Anders Kompass vågade! Uthängd, avstängd, hyllad...allvarlig kritik. På sätt och vis kan man...

l l l Nr 2 – maj 2017

Anders Kompass vågade!

Uthängd, avstängd, hyllad

Åtta sidor om allt du behöver veta när du ska söka jobb.

SRAT-informationen nr 2 • 20172

I VARJE NUMMER:Ledare ............................................................ 3

Ordförandeordet .................................... 9

Krönika ....................................................... 27

Student ...................................................... 29

Fråga & Svar ............................................ 31

Aktuellt från föreningarna ............. 34

Korsord ....................................................... 36

SRATs kansli

2INNEHÅLLAnders Kompass Uthängd, avstängd, hyllad ...................4

Forskning Chef | Konflikt mellan arbete och familj: Mer flexibelt på kvinnodominerade arbetsplatser .............................................................10

Debatt: Staten måste ta ansvaret för personalbristen .................................12

Ta hjälp av lönestatistiken .................14

En hel bilaga om att söka jobb: Våga ge dig ut i det okända ........................................ 15-22

Första intrycket .........................................24

4

15-22

24

14

Ha koll på klädstil, handslag och kroppsspråk

Ta hjälp av lönestatistiken när du ska löneförhandla

FörbundsdirektörElisabeth Mohlkert, 08-442 44 65

Bitr. förbundsdirektör/förhandlingschefAnders Berndt, 08-442 44 70 (tjl maj-nov)

Kommunikatör/redaktörMarie Norell, 08-442 44 77

RedovisningsansvarigSandra Kamlin, 08-442 44 62

FörbundsjuristSophie Silverryd, 08-442 44 74

FörhandlingschefMats Eriksson, 08-442 44 81

Förhandlare Mia Axelsson, 08-442 44 76 (föräldraledig)Lena Busck, 08-442 44 68Ann Garö, 08-442 44 79Frida Lingehall, 08-442 44 78Emil Pettersson, 08-442 44 75Mattias Torell, 08-442 44 67 Maria Yngvesson, 08-442 44 61

IT-samordnareSusanne Rönngren, 08-442 44 72

Assistent/medlemsregisterJessica Carlberg, 08-442 44 66Marie Samuels, 08-442 44 71

SRAT-informationen nr 2 • 2017 3

Jag är inte helt överens med ordspråket om att tala är silver och tiga är guld. Då tror jag mer på öppenhet och vilja att dela med sig av tankar och kunskaper – förut-satt förstås att avsikten är god. Jag ser samtalet som en förutsättning för förändring och utveckling, lärande och förståelse – oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss. I den fackliga världen finns många arenor för sådana samtal.

Saco lanserade för knappt ett år sedan Makro – Sveri-ges samhällsekonomiska forum. Under två försommarda-gar samlades framstående företrädare för akademi, politik och näringsliv för att ta ett helhetsgrepp på samhällsekonomiska frågor. Det blev intressanta föreläsningar, seminarier och diskussioner de dagarna, och förhoppningsvis spreds nya insikter vidare. Nu är det snart dags för årets upplaga av Makro, utifrån samma tanke – att inspirera till nytänkande och utveckling av svensk samhällsekonomi. Saco är ju en opolitisk organisation och arbetet är inriktat på frågor som rör medlemmarna i arbetslivet. Eftersom vi ser ett tydligt samband mellan villkor, profession och samhällsutveckling hamnar många samhällsfrågor på agendan.

Också på SRAT-kansliet har vi spännande projekt på gång. För att vi ska kunna företräda både nuvarande och blivande medlemmar på bästa sätt måste vi se till att ligga väl framme i den utveckling som sker. Det är viktigt att vi syns och framstår som den viktiga part på arbetsmarknaden som vi är. Det är därför vi nyligen har startat ett kommunikationsprojekt, för att utreda hur vi på bästa sätt når ut till olika målgrupper och vilka som är våra viktigaste budskap. Men kommunikation är per definition inte envägs. Därför handlar det också om att fånga in medlemmarnas åsikter för att omvandla dem till handling.

Nu är det också klart att Sacoförbundet Trafik och järnväg, TJ, flyttar in i våra lokaler från och med årsskiftet. I samband med att vi skrev på hyreskontrak-tet möttes vi för att informera varandra om våra respektive verksamheter. Spännande samtal, det också!

Ledare

Samtal pågår!Frågan har också väckts om ett eventuellt samgående och i april nästa år väntas TJs beslutande organ ta ställning i den frågan.

Också förhandlingar handlar i hög grad om kommunikation. För vår del gäller det att visa motparten värdet av våra medlemmars insatser. Årets avtalsrörelse har varit igång sedan vårvintern. De allra flesta av SRATs medlemmar omfattas av ett lönesystem som innebär att lönen sätts på arbetsplatsen. När och om vad man förhandlar avgörs av lokala förutsättningar. De centrala överenskommelserna kan ändå innehålla frågor som berör medlemmarna och som i så fall kan komma att föras vidare för diskussioner på lokal nivå. På vår webbplats, srat.se, informerar vi kontinuerligt om vad som händer.

Det viktigaste för oss som arbetar centralt i förbundet är att föra medlemmarnas talan. Jag vet att det pågår många intressanta samtal på arbetsplatserna. Låt dem inte stanna där, utan sprid era idéer vidare, till era lokala företrädare eller till oss på kansliet. n n n

Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör

SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 23 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informatio-nen skickas per post /e-post till alla med-lemmar i förbundet.

ANSVARIG UTGIVARE Elisabeth Mohlkert

REDAKTÖR Marie Norell

LAYOUT Marie Norell

FOTO Ledarbild Torbjörn ZadigOmslagStefan Bohlin

TRYCKERI Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping

UPPLAGA 15.200 ex

UTGIVNING 2017Nr 1 v.10 Nr 2 v.19Nr 3 v.28Nr 4 v.42Nr 5 v.51 Annonsstopp fyra veckor före utgivning.

ANNONSPRISERFyrfärgHelsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130)8.500 krKvartssida (87x130) 4.500 kr

[email protected]

PAPPEROmslag: 130 g Multiart SilkInlaga: 90 g G-print

Tidningen är momsbefriad.

SRATs kansli

”Jag ser samtalet som en förutsätt-ning för förändring och utveckling, lärande och förståelse.”

Telefon Vx 08-442 44 60Fax 08-442 44 80

E-post [email protected]@srat.se

Webbplatswww.srat.se

Post Box 1419111 84 Stockholm

Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr

Öppettider Sep–apr 8:00–16:30Maj–aug 8:00–15:45Lunch 11:30–12:30

Växeltider fredagarSep–apr 8:00–16:00Maj–aug 8:00–15:30

341 810TRYCKSAK

MILJÖMÄRKT


I dag bemöts den tidigare FN-tjänstemannen Anders Kompass med jubel och respekt. Men för två år sedan gjorde hans chefer allt som stod i deras makt för att bli av med honom. Numera är han anställd på Utrikesdepartementet, och kommer aldrig att återvända till FN.

Text: Anna-Karin Hallonsten Foto: Stefan Bohlin


Vi träffas vid receptionen på Utrikesdepartementet (UD) och Anders Kompass föreslår att vi ska gå till ett café på andra sidan gatan, dit han brukar gå ibland. Han ler inte men ger ett lugnt intryck. Sedan tar han täten och går över gatan. Väl på plats börjar han berätta om sina utmanande livserfarenheter – historier som inte alls matchar den lättsamma bakgrundsmusik som spelas på caféet.

Anders Kompass har ägnat mer än trettio år åt att förhandla med gerillaledare, politiker, korrupta polischefer och militärer med otaliga mord på sina samveten, med målet att verka för mänskliga rättigheter. Han har suttit vid många bord och lyssnat på människor som blånekar till de grova brott de är misstänkta för.

– Jag brukar använda mig av en liknelse när jag beskriver mitt tidigare arbete som diplomat eller FN-tjänsteman. Jag har ofta fått sitta i ”finrummet” under mina möten med olika människor. Och där ser ju allting väldigt bra ut. Men när man jobbar för mänskliga rättigheter så tvingas man även gå upp på vinden och ner i källaren och då hittar man inte så roliga saker alla gånger.

Den typen av erfarenheter är ingenting en människa någonsin kan bli van vid, men hans tidigare roll som diplomat i latinamerikanska länder har stärkt honom som person och gett honom många perspektiv på livet. Men för två år sedan, då Anders Kompass arbetade som chef för FNs fältavdelning, utsattes han för en helt annan typ av situation, nästintill mardrömslik, då han själv pekades ut som den skyldige och där hans tidigare erfarenheter inte var till mycket hjälp.

Som en blixt från klar himmel fick han veta att han var misstänkt för ”allvarlig överträdelse av protokollet” efter att ha lämnat över en rapport till Frankrikes dåvarande ambassadör som beskrev hur pojkar i Bangui i Centralafrikanska republiken hade blivit sexuellt utnyttjade av ett dussintal franska och afrikanska soldater.

Dagen då han fick rapporten, den så kallade Sangari-rapporten, om de fruktansvärda händelserna i Centralafrikanska republiken blev han oerhört chockad. Den handlade om fattiga barn som fick mat i utbyte mot sex, och som chef för fältarbetet vid FNs kontor för mänskliga rättigheter fanns det bara en sak att göra.

– Att lämna över den här informationen till Frankrike var ett av de mest självklara besluten jag någonsin har tagit. Soldaterna ifråga hade ju utnyttjat pojkar som FN var där för att skydda i den mycket oroliga ordning som då rådde i landet då, säger han och fortsätter:

– Jag vill också betona att jag aldrig gick ut offentligt med informationen, inte till media eller till någon utanför FN. Dessutom ansåg Frankrike att jag hade agerat helt korrekt. Soldaterna skickades hem och ställdes till svars. Därefter tackade Frankrike mig för det jag hade gjort.

Vid det tillfälle han fick reda på att soldaterna hade tagits ur tjänst trodde han att lugnet hade lagt sig. Men Anders Kompass gick inte att lita på längre, enligt högkommissarien Zeid Ra´ad Al Hussein. Åtta månader efter överlämnandet av rapporten blev han avstängd, med omedelbar verkan, och eskorterades ut ur byggnaden av en vakt. Därefter insåg han att det enda sättet att helt och hållet frias från misstankarna var att överklaga beslutet.

Nu drog både en internutredning och mediekarusellen igång och vissa röster började spekulera i om han hade någon dold agenda bakom sitt avslöjande. Samtidigt som han själv inte fick prata om ärendet förrän utredningen var klar, inte med någon.

– Det huvudsakliga argumentet bakom anklagelsen var att jag hade valt att låta pojkarnas namn stå kvar i rapporten. Därmed menade vissa chefer att jag hade läckt hemlighetsstämplad information som utsatte pojkarna för fara. Men anledningen till att jag gjorde det var att man så snabbt som möjligt ska kunna identifiera och skydda dem, säger han och förklarar att det vid den tiden inte alls var länge sedan brotten hade begåtts.

– Jag kunde inte utesluta det faktum att det fanns en risk att övergreppen fortfarande pågick.

Det är hemskt att behöva säga det, men jag var rädd för att franska poliser skulle komma ner, fråga runt, identifiera soldaterna och berätta vad de var misstänkta för. Och att soldaterna skulle kunna göra vad som helst med pojkarna för att undanröja dem som vittnen.

Tidigare var Anders Kompass lite av en doldis för allmänheten. Nu är han en av årets mest uppmärksammade personligheter – känd för att ha avslöjat ett av de mest fruktansvärda brott som en soldat kan begå. Och som slutligen ledde till att FN kom att utsättas för oerhört allvarlig kritik.

På sätt och vis kan man säga att han har fått revansch. Anders Kompass har tagit emot ett flertal priser och utnämningar det senaste året. I mars tilldelades han Stig Dagermanpriset; ”för att ha värnat om det fria ordets betydelse”. I oktober 2015 utnämndes han till Årets

Uthängd, avstängd,

hyllad

t


FN-vän av Svenska FN-förbundet. Men framförallt blev han erbjuden ett jobb på utrikesdepartementet en kort tid efter att han hade blivit rentvådd från anklagelserna.

I dag är han är klar med FN. Anders Kompass är kritisk till FN, främst på grund av att anledningen till det han tvingades gå igenom är att det inte finns en oberoende granskningsfunktion inom FN.

– Det är verkligen paradoxalt. Här har jag arbetat inom FN under 20 år för att försöka hjälpa länder i processen mot ett oberoende rättssystem och så har inte FN någon sådan organisation själv, alltså inget som helst oberoende och opartiskt system. Då spelar ju inte fina ord, dokument och policies någon roll. Det vill säga just det som förmedlas till allmänheten att FN står för, säger han.

Att det inte finns någon oberoende instans att vända sig till för anställda inom FN som har blivit felaktigt behandlade är ett mycket allvarligt problem, enligt Anders Kompass.

– Konsekvensen blir att ingen vågar slå larm. Man kan säga att det finns två instanser som ägnar sig åt intern granskning av olika slag; The Office of Internal Oversight Services (OIOS) och Ethics Office, men de är dels alltför svaga institutioner och dels inte oberoende av FN-ledningen.

Anders Kompass fick återgå till sin arbetsplats då den interna FN-domstolen kom fram till att beslutet om avstängning var olagligt. Men historien tar inte slut där. Det innebar inte att misstankarna om grovt tjänstefel hade upphört. Internutredning fortsatte samtidigt som en oberoende utredning sattes igång, ledd av en utomstående kanadensisk domare.

Stora delar av året 2015 levde Anders Kompass i ett vakuum fyllt av vånda och oro och tvingades snällt gå omkring och fortsätta representera en organisation som hade som främsta mål att bli av med honom.

– Det som så småningom räddade mig var att några FN-tjänste-män läckte e-postkonversationer mellan Zeid Ra´ad Al Hussein och hans kollegor som i princip handlade om att hitta tillräckligt med bevis för att kunna avskeda mig, säger han och tillägger att det var de mailen som bidrog till att generalsekreteraren tvingades tillsätta en oberoende utredning. Och när den oberoende utredningen presenterades i slutet av året blev han rentvådd från anklagelserna om att ha begått tjänstefel och en tid senare friades han även i den interna utredningen.

– För mig är den här historien fortfarande väldigt märklig och jag har ännu inte fått någon verklig förklaring till varför ledningen gjorde som den gjorde. Det tråkiga är också att några av de FN-chefer som var på plats i Centralafrikanska republiken när det hela hände visste om vad som pågick utan att göra någonting. Det finns till och med de som jobbar kvar och har blivit befordrade. Och vad ger det för signaler till FN-anställda, och omvärlden?

Men det värsta av allt, poängterar han, är att pojkarna aldrig fick något skydd.


– FN valde att lägga all energi på mig, på att jag hade gjort fel. Å ena sidan påstod man att jag hade utsatt pojkarna för fara. Å andra sidan var det ingen inom FN som tog reda på var pojkarna var eller hur de hade det.

I ett avslöjande reportage av Uppdrag granskning framgår det svart på vitt att barn fortfarande utnyttjas sexuellt av FN-soldater. Report-rarna träffar både barn och vuxna som vill berätta om olika händelser som de själva har bevittnat. Samtidigt hävdar Unicef-chefen på plats att de utsatta pojkarna som nämns i rapporten har fått både skydd och hjälp – en åtgärd som de traumatiserade pojkarna själva inte ens känner till.

– I FNs senaste rapport om sexuellt utnyttjande av barn tvingades man erkänna att mörkertalet är stort, vilket man inte har gjort förut. Tidigare har FN påstått att det har rört sig om ett drygt femtiotal barn per år men då mitt fall blev känt översköljdes FN av rapporter om sexuella övergrepp på kvinnor och barn. Först då vågade både anställda inom FN och offren själva rapportera.

Anders Kompass hade aldrig kunnat föreställa sig vad han skulle tvingas gå igenom när han inledde sitt engagemang för mänskliga rättigheter i mitten av 70-talet, som stipendiat i ett utbytesprogram i byn Pasac i Guatemala. Det var en tid då landet styrdes av militärjun-tan och han möttes genast av människor som levde i total fattigdom med fullkomligt bedrövlig betalning för de grödor de odlade för att försörja sig. Men han såg ändå möjligheter och började engagera sig i ett projekt för att lära byborna att läsa.

Meritlistan är lång. Under 1980-talet arbetade han för Diakonia i Centralamerika. Därefter blev han utsänd av UD till det krigshärjade El Salvador. En tjänst som bland annat innebar att delta i fredsför-handlingar med gerillaledare för att försöka få de involverade parterna att närma sig en lösning på den urartade våldsamheten som rådde i landet. Och direkt efter fredsavtalet i januari 1992 ombads han att leda FNs arbete med att stödja genomförandet av fredsavtalet. Vid det här laget hade han blivit en mycket ansedd person och fick i uppdrag att upprätta lokala kontor för mänskliga rättigheter i Colombia, Mexiko och Guatemala. Arbetet i Guatemala fick väldigt konkreta konsekven-ser, då han bidrog till att avslöja ett stort antal mord begångna av landets polischef. Polischefen i fråga är fängslad på livstid, än idag.

Men Anders Kompass tror ändå gott om människan, trots att han har sett både massakrer och följderna av tortyr och mord med egna ögon.

– Oavsett om personer ogillar eller gillar det jag gör eller står för, så upplever jag att vi människor faktiskt har någon slags gemensam värdegrund om vad som är rätt och vad som är fel.

Han berättar sakligt och professionellt om sina arbetserfarenheter och den obehagliga tiden på FN. Men när han blir ombedd att berätta

» För mig är den här historien fortfarande väldigt märklig och jag har ännu inte fått någon verklig förklaring till varför ledningen gjorde som den gjorde. «

t


om hur det är att möta personer som har begått handlingar som inte alls är förenliga med de mänskliga rättigheterna mjuknar hans ansiktsuttryck en aning.

– Mitt arbete har handlat mycket om att föra en dialog med människor i extrema situationer. Det kan vara människor med makt som förnekar och intar en försvarsposition, eller människor i total stress som har varit med om något hemskt. Och för att få en person att börja tala så måste man visa att man någonstans förstår vilken oerhört pressad och besvärlig situation personen i fråga har hamnat i, säger han.

Nyckelfaktorerna är respekt och att ge dem tid. – Det gäller att ge människor en möjlighet att öppna sig, det är det

enda sättet.

Sedan poängterar han att de som har begått brott som strider mot de mänskliga rättigheterna oftast är mycket utsatta personer. Exempel-vis latinamerikanska poliser; en yrkesgrupp med dålig lön, kort utbildning och som bor i fattiga områden.

– De utsätter sig dagligen för oerhörda risker. Dessutom ser majoriteten av befolkningen ner på dem och då är det ju inte så lätt. Flera gånger har jag lyssnat på människor med makt som säger: Ja, jag vet att jag har gjort fel, jag vet att jag har gjort de här hemska sakerna och jag skulle gärna gjort på ett annat sätt. Men omständigheterna är som de är.

Det mest påfrestande i det här arbetet, konstaterar han, har varit att det inte alltid går att komma så långt i en process när makthavare inte vill lyssna på sanningen, och kanske än mindre vill göra någonting åt det. Men nästan varje möte av det slaget har gett honom en tankeställare.

– Jag har vuxit upp i Sverige och haft alla möjligheter. Jag tillhör kanske den första generationen som fick alla möjligheter till en god start i livet. Men om jag hade varit i samma kläder som polischefen som jag tidigare berättade om - hade jag då haft mod och styrka att agera på ett annat sätt än han gjorde, eller hade jag också blivit en del i ett korrupt system?

I dag har Anders Kompass helt andra arbetsuppgifter. Numera är han anställd av UD för att se över Sveriges relationer med Latinamerika.

– Regeringen har höjt ambitionerna när det gäller Latinamerika och vill att jag ska formulera och utveckla idéer och förslag på hur Sverige kan bredda och fördjupa samarbetet med Latinamerika.

När vi ses är det bara några dagar tills han ska presentera sin handlingsplan; en handlingsplan som rör alltifrån hur Sverige kan bidra till att stärka demokratiseringsprocessen i Latinamerika, till handelsut-byte, hållbar stadsutveckling och klimatfrågor. Men Anders Kompass verkar lugn.

– En stor del av arbetet handlar om att ta fram förslag för hur enskilda organisationer och folkrörelser som tidigare samarbetat med

Latinamerika på olika sätt kan delta i det här utvecklingsarbetet. Exempelvis svenska fackförbund och enskilda organisationer, säger han och konstaterar att det finns ett stort intresse för svenska idéer inom de här frågorna.

– Jag tror att det beror på vårt engagemang i de här länderna under de svåra diktaturåren. Många latinamerikaner kom till Sverige som flyktingar och vi var med och stödde deras demokratiseringsprocesser. Och så talar vi samma språk när det gäller frågor som rör mänskliga rättigheter. Det vill säga att det finns många organisationer där som liknar våra. Men länderna i Latinamerika brottas fortfarande med stora sociala problem, orättvisor och ojämlikhet, inte minst inom rättsområ-det.

En av de tuffaste utmaningarna inom det här utvecklingsarbetet, berättar han, är att försöka stimulera en dialog mellan arbetsmarkna-dens parter i Latinamerika; näringslivet, arbetstagarna och de fackliga organisationerna med mål att få dem att komma överens om de grundläggande spelregler som krävs för att åstadkomma förändring, trots att länderna har skrivit på konventioner med regler och mål som de har ålagt sig att uppfylla.

– Det är mycket komplicerat eftersom fackliga- och företagarrepre-sentanter lever i parallella världar och det bromsar viktiga ekonomiska och sociala reformer. Då gäller det att få de motsatta parterna att förstå hur viktigt det är att samarbeta om man vill åstadkomma förändring och stödja dem som har det svårt, förklarar han.

– Det kan man bara göra genom att försöka skapa kontakt med och mellan makthavare, som ofta är ganska fula fiskar, och de som brinner för mänskliga rättigheter. Det vill säga de människor som i vissa fall till och med offrar sina liv för ett mer jämlikt och rättvist samhälle, säger han.

Sedan han kom tillbaka till Sverige har han rest runt och berättat om det han var med om i slutet av sin tjänst som chef för FNs fältavdel-ning, vilket har lett till diskussioner om att våga, eller inte våga. Vid vissa tillfällen har han blivit förvånad över människors reaktioner.

Framförallt i möten med unga människor som säger; ”Att du vågade! Jag hade aldrig vågat”.

– Det tycker jag är lite oroväckande och har lett till funderingar kring varför unga människor reagerar på det viset, inte minst med tanke på att vi lever i en av de starkaste demokratierna i världen. Jag tror att det kan bero på dagens lite ensidiga fokus på framgång. Det verkar ligga i tiden. Alla organisationer ska vara framgångsrika, allt ska vara så positivt och bra, och då är det svårt att komma med dåliga nyheter. Men som tur är så är det alltid någon som gör det, säger Anders Kompass. n n n

ANDERS KOMPASSÅlder: 61 år.Uppvuxen: Vid sjön Bolmen i Småland, Halmstad och Uppsala.Bor: Stockholm.Familj: Sonen Martin och den italienska frun Flaminia Minella (med lång erfarenhet inom FNs arbete med mänskliga rättigheter). Och två engelska cockerspaniels.Utbildning: Historia, latinamerikansk historia och samhällskunskap, Uppsala universitet och Colegio de México.På fritiden: Långa skogspromenader, löpning, litteratur, musik och teater.Motto: “Förneka aldrig dina egna övertygelser och erfarenheter bara för att få lugn och ro”, Dag Hammarskjöld.


OrdförandeordetAnitha Wijkström

[email protected]

Män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det är den övergripande målsättningen i regeringens jämställdhetspolitik. Under den finns sex delmål. Ett handlar om rättvis fördelning av makt och inflytande, ett annat om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete. Vår feministiska regering har visst en del kvar att göra! Det har de fackliga organisationerna också, och jag menar att var och en av oss också har ett individuellt ansvar.

Det tar tid att förändra de uråldriga normer och otidsenliga strukturer som har så stor påverkan på arbetsmarknaden. De som leder till att kvinnor och män fortfarande arbetar med olika saker, har olika arbetsvill-kor och olika förutsättningar att göra karriär. Men vi kvinnor har inget att vinna på att ta på oss en passiv offerroll. I stället ska vi utnyttja alla möjligheter för att påverka. Det här med lönen, till exempel.

Senaste upplagan av Statistiska centralby-råns sammanställning ”På tal om kvinnor och män”, visar att kvinnor har 87 procent av männens lön. Då är alla löner omräknade till heltid. Eftersom kvinnor dessutom arbetar mer deltid än män är de verkliga löneskillna-derna ännu större.

Inom Saco talar vi om livslön, och menar då den samlade lönen under hela livet, inklusive pension. Beräkningar, som presenterades på Internationella kvinnoda-gen, visar att livslönen för en manlig akademiker är i genomsnitt 16 procent högre än för en kvinnlig. Det motsvarar 2,8 miljoner kronor efter skatt! Det är väldigt mycket pengar och naturligtvis djupt orättvist.

Det börjar ganska bra. Under arbetslivets första år är löneskillnaderna inte så stora.

Offerrollen värdelös mot orättvisor

Men vid 30-årsåldern börjar männens löner dra ifrån. Det är alltså då, i den åldern då många bildar familj och då kvinnor föder eller förväntas föda barn, som det lönegap uppstår, som sedan växer med åren. Resten vet vi. Kvinnor är föräldralediga längst, arbetar mest deltid och tar ut flest vabbdagar. Det straffar sig alltså – konstigt nog också för kvinnor som inte har barn.

En facklig organisation kan förstås inte lägga sig i enskilda individers och familjers val. Men vi arbetar ständigt på ett övergri-pande plan – för ökade karriärmöjligheter och uppvärdering av kvinnodominerade yrken, till exempel. Jag ser det som en av våra viktiga uppgifter att påverka politiker, arbetsgivare och andra beslutsfattare i de frågorna.

Vi kan också underlätta för medlem-marna genom att ta fram bra beslutsunderlag, så att var och en kan göra val som gynnar dem.

Tag deltiden, till exempel. Det är tre gånger så vanligt att kvinnor jobbar deltid och särskilt förstås under småbarnsåren. Det är kanske inte det första man tänker på då, att deltidsarbete kan ge stora negativa konsekven-ser för lön, karriär och pension. Sanningen är att de ekonomiska konsekvenserna kan bli betydligt större än man i förstone anar – ef-tersom deltidslönen kan innebära betydligt mindre avsättningar till pension. Kolla upp det!

Det är inte heller säkert att man tjänar på att den förälder som har lägst lön tar ut större

delen av föräldraledigheten. Med föräldralö-nen, som regleras i kollektivavtal, tjänar många familjer på att dela lika. Kolla det också!

Visst kan man bli både rasande och tungsint över att det ser ut som det gör. Men man kan ändå göra bästa möjliga i rådande läge. Som alltid handlar det om att ta till sig fakta och värdera dem. Ett bra tips är att söka information på SRATs och Sacos hemsidor och att använda de digitala verktyg, som gör det enklare att räkna på olika alternativ.

Det har visat sig att den lönemodell som gäller för de flesta av Sacos medlemmar särskilt gynnar kvinnor. Det beror på att den bidrar till att synliggöra vars och ens kompetens och ambitioner, inte minst genom lönesamtalet. Kvinnor som har lönesamtal har ungefär två procent högre lön än kvinnor som inte haft det. Störst chans till framgång har de som förbereder sig inför samtalet, så att de kan beskriva både hur de bidrar till verksam-heten idag och hur de ser på sin fortsatta karriär.

Det är ingen tvekan om att kvinnor kämpar på. Alla högskoleutbildningar utom de tekniska domineras i dag av kvinnor. Men också för högutbildade gäller att kompetens-utveckling och ansvarstagande lönar sig. Sådana frågor lämpar sig utmärkt i ett lönesamtal, också för män, förstås. Det är en bra start att läsa om SRATs karriärstöd och lönesamtal på vår webbplats. n n n

» Vi ska utnyttja alla möjligheter för att påverka«


Män och kvinnor upplever lika stor konflikt mellan arbete och familj, trots att vi ges olika förutsättningar att kombinera de två. Viktigaste slutsatsen: det är inte bara individens problem när det är svårt att få ihop livspusslet.

Text: Karin Persson Foto: Stefan Edetoft

Föreställningen om att det är främst kvinnor som har problem med att kombinera karriär med familjeliv stämmer inte längre. Flera forskningsstudier har visat att män upplever konflikt mellan arbete och familj i lika hög utsträckning som kvinnor i dag. Det kan inte bara förklaras av att det numera finns en större förväntan på männen att ta ansvar för familj och hem.

Att uppleva konflikt mellan arbete och familj är problematiskt. Den som inte känner att den får ihop det är inte bara mer benägen att lämna organisationen utan löper också större risk att drabbas av ohälsa.

– Först och främst far individen illa. För arbetsgivaren är det dessutom problematiskt eftersom det gör arbetsplatsen mindre attraktiv, säger Karin Allard.

Hon är lektor i psykologi vid Göteborgs universitet och har länge intresserat sig för kopplingen mellan arbetsliv och familjeliv. I en ny studie har hon, tillsammans med flera forskarkollegor, undersökt vilka förutsättningar chefer i offentlig sektor har att kombinera sitt arbete med familjelivet. Forskargruppen jämförde inte bara mäns och kvinnors upplevelser av konflikt, utan tittade också på om det spelar någon roll om chefen jobbar inom en mans- eller kvinnodominerad sektor.

Frågorna till cheferna handlade bland annat om hur ofta de behöver arbeta övertid eller ta med arbete hem. Resultatet: männen och kvinnorna upplevde lika mycket konflikt mellan arbete och familj. Detta trots att männen i undersökningen svarade att de upplevde mindre arbetsbelastning än vad kvinnorna gjorde.

– Det förvånade oss. Männen upplever att arbetskraven är lägre men ändå upplever de lika stor konflikt mellan arbete och familj som kvinnorna. Hur kan det komma sig? säger Karin Allard.

Den ena halvan av svaret fann forskarna när de tittade på vilka gränssättande strategier männen respektive kvinnorna använder sig av på jobbet. Man brukar nämligen uppleva mindre konflikt mellan arbete och familj om man sätter fler gränser för arbetet. Undersökning-en visade att det i arbetsorganisationer kan finnas en kultur där det är okej att sätta gränser, där det är mer kulturellt acceptabelt att som chef tydligt uttrycka att ”jag gör inte mer än vad jag klarar av”.

– Vi såg att kvinnorna sätter mer gränser. Eftersom de upplever högre arbetskrav måste de ha något som hjälper upp det. Gränssättan-

det blir en kompensatorisk mekanism, en medicin mot de högre kraven.

Forskarna frågade också i vilken grad chefernas arbetsplatser erbjuder organisatorisk flexibilitet, till exempel genom möjlighet att själv anpassa sitt schema eller jobba från andra ställen. Här svarade både män och kvinnor som jobbar i kvinnodominerade sektorer att de har mer flexibilitet än de som jobbar på traditionellt manliga arbets-platser.

Organisatorisk flexibilitet brukar kopplas till en lägre grad av konflikt mellan arbete och familj. När det är möjligt att styra sina arbetstider eller gå ifrån för att ordna med familjerelaterade saker blir det lättare att hantera krav från båda håll. Där fanns alltså den andra förklaringen till varför kvinnorna inte upplever en större arbete/familj-konflikt, trots att de har högre arbetsbelastning: de jobbar oftare i organisationer som låter dem vara flexibla.

– Det är en spännande fråga varför det har blivit så. När kvinnor började komma ut i arbetslivet i större utsträckning var organisatio-nerna medvetna om att kvinnor fortsatt skulle behöva ta sitt ansvar hemma. Man var tvungna att möta upp med flexibilitet för att kvinnorna skulle kunna jobba där.

Den biten har man inte behövt tänka på lika mycket i mansdomi-nerade sektorer, menar hon.

– I en del organisationer finns den där kulturen kvar av att män inte ska kombinera arbete och familj i samma utsträckning. En man som vill ta en aktiv roll i sin familj kan söka sig till en kvinnodomine-rad organisation, för där behåller han sina lägre arbetskrav samtidigt som han får mer flexibilitet. Frågan är vart en kvinna som vill kombinera karriär med ett liv utanför jobbet kan söka sig.

Vad är då Karin Allards slutsats? Den viktigaste handlar om att det inte går att hålla chefen ensam ansvarig om hen misslyckas med att kombinera arbetet med familjelivet. Som arbetsgivare är det viktigt att våga titta på den egna organisationen och se över vad man har för förväntningar på sina anställda.

– Vad är det för normer och värderingar som faktiskt är med och organiserar verksamheten utan att man tänker på det? Om arbetsgiva-ren inte funderar på de organisatoriska faktorerna blir insatserna på individnivå. n n n

Artikeln har även varit publicerad i Chefstidningen

FORSKNING CHEF | Konflikt mellan arbete och familj

Mer flexibelt på kvinnodominerade arbetsplatser

» Gränssättande blir en medicin mot

de högre kraven «


KARIN ALLARDÅlder: 44.Bor: Göteborg.Karriär: Utbildad psykolog vid Umeå Universitet, legitimerad psykolog 1998. Gick forskarutbildningen vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, blev filosofie doktor i psykologi 2007 med avhandlingen ”Toward a working life. Solving the work-family dilemma”. Är sedan 2012 lektor på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Fritid: ”Familj. Vi engagerar oss i både fotboll och musik. Jag försöker också hinna med att umgås med vänner och att träna lite.”

VAD?En studie om chefer i offentlig sektor om hur de kan kombinera arbete och familj.

Studien görs av Karin Allard, Annika Härenstam, Lotta Dellve och Anders Pousette.

HUR?En enkätstudie med 590 chefer i 27

olika kommunala förvaltningar.

VARFÖR?Syftet är att se vad som kan påverka eller

motverka konflikten mellan arbete och familj, både på individ- och organisationsnivå.


För att möta de utmaningar som det innebär att Sveriges befolkning framöver kommer att bestå av betydligt fler barn och äldre behöver resurser tas bättre tillvara. Därför behövs mer kompetensutveckling och kunskapsstöd.

Inom Saco-federationen finns ett stort antal professioner som i ännu högre grad vill bidra fullt ut i arbetet med att möta de utmaning-ar som välfärden och samhället står inför. Den enskilt största frågan är bristen på hälso- och sjukvårdspersonal och hållbara arbetsvillkor, bristen på god vårdmiljö och bristande patientsäkerhet. Redan i dag råder brist inom många av våra professioner.

Om man till detta lägger bilden av den demografiska utveckling de kommande åren som visar en stark ökning av både antalet barn och äldre med kraftigt ökade krav på välfärden som följd och hälso- och sjukvårdsbudgetar som blöder, så förstår alla att det inte finns någon quick-fix på de samhällsutmaningar vi står inför.

Vi, apotekare, arbetsterapeuter, audionomer, dietister, fysioterapeu-ter, kiropraktorer, kuratorer, logopeder, läkare, optiker, psykologer, psykoterapeuter, receptarier, tandläkare, tandhygienister har stor kunskap och kompetens som inte nyttjas fullt ut i dag. Och framför allt skulle vi kunna finnas på fler platser där vår kunskap kan ge stor patientnytta.

Att anställda inom hälsa, vård och omsorg fullt ut kan bidra med sin kunskap och kompetens är en vinst både för samhället och för den enskilda arbetstagaren. Och detta kommer behövas i tider då behovet av vård och omsorg ökar till följd av den demografiska utvecklingen i Sverige. Men även på grund av att kraven på välfärden ökar. Kraven på ökad kvalitet samt även på bättre tillgänglighet som utgår från patienternas behov.

För att detta ska vara möjligt är det viktigt att de grupper som ska bidra får tillgång och möjlighet till kompetensutveckling och kunskaps-

stöd i sin vardag. Det krävs även att antalet utbildningsplatser utökas. Redan i dag råder brist inom många av våra professioner, och med de krav och utmaningar som ligger framför oss kommer efterfrågan på dessa professioner inte att minska. Viktigt är dock att utbyggnaden inte sker på bekostnad av kvaliteten.

I dag är det kommunernsa och landstingens ansvar att dimensio-nera och planera för den framtida personalförsörjningen, men att lägga ett sådant ansvar enbart på lokal och regional nivå är inte försvarbart. Att säkra en god kompetensförsörjning i hela landet kräver ett tydligare statligt åtagande.

Genom ett stärkt förebyggande arbete, inte minst inom kommu-nerna, skulle många sjukdomstillstånd kunna undvikas. Med en förstärkt primärvård där teamarbete är grundläggande och de olika kompetenserna används tillsammans med patienternas kunskaper skulle resurserna inom den specialiserade vården kunna prioriteras till de patienter som behöver dem mest.

Detta är ett gemensamt samhällsansvar där våra professioner har pusselbitar som vi vill bidra med för att vi ser att det skulle göra stor nytta för patienterna. Men det är inte något vi kan göra ensamma. Det krävs ett gemensamt ansvar för den situation som vi står mitt i och konstruktivt bidrar till att finna lösningar på samhällsutmaningarna. Gemensamt kan vi hjälpas åt att lägga grunden för en bättre hälsa, sjukvård och omsorg.

Göran Arrius, ordförande SacoAnders Wahlberg, ordförande Psykologförbundet

Anitha Wijkström, ordförande SRATHans Göransson, ordförande Sveriges Tandläkarförbund

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges LäkarförbundIda Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSRKristina Billberg, ordförande Sveriges Farmaceuter

Stefan Jutterdal, ordförande, FysioterapeuternaLotta Klinge Härberg, ordförande Dietisternas riksförbund

Debattartikel mars 2017 i Dagens Samhälle

Staten måste ta ansvaret för personalbristen

Audionom är ett av de yrken som kan utnyttjas bättre. Foto: Denny Lorentzen


Varför nöja sigmed mindre?Som medlem i SRAT behöver du inte det. Med en av marknadens lägsta bolåneräntor från 1,32 %* kan du få mer plats för det du älskar. Läs mer om ditt förmånliga helhetserbjudande på danskebank.se/srat

Bolån från 1,32%

*3 månader 1,32 %. Effektiv ränta 1,328 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 733 138 kr


Så här använder du Saco LönesökVälj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun, landsting och Svenska Kyrkan.

Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presen-teras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv).

Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan olika typer av diagram.

Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du välja ännu fler presentationssätt!

Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och dia-gram.

1

2

3

4

5

1

2

3

4

5

Nu har Saco LöneSök uppdaterats med den senaste lönestatistiken från SRATs löneenkät. Under våren kommer Saco LöneSök även att uppdateras med statistik för stat, kommun och landsting som samlats in via arbetsgivare, så

kallad partsgemensam statistik.

Hur hittar jag Saco LöneSök?Saco LöneSök är en service till dig som är medlem och du hittar Saco LöneSök via SRATs hemsida där du loggar in för att få tillgång till statistiken.

Vad kan jag göra i Saco LöneSök?• Studera lönenivån och lönespridningen för olika åldrar, examensår, utbildningar, yrken, befattningar, sektorer, och regioner • Studera ingångslöner och löneutveckling för olika yrken • Jämföra din lön med andra kollegor och

andra akademiker, du kan exempelvis skriva in din egen lön och se den i ett diagram • Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov • Spara eller skriva ut tabeller och diagram

När har jag nytta av Saco LöneSök?Lönestatistiken du hämtar från Saco LöneSök förser dig med viktig kunskap om löneläge och lönespridning i din omvärld. Lönestatis-tik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en fingervisning om löneläget för andra vid en viss tidpunkt! Det är ändå bra att ha statistik som ett underlag. Tillsammans med annan information från SRAT, exempelvis löneråd-givning eller broschyren DIN LÖN, kan du med hjälp av Saco LöneSök förbereda dig i olika situationer som handlar om lön: • När du söker nytt jobb • När du ska ha lönesamtal • När du får en ny tjänst/nya arbetsuppgifter • När du väljer eller funderar på att byta yrke

Tack till er som bidragitStort tack till alla er som har tagit er tid att svara på SRATs löneenkät.

Baserat på uppgifterna från årets

löneenkät kommer vi att ta fram en samman-ställning och analys för de grupper som omfattas av enkäten. Den kommer att kunna laddas ner under våren på SRATs webbplats: www.srat.se/lon

Susanne RönngrenIT-samordnare

Saco LöneSök uppdaterad

Ta hjälp av lönestatistiken!

Fakta SRATs löneenkät• 58 % svar• Yrkesverksamma medlemmar i nio föreningar omfattas av enkäten

– Audionomerna– HälsoAkademikerna– Sacoförbundens personal- förening– SRATs allmänna avdelning, SRAT-A – SRAT Arbetsmarknad– Svensk FlygteknikerföreningSvensk Optikerförening – Svensk Perfusionistförening– Svenska Logopedförbudet– Sveriges Tandhygienistförening

Din LÖN

Din lön.indd 1

2013-07-16 13:26:04

Ladda ner på srat.se eller beställ på [email protected]


Som student är det ofta full fokus på studier, vänner och att klara tentor. Många känner av stress och press på att klara av allt i tid. Därför är det inte alltid som det kommande yrkeslivet hägrar i tankarna, även om det säkert då och då gör sig påmint på ett eller annat sätt.

Helt plötsligt är studietiden slut och så står du där med ditt examensbevis i handen och kanske även

en viss oro över vad du ska göra.

På åtta sidor har vi samlat tips och råd inför ditt jobbsökande. Även du som är arbets-

sökande, redan har jobb och söker nytt kan ha nytta av tipsen!

VÅGA ge dig ut

i det okända

Riv ut och spar!


Ett viktigt steg på vägen i att marknadsföra sin kompetens är att göra en kartläggning. Vet du vad du har för kompetens? Vad kan du? Ibland är det lätt att de erfarenheter och kompetenser som finns flyter ihop och att det kan upplevas som om alla kan det som du kan. Därför är det en god idé att skriva ner vilken kompetens du besitter, vilka erfarenheter du har med dig, vad du lärt dig av det du varit med om och även försöka få med vilka styrkor och svagheter som finns med i bilden.

Det är inte alltid så lätt att se vad ens styrkor och svagheter består av och därför kan det vara värdefullt att lägga lite krut på att försöka upptäcka dessa. Ju mer du vet om dig själv och ju bättre du kan paketera detta, desto lättare blir det för dig att övertyga en arbetsgivare. Det finns många metoder att ta till, till exempel skulle jag råda dig att avsätta tid för dig själv att fundera, ställa frågor till dig själv, läsa böcker, fråga vänner, hitta tester på nätet som får dig att komma igång. Behöver du mer stöd är du även välkommen att höra av dig till oss för råd och stöd eller ett karriärsamtal.

När det kommer till praktiska förutsättningar ser dessa självklart olika ut för oss alla, omgivningens krav och vår familjesituation är ofta någonting vi behöver ta med i ekvationen när det kommer till att kartlägga våra mål och vart vi vill. Det kan vara svårt att ta drömjob-bet i Kiruna om familj och släkt bor kvar i Göteborg till exempel. Även dessa typer av faktorer kan därför vara bra att skriva ner och tydliggöra för sig själv när du gör kartläggningen av dig själv och dina mål.

Var har du dina drivkrafter?När du som nyutexaminerad kommer ut på arbetsmarknaden är det inte alltid så lätt att veta exakt vad det är du faktiskt skulle vilja hålla på med inom din bransch. Detta kan vara någonting positivt i och med att det kommer bidra till att du får med dig många erfarenheter på vägen och därmed kan känna efter vilket typ av arbete och vilka uppgifter som passar just dig.

Det är lätt att söka allt som dyker upp när det som känns viktigast ofta är att helt enkelt få ett jobb och gärna inom sitt område. Söker du alla jobb som skulle kunna passa din profil är det lätt att glömma bort att det faktiskt även är viktigt att trivas hos sin kommande arbetsgivare och att jobbsökarprocessen inte bara handlar om att olika företag ska utvärdera hur väl du stämmer med

deras kravprofil och om de vill anställa dig. Lika viktigt är att du ska vilja arbeta för företaget och att det jobb du söker går hand i hand med dina värderingar. I början är det klart att det kan vara svårt att få sitt absoluta drömjobb på arbetsmarknaden som nyutexaminerad, men försök ändå fundera över vad som är viktigt för dig och sök dig aktivt till företag och tjänster som lever upp till vissa av dina värderingar och önskemål.

Sätt dig ner och fundera på hur din drömarbetsgi-vare skulle vara.

Är det viktigt för dig att i framtiden få möjlighet att arbeta utomlands under en period kan du till exempel välja att söka dig till internationella företag med kontor i andra länder där det i framtiden kanske kan dyka upp en möjlighet till utbyte.

Drömmer du istället om att starta eget kanske du kan söka dig till ett mindre företag då det ofta brukar innebära att många gör lite av mycket och där du kan ha möjlighet att lära dig av den som startat företaget.

Det kanske istället är trygghet som är den absolut viktigaste faktorn för dig, eller att verksamheten som bedrivs har ett gott syfte.

Vad det än handlar om blir det lättare för dig att veta VAR du vill jobba och med VAD du vill jobba genom att ta reda på vad som är viktigt för dig och vilka som är dina drivkrafter och målsättningar. Försök att vara konkret, sätt upp ett långsiktigt mål och ta små steg på vägen för att nå dit, ju mer specifik du är desto lättare kommer det vara att beskriva för andra vad det är du vill och även för dig själv att sålla när du tittar på olika företag och tjänster.

Kartlägg din kompetens

Att ta steget ut i yrkeslivet handlar mycket om att lämna en trygg miljö där du hela tiden fått informationen till dig och varit den som ska lära, genom föreläsningar, seminarier, artiklar, andra studenter, professorer och så vidare. Nu bara en kort stund senare handlar det istället om att inta rollen som experten, den som kan sitt område och som kanske ska lära andra, ha ansvar, och ha koll. Dessutom behöver du även veta vad du vill göra, söka dig dit och sedan till på köpet lyckas bli anställd eller på annat sätt ta dig fram. Det är inte helt lätt alla gånger att få allt på plats och därför skulle vi vilja ge dig några tankar på vägen.

Frida Lingehall, förhandlare och karriärcoach

[email protected]: Stefan Bohlin


Våga nätverka och sprida att du söker jobb. Prata med alla tänkbara personer om vad du vill göra, öppningen kommer ofta inte där du förväntar dig. Människor är generellt välvilligt inställda till att hjälpa varandra och genom att vara öppen ger du andra möjlighet att hjälpa dig på vägen. Vad är det värsta som kan hända? Andra kommer att se ditt driv och din vilja att komma vidare. Det är någonting många arbetsgivare värdesätter.

Vanliga fallgropar vid jobbsökande är att du inte har läst på om företaget. Grunden i all säljteknik handlar om att identifiera kundens behov och därefter erbjuda någonting som en möjlighet för arbetsgivaren att fylla detta behov. Det handlar alltså om att ge arbetsgivaren ett erbjudande som inte går att tacka nej till. För att nå dit är det viktigt att du lär dig om verksamheten, granskar annonsen och försöker förstå behovet som finns hos arbetsgivaren för att sedan sälja in dig själv.

Ett annat vanligt misstag är att fokusera för mycket på tidigare arbetsuppgifter istället för på uppnådda mål. En arbetsgivare är mer intresserad av vilka resultat du kan åstadkomma än vilka dagliga sysslor du haft. Lägg därför lite krut på att fundera kring detta. Skriv gärna ner dina reflektioner och är det så att du inte har så mycket tidigare arbetslivserfarenhet, försök då istället hitta andra områden i livet där du kan lyfta upp saker du är speciellt nöjd med som kan vara relevanta för tjänsten.

Mark-nadsför din kompetens

Åsikterna går isär ifall det bästa är att ha ett komplett CV där du har en professionell profil som inledning och sedan följer upp med en beskrivning av dina tidigare erfarenheter och vad du bidragit med och fått med dig från varje arbetsgivare eller om du helt enkelt ska ha ett enklare CV som beskriver dina olika arbetsgivare, utbildningar samt övriga kompetenser och att du kompletterar denna med ett personligt brev. Vanligast är att arbetsgivaren efterfrågar ett CV och ett personligt brev.

Det finns många olika varianter på CV och vi berör inte alla utan lägger fokus på hur du kan tänka, vilket upplägg du väljer avgörs av vilken tjänst du söker. Ska du till exempel söka en statlig tjänst är det tradition att alltid skicka med ett personligt brev och det ses som lite märkligt om detta frångås. Anpassa alltid din ansökan till den tjänst du söker och försök att inte ramla ner i lathetsfällan, där du skickar samma ansökan till alla tjänster. Är annonsen på svenska så skriv din ansökan på svenska om det inte uttryckligen står att den ska vara på engelska. Är annonsen på engelska skriver du ansökan på engelska, eller både en på svenska och en på engelska. Ofta framgår det av annonsen hur de vill att ansökan ska se ut.

Det finns flera olika typer av upplägg på hur man kan skriva sitt CV, antingen i kronologisk ordning eller genom ett funktionellt upplägg om man till exempel har väldigt liten arbetslivserfarenhet eller har varit hos samma arbetsgivare länge. I ett funktionellt CV beskriver man i exempelvis punktform vilka erfarenhe-ter man har med sig sedan tidigare, man fokuserar på de olika erfarenheter man skaffat sig istället för de olika tjänsterna man haft. Viktigt är att du väljer det upplägg du tror fungerar bäst för dig.

CV med professionell profilOm du väljer att använda dig av ett CV med en professionell profil innebär det att du inleder ditt CV med en löpande text om varför du är rätt för tjänsten, för att sedan fortsätta med ditt CV. Detta är i stället för att komplettera med ett personligt brev. I den personliga profilen är det bra att tänka på att vara kort och koncis och lyfta det som är intressant för just den arbetsgivare som du söker jobb hos. En profil behöver vara vassare än ett personligt brev eftersom du har mindre yta att röra dig inom när du skriver. Ta därför endast med det viktigaste och arbeta igenom texten många gånger.

CV , meritför-teckning & person-ligt brev

t


Denna typ av profil ska inte vara lång, ungefär en fjärde-dels A4. Se till att du får med varför du vill jobba hos just denna arbetsgivare, dina mål, hur den tjänst du söker hänger ihop med dessa mål och vad du kan bidra med till verksamheten. Viktigt är också att du knyter an till de krav som ställs i annonsen. Den ska vara säljande på det sättet att den som rekryterar ska förstå varför du passar för jobbet och varför de ska anställa just dig.

Efter din profil beskriver du dina tidigare arbetslivs-erfarenheter med den senaste först. Börja med att se till att det tydligt framgår tidsspann för respektive punkt som följer. Beskriv dina arbetslivserfarenheter, börja med arbetsgivarens namn och din titel. Under kan du kortfattat beskriva vad du tagit med dig från tjänsten och hur detta kan gynna din nya arbetsgivare. Har du gjort några specifika bidrag eller resultat som du är extra nöjd med – ta med dem i beskrivningen!

Rada även upp utbildningar med korta beskriv-ningar och övriga meriter. Avsluta med att skriva att du gärna lämnar ut referenser på begäran istället för att skriva ut de referenser du har på ditt CV. På detta sätt kan du förbereda dina referenser på att de kommer bli uppringda från företaget du sökt anställning hos så att de slipper bli överraskade av samtalet, vilket jag tycker är viktigt och någonting som gör att dina referenser har större möjlighet att lämna ett gott intryck av sig själva och av dig till din blivande arbetsgivare.

Enklare CV och personligt brevOm du istället väljer att ha ett personligt brev kan det vara bra att tänka på att det till att börja med är viktigt att ditt brev inte blir en upprepning av ditt CV. Se din ansökan som två delar; ditt CV som beskriver dina meriter och ditt personliga brev som du kan använda som en brygga mellan annonsen för jobbet du söker och ditt CV (detta kan du även tänka på om du väljer att istället ha en profil på ditt CV). I det personliga brevet är det bra om du inte är alltför personlig, se det istället som ett hjärtligt men professionellt brev där du beskriver varför du passar för tjänsten. Lägg till en säljande rubrik där du framhäver dina bästa egenskaper. Undvik att börja brevet med ”Hej, jag heter …” och inled istället slagkraftigt och säljande. Försök undvika

floskler som till exempel ” ”jag är flexibel” eller ”jag är glad och positiv” genom hela brevet och försök istället att skriva direkt ur hjärtat. Har du funderat ut en säljande mening om dig själv? Försök annars att tänka utifrån arbetsgivarens perspektiv, vad behöver de och vad kan du erbjuda?

Beskriv även gärna tidigare situationer där du bidragit med resultat som inneburit mervärde för tidigare arbetsgivare/grupper/organisationer och försök gärna även koppla detta till de krav som finns specifice-rade i annonsen. Stäm av kravlistan i annonsen mot ditt brev så att du får med alla delar. Avrunda med att skriva ett par, tre meningar om dig som person där du med fördel till exempel kan beskriva ett fritidsintresse. Vill du ha med en bild så se till att det är en professionell bild, att det bara är du på bilden och att den är av god kvalité. Har du ingen sådan bild och inte har möjlighet att ordna en så är det bättre att låta bli att ta med någon bild alls. Avsluta starkt med en uppmaning som till exempel att du gärna tar nästa steg mot en intervju. Håll ditt brev kort, max en A4 och be någon korrektur-läsa för att undvika stavfel eftersom sådant drar ner helhetsintrycket. Slutligen är det väldigt viktigt att du kommer ihåg att ta med dina kontaktuppgifter på alla sidor i din ansökan.

Brevet består huvudsakligen av fyra delar. Första delen innehåller en stark inledning med varför du vill jobba hos just denna arbetsgivare och vad du kan bidra med till deras verksamhet. I del två försöker du koppla tidigare meriter, resultat och erfarenheter till de krav som ställs i annonsen. Om kopplingarna inte är helt självklara är det extra viktigt att du utvecklar varför just dina erfarenheter är värdefulla för arbetsgivaren och den tjänst du söker. Det är inte säkert att dessa kopplingar är uppenbara för arbetsgivaren och det är bara du som kan tydliggöra dem. I del tre har du en kort beskrivning av dig själv och vad du tycker om och slutligen i del fyra avslutar du med en uppmaning till arbetsgivaren att träffa dig för en intervju och kanske någonting om att du är nyfiken på att lära dig mer om deras verksamhet. Självklart är inte delarna lika långa utan del ett och del två är längst. Varje del kan även innefatta flera stycken.


Kanaler Vilka kanaler är då bra att använda i jakt på jobbet? Alla du kan komma på! Var kreativ och sprid ut att du söker jobb, ju fler som vet att du söker, vad du söker och vad du kan desto fler kan hjälpa dig att komma dit. Nätverka! Vilka kanaler du bör använda är olika beroende på vilket yrke du har så här nedan har vi ett axplock av olika alternativ.

Har du en LinkedIn-profil? Rekryterare lämnar i allt större utsträckning jobbdatabaserna för att istället gå över till att använda LinkedIn för att hitta rätt profil för de tjänster som ska tillsättas och därför är det bra att se över din profil och uppdatera denna så att du känner dig nöjd. Även Facebook börjar alltmer användas i rekryteringssammanhang.

Vet du var du skulle vilja jobba men orkar inte vänta på att de ska komma ut med en annons? Skicka en spontanansökan eller ta kontakt med någon i företaget via LinkedIn och beskriv din positiva bild av företaget och att du söker jobb. Ska du skriva en spontanansökan ska du alltid börja med att läsa in dig på företaget eller organisationen och lära dig om verksamheten, skicka därefter ett brev som beskriver tydligt varför du vill börja jobba hos dem och vad du tycker verkar vara bra med dem. Gå sedan vidare med att förklara på vilket sätt du kan bidra till verksamheten. Försök hela tiden ha arbetsgivarens perspektiv när du skriver. Gå in på deras LinkedIn-sida och Facebook-sida och börja följa företaget eller organisationen, om du inte redan gör det. Det är ett bra sätt att visa att du är genuint intresserad av företaget.

Bra att ha i åtanke är att de allra flesta jobb utannonseras på Arbetsförmedlingens webbplats så det är en bra kanal för att hitta jobben. Sök även direkt på företagens och organisationernas hemsidor där nästan

alla presenterar sina lediga jobb. Vill du inte aktivt själv söka runt bland jobbsökningsdatabaserna finns det flera webbplatser som hjälper dig att samla ihop alla utannonserade jobb och skickar e-post till dig med alla aktuella jobb som stämmer med dina sökkriterier. Två exempel är Indeed och Jobbsafari. Flera bra jobbdataba-ser finns där många arbetsgivare lägger ut sina annonser, en sådan är till exempel rekryteringssajten Monster. Monster har tjänsten TalentBin som samlar in offentlig data om människor från sociala medier, forum, sajter, e-postlistor och publikationer, och gör den tillgänglig för rekryterare med konto på TalentBin. Det kan kännas skrämmande men se det istället som någonting du kan använda till din fördel. Posta saker öppet som ger en positiv bild av dig som person. Finns det information som är lättillgänglig för en rekryterare som du inte själv är stolt över kan du antingen försöka se till att informa-tionen tas bort eller fylla på med mer, ny information som ger en mer rättvisande bild av dig genom att till exempel starta en blogg eller på andra sätt vara synlig på sociala medier etc.

Det är vanligt med blandade känslor inför en intervju. Är du nervös? Förbered dig väl och läs på ordentligt om företaget och tjänsten. Använd sedan den kompetensinventering du gjort för att se hur du på bästa sätt kan presentera de styrkor som passar in i verksamheten hos din blivande arbetsgivare. Träna på att formulera svar på de vanligaste intervjufrå-gorna. Skriv även ner några frågor som du kan ha med dig till intervjun. Det gör att arbetsgivaren förstår att du är intresserad av att jobba där och att du är nyfiken. Det är viktigt att tänka på att det faktiskt bör vara lite av en intervju även från din sida för att se att detta faktiskt är ett ställe du vill jobba på. Tänker du att du är där för att se om företaget eller organisationen matchar dina krav på en arbetsgivare kanske även detta dämpar nervositeten. Var noga med ditt klädval, vet du vilken klädkod företaget har kan du gärna anpassa dina kläder därefter men var hellre lite överklädd än underklädd, ha aldrig trasiga jeans till exempel. Tänk på kroppsspråket, försök tänka på att ha ett öppet kroppsspråk, undvik till exempel att sitta med armarna i kors. Är det så att du har luckor i ditt CV så ljug inte om dessa utan beskriv

varför de finns där men försök undvika att fastna, oavsett bakgrunden till din lucka så har du med all sannolikhet lärt dig någonting under dessa perioder som du kan lyfta upp som en fördel för arbetsgivaren. Lyft upp detta och undvik negativa spiraler. Framförallt var dig själv, en felrekrytering är inte rolig varken för dig eller för arbetsgivaren, det blir en dyr historia för dem och du har ödslat tid och värdefull energi på att börja på ett ställe där dina styrkor och din kompetens inte kommer till sin rätt.

Intervjun


Idag har många av oss någon gång varit med i en utdragen rekryteringsprocess där begåvningstest, personlighetstest och flertalet intervjuer staplats på varandra och där vi ställt oss frågor om detta verkligen är nödvändigt? Vad får arbetsgivaren ut av alla dessa olika steg? Vet arbetsgivaren allt om mig nu när jag besvarat alla dessa frågor? Och kanske slutligen, skulle jag ha svarat annorlunda på några frågor för att jag tror att det är så arbetsgivaren skulle vilja att jag svarade?

En felrekrytering kan lätt bli dyr. Både arbetsgivare och personen som ska rekryteras lägger ner mycket tid, pengar och engagemang i processen och under upplärningsperioden och därför är det viktigt att det blir rätt från början. Att sätta en exakt siffra på vad en felaktig rekrytering kostar är svårt eftersom det självklart varierar beroende på tjänst och andra faktorer, men en siffra som ofta dyker upp i när felrekryteringar kommer på tal är 700.000 kronor. Författaren och forskaren Malin Lindelöw har uppgivit spannet 250.000 – en miljon kronor. Med denna information i bakhuvudet är det lätt att förstå att det är viktigt för arbetsgivare att rekrytera rätt från början och att det därför är viktigt att på bästa möjliga sätt försöka förutsäga hur väl en arbetssökande lämpar sig för den utlysta tjänsten. Forskning visar att magkänsla och ostrukturerade intervjuer är mycket dåliga på att förutsäga hur en kandidat kommer prestera i en ny tjänst och därför väljer alltfler arbetsgivare att använda sig av andra verktyg för att göra en så objektiv bedömning som möjligt, baserad på kompetens och lämplighet för tjänsten. I dag finns det inte något enskilt test eller verktyg på marknaden som är hundra procent tillförlit-ligt när det kommer till rekrytering och många av de mätverktyg och tester som finns tillgängliga har som bäst en måttlig validitet och mäter alltså det de utger sig för att mäta endast någorlunda väl. I och med att de enskilda verktygen har en ganska låg tillförlitlighet var för sig väljer ofta arbetsgivare att kombinera flera olika typer av tester för att försöka dra så goda slutsatser som möjligt angående hur väl lämpad en kandidat är för en tjänst.

När det kommer till tester är det viktigt att skilja på personlighetstester och begåvningstester och ofta använder arbetsgivaren båda typerna av test i en rekryteringsprocess. Ett begåvningstest är ett test som

ofta mäter problemlösningsförmåga och det som ofta kallas för IQ i vanligt ordalag. Ett personlighetstest däremot är att test som kan hjälpa arbetsgivaren att få en bild av dig som person, vilka drivkrafter du har, hur tävlingsinriktad du är, om du är introvert eller extrovert, visionär eller realist och mycket annat. En rekrytering handlar i stort sett om att matcha rätt person till rätt tjänst så vad skulle hända om du besvarar frågorna så som du tror att arbetsgivaren skulle vilja att du svarar och inte i enlighet med hur du är som person och vilka kvalifikationer du har? Antagligen skulle det bli jättetufft för dig när du väl kom till jobbet redan första dagen hos din nya arbetsgivare, eftersom du skulle behöva låtsas vara någon som du inte är. Det som är absolut viktigast att tänka på när du genomgår tester av olika slag är därför att inte förställa dig och att vara dig själv. Det bästa du kan göra är istället att du försöker visa vem du är fullt ut så att rekryteraren har möjlighet att se dina styrkor. Det är inte alltid så att en arbetsgi-vare söker efter det uppenbara utan ofta behöver arbetsgivare ta in någon som kompletterar den övriga gruppen med en annan typ av personlighet. Är du dig själv genom hela processen minimerar du risken för att det ska bli en felrekrytering, som varken skulle gynna dig eller arbetsgivaren.

Som arbetssökande brukar du ofta få en återkopp-ling på ditt resultat efter genomförda tester och får du inte det kan du alltid be arbetsgivaren om att få ta del av resultatet. Får du inte det aktuella jobbet kan du sedan använda dig av resultatet av testerna för att nå en ökad självkännedom och när du sedan söker nya tjänster kan du ta hjälp av testresultatet när du formulerar dina styrkor och beskriver vad du har att erbjuda en arbetsgivare. En parentes kring personlig-hetstester är att alltid ta dem med en nypa salt. De kan vara ett bra verktyg för att förstå sig själv lite bättre men de kan aldrig spegla hela din person och resultatet kan skilja sig mycket beroende på vilket perspektiv du har när du fyller i testet, till exempel kan det variera mycket om du fyller i det utifrån hur du är i privata samman-hang eller utifrån hur du är i jobbet, även i dessa olika sammanhang kan det skilja sig beroende på olika situationer och roller.

Tester


AnställningsavtalDu har nu blivit erbjuden jobbet och den första instinkten kan vara att nu vill jag bara skriva under anställningskontraktet och knyta ihop säcken. Men ha inte för bråttom! Det är nu ni ska komma överens om lön och andra villkor i din anställning. Alla behöver en strategi inför lönesamtalet och vara lite tuffa. Det gäller

att hävda sitt värde – både vid nyanställning och löneöver-syn. Även om det ”bara” är en tidsbegränsad anställning, till exempel vikariat, ska du för-handla lönen. Förläng aldrig ett vikariat utan att förhandla din lön. Glöm inte heller förhandla din lön när du går ifrån en provanställning till en tillsvidareanställning.

När det gäller andra villkor i anställningen så handlar det exempelvis om tjänstepension, övertidser-

sättning, ob-tillägg och rätten till ett

årligt lönesamtal. I ett kollektivavtal regleras många av de villkor som kan vara av vikt för dig i anställningen. Om det inte tillämpas ett kollektivavtal på arbetsplatsen måste du enskilt reglera det i ditt anställningskontrakt.

Annat som bör regleras i anställningskontraktet är:• anställningsform• sysselsättningsgrad• tjänstebenämning• arbetstidens förläggning• övriga villkor utöver vad ett eventuellt

kollektivavtal kan ge (exempelvis rätten till friskvårdsbidrag, rikskuponger, extra semesterdagar)

Om du har funderingar kring anställningsprocessen, lön och anställningskontrakt så tveka inte att kontakta SRAT så kan vi gemensamt bolla de funderingar du har och få klarhet i dem.

När du väl har en klar bild av vad tjänsten innebär och innehåller är det bara att ta klivet att skriva på anställningskontraktet med förhoppningen om en ny och spännande framtid!

Lön &anställ-nings-avtal

LönFörbered dig noga innan du går in i en lönediskussion. Här är några saker som är bra att tänka på.

• Ta noga reda på vad den tänkta arbetsgivaren förväntar sig av dig.

• Avvakta med att ange dina löneanspråk tills du har helt klart för dig vad jobbet innebär!

• Rådgör med SRATs eller Sacos företrädare på arbetsplatsen eller någon av förhandlarna på SRATs kansli.

• Ta del av den specifika lönestatistiken för ditt yrke och din hemort som finns i Saco Lönesök. Du hittar den på www.srat.se. För vissa medlemsgrupper finns ett statistikblad redan skapat under Lönestatistik på SRATs webbplats, allt för att göra det lättare att hitta rätt svar.

• På webbplatsen finns även en bra broschyr som heter Din lön. Att förbereda sig genom att veta hur löneläget ser ut och få tips om vad man ska tänka på ger större chans att lyckas i förhandlingar.

• Tänk noga igenom dina meriter, såväl utbildning som tidigare erfarenheter, och hur de kan komma till nytta! Tänk på att också engagemang i olika föreningar och särskilda intressen bidrar till att visa dina kvaliteter.

• Tänk igenom och formulera varför du vill ha just den här tjänsten. Intresse och engagemang lönar sig.

• Ta reda på om att arbetsgivaren har kollektivavtal. Om inte – ta hjälp av SRAT innan du skriver på ett anställningsavtal.

• Värdera eventuella ytterligare förmåner, förutom lönen, till exempel övertidsersätt-ning eller friskvårdsbidrag.


Försök ta reda på varför du inte fick jobbet. Ring och fråga någon av dem som var med vid intervjun. Får du svar, ta fasta på synpunkterna. När du tagit reda på vad det var som inte gick bra, se till att ändra på det tills nästa gång du söker jobb. Du har lärt dig något av det här och kan förbereda dig på ett annat sätt nästa gång.

Fick du inte jobbet?

Känner du att du fastnat och inte kommer vidare är du varmt välkommen att höra av dig till oss på SRAT så försöker vi hjälpa dig att komma igång med processen.

Fastnat?

SRATs karriärstödwww.srat.se/karriar | [email protected]

Gör en enkel kartläggningKöp en fin anteckningsbok och börja skriva. Ställ frågor till dig själv och utgå från hela ditt liv, inte bara arbetslivet. Exempel på frågor kan vara: • Vad har jag med mig för kunskaper?• Vilka erfarenheter har jag med mig?• Vilka färdigheter har jag?• Hur tar jag mig an olika typer av uppgifter?• Vad har jag för styrkor?• Vad har jag för svagheter?• Vad har varit bra/mindre bra med tidigare arbetsuppgifter och

arbetsplatser?• Vad kan jag bidra med på en arbetsplats?

• Vad motiverar mig? • Vilka drivkrafter har jag?• Vad blir jag glad av?• Vad har jag för intressen?• Vad engagerar mig? • Hur ser mina praktiska förutsättningar ut?• Vad har jag för mål?

Länktipswww.linkedin.comwww.jobbsafari.se/se.indeed.com/www.monster.se


www.srat.se 08-442 44 60 | [email protected]

När du är klar med dina studier Ta vara på dina medlemsförmåner • Karriärcoachning• Vad ska du tänka på

- när du söker jobb - när du fått nytt jobb (villkor och anställningsavtal)

• Sveriges bästa lönestatistik• Lönerådgivning• Teckna samboavtal (och andra avtal) utan kostnad• Kostnadsfria seminarier• Med mera ... Läs mer: www.srat.se/formaner

I medlemskapet ingår också, bland annat• Kostnadsfri liv och olycksfallsförsäkring

(tre månader)• SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och inkomstförsäkring• Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma• Du kan alltid kontakta oss om du har frågor om din anställning

PS! Du har reducerad medlemsavgift

första året efter examen


Ska du vinna omgivningens förtroende bör du ha koll på klädstil, handslag och kroppsspråk. På bara några sekunder har andra bildat sig en uppfattning om dig. Första intrycket är dramatiskt avgörande, enligt Angela Ahola, som doktorerat i första intryckets psykologi.

Text: Margaretha EldhFoto: Peter Knutson Illustration: Ida Holmedal

Har du koll på vad skägget och glasögonen signalerar? Vilka färger som gör bäst intryck? Hur handslaget påverkar den du möter? Forskning visar att det lönar sig att lägga lite omsorg vid det yttre. Vårt kropps-språk och hur vi klär oss ger andra en uppfattning om oss – och det blixtsnabbt.

– Vi behöver vara medvetna om att vår uppfattning om varandra bildas på några millisekunder. I arbetslivet lönar det sig definitivt att lägga lite krut på sitt yttre, säger Angela Ahola, som i sin forskning specialiserat sig på det första intryckets psykologi.

I höstas kom hon ut med sin bok Konsten att göra intryck (Natur & Kultur). Där beskriver hon vad som styr andras uppfattning om oss och hur vi kan påverka den. Faktum är att det finns mängder av små detaljer vi kan påverka för att göra ett trovärdigt och pålitligt intryck.

– Du har mycket att vinna på att etablera ett bra första intryck. Det är en väg till att skapa goda relationer och det spelar roll när vi söker jobb, vill göra karriär. Det första intrycket blir bestående och byggs sedan på, säger Angela Ahola.

Det första vi lägger märke till är kroppshållning, röst, utseende och klädsel. Utifrån det bedömer vi om personen är varm, snäll, och pålitlig. Därpå noterar vi ofta omedvetet kompetens, status och kapacitet. Det bygger på att vi själva har nytta av att känna personer med hög status.

– Att vi dömer varandra så snabbt beror på en förhistorisk överlevnadsmekanism. Hjärnan vill veta om du kan vara trygg eller bör fly eller kämpa. Det handlar om en icke-verbal kommunikation på många olika nivåer. Och det du undrar är: kan jag lita på dig, är du en god människa och vilken kapacitet har du att fullfölja dina antingen välvilliga eller illvilliga intentioner, säger Angela Ahola.

Ett gott första intryck underlättar den fortsatta kontakten. Om någon uppfattar en positiv egenskap hos dig, letar de automatiskt efter fler liknande egenskaper. Något som i vetenskapliga termer kallas för haloeffekten.

– Det gör att vi vill se med välvilliga ögon på den personen, och överser med det negativa. Därför är ett dåligt första intryck väldigt svårt att vända. Uttrycket att du har bara en chans att göra ett bra första intryck stämmer ganska bra, och vi tenderar att stå fast vid det. Inom psykologin kallas detta för kofirmeringsbias - att vi omedvetet och selektivt söker / ser det som överensstämmer med våra egna uppfatt-ningar, säger Angela Ahola.

Det finns mycket att vinna på att lära sig grunderna och ta makten över situationen.

– Det vanligaste misstaget är att över huvud taget inte ha koll på hur människor fungerar. Vi gillar folk som är som oss själva. Det alltid bra att hitta gemensamma nämnare och att ställa frågor för att hitta något som förenar.

Att vara välklädd ger ett professionellt intryck. Affärsmässiga och formella kläder, kostym och dräkt är en framgångsrik formel.

– Man kan gärna ha en ganska strikt klädsel på jobbet. Personer

som klär sig i uniformslika kläder i mörka färger, svart, blått och brunt, utstrålar auktoritet, självförtroende, pondus och kompetens, säger Angela Ahola.

En studie gjord på en bank i Södra Sverige visar att kunderna föredrar en formell klädsel, som inger en känsla av seriositet och förtroende. Samtidigt kan ljusa färger göra att du bedöms som mer livfull och ungdomlig.

– Ljusblått kan vara bra på exempelvis kundmöten, det utstrålar trovärdighet, säger Angela Ahola.

Likaså gäller det att ha koll på kroppsspråket vid ett första möte. Till att börja med ska man vara rak i ryggen.

– En dålig hållning gör att du uppfattas som osäker och lite ursäktande.

Beröringar skapar tillit. Det kan handla om handskakningar, kramar eller en high-five. Ett handslag aktiverar accumbenskärnan som ingår i hjärnans belöningssystem. En studie visar att ett bra handslag ska vara fast, varmt och torrt. Likaså visar ett leende att du är snäll och intelligent.

– Det gäller att ha en snygg balansgång som visar att du bryr dig och kan det du gör. Att luta sig fram mot den du talar med, använda öppna gester och lägga huvudet på sned förmedlar kunnande, självförtroende och kompetens, säger Angela Ahola.

Ögonkontakt är viktigt, en flackande blick uppfattas som osäker och även opålitlig.

– Att se personen i ögonen visar att du är intresserad, närvarande och sympatisk. Medan en alltför intensiv ögonkontakt lätt uppfattas som hotfull och obehaglig, säger Angela Ahola.

Andra detaljer som påverkar hur andra uppfattar dig är smink, skägg, glasögon, frisyr och hårfärg. Kvinnor som sminkar sig uppfattas som vackrare och friskare. Men måtta med allt förstås. En kort frisyr förknippas med status och intelligens. Glasögon signalerar intelligens och pålitlighet. Skägg utstrålar manlighet. Även dofterna kan ha betydelse. Tyngre, kryddigare och mer manliga parfymer förknippas med ledaregenskaper.

– Orsaken till att detaljer har betydelse är de väcker olika stereoty-per hos oss. Även om vi bara ser en profilbild på sociala medier, ett visitkort eller har ett kort möte, så kommer vi att använda det som ett underlag till att dra slutsater om dig. Och utifrån det lilla generalisera till hela din personlighet. Varför? Återigen, vår överlevnad är så viktig för oss att vi helt enkelt ”måste” bilda snabba intryck av våra medmän-niskor baserat på vad vi än må ha för information till hands. n n n

Första intrycket


Första hjälpen!• Ta ögonkontakt – vi litar på människor som ser oss i

ögonen på ett bra sätt.• Handslag – torrt, fast och varmt.• Leende – bra att öppna med. Signalerar värme och

intelligens!• Hållning – rak rygg förmedlar handlingskraft.• Klädstil – hellre lite för välklädd och uniformslik än

casual.• Öppna gester – uttrycker värme.

Män med skäggUppfattas i högre grad som:• Aggressiva• Maskulina• Starka• Självsäkra• Dominanta• Socialt mogna• Äldre

Kvinnor, hår och smink• Med smink uppfattas kvinnor som friskare

och mer självsäkra än utan.• En kvinna som bär makeup antas ha ett mer

prestigefullt jobb.• Rekryterare anställer hellre en kvinna som

gjort det bästa av sitt utseende. Med klädsel, hår, smink, smycken.

• Brunt hår och inget smink förknippas med mer kompetens än ljust hår.

• Blont hår i kombination med smink förknippas med minst kompetens.

• Kort hår förknippas med status hos kvinnan och hög intelligent, anständighet och dominans.

• Korthåriga kvinnor bedöms vara sex år äldre jämfört med långhåriga kvinnor.

Källa: Konsten att göra intryck av Angela Ahola

Det rätta handslaget!Det har forskats mycket kring hur vi hälsar. Att ta i hand är bästa sättet att få kontakt med en annan person. Men det är viktigt hur du hälsar:• Att ta i hand gör att du uppfattas som

trevlig, snällare och varmare.• Ta och håll ögonkontakt när du tar i

hand, så du uppfattas som närvarande och sympatisk.

• Le och visa att du är vänligt inställd.• Stå mitt emot varandra – det signalerar att

du bryr dig och inte är på väg.• Frigör din högra hand från väskor och

annat en stund innan du hälsar, så du inte uppfattas som frånvarande eller virrig.

• Håll handflata mot handflata, det uppfattas som den mest jämlika kontakten.

• Håll handflatan lodrät. Att vända handflatan nedåt gör att du uppfattas som dominant. Vänder du handflatan uppåt uppfattas du som undergiven.

• Ett fast handslag ger ett intryck av säkerhet. För hårt blir dominant. Ett slappt handtag signalerar osäkerhet.

• Om du håller kvar handen en millisekund längre än väntat och börjar prata, håller du kvar uppmärksamheten en stund och ger ett positivt intryck. Att hålla kvar handen för länge kan uppfattas som påträngande.


Utnyttja dina medlemsförmåner

Starta eget?Tänk på detta!

Dina medlemsförmåner

Du hittar information om dessa

– och andra – förmåner på SRATs

webbplats: www.srat.se/formaner

Kom ihåg försäkring och tjänstepension! Känslan att starta eget är härlig. Inget står i din väg men skulle något hända är en försäkring ovärderlig. En medlemsförmån i SRAT är att du har tillgång till försäkringar i Folksam.

– Det absolut viktigaste i en företagsförsäkring är ansvarsförsäk-ringen. En ansvarsförsäkring skyddar vid tvist eller om någon vill kräva företaget på skadestånd vid sak- eller personskador, säger Mikael Täll, företagsrådgivare.

– Jag tycker att tjänstepensionen är minst lika viktig säger Maria Brodin, Mikaels kollega. Är du egen företagare vill du ju inte ha sämre pensionsvillkor än om du vore anställd. Därför är det, som egenföretagare, så viktigt att spara till din framtida pension.

–Trots att avdragsrätten för privat pensionssparande är slopat är tjänstepensionsparande fortfarande avdragsgillt för företagare avslutar Maria.

Har du frågor om företagsförsäkring eller tjänstepension? Kontakta gärna: Mikael Täll på 0761-262204, [email protected] eller Maria Brodin på 0708-316117, [email protected]

Det går också bra att besöka folksam.se/srat för att få veta mer om vilka medlemsförmåner som finns för dig. n n n

Vilka avtal och försäkringar bör du tänka på? SRATs samarbetspartners avtal24 och Folksam reder ut begreppen. Avtal och försäkringar är med-lemsförmåner som du kan utnyttja.

Viktigaste avtalenVilka är de viktigaste avtalen att få på plats vid bolagsstart? Noshin Kardel, affärsjurist på avtal24, tipsar här om juridiska aspekter som är bra att ha koll på när man startar eget.

Om du driver bolaget tillsammans med andra är det viktigt att skriva ett kompanjonsavtal. Detta för att undvika framtida tvister och för att säkerställa att alla i bolaget delar samma vision och syn på hur företaget ska utvecklas. Som konsult är det viktigt att skriva konsultavtal. Ett bra konsultavtal täcker oförutsedda händelser och säkerställer att du verkligen får betalt för den tid du lägger ner i ett projekt.

Äktenskapsförord behöver du som egenföretagare för att säkerställa att du får behålla ditt upparbetade värde i företaget vid en skilsmässa. Som egenföretagare pensionssparar man ofta privat och vad många inte vet är att även ditt pensionssparande kan komma att ingå i bodelningen. Vid en skilsmässa riskerar du alltså i värsta fall att förlora hälften av både ditt bolag och dina pensions-pengar om du saknar äktenskapsförord.

Som medlem i SRAT erbjuds du kostnadsfri juridisk rådgivning och hjälp att upprätta de avtal som du och ditt företag har behov av. Besök avtal24.se/srat för att ta del av dina förmåner och skriva de avtal just du behöver.

Har du frågor eller funderingar? Ring och prata med juristerna på avtal24 på telefon 0771-24 00 24, de är specialiserade på avtalsrätt och familjejuridik. n n n

Egen- företagare


Krönik

aGunnar Wetterberg, författare och föreläsare. Leda-mot av Kungliga

Vetenskaps- Akademien

gunnar @wetter-berg.org

Det är ganska slumpartat vad som hamnar i historiens fokus. Under ett par år har jag rotat i tjänstepensio-nernas undanskymda bakgrund. Det var en märkvärdig berättelse jag ramlade in i, när jag fick uppdraget att skriva Medelklassens guldägg – från SPP till Alecta 1917–2017 (Dialogos).

I början var pensionerna en nådegåva. Staten hade börjat ordna pensioner under 1800-talet, men för privata tjänstemän var tryggad ålderdom en nådegåva. Om de hade tjänat troget och länge skulle patron ta hand om dem, enligt tjänstehjonsstadgan – men den som hoppade mellan olika jobb eller råkade ut för en husbonde som gjorde konkurs, han hade inget att be för.

Några kamratföreningar vid bruken i Värmland reagerade. De begärde att pensionsfrågan skulle lösas – men det visade sig snabbt att det handlade om alldeles för stora insatser för att något enskilt bruk skulle klara det på egen hand.

Därför vände de sig till det nybildade Industriförbundet. Två av sekelskiftets stora kapitalister nappade – K. A. Wallenberg, som tagit över Stockholms Enskilda Bank efter sin far och blivit utrikesminister strax före första världskri-gets utbrott, och Olof Söderberg, som nyss tagit över familjens grosshandels-firma Söderberg & Haak, och senare skulle bli disponent för Stora Kopparberg.

Med Wallenberg och Söderberg som tillskyndare utformade patronerna ett häpnadsväckande modernt pensionssystem. För varje ansluten tjänsteman skulle arbetsgivaren och den anställde varje år sätta av en pensionspremie – till en början hälften var, men så småningom tog många arbetsgivare mer och mer.

Pengarna skulle sättas in i den nygrundade pensionskassan, SPP – och därmed kunde varken arbetsgivaren eller kronofogden komma åt dem. Var och en hade rätt till de pengar som vuxit på hans pensionskonto. (Hennes också, även om det tog sin tid innan de kvinnliga tjänstemännens pensioner fick samma villkor som männens.)

Den nya kassan klippte av de patriarkala banden. Det är precis vad EU idag försöker åstadkomma med sitt tjänstepensionsdirektiv – hundra år senare! Jag har inte lyckats lista ut varför K. A. Wallenberg ställde upp, men kanske var just frigörelsen huvudsaken. Wallen-bergarna blåste liv i bolag på dekis genom att uppmuntra duktigt folk att flytta mellan dem och befrukta det nedkörda med sina erfarenheter – då fick inte pensionsbanden stå i vägen.

Så småningom blev systemet så framgångsrikt att giftaslystna karlar skröt med sin SPP-anslutning i tidningar-nas kontaktannonser. Med all rätt: inte bara medlemmen fick sin ålderdom tryggad, utan det fanns också ett skydd för de efterlevande.

Därför blev många avundsjuka på de lyckligt lottade SPP-medlemmarna. Det var en viktig faktor i den pensionsstrid som ledde fram till ATP i slutet av 1950-talet. Men när alla fick det som tjänstemännen hade satt av löneutrymme till, då begärde fackförbun-den kompensation.

Det ledde fram till ITP-avtalet 1960, som blev den ganska unga tjänstemannarörelsens största framgång – kanske någonsin. Dessutom fick alla tjänstemän ett engångspå-slag på lönen med 15 procent.

Så bra lyckades inte statstjänstemännen, men även statens pensioner hade så småningom blivit oantastliga. Sedan dess har de privata tjänstemännens lösningar spridits över hela arbetsmarkna-den. Tjänstepensionerna håller på att bli allt viktigare för allt fler människor. När det allmänna pensionssystemet hämmas av taket och av att bromsen slår till när vi inte arbetar tillräckligt länge, då fyller tjänstepensionerna ut allt mer. Därför är det klok facklig politik att slå vakt om och stärka pensionssystemen – och ett gott skäl för att hålla sig till arbetsplatser med kollektivavtal. n n n

Håll dig till arbetsplatser med kollektivavtal!


Malins rader ...Tack för ert engagemang i student-enkäten!

Snart nalkas försommar och siktet ställs in på paus från studier, lediga dagar eller för flera av er ett intressant sommarjobb.

Det är snart ett år sedan jag blev tillfrågad att delge mina rader för er. Syftet var att ta fram en kanal för studentrösten i SRAT, men även för att nå ut till er med information om uppbyggnaden av en utökad studentverksamhet i SRAT.

I mina senaste rader uppmanade jag er att svara på den utsända studentenkäten. En stor del av er fullföljde vår önskan, vilket gjorde oss väldigt glada. Svaren speglar en bredd av tankar och viktiga perspektiv på studentmedlemskapet i era respektive medlemsföreningar och därmed i SRAT. Genom era enkätsvar stärktes studenternas röst påtagligt mycket mer i förbundet, med råge! Förbundskansliet och förbundsstyrelsen blev imponerade över ert deltagande och engagemang.

Vad tar vi med oss i arbetet vidare? Vad som stack ut ur enkätsvaren var vikten av kontakten med yrkesverksamma i era respektive medlemsföreningar, CV-granskningarna samt medlems-föreningarnas tidningar som ni får ta del av genom ert medlem-skap. Ni uttryckte även önskan om ett utökat samarbete mellan medlemsföreningar inom SRAT. Några medlemmar från olika medlemsföreningar och studieorter i landet meddelade även intresse att vara aktiva i en studentorganisation. Vad som fick ert engagemang att lysa igenom lite extra var de ambitiösa frisvaren ni lämnade som kompletterande svar till flersvarsalternativ.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ni uppskattar de förmåner som erbjuds genom ert studentmedlemskap idag, men att det finns utvecklingspotential för respektive medlemsföreningar och förbundet i sin helhet att jobba vidare med. Tack för er värdefulla hjälp på vägen.

Vad händer härnäst? Förutom att förbundskansliet och förbundsstyrelsen tagit del av era svar och kommer ta dessa i beaktande framgent, kommer även studenthandläggare på SRAT att ringa upp alla er som angav att ni vore intresserade av att engagera er i uppbyggnaden av en studentorganisation inom SRAT. Utifrån de svaren kommer vi under sommaren att fundera kring medlemsaktiviteter och medlemsförmåner. Telefonsamtalen kommer att ligga till grund för hur organisationen ska byggas upp för bästa medlemsnytta idag och i morgon.

På återhörande! Vänligen

Malin Påhls

Malin Påhlsordförande i Saco Studentråd &

adjungerad i SRATs fö[email protected]

10 tips om återkopplingVill du bli bättre på att återkoppla till dina kollegor? Frida Blom, kris- och ledarskapskonsult på Westan-der, delar med sig av tio handfasta tips om åter-koppling.

Westander har under många år arbetat systematiskt med att bygga en god återkopplingskultur på arbetsplatsen. Vi tror att ständig återkoppling, såväl beröm som konstruktiv kritik, bidrar till kollegornas kompetensutveckling och stärker företagets konkurrenskraft. Vad kan då en enskild medarbetare göra för att bidra till en god återkopplingskultur på arbetsplatsen? Här är Westanders tio praktiska tips:

1. Slösa med uppskattningBeröm skapar stolthet, tillit och engagemang. Slösa därför med uppskattning till kollegor när de har gjort något bra. Ge minst fem gånger så många positiva kommentarer som kritik.

2. Ge beröm i plenumVisa din uppskattning både enskilt och inför andra. Beröm också gärna en icke närvarande kollega inför en annan kollega. Då bidrar du till en kultur där alla pratar väl om varandra.

3. Var konkret i ditt berömBerätta om ett specifikt agerande eller en specifik prestation som du uppskattar hos din kollega, och om hur det får dig att känna. Konkret beröm är mer effektivt än allmänt glada tillrop.

4. Kritisera i enrumBidra till en kollegas kompetensutveckling genom att ge kritik i enrum – aldrig inför andra. Konstruktiv kritik är avsedd som en hjälp till kollegan.

5. Ge kritik snabbtFramför om möjligt kritik i nära anslutning till den händelse du reagerat på. Dels finns händelsen då i färskt minne, dels avdramati-seras situationen av en snabb återkoppling.

6. Var saklig i din kritikKritisera aldrig en kollegas personlighet, utan beskriv i stället sakligt och konkret vad mottagaren har gjort eller sagt. Utelämna eventuell historik som du inte tidigare tagit upp.

7. Utgå från dig självFormulera din kritik utifrån din egen känsla inför kollegans agerande, vad som är viktigt för dig och vilken förändring du önskar. Tala bara för dig själv och undvik orden alla, man, alltid och aldrig.

8. Kompetensutveckla digPassa på att utveckla din egen kompetens som konstruktiv kritiker: ”Tyckte du att jag gav den här kritiken på ett bra sätt?” Då visar du både egen ödmjukhet och att du litar på kollegans omdöme.

9. Be om återkopplingDet är jobbigt att ge konstruktiv kritik, och mycket enklare att låta bli. Bjud därför in till kritik: ”Vad gjorde jag bra den här gången? Vad kan jag göra ännu bättre nästa gång?”

10. Tacka, fundera och återkopplaTacka alltid för konstruktiv kritik. Fundera därefter igenom om du tycker att kritiken är berättigad eller inte. Återkoppla sedan om hur du vill agera framöver.


Student

Öka den statliga direktfinansieringen Torsdagen den 2 februari 2017 offentliggjorde Universitetskanslersämbetet, UKÄ, sin utredning Studentinflytandet – Kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande.

I rapporten, som påbörjades på uppdrag av regeringen, framgår det att studentkårernas ställning har försvagats sedan reformen om kårobligatoriet trädde i kraft. Efter utredningen har UKÄ nu tagit fram ett förslag om ökad statlig direktfinansiering och utbild-ningsinsatser om studenträttigheter till regeringen.

Källa: SSCO

Drygt 367 000 anmälda till högskolan i höstNatten till onsdag den 19 april stängde Antagning.se anmälan till högskolans kurser och program för höstterminen 2017. Universitets- och högskolerådet (UHR) räknade preliminärt in 367 522 anmälningar – en minskning med drygt två procent jämfört med förra året.

Rekordet från den 16 april 2014 på 390 970 anmälningar (preliminärt vid stängning) står sig även i år.

Källa: UHR

Fem unga ledare: Tre förslag för feministisk frigörelseVi vill bli den sista generationen som slår i glastaket. Här är våra tre förslag till hur kampen ska föras, skriver fem ledare för Sveriges ungdomsorganisationer LSU, Sveriges Elevkårer, Saco studentråd, Utrikespolitiska förbundet och Maktsalong-en.

Internationella kvinnodagen är en dag för att erkänna feminismens långa kamp och hur långt vi har kvar till jämställdhet i världen. Det är en kamp om rättvisa som skett i form av individers längtan efter frigörelse och den demokratiska organiseringens styrka att förändra samhällsstrukturer.

Att vi fem kan vara ledare i respektive organisation är tack vare kvinnor och allierade som kämpat för våra rättigheter i en rörelse som vi idag själva är en del av.

Även om det är en historisk triumf att fler kvinnor blir ledare möter vi motstånd, både direkt och indirekt.

Det direkta motståndet har blivit mer normaliserat vilket var märkbart under det amerikanska presidentva-let, med syfte att tysta och marginalisera.

Det indirekta motståndet är exempelvis stressjukdo-mar som drabbar främst kvinnor tidigt i karriären.

Orsaker är bland annat ohållbara krav och idealbilder både privat och professionellt. Vår roll är att säkerställa att den motvind vi möter ska bli medvind för framtidens rörelse och kvinnor som är eller borde vara ledare.

Nedan presenteras tre åtgärder för hur vi tar kampen vidare för feministisk frigörelse.

För det första behöver samhället gemensamt skapa fler förutsättningar för att unga kvinnor kan bli ledare.

Kvinnor måste tidigt uppmuntras att ta ledarrollen, oavsett om det är som lagkapten i fotbollslaget eller ordförande för en nationell organisation.

Kvinnor måste erkännas som ledare och inte fastna i det osynliga arbetet. Alla har ansvar att se de struktu-rerna, annars kan vi fortsatt räkna med att majoriteten av samhällets ledare kommer att fortsätta heta Anders.

För det andra behövs en acceptans för olika former av ledarskap.

Glorifierandet av det manliga och hårda ledarskap som vi ser idag ska inte vara norm för hur en ledare bör vara. Alla individer ska få utöva sitt egna demokratiska ledarskap inom det mandat de blivit valda. Vår patriarkala historia präglar tydligt synen på vad som är ett bra ledarskap.

Vi möter kvinnor, män och ickebinära varje dag som strävar efter ett hårdare ledarskap eftersom det premieras och lyfts fram som exempel på framgång.

Denna exkluderande och snäva norm begränsar individens och samhällets utveckling.

Att kunna vara sig själv och således forma sitt ledarskap utefter sina egenskaper och idéer är viktigt eftersom ledarskapet präglar organisationer som i sin tur präglar samhället.

För det tredje behöver vi enas i systerskap.

Vi måste inte bara sparka sönder glastaket som trycker ner oss, utan vi måste också sluta kasta sten i vårt eget hus.

Vi behöver samla kvinnor i våra nätverk, alliera oss och lyfta upp varandras värde, kompetens, och ledarskap. Ju fler vi är, desto lättare går glastaket sönder och då når vi feministisk frigörelse.

Vi är övertygande om att förändringen börjar i organisationen, och att ledarskapet är avgörande för god demokratisk organisering.

Samhället behöver uppmuntra unga kvinnor till att bli ledare och tro på sig själva. Samhället behöver tillåta olika former av ledarskap och således olika former av individer som leder. Vi behöver enas i systerskap för effektiv politisk förändring till en värld där vårt värde och våra rättigheter inte kränks.

Vi kommer göra allt vi kan för att vara den sista generationen av unga kvinnor som möter glastak, där kommande generationer firar den 8 mars till minne av att vi en dag blev en jämställd värld.

Hannah Kroksson (vice ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer)

Lina Hultqvist (ordförande Sveriges Elevkårer)Malin Påhls (ordförande Saco Studentråd)

Rosaline Marbinah (ordförande Utrikespolitiska förbundet)

Sara Haraldsson (generalsekreterare Maktsalongen)


KollektivavtaletEn del av fackförbundens arbete är att förhandla fram kollektivav-tal, vilket även är något som syns i media. Det diskuteras procent-satser, villkor, ersättningsnivåer och arbetstider. Maktbalanser och konflikthot. Utspel om vad arbetsgivarna klarar av i löneökningar och krav från facken om höjda löner och ökade pensionsavsätt-ningar.

Men varför lägger vi ner den här tiden och varför finns kollektivavtal?

Den svenska modellen med kollektivavtal och förhandlingstra-dition är unik. Staten stiftar lagar som ibland är tvingande men som ibland ger en möjlighet till arbetsgivare och arbetstagare att komma överens om något som passar branschen bättre. Där kan vi ibland ha olika uppfattningar om vad som är bättre för arbetsgi-varna eller de anställda.

Det staten inte lägger sig i alls är löner och andra ersättningar. Ska man ha löneökningar, har man rätt till lönesamtal? Sådana regler finns bara i kollektivavtal. Enligt lag får arbetsgivaren beordra dig att jobba övertid, men det står inte i någon lag att du ska ha betalt med annat än din månadslön. Det är i kollektivavta-len man kommer överens om reglerna för övertidsersättning eller kompensation på annat sätt.

Så vid varje tidpunkt då kollektivavtalen ska förhandlas om eller utvecklas så gäller det att dels få gehör för så många förbätt-ringar som möjligt samt att stå emot det som försämrar villkoren för de anställda. Det är alltså väldigt viktigt att vi tillsammans arbetar för att kommande kollektivavtal blir så bra som möjligt. Dagens innehåll och fördelar är inget vi kan ta för självklart då vi har motparter som ofta vill ha kostnadsbesparingar och mer flexibilitet.

Så hur kan vi arbeta för detta tillsammans? För att få legitimitet kring våra önskemål om framtidens kollektivavtal gäller att vi är representativa för den bransch det gäller, oavsett om det är ett eget avtal som exempelvis för privata tandhygienister eller optiker, eller om det är i samverkan med andra förbund som Saco-S på statlig sektor. Ju större andel som är medlemmar, desto starkare röst. Det är det viktigaste skälet till att vi alla ska erbjuda medlemskap till den som hittills inte gått med.

Anders Berndt, bitr förbundsdirektör

Facketbehövs

FlexpensionEn följetång det senaste året har varit frågan om den privata tjänstesektorn ska innehålla det som har kommit att kallas flexpension. Inom många områden kom parterna 2016 överens om att arbetsgiva-ren skulle avsätta en del av löneutrymmet för att istället tillföra pensionsutrymmet. Samtidigt kom man överens om att den som fyllt 62 ska ha större möjlighet att gå i delpension som finansieras av den ökade avsättningen. Detta gör att den som väljer att gå ner i tid skulle ha bättre förutsättningar att fortsätta jobba längre. Då arbetsgivarorga-nisationen Almega inte alls var intresserade av en sådan lösning förberedde sig Sveriges Ingenjörer och Unionen för strejk, vilket sedan blåstes av då pensionsfrågan inte var möjlig att strejka om.

Det som sedan har hänt är att parterna har fortsatt förhandla i syfte att hitta en lösning vilket till slut skedde, utan att konflikter behövde tas till. Den första överenskommelsen gällde 22 avtalsområ-den och innebär dels att ovanstående villkor kommer att gälla, men det innebar även en del förändringar inom andra områden. De av SRATs medlemmar, som arbetar inom dessa områden, omfattas av förändring-arna. Det som händer i denna avtalsrörelse är att frågan om pension, likväl som andra villkorsfrågor kommer att hanteras utifrån respektive branschs förutsättningar.

Anders Berndt, bitr förbundsdirektör

SRATs medarbetare i Bryssel Nu är jag tillbaka på SRAT igen efter tre månaders arbete på LOs, TCOs och Sacos gemensamma fackliga kontor i Bryssel. Det har varit otroligt givande och utvecklande månader under vilka jag har fått lära mig bland annat hur man kan påverka besluten i Bryssel och Strasbourg samt fått sakkunskap i aktuella frågor.

I Bryssel bevakade vi aktuella frågor på seminarier, utskottssammanträden i Europaparla-mentet och konferenser varefter vi rapporterade upp till huvudorgani-sationerna i Stockholm. Kontoret driver aktivt de frågor som de tre huvudorganisationerna har kommit överens om. En stor fråga under våren är de föreslagna ändringarna i utstationeringsdirektivet som kommissionen föreslagit. De förändringarna behandlas i Europaparla-mentets olika utskott och Bryssel-kontoret försöker genom kontakter med parlamentariker och deras personal få in ändringsförslag som huvudorganisationerna tagit fram. Eftersom Bryssel-kontoret genom LO, TCO och Saco representerar så många arbetstagare i Sverige så lyssnar folk på vad kontoret har att säga.

Nu när jag är hemma igen så konstaterar jag att det händer otroligt mycket på EU-nivå som påverkar oss i Sverige men som vi aldrig hör talas om eftersom svenska medier inte rapporterar om det. För den som vill hålla sig uppdaterad kan jag rekommendera Europaportalens nyhetsbrev som man hittar på www.europaportalen.se eller något av Politicos nyhetsbrev som man hittar på www.politico.eu

Sophie Silverryd,förbundsjurist

Saknar vi din e-postadress? Missa inte viktig information från SRAT och din medlemsförening.

På MIN SIDA på srat.se kan du själv göra dina ändringar! Eller meddela oss på [email protected] eller08-442 44 60.!


Det lönar sig att ha hemmet, bilen och Smulan hos oss!SRAT och Folksam har tillsammans sett till att du kan köpa en av marknadens bästa hemförsäkringar till ett mycket bra pris.

Dessutom – med hemmet försäkrat hos Folksam får du också samlingsrabatt på många andra av våra försäkringar – bilen och husdjuret till exempel.

Köp din hemförsäkring på folksam.se/srat

Här får du samlingsrabatt!

ANNONS

FRÅGA: Hej. Jag är 60 år och har under mitt yrkesliv arbetat i kommunal verksamhet. Min man är äldre än jag och vi diskute-rar mycket det kommande pensionärslivet. Jag har en månads-lön på 33.000 kronor. Har du några tips och råd kring hur jag ska tänka kring min pension?

SVAR: Hela ditt yrkesliv ligger till grund för din pension. Har du långa perioder där du inte arbetat påverkar det pensionen. En viktig start för dig är att bilda dig en uppfattning om hela din pension.

Aktivera ditt konto på www.minpension.se där du kan få en helhetsbild över din totala pension. Din allmänna pension hanterar pensionsmyndigheten medan din tjänstepension från kollektivavtalet hanteras av KPA. Har du även ett privat sparande har du ytterligare en aktör att hålla reda på. En grundregel är att ju längre du arbetar desto högre allmän pension får du. Att arbeta längre än 65 års ålder har bra effekt på den allmänna pensionen. I den allmänna pensionen finns din premiepension som du valt att placera i valda fonder eller i sjunde AP-fonden (SÅFA), vilken är ickevalsalternativet. Den allmänna pensionen är flexibel i sitt uttag vilket gör att du kan börja ta ut den på 100 procent men senare dra ned den till 50 procent om du till exempel vill arbeta som pensionär en tid. Har du valt att placera premiepensionen i fonder och du funderar över en tryggare lösning med mindre risk i SÅFA under uttagstiden, bör du känna till att du kan flytta ditt kapital från aktiefonder till SÅFA men du kan sedan inte flytta tillbaka dem till aktiefonder.

Din tjänstepension behöver du ta ställning till hur du vill ta ut. Det går att ta ut den på exempelvis fem år eller livslångt. Väljer du en kort uttagstid innebär det att du måste leva på endast den allmänna pensionen när uttagstiden är slut. Du har troligtvis också en intjänad pensionsrätt (IPR) som du tjänade in i det gamla avtalet fram till den

31 december 1997. Denna del räknas på ett annat sätt än de delar som du tjänat in efter den 31 december 1997. Kontakta din arbetsgivare för att få besked om hur din IPR ser ut. Glöm inte att när du väl begärt utbetalning av din tjänstepension kan du inte ändra uttagstid eller stoppa utbetal-ningen.

När det kommer till din privata lösning behöver du se över vilka regler som gäller med den aktör som du valt. Det är vanligt att du även här inte kan stoppa en påbörjad utbetalningsplan.

När du fått en klar bild över hur din kommande ekonomi kommer att se ut behöver ni tillsammans ta ställning till hur ni vill göra med pensionsdatum och eventuella konsekvenser för pensions-nivån vid pensionering innan 65 år. Det är viktigt att ni ser över försäkringsskyddet så att ni är rätt försäkrade samt funderar över de eventuella situationer som kan uppstå. Hur ser situationen ut vid dödsfall? Det är självklart inte bara pengar man tar ställning till utan också livet.

Tider för tidigast utbetalning:• Allmänna pensionen från 61 år.• Tjänstepension från 61 år IPR (den avgiftsbestämda

delen från 55 år).

Mattias Torell, fö[email protected]

SRAT | 08-442 44 60 | [email protected] | www.srat.se

&Fråga

Svar


Dina medlems- förmånerwww.srat.se/formanerSom medlem i SRAT /medlemsföreningarna har du en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Flera förmåner ingår i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften4 SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring)4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader4 Loss of License – för flygtekniker4 Sjukkapital – för studenter under studietiden

Försäkringar du kan teckna4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA)4 Inkomstförsäkring, tillägg4 Företagsförsäkring4 Patientförsäkring – för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter4 Försäkring för utlandsstationerade 4 Hem- och personförsäkringar

Seminarier4 Kostnadsfria seminarier

Karriärservice 4 CV-granskning, sökjobb-tips4 Karriärcoachning

Lönestatistik 4 Saco LöneSök – Sveriges bästa lönestatistik!

Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad4 SRAT-informationen4 Föreningstidning, medlemsblad

Privat juridisk rådgivning & avtal 4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av kostnadsfria avtal

Pensionsplan ering 4 Rådgivning om privata spar- och pensionsförsäkringar

Övrigt – till rabatterade priser4 Medlemslån, bolån & banktjänster4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare4 Ledarskapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap4 Prenumerationserbjudanden via IDG4 Saco EL 4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar

Psst!Du vet väl att du kan vara medlem i SRAT genom hela yrkeslivet!Du behöver inte byta fackförbund när du byter arbete.

Det är ju jättebra!


Plockat

Vårbudgeten: Stort behov av skattereformSverige behöver ett skattesystem som premierar utbildning och ansvarstagande. Men i stället för att ta initiativ till en ny skattereform så väljer regeringen att återigen höja skatten för breda samhällsgrupper.

– Det är fel väg att gå. Det finns i dag ett brett stöd för en skattereform och det är dags att sätta stenen i rullning, säger Sacos ordförande Göran Arrius i en kommentar till vårbudgeten.

Källa: Saco

Nytt arbetsmiljöstöd ska förbättra hälsan i kommunerEn dålig arbetsmiljö försämrar medarbetarnas hälsa och leder till minskad produktivitet. Men ofta saknas konkreta mål i det systematiska arbetsmiljöarbetet, en känsla av delaktighet hos medarbetarna och metoder för uppföljning. Forskaren Magnus Svartengren har beviljats anslag för att stödja kommuner i deras systematiska arbetsmiljöarbete med hjälp av STAMI-NA, en modell som ger struktur och får medarbetarna att känna sig inkluderade.

Källa: AFA Försäkring

Tandhygienister och läkare ökar snabbastYrkesgrupperna i vården växer olika fort, och skillna-derna ökar. På fem år har läkarna blivit tio procent fler i förhållande till befolkningen, samtidigt som specialist-sjuksköterskorna har blivit sju procent färre. Det framgår av Socialstyrelsens årliga sammanställning.

Totalt sett ökar antalet legitimerade utövare i nästan alla yrkesgrupper som ingår i rapporten Nationella planeringsstödet 2017 – tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård.

Den största ökningen finns bland tandhygienister, läkare och specialistläkare, sett till utvecklingen över fem år. Tillgången till sjuksköterskor, barnmorskor, specialisttandläkare och tandläkare är närmast oförändrad per 100 000 invånare. Specialistsjuksköter-skor är den grupp som har blivit mindre under perioden, både i antal och i förhållande till folkmängd.

Källa: Socialstyrelsen

Ny generaldirektör på LuftfartsverketRegeringen har utsett Ann Persson Grivas till ny generaldirektör för LFV, Luftfartsverket. Hon kommer närmast från en tjänst som biträdande generaldirektör på Försäkringskassan. Ann Persson Grivas tillträdde sin tjänst den 1 april 2017.

Källa: Försäkringskassan

Ny ersättnings- begränsning för deltidsarbetande75 dagar ersätts med 60 veckor Den 15 maj 2017 införs nya regler för a-kassa för dig som är deltidsarbetslös. Nyheten är att du kan få a-kassa under som mest 60 veckor inom en och samma ersättningsperiod. Ändringen innebär att fler deltidsar-betslösa kan få ersättning längre.

Källa: Akademikernas A-kassa, AEA

Hälso- och sjukvården får ett nytt system för att hantera klagomålDet nya systemet innebär bland annat att det i första hand ska vara vårdgivarna som tar emot och bemöter klagomål från patienter och anhöriga. Vårdgivarna ska på så sätt se till att patienter får återkoppling snabbare. Det gör det också möjligt för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att tydligare prioritera de allvarligaste klagomålen.

Källa: Regeringen

Samarbete för att nå friska arbetsplatserSjukfrånvaron har ökat kraftigt sedan 2010. Åtgärder från såväl regeringen som arbetsmarknadens parter behövs för att fler ska få ett bra stöd för att komma åter i hälsa och arbete. Därför har regeringen beslutat om ”Samling för friska arbetsplatser”. Samlingen innebär regelbundna träffar med arbetsmarknadens parter för att följa upp pågående, planerade och framtida åtgärder för att tillsammans skapa friska arbetsplatser och minskad sjukfrånvaro.

Källa: Regeringen

Kvinnor har sämre arbetsmiljö än mänDen 8 mars 2016 tog arbetsmarknads- och etablerings-minister Ylva Johansson emot Arbetsmiljöverkets rapport om kvinnors arbetsmiljö, ett uppdrag som pågått sedan 2011. Johansson och socialförsäkringsmi-nister Annika Strandhäll fick under ett seminarium en presentation av resultaten som visar att arbetsmiljön i Sverige är ojämställd.

– Statistik och systematik är kvinnors bästa vän. I rapporten synliggörs vikten av systematiskt organisato-riskt arbetsmiljöarbete i kvinnodominerande yrken, säger Ylva Johansson

– Kvinnor har sämre arbetsmiljö än män. Nu har vi det svart på vitt från myndigheten. Inte minst den kvinnodominerade välfärdssektorn bär ett stort ansvar för att kvinnor inte ska behöva bli sjuka på sina jobb, säger Annika Strandhäll

Källa: Regeringen


FöreningarnaNy styrelseSRATs allmänna sektion, SRAT- ADen 9 mars genomförde SRAT-A sitt årsmöte på SRATs kansli i Stockholm.

På mötet omvaldes Camilla Robertsson, Försvarsmakten Högkvarteret, till ordförande på ett år.

Birgitta Fälth, Försvarsmakten Helikop-terflottiljen, och Niklas Strååt, Försvarsmak-ten Högkvarteret, omvaldes som styrelseleda-möter på två år.

Mattias Olsson, Försvarets materielverk, valdes som ny styrelseledamot. Kristina Svensson, örsvarets materielverk, avtackades för de fina insatser som hon bidragit med under sina femton år som styrelseledamot.

Under mötet lämnade den avgående styrelsen sin verksamhetsberättelse där man under det gångna året arbetat med rekryte-ringsfrågor. Under kommande verksamhetsår kommer rekryteringsfrågan att vara fortsatt prioriterad.

Mattias Torell, förhandlare på SRAT informerade om Partsrådets verksamhet den kommande perioden med fokus på området Innovation och utveckling ur ett partsperspek-tiv. Under hösten kommer seminarium på temat att genomföras. Tiderna för detta kommer att publiceras på Partsrådets webbsida.

Vidare diskuterades pensionsfrågan i anslutning till mötet där deltagare kunde konstatera att informationsinsatser kring ämnet är nödvändiga för att både unga och äldre ska kunna förstå vikten av att ha kontroll på sin pension och de val man gör i anslutning till denna.

Mattias Torell,förhandlare

Ny styrelseSvensk Optiker- föreningVid årsmöte den 19 mars valdes följande styrelse:

OrdförandeElena Moschovidou Crook (nyval)

LedamöterEmma Holmgren (nyval)Caroline JensenMariza Johansson Mavroidis (nyval)Unni RosengrenKristin StrömanStefan WallgrenMarie Wallman Andersson (nyval)

Ny styrelseSRAT-PostenVid årsmöte den 16 mars omvaldes följande styrelse:

OrdförandeEva Lind

LedamöterKatharina AnderssonUlf OhlssonTomas Maxe (ett år kvar)Lena Sandin (ett år kvar)

Ny styrelseSveriges Tand- hygienistföreningVid kongressen den 2 april valdes följande styrelse:

OrdförandeYvonne Nyblom

Vice ordförandeIngela Jägestrand

LedamöterFouzieh EliassyBirgitta JönssonUlrika Lindroth (nyval)Monica RingdahlMarie Sand

PostadressBox 3536103 69 Stockholm

Telefon08-412 33 00tfn tid 9 – 16,

Fax08-24 78 79

[email protected]

Webbplatswww.aea.se

Du är väl med i A-kassan?

Vi vill påminna dig som inte valt bort att vara med i a-kassan att säkerställa att du är med i Akademi-kernas Erkända Arbetslös-hetskassa, AEA och beta-lar medlemsavgift dit.

Medlemskapet är separat och ingår inte i medlem-skapet i SRAT, utan du betalar direkt till AEA, 100 kr/månad. I medlemskapet i SRAT ingår en inkomst-försäkring, som fyller på ersättningen från a-kassan vid arbetslöshet. Ett av kraven för att få ersättning från inkomstförsäkringen är att du är medlem i AEA och berättigad till inkomst-baserad ersättning från dem.

Om du inte är medlem och vill bli, alternativt om du är osäker på om du är medlem, rekommenderar vi dig att kontakta AEA. Kontaktuppgifter finns på www.aea.se. Tänk på att du kanske redan betalar avgiften via autogiro.

Hälsningar SRAT


Föreningarna

AEAs personalföreningKontaktpersonLisbeth LindbergTfn arb [email protected]

Audionomernawww.audionomerna.nu

T.f. ordförandeJohanna HopstadiusTfn arb 013-221190Mobil [email protected]

Föreningen FRA-tjänstemänOrdförandeMats Holmgren Tfn arb [email protected]

Föreningen Statens Justerare av mått och vikt OrdförandeMartin NyströmTfn arb 010-516 61 [email protected]

MedlemsregisterStaffan LundinTfn arb 033-16 56 [email protected]

HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa www.halsoakademikerna.se

OrdförandeAndreas Lövdahl Mobil 0704-40 90 [email protected] Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKRwww.kiropraktik.se

OrdförandeTobias LauritsenMobil 070-497 13 [email protected]

KansliMobil [email protected]

Lotsförbundetwww.lotsforbundet.se

Ordförande Patrik WikandMobil 0708-63 39 [email protected]

Medlemsregister/kassörAnders HellgrenTfn arb 010-478 5391anders.hellgren @sjofartsverket.se

Riksförbundet för Podiatrisk Medicinpodiatriskmedicin.wordpress.com/OrdförandeUlf SundbergMobil 076- [email protected]

Sacoförbundens personalförening, SFP OrdförandeKrister [email protected]

SRATs allmänna sektion, SRAT-A Ordförande Camilla RobertssonMobil [email protected]

SRAT ArbetsmarknadOrdförandeAnders JanssonTfn arb 010-4864753Mobil 070-247 08 [email protected]

SRAT-föreningen vid FortifikationsverketOrdförande Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 [email protected]

SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan [email protected]

SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSROrdförande Hans FotmeijerTfn arb 011-191083 Mobil [email protected]

MedlemsregisterKjell JohanssonTfn arb 011-19 12 [email protected]

SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL Ordförande Vakant

SRAT-PostenOrdförandeEva LindTfn arb [email protected]

Statens kriminaltekniska lab. (numera NFC) SRAT-föreningOrdförande Helene AnderssonTfn arb 010-5628411

Svensk Flygteknikerförening, SFF www.flygtekniker.se

Ordförande Ola BlomqvistMobil 070-574 43 [email protected]

MedlemsregisterNiclas RoosTfn arb/fax 0150-519 55Mobil 0768-55 24 [email protected]

Svensk Optikerförening Ordförande Elena Moscovidou CrookMobil 070-4087313E-post [email protected]

Svensk Perfusionistförening Ordförande Maria TellinTfn arb 031-3427736Mobil [email protected]

Svenska Logopedförbundet , SLOF*[email protected]

OrdförandeUlrika GuldstrandMobil 0706-79 67 [email protected]

Sveriges Tandhygienistförening, STHF www.tandhygienistforening.se [email protected]

Ordförande Yvonne NyblomMobil [email protected]

Kontaktperson Ingela JägestrandMbt 0701-44 32 7408-442 44 73 (tis-ons)[email protected]

Trafikflygarhögskolans SRAT-förening Ordförande Stefan NyströmMbt [email protected]

Utrikesförvaltningens personalförening, UPFOrdförandeAnna Wrange08-405 52 [email protected]

KansliAgneta Malmsten-OtteTfn arb 08-405 [email protected]

Anna Wrange, se ovan.

Kontakter

Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller telefon 08-442 44 60.

Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, AkademikerföreningarPå de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna.

POSTTIDNING BKo

nstru

ktör

: Dan

iel S

vens

son

Avsändare: SRATBox 1419SE-111 84 Stockholm

Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 29 maj 2017.Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM. Det går också bra att skanna in och skicka per e-post till [email protected]

Anders Kompass vågade! Uthängd, avstängd, hyllad...allvarlig kritik. På sätt och vis kan man...

Documents

Transcript of Anders Kompass vågade! Uthängd, avstängd, hyllad...allvarlig kritik. På sätt och vis kan man...