1

”...DET ÄR HÄR MAN VET VAR

STIGARNA GÅR OCH VEM SOM

ÄR SLÄKT MED VEM...”

Euskefeurat

Nummer: 154 Oktober 2012

Ja, vilken höst vi fick

och vilka regnmängder….

...den här bilden tog jag själv

i helgen, men nu är väl löven

snart ett minne blott.

På nästa uppslag i detta Alterblad

får ni ta del av flera fina inskickade

höstbilder från Alterdalen. Första

bidraget till ”Alterdalen förr i tiden”

har droppat in och skulle vara skoj

om fler hakar på. Ni ser ju att det

behöver inte vara mycket att skriva

och man får vara anonym och om

man inte har någon passande bild

till, så fixar jag det ;)

Man får även gärna skriva in och

komplettera, om man tycker att

något saknades, på redan skriven

text, för alla har ju olika minnen ;)

När jag får samla ihop olika saker

så här från byarna i bladet, som

bara gäller Alterdalen, känns det

som om den där härliga byakäns-

lan kommer smygande tycker jag,

eller vad tycker ni?

Längre in i Alterbladet så planeras

det för en julmarknad/loppis, så

är du en som pysslar kom och sälj

hantverk vettja! Eller ta ett loppis-

bord och låt andra fynda ;)

Men förhoppningsvis blir det en

mysig dag för alla att träffas.

Jag vill gärna höra vad ni tycker.

Ge mig gärna feedback, om vad ni

skulle vilja läsa i Alterbladet. Är

det något speciellt som saknas, är

det något ni inte gillar, är texten

tillräckligt tydlig? Ge mig gärna

tips eller ideér.

Vill ni föra in något i Alterbladet

kontakta mig som vanligt

via mail alterbladet@live.se

Det är viktigt att om ni vill lägga

in en text, att ni då har skrivit den

som ni vill att den ska sättas in.

Jag kan ändra lite layout, men

textmässigt så kommer det stå

som ni skriver.

Sista dag för inlämning är den

15: e varje månad för att

sedan gå i tryck och hamna i

brevlådorna i slutet av månaden.

Vill man heller lämna i brevlåda,

så gör det på Södra Altervägen

674. / Anna Ökvist

MÅNADENS BLAD

I detta nummer:

Månadens blad

Höstbilder från Alterdalen

Alterdalen förr i tiden

Förskolans nedläggningshot

Reportage från förskolan

Besök på morotsodling

Alterhedens invigning

EFS informerar

Julmarknad/loppis

Läscirkel

”Färre elever i varje klass”

Hemstickat & salva

Allhelgona/ Halloween

Halloweenpyssel

Gubben skröt om sin hörsel,

gumman om sin syn.

- Ser du flugan där borta?”

frågade gumman.

- nej, men jag hör fotstegen.

LITE SKOJ….

2

HÖSTBILDER FRÅN ALTERDALEN

Höstbilder från Alterdalen & Bruket

som är tagna av Simon Öström 11 år.

Fler av hans bilder går att se på

alterdalen.wordpress.com där jag lagt

ut fler jättefina bilder.

Tusen tack för bilderna Simon!

Om det är någon annan som vill skicka

in bilder för bli publicerade här i Alterbladet

och på Alterdalens blogg, så kan ni maila:

alterbladet@live.se

Foto: Simon Öström

3

ALTERDALEN FÖRR I TIDEN

Här kommer

det första

bidraget

från

”förr i tiden

i Alterdalen”

och förhoppningvis

inte det sista va? ;)

En äldre bild av gamla bygdegården Bilden hittad på nätet

och tagen av Gustav Bergström.

Vet ni var den gamla

bygdegården fanns eller

var byggnaden än i dag

står kvar? Se på kartan

här nere …..

Nytaget kort av den gamla bygdegården

Foto: Anna Ökvist.

Biografen i Nybyn

Ungdomarna här i Alterdalen på 50-talet, hade en bio här i bygden

i den gamla Bygdegården i Nybyn. De gick filmer som bl.a "Damen i svart",

med Anita Björk och Karl-Arne Holmsten i huvudrollerna. Just den filmen var

lite otäck och spännande, vilket gjorde att det blev lite mörkrädda barn

sedan, på väg hem ;)

Det fanns en liten kiosk med en lucka där Stina Lundberg stod och sålde

biobiljetter samt godis. Barntillåten film kostade då 75 öre och barnförbjuden

kostade 1,50 kr. En tablettask kostade 25 öre. Sedan stod Mats Lundberg

och rev biljetterna innan man fick sätta sig på de hårda, långa träbänkarna.

Det var alltid en paus i filmerna då varje rulle bara innehöll halva filmen och man

måste byta. De kunde vara 20-30 barn som var på bio och ibland upp till 50 st vid

en bra film.

På övervåningen var filmrummet. Det var Gunnar

Hedström & Edwin Lundberg som var maskinister.

Det var en biovisning varje helg.

4

driften av en förskola/skola, dels i

form av utvecklingen i respektive

område vad gäller åldersstruktur,

befolkning, in-och utflyttning,

förvärvsfrekvens, huspriser,

prognoser om framtiden mm.

I Piteå finns politiska målsättningar

om att både stads- och landsbygd

ska vara levande och är en viktig

del av Piteås attraktivitet.

Utredningen ska ha utgångspunkt i

att det ska finnas levande

landsbygd i norr, väster, öster och

söder. Det finns fastställd

Översiktsplan för landsbygd och

stadsbygd. Dessa dokument ska

vara vägledande i arbetet.”

I och med detta så flyttas

datumet för ett eventuellt beslut

för nedläggning till våren. Vad kan

vi som föräldrar göra fram till dess?

Framförallt måste vi hålla öron och

ögon öppna samt om vi ser eller

hör något så måste vi se till att den

informationen sprids till övriga

föräldrar.

Vi har skickat ett mail till Helen

och efterfrågat den medborgar-

dialog som har utlovats men som

ännu ej har ägt rum angående

insamlingen av fakta.

Jag personligen tror att vi har

goda förutsättningar att vinna

denna fight, vi har fått en förskole-

chef som är engagerad och som är

van att hjälpa de svaga (tidigare

ANGÅENDE FÖRSKOLANS NEDLÄGGNING

Några utdrag ur texten:

”.. en väl fungerande förskole- och

grundskoleverksamhet är centralt

för ett attraktivt samhällsbygge.

Mot bakgrund av detta spelar

förskolor och skolor en mycket

viktig roll för attraktionskraften i

ett område. Närheten till dessa är

viktiga för både framtidstro och

intresse för folk att bosätta sig i ett

område. Detta samband är extra

tydligt i landsbygden, där avstånd

till alternativ skolenhet är långt

och avsaknaden av förskola/

grundskola leder till långa resor

för barn och föräldrar.

Givet att man konstaterar att

verksamheten är viktig för

attraktionskraften i en by, gör det

också att annan samhällsservice

och kommersiell verksamhet är

kopplad till existensen av förskola/

skola. Slutsatsen är därför att

nedläggning av skolor i landsbygd

har en större samhällspåverkan än

nedläggning av skolor i stadsbygd”

”.. som redan nämnts är tillgången

av förskola/skola samhällsekono-

miskt viktigt, framförallt för

landsbygden. Därför måste

utredningen ta fram underlag för

analys av de olika områdenas

ekonomiska förutsättningar, dels i

form av sådana kostnadsparamet-

rar som är direkt kopplade till

Efter en mycket intensiv vår gällande förskolans varande

och icke varande så har sommaren varit lite lugnare, eller

mycket lugnare. Vårt sista stora engagemang var manifestationen,

manifestationen som resulterade i att vi fick prata med Helen

som gav oss information om att en omfattande översyn av

skolstrukturen i kommunen skall göras.

Uppdragsbeskrivningen kan ni läsa på

kommunens hemsida på webben:

http://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll- nämnder/

Kommunstyrelsen/Protokoll/2012/KS 2012-06-11/KS § 119

Uppdragsbeskrivning; Översyn skolstruktur.pdf

Denna länk finns även på alterdalen.wordpress.com och där

ni då enkelt kan klicka er vidare och läsa.

engagerad i Lärarförbundet) och

hon ger i alla fall mig trygga signa-

ler. Bygdeföreningen har dessutom

åtgärdat samtliga bristande punk-

ter så nu har kommunen inte

längre det att skylla på.

Däremot så råder jag er att hålla

utkik på hur ni tycker att miljön är

på förskolan, då menar jag framför-

allt den psykosociala miljön, för

trots allt så har det dragits ner på

personal enligt kommunens spar-

planer. Vi måste tänka både på

våra barn men också på de pedago-

ger som nu får fler barn att hålla

ordning på, en tuff arbetsmiljö för

dem kommer märkas på våra barn

och våra pedagoger kan få fler

sjukdagar så vikarier kommer be-

höva täcka upp. Håll helt enkelt

känselspröten utåt.

Fram tills någon hör eller ser något

så finns det inte så mycket vi kan

göra, fortsätt vara stolt över vår

fina lilla förskola och hur fina barn

vi har och om/när kommunen kom-

mer med fler hot om nedläggning

så var på tårna, för har vi vunnit en

gång så kan vi göra det igen!!

/Gruppen Rädda förskolan

genom Sofia Wessung

Vill man komma i kontakt

med arbetsgruppen, kan

man ringa eller maila:

Sofia Wessung: 070-3207919

sofia@wessung.se

Ulrika Ehngren: 070-2556729

ullise79@hotmail.com

5

VAD VI PYSSLAT MED PÅ FÖRSKOLAN

Vi är ute varje dag, året om. För barnet

har den dagliga utevistelsen stor

betydelse för utveckling och lärande.

Vi håller oss lättare friska och det är

spännande att leka ute, det finns så

mycket att upptäcka. Här tränar vi vår

motorik och samarbetsförmåga.

/ hälsningar från personal och barn på Alterdalens förskola

Hinderbanan på gården

De allra yngsta i skogen vid hinderbanan

Att vara ute i skog och mark

och uppleva vår underbara

natur innebär att barnen får

ta del av naturupplevelser på

många olika sätt genom alla

sina sinnen. De får också ut-

lopp för sin härliga fantasi

när de hittar ”tomtens släde”,

bygger koja till tomtens

julklappar och funderar

över om det bor troll under en

omkullvält stubbe.

Tomtens släde

Vi arbetar med alla sinnen

och många olika uttryckssätt

i barnens lekande lärande

för att växa med många

förmågor. Barnen utmanas

och inspireras i sitt lärande

genom sin hörsel, syn,

lukt, smak och känsel.

Rakskum på spegeln

Målning inne på kvarnen,

blandade åldrar Tornbygge

En fråga som

uppkommit under vårt

rörelseprojekt är hur fiskar

rör sig när de simmar,

och några barn hade en önskan om att

fiska. Vi hoppades på napp av späckhug-

gare eller hajar, men fick tyvärr inte en

liten mört ens. Istället har vi lånat en bok

på bokbussen om hur olika fiskar ser ut

och hur deras fenor fungerar.

6

Tanya började med att

berätta för oss hur de gör

när de tar upp morötter.

Först rycks morötterna upp

med hjälp av maskinen. När

moroten är längst upp

klipps blasten av och

moroten trillar ner på ett

band där de sedan sorteras

lite. Moroten hamnar sen i

en stor låda. När de har

många lådor fulla fraktas de

till gården. Där de tvättar

och paketerar morötterna,

så att vi kan köpa dem i

affären.

Vi fick plocka med oss

morötter hem till förskolan.

Att rycka upp en morot med

handen var jättesvårt. De

satt fast hårt i marken, men

några fick vi upp.

Vi fick pröva att åka

med traktorn och titta på

alla morötterna som kom upp på

bandet. En del morötter har konstiga former till exem-

pel två ben de plockas bort för man får inte sälja dem.

Det var jättekul och barnen hade nog kunnat åka med

hela dagen om de fått.

Studiebesök hos

Håkan & Tanya Hultman

och deras morotsodling

26 september 2012

FÖRSKOLANS BESÖKER HULTMANS MOROTSODLING

De morötter som är för små

eller har en konstig form ger de till

sina köttdjur, kor, tjurar och kalvar.

Vi fick hjälpa till med det :)

/ hälsningar från personal och barn på Alterdalens förskola

7

Förutom en god middag kommer ”Historien om AlterHedens Rabarberi”,

ett bildspel, att visas. Vi har behållit samma genuina timmerkänsla som förut.

För den intresserade finns det många gamla intressanta bilder, en fungerade

pelletskamin utan skorsten och Hälge-fansen, ja, de lär inte blir ledsna heller....

Lokalen rymmer en stor buss ca 50- 60 personer. Den kommer

att användas till grupper, studiebesök, kurser mm och på

sommaren som servering. Den går bra att boka till årsmöten

och andra tillfällen.

Det går bra att komma oanmäld men

vi tar gärna mot anmälan 0911-204093,

alterhedens@gmail.com eller sms 070-622 41 97.

Välkommen Tord & Maria Nilsson

Invigning av vår nya grupplokal

9/11 kl. 18 – 20 Afterwork med mat

Fläskfilé och rosépepparsås

med bakad potatis.

Dryck och kaffe ingår 80 kr

Äntligen har vi blivit klara, nästan i alla fall,

med att förvandla vår ute-plats till en inne-plats.

På Face-book har jag utlovat invigning innan

första snön så nu gäller det att hålla tummarna

för att snön inte hinner komma.

8

HÄNDER I HOLMTRÄSK HÖSTEN 2012

7 Nov. Onsdag 19.00

Bibelsamtal ”fattig eller rik i Anden”

Charlott Rehnman

25/11 Söndag 11.00

Möte, Karin Sandlund

Välkommen!

EFS Nybyn-Altersbruk

HÄNDER I NYBYNS MISSIONSHUS

28 okt. Söndag 11.00 Familjegudstjänst med

Karin Sandlund.Mirjana och POPPIS barnkören

sjunger.

3 nov. Söndag 11.00 Alla Helgons dag. Gudstjänst med Charlott Rehnman sång David

Wimander. Vi tänder ljus för de från Holmträsk-

Backträsk som dött under året.

17 nov. Onsdag 18.00 Cafékväll Tomas Radonsky Backträsk,berättar om hur det var

Att växa upp under kommunistiskt styre i Tjeckien

samt få uppleva demo-kratins seger. Servering av

lätt och god kvällsmat 50:-

20 nov. Tisdag 19.00 Bibelsamtal med Charlott Rehnman

VARM T VÄLKOMNA ! EFS Holmträsk Stina Pettersson

(petterssonstina@hotmail.com)

RÄTTELSE!! OBS ! OBS!

Fel datum blev infört i förra numret

på en cafe´kväll i Holmträsk

missionshus. Rätt datum är:

Cafékväll 17 november

lördag kl.18

Tomas Radonsky Backträsk

berättar om hur det var att växa

upp under kommunistiskt styre

i Tjeckien samt få uppleva demokra-

tins seger. Servering av lätt och

god kvällsmat. 50:-

Välkomna!

Vi planerar även att

anordna en

julmarknad/

loppis den 1 dec.

Läs mer info om

denna på nästa blad

9

JULMARKNAD/LOPPIS PLANERAS

En läsecirkel på tio personer

med Inger Åkvist som cirkel-

ledare, pågår sedan en dryg

månad tillbaka i Samvarons

lokaler i Norrfjärden!

(två av deltagarna fattas på

bilden)

Den intressanta boken

"Postadress Altersbruk" l

äses från pärm till pärm.

Läsningen leder förstås

oftast till att det nog mest

kan kallas en "diskussion

och prat cirkel”.

Vi planerar att Lördag

den 1 dec , första ad-

ventshelgen anordna en

trevlig Julmarknad/loppis i

missionshuset i Nybyn.

Första prioritet blir säljare från

Alterdalen, men finns det

platser kvar så kan ju givet,

andra intresserade också få stå.

Vi kommer ta en kostnad på

50 kr för varje bord/säljare och

de pengarna kommer sedan att

användas för att köpa in priser

och dylikt för att kunna anordna

någon rolig tävling med vinster

i Alterbladet framöver.

Vill man anordna annat denna

dag, då framförallt utanför

missionshuset, så hör gärna av

er.

Hoppas på stort intresse och

det kommer naturligtvis att an-

nonseras i nästa Alterblad för

alla er som vill komma och

kika och köpa eller bara fika

och surra bort en stund ;)

/ Ulrika Ehngren, Sofia Köhler,

Anna Ökvist & EFS Nybyn

LÄSCIRKEL

Det är ju bara så

mysigt då man får

chans att träffas över en

kaffekopp och samtidigt

kanske kunna fynda och

kanske hitta någon

julklapp ? ;)

VILL DU STÅ ?

Anmälan ska ske så fort

som möjligt så vi vet om vi

kan anordna detta. Först till

kvarn gäller med platser.

Maila intresse till mig på :

alterbladet@live.se

med kontaktuppgifter.

Så nu hoppas vi att det

finns dem som är intresserade

av att stå och sälja hantverk/

produkter av olika slag eller

sälja loppissaker.

Missionshuset kommer

stå för försäljning av fika

denna dag. Det finns runt

15-17 platser att tillgå i

lokalen. Finns även plats

utomhus, om någon skulle

vilja stå där ;)

10

HEMSTICKAT & RINGBLOMSSALVA….

Hemstickat. Olika garner Lovikka,

Raggi, Akryl, Pippimönstrat.

Har vi inte rätt storlek kan man

beställa. Vi stickar sockar, vantar,

mössor till bra priser.

Vi gör även egen ringbloms-

salva från grunden. Odlar

ringblommor och köper bivax

från lokala odlare.

Salvan finns med lite olika

ingredienser till olika ändamål.

Lavendel som är bra till fotvård.

Tea tree olja bra till b.l.a acne.

Naturell med ullfett kan använ-

das till det mesta bra till röda

babystjärtar. Ullfett finns i alla

sorter. vi tillsätter även E-vitamin

och jojobaolja.

För mer information

och priser kan man

kontakta:

Vivvi 070-2066400

Irené 0730-347559

FÄRRE ELEVER I VARJE KLASS FÖR ALLAS EKONOMI

Nu är det vetenskapligt bevisat

också i Sverige: Färre elever i

varje klass är bättre för allas

ekonomi.

Rapporten från det statliga

Institutet för utvärdering av

arbetsmarknaden (IFAU) som

kom ut i våras, handlar om vad

som händer med elever, först i

skolan och senare i yrkeslivet,

när klassernas storlek ändras.

Alla som följt den internationella

skoldebatten och alla som befin-

ner sig i vardagens verklighet vet

ju redan att klasstorleken är cen-

tral för elevernas resultat både i

skolan och senare i livet. Denna

sanning känner såväl regering

som opposition till. Men frågan

är lågprioriterad för rikspolitiker-

na. Dessvärre har de kommunala

politikerna uppenbarligen inte

ens hört talas om rapporten.

IFAUs rapport påvisar betydelsen

av klasstorlekarna. En minskning

med fem elever ger klart bättre

skolresultat och en inkomstök-

ning för eleverna resten av livet.

Effekten på lönen anges till 3,4

procentenheter.

Till detta ska läggas effekterna

på elevernas eget välbefinnande.

En effekt på 3,4 procent skulle

på nationell nivå betyda årliga

tillväxteffekter på minst 80 mil-

jarder. Kanske det lyfter ett antal

elever från låg produktivitet till

hygglig nivå, en för samhället

viktig effekt.

I rapporten anges att lönsamhet-

en av att satsa på fler lärare

(dvs färre elever per klass) är

närmast enorm — eller omvänt

om löneeffekterna bara skulle bli

hälften av den i studien fram-

komna och kostnaderna dubble-

ras så blir ändå den årliga avkast-

ningen 9—10 procent. Detta är

en avkastning som slår det mesta

i samhället. Desto dystrare blir

då att konstatera att den nuva-

rande politiken med nedskär-

ningar och allt större klasser om

ett antal år kommer att ge mot-

satt negativ effekt.

Vi kan därför konstatera att den

som inte arbetar för mindre *

klasstorlekar är ganska så okun-

nig. De kommunala politikerna

måste ersättas med vanligt med

förankring i verkligheten.

Innehållet i texten ovan, förutom

egna tillagda ord, har jag tagit

från en artikel som nyligen skri-

vits av Roland Spånt som är fil

doktor i nationalekonomi.

Rapporten finns att läsa på

http://www.ifau.se/ och heter

”Långsiktiga effekter av mindre

klasser”.

/ Anders Nordin

Alterdalens skola är bäst !

11

ALLHELGONA

Att hedra de döda genom att

tända ljus på gravarna är en

tradition som vi haft i Sverige

sedan slutet av 1800-talet. Till

en början var dock den vanlig-

aste att man tände ljusen under

julhelgen. Först under mitten av

1900-talet blev det alla helgons

dag som tog över som gravljust-

ändardagen. Sedan 1953 firar vi

dock i Sverige inte längre allhel-

gona i samband med månads-

skiftet oktober/november, som

de flesta andra länder gör.

Allhelgona är en av de äldsta

kristna högtiderna vi har i Sve-

rige och är känd sedan tidig

medeltid.

Dock avskaffades allhelgonada-

gen som röd dag 1772, men

namnet allhelgonadagen (i lite

olika varianter) fick vara kvar på

datumet 1 november.

Under 1900-talets första hälft

väcktes förslag flera gånger om

att återinföra allhelgonadagen

som röd dag, men först 1953

klubbades det att alla helgons

dag är: den lördag som

infaller under tiden mellan

den 31 oktober - 6 november.

Så precis som med midsommar-

dagen gjordes Alla helgons dag

till en rörlig helgdag vid den

stora almanacksreformen 1953.

2012 är denna lördag 3 novem-

ber. Så 3 november är den dag

2012 som de flesta i Sverige

kommer att tända gravljus.

Källor: Årets festdagar av Nils-Arvid

Bringés och Tradition och liv av Martin

Modéus.

SKILLNAD MELLAN ALLHELGONA / HALLOWEEN

HALLOWEEN / ALLHELGONA

Halloween firas den 31 oktober

för att uppmärksamma att som-

maren är slut och att vintern

börjar. Är Allhelgona en gammal

högtid är ändå Halloween ännu

äldre. Precis som julen så place-

rades den där den är för att er-

sätta en hednisk midvinterfest.

Därför så hamnade Halloween

natten mellan den 31 oktober

och den 1 november för att sätta

punkt för det vilda och spökfixe-

rade firandet av kelternas nyår,

Samhain, som betyder " somma-

rens slut”. För samhain var en

fest som markerade sommarens

slut. Och man firade att det nya

året hade börjat. Skiftet från lju-

sets tid till mörkrets tid inträf-

fade menade man natten mellan

den sista oktober och den första

november.

Nu var det dags att ta hem

boskapen och det var också vik-

tigt att riktigt hela skörden var

bärgad så att man kunde fira

årets skörd med fest och glam

och tända eldar. Men det var

också då som man sade att döds-

riket och de levandes rike var

som allra närmast varandra. Till

och med så nära att väsen från

den andra sidan kunde ses i

denna världen. För precis som

hos oss trodde man att de onda

makterna var mer i farten vid

naturens brytpunkter än vid

andra tillfällen på året. Därför

tändes det eldar. I Amerika kom

Halloweenfirandet att växa sig

starkt. Numera är Halloween den

näst största köphelgen efter jul i

USA.

Under de senaste decennierna

har Halloweenfirandet även

spridits tillbaka över Atlanten -

ända till Sverige.

Namnet då? Joo, det är inte så

konstigt. Dagen som kyrkan

stadfäste för att minnas de döda

kallas " All hallows day " = Alla

heligas dag. Aftonen innan blev

då " All hallows eve " = Alla heli-

gas afton. Drar man då ihop det,

så blir det Halloween.

Men nu vill vi ju allra helst skilja

Halloweenfirandet med utklädda

spöken som ropar " Bus eller go-

dis " från Allhelgonahelgen, då vi

minns våra döda.

Affärsmännen uppmanas att

försöka hålla sig till helgen före

Allhelgona när det gäller skylt-

ning och försäljning av skelett-

dräkter, häxhattar, dödskallar,

pumpor och olika hemska

masker. Sedan hoppas vi i kyrkan

att de har plockat bort alltihop

till Allhelgonahelgen.

Källa: (Helen Lindbäck, präst i Piteå

landsförsamling PT 2009)

Foto: Anna ökvist

12

LITE HALLOWEENPYSSEL

Ishänder och

läskiga kuber

Färga vatten i en bringare med

karamellfärg, till exempel grön

eller blå, och häll vattnet i en

latexhandske. Använd handskar

som inte är pudrade med talk,

eller vänd dem ut och in. Fyll

handsken med så mycket vatten

du kan, men behåll en bit runt

handleden, så du kan knyta den.

Håll ihop handsken med en bit

snöre eller några starka gummi-

band. Se till så att inget vatten

läcker ut då du förslutit

handsken. Lägg den nu i frysen

några timmar.

Latex gillar inte kyla, så när

handsken är frusen kommer nog

latexen att brytas sönder. Ta ut handen ur

frysen och pilla av latexhandsken. Nu har

du en spöklik ishand som du kan lägga i

saftbålen. Den kommer att sticka upp som

om en drunknad ande är på väg upp ur

bålen!

Alternativt inte färga vattnet i handsken

utan bara ha färg på drickan i bålen istället)

Du kan också frysa in små plastspindlar

och andra fusk-kryp i iskuber, som party-

gästerna kan ha i sin dricka. Prova också

att frysa in andra läbbiga grejor, till exem-

pel gelemaskar.

Spöke

Ett riktigt ruskigt spöke

gör du enkelt själv.

Det här behöver du:

- En sopkvast

- Två ficklampor

- Ett lakan

Vänd sopkvasten med borsten

uppåt. Fäst ficklamporna på bors-

ten och tänd dem. Lägg ett lakan

över. Klart!

Godisväska

Bär hem ditt godis i en extra

snygg och alldeles hemmagjord

godisväska!

Det här behöver du:

- Sax

- Färgat papper

- Lim

- Färgpennor

- En tom mjölk- eller juicekartong

Tvätta ur en tom mjölk- eller

juicekartong. Klipp bort toppen.

Klä kartongen med något färgat

papper (eller svart). Sätt fart på

fantasin och dekorera kartongen

med ett läskigt ansikte. Du kan

också klistra på annat som knap-

par, glitter eller till exempel horn

och vingar till det läskiga ansik-

tet. Klipp ut en tygremsa och

häfta fast den vid kartongens

sidor för att få ett handtag. Fär-

digt att gå ut på godisjakt!

Tycker du att spöket blir för

kantigt kan du alltid sätta fast en

ishockeyhjälm längst upp.

Placera ut där vinden fläktar lite

lagom i lakanet. Vill du kan du

fästa tunt rött tyg över ficklam-

porna för att få röda ögon.

Du kan också ganska enkelt göra

händer. Ta två diskhandskar eller

arbetshandskar. Fyll dem med lite

tidningspapper. Fäst dem på en

pinne som du surrar fast på sop-

kvasten.

Källa: http://www.ungafakta.se/pyssel/halloween/