Romanen som forskningsresa/ Forskningsresan som roman. Om litterra terbruk och konventionskritik i 1960-talets nya svenska prosa Beata Agrell [manuskriptversion]

Tryckt med bidrag frn Humanistisk-samhllsvetenskapliga forskningsrdet

Innehllsfrteckning ROMANENSOM FORSKNINGSRESA/

FORSKNINGSRESAN

S O M R O M A N . ........................................................... I

Bokfrlaget Daidalos Ab, Gteborg 1993 ISBN 91-86320-53-X

OM LITTERRA TERBRUK OCH KONVENTIONSKRITIK I 1960- T A L E T S N Y A S V E N S K A P R O S A B E A T A A G R E L L ..... I I N N E H L L S F R T E C K N I N G ........................................ I I I N L E D N I N G ............................................................ 1 Om frarbetet och ansatsen.............................................................1 Om arbetsomrdet och problemstllningen.....................................3 Arbetsgng och disposition..............................................................4 Formella anmrkningar...................................................................7 Noter till Inledning .....................................................................7 D E L I. V G E N T I L L S P R E T . I N V N I N G I E N T A N K E F O R M ........................................................... 8 K A P I T E L 1. F O R S K N I N G S R E S A M E D M A D E L E I N E K A K A .... 9 1.1. Det Frflutna, kllorna, historien ......................................10 1.1.1. Ramberttelsen i Arkivet: ett provinsiellt fynd ............10 Problemet: de korsande tendenserna .............................................10 Vgvila i Litterra versikter 1966 .............................................11 1.1.2. Madeleinekakan: en invning i fenomenologi.............11 Hjrnan i nringslsning och stolens fenomen ..............................11 Lektionen: utforskning av fenomenet ............................................11 Lrdomen: upptckten av det intentionala objektet.......................12 1.1.3. Hndelsen: Torsten Ekboms Romanen som verklighetsforskning .............................................................13 Avbrottet: nyckelfrasen och utvxlingen medvetande/vrld ...........13 Textsammanhanget: filosofin, seenderelativismen och den nya romanen.......................................................................................13 Kopplingen: seenderelativismen och det fenomenologiska korrektivet.....................................................................................14 1.1.4. Berttelsen om hndelsen: den fenomenologiska tankeformen ..........................................................................15ii

ii

Igenknningen och kopplingen: upprepningen, omkastningen, kiasmen.........................................................................................15 Den kiastiska positionen: fenomenologisk verklighetsforskning...16 Den kritiska realismen och berttandets intentionalitet: lsarrollen och spelreglerna ............................................................................17 En receptionshistorisk modell: Vrlden ser dig En orttvis betraktelse ....................................................................................18 1.1.5. Spret: fenomenologi, seenderelativism och repertoarestetik ......................................................................19 1.2. Utprovning av konstruktionen: jmfrelser .......................20 1.2.1. Fortsttningen i Arkivet: provinsiellt om lsarrollen....20 Den ppna textens slutenhet .......................................................20 Ulf Lindes alternativ .....................................................................22 1.2.2. Lars Gustafsson i Nio brev ..........................................22 Sjlen, Vrlden och fenomenologin...............................................22 Berttartekniska konsekvenser: repertoarestetiken och lsarrollen ..24 1.2.3. Lars Gustafssons repertoarestetik ................................27 Nyenkelhet Emblematik ..........................................................27 Emblem: genretraditionen ............................................................27 Emblematik p 60-talet...............................................................29 1.2.4. Lars Gustafssons skdningsundervisning: Samtal mellan filosofer ....................................................................30 Dikten: en sko-betraktelse.............................................................30 Den problematiska fiktionen: det filosofiska problemets frnvaro .31 Ostensiv referens och privata sprk................................................32 Seenderelativism och vision: dikten som socialt korrelat ..............33 Majevtiken....................................................................................35 Mimesisproblemet och Visionen: bilden, Van Gogh och Romanen .....................................................................................................36 1.3. Tv romanexempel............................................................38 1.3.1. Lars Gustafssons Fljeslagarna: Sjlen, Vrlden och Filosofin ................................................................................38 Det emblematiska boktrycket........................................................39 Presentationen av hjlten: identitetsproblemet och fenomenalismen .....................................................................................................40

Hjltens nyenkla egenart: kombinationsfrmga, Wittgensteinkynne och seenderelativism .........................................................40 Jaget som grns fr vrlden: den Wittgensteinska Jung-koden.....43 Den emblematiska Skapelsen: gossen i tigerns ga.........................44 Det sociala jaget ............................................................................46 1.3.2. Torsten Ekboms Spelmatriser: Medvetandet/Vrlden och den osgbara frgan..............................................................47 Wittgensteins 60-tals-aktualitet.....................................................47 Ekbom, Wittgenstein och den mystiska Grnsen ..........................49 Ekboms Spelmatriser: Wittgenstein som Albatross ........................50 1.3.3. Sammanfattning .........................................................55 Gustafsson/Ekbom: repertoarestetik/fenomenologi/lsarroll..........55 Sammanfltningar: fenomenologi, seenderelativism, kiasm, supplementlogik..........................................................................56 1.4. Historia och roman ...........................................................57 1.4.1. Den historiska konstruktionen....................................57 Foucault och dokumentet .............................................................57 1.4.2. Den historiska repertoaren..........................................59 De gamle och Auctoritas-problemet ..............................................59 Konventionskritik och narcissism..................................................61 Repertoarestetik och fenomenologi ...............................................61 1.4.3. Repertoarestetik och supplement i Sven Delblancs Prstkappan............................................................................62 Pikaresken, dialogen och omkastningen ........................................62 Berttandets intentionalitet: mytisk metod och oren estetik.......63 Den kiastiska tankeformen och supplementet: sanningsverskottet i bedrgeriet ....................................................................................64 Noter till kapitel 1.....................................................................67 K A P I T E L 4. R E P E R T O A R E S T E T I K O C H E F T E R M O D E R N I S T I S K S J L V R E F L E X I O N ............................113 Efter-modernistisk sjlvreflexion och den nya akademiska litteraturkritiken..........................................................................113 Konsten som yttrandeakt och sprk Ulf Linde och det sociala tilltalet ........................................................................................115 4.1. Reaktionen mot modernismen ......................................116ii

iii

4.1.1. Modernism som konvention.....................................116 Avantgardets dilemma: kritiken av den experimentella verkestetiken (Palm, Printz-Phlson)...........................................116 Kritiken av nykritiken och den moderna humanismen (Lnnroth) ...................................................................................................118 Aristokratmodernismens tv ansikten: omlsning av Pound och Eliot (Palm, Gustafsson) .............................................................119 4.1.2. Modernism som repertoar ........................................121 Det nya opersonlighetsidealet och annanheten: interaktionism, strukturalism (Nyln, Cornell, Nerman, Zern, Gustafsson) ........121 Engagemang och ideologikritik (Ahlin, Linde, Bergmark, Enzensberger, Benjamin, Franzn, Stolpe) ..................................124 Repertoarestetik och experiment: fr-modern tradition och eftermodernistisk pastischering (Ekbom, Printz-Phlson, Bergmark) .129 Modernistisk traditionsfantasi och 60-talistisk repertoarestetik. Transvalorisation.......................................................................131 4.2. Romanen som nytt experimentflt ..................................132 4.2.1. Romanen som ppen och oren genre ....................132 Intresset fr ldre genre-tradition ................................................132 Pound, Palm och desorganisationen av eposet..........................134 Gustafsson, Eliot och Butors opersonliga metod ......................135 Butor, fenomenologin och den polyfoniska romanen: den mobila positionen och Resans topos .......................................................135 4.2.2. Modernistisk roman och litterrt tilltal .....................139 Reception av 40-talsestetik och 40-talsprosa (Printz-Phlson, Franzn, Enquist)........................................................................139 Det ahlinska alternativet (Linde)..............................................141 Den Ahlinska anstten (Palm, Trotzig, Enquist) .......................145 Uppbrottet frn modernismen i Den nya svenska romanen (Palm) ...................................................................................................150 4.3. Den pragmatiska nyorienteringen: tilltal, tillgnelse, lsarroll ................................................................................................151 Det nya textbegreppet .................................................................151 4.3.1. Ulf Linde och ett samtals liv ...................................152 Konsten som diskurs ...................................................................152

Lsakten som ceremoni ...............................................................154 4.3.2. Det ppna tilltalets kraft .......................................155 Konstens gerundivum och diskursens kraft (Ahlin) .................155 Diskursen som hndelse konsten som happening (Sontag, McLuhan, Nyln) .......................................................................156 Den estetiska gesten (Nyln, Torkel Rasmusson) ......................158 Det outsagdas adress(Mats G. Bengtsson) .................................161 Diskursens styrkraft och ppenhetens problem (Enquist, Nyln) ...................................................................................................162 Demokratins kultursyn och dialogens diktatur (Nerman, Palm)164 Noter till kapitel 4...................................................................169 K A P I T E L 5. R E P E R T O A R E S T E T I K , K R I T I K O C H L I T T E R A T U R .......................................................170 Trendbildning och samtidsknsla: diskrepans kritik/litteratur? (Liedman, Gustafsson) ................................................................170 5.1. En politisk utgngspunkt: strmkantringens r och 68rrelsen...................................................................................172 Avgrnsningar .............................................................................172 5.1.1. Det massmediala 60-talet och kritikens sjlvfrstelse ............................................................................................173 Karl Erik Lagerlf och Strmkantringens r: ett 70-talsperspektiv ...................................................................................................173 Myternas 60-tal och kritikens sjlvkritik....................................176 Frskjutningen av honnrsorden och ambivalenserna i debatten.177 Politisk och litterr aktivism: nyhetens tradition n en gng ......180 5.1.2. Engagemangsdebatt och hypertextualitet: tv litterra perspektiv i strmkantringens r ........................................182 Gran Sonnevis Vietnam-dikt.....................................................182 Bengt-Emil Johnson....................................................................182 Lars Gustafsson ...........................................................................183 5.2. En litterr utgngspunkt: konventionskritik och pastischering............................................................................186 Hypertextualitetens grundformer: pastisch och parodi ................186 5.2.1. Modernismen, 50-talet .............................................187 5.2.2. 60-talspastisch? .......................................................188iii

iv

5.3. Frgreningar och sammanfltning med huvudspret .......191 Repertoarestetik, konventionskritik, hypertextualitet ..................191 Oren estetik och intresset fr det marginella..............................192 Jmlikhetsproblemet och tilltalet.................................................192 Romanen som konstnrlig genre .................................................192 5.4. Textpraktiker en versikt.............................................193 5.4.1. Imitation: neopikaresk och fantastik .........................193 5.4.2. Transformation: senmodernism, absurdism, hyperrealism, dokumentarism..............................................194 5.4.3. Transposition och transvalorisation: jmlikhet och humorns estetik ...................................................................195 5.4.4. lg-problemet...........................................................196 Noter till kapitel 5...................................................................199 D E L III. F O R S K N I N G S R E S A N S O M R O M A N TILLVARON SOM CITAT. HYPERTEXTUALITET OCH ALTERITET I P.O. ENQUISTS HESS ......................... F E L !B O K M R K E T R I N T E D E F I N I E R A T . K A P I T E L 6. U T G N G S P U N K T E R : T E X T E N O C H A N A L Y S E N ......................... F E L !B O K M R K E T R I N T E D E F I N I E R A T . Om dispositionen .........................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.1. Introduktion till en tematik................ Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.1.1. Viljan och solidariteten................ Fel!Bokmrket r inte definierat. Hess, skiljovgen och strmkantringens r ... Fel!Bokmrket r inte definierat. Fngenskapen i strukturerna .......Fel!Bokmrket r inte definierat. Den historiske Hess och den historiska romanen .. Fel!Bokmrket r inte definierat. Stllfretrdarens figur ..................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.1.2. Tankeformen..............Fel!Bokmrket r inte definierat. Mobilen, yttrandeakten och omkastningen .... Fel!Bokmrket r inte definierat. Agape............................................Fel!Bokmrket r inte definierat.

6.2. Utgngspunkter i Enquistforskningen: agape, politiken och stilen .........................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.2.1. Allmn versikt...........Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.2.2. Henrik Jansson: politik och religion. Harmonibegreppet ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.2.3. Thomas Bredsdorff: imagism och religis erfarenhet. Juxtaposition .........................Fel!Bokmrket r inte definierat. Det religisa problemet: fromhet, tro och agape.... Fel!Bokmrket r inte definierat. Imagism, dokumentarism och juxtaposition...Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.2.4. Egna avgrnsningar och hypoteserFel!Bokmrket r inte definierat. Imagism, fenomenologi och superposition .....Fel!Bokmrket r inte definierat. Emblematik, puritanism och andaktslitteraturFel!Bokmrket r inte definierat. Sammanfattning............................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.2.5. Diskussion och problem: moralen, monstret och tankefiguren...........................Fel!Bokmrket r inte definierat. Humanismen: sekulariseringen och det puritanska arvet .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Skuldproblematiken: monsterfiguren och stllfretrdartanken: exemplum, emblem och figura ......Fel!Bokmrket r inte definierat. Agape som familjeord och kraftcell: politisk, religis och imagistisk agape ............................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.2.6. Hess som ppen text: en stllfretrdande estetik ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Agapemodellen: passionshistorian, stllfretrdartanken och Guds wredes hand .................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Processbeskrivning och misslyckandets estetik ... Fel!Bokmrket r inte definierat. Berttarpositionen i Hess: juxtaposition och superposition .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Det omoderna i Hess: den icke-modernistiska berttarinstansen .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat.iv

v

Det agapistiska frsvinnandet och misslyckandets estetik: den cirkulra livsriten .........................Fel!Bokmrket r inte definierat. Om gngarter................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.3. Texten och mottagandet: lsarter och tematiska implikationer.............................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.3.1. Mottagandet ...............Fel!Bokmrket r inte definierat. Recensionsversikt ........................Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.3.2. Det onda och konsten.Fel!Bokmrket r inte definierat. Erik Hj. Linders recension: den frdrvade viljan.. Fel!Bokmrket r inte definierat. Regementslran: Lagen, Nden och den betrodde lsaren .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Litteraturvetenskapliga kriminalproblem: licenciatavhandlingen 1966 .............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Spegeln, emblemet och narcissismen .............. Fel!Bokmrket r inte definierat. Styckverket, kriget och manuskriptet ............. Fel!Bokmrket r inte definierat. 6.3.3. Historien och den andre: Hess som tankefigur ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Seenderelativismen och Hess: fixeringsbilden, mobilen och historien........................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Stllfretrdaren och Pintsch: stllfretrdarens stllfretrdare .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Noter till kapitel 6.....................Fel!Bokmrket r inte definierat. K A P I T E L 7. T E X T E N O C H G E N R E N : AVHANDLINGSROMANEN, MOBILEN OCH TEXTUALITETEN ......................... F E L !B O K M R K E T R I N T E D E F I N I E R A T . Inledande bestmningar ................Fel!Bokmrket r inte definierat. Ramfiktionen................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Tilltalet .........................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 7.1. Manuskriptfiktionen och avhandlingsgenren. Fel!Bokmrket r inte definierat. 7.1.1. Underskningen, skrivandet och skriften Fel!Bokmrket r inte definierat.

7.1.2. Textmobilen som illusionsroman Romanen som forskningsprocess ...................Fel!Bokmrket r inte definierat. Manuskriptet: paratexten fiktionen om den pgende paratexten .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Historiografisk metafiktion: referensproblemet. Autopastisch och allvarsam parodi ............................Fel!Bokmrket r inte definierat. 7.1.3. Manuskriptfiktionen och genreproblemet: paratextualitet och autopastisch ..............Fel!Bokmrket r inte definierat. 7.2. Ramfiktionen inne i romanen: den kiastiska berttandesituationen och berttandets auktoritet.. Fel!Bokmrket r inte definierat. 7.2.1. Ramfiktionens iscensttning: avhandlingens mne i manuskriptets text .................Fel!Bokmrket r inte definierat. 7.2.2. Berttandets auktoritet: avlysning av fokus ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Romanen som rum: den flerdimensionella mobilen .. Fel!Bokmrket r inte definierat. Manuskriptets komposition: paratextuella villosprFel!Bokmrket r inte definierat. 7.2.3. Fiktiva lsarroller: Hess som emblematisk figur ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Manuskriptets lsarposition...........Fel!Bokmrket r inte definierat. Romanens lsarposition.................Fel!Bokmrket r inte definierat. Hess som emblematisk figur..........Fel!Bokmrket r inte definierat. 7.2.4. Meta-fiktionens lga perspektiv..Fel!Bokmrket r inte definierat. JAG DU. Underskningsprocessen: frfattaren som stllfretrdande lsare ..................Fel!Bokmrket r inte definierat. JAG HAN. Hjltens figur: den flytande subjektspositionen och dokumentationen kring HessFel!Bokmrket r inte definierat. Noter till kapitel 7.....................Fel!Bokmrket r inte definierat. K A P I T E L 8. H E S S I 60- T A L E T . K O N V E N T I O N S K R I T I K E NOCH DEN SUBJEKTSFILOSOFISKA TEMATIKEN

........................ F E L !B O K M R K E T

R INTE DEFINIERAT.

v

vi

8.1. Hess och 60-talsestetikerna.Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.1.1. Romanen som verklighetsforskning och jmlikhetsvision ...................Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.1.2. ppen estetik, teknisk anstt och majevtiskt tilltal ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.2. Frfattarens sidokommentarer............ Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.2.1. Kllornas Hess : fixeringsbilden, omkastningen och stllfretrdartanken ..............Fel!Bokmrket r inte definierat. Blckplumpen, seenderelativismen och mobilen Fel!Bokmrket r inte definierat. Mnniskan som citat: superposition och kiasm ..... Fel!Bokmrket r inte definierat. Stllfretrdarens stllfretrdare: Pintsch, skuldparadoxen och omkastningens omkastning ...........Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.2.2. Tillvaron som citat: frihet, alteritet och repertoar i Samtal om Hess ...............Fel!Bokmrket r inte definierat. Frihet, fakticitet och omvndning .Fel!Bokmrket r inte definierat. Den ondiga friheten och misstrons process...... Fel!Bokmrket r inte definierat. Tillvaron som citat och den cirkulra livsriten: ppenheten och lsarrollen .....................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.2.3. Sidokommentar: romanen som arbetsprocess ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Bifurkationen och repertoaren.....Fel!Bokmrket r inte definierat. Den gestaltade arbetsprocessen tillblivelsen i krigets figur .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Exemplet Pintsch: hndelse och minne; faktum, citat och dikt .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.3. Fiktionsproblemet i SidokommentarFel!Bokmrket r inte definierat. 8.3.1. Hess som lgnaktig sjlvbiografi sidokommentaren som sjlvbiografisk fiktion .....Fel!Bokmrket r inte definierat. Sidokommentaren som omvnt citat: Mann, Bergsten, Sand .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat.

Autenticitetsproblemet och fiktionaliseringen av frfattarrollen: det falska i det kta/det kta i det falska........Fel!Bokmrket r inte definierat. 8.3.2. Illusionsestetiken och den troende lsarrollen: processbeskrivning och estetiskt eko......Fel!Bokmrket r inte definierat. Misstrons estetik och den processbeskrivande texten: sjlvbeknnelsen, pikaresken och bildningsromanen.. Fel!Bokmrket r inte definierat. Magnetisrskonsten, yttrandeakten och retoriken . Fel!Bokmrket r inte definierat. Noter till kapitel 8.....................Fel!Bokmrket r inte definierat. K A P I T E L 9. A V H A N D L I N G S R E T O R I K E N O C H G E N R E K O N V E N T I O N E R N A ........ F E L !B O K M R K E T R I N T E DEFINIERAT. 9.1. Vetenskapsretorik och illusionsestetik: Logos, Pathos, Ethos ..................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 9.1.1. Metod och trovrdighet ................Fel!Bokmrket r inte definierat. 9.1.2. En retorisk passionshistoria..........Fel!Bokmrket r inte definierat. Framfr Lagen ..............................Fel!Bokmrket r inte definierat. La Belle et la Bte: Likgiltighetens svra konst.... Fel!Bokmrket r inte definierat. Bark och lv: det skna skenet Fel!Bokmrket r inte definierat. 9.1.3. Anti-formalism som lag: omkastningarFel!Bokmrket r inte definierat. 9.1.4. Traditionskritiken: pastischen som allvarsam parodi ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Avhandlingsretorik och parodisk pastisch.......Fel!Bokmrket r inte definierat. Den retoriska pastischens tragiska dimension .Fel!Bokmrket r inte definierat. 9.2. Mobilromanen som retorisk diskurs: Resans topos i emblemets vrld ........................Fel!Bokmrket r inte definierat.vi

vii

9.2.1. Katakres och emblem: den andra texten. Fel!Bokmrket r inte definierat. Katakres och emblem ....................Fel!Bokmrket r inte definierat. Whistlers mobil och den processbeskrivande textenFel!Bokmrket r inte definierat. 9.2.2. Material och inventio: manuskriptet som djungel forskaren som civilisationshero. Forskningsresan som livsresa ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 9.3. Resans topos: kunskapskritiken, 60-talet och differensfilosofin........................Fel!Bokmrket r inte definierat. 9.3.1. Resans topos och det omvnda: misstrons etik och estetik ....................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Positionsbestmningar och frdvgFel!Bokmrket r inte definierat. Misstrons process.......................Fel!Bokmrket r inte definierat. 9.3.2. En anti-metafysisk exkurs: Vrlden ser dig. 60-talet, fenomenologin och den kiastiska spegeln Fel!Bokmrket r inte definierat. Supplementlogik, fenomenologi och ontologi Fel!Bokmrket r inte definierat. Romanen som verklighetsforskning: verklighetsproblemet .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Tanken p det som r utanfr....Fel!Bokmrket r inte definierat. Noter till kapitel 9.....................Fel!Bokmrket r inte definierat. K A P I T E L 10. M O B I L R O M A N E N S O M K I A S T I S K S P E G E L : V I L D M A N N E N S E M B L E M .......... F E L !B O K M R K E T R I N T E DEFINIERAT. 10.1 Vildmannens emblem i fragment ...... Fel!Bokmrket r inte definierat. versikt ........................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Emblematik och roman.................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.1.1 Fixeringsbilden: vildmannen som Herkulesfigur/Herkules som vildmansfigur.... Fel!Bokmrket r inte definierat. Emblemet och inskolningen: mnniskan, monstret, mobilen .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat.

Klicherna och bricolaget: Vildmannen, Herkules, den dle vilden .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Den dle vilden som palimpsest .Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.1.2 Vilden i engelska parken: naturen som artefakt ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Vilden, herden, konstnren och det objektiva korrelatet .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Eremiten, den vise och mentorn: stllfretrdaren, envar och majevtiken ....................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Plikt och dygd: Lag och Evangelium ..............Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.1.3 Vildmannen vid skiljovgen: Herkules-kontexten ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Bild och tillgnelse: betraktaren i bilden.........Fel!Bokmrket r inte definierat. Exemplet, figuran och vljandets situation .....Fel!Bokmrket r inte definierat. terbruket av Stiernhielm: dygden, lasten och frihetens paradox .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Den majevtiska betraktelseprocessen: hypertextualitet och moral .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.1.4. Vildmannen och den svenske soldaten: det vrldsliga regementet och vrnplikten under Lagen Fel!Bokmrket r inte definierat. Kungl. Vsterbottens Regementes Kamratfrening: heraldiken och det vilda tnkandet......................Fel!Bokmrket r inte definierat. Inledande manver: samvetskval och pennalism.... Fel!Bokmrket r inte definierat. Den lnga marschen: stllfretrdaren och den cirkulra livsriten en emblematisk historia............Fel!Bokmrket r inte definierat. Soldatskolan och framgngsteologin: puritanismen, lydnaden och frirummet i lagen ..........................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.1.5 Transformationer: den dle vilden och moderniteten ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Frihetens lag, den moderna individen och sjlvbevarelsekonsten .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat.vii

viii

Vra villor och tro-lsheten...........Fel!Bokmrket r inte definierat. Vildmannen och agape: sekulariseringen och den moderna vidskepelsen ..................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.2 Emblemet som tankeform: autopastisch och supplementlogik........................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.2.1 Fixeringsbilden: emblemet som synvilla . Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.2.2 Autocitat och hypertextualitet: Arne Sand, P.O. Enquist och det omvnda ....Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.3 Imitation och alteritet: Innehllsfrteckning till manuskriptet .............................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.3.1 Det dubbla skidspret: hrmarens hrmare och den lilla skillnaden........................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.3.2 Det omvnda och alteriteten: Eko i Narcissus spegel ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.3.3 Skriften och det mrka landet: inkarnationen, krleken och skapelsen genom Ordet ...... Fel!Bokmrket r inte definierat. 10.3.4 Det omvnda i tillvaron som citat . Fel!Bokmrket r inte definierat. Noter till kapitel 10...................Fel!Bokmrket r inte definierat. K A P I T E L 11. H Y P E R T E X T U A L I T E T E N O C H O R D E T . PPEN KONST, OREN ESTETIK OCH DET AHLINSKA P A R A D I G M E T ....... F E L !B O K M R K E T R I N T E D E F I N I E R A T . 11.1 Ett montage av Frbnens estetik: den cirkulra livsriten ..................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. 11.1.1. Skidspret och kolstavens figur ..... Fel!Bokmrket r inte definierat. Nyckelfrasen .................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Arbetsprocessen: Ordet, tecknen och sakerna . Fel!Bokmrket r inte definierat. Bokstavslsning, sprkspel och majevtisk metod.... Fel!Bokmrket r inte definierat. De frintade religisa symbolerna och den dolda kallelsen .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat.

11.1.2. Stllfretrdaren och hrmarens hrmare ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Skrivaren, den borgerliga kallelsen och konstens liv... Fel!Bokmrket r inte definierat. Stllfretrdaren, frmedlaren och Ordet .......Fel!Bokmrket r inte definierat. Forskaren och Hess: att vara Ingen ...............Fel!Bokmrket r inte definierat. 11.2. Evangelium enligt Hess .Fel!Bokmrket r inte definierat. 11.2.1. Hess och Ordet.......Fel!Bokmrket r inte definierat. Frihet utan nd: gngartens problem............Fel!Bokmrket r inte definierat. Ordet bortom sprket: prlan, tilltalet och anstten .. Fel!Bokmrket r inte definierat. 11.2.2. Den agapistiska anstten och Kristusfiguren ..............................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Berttandet om Fadern: koproliten och det stllfretrdande ordet .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Koproliten och den lidande Kristus: den groteskt-komiska passionsberttelsen ........................Fel!Bokmrket r inte definierat. Koproliten och tron: den sublimt-tragiska passionsberttelsen: .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Evangelisk mnniskosyn................Fel!Bokmrket r inte definierat. Den puritanska frbnsestetiken .Fel!Bokmrket r inte definierat. Den biografiska berttelsens problem: Mnniskan som citat .....................................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Vildmannen och agape: mannen i emblemet och hrmarens hrmare.........................................Fel!Bokmrket r inte definierat. Hypertextualiteten och Ordet .......Fel!Bokmrket r inte definierat. Noter till kapitel 11...................Fel!Bokmrket r inte definierat.

viii

Inledning Om frarbetet och ansatsen Frgor om frhllandet mellan tankeform, skrivande och litterr repertoar r drivande i denna bok, som handlar om litterra terbruk i 1960-talets nya svenska prosa. I centrum str en problematik i romanlitteraturen 1957-1971, men underskningsmaterialet innefattar ocks i sammanhanget belysande litterr kritik och debatt, som jag hr gnar en av bokens tre huvudavdelningar. De bda andra gnas filosofiska och funktionella aspekter av den litterra frlossningskonst som p olika stt utvades under perioden. Denna konst att frigra nya tankeformer i terbruk av en vlknd repertoar av sprk och tekniker har bestmt underskningens inriktning. Boken har sin upprinnelse i ett tidigare arbete om Sven Delblancs nypikareska roman Prstkappan. En heroisk berttelse (1963) och var tnkt som ett kapitel i den bok som d var p vg. Den kom att heta Frihet och fakticitet (1982) och underskte samspelet mellan romanens berttarteknik och tematik med hjlp av de nyckeltermer frn Jean Paul Sartres existentiella fenomenologi som ocks gav bokens titel.1 Arbetet kom att till stor del gnas berttelsens karaktr av frberedande lsakt, och det aktuella kapitlet skulle underska hur den text- och litteratursyn jag funnit hos Delblanc frhll sig till 1960-talets ppna och orena estetik. Det tycktes mig att romanens experimenterande med litterra konventioner och frvntningar bekrftade den inriktning p lsandets och tillgnelsens problem jag sett i tidens litterra debatt och ven ftt knna p i andra 60-talsromaner. Spren frn Lars Ahlin var tydliga, men tekniken stmde ocks med det nya intresse fr litterr tradition jag lagt mrke till i de unga frfattarnas frhllande till modernistisk estetik, srskilt vad gllde kritiken av nyhetskravet, eller som det ocks hette frihetens tyranni. I slutversionen

frihetens tyranni. I slutversionen av Frihet och fakticitet fick kapitlet om 60-talsestetiken utg till frmn fr textanalysen av Prstkappan. Men gjorda iakttagelser sparades fr framtida bruk, och det r dem jag nu vill vidarefra. Utgngspunkten r det indirekta tilltal jag frst avlyssnade i Prstkappan. Det som p en gng lockade och retade till nrmare underskning var romanens stt att bertta en medryckande historia och samtidigt avleda intresset frn berttelsen till berttandet. Lockande var tendensen att skapa tilltal vid sidan av bde berttelsen och den anonymt nrvarande berttaren; retligt var att man inte kunde se hur texten bar sig t. I detta avsides tilltal med mnga rster tycktes romanen sjlv komma till tals; men vad den hade att sga lg inte p budskapens eller upplevelsens plan, utan p framstllningssttets och tankeformens. Romanen gav ett slags frdighetstrning, dr lsandet medfrde invning i ett tnkande, som kndes angelget ocks eftert, nr man sysslade med annat. Texten tycktes antyda en livsform, fre eller vid sidan av alla livsfilosofier och ideologiska system. Men vari den bestod var inte ltt att sga. Hur skulle nu detta indirekta tilltal beskrivas? Dess meddelelse lg ju inte i orden utan i ngot texten gjorde i orden. nd var det inte bara en frga om teknik. Tekniska grepp var det i och fr sig ltt att belgga: det hr var en klart experimentell roman, trots den traditionstyngda formen. Mest pfallande var kanske just experimentet med det traditionella: att ldriga stoffer, former och grepp kombinerades p ett stt som tycktes svara mot ett modernt frhllningsstt. Sdana tekniker brukar ju frknippas med den klassicerande grenen av den modernistiska rrelsen och inte minst den moderna mytisksymboliska romanen. Men den tekniska likheten tckte inte det speciella som pgick i just Prstkappan eller, fr den delen, rtt mnga andra 1960-talsromaner. Tillmpningen liknade inte riktigt de etablerade modernisternas, varken hos James Joyce, Thomas Mann eller William Faulkner; n mindre hos Marcel Proust, Her-

Inledning

I: 2

mann Broch eller Robert Musil. Handlaget var annat, liksom den tankeform det tycktes mig frbundet med: det var samma och nd inte samma teknik. Skillnaden tycktes ligga i Prstkappans speciella inriktning p lsandet: inte som betraktande, spegling, reproduktion, avkodning eller eget skapande, utan som svarsakt. I texten fanns inbyggd en hnvndelsefunktion som saknades i den moderna och modernistiska roman jag lrt knna: ett personligt tilltal som inte uttryckte en personlighet utan riktade sig till en person en annan n den talande. Det tycktes svara mot en ny tanke- eller erfarenhetsform: anti-psykologisk men inte omnsklig, utan snarare mellanmnsklig och social. Frgan om tankeformen och tilltalet gav utgngspunkten fr den fenomenologiska inriktning jag valde fr underskningen av Prstkappan: att klargra hur spnningen mellan medvetande och vrld i fiktionsberttelsen korsades med berttandets inriktning p lsakten. Problemet gllde mjligheten att verskrida fakticiteten, det ofrnkomligt givna, utan att bryta med det en livssituation, en samhllsordning, en kulturell tradition, en estetisk konvention; och den uppgift som frelades bde fiktionens hjltepar och romanens lsare var att upptcka det mjliga i det givna och p s stt delta i utvxlingen mellan frihet och fakticitet. Underliggande frutsttning var att ls- och skrivkonventioner binder bde lsande och skrivande i det redan lsta och skrivna, men samtidigt frigr mjligheter frankrade i en given, faktisk, konkret, historisk form- och frestllningsvrld eller (med Ahlins term) en estetisk ort. Denna produktiva spnning mellan frihet och fakticitet hll allts samman textanalysen i min frra bok ven p det tematiska omrdet, och den r drivande ocks nu. Utvxlingen mellan frihet och fakticitet synes mig nu vara grundtanken i det ppna och orena 60-tals-programmet. Det inbegrep ett experimenterande med litterra konventioner och frvntningar som skdliggrs av Prstkappas frehavanden inom ramen fr sin

till synes traditionsenliga form men ocks av andra 60-tals-romaner, som vid frsta pseende inte alls liknar Prstkappan. Tekniken verkar baserad p upptckande och omkombination av redan givna former och klicher snarare n p uppfinnande och nyskapande alldeles som i frmodern estetik men repertoaren r bredare (ppen) och blandningarna ofrsynta (orena). Detta 60-talsberttande skapade inte nya bilder, men drev fram nya stt att se p de redan knda, som drmed framvisades i nya konfigurationer fr en lsare. Berttandet blev p s vis fenomenologiskt orienterat: ett manipulerande med lsandets frutsttningar som kunde bli mer omstrtande n mnga modernistiskt fantasifulla formexperiment. Tekniken tycktes baserad p kulturellt minne snarare n p individuell fantasi, men frhll sig drutver till lsakten och tillgnelsen som social handling och verksamhet snarare n till konstverket, uttrycket och den privata upplevelsen. Berttandet hade allts en pragmatisk inriktning, ven den mer fr-modern n modernistisk. Som i frmodern litteratur fick berttelsen ocks snarare funktionen av skdningsexempel och brukartilltal n av fristende konstverk och autonom text; men konsekvent genomfrd kunde tekniken ocks ersttas av andra mer modernistiska framstllningsformer: frn fragment, dokument eller collage till montage, demonstration eller essism. terbruket var experimentellt, men det viktiga var inte den experimentella texten, utan funktionen visavi en lsarroll. Den hr ny-gamla texten var inte sig sjlv nog, utan sattes fram fr ngon: inte som ett sjlvtillrckligt objekt utan som frbunden med ett ntverk av andra texter aktualiserat i/som tilltalssituation hr och nu. Med Lars Ahlin talade man om textens funktionsverklighet: den sprkliga realitet inne i texten som frbinder med den historisk-sociala tillvaron utanfr. Den fenomenologiska tankeformen hrde samman med den konventionskritiska hllning som idag prglar bilden av 1960-talet under beteckningar som medvetenhet och engagemang. Men den2

Inledning

I: 3

medfrde ocks en ny syn p den litterra texten. Texten uppfattades nu varken som en realistisk illusion eller formalistisk artefakt, utan som en pragmatisk funktion av yttrade ord, som r p bestmt stt riktade inte meta-litterrt p sig sjlva utan p en eller annan lsarroll. Det betydde ocks att texten inte lngre sgs som ett sjlvtillrckligt konstverk, utan som redan p artefaktens niv frbunden med lsakten och drfr ocks konstruerad med utgngspunkt i frhllandet till en lsarroll. Texten uppfattades med andra ord just som ett tilltal instllt p ett eller annat svar. I den hr sortens text kom drfr de litterra frvntningar som av hvd frbinds med olika sorters tekniska grepp att f en ny och betydelsefull uppgift: de uppfattades som en del av textens konstnrliga repertoar, oskiljbara frn greppen. Frvntningarna byggdes in i tilltalet, som drmed kom att frhlla sig till dem som till ett redan avgivet svar avgivet fre tilltalet. Tilltalet sattes allts fram som svar p ett annat tilltal, som redan i frvg hade svarat p texten och nu skulle drivas vidare.2 Prstkappans experiment med lsarfrvntningar var egensinnigt och ledde ofta p strategiska villospr, men demonstrerade ocks det tidstypiska nrmande mellan fenomenologi och litteratur som aktualiserades i 60-talsdebatten om den nya romanen.3 Den fenomenologiska tankeformen var i Prstkappan bde filosofisk, politisk och existentiell, men fick ocks intressanta konsekvenser fr textens frhllande till litterr tradition och estetiska konventioner. Den medfrde en korsning av hvdvunna och nytillverkade grepp, som uppmrksammade ngot vlknt, grna frbisett eller banalt, och samtidigt frsg med synkonventioner, som gjorde allting nytt och mrkvrdigt: lockande, sttande, gripande, skrmmande, komiskt och sublimt alltsammans p en gng. Den tekniken var frbunden med en livsform, som varken frkunnades som budskap eller gestaltades i fiktionen, utan i stllet iscensattes via den lsart tekniken drev fram. Lsningen artade sig p s vis till en invning i ett frhll-

ningsstt, som inte bara var en lsart utan ocks ett stt att gra andra saker; det mrktes nr man gjorde dem. Om arbetsomrdet och problemstllningen Det 1960-tal som hr skall intressera r det litterra och litteraturteoretiska: det p en gng filosofiska och pragmatiska stt att skriva som d mycket diskuterades, men i efterhand inte uppmrksammats lika mycket som de avant-gardistiska och politiska hndelserna. Det litterra perspektivet motiveras av att 1960-talet lika mycket var den ppna och orena estetikens tid som medvetenhetens och engagemangets. Ty det nrmande mellan konst och liv som ltit tala om sig p 60-talet frutsatte inte minst estetisk reflexion: utforskning av hvdvunna grnser mellan genrer, diktslag och konstarter, liksom av mnen och stilarter; men drutver ocks av frhllandet till litterr tradition och andra former av kulturella spelregler och ordningar, ven filosofiska, sociala och politiska. Min huvudtanke r nu att denna ppna och orena estetik inte s mycket brt med tidigare litterr tradition som fresprkade reflekterat terbruk av allt bde traditionen och samtiden gav fr nya estetiska och idmssiga syften. Dessa syften krvde en bred och blandad repertoar av alla slags redan givna former, inklusive litterrt helt oprvade. Denna repertoarestetik ppnar fr en i modern litteratur ny typ av litterrt experiment, som inte s mycket inriktas p att frnya konstverket som lsarrollen, allts lsandets konventioner och genrefrvntningar. De meta-litterra speglingstekniker som togs i arv frn modernismen reflekterar nu inte s mycket textens egen blick som en tnkt lsares: den nya konstnrliga uppgiften blir att frbereda lsakten. Denna pragmatiska inriktning vill jag beskriva som p en gng fr-modern (repertoarestetiken och imitatiotraditionen) och efter-modernistisk (anti-individualistisk), men knappast som post-modernistisk (om termen skall syfta den textuella sjlvbespegling som i Sverige har kommit att frbindas med post-modernismen).4 Den pragmatiska orienteringen fr speciell3

Inledning

I: 4

relevans fr romanlitteraturen, srskilt vad gller sttet att nrma sig lsaren i vad jag hr kallar det litterra tilltalet, det vill sga textens hnvndelsefunktion. Att det ppna och orena 60-talet ocks var medvetenhetens och engagemangets tid, betydde att inriktningen p lsarrollen och det litterra tilltalet ven inbegrep en breddad tematisk orientering, delvis i anslutning till ny reflexion ver berttarrollens och den verklighetshrmande fiktionens problem och mjligheter. Det i 60-talssammanhanget intressanta r att estetiska experiment och engagemang i livsfrgor nu tycks bli tv sidor av samma sak: den tematiska nyorienteringen terspeglas inte bara i nya mnesval utan ven i texternas formella struktur och produktiva tankeformer. Tematiken framtrder p flera omrden och verkar spegla en frskjutning i bde verklighetsuppfattning och vrdesystem: dels socialt och politiskt, i frhllandet till det omgivande samhllet och vardagslivet, dels etiskt och existentiellt, i frhllandet till medmnniskan och den egna sjlvfrstelsen; men dels ocks filosofiskt och religist, i frhllandet till den synliga verkligheten och det mnskliga medvetandets grnser; ja, ibland ocks i frhllandet till mystikens verpersonliga eller metafysiska Du. Hr markeras en rrelse bort frn en modernt kluven syn, med Jaget och Vrlden i grundlggande konflikt med varandra, mot en pragmatiskt oren, ppen, p en gng medveten och engagerad livshllning, dr Jaget, Duet, Vrlden och det frmmande eller Andra frblir tskilda men just drfr ocks relateras till varandra och rentav mts inom ramen fr en spnningsfylld kulturell och social gemenskap. Den nya inriktningens allmnna formel r frskjutningen frn egocentrering till alter-orientering eller annanhet: inte alienation, men vad jag vill kalla alteritet; och dess estetiska mrke r rrelsen bort frn expression eller uttryck mot hnvndelsefunktionen i textens tilltal eller adress. Det estetiska problemet r inte lngre s mycket att verstta sjlen som att i det litterra tilltalet stta fram en

funktionsverklighet eller ett socialt korrelat fr den andre till igenknnande av ngot tredje, vid sidan av egenintressen och vrdehierarkier. Projektets grundtanke vilar d p antagandet om ett samband mellan de medvetna och engagerade experiment med det litterra tilltalet och den breddning av den litterra repertoaren som 1960-talets ppna och orena estetik inbegriper. Min i vissa avseenden tekniska underskning av de nya formsprken avser med andra ord ytterst att spra livsform. Arbetsgng och disposition Underskningens viktigaste kllmaterial utgrs av periodens ppna och orena romanlitteratur. Men den prglas bland mycket annat annat av en genremssig instabilitet, som under arbetets gng visat sig p ett komplext stt frbunden med samtida litteraturkritik. Den nrmaste bakgrunden till denna bok r drfr arbetet med underskningens litteraturkritiska kllmaterial i tidskrifter och press. ven den befann sig under 1960-talet i en institutionell omvandling, som inte bara medfrde en strkt stllning i offentligheten, utan ocks att prosalitteraturens mjligheter kom att uppmrksammas, och d alldeles srskilt romanens. Och den nya den repertoarestetiskt sinnade romanen i sin tur lnade frsts in ocks kritikens formsprk och teman, inte sllan via rent pastischerande grepp. Det litteraturkritiska materialet r emellertid mycket omfattande, s mitt urval fokuserar den repertoarestetiska och pragmatiska orientering jag funnit speciellt relevant fr den nya romanestetiken. ven romantexterna r mnga och dessutom i typiska fall komplicerade p ett frstligt stt, som yttrar sig inte bara i avancerade formexperiment, utan ocks i manipulationer med enkelhetens konventioner. De viktigaste texternas konstruktion baseras (t ex) ofta p experiment med perspektiviska omkastningar och frskjutningar, som spelar med flera olika lsarpositioner och lsarroller. Den sortens konstruktion tycks mig rent principiellt krva flera typer av ingende analys, som inte kan genomfras p ett stort material inom prmar4

Inledning

I: 5

na fr en enda bok. Jag har drfr valt att hr frdela insatserna s, att bokens frsta hlft gnas bakgrundsbelysning via det litteraturkritiska materialet, medan andra hften utfrligt analyserar en roman, som illustrerar det mesta av vad jag vill visa. I det fljande presenterar jag d projektets grundlggande resonemang och litteraturkritiska underlag med en analys av Per Olov Enquists experimentella Hess (1966) som fylligaste skdningsexempel. Historiska och litterra aspekter av annan relevant romanlitteratur under perioden behandlas i ett par versikter. Boken innehller tre huvuddelar. Del I (kap 1-2) beskriver arbetets teoretiska bakgrund, terminologi och metodik. Del II (kap 3-5) gnas den litteraturteoretiska diskussionen i anslutning till reflexion ver litterr tradition, arvet frn 40-talsmodernismen och utformningen av en ny lsarorienterad romanestetik. Del III (kap 6-11) gnas Enquists Hess och visar hur en rad av den nya estetikens experimentella grepp utprvas i anslutning till en bde existentiell, politisk och religis tematik, som inte minst krvt flitigt terbruk av frmoderna tekniker. I del I introducerar Kapitel 1 de grundlggande litteraturkritiska resonemangen i anslutning till en presentation av den filosofiska orientering och fenomenologiska tankeform jag uppfattat som drivande, bde i den teoretiska diskussionen och i den litterra praktiken. Presentationen sker genom litteraturkritiska och litterra skdningsexempel, som drivs av det speciella stt att tnka och resonera jag uppfattat som grundlggande i den nya estetiken. Lars Gustafsson och Torsten Ekbom fr dr representera tv mycket olikartade frfattarskap som dock visas rra sig inom en gemensam tankeform dr den klassiskt-moderna motsttningen medvetande/vrld lses upp. Kapitlet stter ocks fram det receptionshistoriska perspektiv jag anlgger i underskningen. Kapitel 2 ger en forskningsversikt vad gller underskningens problemstllning och presenterar den specifikt litteraturvetenskapliga teori- och metodram jag utgr frn. Dr r Michail Bachtins begrepp om dialogici-

tet/alteritet, Grard Genettes begrepp om hypertextualitet och Linda Hutcheons begrepp om historiografisk metafiktion grundlggande, men ven olika varianter av lingvistisk fenomenologi med J. L. Austins talaktsteori i botten spelar en viktig roll: de ger underlag fr den fortsatta underskningen av den fenomenologiska tankeformens relevans i periodens diskussion om frhllandet till litterra konventioner och den nya lsarrollen. Del II innehller en versikt av 60-tals diskussionen kring frhllandet mellan litteratur, filosofi och litterr tradition med srskild hnsyn till det nya fenomenologiskt orienterade intresset fr lsarrollen. Hr redovisas huvudinriktningen fr det 60-tal jag vill uppmrksamma; recensioner och specialdiskussioner i anslutning till enskilda frfattarskap kommenteras drfr mer sparsamt. Min historiska infallsvinkel r hr receptionshistorisk: det r kritikernas eget perspektiv jag vill klargra; att korrigera exempelvis deras bild av modernismen ingr inte i den uppgift jag stllt mig. Underskningen inriktas p att frtydliga vlknda 60-tals-klicher som ppen konst, oren estetik, medvetenhet, engagemang (etc) i termer av den tankerepertoar och de tankeformer som driver de litteraturkritiska resonemang som periodens nya romanformer frhller sig till och sjlva utgr underlag fr. Slunda introducerar Kapitel 3 det litterra tilltalets problem och den nya konventionskritiska historiemedvetenheten i anslutning till frhllandet mellan berttande, roman och fiktion. Kapitlet innehller ocks en kortfattad litteraturhistorisk versikt ver perioden. Kapitel 4 granskar hur den nya repertoarestetikens utformas under reflexion ver frhllandet till dels det litterra arvet, dels lsarrollen. I Kap 4.1 undersks hur modernismen omprvas och det verkestetiska frhllningssttet kritiseras, samtidigt som dess normsystem omvandlas till en repertoar frbunden med hela ntverket av bde ldre och nyare traditioner. Kap 4.2 gnas diskussionen av romanen och dess speciella mjligheter som experimentflt fr en ppen och5

Inledning

I: 6

oren estetik i ett nytt frhllande till lsakten. Vad gller nrmast fregende romangeneration uppmrksammas hur Lars Ahlins 40tals-alternativ nu framstr som profetiskt med avseende p de unga 60-talisternas strvanden. Kap 4.3 undersker den pragmatiska nyorienteringens speciella inriktning p den litterra yttrandeakten och hur man tnkte sig att kunna skriva in den i den ppna och orena texten. De avslutande sektionerna behandlar de problem med lsarrollen som den ppna estetiken kunde leda till. Kapitel 5 behandlar frhllandet mellan repertoarestetik, litterr offentlighet och litteratur. Utgngspunkten r den kritik som under perioden riktades mot den litterra offentligheten, kritikerrollen och samtidsknslan och som delvis kom frn kritikerna sjlva ofta nog i deras egenskap av frfattare. Hr undersker jag den nya repertoarestetikens spnnvidd via en diskussion av dess frmga till kritiskt samspel med ena sidan det sena 60-talets politiska aktivism, andra sidan ldre pastischerande tendenser. Kapitlets sista avdelning ger en versikt av olika romanformer och litterra praktiker. Det avslutas med en kommentar till den humoristiska outsglighetsproblematik som Erik Beckmans Ngon ngot anspelar p i anslutning till den litteraturpedagogiska upplevelseforskning i den ppna estetikens anda som utvecklades under perioden. Del III gnas helt Enquists Hess; utfrlig presentation av dispositionen ges i inledningen till kap 6. Romanens experimentella teknik frbinds med en tematik, som i sin tur frs samman med bde den fenomenolgiska tankeform och den repertoarestetiska orientering jag diskuterat i det fregende: tekniken r fragmenterande och inte gestaltande, men frbindelsen med temat ges via den mobila tankeform som den i Hess mycket speciella ledmotivs-tekniken synes rra sig inom. Jag undersker hur textens repertoar-orienterade komposition r frbunden med ett litterrt tilltal som via den mobila tankeform romanen ger stter fram en p en gng estetisk, politisk, och existentiell-religis problematik fr vidare bearbetning.

Analysen gr ut p att visa hur formexperimentet stlls under tv regimer. ena sidan hur hela det samtida utbudet av tekniker aktiveras inom ramen fr en repertoarestetik som genom dubbelprojektion av i sak likartade men traditionshistoriskt tskilda litterra grepp lyckas iscenstta en tidsenlig politisk problematik med vnsterradikala frtecken; andra sidan hur denna problematik genomvvs av ett hgst otidsenligt religist problekomplex, dr trolshets-, jmlikhets- och engagemangs-temat brs av krlekens och skuldens grundmotiv, genomlysta av de teologiska begreppen om Arvsynden och Agape. Moralen, politiken och sekulariseringsproblemet kommer drvid att frbindas med varandra p ett bde upplysande och tankevckande stt. Analysens syfte i frhllande till projektets repertoarestetiska mlsttning r att visa hur romanen verfr tidsenligt 60-talistiska grepp p formellt likartade tekniker ur betydligt ldre traditioner med annorlunda betydelseladdning. Textanalysen frsiggr drfr i flera metodiska regimer, dr innehllsliga och formella frhllningsstt omvxlar. Den inledande analysen identifierar och beskriver vad jag uppfattar som grundtemat och frskjuts sedan mot form, teknik och teori och drifrn till 60-tals-kontexten och den litterra repertoaren, fr att i de sista kapitlen terfras till temat i en sammanfltning av hela det underskta mnstret. Det vergripande perspektivet r dock repertoarestetiskt och fljer ngra frgreningar av ett traditionshistoriskt spr med fste i vad jag kallar Resans topos med utrymme fr bde 60-talsparollen om romanen som verklighetsforskning och det fr-modernt omaka paret pilgrim/picaro.5 Det r ocks denna topos som hller de formhistoriska konturerna fr denna studie samman. Ngon slutgiltig analys av Hess r det frsts inte frga om; bara lsningen av denna omvlvande mobilroman r ett helt livsprojekt. Metodiskt har jag efterstrvat en samverkan mellan olika litteraturvetenskapliga inriktningar: receptionshistoria och topos-forskning6

Inledning

I: 7

svl som textteori, talaktsteori och tillmpad textanalys. En sdan samverkan tror jag r principiellt nyttig, men hr har den ocks motiverats av kllmaterialets egen karaktr. Romanernas ppna och orena inriktning prglas av en hg bde traditionshistorisk och litteraturteoretisk sjlvmedvetenhet, som dessutom frhller sig till samtida fackfilosofiska och vetenskapsteoretiska strmningar, p samma gng som till livsskdningsfrgor och politik. Denna kombination av bredd och djup illustreras, fr att inte sga demonstreras, i Hess. Det frtjnstfulla hos skdningsexemplet medfr samtidigt en ngot egenartad inomvetenskaplig situation: romanens fiktionsram r ett pgende litteraturhistoriskt avhandlingsmanuskript, som sjlvt imiterar och parodierar de meta-vetenskapliga frutsttningar som analysen av romanen har att frhlla sig till. Romanen tenderar att sjlv fregripa forskarens mtt och steg p ett bde befriande och besvrande stt. Formella anmrkningar I den fortsatta framstllningen terfinnes relevant forskning i notapparaten, efterhand som ett problemomrde aktualiseras i lptexten. Bibliografisk uppstllning av exemplifierande romantitlar i de litteraturhistoriska 1960-talsversikterna (kap 3.2 och 5.4) terfinnes i Litteraturfrteckningen. Sidhnvisningar i fr denna bok direktversatta citat avser den i frteckningen upptagna utlndska frlagan. Bistnd vid versttning av citat har lmnats av Birgitta Ahlmo Nilsson, Anna Forssberg Malm, Britt Marie Karlsson, Bjrn Sandmark och Johan berg. Abstract baseras p rversttning av Linda Schenck. Omarkerade kursiveringar i citat tillhr kllan. Uteslutningar av en mening eller mer markeras med [---]; kortare formuleringar med []. Dubbla anfringstecken i min egen text anger ordagranna citat ur extern klla, medan enkla markerar andra typer av externa inslag: referat, omskrivning, anonym klich, specialbetydelse eller distanserat bruk. I avledda egennamn har jag valt att bevara begynnelseversa-

len (Ahlinsk, Ramistisk, etc). Fr tergivningen av typografiska egenheter i Hess, se nedan, ingressen till kap 6. Noter till Inledning

7

Del I. Vgen till spret. Invning i en tankeform

fenomenologi (av gr. phainomenon, det som visar sig, och logos, lra), lran om det som visar sig (kommer till synes; framtrder) fr ett medvetande. [---] 2. Obe- roende av Hegel och hegelianismen har Husserl under 1900-talet gett ordet f. en srskild prgling. Det avgrande r hr en lra om att allt medvetande r knne- tecknat av intentionalitet dvs. att det r riktat mot ett objekt, och att det r f:s uppgift att beskriva hur objekt av olika typer r frbundna med medvetandeakter av olika typer. Ett objekt kan vara mer eller mindre direkt givet i en medvetande- akt, men nr ett objekt r direkt givet i en skdlig nrvaro (t.ex. om ett ting blir varseblivet i sin fulla frnimmande nrvaro), s sgs det att objektet freligger som fenomen, och det talas om den fenomenologiska akten. Se vidare skdning, Hus- serl och intentionalitet. (Filosofilexikonet, red Poul Lbcke, s 156)

Kap 1. Vgen till spret

I:9

Kapitel 1. Forskningsresa med madeleinekaka Att historiskt artikulera ngonting frgnget r inte detsamma som att inse hur det egentligen var. Det r detsamma som att tillgodogra sig en minnesbild sdan den blixtlikt aktualiseras i ett gonblick d det r fara frde. (Walter Benjamin, Historiefilosofiska teser, Bild och dialektik, s 179)

Dr mter hndelsen inte som fysisk nrvaro eller det doftande minne som Proust diktar t Marcel p spaningsresan efter tid som flytt.1 Den mter p frklarat avstnd, inkldd i de frbindelser till nuet och sitt eget frflutna som forskningsresan banat. Den mter som verlagrat sediment, kanske som frsvunnen tid. Men Marcels frnimmelse av den terfunna tiden mter inte: den intrffar ju i en ny hndelse, som omvandlar tid till rum och gr historikern arbetsls.2 Och det frklarade gonblicket frklarar ingenting och stller inga frgor; det upplser alla frgor det skall icke frsts.3 Frgorna kommer frst eftert och med dem, kanhnda, gtan. Men den r varken historikerns eller filosofens uppgift, utan just romanfrfattarens. Och dennes uppgift r inte att lsa mysteriet utan tvrtom aktualisera det. Men vad skall litteraturhistorikern ta sig till med romanfrfattarens text? Och hur skall textens egen hndelse tnkas historiskt och litterrt?4 * Att p 1990-talet forska i 1960-talets roman r till en del att befinna sig i bde historikerns, filosofens och romanfrfattarens situation. Det r ocks att freta ngot slags resa inte bara i arkiven och texterna, utan kanske ocks i forskarens frflutna: i lsningen av samma texter p 60-talet och den lsningens omstndigheter. Men p den resan r minnet ingen klla; tvrtom omskapar kllorna minnet. Vlbekanta texter bereder igenknnandets gldje (eller ogillande), samtidigt som arkiven avsljar en rad obekanta klltexter, som tillfr nya betydelser och liksom frklarar minnet. Man knner igen dessa romaner, programskrifter och debattinlgg av Erik Beckman, Sven Delblanc, Torsten Ekbom, Per Olov Enquist, Per Gunnar Evander, Lars Gustafsson, Bjrn Hkanson, P. C. Jersild, Sara Lidman, Sven Lindqvist, Jan Myrdal, Bengt Nerman, Leif Nyln, Gran Palm, Per Olof Sundman; men man upptcker9

Denna bok undersker ett spr i 1960-talets svenska roman. Det som intresserar r hur texterna r gjorda, men infallsvinkeln r traditionshistorisk. Ty dessa texter ser ibland lite gammalmodiga ut p ett besynnerligt stt, som vckt misstanken att de r gjorda av litterr tradition i lika hg grad som av samtidsdokument och popkulturella klicher. Ml och medel fr nrmare underskning av saken presenteras i nsta kapitel. Just nu str en annan sorts misstnksamhet i frgrunden. Arbetet med det nu 30-riga materialet har vckt frgan om vad det r fr slags tingest litteraturhistorikern handskas med nr TEXTEN str i centrum. Den text som skrivs och lses r ju alltid hr och nu. Men var finns den text som skrevs och lstes d och dr nu? Detta kapitel efterforskar vgen till den. En forskningsresa lr sker p ort och stlle. Men har det frflutna ngon ort? Till hndelsen kan vl varken historikern eller minneskonstnren komma: minnet skapar nytt och historikern finner ngot annat. Lmningarna kan uppskas och kllorna utforskas, men det r inte till hndelsen spren fr, utan till kartan, denna modell av ett tnkt landskap. Vad man finner r en frdvg genom lmningarna, en lsart, dr kllorna ordnas inom en frstelseform, kallad historia.

Kap 1. Vgen till spret

I:10

ocks Sun Axelsson, Kai Henmark, Jan Gudmundsson, Knut Nordstrm, Christer Persson, Christian Stannow, Kjell Sundberg. Man tar sig fram genom debatterna om kulturdemokrati och ppen konst, nyenkelhet, konkretism, trolshet, strukturalism, imperialism och indoktrineringen i Sverige; men under vgen mter ocks Sven Eric Liedmans debutdiktsamling recenserad, debatt om Erik Grnlunds Marcus-versttning till Raggar-Bibeln, Gsta Wennbergs kunskapsteoretiska artiklar, G. H. von Wrights Wittgensteinintroduktioner, filosofiskt grl mellan Harald Ofstad och Arne Nss; i Expressen mter Lars Widdings reportageserie om Jesu liv och debattserie om tomrummet efter kristendomen och i DN en artikelserie om Bibeln i vr tid. Man frdas frn BLM och Ord och Bild, till Gorilla och Vr Lsen; man frs frn bokversikter i Apressen, till presentationer av den nya svenska romanen i Hufvudstadsbladet. Idel nytt och ovntat blandas in och frrycker ocks bilden av det vlknda, den man minns och den man lst sig till; och bilden tms nr en introduktion av Jacques Derrida i Aftenposten frn 1969 dyker upp. Mer outgrundlig blir utsikten nr man finner sin egen gamla kurslitteratur recenserad p tidningarnas litteratursidor: var den med? redan d? Ja, man var ju sjlv med, fast utan ngon speciell knsla av saken, inte d. Men inte nu heller: att forska p 60-talsromanen r ngot helt annat n att leva p 1960-talet, som fr vrigt inte blev 60-talet frrn 1970 och inte 60-talistiskt frrn 1972. Det r tv helt skilda 60-tal: ett aktuellt och relevant som upptar tanken och dr formar sig till en historisk period; och ett privat och frflyktigat, som nu i efterhand inte ens minnet tycks bry sig om. Och nr alla dessa privata 60-tals-texter tervnder som forskningsobjekt, s infinner sig visserligen frundran, men vanligen ingen tabl: igenknnandet framkallar intresse men inga minnen, och absolut ingen epifani.

Men ngon gng hnder att en vlbekant text tillbjuder sig under omstndigheter som ger omlsningen denna smak av madeleinekaka doppad i lindblomst: denna frklarade terkomst av en glmd 60tals-frnimmelse som d ingenting betydde, men nu tycks frklara allt, redan innan tanken p frgan instllt sig. Omlsningen kan d synas fra till Prousts uppdrag och Marcels vrld. Men det som dr bjuds r ingenting eget: smaken av madeleinekaka frammanar ett 60-talistiskt frflutet som en gng var personlig egendom men nu avsljas som tidstypiskt och allmnt. Dubbelexponeringen av tidsplanen lsgr en litteraturhistorisk ledtrd till spaning efter textens frflutna. En sdan ledtrd har frt till denna bok. Men trdens sammansttning frsts bst i en berttelse om upptckten. Berttelsen r inte sann men kanske trovrdig som exemplum: den beskriver en madeleinekaka, men handlar om repertoarestetik, konventionskritik och fenomenologi. 1.1. Det Frflutna, kllorna, historien 1.1.1. Ramberttelsen i Arkivet: ett provinsiellt fynd

Problemet: de korsande tendenserna Berttelsen utspelas i ett lderdomligt arkiv p frmmande ort dit forskaren rest fr att inventera kulturdebatten om 60-talsromanen. Skandet styrs av en undran infr vissa oegentligheter i dessa fr sin konventionskritiskt ppna orena estetik och engagerade eller politiskt radikala inriktning bermda texter: Hur kommer det sig att mnga nya romaner tar in traditionella tekniker som offentligt ddfrklarats? Hur kan s mnga av de anti-litterra collagen av reklamslogans och trivialtryck nd ge ett s litterrt intryck? Hur kan nyenkla texter arta sig till labyrinter av komplexitet och komplikation? Varfr uppsker s mnga av de dokumentaristiska romanerna gtor och mysterier? Och varfr i allsin dar arbetar s mnga av de trolsa,10

Kap 1. Vgen till spret

I:11

sekulariserade och politiska texterna med en retorik som hr till beknnelse, frkunnelse, domspredikan och kristen skuldproblematik? Varfr motsger man sig hela tiden? Orden sger ett, tekniken ett annat, men gestiken r utan ironi. Om detta r ppen konst, oren estetik och radikal konventionskritik s verkar det ligga en dold tanke bakom, en hemlig frutsttning, kanhnda men i s fall vilken? Och hur tnkte man med den? Ett svar ges frsts av texterna sjlva: man tnkte i motsttningar och skillnader, med motsatta tankar sammanvvda. Men det svaret stller bara nya frgor, nrmast om tnkandets repertoar: vad tnkte man p? S antrds forskningsresan till det lderdomliga arkivet. Vgvila i Litterra versikter 1966 Resan br till underjorden, till bibliotekets kllare, dr pressklippen frvaras ldvis i tematiskt ordnade kuvert. Men register saknas. Skningen prvar sig fram, hastar genom rubriker och texter och Apressens vermtt, rastar i de provinsiella marginalerna. Vid en vgvila i kuvertet fr Litterra versikter 1966 underhller Hufvudstadsbladet med nnu en av dessa debatter om den svenska romanens kris den r ytlig, lsarfientlig och tanketom, enligt Tom Sandell; men frnyas, enligt Ingmar Svedberg, just p dessa omrden genom ett nytt filosofiskt djup. Svedberg frklarar sig:5Pstendet [= Tom Sandells] att fr en Sdergran fanns en Nietzsche, fr dagens frfattare har filosofin upphrt att existera, tminstone som impulsgivare och veri- fikator verkar djupt missvisande. Hela den nya s.k. franska romanen stder sig p frndringar i den kunskapsteoretiska vrldsbilden. Den printzphlsonska metapo- esin r pverkad av modern analytisk filosofi. Konkretismen har ftt sina avgran- de impulser frn semantiken. Wittgensteins skugga vilar ver det mesta i dagens avantgarde-litteratur. Palms krav att poeten skall bli empiriker och Lars Gustafs- sons upptckt att inget centrum finns bygger p tankegngar frn den logiska em- pirismen. Torsten Ekbom sger att en frfattare idag skall vara mera filosof n psy- kolog. O.s.v. o.s.v.

programskrifter i tidskriftsbiblioteket en trappa upp. Dr r de och tomt; det r sensommar p 1990-talet. Arkivforskaren hmtar fram ett blandat urval tidskriftsrgngar; lser pliktskyldigt. Lser lnge. Och tiden gr. Tills den tar paus med en madeleinekaka.1.1.2. Madeleinekakan: en invning i fenomenologi

Hjrnan i nringslsning och stolens fenomen Om madeleinekakan har nu den omlsta texten sjlv ingenting att bertta. Den handlar (till exempel) inte om Ivar Segelbergs fenomenologiska seminarier i Gteborg r 1963,6 utan (till exempel) om romanen som verklighetsforskning och r skriven av Torsten Ekbom i Uppsala r 1962. Nej, smaken av madeleinekaka hrrr frn ngot ovidkommande, exempevis den stol som arkivforskaren i omlsningens stund sitter p:7 den knns likadan som en annan stol, en annan gng. Till just den speciella stolknslan hr ett minne: seminarieledaren klargr frhllandet mellan ett Empiriskt Freml och ett Intentionalt Objekt inte som andra genom att frst dra distinktionen, utan genom sin vanliga absurda frlossningskonst: Nu ska vi allihop tnka oss att vi r hjrnor i nringslsning; vi ska samtidigt tnka oss att vi sitter p ett seminarium och talar om saken. Sk saken!8 Och seminariedeltagarna tittar skande p varandra och tiger: man frstr att psykologiska eller hjrnfysiologiska synpunkter p experimentet bara skulle avslja att man ingenting frsttt. Man skruvar p sig och knner stolens tryck mot kroppen. Man knner stolens tryck mot kroppen inne i kroppen. Lektionen: utforskning av fenomenet Minnet stannar vid detta: hur man blir medveten om stolen under och utanfr kroppen, hur snedsutten den r; hur man p samma gng blir medveten om stolen inne i kroppen: hur stolen framtrder dr, i sin helhet, med alla sina avskuggningar eller fr sinnena tillflligt skymda sidor. Och man frstr: att det r dr den r, den efterfrgade Saken, den stol eller vrld man vet av och kan frst; och11

Raden av pstenden om fackfilosofiskt inflytande skapar huvudbry: var man s noga av sig att det mrktes i dagspressen? Saken mste kontrolleras, till att brja med genom omlsning av kanoniserade

Kap 1. Vgen till spret

I:12

det bara r dr, inifrn frnimmelsen, som fenomenet kan studeras precis som vid vilken annan empirisk observation som helst. Det r drinne stolen kan iakttas utifrn: inte som frnimmelse av ngot annat bortomliggande och i sig otkomligt, utan som just det yttre freml frnimmandet riktas p. Man kontrollerar med blicken nedt stolsbenen och finner dem inne i gat; man hr det svaga knirket frn sviktande tr inne i rat samtidigt som lyssnandet och blicken r riktat utt, som p det dr frment andra verkliga frmlet, utanfr eller bakom fenomenet detta som faktiskt inte visar sig. Frnimmelsen inbegriper inte bara de aspekter av stolen som ger sig omedelbart till knna i sittandet. Hr och nu med-frnimmes ocks stolens avskuggningar: man med-frnimmer den mossgrna manchestersits som sittandet skymmer: dess urblekta slitenhet; man medfrnimmer den brcklighet som man aktar sig att utmana. Det nu uppmrksammade fremlet inbegriper hela stolen, det konkreta verkliga freml som i detta nu bevisar sin empiriska existens som knirkande fenomen. Fenomenet, frstr man nu, r detta innerligtytterliga objekt som visar sig fr medvetandet som stol som i samma stund instiftar det som stol, ympat p stolars begrepp och meningssammanhang. Och ngon annan sorts stol framtrder helt enkelt inte fr medvetandet, vare sig empiriskt, begreppsligt eller i frestllningen; nej, sjlva begreppet om ett sdant ting i sig verkar verfldigt och konstigt. Det kan tydligen suspenderas utan att vrlden av ting och fakta frsvinner; utan att mening och sammanhang upplses. Vad som inte kan suspenderas r denna dubbla hndelse: att ngot visar sig fr medvetandet, som i en och samma stund ser det som ngot ser just detta. Lrdomen: upptckten av det intentionala objektet Lektionen r drmed avslutad: man har hittat saken i sjlva tanken p saken utan att behva tnka bort vare sig saken eller sakernas tillstnd i omvrlden och sig sjlv. Man har allts upptckt ett Inten-

tionalt Objekt och drmed Verkligheten i fenomenologisk mening: inte som Ting i sig, fenomenalistiskt flde, solipsistisk monad eller subjektivistisk bur, utan just som empirisk vrld fr oss.9 Man har nnu utan att veta det upptckt Edmund Husserls filosofi (1859-1938). Men drmed har man ocks upptckt medvetandet i fenomenologisk mening: inte som isberg, spke i maskinen eller lda med saker i, utan som Intentional Akt: som i princip riktat p ett eller annat fenomen som sin sida visar sig fr det. I skandet efter den begrda saken utanfr den uppmrksamhetsakt genom vilken yttre eller inre saker mste framtrda, har man upptckt medvetandet som medvetande om det som visar sig fr det som yttre, inre eller bdadera p en gng.10 Fenomenet r hela saken, det r Saken Sjlv, vare sig det uppmrksammas som inre eller yttre, fysiskt eller psykiskt, verkligt, tnkt eller drmt. Medvetandet uppfinner inte fenomenet, men konstituerar det som detta inom ett bestmt flt av mening.11 Och medvetandet vet att utfra olika sorters akter, riktade p olika sorters objekt; det vet att skilja mellan olika sorters fenomen (sinnenas, tankens, knslans, trons, drmmens, fantasins), att med hjlp av tidigare erfarenhet fylla ut avskuggningar och hlla verkligt och overkligt isr.12 Men det vet inte av ngot mystiskt Utanfr: allt mystiskt visar sig fr medvetandet i intentionala akter. Det mystiska r inte dolt det r (i s fall) det verkligt mystiska som man varken kan tala eller tnka. Men denna upptckt var ingen mystisk erfarenhet. Den var en filosofisk insikt, frutsedd i den dolda lroplanen: det fniga experimentet var en majevtisk invning i fenomenologisk metod.13 Den skeva stolen med sin ojmnt slitna sits av mossgrn manchester kom dr att spela en avgrande roll.14 Men metoden var Husserls, och ngra r senare kunde man lsa om den i mera lttsmlt form i den svenska pocketutgvan av Mary Warnocks Sartres filosofi (1966):15

12

Kap 1. Vgen till spret

I:13

Fenomenologin r [] analys av vad som r tillgngligt fr introspektionen i allmnhet, utan anvndning av ngon utifrn kommande kunskap om orsaker, eller naturlagar som handlar om den yttre verkligheten. Fenomenologen lgger enligt Husserl undan sin normala stndpunkt, eller genomfr en epoch. Det vill sga att han stter inom parentes allt som han som vanlig mnniska antar eller rkar veta om vad som orsakar hans upplevelser. Det r det som Husserl menar nr han sger att fenomenologin r a priori i ordets bsta bemrkelse. Fenomenologen blir p intet stt involverad i det han beskriver genom att beskriva det. Han str utanfr det och genomfr en fenomenologisk reduktion till sjlva fakta. Det vill sga han koncentrerar sig s lngt det gr p den rena upplevelsen som han har den, utan frutsttningar eller begrepp som kommit frn annat hll n frn upplevelsen sjlv. Detta r metodens krna. (s 20) Frst och frmst r det den ofta upprepade freskriften att en reduktion skall genomfras, det vill sga upplevelserna skall underskas som de finns i ens inre. Och fr det andra [] r filosofins huvuduppgift att upptcka vrldens natur frn en viss synpunkt, nmligen som den presenteras fr mitt medvetande om mig sjlv, som tfljer och innehller varje upplevelse jag har av vrlden. (s 21f) Tankegngen kndes bekant. Men invningen med den gamla stolen hade vid det laget fallit ur minnet.1.1.3. Hndelsen: Torsten Ekboms Romanen som verklighetsforskning

derar p: Det r ocks detta, tycker jag, som r det verkligt nya i den nya romanen: filosofin har pltsligt blivit lika viktig som psykologin..16 Svedberg visar sig ha mycket rtt: essns fackfilosofiska inriktning r ptaglig: namn som David Hume (1711-1776) och George Berkeley (1685-1753), Bertrand Russell (1872-1970) och Ludwig Wittgenstein (1889-1947), liksom fenomenalism och logisk empirism figurerar bde p och mellan raderna. Men den fras omlsningen stannar vid har en annan logik: Medvetandet skapar vrlden och vrlden skapar medvetandet. (s 17) Orden freges utlgga Berkeleys fenomenalism, men br spr av ngot annat. Lsaren pauserar fr att rekonstruera textsammanhanget. Textsammanhanget: filosofin, seenderelativismen och den nya romanen Essn handlar om den nya romanen och en ny kritisk realism, men huvudrendet r frhllandet litteratur/filosofi i kunskapsteoretisk belysning.17 Den filosofiska tradition som beropas r den kunskapsteoretiska empirismen, frn brittiskt 1700-tal till logiskt 1900-tal.18 Den kritiska realism Ekbom rekommenderar fr romanen skall i samma antipsykologiska och antimetafysiska anda vara en realism inifrn (s 17): terge fremlen exakt som de framtrder fr sinnena, men kubistiskt som uppfattade frn alla tnkbara hll samtidigt. De visas drmed som de empiriskt sett i sanning r, men framtrder som absurda och overkliga. Tekniken skall vcka tvivel p den naiva vardagserfarenheten, peka ut den empiriska kunskapens begrnsningar, ge erfarenheten Vrlden r inte sdan jag ser den (s 14), vcka stort filosofiskt tvivel men stanna vid metafysikens grns. Den fras som stoppat omlsningen terfinnes i slutresonemanget om den nya franska romanen: En av sina centrala ider har Robbe-Grillet uttryckt i satsen: Vrlden r varken meningsfull eller absurd, den r. Robbe-Grillet miss13

Avbrottet: nyckelfrasen och utvxlingen medvetande/vrld Nu skall vi allts tnka oss hur studenten frn 60-talsexperimentet med stolen sitter p en liknande stol i ett lderdomligt 90-talsarkiv utan att tnka p stolen, helt inriktad p att ska filosofisk sak med Hufvudstadsbladets Ingmar Svedberg och 60-talets klltexter. Vi skall tnka oss gonblicket innan den obemrkta stolen ger sig till knna. Lsningen har d hunnit till Torsten Ekboms Romanen som verklighetsforskning och dr terfunnit den fras Svedbergs artikel allu-

Kap 1. Vgen till spret

I:14

tror sledes metafysiken, antropomorfiseringen, alla frsk att se bortom tingen fr att komma till krnan. Det finns inga oknda djup att avslja. Det enda vi vet om tingen r att de existerar och att ngon upplever dem. Det r detta resonemang jag vill kalla fenomenalistiskt. Berkeley har gett denna skdning dess mest knda formulering i satsen: Esse est percipi, att vara r att uppfattas (eller uppfatta). Medvetandet skapar vrlden och vrlden skapar medvetandet. Verkligheten ligger framfr mig som en bekrftelse p att jag sjlv existerar. Att bygga upp en verklighet framfr mig r allts detsamma som att ge mig sjlv liv. [---] Sttet p vilket jag strukturerar omvrlden berttar alltid ngot om mig sjlv. [---] En text fr inte liv frrn man anvnder den. Det egendomliga med denna objektivt visuella teknik r nu att den inte fungerar enbart p det stt som Robbe-Grillet antagligen avser. P ngot stt leder den alltid fram till det ovissa. [---] Enbart valet av synvinkel kan allts framkalla en viss emotion; i detta fall genom utelmningen eller abstraheringen av vissa detaljer i synfltet en knsla av ovisshet, oskerhet. [---] Kanske har utforskandet av verkligheten inget annat ml n detta: att ifrgastta vra vanereaktioner infr en vrld som egentligen aldrig r vardaglig, att verfra knslan av oskerhet som en erfarenhet hos lsaren. Och till sist: att fra oss fram till den punkt dr det metafysiska frgandet brjar. (ss 17-19) Robbe-Grillets objektivt visuella teknik terfrs hr p biskopen Berkeleys princip om den empiriska verklighetens alltigenom mentala karaktr: esse est percipi att vara r att frnimmas.19 Det r denna empiristiska fenomenalism som vidarefrs i frasen om utvxlingen medvetande/vrld som frbryllat i omlsningen. Kopplingen: seenderelativismen och det fenomenologiska korrektivet

Lsaren knner nu igen spr av den seeenderelativism som kommenterats i den litterra 60-tals-forskningen: den kunskapsteoretiska subjektivism och/eller relativism som bl a innebr att verkligheten frgas av det upplevande subjektet.20. Den har i en variant uppfattats som ett Ekelf-inflytande hos exempelvis Gran Palm, Lars Gustafsson och de nyenkla; i en annan variant som ett kunskapsfilosofiskt Gyllensten-inflytande p trolshetsideologin hos experimentatorer som exempelvis Torsten Ekbom och Per Olov Enquist.21 Men i essn tycks ju redan Berkeley-citatet kollidera med bde seenderelativismen i denna form och essns strre sammanhang: sluts inte hr den klyfta mellan Jag och Verklighet, subjektivt och objektivt, som skulle illustreras? Och blir det nd inte en liten skillnad kvar? Om medvetandet och vrlden frnimmer/skapar varandra r de ju inte avskilda men inte heller identiska: de instiftar varandra som tv parter i samma allomfattande dialog. Vad blir d ver att ens metafysiskt frga om? Den knuten r hrd, och Ekboms fortsatta utlggning bara frdubblar den: Verkligheten ligger framfr mig som en bekrftelse p att jag sjlv existerar. Att bygga upp en verklighet framfr mig r allts detsamma som att ge mig sjlv liv. (s 17; kurs BA) Omlsningen prvar med omskrivning: Det Verkliga r alltid givet fr medvetandet som riktas p det; det konstitueras i en medvetandeakt, som samtidigt sjlv konstitueras i och genom det frnumna. Tankeformen ger sig tillknna som orovckande vlbekant. Lsaren stirrar skande p orden, skruvar p sig. Knner stolens tryck mot kroppen. Pauserar. Avsmakar en madeleinekaka. Och i ett gonblick r saken klar. Vi skall tnka oss kopplingsgonblicket som en punkt. Denna punkt skall tnkas s frttad att den kan dras ut till en linje som motsvaras av en text. Texten beskriver ett skeende som i efterhand kan rekonstrueras ur gonblicket, men som alls icke gt rum. Texten r denna:14

Kap 1. Vgen till spret

I:15

1.1.4. Berttelsen om hndelsen: den fenomenologiska tankeformen

Igenknningen och kopplingen: upprepningen, omkastningen, kiasmen Den oro som igenknningen vckt tycks inte hrrra frn texten utan frn frnimmelsen av den stol lsaren hela tiden skruvar sig p: detta ostadiga tr, denna knliga manchestersits det r samma stol! Och s hnder att stolens skrpliga fenomen framtrder fr medvetandet p samma frklarade stt som en gng i det fenomenologiska seminarierummet: innanfr och utanfr frnimmelsen p en och samma gng. Det r samma enkla insikt om utbytet mellan seende och sett. Igenknnandet smakar madeleinekaka. Men enkelheten r inte helt vlbekant. Ngon ny-enkel, nrmast omrklig komplikation tycks ha tillfrts i sjlva omtagningen. Ty hndelsen verkar inte kunna uttmmas med det pltsliga minnet av seminariet; inte heller med den frnyade insikten eller repetitionen av texten. Nej, det som tillfrts verkar komma frn det som hnder nu: att den frnyade insikten inte dyker upp som minne utan intrffar en gng till, vid sidan av den frra och frst d aktualiserar minnet av sig sjlv, som nu inte lngre r sig sjlvt likt.22 Det hela r egentligen frvirrande: hndelsen intrffar nu liksom inne i sig sjlv, men nd utanfr, riktad p omtagningen av sig sjlv som en annan(s). Insiktens egen logik r lika besynnerlig: inte syntetisk utan korsstlld, inte dialektisk utan kiastisk, som en frdubbling och omkastning av positioner i flera dimensioner p en gng.23 Men just detta frtydligar. Ty hndelsen hur den nu skall beskrivas synes hrma den Ekbomska textens krnord: Medvetandet skapar vrlden och vrlden skapar medvetandet. Texten speglar lsakten som speglar texten som speglar lsakten Men vems r d insikten: omlsningens eller textens? Och med den ovissheten frndras textens frst avlsta inriktning: hr verfrs ju den dr knslan av oskerhet som en erfarenhet som enligt Ekbom den nya filosofiska romanen skulle skapa. Men es-

sns inriktning r inte den fregivna: den beskriver ju inte ngon empiristisk eller fenomenalistisk kunskapsteori! Vad utlggningen av Berkeleys fenomenalism mtte handla om r fenomenologi!24 Ty passagen beskriver ju varken fristende sinnesdata eller subjektiva frnimmelser, utan hur vrlden visar sig fr medvetandet och hur medvetandet blir medvetet om vrlden; den beskriver det kiastiska samspelet mellan medvetandet-som-Intentional-Akt; och vrldensframtrdande-som-Intentionalt-Objekt, utvxlingen av rrliga positioner som speglar stndigt nya sidor av varandra. Det problem som framtrder i Ekboms text r i s fall inte spelet av subjektiva reflexer i Narkissos spegelsal eller den modernistiska motsttningen mellan Jag och Vrld, utan ngot beslktat med den seenderelativistiska utvxlingen mellan betraktare och bild, mellan det som visar sig och den som ser i ett stndigt rollbyte. Men s srskilt relativistiskt verkar det ju inte, snarare relationistiskt och interaktionistiskt.25 Ty det seende Ekbom talar om r rrligt, men har nd ett slags dubbelsynt och kiastiskt fste i sjlva omkastningen mellan position och perspektiv.26 Sdant r ju ocks sammanhanget kring den fras Svedberg uppmrksammat: Det r ocks detta, tycker jag, som r det verkligt nya i den nya romanen: filoso- fin har pltsligt blivit lika viktig som psykologin. [---] Avsikten r att ge lsaren en subjektiv verklighetsknsla av ett visst slag, en teoretisk bakgrund med antydning- ar eller alternativa tolkningsfrslag: verkligheten utforskad med exaktare metoder och mindre kategoriska resultat. Och denna verksamhet r inte minst filosofisk. Frfattaren betraktar omvrlden p samma systematiska och spekulativa stt som en filosof, som frsker kartlgga frutsttningarna fr den empiriska kunskapen. [---] Nu menar jag inte att romanfrfattaren skall skriva ngon sorts sknlitterr kvasi- filosofi. Men jag tror att det finns vissa filosofiska erfarenheter inte minst i de klassiska empiristernas skrifter som skulle kunna ligga till grund fr gestaltning- en av vissa synstt. Med verklighetsforskning menar jag allts inte en aktivitet in- riktad p att fastsl sanningar av filosofisk eller naturvetenskaplig karaktr. [---] Vad jag menar r [] en prvning av synstten, en inventering av de berttartek- niska relationerna mellan jaget och omvrlden. [---] Vrlden r inte sdan jag ser den.

15

Kap 1. Vgen till spret

I:16

Resonemanget kan verka enkelt, men konsekvenserna fr en verklighetsgestalta- re mste bli genomgripande. Sanningen om tingen (och mnniskan) kan aldrig belysas p ett stt. Alla synvinklar mste prvas. [---] Ett torn r bde platt och runt, ett skeende r efter olika omstndigheter och tidpunkter viktigt eller likgiltigt, lttfrklarligt eller gtfullt. Tingen mste vndas ut och in, upplsas till prismafragment fr att kunna tillfredsstlla misstron frn den kritiska realismen. (ss 13-15)

Vad Ekbom hr beskriver r en rrlig position p stndig spaning efter fenomenets avskuggningar och osedda sidor. Resan brjar nr medvetandet uppmrksammar sin egen begrnsade position i vrlden och upptcker hur nya sidor av fenomenen framtrder nr positionen flyttas. Positionen visar sig d relativ. Men vrlden tycks given ehuru oupptckt: det r ju den som den rrliga positionen skall utforska. Perspektivet det sedda terkallas drfr stndigt och terfrenas med den mobila position varifrn det utgtt, s att upptckande medvetande och upptckt vrld stndigt flyttar in i varandra. Den kiastiska positionen: fenomenologisk verklighetsforskning Den mobila positionen r allts kiastisk: den inbegriper en flerdimensionell rrelse i fyra korsande riktningar, horisontellt mellan positioner och vertikalt mellan position och perspektiv, medvetande och vrld.27 Den kiastiska omkastningen skapar en stndig frskjutning av fokus och medfr en decentralisering av perspektivet, men den avlyser inte fokus, utan frvandlar fokus mellan raderna i Ekboms text lses nu Gran Palms formuleringar om den nya svenska romanen ett r tidigare.28 Vxlingen frndrar bilden, men bilden upplses inte, utan ppnas mot det nnu inte framvisade/sedda. Vrlden/tingen/fenomenen framtrder p s vis med en egen Intentionalitet eller adress inte som avsiktlighet men som ett framvisande, dr det nnu icke framvisade rjer sig fr medvetandet som signifikanta tomrum.29 Frnvaron kan te sig gtfull, men ger ocks vissheten: Vrlden r inte sdan jag ser den. Den vissheten

betyder: det finns flera positioner att inta. Eller med Lars Ahlin: Vrlden str till stora delar ledig. Med den vissheten brjar forskningsresan mot en kiastisk position, som innefattar alltmer och samtidigt driver p skandet. Den positionen br kunna fra oss fram till den punkt dr det metafysiska frgandet brjar (s 19). Men dr slutar bde filosofin och litteraturen. Forskningsresan r fullbordad. Och kan ens frgandet fortstta? Att resan mot denna punkt mste upplevas som en avlysning av fokus eller som Ekbom sger, upplsande och