Anestesi och respiration - Lu

RESPIRATIONS

FYSIOLOGI OCH PATOFYSIOLOGI

Alain Dardashti

Anestesiläkare

Thoraxkliniken Lund

Anatomi

Ventilationsmekanism

Gasutbyte

Ventilationskontroll

Effekt på hemodynamik/cikrulation

RESPIRATIONS SYSTEMETS UPPGIFT

Tillföra syrgas

Bortföra CO2

Ventilation

Diffusion

Perfusion Immunologiska

Hormonella

LUFTVÄGARS FUNKTION

Föra luft till lungan

Värma

Tillföra fukt

Rena luft (flimmerhår)

LUFTFÖRANDE DELAR AV

RESPIRATIONSSYSTEMET

Övre luftvägar

Nedre luftvägar

Nervsystem

Cilie och slem

NEDRE LUFTVÄGAR

Från larynx till tertiara bronker

Varje alveol är omgiven av en ”kapillärkorg”

ALVEOLI

Ca 300 millioner

Diameter ca 0,3mm

Yta mellan 50-100m2

Funktion:

Gasutbyte

Surfactantproduktion

Eliminera inhalerade partiklar

Gasutbyte

Alveoli består av:

1) Typ 1 alveolceller ca 95%

2) Typ 2 alveolceller ca 5%, som producerar

surfaktant

3) Alveolära makrofager

Surfaktant• Minskar ytspänning, så att alveolen inte kollapsar.

Utan surfaktant skulle de behövas ett oerhört mycket

högt tryck för att vidga lungorna

• Produceras av typ 2 alveolärceller

• Olika stor skikt/hinna surfaktant I olika stora alveoler

Flimmerhår i luftvägar för främmande

material till svalget.

DEAD SPACE

Är den del av luftvägen därgasutbyte ej sker. Hos en friskperson c:a 2 ml/kg oavsettkroppsvikt.

Kan uppdelas I

Fysiologisk summan dessa 2 nedanför

Anatomisk dead space: De delar avluftvägar som inte deltar I gasutbyte ca 2ml/kg.

Alveolär dead space: Den del avandetag som når icke perfunderade alveoler

Dead space ökar vid användningav tub, larynxmask, snorkel mm.med ”snorkel”- effekt, såväl vidvattenaktivitet som ”snorkel”tillhörande medicinsktekniskaprodukter (andningsmask)…

Därför – alveolär ventilation (denviktiga) = VA = f (VT-VD)

Teoretiskt sett om deadspace likastor som tidalvolym är alveolärventilation noll (0!) oavsettandjningsfrekvens.

”Dead space” från

näsan till terminala

bronchioler.

Volym ca 150ml

Bronkträd

ANDNINGSMUSKULATUR

Diafragma

Intercostala muskler

Andra muskler

(axel och buk)

PLEURA

THORAKOSKOPISK BILD AV PLEURA

ANDETAG

Lungornas återfjädringstryck

(Palv-Ppl=+5)

Thoraxväggen

(Ppl-PbAt=-5)

Inget luftflöde!

ANDNING

Pleura trycket minskar

Alveolära trycket minskar

Luft flödar in i lungorna

från munnen ner i

alveolerna.

Lungvolym ökar

ANDNING

Ny ekvilibrium

Inget luftflöde

ANDNING

Andningsmuskulaturen

slappnar av

Pleura trycket ökar

Alveolära trycket

ökar lika mycket

Luftflöde från alveoli

Mot näsa och mun

Ny ekvilibrium = FRC

ANDNING

Inget luftflöde

•TLC

•VC

•FRC

•RV

•ERV

•FEV1

•FVC

•PEF •FEV1s/VC% = FEV%,

•Compliance

FRC

Den lungvolym som finns kvar I lungan efter en passiv utandning

FRC bestäms av jämvikten mellan lungans kollaberande elastiska

kapacitet (ihopdragande) och bröstkorgens expanderande effekt.

FRC är hos vuxna normalt mellan 1.7-3.5 liter. (kvinnor har 10%

mindre FRC)

FAKTORER SOM PÅVERKAR FRC

Ökande längd

Ngt med ökande ålder (ngt kontroversiellt)

Vissa lungsjukdomar som KOL

PEEP och CPAP

FAKTORER SOM MINSKAR FRC

Mindre tonus i diafragma som muskelrelaxering

Position. Stående>stittande>buk>sida>rygg

Vissa lung sjukdomar som Lungfibros.

DÄRFÖR – Motverka lågt FRC (om möjligt)!!

Ju mer ”stående” patient

diafragmaposition ner = tarmpaket ner = basala lungdelar

mindre komprimerade…

REGIONALA SKILLNADER I

VENTILATION OCH PERFUSION

Skillnader i pleura

trycket:

Ppleurae=-9cm apikalt

Ppleurae=-3cm basalt

Skillnader i

perfusionstrycket

VENTILATIONS OCH PERFUSIONS

MISSMATCH

“

”

HYPOXISK VASOKONSTRIKTION

En mekanism för att fördela lungblodflöde

Till skillnad från resten av kroppen, drar lungkärlen ihop

sig vid hypoxi.

Är en fysiologisk och funktionell mekanism så att blod inte

går till icke fungerande delar av lunga.

En lokal process, troligen sätts den igång vid PaO2>8 kPa

COMPLIANCEBeskriver lungornas eftergivlighet

Volymökning per tryckökning

(200ml per 1cm H2O)

För normal tidalvolym på 500ml krävs tryckändring på ca 3 cm H2O.

För att blossa upp en ballong med 500ml krävs tryck på 300 cm H2O

COMPLIANCE

COMPLIANCE

Compliance (C) betyder tänjbarhet. Lunga som är lätt att tänja = hög C

(emfysem), och en lunga svår att tänja

(astma/fibros) = låg C.

En och samma lunga har olika C beroende på hur utspänd den är. Vid

lungvolym motsvarande funktionell residual kapasitet (FRC) har en frisk

lunga hög C. Men vid TLC har lungan nästan ingen C.

C är normalt 100-300 ml/cm H2O dvs., ökar jag mitt ”pleurasug” med 1

cm/H2O så suger jag in 100-300 ml luft

BLODFLÖDE I LUNGORNA

(PERFUSION)

Lungartär bär syrefattigt blod från höger

sidan av hjärtat till lungorna.

Lungkapilärer – gasutbytes plats

Lungvener bär syrerikt blod från lungorna

till vänster sida av hjärtat.

Bronkialcirkulation

Pulmonell hypertension

PARTIALTRYCK AV GASER

O2 CO2

N2

H2O

14 kPa

13.6%

5.3%

5kPa

Totalt = 760 mmHg

O2

N2

Total = 760 mmHg

Lufttryck (PATM) vid havsytan c:a

100 kPa (760mmHg)

Finns lite ädelgaser, men är i stort

sätt ”försumbara”.

(omsätter kPa till %)

PATM= pO2+pN2+pCO2

100 = 21 + 79 + 0.04

Vid inandning mättas luften med vatten

(pAH2O) c:a 6 kPa vid 37oC och så

tillkommer ju koldioxid (pCO2) c:a 5

kPa, därför i alveolen c:a;

PATM= pO2 + pN2+ pCO2 + pAH2O

100 = 13 + 77 + 5 + 6

Koldioxid och vatten ”prutar” alltså

främst på syrgashalten…

PARTIAL TRYCK

O2 TRANSPORT I BLODET

HEMOGLOBINS DISSOCIATIONSKURV

• Vid pO2 > 8 kPa är kurvan flack vilket

innebär att ytterligare pO2 ökning endast

leder till marginell sO2 ökning.

Tumregler

SaO2 paO2

98% 14 kPa

95% 10 kPa

91% 8 kPa81% 6 kPa

75% 5,3 kPa

Anger förhållandet

mellan hemoglobinets

oxygenmättnad

(SaO2 %) och blodets

pO2 kPa.

O2 TRANSPORT I BLODET

HEMOGLOBINS DISSOCIATIONSKURV

BOHR EFFEKT

• Vid pO2 > 8 kPa är kurvan flack vilket

innebär att ytterligare pO2 ökning endast

leder till marginell sO2 ökning.

Anger förhållandet

mellan hemoglobinets

oxygenmättnad

(SaO2 %) och blodets

pO2 kPa.

Gasutbyte

GASUTBYTE

HEMOGLOBIN OCH SYRE

Hemoglobin är ett protein som

binder till syre. Proteinet finns

bara i de röda blodkropparna.

Så mycket som 98 % av allt

syre i blodet transporteras

bundet till hemoglobin. De

övriga 2 % transporteras löst i

blodet

Syrgas Transport

- Ca 98.5% av O2 I blodet är

bundet till hemoglobin.

- Resten är fritt I

plasma.

Syrgas innehåll

- I genomsnitt 20

ml/dL

- Beroende av:

1) Hemoglobin

saturation

(syremättnad)

2) Hemoglobin

koncentration

Hypoventilation

CO förgiftning

anemi

Hypoxi

transporteras inte i

lika stor utsträckning

bundet till

hemoglobin. Bara

omkring 5-10 % av

koldioxiden binder till

hemoglobin…

Majoriteten av koldioxiden (cirka

70-80 %) transporteras i blodet

till lungorna i form av

bikarbonat…

TRANSPORT AV KOLDIOXID

Från cell =

H+ + HCO3− ↔ H2CO3 ↔ (lunga) CO2 + H2O

I lungvävnaden är koldioxidkoncentrationen låg. För att jämvikten

ska upprätthållas går alltså reaktionerna åt höger…

LUNGOR, ANDRA FUNKTIONER

- Endokrina funktion av lungan

Inaktivering av noradrenalin

Konvertering av enzymer

- Delta i syra-bas regleringen

- Filter funktion (bakteriefilter)

VENTILATIONS KONTROLL

Neural kontroll (andningscentrum)

Perifera chemoreceptorer

Centrala chemoreceptorer

Volontär kontroll

Neural

kontroll

1) inspirations center

- stimulerar inspirations

muskler.

2) exspirations center

- Inhiberar

- inspirations center,

- stimulerar

exspirations muskler.

Andnings centrum i förlängda märgen

Chemoreceptor initierade Reflexer

Perifera chemoreceptorer

-i aorta and carotis bifurkation,

- monitorerar O2, CO2 och pH i

blodet.

Centrala chemoreceptorer

- monitorerar pH I den

cerebrospinala vätskan.

PO2, PCO2, or pH

stimulerar chemoreceptorer

reflex

Andnings frekvens och djup

CHEMORECEPTOR-MEDIATED REFLEX

Volontär kontroll

- från hjärnbarken,

- förbi andningscentrum

i fjärde ventrikel,

OXYGENERING/SYRE-LEVERANS

Adekvat syreleverans till kroppen kräver att lungor och hjärta (syresättning

och pump) fungerar, dvs. väl fungerande lungor, att ”vaskulaturen” är intakt

och innehåller tillräckligt med erytrocyter och fullvärdigt hemoglobin.

Därför - Blodets syrgastransporterande förmåga kan ses genom formeln:

Cardiac output * Hb * artärblodets syrgassaturation

Oxygen delivery per minut (DO2/min) i högsta grad beroende av

hjärtminutvolymen: [bundet O2 + löst O2] × Hjärtminutvolym = DO2

[150 (Hb) ×1,34 × 97/100 (sat) + 13 × 0,245 (=3.2ml)]× 5 = 1000ml

SHUNT

Fysiologisk, bronkiell cirkulation

Höger till Vänster

Kardiell

Pulmonell, exempel: atelektaser

Ger hypoxi som inte alltidi kan påverkas med mer syrgas

Vänster till Höger, (ex hjärtfel)

Ger Hypoxi

MEKANISK VENTILATION

Annan fysiologi,

Säker luftväg?

CO2

Pleuratryck

Intrathorakala tryck

Påverkar cirkulationen

VENTILATION OCH CIRKULATION

Effekt på vänster kammare

Övertrycksandning och PEEP

kan underlätts och förbättra

situationen för en grav vä sidig

hjärtsvikt.

Effekt på höger kammare

Hur mkt tryck vi lägger på

lungorna hur det påverkar

höger kammare och

cirkulationen.

Abdominal paradox

PEEP

Positive End Expiration Pressure

AUTOPEEP ELLER AIRTRAPPING

Airtrapping innebär att luften pga ökad

utandningsresistens inte hinner komma ut innan

nästa andetag påbörjas

Om patofysiologiska

respiratoriska tillstånd

Orsaker till hypoxi…

Respiratorisk hypoxi

• Respirationsinsufficiens, lungsjukdomar

Vanligaste orsak är ventilation-perfusion defekt; perfusion av dåligtventilerade alveoli (O2 = sann shunt), eller ventilation av dåligtperfunderade alveoler (CO2 = deadspace). Tillståndet

korrigeras lätt genom inandning av 100% O2...

Orsaker till hypoxi…forts…

Kolmonoxid (CO) förgiftning

• Kolmonoxid bildas vid förbränning. Det binder c:a 240 gånger

starkare till hemoglobin än syre. Hemoglobin som bundit

kolmonoxid (CO) kan inte binda syre och hypoxin förvärras.

Cyanidförgiftning – histotoxisk hypoxi.

• Cyanid bildas vid bränder och är cytotoxiskt. Cyanid absorberas

både från lungor och hud. Cyanid binder järn med påverkan på

mitokondrienivå - blockerar syreanvändningen i cellerna (ger högt

venöst PO2).

Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Cirkulatorisk hypoxi…

• aB-PO2 är oftast normal men venöst och vävnadens PO2

minskat pga nedsatt vävnadsperfusion; vävnaden hinner

extrahera mer syre (som ger sänkt SvO2) vilket ökar arteriovenös

O2-skillnad…

• Ses vid hjärtsvikt och de flesta former av chock. Vid hjärtsvikt

och chock kan även vasokonstriktion i extremiteter och hud

uppstå (ett försök att bevara perfusion i vitala vävnader)…


Konsekvenser ’hjärt hypoxi’…

Systemisk vasodilatation som inträder vid generell hypoxi ökar

reflektoriskt hjärtats minutvolym (cardiac output). Patienter med

hjärtsjukdom kan få kronisk hjärtinsufficiens eftersom hypoxin

leder till ökat syrebehov i vävnaderna varvid cardiac output måste

öka…DÄRFÖR…

Patienter med ischemisk hjärtsjukdom kan få förvärrad

myokardischemi vid reducerad aB-PO2, något som ytterligare

försämrar vänster ventrikelfunktion. Obs hjärtat´s SvO2!!


Konsekvenser hypoxi centrala

nervsystemet…

Kemoreceptorer i carotis, arcus aorta och hjärnstammens

andningscentrum (medulla) registrerar blodets syreinnehåll. Vid

hypoxi framkallas hyperventilation (evt uppstår respiratorisk alkalos).


Respiration… Hur undersöka?

Status

• Inspektion (andningsrörelser – normalstora? symmetriska?)…

• Palpation (stabilitet, subcutant emfysem etc.)…

• Perkussion (dämpande/nedsatta ljud – pleuravätska/atelektaser

etc.)…

• Auskultation…

• SaO2…


Fri luftväg?

Andas patienten? Andas patienten adekvat?

• Komplett övre luftvägshinder kännetecknas av paradoxal rölighet av thorax iförhållande till buken vid inandning och man kan inte höra/känna något

luftflöde kring näsa/mun…

• Partiellt övre luftvägshinder kännetecknas av visst luftflöde med snarkande biljudunder inandning och ibland delvis paradoxal rörlighet av thorax

Respirationsmönster…

• Apneustisk respiration - karakteriseras av djup, flämtande andning som

avbryts främst vid full inandning, följt av en kort, otillräcklig utandning.

Andningsmönster efter stroke eller CNS trauma (pons samt

vagusnerven)…

• Cheyne-Stokes andning - karaktäriseras av gradvis ökande och

minskande tidalvolym och däremellan periodiska andningsuppehåll, kan

ses vid metabolisk rubbning och stroke…

• Kussmauls andning - andningsrubbning (långsam djup inandning följd

av en kort och snabb utandning) som förekommer vid anhopning av sura

ämnesomsättningsprodukter i kroppen (metabolisk acidos). Tillståndet

ses först och främst vid diabeteskoma…

• Agonal andning - Inträffar vid ett hjärtstillestånd, pågå flera minuter efter

att hjärtat slutat slå, missuppfattas ibland som ett livstecken. Ingen

effektiv andning och kan inte syresätta kroppen. Beskrivs som långsam

och ytlig, ofta suckande eller stönande…


Breathing…

Stasade halsvener:

Tecken till påverkat venöst

återflöde till hjärtat p.g.a.

högt tryck i thorax, t.ex.

lungödem, ventil-

pneumothorax,

hjärttamponad…


Stetoskop – andningsljud?

• Rassel – företrädes vid inspir, förknippas ofta med ”blötta” lungor

(coarse crackles) = öppnandet av små luftvägar (”grov knastrar”)

• Ronki – vässande (wheezing), pipande eller brummande,

ofta på både in- och expir = trånga luftvägar

• Stridor – övre luftvägshinder

Vem ska syrgasbehandlas?

• I princip alla med andnings- eller cirkulationspåverkan

• Viss försiktighet till KOL patienten – sikta på sat 90%

Varför?


Hypoxisk drive…?!

• PaCO2 styr i normala fall andningsregleringen via

kemoreceptorer i medulla…

• Vissa KOL patienter “ger upp” denna kontroll då

andningsarbetet

annars blir för stort…

• De blir beroende av kemoreceptorer i ff.a. karotisbifurkationen

som reagerar på PaO2…

• Tillförs syrgas förloras andningsstimuleringen av PaO2, PaCO2

stiger och patienterna riskerar en kolsyrenarkos…

– (CO2 + H2O ↔ H2CO3 ↔ H+ + HCO3− )

• Vid kolsyrenarkos får pat stimuleras via uppmaning (som ibland

räcker) eller manuell ventilation…


Några sjukdomar…

• Kronisk bronkit

– Definieras som ”produktiv” hosta i tre månader

• Emfysem (Pink puffer, efter tendens till hyperventilation)

– Anatomisk förändring av perifera bronkioler med förstorade

luftrum

• ASTMA

– Kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom med varierande

luftvägsobstruktion

• KOL (Blue bloater, efter kroniskt låga PaO2 värde)

– Kronisk bronkit och emfysem och samtidigt förändringar i

bronkioli

– Rökning (fler män, prevalens 3% 35år – 20% 65år)


Pink puffer vs Blue bloater


Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)…

Symptom:

• Bronkit med ökad slemproduktion

• Skador på ciliär transport (som ofta ger…)

• Akuta nedre luftvägsinfektioner

Status:

• Morgonhosta, ofta oro och ångest

• Andnöd vid ansträngning (senare dominerande generellt)

• Utveckling emfysem ger Hyperinflation

• Avancerade former; Pulmonell hypertension med

hjärtsvikt (p pulmonale >3mm)


Hyperinflation…

Obstruktiviteten förhindrar effektiv utandning och patienten

tvingas påbörja nästa andetag i förtid. Successivt höjs då

andningsläget för varje andetag och hyperinflation

uppstår…

• Risk pneumothorax…

• Cirkulatoriska effekter

– Pulsus paradoxus (mer än 10mmHg fall i Bltr under inspiration)


Lungvolym

liter

8

6

4

2

Även vid en astma-attack ”hinner” patienten inte

andas ut helt förrän det är dags att dra in ett nytt

andetag – andningsläget höjs successivt – FRC ökar

Det blir lättare att andas ut, men det kostar energi

Pel cm vatten

10 20 30


”Spirometriskt tänk”…

Obstruktiva funktionsrubbningar

• Normal VC = 4.6-4.9 l/min

• Normal FEV1.0 (70-80%)

– 75% = 3.5-3.7l/min

Sänkt FEV1.0 (≤65%), indikerar astma, KOL eller emfysem

• Klarar tungt arbete 73% (3.4 l/min)

• Klarar medeltungt 50% (2.3 l/min)

• Gång på slät mark 22% (1.0 l/min)

• Rullstol 11% (0.5 l/min)


Astma…

• Patofys – inflammatorisk process som leder till hyperaktivitet i

bronchierna, ödem etc. som leder till obstruktion…

– Prevalens ~ 2-20% barn i Skandinavien

– Ej sällan i remission – 60% 10-19år blev 6% vid 50år

• Allergisk astma (extrinsic) – pollen, damm, husdjur, föroreningar…

• Icke allergisk (intrinsic) - infektion, stress och/eller ansträngning…

• Astma visar förbättring på bronkdilaterade mediciner (KOL mindre

effekt)…

• Astmaanfall vanligt kl. 04.00-05.00 på morgon pga lägsta

steroidproduktion ifrån njurar…


Akut astmaanfall…

• Symtom och fynd…

– Måttlig/svår; vilodyspne, förlängt expir, ronki, tachycardi,

auxiliär andning

– OBS! svår astma = kraftigt nedsatta andljud

PcO2 PO2 PH

Medelsvår Lågt Lågt Högt = varför?

Svår Normalt Lågt Normalt = varför?

Livshotande Högt Lågt Lågt = varför?


OBESITAS

Minskning av samtliga

lungvolymer

Ökat andningsarbete

Försämrad andningskontroll

Försämrat gasytbyte

Obstruktivitet p.g.a. peribronkiell

fettinlagring

Sömnapné med minskad CO2

känslighet

CPAP/PEEP

Höjd huvudända

Lungemboli…

Trombos i vader eller bäcken oftast

källa till emboliseringen.

Om tidigare lungfrisk patient, krävs

embolisering motsvarande 50%

av lungcirkulationen för att vara

livshotande (om lungsjuk betydligt

mindre).


Lungemboli…

• Dead space ventilation i den del av lungan där

perfusionen upphävs…

• Shunt i övrig lunga då denna del får en större

perfusion i förhållande till ventilation – Ger…

• Hypoxemi (sänkt SaO2)

• Låg end-tidal CO2, (får ej ut CO2)

• PaCO2 ofta låg eller normal eller hög…(beroende på

hur patienterna orkar andas för att ”bota” hypoxemin?)


Lågt end-tidal CO2

(”får inte ut CO2”)

Ökat deadspace medför krav på ökad

ventilation för att vädra ut CO2 (glöm

inte formeln VA= f (VT-VD))…

Lätt sänkt SatO2

Högt pCO2

Emboli


Lungemboli…

Symtom…

Tachypné, bröstsmärta, hosta, sinustakycard, cyanos,

hypoexemi, chock

EKG förändringar…

•Nytillkommit högersidigt skänkelblock (som tecken på

högersidig kammarbelastning)

•Inverterad T-våg i V2-V4…

•Arytmi som förmaksflimmer, SVES och VES…


LUNGEMBOLI, RISKFAKTORER

Djup ven trombos

P-piller

Rökning

Stillasittande/Gips

Cancer

Graviditet

Koagulationsrubbning

Nyligen opererad

Lungödem…

• Vänsterkammarsvikt ger stas i lungkärlen med

resulterande förhöjt hydrostatiskt tryck med vätskeutträde

till interstitium och slutligen alveoler (alveolärt lungödem).

• Rök/kemikalie inhalation

– Toxiska gaser som ger ökad permeabilitet i

kapillärväggen som medför läckage…


Lungödem…

• Vätskefyllda alveoler ökar shuntning

• Compliance minskar

• FRC minskar

• Preload ökar (indirekt pga. stas)

…därför, Risk för hypotension är påtaglig…


Pneumoni…

Symtom och fynd

Bakteriell eller icke bakteriell orsak

• Allmän sjd.känsla och feber…

• Hosta, sputa och sekretbiljud…


Typical ARDSP. Transverse thoracic CT scan obtained in a 44-year-old man with bilateral

chlamydial pneumonia shows symmetric extensive consolidation.

Goodman L R et al. Radiology 1999;213:545-552

©1999 by Radiological Society of North America

COHb förgiftning…Saturationsmätare fungerar ej

Misstänk vid brand i stängt utrymme…

Neurologisk påverkan, myokardischemi (laktatacidos förstärker

indikationen)…

”Ingen huvudvärk, ingen förgiftning”

• 10-25% - Huvudvärk

• 25-40% - svaghet, yrsel, illamående

• 40-60% - kramper, medvetslöshet


Några behandlingsprinciper…

– Öka oxygenhalt på ”blodkropparna”

– Förbättra alveolär ventilation

• Bronkdilaterande behandling

– Förbättra ventilations/perfusions förhållanden

• Motverka reduktion av FRC (pat sittande, CPAP)

– Avlasta uttröttande andningsmuskler

• Ev genom assisterad andning


Fortsättning behandlingsprinciper…

Extrapulmonella faktorer…

– Minska globala oxygenbehovet

• Ev. sedering

• Ev. smärtbehandling

– Förbättra hjärtminutvolym

• Vätska

• Vätskedrivande


PNEUMOTHORAX

Kan orsakas spontant

Smala eller Långa & smala

patienter

Emfysem patienter

Trauma, ex revbensfraktur

Syresättningsproblem

Subcutant emfysem

Behandlas med thoraxdrän

TENSIONS PNEUMOTHORAX

Stigane CVP,

SJUNKANDE BT

SJUNKANDE SATURATION

CIIRKULATORIKS KOLLAPS.

RESTRIKTIVA LUNGSJUKDOMAR

Fibros, ARDS, brännskador på

thorax.

Kräver höga luftvägstryck och

hög andningsfrekvens.

LUNG TRANSPLANTERADE

Problem:

Avsaknad av

bronkialcirkulation

Avsaknad av lymfflödet

Bronkanastomoser

Surfactant

KAN MAN ERSÄTTA

LUNGFUNKTION?

BEGREPP & TILLSTÅND ATT KÄNNA TILL OCH FÖRSTÅ

Pneumothorax

Ventil penumothorax

Lungödem

Penumoni

Pleurit

Ofri Luftväg

Subcutan emfysem

PEEP

Effekten av mekanisk ventilation på cirkulation.

Hypoxi

Hypoventilation

Shuntning

Atelektas

Dead space

KOL

Astma

Emfysem

…FRÅGOR…


PO2 i blod

O2 transport

Relation mellan pCO2 och pO2 i alveol.

Hur kompensera ökade deadspace

PEF förändring vid KOL?

FEV1 förändring vid obstruktivitet

Vänster förskjutning av dissociationskurva orsakar…

Vad är syrgasmättnad venös hos en frisk person.

Hur påverkas FRC vid KOL (emfysem/astma)

Hur påverkas FRC i liggande.

Hur påverkas FRC av narkos/sövning.

Andningsreglering: kemoreceptorer i carotis och aortabåge

Surfactant gör vad?

Lungans elastiska kraft vs CThoraxvägenskraft är vidgande (förutasatt pleuratrycket inte blir plus)

Compliance förändring hos ung, äldre, emfysem, fibros.

Normal compliance:

C är normalt 100-300 ml/cm H2O dvs., ökar jag mitt ”pleurasug” med 1 cm/H2O så suger jag in 100-300 ml luft

Lungans Kontraherande effekter?

Vad är PaO2 i blod/alveol varför?

Hur löslig är O2 i blod?

Hur mkt O2 kan bindas till varje gram Hb? 139ml

Vilka tillstånd kan påverka CO2 driven?

Kan O2 ge atelektas?

Hyperbar syrgasbehandling (HBO) innebär att 100 % syrgas

administreras med ett tryck över atmosfärstrycket vid havsnivå (1 atmosfär = 101,3 kPa = 760 mmHg).

Anestesi och respiration - Lu

Documents

Transcript of Anestesi och respiration - Lu