Aktum 2010, nr 3
-
Upload
informationsenheten-vid-umea-universitet -
Category
Documents
-
view
242 -
download
0
Transcript of Aktum 2010, nr 3
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 1/24
AktumMat i midsommar
Läcker buffémat fråninstitutionen för kost- vetenskap.
Sid 10
Avsked från rektor
Blandade känslor närGöran Sandberg tackarför sig.
Sid 2
Aktuellt vidUmeå universiteJuni • 3/2010
Alumnen – en resursHåll kontakten medalumnen – en ovärderligresurs.
Sid 6
Vägledning för nyanställda
Kristina Sjögren har intro-ducerat många nyanställda.Nu går hon i pension. Sid 16
Ny rektor Lena Gustafssontar över
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 2/24
2 Aktum • Juni • 3/2010
I vårens sista Aktum är vi glada över att kunna bjuda på möten med både Umeå universitets av-
gående rektor Göran Sandberg och tillträdande rektor Lena Gustafsson, som båda har nya, spän-
nande utmaningar framför sig.
Lena Gustafsson kommer närmast från ett uppdrag som vice generaldirektör på Vinnova och
har tidigare varit både prefekt och prorektor vid Chalmers. Hon berättar att hennes akademiska
bana inte alls varit självklar. Hon funderade till exempel på en konstnärlig utbildning och på att
bli sjukgymnast innan hon så småningom landade i att mikrobiologi var hennes ämne. Den 1 juli
tillträder hon som rektor för Umeå universitet.
Göran Sandberg gör en tillbakablick på sina år som rektor och kan med glädje konstatera attUmeå universitets utveckling varit lysande under den här tiden. Han tittar också framåt och av-
slöjar både förhoppningar och farhågor när det gäller universitetets framtid.
En som har koll på hur det är att vara ny på jobbet är Kristina Sjögren som under många år
varit den som ansvarat för introduktionsutbildningen för nyanställda vid universitetet. Nu går
Kristina i pension och i Aktum gör hon en tillbakablick på hur nyanställda har introducerats se-
dan hon anställdes på 1960-talet. Då – när kulturen var en annan och det minsann inte var själv-
klart att man sa du till sin chef.
Sommaren står äntligen för dörren. Vintern har varit ovanligt kall och tuff och vi är många
som längtar efter en solskensstund vid havet eller regnig dag med en deckare. Som en n avslut-
ning före sommaren vankas det personalfest den 17 juni. Firmafesten blir en chans att träffa kol-
legor över hela universitetet och ha en kul kväll med dans, underhållning och god mat.
Just mat i goda vänners lag hör ju sommar och semester till – inte minst midsommar. I detta
nummer av Aktum bjuder institutionen för kostvetenskap till bords med recept för en hel som-marbuffé med sill och lax och annat gott som hör sommaren till.
Själv tycker jag att en av sommarens höjdpunkter brukar vara när surströmmingen dukas upp
på en solvarm altan, i en surströmmingsstuga (!) eller vid långbord i bondkök och man får umgås
med goda vänner till långt inpå natten – då smakar det alltid gott – och det kvittar om det är årets
eller fjolårets strömming!
För övrigt hoppas jag att koltrastens vackra sång får ljuda nätterna igenom och att du får en
njutbar semester!
God läsning! Anette Olofsson, t.f. redaktör
Ledaren
Ansvarig utgivareUlrika Bergfors Kriström
Adress
Informationsenheten
Umeå universitet
901 87 Umeå
Tel 090-786 50 00 (vx)
Texttel 090-786 59 00
Fax 090-789 99 95
www.umu.se
Redaktör Anette Olofsson
Tel 070-244 71 24
Redaktion
Carina Dahlberg, Anette OlofssonRedaktionsråd
Kristina Sjögren, Barbro Renkel,
Gunnel Grelsson, Dan Frost,
Kjell Grankvist, Jan Mannberg
Layout/produktion/repro
Print & Media, Umeå universitet
Tryck
Taberg Media Group AB
Upplaga
4 836 ex.
Lena Gustafsson blir Umeå universitets nya
rektor. Sid 12. Bild: Robert Blombäck
Aktuellt vid Umeå universitetJuni • 3/2010
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 3/24
Aktum • Juni • 3/2010 3
Projekt Storytelling ska ta tillvara påoch sprida kvinnliga forskares berättelser
och visioner, och på så sätt bidra till
förändring vid Umeå universitet.
Kvinnliga forskare och forskarstuderande inbjuds att delta i projektet
Storytelling genom att lämna in två berättelser var – en om sin verklighet
och en vision av hur de önskar att det var.
– Människor har i alla tider berättat för varandra. Berättelserna spelar
stor roll för hur vi uppfattar saker, men också för hur vi agerar och bygger
vår kultur. Eftersom berättelser bidrar till att skapa vår kultur kan man
också använda berättelser för att förändra den. I det här fallet för att bådemän och kvinnor ska känna sig lika uppskattade och ha samma möjlighe-
ter att göra karriär inom akademin, säger Hanna Lönnerskog Nilsson,
projektledare på personalenheten.
Väntar goda resultat
Hanna är övertygad om att projektet kommer att ge resultat.
– Berättelser väcker nykenhet, särskilt om de handlar om hur andra
upplever en situation som liknar vår egen. Då reekterar man över sin
egen upplevelse av verkligheten. Det talar för att berättelserna kommer
att beröra, skapa debatt och därmed bli en förändringsfaktor att räkna
med, säger hon.
Projekt Storytelling lyfter framkvinnors berättelser om akademien
Projekt Storytelling
• Alla kvinnliga forskareoch forskarstuderande vidUmeå universitet inbjuds attdelta med sina berättelser.
• Sista inlämningsdag är20 juni.
• Berättelserna kommer attpubliceras under pseudonym
vintern 2010/2011på projektets hemsida.
• Skrivworkshops kommer attanordnas 14 juni kl. 13–15 och15 juni kl. 10–13.
Läs mer på:www.anstalld.umu.se/ inkluderande-universitet/ projekt/storytelling/
– Utifrån berättelserna kommer vi att ge förslag på vilka förändringarman konkret kan genomföra vid Umeå universitet. Vi kommer att läm-
na förslagen till ledningen, men sedan är det upp till den att förverkliga
förslagen.
Scenario i stället för policy
Texterna som berättar om kvinnornas visioner ska bli ett konkret
scenario av hur situationen på Umeå universitet skulle kunna vara.
Det kan ge en rikare bild av universitetets historia.
– Jag tror att det är lättare för folk att ta till sig det än en policy som
ofta är ganska abstrakt, menar Hanna.
Hon berättar att corporate storytelling, som projektet är en variant
av, blir allt större.– Jag tror en framgångsfaktor är att man tar vara på tankar och
strömningar som redan nns i organisationen, menar Hanna.
Hon hoppas att många kvinnor ska ta chansen att skriva ner sin berät-
telse om sin tid vid Umeå universitet.
– Jag hoppas att berättelserna ska spegla hur kvinnorna upplever sin
situation och vad som är viktigt för dem. Varje berättelse är unik och en
del av helheten. Det viktigaste just nu är att de inbjudna skickar in sina
berättelser. Det tar inte lång tid, men det kan göra skillnad, säger Han-
na.Text: Anja Hansen
Foto: Elin Berge
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 4/24
4 Aktum • Juni • 3/2010
Det sociala universitetetSociala medier tar allt större plats både i debatten och
i många människors liv – och Umeå universitet är förstås
med både på YouTube, Facebook och i “twittersfären”.
En för alla eller alla varsin?
En mer oklar fråga är om institutioner och pro-gram ska skapa egna sidor. Sociala media mås-
te underhållas ofta för att uppfattas som le-
vande, och det kräver engagemang – och
arbetstid. Kanske är nog så bra SOM att bidra
till de centrala sidorna?
De som prövar enklare nyhetsuppdatering-
ar med Twitter – där universitet utan särskilt
marknadsföring fått drygt ett hundratal “fol-
lowers” – bör dock snarare sikta snävt, säger
Jakob Mjöbring.
– Det blir nog mer intressant ju mer speci-
k twittern blir – nyheter inom ett smalt fack,
som bidrar till en intressegemenskap.
Vägen är målet
Anna Holmström säger också utan omsvep att
man börjat utan någon fullständig strategi.
– Det vore bara dumt att vara överambitiös,
jobba hårt och sedan tappa taget. Vi lär och
anpassar oss eftersom. Dessutom ska man inte
ha någon övertro på sociala medier. Webben
är vår huvudsakliga kanal, och det är dit man
vi vill locka studenterna – alltså är det viktigt
att först satsa på sin egen webbplats!
Jakob nns tillhands för den som vill lärasig mer eller ha en föreläsning eller workshop
i ämnet.
– Börja gärna med att tänka på målgruppen.
Det handlar inte bara om att själv synas utåt
utan om att kunna erbjuda något som är till
nytta för blivande “kompisar”. Enbart skryt
fungerar inte på nätet, heller…
Läs mer på www.anstalld.umu.se/sociala-
medierText: Michael Nordvall
Sedan hösten 2009 har Umeå universitet byggt
både svenska och engelska sidor på Facebook.– Vi ser det som en bra kontaktyta mot po-
tentiella studenter. Sidan kan bli en bra infor-
mationskälla för dem, och vi kan snabbt få en
dialog med dem, säger Anna Holmström, mark-
nadsförare på informationsenheten.
Facebook växer snabbt
Den första tanken med närvaron på Facebook
var att visa hur det kan vara att plugga på uni-
versitet och i synnerhet på Umeå universitet.
Men allt eftersom har den sociala sidan blivit
viktigare.
– Facebook är lite lättsammare, närmare
studenternas privatliv. Vi kan använda ett mju-
kare tilltal än i vanlig “myndighetsinformation”
och blanda högt och lågt – musiktips och in-
formation om sista ansökningdag, på ett annat
sätt än på vanliga webben, säger Jakob Mjö-
bring, projektsamordnare på Print & Media,
som det senaste året arbetat allt mer med so-
ciala medier.
Båda menar ändå att allt inte funnit sin form
än. Bredden är ett problem. En fråga är om
man ska erbjuda innehåll som är intressant för
såväl studenter som alumner och anställda. Det blir också viktigt att samordna olika kanaler,
så att man inte blir motsägelsefull.
Anna Holmström framhåller snabbheten,
både för att nå ut och för att få respons.
– Vi har gjort sidan öppen för alla och det
är lätt för besökare att skriva inlägg. Vi har mest
aktivitet på den engelska sidan, som i skrivan-
de stund passerat 2 000 “medlemmar”. Där
ställs det er frågor – och många av våra nuva-
rande utländska studenter hjälper till med in-
formation och svarar på studiespecika frågor.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 5/24
Aktum • Juni • 3/2010 5
Umeå universitet har inlett
kampanjen Framåt medUmeå universitet för att
utveckla dialogen och sam-
arbetet med näringslivet.
Ett annat syfte med kampanjen är att nan-
siera samarbetsprojekt inom forskning och
utveckling. Göran Sandbergs mål är att kam-
panjen ska ha resulterat i era nya samarbets-
projekt innan han slutar som rektor den sista
juni i år.
– De statliga anslagen och bidragen frånforskningsråden utgör vår huvudsakliga nan-
siering. Genom att öka den privata nansie-
ringen av forskning vid Umeå universitet kan
vi stärka vår konkurrenskraft och höja våra
ambitioner ytterligare. Vi vill också betona den
ömsesidiga nytta som samarbete med univer-
sitet ska leda till, säger Göran Sandberg.
Kampanjen syftar alltså inte primärt till att er-
hålla oreserverade donationer utan till att hittasamarbeten som är till nytta för båda parter.
Sex områden lyfts fram
I kampanjen lyfter Umeå universitet fram sex
områden:
• Grön teknik
• Industriell IT
• Medicin för patientnytta
• Design, arkitektur och kultur
• Samisk forskning
• Hållbar ekonomi
– Det är områden som vi bedömer som viktigaför universitetets utveckling, men det är också
områden där vi hoppas och tror att forsknings-
resultat kan bli till stor nytta för samhälle och
näringsliv, säger Ulf Edlund, prorektor för
samverkan och ordförande i kampanjens styr-
grupp.
Framåt med Umeå universitetTill sin hjälp har rektor utsett en kampanjkom-
mitté som leds av före detta universitetskanslerprofessor Sigbrit Franke.
– Umeå universitet vill vara lyhört inför
samhällets och företagens behov. Vi hoppas att
företag och andra aktörer vill samarbeta med
oss och därigenom stärka forskning och utveck-
ling både i Sverige och i regionen, säger Sigbrit
Franke.
Pågår i fyra år
Kampanjen vänder sig till näringsliv, organi-
sationer, stiftelser och privatpersoner och pågår
i fyra år.
Förutom Sigbrit Franke ingår följande per-soner i kampanjkommittén:
Eva Bonnier, bokförläggare, Chris Heister,
landshövding, Göran Johnsson, tidigare ord-
förande i Metall, Peter Kopelman, direktör och
Daniel Sachs, verkställande direktör
Läs mer på www.umu.se/framatText: Carina Dahlberg
Umeå universitet utvecklar en kreativ
miljö som inte har sin motsvarighet nå-
gonstans i Europa. Konstnärligt campus
blir en knutpunkt för utbildning, forsk-
ning, och yrkesverksamhet inom arkitek-
tur, design, konst och nya medier.
Balticgruppen Design satsar 90 miljonerpå Konstnärligt campus
Balticgruppen Design AB ger en hyresrabatt på
90 miljoner kronor vilket ger universitetet möj-
lighet att avsätta motsvarande summa för att
utveckla forskning vid Konstnärligt campus.
Hyresrabatten som möjliggör verksamhets-
satsningar med 90 miljoner kronor är ett re-
sultat av samarbetskampanjen Framåt med
Umeå universitet.
Hyresrabatten kommer att nyttjas till forskning
och stödverksamhet för forskning. Exempel på
forskningsprojekt som kommer att nansieras
är: Design och arkitektur för bättre livskvalitet,
interaktionsdesign för industriella miljöer och
processer för kreativitet. Dessutom avsätts
resurser för forskning i energieffektivisering
och i livscykelanalys.Text: Carina Dahlberg
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 6/24
6 Aktum • Juni • 3/2010
Alumnen en viktig resurs
– Universitetets tidigare studenter kan på
många olika sätt vara till hjälp i vårt arbete.
Därför är det viktigt att vi bygger goda relatio-
ner med våra alumner, säger alumnkoordina-
tor Jessica Bergström vid informationsenheten.
Jessica poängterar att det arbetet egentligen
startar redan under studenternas tid vid uni-
versitetet. Inför examen är det bra att erbjudadem kontakt med universitetet och att upp-
mana dem att anmäla sig till Alumninät. Det
nns även informationsmaterial att få för att
dela ut till studenterna i slutet av utbildning-
en.
– Alumnerna är ju kvittot på vilken kvalitet
våra utbildningar har, och de kan inte minst
vara till god hjälp när vi ska utveckla utbild-
ningarna, säger hon.
Tidigare studenter kan
vara ovärderliga resurserför universitetet. Alumninätkan underlätta kontaktenmed dem.
Alumninät
• Alla som tar ut examen vid Umeåuniversitet förs automatiskt över tillAlumninät med uppgifter om namn, per-sonnummer, adress, påbörjadeprogram och uttagna examina.
• Mer än 18 000 av Umeå universitetsalumner har anmält sig i Alumninät ocht. ex. lämnat information om var de job-bar, vilken kontakt de vill ha med Umeåuniversitet med mera.
• Varje månad uppdateras adressernai Alumninät gentemot SPAR (folkbok-föringen).
• Studenter/alumner kan själva anmäla sigi Alumninät på www.alumn.umu.se, på
svenska eller på engelska
• Alla som studerat vid Umeå universitetkan anmäla sig i Alumninät. Man be-höver INTE ha tagit ut examen för attanmäla sig.
När man vid utbildningar och institutioner ar-
rangerar särskilda aktiviteter kan det vara en god
idé att även bjuda in alumner. Det ger möjlighe-ter för studenter och alumner att knyta kontakter,
vilket kan leda till kreativa möten för båda parter.
– Kontakterna kan ju vara av stort värde både
för studenten och för alumnen. Alumnen får ta
del av forskning och annat inom det aktuella
området och studenten kanske kan få en ingång
i ett företag för examensjobb, praktik och till och
med framtida arbete.
Hjälp med sökningar i Alumninät
Umeå universitets databas Alumninät kan an-
vändas för att hitta alumner som studerat viden särskild utbildning eller som tagit en viss
examen. Den som önskar hjälp med att göra
sökningar i Alumninät kan kontakta alumnko-
ordinator Jessica Bergström eller alumnadmi-
nistratör Marika Wahlberg.
– Utbildningarna har mycket att vinna på
det här arbetet. Inte minst nu när vi står inför
förslag om nytt kvalitetssäkringssystem där
alumner pekas ut som en viktig del, säger hon.
Här nns tips för hur man kan jobba med
alumnverksamhet: www.anstalld.umu.se/
samverkan/alumnverksamhetText: Anette Olofsson
Foto: SVT1, Patrick Degerman,
Mattias Pettersson, Peter Roos
Alumner vid Umeå universitet.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 7/24
Aktum • Juni • 3/2010 7
Samtliga anställda vid Umeå universitet är inbjudna till Firmafesten och biljetter får de som kommer först till kvarn. Sista datum för anmälan var
den 28:e maj och festen är slutsåld, så den som inte hunnit med får hop-
pas att någon annan ångrar sig.
Firmafestens gäster bjuds på sommarbuffé med ett glas öl eller vin,
rockpub med universitetets egna rockband, underhållning i Aula Nord-
ica, disco i Rotundan med populära diskjockeyn Inge och en hel del
överraskningar.
Festen kommer att delas upp i två sittningar. När det första gänget
äter buffé, underhålls resten i Aula Nordica. Sedan byter alla
Umeå universitet fyller 45 år och det ska
ras med bué, disco, dans och rock ’n’ roll
på en härligt gungande personalfest i
Universum torsdag kväll den 17 juni.
Firmafesten i Universum
+ 45 ÅR
plats inför sittning två. Programmet med alla tider presenteras på
www.anstalld.umu.se/rmafesten.
Klackarna i taket
Det är fem år sedan Umeå universitet senast bjöd på en personalfest av
den här storleken. Då rade universitetet 40 år och klackarna slogs i
taket natten lång. Nu hoppas festkommittén på ett lika glatt partaj.– Här nns chansen att umgås med kollegor över alla gränser. Det
blir en perfekt avslutning innan semestern tar vid, säger Jonas Ericson,
Kultur på campus och en av de drivande i festkommittén.
Festkommitté
Festgeneral är Martin Gustafson, Kultur på campus, och arbetsgruppen
för Firmafesten är Lars Carlsson, Ladokenheten, Ralf Elo, Print &
Media, Jonas Ericson, Kultur på campus och Ulla Nordlinder, universi-
tetsförvaltningen.
Text: Anette Olofsson
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 8/24
8 Aktum • Juni • 3/2010
Utbildning i upphandlingdrar fulla husDet nns minst 500 miljarder anledningar att
lära sig mer om offentlig upphandling. Så
mycket omsätter nämligen offentlig upphand-
ling i Sverige varje år. Inte konstigt att Umeå
universitets uppdragsutbildning ”Framgångsrik
upphandling” drar fulla hus.
Det lönar sig att göra rätt från början. Inte
minst när det kommer till upphandlingar.
Umeå universitetet skulle köpa in ett forsk-
ningsinstrument och hade angett fasta värden
i förfrågningsunderlaget till upphandlingen. En
företagare hävdade att det var ett konkurrens-hämmande upplägg och drev frågan till Läns-
rätten. Och ck rätt. Hela upphandlingen ck
göras om...
– Så ser ni att något är fel i en upphandling:
hojta till redan tidigt under anbudsprocessen,
säger Umeå universitets upphandlingschef Lo-
rentz Karlsson.
Lokalen Triple Helix, i Samverkanshuset, är
fylld till sista plats med deltagare från hela Sve-
rige som sökt sig till Umeå och universitetets
uppdragsutbildning ”Framgångsrik upphand-
ling”.
– Tog personen som överklagade hem upp-
handlingen till slut, frågar en av kursdeltagar-
na.
– Nej, han var för dyr, säger Lorentz med
ett brett leende.
Förväntansfulla deltagare
Kravspecikation eller uppdragsbeskrivning?
Vilka utvärderingsgrunder ringar bäst in de
behov vi har? Helt eller delat bud? Hur över-klagar jag en upphandling? Upphandlingsom-
rådet är snårigt – och omfattande. Regelverket
komplicerat och ingående. Katarina Wrethén
jobbar som personal- och ekonomiadministra-
tör på Polisutbildningen i Umeå där man bland
annat köper in olika kurser till sina studenter.
Hon är förväntansfull inför dagens utbildning
i upphandling.
– Offentlig upphandling är ett område som
förändras kontinuerligt och då känns det na-
turligtvis viktigt att man kan och förstår för-
ordningarna så att man inte gör fel, säger hon.
Jesper Sydlén arbetar med IT inom Vännäs
kommun.
– Den här utbildningen gör att man verkli-
gen får upp ögonen för allt man missat inom
upphandling, alla situationer man kan hamna
i om man inte tänker sig för, säger han.
Jesper tycker att det generellt sett saknas
tillräckliga kunskaper om upphandlingsområ-
det inom den egna organisationen.
– Jag kommer absolut att gå härifrån medmånga nya och matnyttiga insikter. Förhopp-
ningsvis gör den här utbildningen att vi blir lite
bättre på upphandling, säger han entusiastiskt.
Tobias Indén från juridiska institutionen
håller i utbildningen tillsamans med Lorentz
Karlsson, universitetets upphandlingschef, som
har mer än trettio års erfarenhet av upphand-
ling. Lorentz känner igen många av deltagarnas
frågeställningar.
– Jag får ofta höra att ”Det går ju inte att
Uppdragsutbildningen ”Framgångsrik upphandling” blev snabbt fylld till sista plats. Katarina Wrethén från Polisutbildningen gick förväntansfull till utbildningen som
hölls av Lorentz Karlsson från upphandlingsenheten och Tobias Indén från juridiska institutionen. – Oentlig upphandling är ett område som förändras kontinuerligt
och då känns det naturligtvis viktigt att man kan och förstår förordningarna så att man inte gör fel, säger hon.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 9/24
Aktum • Juni • 3/2010 9
– Samtliga institutioner och enheter har gjort
ett mycket bra arbete med införandet av den
nya redovisningsmodellen och genomfört be-
tydande arbetsinsatser, bland annat har alla
procentsatser i utsatt tid, säger Per Ragnars-
son, budgetchef på planeringsenheten.
När man beräknat vilken procentsats in-stitutioner/enheter ska betala för universi-
tetsgemensamma kostnader (UG) har man
hittills utgått från deras budget för inneva-
rande år. Det medför osäkerhet under hela
året, eftersom utfallet förändras, till exempel
beroende på om institutionen växer eller krym-
per.
– Nu har universitetsstyrelsen beslutat att
förenkla modellen genom att utgå ifrån insti-
tutionernas omslutning de två senast föregå-
Ny(are) redovisningmodellUnder vintern har åtskilligt arbete lagts ned på att förnya
de ekonomiska rutinerna för att de ska fungera med den
”nya redovisningsmodell” som infördes vid årsskiftet.
Vissa inkörningsproblem har medfört att modellen nu
ska justeras.
ende åren, och ta fram ett fast belopp för uni-
versitetsgemensamma påslag, säger Per
Ragnarsson och berättar att andra större lä-
rosäten också kommer att göra på samma sätt.
Bot mot bromseekter
– Det blir tydligare och mer förutsägbart. Detinnebär också att “nya pengar” stannar hos in-
stitutionen under året och påverkar, precis som
minskade intäkter, först året därpå. Både sväng-
ningar och “bromseffekten” blir därför mindre,
säger han.
Dessutom införs modeller för “dämpning”,
för institutioner/enheter som minskar sin om-
sättning, bland annat genom att fakulteterna
får möjlighet att göra justeringar av institutio-
nernas betalning.
göra bra affärer med all den här administratio-
nen”. Men min erfarenhet är att när inköpare
och företag väl får bättre kunskap om regelver-
ken så förstår de också poängen med allt pap-
persarbete. Att det faktiskt fungerar som ett
viktigt och bra skydd för alla parter, förklarar
Lorentz.
Tobias arbetar som universitetslektor och
sysslar med rättsvetenskaplig forskning somfrämst rör kommunernas uppträdande på mark-
naden i olika skepnader. Han disputerade 2008
med en avhandling som hade titen Kommunen
som konkurrent.
– Regelerket kring den offentliga upphand-
lingen kan visserligen framstå som relativt
krångligt, men har man bara lite grepp om det
så behöver det inte alls vara ett hinder för att
göra bra affärer. Istället är reglerna i många
situationer en garanti för att vi får ut så myck-
et som möjligt för varje investerad skattekrona
i och med att reglerna hjälper till att skapa kon-
kurrens.
Att Umeå universitet försöker medverka till
att sprida information rörande den offentliga
upphandlingen kan också ses som ett svar på
att akademin inte sällan anklagas för att vara
verklighetsfrånvänd och dålig på att dela med
sig av den kunskap som alstras inom universi-
tetet.
Lång erfarenhet av uppdragsutbildningar
Umeå universitet har arrangerat uppdragsut-
bildningar i offentlig upphandling sedan 2007;inledningsvis i form av en fem-poängskurs. I
år den för första gången komprimerad till en
heldag, för att göra det möjligt för er företa-
gare att delta. Det var ett lyckat drag. Kursen
blev snabbt fulltecknad.
– Att vi kortade ner utbildningen är helt klart
en av anledningarna till att så många från nä-
ringslivet valt just vår kurs, säger Lorentz som
uppskattar utbildningens blandning av företa-
gare och upphandlare.
– Det blir en spännande dynamik när man
samlas så här. Många bra dialoger, det gillar jag.
Kerstin Reinholdsson är samordnare på En-
heten för näringsliv och samhälle, ENS. Hon har
tagit fram kursen i dialog med Lorentz Karlsson,
För att uppnå konkurrensneutralitet mot ex-
terna leverantörer av tjänster, och åstadkomma
samma påslag för intern och extern försäljning,
ska “säljande” enheter betala ett lägre univer-
sitetsgemensamt påslag, eftersom de inte ut-
nyttjar vissa resurser som riktar sig direkt till
kärnverksamheten.– Det är inte rimligt att Umdac ska betala
för universitetsgemensamma kostnader som
inte alls berör dem, till exempel UB och antag-
ning. Däremot ska förstås alla vara med och
betala för sådant som ledning och löneadmi-
nistration, förklarar Per Ragnarsson.
I skrivande stund är det inte beslutat exakt
vilka fasta belopp och procentsatser som kom-
mer att gälla senast från den 31 maj.
Text: Michael Nordvall
universitets juridiska institution och ett antal
representanter från näringsliv och samhälle,
bland annat organisationen Företagarna. Ker-
stin ser uppdragsutbildningar som ett bra sätt
för universitetet att öka sin samverkan.
– Det leder till ett ömsesidigt kunskapsut-
byte och vi kommer i kontakt med nya samar-
betspartners, säger hon.
I dagens lågkonjunktur med högt söktryck på universitets ordinarie utbildningar räcker
dock inte resurserna riktigt till för att öka anta-
let uppdragsutbildningar.
– Men vi jobbar med uppdragsutbildningar
hela tiden. Det är absolut en verksamhet som
har framtiden för sig: intresset nns, det märker
jag när jag är ute och träffar företag.
I dagsläget är ingen ytterligare uppdragsut-
bildning i upphandling inplanerad, berättar
Kerstin.
– Får vi bara ett tillräckligt underlag av sö-
kande så är det mycket möjligt att vi kör kursen
igen.
Text: Malin Vikström
Foto: Mattias Pettersson och Mikael Lundgren
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 10/24
10 Aktum • Juni • 3/2010
Härlig buétill midsommarInför midsommarfesten kommer här inspiration från
institutionen för kostvetenskap till en härlig bué som
gör sig lika bra på soliga verandor som under regnskydd.
Till buén passar nykokt färskpotatis med dill och en
god ost – gärna Västerbotten. Smaklig måltid!
Matjestårta75 g smör
200 g kavring4 gelatinblad1 burk (200g) matjessill1 röd lök250 g kesella3 dl lätt crème fraicheEv. sillspadRädisor och dill till garnering
Smält smöret. Riv kavringen på rivjärn eller i mat-beredare. Blanda brödsmulorna med matfettet ochpacka i en form med löstagbar botten, 20–24 cm idiameter. Ställ formen kallt att stelna en halvtimme.Finhacka matjessill och lök. Blanda med kesellaoch lätt crème fraiche. Smaka av och smaksättev. med mer sillspad. Lägg gelatinbladen i blöt ica. 5 minuter. Ta upp dem och smält på svag
värme. Låt svalna något och blanda med sill-röran. Bred ut blandningen på kavringbottnenoch låt stelna. Ta bort kanten på formen ochdekorera med nt skivade rädisor och dill.
Vitlöksgravad strömming10 port.
1/2 kg strömmingsléer1 dl ättiksprit (12%)3 1/2 dl vatten2 msk saltDill och gräslök till garnering
Sås:
1 msk dijonsenap1 dl gräddl1/2 dl lättmajonnäs3 vitlöksklyftor1/2 dl gräslök1/2 dl persilja1/2 tsk grovmalen svartpeppar
Blanda en lag av ättiksprit, vatten och salt. Skinn-å strömmingsléerna och lägg dem i lagen.Förvara svalt minst ett dygn. Fisken ska vara vitoch helt ogenomskinlig. Blanda dijonsenap,gräddl och lättmajonnäs. Tillsätt pressad vitlök,nhackad gräslök, persilja och svartpeppar. Låtsken rinna av och blanda med såsen. Lägg uppoch dekorera med hackad dill och gräslök.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 11/24
Aktum • Juni • 3/2010 11
Recept: Institutionen för kostvetenskap/
Eva-Britt Kvarnbrink
Foto: Christel Larsson
Inlagd sill4-6 urvattnade sillléer1 rödlökev. en liten strimlad morot
Lag:3/4 dl ättiksprit (12%)1 dl strösocker1,5 dl vatten1 lagerblad10 kryddpepparkorn
3 kryddnejlikor
Koka upp ingredienserna till lagen och låt svalna.Skiva rödlöken och strimla ev. morot. Skär silleni bitar. Varva sill, lök och ev. morot. Häll på lagenoch låt sillen dra ett, gärna två dygn.
Gravad lax1 kg laxle, helst mittenbit4 msk salt4 msk strösocker2 tsk grovstött vitpeppar2–3 dl grovhackad dill(1 msk konjak, whisky eller gin)Färska dillvippor till servering
Om sken är färsk bör den frysas några dygnföre gravning, alternativt grava laxen färdig ochfrys den färdiggravad.
Blanda salt, socker och vitpeppar. Dela laxlén i
två lika stora bitar och lägg den ena biten i enplastpåse med skinnsidan ner. Strö hälften avkryddblandningen och dill på köttsidan. Läggden andra skbiten med köttsidan ner och medden tjockare delen mot den första laxbitens tun-nare del. Fördela resten av kryddorna och dillenpå skens båda skinnsidor. Häll ev. 1 msk konjak,whisky eller gin i påsen och förslut.
Ställ sken kallt och grava i två dygn. Vänd ettpar gånger under tiden. Lagen som bildas ipåsen bör hällas av när sken är färdiggravadför att den inte ska bli för salt. Vid serveringenskrapas kryddor och dill av sken. Skiva tunnasneda skivor och lägg på serveringsfat. Dekoreramed färsk dill.
Hovmästarsås3 msk dijonsenap3 msk söt senap, gärna stark2 msk strösocker2 msk vitvins-, eller äppelcidervinäger1 krm vitpeppar
2 dl rapsolja (eller solrosolja)2 dl hackad dill
Vispa ihop senap, strösocker, vinäger och krydd-or, helst med elvisp. Tillsätt oljan först droppvisunder vispning, sedan i en n stråle. Om den till-sätts för fort nns risk att den skär sig. Såsen skavara tjock och krämig. Blanda ner nhackad dill.
Om såsen skär sig – vispa upp en äggula och till-sätt såsen först droppvis och sedan i en n stråleså hjälper äggulan till att binda ihop såsen.
Kall kycklinglé med tomat och oliv10 port. 1 kg kycklinglésmör till stekningsalt, svartpeppar1 kruka färsk timjan1 dl marinerade soltorkade tomater1 dl svarta oliver1/2 dl grovhackad färsk basilika Bryn léerna och efterstek i ugn i 175 graderca. 15 minuter, till en innertemperatur av70–72 grader. Salta, peppra och låt svalna. Dressing:6 msk olivolja2 msk balsamvinäger1/2 tsk salt1 krm svartpeppar1 pressad vitlöksklyfta Skär léerna i skivor. Ringla marinaden överkycklingen och dekorera med tomater, oliver,basilika och timjanstjälkar. Gör gärna rättendagen innan servering.
Fransk potatissallad8 port.
1 1/2 kg färskpotatis1 purjolök3 hackade ättiksgurkor1 knippe rädisor3/4 dl kapris
Persilja till servering
Vinägrett:4 msk äppelcidervinäger1 tsk salt1 krm svartpeppar1/2 dl olivolja2 msk vatten
Borsta potatisen väl och lägg i kokande, lättsaltatvatten. Koka tills de är färdiga. Skär potatisen ibitar, blanda ingredienserna till vinägretten ochhäll över potatisen. Låt potatisen svalna. Sköljoch strimla purjolök, hacka ättiksgurka och skivarädisorna. Blanda försiktigt med potatisen ochsmaka av med ev. mer kryddor. Lägg upp i skåloch strö över hackad persilja.
Vridna baguetter12 dl vatten1 pkt jäst4 tsk salt< 2 liter specialvetemjöl6 dl grahamsmjöl (eller vetemjöl)
Smula jästen i bunke. Tillsätt salt och rör ut jästen i lite av vattnet. Häll på resten av vattnet.Tillsätt mjölet och rör om. Täck bunken och jäsi ca 2 timmar (eller över natt).
Värm ugnen till 250–275 grader. Smörj bakplåteller använd bakplåtspapper. Häll ut den jästa de-gen på väl mjölat bakbord. Knåda inte. Det är detsom är hemligheten! Skär med vass kniv degen itre delar och bara forma eller fös ihop degbitarnatill 6 baguetter, lika långa som bakplåten.Mjöla bröden lite lätt, vrid dem i spiral och läggpå plåten. Skåra med vass och tunn kniv. Jäs i10–15 minuter. Grädda ca. 15 minuter. Sänk sedanvärmen till 150 grader och grädda i ytterligare15–20 minuter. Strö gärna över krossat havsaltoch rosmarin innan gräddning.
Midsommartårta med jordgubbar175 g smält smör/margarin3 dl havregryn1 dl socker1 dl vetemjöl1 tsk vaniljsocker1 tsk bakpulver
2,5 dl vaniljvispJordgubbar
Rör ihop de torra ingredienserna. Tillsätt smältsmör och rör ihop med en gael. Tryck utsmeten i en pajform i ett tunt lager. Grädda i200 grader ca. 20 min. Vispa 2,5 dl vaniljvisp.Bred över vaniljvisp på den avsvalnade bottnenoch garnera med färska jordgubbar.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 12/24
12 Aktum • Juni • 3/2010
Namn: Lena Gustafsson
Aktuell: Ny rektor
Född: 1949
Familj: Maken Ulf, sedan 41 år tillbaka, två
söner 31 år och 28 år, snart två sonhustrur
och mamma
Gör helst: Umgås, lagar mat, är ute
i naturen, njuter av livet
Favoritmat: Fisk och skaldjur
Förebild inom forskningen: Nobelpristaga-ren och biokemisten Peter Mitchell samt
Marie Curie
Månadens profiL
Lena Gustafssontar ledningen
Lena Gustafsson säger att det är alldeles för
tidigt för henne att redan nu slå fast en vision
för Umeå universitet.
– Jag tycker att det Göran Sandberg, uni-
versitetsledningen och övriga medarbetare
gjort känns helt rätt, och det menar jag verk-
ligen.
Hon är van att hålla många bollar i luften. Hon har en gedigen ledarskaps-
erfarenhet inom akademin. Hon har ett stort nätverk både inom och utan-
för forskningsvärlden och hon har bedrivit både grund- och tillämpad
forskning. Umeå universitets nya rektor ger helt enkelt ett brett, komplettoch kompetent intryck precis – som det universitet hon är satt att leda.
Det är Valborgsmässoafton och lunchtid. Lena
Gustafsson sitter i sitt hem i Göteborg, eller för
att vara helt korrekt i Mölndal – villan ligger
mellan Sahlgrenska sjukhuset och Botaniska
trädgården. Vi har länge försökt få till en inter-
vjutid men misslyckats eftersom Lenas alma-
nacka varit full. En telefonintervju på Valborg
blev den bästa lösningen. Hennes morgon har
varit fylld av telefonsamtal och telefonmöten
och hon anförtror mig att hon faktiskt inte kom-
mit ur morgonrocken.
– Fast det får du inte skriva, men jag har
helt enkelt inte hunnit ännu, säger hon med ett
skratt.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 13/24
Aktum • Juni • 3/2010 13
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 14/24
14 Aktum • Juni • 3/2010
Månadens profiL
Jag kommer inte att riva upp det arbetet och
göra något helt nytt utan att förstärka och ta in
nya delar.
En av hennes viktigaste uppgifter tycker hon
blir att bidra till att studenter, lärare, forskare
och all övrig personal får rätt förutsättningar
för att göra, som hon säger, ett toppjobb.
– Det är viktigt att ge individer möjligheter
att utvecklas. Jag vill att universitetets studen-
ter ska vara eftertraktade, att universitetet ska
vara en attraktiv samarbetspartner för närings-
liv och samhälle och en bra arbetsplats.
Jästforskare
Sin akademiska bana inledde hon 1972 med en
l. kand på Göteborgs universitet, där hon
senare också disputerade och blev docent i
mikrobiologi. 1999 utsågs hon till professor i
bioteknologi vid Chalmers tekniska högskola.
Jästsvampars energiöden har stått i fokus för
hennes forskning.Trots en framgångsrik akademisk karriär
var det inte det hon hade i sikte när hon bör-
jade studera.
– Jag har inte haft någon utstakad bana, jag
har gripit tag i de möjligheter jag fått. Jag hade
först siktet inställt på Konstfack men insåg att
jag inte skulle komma in. Sedan bestämde jag
mig för att bli sjukgymnast – jag har bestämt
mig för många saker, säger hon med ett skratt
och fortsätter att berätta att eftersom hennes
matematisk-naturvetenskapliga gymnasiein-
riktning saknade biologi så var hon tvungen att
komplettera med biologi i hemorten Skövde för
att kunna söka sjukgymnastutbildningen. Men
eftersom lärarna var så entusiasmerande så
slutade det med att hon istället började läsa
kemi och sedan mikrobiologi i Göteborg, och
det ena gav det andra.
– Att läsa vidare på universitet låg nära till
hands eftersom mamma och pappa gärna hade
velat läsa vidare för egen del, men inte hade
möjlighet. De stöttade mig.
Rektorskandidat på Chalmers
Redan våren 2006 var hon rektorskandidat, då
på Chalmers där hon varit både prefekt och
prorektor, men i slutändan var det Karin Mar-
kides som utsågs.– Det är klart att det var en stor besvikelse.
Jag hade gärna tagit den rollen då men om den
typen av poster är konkurrensen hård, det är
spelets regler.
Hon tycker att den erfarenheten har varit
en tillgång, inte minst vid den rekryteringspro-
cess hon nu har gått igenom.
– Ofta lär man sig mer på motgång än med-
gång, om man kan hantera den.
Istället för att bli rektor den gången rekry-
terades hon till Vinnova som vice generaldirek-
tör, något som gett henne värdefulla erfaren-
heter.
På frågan om humanister och samhällsve-
tare bör vara oroliga för att hennes naturveten-
skapliga inriktning gör att de kommer i skym-
undan svarar hon betryggande: tvärtom, det är
en tillgång att vara ett erfakultetsuniversitet
– inte minst i den allt hårdare globala konkur-
rensen.
– Det är olika förutsättningar och möjlighe-
ter som gäller för alla områden. Just möjlighe-
ten att berika varandra på ett värdefullt sätt
hoppas jag vi ska kunna fortsätta att utveckla.
Viktigt med nätverkande
Lena Gustafsson sitter i era styrelser och kom-
mittéer och nyligen blev hon styrelseledamot i
ESS AB, European Spallation Source, som ska
sätta Sverige på kartan genom ett världsledande
centrum för materialforskning placerat i Lund.
Hon tycker att en sådan koncentration av
tung infrastruktur till Skåne är positivt för lan-
det, men förstår samtidigt att man kan känna
oro i Umeå.
– Konkurrensen ökar. Det är en intressant ut-
maning att se vad Umeå universitet kan göra
för att bli en nod inom något annat område.
Därför är det också viktigt att jag som rektor
kan delta i olika sammanhang utanför univer-
sitetet, det ger mig värdefulla erfarenheter,
nätverk och möjligheter att påverka. Om jag
inte trodde att det var bra för Umeå universitet
skulle jag inte tacka ja att delta i olika aktivite-
ter och uppdrag.
Nätverkande är en viktig del i Lenas ledar-
skap och arbetsätt.
– Om man inte tar på sig det ansvaret får
man det oerhört svårt som rektor. Universite-
tens roll har alltid varit viktig i samhället men
i dag är den viktigare än någonsin. Universite-
ten är centrala i samhällsutvecklingen för en
kunskapsnation som Sverige.
Är sig själv
Almanackan är fulltecknad för Vinnovas räk-
ning hela juni. I mitten av augusti, efter en
månads semester, är hon redo att tillträda rek-
torsrollen fullt ut. Till en början ska hon bo på
Lars Färgares gård, men hon letar en större,
permanent bostad.
– Jag vill att min man, min familj och mina
vänner ska rymmas när de kommer upp men
jag vill även ha plats för representation hemma,
det ger en annan möjlighet till nätverkande.
Hon tycker att det blir lite av en utmaning
att efterträda Göran Sandberg, och en rolig så-
dan.
– Han har gjort stora avtryck både inom och
utanför universitetet. Det nns en risk i att bli
jämförd. Men jag kan inte och ska inte vara
Göran. Jag har varit med så länge att jag för-
hoppningsvis någotsånär känner mina styrkor
och svagheter.
Någon tveksamhet inför att lämna Västkus-
ten för vintern i Umeå har hon inte.
– Många jag träffar säger att de har en son
eller dotter som studerar i Umeå och att Umeåär en så trevlig stad. Reaktionerna som jag fått
när det gäller universitetet, staden och även
mig som person är bara positiva. Det känns
väldigt inspirerande, säger Lena Gustafsson.
Text: Carina Dahlberg
Foto: Robert Blombäck
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 15/24
Aktum • Juni • 3/2010 15
UPCÄven om de esta av oss nu
längtar till en varm och skön
sommar och en vederkvickan
de semester inleder vi vår spalt
med att pua för den tionde
universitetspedagogiska konfe rensen som kommer att äga
rum senvintern 2011, närmare
bestämt den 1–2 mars. Det är
då 20 år sedan den första uni
versitetspedagogiska konferen
sen hölls och vi rar det jubile
et med temat Reformation,
revolution, evolution. Universi-
tetslärandet ur ett t idsperspek-
tiv. Boka gärna in konferensen
redan nu i din kalender. Den
pågår under eftermiddagen
den 1 mars och förmiddagen
den 2 mars. Du kanske ocksåkan börja tänka på ett bidrag
till konferensen.
Vi vill också informera om
en annan aktivitet ”på andra
sidan sommaren”. Den 4 no
vember arrangerar vi tillsam
mans med institutionen för
språkstudier en lärardag om att
undervisa på engelska i hörsal
F i Humanisthuset. Undervis
ning och lärande på ett annat
språk än modersmålet ställer
nya krav på studenter och lära
re. Forskning visar bland annatatt man förstår och tänker bätt
re på sitt eget modersmål. Att
medvetet stödja studenternas
lärande på ett annat språk blir
därför viktigt. Under dagen
kommer frågor kring engelska
i högre utbildning att vara i
fokus. Mer information om
arrangemanget, med möjlighet
till anmälan, kommer efter
sommaren.
Till sist vill vi som arbetar
på UPC ta tillfället i akt attönska dig en riktigt trevlig
sommar med en skön och
avkopplande semester. Vi ses
till hösten på kurser, seminarier,
verkstäder eller i andra sam
manhang.
Sven B Eriksson
och Ulf Sperens
aktuellt i bildmuseet
ALLA HAR RÄTTKulturverket har inte någon textmen typ så här skulle vara bra, bättre
Pia Arkes uppgörelse med konst,etnicitet och kolonialhistoria,1981-2006
6.6 - 5.9 2010
Vad är viktigt för ett bra liv?
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 16/24
16 Aktum • Juni • 3/2010
I augusti 1967 anställdes Kristina Sjögren som
administratör vid institutionen för ekonomisk
historia vid Umeå universitet. I augusti i år blir
hon pensionär. Kristina har haft många upp-
gifter och arbetat på olika avdelningar. De se-
naste tretton åren har ett av hennes ansvars-
områden varit introduktionsutbildningen av
nyanställda vid universitetet.
– Jag minns inte att det fanns någon intro-
duktionsutbildning när jag började på sextio-
talet, säger Kristina, när hon tänker tillbaka.
Då satt hon vid orangefärgade kontorsmöbler
i det nybyggda samhällsvetarhuset och skrev
på en Olivetti skrivmaskin. ”Vill Kristina skriva
ut det här? sa professorn.”
– Ja visst, professor Utterström – sa jag. Så
var samtalstonen då, berättar Kristina.
1970- och 1980-talen
I arkivet har Kristina hittat en inbjudan, un-
dertecknad av förvaltningschef Lars Mårdell i
oktober 1972:
”Jag skulle gärna vilja träffa alla de personer
som fr.o m. denna termin för längre eller kor-
tare tid är knutna till universitetsförvaltningens verksamhet och berätta litet om universitetets
korta historia, dagens problematik och våra
framtidsplaner. Det gäller nyanställda, bered-
skapsanställda samt praktikanter från social-
högskolan och gymnasieskolan”.
Gunvor Larsson, numera ceremonimästare
på informationsenheten, anställdes vid univer-
sitetet i mitten av 1970-talet. Hon har berättat
för Kristina att den här träffen blev starten på
en omfattande verksamhet med ledarutbildning
och introduktionsutbildning för nyanställda.
Hon har introduceratuniversitetets nyanställdaEfter många år på Umeå
universitet går Kristina
Sjögren i pension. Hon har
bland annat varit ansvarig
för introduktionsutbildning-
en av nyanställda och har
koll på hur den har sett ut
genom åren.
Statens Personalutbildningsnämnd (PUN) ar-
rangerade chefskurser i administration för in-
stitutionsprefekter i Sigtuna. Det ordnades
också introduktionskurser för universitetets
kontorspersonal på länsstyrelsen i Umeå.
Rollspel för professorer
Hösten 1977 genomfördes en obligatorisk in-
troduktionsutbildning.
– Då spelades bland annat rollspel. Alla
personalkategorier var med. Professorer ck
spela vaktmästare och det säger väl något om
den tidens kultur. Det var viktigt att det inte
skulle bli någon nedbrytande sensitivitetsträ-ning eller primalterapi som var i ropet då.
1990-talet till 2010-talet
Kristina har genom åren arrangerat ett 30-tal
utbildningar på svenska med över 1 200 delta-
gare totalt. Under 2000-talet ökade antalet
studenter och anställda snabbt och under ett
par år anordnades två utbildningar per termin.
Vid det senaste utbildningstillfället kom tre
deltagare kom från Demograska databasen i
Jörn och en från Kiruna.
Det har också hållits utbildningsdagar för an-
ställda som inte har svenska som modersmål.
Stort engagemang
Kristina har genom sitt engagemang och sitt
kunnande gjort betydande insatser för nyan-
ställda.
– Nu funderar mina kolleger på personalen-
heten hur man kan göra introduktionsutbild-
ningen ännu bättre. Mycket kan läggas på web-
ben, men jag hoppas ändå att nyanställda får
möjlighet att träffa varandra och knyta kontak-
ter. I utvärderingarna har det framkommit att
det är mycket uppskattat, säger Kristina.– Det mest givande med introduktionsut-
bildningarna har varit att träffa anställda från
olika delar av universitetet och att få lyssna på
föreläsare som har talets gåva. Jag har verkligen
lärt mig mycket under dessa 30 år och kommer
naturligtvis att sakna en hel del när jag slutar,
men snart börjar ett nytt kapitel i mitt liv.
Text: Anette Olofsson
Foto: Mattias Pettersson
Från Kristina Sjögrens sista introduktionsutbildning på engelska. Från vänster: Anastasia Barmina, Elena
Kostromina, Richard Conway, Kristina Sjögren, Eliot Botosoa, Abbas Cheddad, Johanna Leppäla, Fredinah
Namatovu och Daniel Ortiz Morales.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 17/24
Aktum • Juni • 3/2010 17
Hallå där,AntonWestman!Anton Westman är ST-läkare i anestesi och
intensivvård på Norrlands Universitetssjukhus.
Dessutom är han författare och kom nyligen ut
med sin andra bok – romanen ”Fjärde torsdagen
i november”.
Vad handlar ”Fjärde torsdagen i november” om?
– Det är en klassisk västerbottnisk skröna berättad i Tom Sawyers hem-
trakter. Ett gäng gamla kompisar ska göra en politisk manifestation i en
småstad i sydöstra Iowa, men det hela spårar fullständigt ur.
När och hur ck du idén til l boken?
– När jag var ledsen efter att ha blivit opererad. En av bokens huvud-
personer har blivit allvarligt skadad. Den politiska manifestationen utgör
någon form av rehabilitering för honom.
Blir det er böcker och mer forskning?
– Ja, jag skulle vilka skriva en bok om konsumism.Text: Anja Hansen
Foto: Privat
Så är det klart att Yvonne Andersson
tillträder tjänsten som Umeå universitets
nya personalchef den 1 juli. Yvonne har
en personalvetarutbildning och mångår
ig erfarenhet av personalfrågor, och hon
kommer närmast från AB Bostaden. Tidi
gare har hon arbetat som personalchef
vid gymnasieförvaltningen här i Umeå.
Vi ser fram emot att Yvonne kommer till
Umeå universitet.
En översyn av befattningsbenämningar
inom det administrativa området har på
börjats. Målet är att minska antalet befatt
ningsbenämningar samt att uppnå en mer
enhetlig och kvalitetssäkrad personal
statistik. Enligt tidplanen ska översynen
POUvara klar före den 30 juni 2010. Därefter
kommer en översyn av tekniska befatt
ningar att påbörjas.
I slutet av mars beslutade rektor om
gemensamma ramar för prefektskapet vid
Umeå universitet gällande bland annat
kompetenskrav, mandatperioder, arvoden
och repatrieringsvillkor. Som en bilaga till
detta beslut nns också en mall för pre
fektkontrakt.
Den 23 mars presenterade regeringen
den så kallade Autonomipropositionen
som bland mycket annat innebär att alla
lärarbefattningar – förutom professor och
lektor – ska avregleras. Det är regeringens
avsikt att varje lärosäte – utifrån lokala
förutsättningar och strategier – ska
bestämma vilka lärarkategorier som ska
anställas samt utforma ett eget karriärsys
tem med tydliga ingångsanställningar
och goda meriteringsmöjligheter. För
att använda regeringens ord: ”Ett ökat
arbetsgivaransvar stärker också förutsätt
ningarna för en mer framgångsrik
personalpolitik. Det ligger i lärosätets
eget intresse att ha en befattningsstruktur
som kan attrahera de bästa förmågorna.”.
Det nns alla skäl att återkomma i denna
fråga.Lars Lustig, universitetsdirektör
Siv Olofsson, förvaltningschef
Ingrid Undén-Lindehell,
t.f. biträdande enhetschef
Hur är läget, vad gör du just nu?
– Det är bra. Jag är i Kittelfjäll och åker skidor och yger fallskärm. Lift-
systemet har stängt så det är bara jag här med mina stighudar för att ta
mig upp i backarna. Idag är det strålande sol och ygturerna blev riktigt
bra.
När har du tid att skriva?
– Min första roman, ”Himlen under mina fötter”, skrev jag som läkar-
kandidat i Uppsala. På den tiden reste jag runt ganska mycket, och det
mesta av ”Himlen” skrevs i slitna anteckningsblock i Afrika, Sydamerika,
Australien, Japan och så vidare. ”Fjärde torsdagen i november” skrevs
mellan klinik och forskning.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 18/24
18 Aktum • Juni • 3/2010
Skärmdump, idrottsvetenskapliga programmets programsida.
Många vinner på
bättre programsidor
Ett samarbete mellan pedagogiska institutionen och
informationsenheten har lett fram till bättre programsidor
på webben som är lättare för potentiella studenter att hitta.
FaktaDet nns många fördelar med att användade nya programsidorna.
• När Umeå universitet gör centralamarknadsföringskampanjer, hänvisar vitill de nya utbildningssidorna och dittprogram visas upp.
• Igenkänning. Nu när strukturen och upp-lägget är densamma för alla program,blir det enklare att hitta för de potenti-ella studenterna.
• Rätt uppgifter i rätt tid. Behörighet,urval och datum för våra ansöknings-omgångar kontrolleras noggrant.
• Kopplingar till och från studera.nu bev-akas så att det går att göra en anmälanfrån sidan direkt till studera.nu.
• De potentiella studenterna behöver intekänna till vår organisation för att hittadet som intresserar. Samma innehåll omprogrammet går att nå från era håll;från centrala sidor, fakulteternas sidoroch institutionernas sidor.
• Automatiskt genererade programlistor,t.ex på sidor om intresseområden, länkartill de nya programsidorna.
Läs mer om arbetet med programsidor på:www.anstalld.umu.se/information-och-marknadsforing/utbildningskommunikation/
utbildningswebben/
– Vi har intervjuer, bilder och lmer med stu-
denterna, sådant gör sidan intressantare, säger
Anna Frohm, IT-pedagog på pedagogiska in-
stitutionen.
Man har också jobbat mycket för att sidan
ska vara lättare att hitta när man fritextsöker i
universitetets egen utbildningskatalog på web-
ben, men också genom Google och andra ex-
terna sökmotorer. Texterna är väl anpassade
efter målgruppen, och invecklade begrepp och
kanslisvenska är borta.– Vi har börjat använda programsidan bätt-
re och fått bättre verktyg för att arbeta med den,
säger Pernilla.
Ta hjälp av andra
Anna Frohm menar att många utbildningar och
institutioner kanske inte har insett vilken ge-
nomslagskraft väl genomarbetade programsidor
kan få.
– Alla har nog inte förstått att universitetets
utbildningar kan bli mycket mer synliga och
lättillgängliga för potentiella studenter genom
att vi lägger ner tid och kraft på att skapa braprogramsidor, säger Anna.
Hon säger att det var lite krångligt att kom-
ma igång eftersom arbetet med programsidor
skiljer sig från arbetet med övriga sidor i webb-
publiceringssystemet.
– Jag tror att det är bra att ta hjälp av någon
som arbetat med programsidor förut för att
komma igång, säger hon.
Informationsenheten ck nya insikter
På informationsenheten lärde man sig också
mycket av samarbetet:– Annas och Pernillas erfarenheter och syn-
punkter hjälper oss i vårt arbete med att ut-
veckla programsidorna och vi har fått större
inblick i vad vi på informationsenheten kan
bidra med för att programsidorna ska bli bätt-
re, säger Kristina Lindmark, projektledare.
Text: Anja Hansen
Faktaruta: Ulrika Nordlander
Idrottsvetenskapliga programmets webbsidor
innehöll tidigare information till potentiella,
nuvarande och tidigare studenter.
– Det var svårt att rikta informationen när
man vände sig till era målgrupper, säger Per-
nilla Eriksson, studievägledare på pedagogiska
institutionen och för programsidan.
Tidigt i samarbetet bestämde man att pro-
gramsidan enbart skulle rikta sig till potenti-
ella studenter. De nuvarande studenterna får
information i lärplattformen och alumnerna
dessutom via alumndatabasen.
Anpassat innehållet efter målgruppen
– Vi funderade mycket över vilken typ av in-formation som är intressant för blivande stu-
denter. Vi bestämde att programöversikt, kurs-
planer, exempelscheman för kurserna,
information om utlandsstudier och om stu-
dentinytande i utbildningen ska nnas där,
berättar Pernilla.
Ett nytt grepp är att använda sig av de stu-
denter som läser utbildningen i dag.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 19/24
Aktum • Juni • 3/2010 19
Engelska eller engelska?
Erbjuder vi ett program eller
ett programme? Är lektorn en
senior lecturer eller en associa-
te professor ? Svaren på dessa
frågor är: Det beror på omman väljer en amerikansk eller
en brittisk variant.
Engelska är ociellt språk i
många länder runt om i värl
den. Eftersom verkligheten i
dessa delar inte är densamma
nns skillnader i ordförråd.
Skillnader mellan de olika geo
graska varianterna av dagens
Englishes kan också förklaras
av att olika konventioner ut
vecklats, både vad gäller ord
förråd och stavning, i de olika
”kommunikationsgemenska perna”.
Enligt ett beslut i universi
tetsstyrelsen 1994 ska brittisk
engelska användas vid Umeå
universitet för ”organisatoriska
enheter m. m.”. I anslutning till
arbetet med den nya webben
har beslutats att brittisk engel
ska ska användas på webben.
Här följer den brittiska vari
anten av några vanliga ord i
universitetsvärlden där det
nns skillnader: vice-chancellor
(rektor), reader (docent), seni-
or lecturer (universitetslektor),
lecturer (universitetsadjunkt);
programme, centre; analyse,
organise, dialogue; traveller.
Läs mer:
Vi har egna webbsidor om
språk på: www.anstalld.umu.
se/information och marknads
foring/sprak/ – och motsvaran
de engelska sidor, där vi bland
annat länkar till:
• Wikipedia sidan om
Spelling dierences• Högskoleverkets svensk
engelska ordbok .• Utrikes namnbok där man
bland annat hittar översätt
ningar av namn på svenska
myndigheter och titlar ock
så på tyska, franska, span
ska, nska och ryska.Text: Ingela Valfridsson,
institutionen för språkstudier
SPRÅkSPalten
Följande personer har erhållit fakulteter-
nas pedagogiska priser och externa
priser vid Umeå universitet. Priserna
delades ut i samband med vårpromotio-
nen den 29 maj.
Pedagogiska pristagare 2010Umeå studentkårs pedagogiska pris 2010 till-
delas Ewa Gruffman Cruse, institutionen för
tillämpad utbildningsvetenskap.
Umeå studentkårs studievägledarpris 2010 går
till Anette Törnquist, pedagogiska institutionen.
Umeå kommuns vetenskapliga pris till yngre
lovande forskare tilldelas Elena Lindholm Nar-
váez, institutionen för språkstudier.
Brottsoffermyndighetens nationella pedago-
giska pris går till Eva Tiby, kriminologiska in-
stitutionen, Stockholms universitet.
Dessutom har Medicinska studentkåren tillde-
lat Stig Jacobsson, farmakologi och klinisk
neurovetenskap, och Börje Rehn, samhällsme-
dicin och rehabilitering, sitt pedagogiska pris
för grundutbildning samt Sture Forsgren det
pedagogiska priset för forskarutbildning.
NTK har delat ut sitt pedagogiska pris till
Solomon Tesfalidet, kemiska institutionen.
Samtliga dessa priser är överlämnade vid kå-
rernas egna ceremonier, men pristagarna gavs
möjlighet att föreläsa under vårpromotionen.
Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2010
tilldelas Stig Jacobsson, institutionen för far-
makologi och klinisk neurovetenskap.
Samhällsvetenskapliga fakultetens pedago-
giska pris 2010 tilldelas Marlene Johansson,
Handelshögskolan vid Umeå universitet.
Humanistiska fakultetens pedagogiska pris
2010 går till Lena Berggren, institutionen för
idé- och samhällsstudier.
Umeå School of Educations pedagogiska pris
2010 tilldelas Gunmarie Johnsson vid pedago-giska institutionen.
Det nyinstiftade Eric Forsgrens journalistpris
för att öka allmänhetens kunskap om Alzhei-
mers sjukdom går till Anna-Lena Haverdahl,
medicinreporter på Svenska Dagbladet.
Arbetsmiljöombud, AMOPå varje institution eller motsvarande,
ska det nnas ett arbetsmiljöombud
som ska företräda de anställda i ar
betsmiljöfrågor. Arbetsmiljöombudet
(tidigare skyddsombud) ska verka för
tillfredsställande arbetsmiljöförhållan
den i enlighet med arbetsmiljölagstift
ningen. Ett exempel är att bevaka pla
nerade förändringar i verksamheten
samt att överväga vilka konsekvenser
de kan få ur en arbetsmiljösynvinkel.
Arbetsmiljöombuden ska också upp
muntra sina kollegor att medverka i ar
betsmiljöarbetet samt vara en resursoch samtalspartner för prefekten. Mer
information nns på Arbetsmiljöverkets
hemsida www.av.se.
Arbetsmiljöombudens utbildning
ansvarar arbetsgivaren för. På universi
tets hemsida www.anstalld.umu.se/
arbetsmiljo och sakerhet nns informa
tion om det pågående arbetsmiljöarbe
tet på universitetet. Exempelvis är per
sonalorganisationerna representerade i
Arbetsmiljökommittén.
SaCO/SUlf
Arbetsmiljöombudet utses av de an
ställda på institutionen och de arbetar
för samtliga anställa oavsett facklig till
hörighet. En anmälan om vem som
valts till arbetsmiljöombud ska skickas
till personalorganisationerna på en sär
skilt blankett som nns på universite
tets hemsida www.anstalld.umu.se/
arbetsmiljo och sakerhet/
arbetsmiljo organisation.
Personalorganisationerna anmäler
därefter det nya arbetsmiljöombudet
som fackligt förtroendevald till arbets
givaren, som i sin tur gör en förteck ning över arbetsmiljöombuden på de
olika institutionerna. Arbetsmiljöombu
det utför sitt uppdrag inom sin tjänst
och därför ska arbetsmiljöombudets
arbete och behov av utbildning beak
tas i samband med institutionens verk
samhetsplanering.
Christina Boström
Kerstin Abbing
Saco S-rådet vid Umeå universitet
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 20/24
20 Aktum • Juni • 3/2010
Fartfylld forskningDet skulle kunna vara vilken gympapass
som helst på Iksu, men här har deltagarna
nummerlappar, pulsmätare och efter
passet följer enkätfrågor – som en del
i ett forskningsprojekt i psykologi.
Nästan 140 deltagare, fördelade på fyra grupper, har tränat på Iksu tvågånger i veckan under nästan fyra månader.
– Vi undersöker om det nns ett samband mellan musik och tränings-
intensitet, berättar projektassistent Johan Paulin.
Alla grupper genomför ett likadant träningspass till samma grund-
musik, men en grupp hör originalversionen av låtarna medan de andra
hör låtarna modierade på olika sätt. Guy Madison vid institutionen för
psykologi leder projektet och är den som har modierat musiken digitalt.
Ansträngningsgraden mäts
Före och efter träningsperioden testas deltagarnas kondition, styrka och
smidighet. Alla deltagare bär pulsmätare under passen och forskarna
kan därför både mäta konditionen över tid och jämföra pulsen mot del-
tagarnas upplevda ansträngning. De svarar också på frågor om musiken
för att forskarna ska kunna se om olika element i musiken har olika på-
verkan på dem som tränar.
Skapar träningsrutin för deltagarna
En positiv bieffekt av projektet är givetvis att många människor kommer
igång med träning.
– Passen består av övningar som alla kan vara med på och man kan
öka svårighetsgraden eftersom, förklarar Johan Paulin.
Platserna fylldes snabbt efter att inbjudan hade gått ut. Många av
deltagarna är anställda på universitetet och på landstinget.
Javier Seguro läser till jägmästare på SLU, men jobbar också som
fältassistent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Han
tyckte att projektet verkade intressant.
– Det är sätt att hjälpa vetenskapen. Själv får jag en rutin för träning
som jag hoppas fortsätta med!
Text: Anja Hansen
Foto: Mikael Lundgren
– Det är roligt när man märker att man gör framsteg och får bättre kondition. Tidigare gick jag mest på styrketräning, säger Ida Westerlund som läser till kulturjourna
list och ck tipset att delta i projektet av en klasskompis.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 21/24
Aktum • Juni • 3/2010 21
Fler notiser och längre versioner nns på <www.anstalld.umu.se>.
från Ledningen
Nya chefer på förvaltningenEn ny kommunikationschef och en ny per-
sonalchef tillträder i början av sommaren.
Sören Berglund tidigare tf. IT-chef är från
och med maj ordinarie chef.
Den 1 juni börjar Ulrika Frick Lang som
kommunikationschef vid informationsenhe-ten och den 1 juli tillträder Yvonne Anders-
son tjänsten som personalchef.
Yvonne Andersson kommer närmast från
Bostaden där hon sedan 2008 jobbat som
personalchef med ansvar för HR- och löne-
frågor.
Ulrika Frick Lang lämnar tjänsten som
aärsområdeschef och konsult för aärs-
området Publishing på Intellecta Corporate,
från oMvärLden
Universitetskanslern kräver mer pengar
till språkutbildningarSpråkutbildningarna på högskolan brottas
med ekonomiska problem. Det leder till få
undervisningstimmar och svårigheter att
anta doktorander. Språkutbildningarna mås-
te få mer resurser, menar Högskoleverket.
– Språkutbildningarnas svåra ekonomis-
ka situation har varit känd länge och nu är
det dags att de får en högre tilldelning. Det
är en förutsättning för att språkutbildning-
arna ska hålla en hög kvalitet och för att få
en mångfald i utbildningsutbudet, säger
universitetskansler Anders Flodström.
Källa: HSV
VR:s forskningsnansiering jämställdVetenskapsrådet, VR, har gjort en analys av
hur jämställdheten ser ut inom myndighe-
tens forskningsnansiering. Analysen
visar att jämställdheten är god för majorite-
ten av det forskningsstöd som myndighe-
ten utbetalar.
Projektbidrag är Vetenskapsrådets domi-
nerande stödform. När man tar hänsyn till
de sökandes forskningserfarenhet har kvin-
nor och män samma framgång. Det är barainom medicinområdet som det fortfarande
nns en säkerställd skillnad till kvinnornas
nackdel. Denna skillnad har dock minskat.
När det gäller bidrag till forskare som ben-
ner sig i början av sin karriär, är kvinnor och
män lika framgångsrika.
Källa: VR
Hårdare regler för brittiska lärosätenska förhindra illegal invandringDe brittiska universiteten är missnöjda med
reglerna för studentvisum. Enligt nya regler
måste lärosäten garantera att de esta inter-
nationella studenter klarar sina studier. Högsttre procent får misslyckas. Lärosätena måste
också göra mycket noggranna kontroller av
studenterna innan de antas. Orsaken till de
nya reglerna är att regeringen vill förhindra
att studier används som en förevändning för
att immigrera. Reglerna ses också som ett
sätt att komma tillrätta med lärosäten som
bara nns på papperet och används för att
underlätta oönskad invandring.
Källa: HSV:s internationella nyhetsbrev
ett konsultföretag i Stockholm inom kom-
munikationsbranschen. Båda Ulrika och
Yvonne har studerat vid Umeå universitet.
Första omgången av satsningen för att
öka antalet kvinnliga professorer är klar
Sju kvinnliga forskare vid Umeå universitetfår nu en chans att snabbare meritera sig
till professorer. Det blir möjligt genom den
satsning på kvinnliga forskare som besluta-
des om förra hösten.
Universitetsstyrelsen tog då beslut
om att avsätta totalt 27,5 miljoner kronor
– 15 miljoner till ekonomiskt stöd för kvin-
nors professorsmeritering och 12,5 miljoner
för rekrytering av kvinnliga gästprofesso-
rer. De sju kvinnliga forskare som tilldelas
4,25 miljoner kronor är: Ann-Catrine Ed-
lund, institutionen för språkstudier, Karin
Viklund, institutionen för idé- och samhälls-
studier – arkeologi, Lillemor Lundin-Olsson,institutionen för samhällsmedicin och reha-
bilitering – sjukgymnastik, Britta Sethson,
kemiska institutionen, Tarja Oksanen, insti-
tutionen för ekologi, miljö och geoveten-
skap, Christine Hudson, statvetenskapliga
institutionen, Agneta Hörnell, institutionen
för kostvetenskap.Ulrika Frick Lang.
”Skatter räcker inte för att nansiera
universitet och högskolor”Det sägs i en rapport från en dansk tanke-
smedja som vill väcka debatt om dessa
frågor. Enligt rapporten krävs det investe-
ringar i miljardklassen om den danska hög-
skoleutbildningen ska kunna konkurrera in-
ternationellt. Att det skulle kunna bekostas
med skattemedel är knappast möjligt, anser
man. Frågan är aktuell också på Irland. Där
har rektorerna vid era universitet gemen-
samt kritiserat att ett av de politiska parti-
erna stoppat möjligheten att ta ut avgifter
för högre utbildning. Rektorerna varnar för
konsekvenserna. Flera universitet är på
gränsen till att hamna på obestånd. Totaltsaknar universiteten just nu 32 miljoner
euro. Regeringen har meddelat att de inte
kommer att rädda universitet som saknar
pengar, och det nns en rädsla för att vissa
universitet helt enkelt får lägga ner verk-
samheten.
Källa: HSV:s internationella nyhetsbrev
Programstyrelse för Bio4EnergyBio4Energy är en av regeringens satsning-
ar på 20 nationella strategiska forsknings-
områden. Bio4Energy beviljades 200 mil-
joner kronor under fem år för att bedriva
spetsforskning inom området energikom-
binat och bioranaderi. Bakom det strate-giska området står Umeå universitet, Luleå
tekniska universitet och SLU Umeå. Hela
arbetet sker i nära samverkan med indu-
strin. Det gemensamma programmet ska
styras av en programstyrelse och en styr-
grupp som inrättas vid Umeå universitet.
Till programstyrelsen har följade personer
utsetts: Ulf Edlund, Umeå universitet (ord-
förande), Johan Sterte, LTU, Tomas Lund-
mark, SLU, Lars Atterhem, Skellefteå Kraft,
Ann-Britt Edfast, Sveaskog Förvaltning,
Ola Hildingsson, Domsjö Fabriker.
Professor Stellan Marklund har utsetts
till föreståndare.
F o t o: F o t o gr a
f : S v en-E r i k
F r i ck
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 22/24
22 Aktum • Juni • 3/2010
Become a Fan of Umeå University on Facebook: <www.facebook.com/UmeaUniv>
engLish page
From across the
Bothnian Bay to Umeå– meeting the dear neighbours When I was a child I heard all these jokes about
a Finn, a Swede and a Norwegian – they typi-
cally tried to do something, one by one, and a
Finn was always the last and the most success-
ful in the process. I have heard that Norwegians
tell jokes about Finns but I have not ever been
sure of whom Swedes make fun of. Finns, Da-nes, Norwegians or all of them? I moved to
Umeå already several months ago from Northern
Finland and I have not heard any jokes of the
Finns yet. Swedish people seem to be as polite
as I thought they would be.
Before I moved I thought that Sweden would
be quite similar to Finland and that it would be
easy to blend in. But I did not guess that Umeå
would be so similar to my hometown Oulu (in
Swedish: Uleåborg) than it has turned out to
be. The both cities have been established at
about the same time (in the beginning of 17th
century), there are about the same number of
inhabitants (115 000 – 140 000) and even the
average age of the people is the same (37-
38 years). The universities were established
about 50 years ago, but there are about twice
as many students in Umeå than in Oulu – al-
though the difference in the number of staff is
not that large. Even the university journals are
named in the same way - here we have Aktum
and in Oulu Aktuumi!
I live in Tomtebo and it resembles a lot of
my neighbourhood in Oulu. Both residential
areas are in a 20 minute walking distance fromthe University, have a lake and nature next to
them. Both are relatively new with nice, not too
big, building complexes. But there are some
things that are different. The Swedish system
of co-operative building societies (bostadsrätt)
is quite different from what we have for the
most of the apartments in Finland. And I have
to admit that I do not understand how the price
develops for those apartments that are on sale.
I have heard that the actual price might be quite
much higher than the one they start with. An-
other thing that I do not know how it can func-tion is the trafc at the bicycle paths. People
should walk on the left side but as far as I have
seen, people are walking mostly in the middle,
but also on the left as well as on the right. But
maybe with time I will nd out how the system
works. In the meantime I will keep on biking
funnily because I am not able to decide from
which side I should overtake the joggers who
run in the middle of the bicycle path.
I would not have expected that the coffee breaks
would be very different between Finland and
Sweden – but they are! Fika is really wonderfulhere - people relax and swap opinions with each
other. Finland may be the country that con-
sumes most coffee per capita per year (12.62 kg
during 2008) but the way Swedes enjoy their
coffee together is something special.
Text: Johanna Leppäla
Photo: Mattias Pettersson
Johanna Leppäla is a postdoctoral researcher at the Department of Ecology and Environmental
Sciences.
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 23/24
Aktum • Juni • 3/2010 23
ATT SOVA PÅ
HF -10
I K L
Ä D E R
N A IDÉSTÖLD
P Å
H A A G B I L
I N K O M S T T Y P SEGELSVÄNG
FJUTTSPARK
S K
O L
Ä M N E
B E S K Y D D
K O N T R I N G
P A P P
E R S B I T
S T R
Ö
S T E A T I
T
PREPOSITION
O M
T U M L A D
S L A
V A R B E T
AR
E
PITERÄTT ORDNING
R I N K V
Ä G G
FÖRST I TILLÄGG KONTOLÄGE
FÅR BISTÅNDERHÅLLA HÄSTDAM TILLFRÅGA BOLAGSFORM LOKALT SKRÄP PRASSEL LÄNSA! STRÅ
N A R K O S
FISKRESTER
FILMBAND TILL FLERA
D A T A M
Å T T
K A T E D R A L
NATURBETE
C A
1 0
, 5
L
E N T A L
KORT LYXBIL VINDPUSTI FÖRTID
ÖVRE GRÄNS
P A RHÖKFÅGEL
S T E N H
Ö G E N
SKIDORT V I L L K O R S O R D
S E R
B A K
Å T
LAMAHÅR
SJÖMÄRKE AVBRUTEN
D R
Ö N A R E
G Å
R D S P L A N
R O M A R R U M
K L A
S S E T T A
K R A F T F O R M
T I L L
I U K
H A
H U M
O M
M A T L
Å D A
LADDNINGAR
Vinnare i Aktum Extra våren 2010 blev Gun Patrikson i Överlida. Grattis! Ett presentkort är på väg.
Skicka din lösning till Aktum, informationsenheten, Umeå universitet, 901 87 Umeå senast 1 september 2010.
Den som skickat in den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor på Akademibokhandeln.
Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________
näst sist
8/3/2019 Aktum 2010, nr 3
http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2010-nr-3 24/24
Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B
Månadens kåseri
Posttidning
När detta skrivs har jag drygt två månader kvar av min rektorsperiod.
Känslan av lättnad uppblandad med saknad har så smått börjat komma
över mig. Lättnad över att jag och mina kollegor i ledningen gjort vårt,och som det känns, lyckats relativt hyfsat. Saknad över att lämna ett
kreativt jobb, arbetskamrater och framförallt den ständiga debatten.
Universitetet utvecklas rasande fart. Årsredovisningen för 2009 visar
att vår omsättning ökat med en halv miljard på fem år och att vi nästan
nådde upp till 34 000 registrerade studenter, lysande siffror! Problemet
är bara att vi inte är ensamma om att utvecklas positivt, majoriteten av
de stora universiteten i landet utvecklas bra.
Jag är stolt över vad Umeå universitet presterar men jag kan inte låta
bli att oroa mig för framtiden. Min uppfattning är att Umeå skiljer sig
på ett positivt sätt från en del andra lärosäten genom öppenhet och kol-
legialitet men att delar av vår verksamhet är skör. Inte när det gäller
utbildning – vi har erfarenhet, tradition och kompetens som garanterar
en position som ett av landets bättre utbildningsuniversitet. Utmaning-
en för Umeå på utbildningssidan är att på ett kreativt sätt attrahera stu-
denter på en minskad utbildningsmarknad. Det är utvecklingen av
Umeås forskning som jag är orolig över. Forskning blir mer och mer
konkurrenssatt vilket kräver fokusering och prioritering. I internationell
jämförelse är Umeå universitet litet och måste därför välja vad man vill
bli bra på, annars räcker inte resurserna. Framtiden kommer att visa om
Umeå universitet orkar med detta.
Umeå universitet har en annan konkurrensnackdel genom ett regio-
nalt näringsliv som visat sig oförmögen att vara med och direktnan-
siera forskning. Näringslivet i regionen gillar Umeå universitet och sam-
verkan med de lokala företagen är utmärkt, men till skillnad från era
andra universitet i landet har vi inte lyckats attrahera större industri-kontrakt. Det nns dock ett lysande undantag. Balticgruppen och Kris-
ter Olsson. Balticgruppen kommer under min tid som rektor att ha bi-
dragit med drygt 200 miljoner kronor till vår verksamhet. Detta har skett
genom direktnansierade professurer, donationer, insatser för innova-
tionssystemet och nu senast ett konkret samarbete i form av en hyres-
rabatt för Konstnärligt campus. Jag vill tacka Krister Olsson för hans
bidrag men framförallt för hans entreprenörskap och hans visioner! Kem-
pestiftelsen ska alltid premieras för sin insats, utan dem skulle utveck-
lingen av naturvetenskap och medicin i övre Norrland stanna. Andra
Göran Sandberg, avgående rektor:
Avsked medblandade känslor
som förtjänar ett stort tack är Umeås tre kommunalråd, Lennart
Holmlund, Marie-Louise Rönnmark och Anders Ågren. Samarbetet mel-
lan universitetet och kommunen är lysande, det nns inga som stödjer
sitt universitet bättre än Umeå kommun!
Det är nu dags att lämna över. I slutet av juni tackar jag och mina två
prorektorer, Åsa Bergenheim och Ulf Edlund för oss. Vi har kämpat på
och förhoppningsvis har vi oftare haft rätt än fel. Att göra fel är en del
av ledarskapet, om man inte kan acceptera att det ibland blir fel svararman inte för ett offensivt ledarskap utan då ägnar man sig åt ren förvalt-
ning. Detta har inte varit vår stil, vi har velat förändra och utveckla, för-
hoppningsvis har vi utvecklat universitet under de fem år som gått.
Jag byter nu jobb, lämnar Umeå och Umeå universitet men ändå inte.
Jag kommer att ha min forskning förlagd till Umeå universitets del av
Umeå Plant Science Center. I framtiden hittar ni garanterat inte igen
mig i förvaltningskorridorerna men vi kanske syns om ni har vägarna
förbi KBC-huset.
Text: Göran Sandberg, avgående rektor