÅLET ÄR ATT BEHÅLLA OCH STÄRKA FÖRTROENDET MOT KUNDERNA GENOM ATT TILLSAMMANS TA FRAM EN PRISÄNDRINGSMODELL.

på Borlänge Energi. Johan Brossberg har tillsammans med Borlänge Energis VD Lars Larsson, Magnus Sternljung, teknisk säljare och Karolina Höjsgaard, chef affärsstöd, informerat om vad som påverkar fjärrvärmens prisförändringar de närmsta åren, men även förklarat hur man ser på utvecklingen i fram-tiden. Kunderna har i dialogen även möjlighet till att framföra synpunk-ter och ställa frågor. – Prisdialogen är ett viktigt steg i att öka förtroendet mot våra kunder och för att de ska känna sig trygga med våra prisförändringar. Träffarna blir också ett forum för att diskutera viktiga frågor gällande fjärrvärmens framtid, både för oss och för våra kunder. Vi vill att våra kunder ska uppleva fjärrvärmen konkurrens- kraftig, säger Lars Larsson, VD Borlänge Energi.

I SAMARBETE MED KUNDERNASyftet med Prisdialogen är att tillsam-mans med kunderna ta fram en pris- ändringsmodell med prisförändring för Borlänges centrala fjärrvärmenät

det kommande året – samt en prog-nos för prisförändringen år två och tre, och indikationer på år fyra och fem. När prisändringsmodellen är klar och alla parter fått komma med synpunkter ska Borlänge Energi ansöka om ett medlemskap i organi-sationen Prisdialogen.– Det blir som en kvalitetssäkring för kunden. Får vi inträde vet vi att dialogen utförts på ett korrekt sätt och att prisändringsmodellen är godkänd. Vår modell kommer att vara kostnadsbaserad vilket betyder att priset baseras på de kostnader vi har samt ge en skälig vinst. Vi vill le-verera fjärrvärme med hög leverans- säkerhet och låg miljöpåverkan, förklarar Johan Brossberg.En av kundrepresentanterna är Kjell Bergkvist från Villaägarnas förening. – Det är intressant att vara med i processen och få chansen att påverka. Vi vet redan att Borlänge Energi ligger bra till i Nils Holgersson- undersökningen och har låga kostna-der vad gäller fjärrvärme. De ligger i framkant och har planer för framti-den, det känns långsiktigt hålbart.Prisdialogen kommer att genomföras

varje år och prisändringsmodellen gäller för såväl privat- som företags- kunder.– Utöver att vi öppnar upp för mer insyn och dialog ser vi också mötena som ett utbyte av erfarenheter och vi kan hjälpa varandra att utvecklas. Vi vill skapa en relation, inte bara mötas som leverantör och kund. Vi ser det också som en chans att få veta vad våra kunder vill med sitt energi-bolag, säger Johan Brossberg.

Hur sätter man pris på fjärrvärme?

PRISDIALOGEN

Prisdialogen är en organisa-tion på initiativ av Riksbyggen, SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) och Energi- företagen Sverige. De har ver-kat sedan 2013 med syftet att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förut-sägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för fjärr-värmeleverantörernas prissätt-ning.

Prisdialogens medlemmar för 2016 omfattar drygt 60 pro-cent av hela fjärrvärmemark-naden och varje år ansöker fler leverantörer om medlemskap. För att bli medlem måste leverantören ha genomfört en lokal prisdialog med kunder och deras företrädare, som sker vid flera samrådsmöten. En prisändringsmodell ska tas fram där kunden har insikt i hur leverantören sätter fjärr-värmepriset och vilka faktorer som påverkar en prisändring.

Fjärrvärmeleverantören skickar sedan in en inträdesansökan till Prisdialogens kansli till-sammans med protokollet och prisändringsmodellen som innehåller prisförändring för kommande år samt prognos för de kommande två åren.

Kansliet på Prisdialogen granskar ansökningen så att kundernas synpunkter bemötts på ett tillfredsställande sätt. Slutligen tar styrelsen ett be-slut om beviljat inträde och medlemskap. Medlemskapet är ett bevis och en kvalitets-stämpel på att leverantören har genomfört prisdialogen på ett bra sätt och att pris-ändringsmodellen uppfyller de krav som ställs i Prisdialogen.

Mer om Prisdialogen finns på www.prisdialogen.se

Kjell Bergkvist från Villaägarnas förening.

Johan Brossberg

Anders Fredriksson, SBB,

Johan Brossberg, Affärsområdeschef,

Jörgen Nykvist, Riksbyggen,

Sonny Nordström, CCS Healthcare,

Jörgen Isaksson, Fast-ighets AB Hushagen, Magnus Sternljung,

teknisk säljare, Hans Herrmansson,

Diös, Kjell Berkvist,

villaägarnas förening, Karolina Höjsgaard,

chef affärsstöd, Lars Larsson, VD,

Jan-Olov Karlsson Fält, Byggnadsföreningen Vi

Förenade.

TEXT: Maria Hansson FOTO: Maria Hansson, Jan Lindroth

SID 24 | VI GÖR NYTTA I DIN VÄRLD OCH DIN VARDAG

Bilskola ochbilkörning

60kr

Bilskola,bilkörning

och entré till Framtidsmuseet

100kr

Välkommen till Eldorado, en elbilspark för barn som vill prova miljövänliga fordon.

Vi garanterar spänning! Minimilängd 115 cm.

60krFramtidsmuseet

100kr

(stängt midsommarafton och midsommardagen)

Framtidsmuseet (GALAXEN), Jussi Björlings väg 25, Borlänge

10 juni-20augusti, kl 11.30-15.30

Angeläget¤nge Energi... · 2017. 6. 7. · När jag frågar barn i min närhet vad de vill fylla...

Documents

Transcript of Angeläget¤nge Energi... · 2017. 6. 7. · När jag frågar barn i min närhet vad de vill fylla...