Anatomi

Nervsystemet

Nervsystemet

Människans nervsystem är det mest komplicerade av alla

organsystem.

Det är ett sinnrikt kommunikationssystem som gör att hela

kroppen fungerar som den ska.

Består av:

• Hjärnan

• Ryggmärgen

• Nerver ute i kroppen

2

Nervsystemets funktioner

➢Reglerande funktion

Styra över kroppens organ/vävnader;

skelett, leder, muskler, hormoner och inre organ.

➢Förbindelselänk

Att kroppens olika delar snabbt ska kunna komma i

kontakt med varandra.

Ta emot olika typer av information (våra sinnen) –

samverka med omgivningen

➢Lagra information3

Celltyper i nervsystemet

• Nervceller/neuroner – leder impulser

• Gliaceller – stödjer och skyddar nervcellerna

• Sinnesceller – bildar nervimpulser när de stimuleras

4

Nervcell = Neuron

• Vi föds med ca 100 miljarder

nervceller.

• De är uppbyggda på samma

sätt, men kan variera i utseende

och lämngd.

• Består av en cellkropp och flera

utskott; dendriter och ett axon

samt ev. en myelinskida

• Specialiserat sig på

retbarhet/reaktion

• Funktion:

- ta emot, leda o bilda impulser

• Nerver = flera axoner från flera

nervceller som ligger packade i

buntar med en bindvävshinna

omkring sig. Går ut i kroppen.

• Ledningsbanor = axonbuntar

som går inuti hjärnan och

ryggmärgen.

Dendriter:

• kortare utskott

• Tar emot impulser och leder dem

in i nervcellen

• har förgreningar så att den kan

ha kontakt med olika celler

Axon:

• Varje nervcell har bara en

axon

• leder impulser bort från

cellkroppen till andra celler

• långt utskott - kan bli upp till

1 m långt

6

• omges av gliaceller

• myelinet hindrar impulsen från att

hoppa över till en annan axon

• alla nervceller har inte myelinskida

Myelinskida

• vit, fettlik substans som är

skyddande.

• omger axonet

• Har noder = insnörningar

• ökar den elektriska impulsens

hastighet

7

Gliaceller

• Glia = lim (gr.)

• Stödjeceller, består av olika

sorts bindväv

• Stöttar och skyddar nervcellerna

• Flera olika typer av gliaceller

• Det finns 10 ggr fler gliaceller än

nervceller

• Delar sig lätt

8

Sinnesceller/receptorceller

• Fria nervändar eller olika känselkroppar

• Specialiserade på att registrera olika typer av påverkan

• Varje sinnescell reagerar bara på en typ av påverkan

• Sinnescellerna finns antingen utspridda i olika vävnader,

som huden, eller samlade i olika sinnesorgan

• När sinnescellerna utsätts för den typ av stimuli de är

känsliga för, omvandlas informationen till elektriska

signaler (impulser).

• Impulserna leds via inåtgående nerver till hjärnan som

bearbetar informationen

9

10

Nervimpulser

• Nervimpuls = en kemisk-

elektrisk process

• Överförs mellan två nervceller

med hjälp av synapser

• Synapsbassäng: vätskefyllt

mellanrum mellan nervändslutet

och den andra cellens dendrit

• När det kommer en nervimpuls

utsöndrar nervändslutet en

kemisk substans =

transmittorsubstans/

neurotransmittor i spalten

11

• Transmittorämnet diffunderar över

spalten och binds till receptorer på

nästa cell. Den nya cellen bildar en ny

nervimpuls

Exempel på transmittorämnen:

Acetylcholin, Dopamin, Noradrenalin,

Adrenalin, Serotonin

12

• Många axoner bildar synapser

med nervcellskroppen och

dendriterna på andra

nervceller.

• En cell kan ha kontakt med

över tusen andra celler

• Några axoner bildar synapser

med andra typer av celler, t ex

muskelcellen;

• Motorpoint: kontaktpunkt

mellan nerv och muskel

• Alla impulser leds inte vidare,

utan hämmas av vissa

synapser – annars skulle vi

ständigt bombarderas av alltför

många impulser.

• Det är ett noga avvägt samspel

mellan stimulering och

hämning.

13

14

/Motorpoint

Nervvävnad

Neuroner + gliaceller = nervvävnad

Nervsystemet har två typer av vävnad/substanser:

1. Grå substans – cellkroppar och de korta utskotten, finns inget myelin vilket

gör att de ser gråa ut

2. Vit substans – de myelinklädda axonerna, områden med många neuron

med myelinskida, vilket gör att det ser vitt ut

15

Centrala nervsystemet = CNS

16

• Hjärna

• Ryggmärg = Medulla spinalis

Stora hjärnan = Cerebrum

Hjärnstam = Truncus cerebri

Lilla hjärnan = Cerebellum

Hästsvans = Cauda equina

mellanhjärnan mitthjärna hjärnbrygga förlängda

märgen

Nervsystemets anatomi

Hjärnan

• Väger 1000-1500 gram

• Har veckad yta

• Ligger skyddad av

skallens ben i ett

hålrum

• Består av:

– Stora hjärnan = Cerebrum

– Lilla hjärnan = Cerebellum

– Hjärnstammen = Truncus cerebri

– 3 st hjärnhinnor

17

Stora hjärnan = Cerebrum/encephalon

• Består av två lager;

• Hjärnbarken = (cortex cerebri) yttre delen. Består av grå

substans.

• Hjärnmärgen = (medulla cerebri) inre delen. Består mestadels

av vit substans.

• 4st hålrum = ventriklar. Cerebrospinalvätskan / Likvor bildas

där.

• Stora hjärnan delas nästan helt i två delar. De två hjärnhalvorna

kallas hemisfärer.

18

Hjärnbalken – Corpus callosum

19

• Hjärnhalvorna/hemisfärerna är sammankopplade via

hjärnbalken

• Hjärnbalken består av ett tjock band av nervutskott eller axoner

som gör att halvorna kan kommunicera med varandra.

• Varje hemisfär har 4 lober:

pannlob, hjässlob, tinninglob, nacklob

• Nervfiberbanorna korsar varandra, därför styr höger hemisfär

vänster kroppshalva, medan vänster hemisfär styr höger

kroppshalva

20

Hjärnbarkens funktion:

• Pannlob: rörelsecentrum, kontrollera viljestyrda

muskelrörelser, vissa känslor, tal, beslutsfattande,

riskbedömning, informationssållning, mm

• Hjässlob: känsel- och sinnesintryck, minne

• Tinninglob: hörsel- och luktcentra

• Nacklob: syncentra

Hjärnmärgens funktion:

• Leder nervfibrer på väg till och från

barken

21

22

Det limbiska systemet

• Det limbiska systemet är känt

som den emotionella hjärnan,

eller känslohjärnan.

• Består av flera hjärnstrukturer,

alla sammankopplade;

• Hypothalamus – ansvarar för

vårt autonoma nervsystem och

vårt endokrina system

• Hippocampus – viktig del för

vårat minne och inlärning, även

minnen kopplade med känslor.

• Amygdala – här finns

grundläggande känslor och

överlevnadsinstinkter. Aktiverar

det sympatiska nervsystemet.

• Inom det limbiska systemet är

amygdala kaptenen över våra

känslor. Och inte bara det, för i

samarbete med hippocampus

genererar den även emotionella

minnen.

Lillhjärnan = Cerebellum

• Ligger under storhjärnans nacklober

• Förenad med hjärnstammen

• Inre del = vit substans

• Yttre del = grå substans

• 2st hemisfärer

Funktion:

Centrum för;

• Balans, koordination, finmotorik, styr kroppens

rörelser så de blir smidiga och mjuka.

23

Hjärnstammen = Truncus cerebri

Är en förbindelse mellan storhjärnan, ryggmärgen

och lilla hjärnan

Består av:

• Thalamus - översta delen; selekterar sinnesintrycken.

• Hypothalamus = mellanhjärnan; styr endokrina organ samt

reglerar kroppstemperatur

• Mesencefalon = Mitthjärnan; här finns tallkottskörteln

• Pons = Bryggan; kopplingsstation mellan lill- och storhjärnan

• Medulla oblungata = här finns Förlängda märgen;

kontrollerar icke-viljestyrda funktioner som andning, hjärtrytm,

kroppstemperatur, blodcirkulation, blodtryck

24

Hjärnhinnorna

• Hjärnhinnorna fungerar som en skyddsbarriär men även som stötdämpare.

1. Dura mater = Hårda hinnan, yttersta hinnan. Bekläder kraniet

2. Arachnoidea = mellanhinnan. Tunn som ett spindelnät

3. Pia mater = Mjuka hinnan, innersta hinnan. Bekläder hjärnans yta

• Mellan arachnoidea och pia mater finns likvor/cerebrospinalvätska =

hjärn- och ryggmärgs- vätska.

• Hinnorna går ända ner i ryggmärgskanalen

25

26

Ryggmärgen = Medulla spinalis

• Ryggmärgen tar vid där hjärnstammen

slutar och sträcker sig ner som en

lillfingertjock pelare inuti ryggkotorna.

• 40 – 45 cm lång

• Innehåller grå och vit substans

• Från ryggmärgen går de motoriska nerverna

ut i kroppen och till ryggmärgen kommer de

sensoriska nervtrådarna in.

• 31 par ryggmärgsnerver (spinalnerver)

• Slutar i höjd med första till andra ländkotan

(i navelhöjd)

• Cauda equina = hästsvansen, de

nedersta ryggmärgsnerverna

27

• Nervimpulser som ska

in i CNS, går in

via ryggmärgens bakhorn

• Nervimpulser som ska ut,

går via framhornen

Funktion:

1. Leder information mellan kropp

och hjärna

2. Omkopplingscentral

3. Här finns reflexcentrum

28

Genomskärning av

ryggrad →

Bakhorn

Framhorn

Reflexer

• Impulsartat motoriskt mönster

som ryggmärgen utlöser vid en

specifik sensorisk stimulans.

• Olika typer av reflexer:• neontala – medfödda

• betingade – inlärda

Reflexerna kan vara:• somatisk – medveten

• autonom – ej medveten

• Vid reflex bestämmer alltid

ryggmärgen, informerar

hjärnan sen

Olika sorters reflexer:

• Blink-, svälj-, host-, kräk-,

pupill-, motorisk reflex

29

Reflexbågen

1. Sinnesreceptor – registrerar stimuli

2. Inåtledande, sensorisk nerv

3. In i ryggmärgen via bakhornen

4. Bakre spinalgangliet

5. Omkopplingsstationen

6. Främre spinalgangliet

7. Ut ur ryggmärgen via framhornen

8. Utåtledande, motorisk nerv

9. Motorpoint; muskel Rycker bort

handen

10. Impuls till hjärnan. 30

31

Perifera nervsystemet = PNS

- Olika typer av nerver ute i kroppen

• Hjärn(kranial)- och ryggradsnerver

(spinalnerver) skickar information till och

från CNS.

• Kranial- och spinalnerverna med

dess grenar innehåller:

• Sensoriska(afferenta) = inåtledande

nerver

• Motoriska(efferenta) =utåtledande

nervtrådar.

• Blandade nerver = är både sensoriska och

motoriska.32

Periferi = utkant

• 12 par hjärnnerver = kranialnerver, t ex;• n. olfactorius = Luktnerven, nr 1

• n. opticus = Synnerven, nr 2

• n. Trigeminus = Trillingnerven, nr 5

• n. Facialis = Ansiktets rörelsenerv, nr 7 – främst en

motorisk nerv

• n. Vagus = Lung- och magnerven, nr 10

• n.accessorius = "extranerven" , nr 11

- Kranialnerverna är av olika typer

• 31 par spinalnerver = ryggmärgs-nerver;• 8 par halsspinalnerver - cervikala

• 12 par bröstspinalnerver - thorakala

• 5 par ländspinalnerver - lumbala

• 5 par korsbensspinalnerver - sacrala

• 1svansspinalnerv – coccygeal

- Alla spinalnerver är blandade nerver

33

Periferi = utkant

• Nervändslut/känselkroppar och sinnesorgan

- Registrerar förändringar i och omkring

kroppen och skickar dem till CNS = sensoriska

nerver

Människans sinnen;

• Lukt (olfaktorsystemet)

• Syn

• Hörsel

• Smak

• Känsel

• Nuförtiden räknas även ibland

balanssinnet som ett sinne 34

• ENS = Det enteriska nervsystemet

Magtarmkanalens nervsystem. ”Bukhjärnan”

• Ett väv-likt system av neuroner som styr funktioner i

mag- och tarmkanalen.

• Är invävt i matspjälkningssystemet och består av

mellan 200–600 miljoner nervceller.

• Systemet kallas ibland en "andra hjärna" för att

matstrupen, magen och tarmarna är täckta av ett

hölje med vävnad som innehåller samma

signalsubstans som i hjärnan, och som påverkas av

densamma.

• Styrs framförallt av n.vagus (autonomt)

• Räknas ibland som en egen del av nervsystemet,

ibland som en del av PNS35

Ganglion

• Plural: Ganglier

• En nervknut/anhopning av nervcellskroppar i

det perifera nervsystemet.

• Ett exempel på ett ganglion är ganglion spinale som

är en ansamling av nervcellskroppar som tillhör de

sensoriska nervcellerna

• Dessa nervceller har till uppgift att föra sensorisk

information från periferin till det centrala

nervsystemet.

• Bildas genom att alla nervcellskroppar lägger sig på

led bredvid ryggmärgen, och bildar en anatomiskt

avgränsad struktur.36

Indelning av nervsystemet

Anatomisk indelning:

• CNS = centrala nervsystemet = Hjärna och ryggmärg

• PNS = perifera nervsystemet. =Nerver som går till och från

CNS

37

Fysiologisk indelning

SNS = Somatiska nervsystemet. Delar av det perifera

nervsystemet.

1. Sensoriska/afferenta nerver – Impulserna är inåtgående.

Leder nervimpulser från sinnesorganen, exempelvis hudens

känselceller, till det centrala nervsystemet.

2. Motoriska/efferenta nerver – Impulserna är utåtgående.

Leder nervimpulser utåt från det centrala nervsystemet.

38

ANS = Autonoma nervsystemet – De icke

viljestyrda,automatiska delarna av nervsystemet.

• Sympatiska nervsystemet – Kroppens stressystem (fight-or-flight).

Aktiveras i situationer där människan blir utsatt för psykisk eller fysisk stress,

aktiverar flykt- och kampresponser och förbereder kroppen för fysisk aktivitet.

• Parasympatiska nervsystemet – Lugn och ro-systemet (rest and

digest). Motsatsen/motvikten till det sympatiska nervsystemet. Aktiveras när kroppen

är i vila, och inte stressad – vid tex. bukandning, sömn, vänlig/kärleksfull beröring,

måltider, måttlig fysisk aktivitet, umgänge med vänner och familj osv. Är bl.a

inblandad i olika utsöndringsfunktioner.

Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet har

komponenter i både perifera- och det centrala nervsystemet

39

40

ANS – autonoma nervsystemet

43

Källhänvisning:

Medicin 1 – Urban Gillå ISBN 978-91-523-022-4

Den fantastiska människokroppen – Dietrichs,Hurlen, Toverud ISBN 91-622-0828-4

Fysiologi och anatomi, den levande människan – Fasting, Hougaard ISBN 978-91-1-302279-6

An Introductory Guide to Anatomy & Physiology – Louise Tucker ISBN 1-903348-04-8

www.hjarnguiden.se

www.nervsystemet.se

www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen

Bilder: www.google.se och www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen

Anatomiboken sid:• 97-110 - nervsystemet

• 111-130 – sjukdomar i

nervsystemet