Affärsstaden Nr 1 2014

Mentorn och adeptenGENOM MENTOR4RESEARCH blev forskaren Emma Björk adept till mentorn Jonas Nilsson, affärsutveckla-re på InnovationskontorEtt.

LINKÖPING CITY AIRPORT Från och med mars kan man åter flyga direkt till Köpenhamn från Linkö-ping när SAS återupptar flygrutten.

LINKÖPING Nystartade Intuitive Aerial har sålt sitt flygande kame-rastativ till internationella kunder och brittiska BBC är intresserade.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING | NUMMER 1 2014

PremiärNu får regionen ett eget affärsmagasin

Johanna PalmérVD som tror på regionen

DET GÅR BRA FÖR LINKÖPING. Vi är 150 000 invånare och siktet är inställt mot 200 000. Att allt fler vill leva och bo här är resultatet av människors egna val, men också resultatet av ett målmedvetet och modigt arbete för att skapa en attraktiv stad för medborgare och företag.

VI VÅGAR INVESTERA FÖR TILLVÄXT, företagande och en växande befolkning. Vi investerar i den infrastruktur vårt nä-ringsliv behöver för att kunna vara framgångsrikt. Linköping är ett pendlingsnav i en region med växande arbetsmarknad. Om några år börjar Ostlänken mellan Linköping och Stock-holm byggas, men vi är redan igång med den nya stadsdel som växer fram kring Linköpings nya station.

VI ARBETAR FÖR ATT UTVECKLA FLYGET. Det är med glädje vi ser att stora flygbolag som KLM och SAS valt att flyga från Linköping City Airport. Vi har bättre förbindelser från regionen ut i världen än någonsin tidigare.

TUSENTALS HOPPFULLA UNGDOMAR FLYTTAR HIT för att studera vid vårt framgångsrika universitet. Här finns några av Sveriges bästa utbildningsprogram och framgångs-rika forskarmiljöer. Den mycket nära samverkan mellan universitet, staden och näringslivet är starkt bidragande för tillväxt och entreprenörskap.

ENTREPRENÖRSKAP LIGGER BAKOM Linköpings unika flygkluster. Linköping var först i landet med att bygga en teknikpark. Idag har Mjärdevi Science Park flera hundra företag med kompetens inom mobil telefoni, IT-säkerhet, for-donssäkerhet och visualisering. Vi har starka företagsmiljöer inom miljöteknik och de ”gröna näringarna”. Här finns också livsmedelsindustri och handel. Vi har helt enkelt ett starkt och expansivt näringsliv.

I LINKÖPINGS SATSAR VI PÅ FÖRETAGANDE och företa-gare. Här skall beslutsvägarna vara korta och beskeden

Tillsammans skapar vi ett ännu bättre Linköping

Linköpings kommunlinkoping.se

tydliga. Här upphandlar vi många av de välfärdstjänster som kommunen an-svarar för. Vi gillar entreprenörer. Utan företag kan Linköping inte utvecklas.

VI HAR FOKUS PÅ MEDBORGARNA. Väl fungerande barnomsorg, skola, äldreomsorg och andra kommunala tjänster är en självklarhet. Välfärds-tjänster av god kvalitet erbjuds av så- väl kommunen, som av en mångfald av andra utförare.

I LINKÖPING RÅDER FRAMTIDS- OPTIMISM. För att skapa en attraktiv stad krävs samverkan mellan närings-livet och kommunen. Det har vi i Linköping.

NOTISER Åtvidaberg har två kommunchefer och Kapp-Ahl får en park i Mjölby.

VI SOM GÖR AFFÄRS-STADEN Möt människorna bakom tidningen.

VAD SÄGER POLITIKERNA Vi frågade Paul Lindvall och Lena Micko om valet 2014.

SIDAN 14NYSTARTAT Intuitive Aerial utvecklar och säljer luftburna kamerabärare till proffs.

SIMPLYGON Det går ut-märkt att ha Linköping som bas för att sälja utomlands.

MÖTESPLATS CLOETTA ärregionens främsta mötes-plats, säger Fredrik Johnson.

HANDELSBANKEN har flyttat till Farbror Mellins torg mitt i city.

SIDAN 32FELAKTIG REKRYTERING kan kosta mycket pengar, ett proffs ger dig råd vad man ska tänka på innan man nyanställer.

STUDENTBOSTÄDER är en bristvara, men nu byggs det fler i Linköping.

LINKÖPINGS UNIVERSI-TET utbildar bra, men hur får man studenterna att stan-na efter avlagd examen?

AEROSPACE CLUSTER SWEDEN. Ett svenskt nationellt flygkluster blickar utomlands.

CASE SWEDISH OPEN avgörs för elfte gången, en av Europas största squashtävlingar.

SIDAN 46MENTORN och adepten kan lära sig av varandra. Vi tipsar hur.

EFG Ett nytt sätt att arbeta på kontor. Vi besöker Peter Ågren på European Furnitu-re Group.

FRITID Vi uppmärksammar mat, motorer, böcker, musik mm.

JOHANNA PALMÉR 2009 flyttade Johanna Palmér tillsammans med sin man Thomas och deras lilla dotter tillbaka till Linköping. Då hade hon bott i Örebro, två vändor i

Stockholm och en i London. Sedan den 1 januari är hon, efter föräldraledighet, tillbaka på sitt jobb som VD för Östsvenska Handelskammaren.

»VIKTIGT MED EN stark och enad näringslivsröst«, säger Johanna Palmér i en längre intervju om att vara hemvändare och att Handelskamrarna är världens största affärsnätverk, det finns 14 000 handelskamrar med över 50 000 000 medlemsföretag i världen. n

INNEHÅLL NUMMER 1 2014

OMSLAGSPROFIL

6

36

8

1244

35

2045

50

22

24

52

34

Ansvarig utgivarePeter Nordlander

ChefredaktörDaniel Atterbom

Medverkande skribenter i detta nummerAnna Adolfsson, Göran Carlsson, Mathias Ericsson, Lina Lindblad, Mikael Lindh, Peter Lannesand, Peter Norell och Malin Wändel Persson

AnnonsförsäljningPeter LindgrenTelefon: 0721 62 93 [email protected]

Grafisk formBjörn Lisinski

TryckTellogruppen AB

OmslagsbildKristin Carlén

Affärsstaden Linköping är ett nytt månadsmagasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Samtidigt som vår stad växer till fler än 150 000 invånare lanse-ras nu ett nytt affärs magasin, Affärsstaden Linköping. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt.v

Affärsstaden Linköping utges av Affärsmagasin i Östergötland ABStrandgatan 2, 582 26 Linkö[email protected]

4

Henrik ArkelskogKvalitetsmäklare

013-36 48 80 – www.skandiamaklarna.se/linkoping

lina hultgrenKvalitetsmäklare


6

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET HAR investerat i SyntheticMRs programvara som effektiviserar och förbättrar MR-undersök-ningar. Initialt kommer programvaran att användas i forskningssyfte för patienter med neurologiska sjukdomar.SyntheticMR AB, har ingått ett kommersiellt avtal med Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. I pressreleasen skriver SyntheticMRs bland annat:»Vi kommer även att utvärdera hur syntetiska bilder står sig i jämförelse med konventionel-la sekvenser med avseende på bildkvalitet och diagnostiskt värde, ett viktigt första steg inför eventuell klinisk implementering på Karolinska Universitetssjukhuset, säger Tobias Granberg.« nKälla: www.lead.se

SJ:S SPARPAKET INNEBÄR att bland annat att anställda som arbetar på resebutiker kommer att sägas upp. SJ stänger butikerna i bland andra Linköping och Norrköping. n

I januari presenterade Svenskt Näringsliv resultatet av sin enkät som gjorts i slutet av 2013. Enkäten ligger till grund för rankingen av företagsklimatet som presenteras i början av maj. I Norrköping ger företagen som svarat på enkäten sämre betyg än föregående år på en rad områden. Politiker har också fått svara på enkäten. Det finns klara skill-nader mellan hur politiker och företagare besvarat frågorna och uppfattar läget.

– DET ÄR VÄLDIGT TRÅKIGT och frustrerande att enkätresultatet inte är bättre. Vi vet att vi under sista halvåret 2013 och nu 2014 gjort och gör en rad insatser som är kopplade till fö-retagsärenden och dialogen med företag. Jag ser att de ligger helt i linje med vad vi behöver göra, säger Eva Andersson, kommunalråd med ansvar för näringslivsfrågor.

Anne Revland, näringslivsdirektör i Norrköpings kommun, är bekymrad men pekar också på flera konkreta insatser:–Jag blir både arg och besviken över

att vi ännu inte ser bättre siffror i Svenskt Näringslivs enkät. Samtidigt sporrar detta till ännu mer intensivt arbete och vi måste vara långsiktiga i våra insatser. Hur tråkigt det än är tar det här tid, säger Anne.

UNDER 2014 KOMMER ett antal satsningar att gö-ras, som alla har kopplingar till företagsklimatet;

DAGENS INDUSTRI, DI.SE, har listat tillväxt-bolagen som fått in mest riskkapital under 2013, där finns LEAD-alumnerna Narrative, och Donya Labs.DI.SE SKRIVER:

»Bakom listan står Riskkapitalföreningen

som sammanställt den information som nått marknaden i fjol. Siffrorna avser investeringar i tillväxtbolag som i regel går med förlust och behöver pengar till utveckling och expansion.«Narrative har under 2013 attraherat cirka 20 miljoner kronor i utländskt riskkapital och be-skrivs i artikeln som listans udda fågel. SEB Venture Capital investerade i Donya Labs som utvecklar 3D-optimeringsverktyg för spelindustrin. nKälla: www.lead.se

• Fler mötesplatser för dialog mellan företag och mellan kommun och företag, till exempel en ny serie frukostmöten i Strykbrädan och Dialogdagen där politiker från kommunfull-mäktige besöker företag.• Fler nätverksträffar, branschvisa och tema-tiska, större och mindre. • Utbildningen Samspelet för omkring 100 medarbetare i kommunen, med syfte att förbättra och effektivisera handläggningen av företagsärenden.UNDER 2013 HAR också de kontor och

förvaltningar som har myndighetsärenden arbetat med att utifrån resultatet av SKL:s un-dersökning Öppna jäm-förelser företagsklimat (INSIKT) på olika sätt förbättra sin service och ärendehantering.

–Det handlar om allt ifrån att utveckla bättre E-service, till att öka våra medarbetares kun-skap och och förståelse för företagens villkor, säger Anne Revland.- Vi är som sagt bekymrade att enkätresulta-tet inte är bättre och tar det på största allvar. Vi behöver analysera resultaten mer, men redan idag kan vi se att vi har ett antal akti-viteter under året som ligger helt i linje med vad vi behöver göra. Det handlar också om ett långsiktigt arbete, som vi behöver jobba målinriktat och fokuserat med, avslutar Eva Andersson. nKälla: norrkoping.se

SyntheticMR ingår avtal med Karolinska Universitetssjukhuset

SJ stänger rese-butiker i länet

Riskkapitalister satsar i regionen

Ökad dialog och bättre service för Norrköpings företagsklimat

INGA KOMMENTARERMÅNADENS CITAT

MEDICINTEKNIK

FINANS

SPARPAKET

FÖRETAGSKLIMAT

SAAB VILL INTE kommentera den schwei-ziska folkomröstning om Gripen. »Vi måste respektera de regler, praxis och traditioner som gäller för folkomröstningar i Schweiz«, säger Sebastian Carlsson, presschef på Saab till Corren.

Martin Källström på företaget Narrative är »Linköpings Steve Jobs« skrev Corren i början av januari.

Anne Revland

Eva Andersson

Premiär!SMAKA PÅ DET ORDET, visst är det något speciellt med en premiär? Planeringen, stämningen inför, känslan när det är dags… gissa om vi har väntat på att första numret ska komma tillbaka från tryckeriet. Och nu är vi där, du läser just nu första numret av Affärsstaden Linköping.

I SOMRAS FÖDDES tanken på att starta ett regionalt af-färsmagasin. Ett magasin som verkligen skulle lyfta fram de företag och personer som på olika sätt bidrar till att utveckla vår region. Ett magasin som både skulle inspire-ra läsarna och våga lyfta viktiga frågor. Under hösten har vi testat idén på nästan alla vi träffat. Vi har förhandlat avtal, tragglat oss igenom all pappersexercis, letat arti-keluppslag, testat idéer och samtalat med människor som nästan unisont sagt att vi varit på rätt väg. Att regionen verkligen behöver ett samlande magasin för alla de krafter som tillsammans gör vår region till den expansiva motor som den är.

FÖR EGEN DEL känns det spännande att efter 30 år i skobranschen nu vara tillbaka i mediavärlden. Jag började mitt yrkesliv på radio Östergötland med att som ljudtek-niker se till så att sändningarna nådde ut till lyssnarna. Och i den värld vi lever i nu, känns det extra intressant att se vad som kan göras med det tryckta ordet i Internets förlovade tidsålder. Vi är först och främst en pappers-tidning, men du kommer även kunna följa oss på olika sociala medier.

VI ÄR SPÄNDA på vad du tycker. Är vi bra? Vad kan vi göra bättre? Är det något du saknar? Precis som alla de krafter som verkar för att utveckla vår region så har vi höga ambitioner.

Vår resa börjar nu och vi vill väldigt gärna ha dig med på den resan.

Välkommen till Affärsstaden Linköping! n

LEDARE: PETER NORDLANDER

Vi ger plats för Linköpings framtid

Lejonfastigheters många hus för skola, omsorg, kultur, sport och samhällsservice är grunden för vårt arbete – att skapa Sveriges bästa offentliga miljöer. I centrum står människorna som använder våra hus, och deras upplevelser av kvalitet, trivsel och trygg-het. Det är för dem vi fyller husen med värde och gör rum för framtidens Linköping.

Vi som gör AffärsstadenVi vill i Affärsstaden Linköping spegla entusiasmen, entreprenörskapet och fram-tidsandan i staden samtidigt som vi har en förankring i Linköpings näringsliv och kommun. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen.

PETER NORDLANDER Peter Nordlander är uppvuxen i Linkö-ping. Han har en bakgrund på Radio Östergötland och som ägare av Kalle P. Sko. I Affärsstaden Linköpings redak-tion är han VD och ansvarig utgivare. På fritiden umgås han med familjen och såväl lyssnar på som utövar musik.

DANIEL ATTERBOMDaniel Atterboms släkt kommer från Östergötland, även om han är född i Stockholm. Han har varit journalist se-dan 1980 och arbetat för tidningar som Bild & Bubbla, Expressen, Foto, Svens-ka Dagbladet med flera. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han redaktör. Han beskriver sig som en läsande hund-människa utan hund.

GÖRAN CARLSSON Göran Carlsson är uppvuxen i Linkö-

ping. Han har studerat till ekonom i Linköping och har sedan arbetat som

revisor, ekonomichef i Östergötland och i Stockholm. Göran är styrelseledamot i Affärsstaden Linköping AB. På fritiden spelar han curling, reser mycket och tar

hand om sin 1700-talsgård.

BJÖRN LISINSKIBjörn Lisinski är född och uppvuxen i

Linköping. Han har en bakgrund inom reklambranschen, där han har arbetat

som programmerare, med webb och med all typ av design och grafisk form. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han formgivare. Han arbetar även som

gruppträningsinstruktör på Frisk.

KRISTIN CARLÉN Kristin Carlén är född och uppvuxen

utanför Linköping. Hon har arbetat med fotografering i cirka tio år och har

bland annat sysslat med mode-, modell-, skol- och fastighetsfoto. I Affärsstaden

Linköpings redaktion är hon logiskt nog fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner,

familj och resor.

MATHIAS ERICSSONMathias Ericsson kom till Linköping för universitetsstudier i mitten på nittiotalet och har blivit kvar sedan dess.Han har arbetat med kommunikation och affärsutveckling i såväl internatio-nella, som lokala företag och har under senare år fått ett allt tydligare fokus på entreprenörsdrivna bolag. Mathias är styrelseordförande i Affärs-staden Linköping.

ANNA ADOLFSSONFrilansjournalist Anna Adolfsson är hemvändande Motalabo efter flera år runt om i Sverige och i Indien. Hennes bakgrund är brokig och omfattar bland annat arbete i turismnäringen i Östergötland och riskhantering inom Systembolaget. Utöver skrivande ägnar hon sig idag mest åt virkning och åt att renovera sitt torp i Motala Verkstad.

PETER LINDGREN Peter Lindgren är född och uppvuxen i Linköping. Han har bland annat ar-

betat för TV 4, Vita Hästen och LKPG Magazine. I Affärsstaden Linköpings

redaktion är han försäljningschef. Peter var spelare i A-laget det år som LHC

grundades 1976 och tillhör de tre bästa målskyttarna i klubbens historia.

8

Henrik ArkelskogKvalitetsmäklare


10

VADSTENAMÄSSAN 2014 ARRANGERAS i Vad-stena slott 4-5 april 2014.– Välkommen till den självklara mötesplat-sen för Vadstenas företag, organisationer och föreningar, skriver Vision Vadstena och fortsätter:»Fredag 4 april med inriktning på nätverkande mellan Vadstenas företag och öppet hus med besök från Linköpings Universitet på mässan och hos ett antal företag. Lördag 5 april då vi tillsammans med dig som utställare anpassar programmet för allmänheten. En bra chans att visa upp vårt samlade näringsliv som bygger både stolthet och skapar goda ambassadörer för det företagssamma Vadstena.« nKälla www.visionvadstena.se

SECTRA HAR INLETT ett samarbete med det amerikanska företaget Touch of Life Technologies (ToLTech). ToLTech kommer att distribuera Sectras IT lösning inom medicinsk utbildning inklusive visualiseringsbordet, Sectra Visualization Table (Link), i USA och Kanada. En ny version av Sectras bord kommer att lanseras på IMSH kongressen, världens största kongress inom medicinsk utbildning, i San Fransisco i februari.ToLTech kommer även att integrera sina ana-tomiska modeller i Sectras bord. Studenter och andra användare får därmed tillgång både till de utbildningsfall baserade på verkliga medicinska bilder som finns i bordet och till ToLTechs anatomiska modeller. n

Källa www.sectra.com

GENOM SIN TILLVÄXT har företagen i Linköping placerat kommunen på första plats i Öster-götlands län. Kreditupplysningsföretaget Syna har kartlagt samtliga svenska aktiebolags se-nast tillgängliga bokslut för att utse vinnarna.Linköping mottar pris för Bästa Tillväxt i Öster-götlands län 2013 följt av Vadstena på andra plats och Motala på tredje plats.– Vi har sett en positiv utveckling de senaste åren och Bästa Tillväxt är ett kvitto på att näringslivet mår bra i kommunen. Kan vi från kommunen skapa ett klimat som gör att folk kan driva företag här så får vi också ett starkt näringsliv, säger Michael Nydén, näringslivs-strateg i Linköpings kommun.»De kommuner med största andelen företag som har ökat omsättning, nyanställt och gått

I SOMMAR INVIGS en ny park i Mjölby. Parken ligger mellan minigolfbanan och södra Strand-vägen och ska kallas Lillåparken. I parken kommer en plats att uppkallas efter Mjölbyso-nen Per-Olof Ahl som grundade Kappahl. Den första Kappahl-butiken öppnades våren 1953 i en källarlokal på Omvägen i Kallebäck, Göteborg. Grundaren Per-Olof Ahls affärsidé byggde på att ge alla kvinnor möjlighet att gå välklädda till ett överkomligt pris. Genom låga priser och höga volymer fick verksamheten stor uppmärksamhet bland allmänheten och hotades med bojkott av den övriga branschen. Folk vallfärdade till butiken på Omvägen. Nyckelvarugruppen var kap-pan och drygt 400 kappor såldes varje dag.En journalist, ryktet säger att det lär ha

varit Bengt Bedrup, gav tidigt Per Olof Ahl smeknamnet »Kapp-Ahl« i sina tidningsar-tiklar om verksamheten. Det dröjde inte länge innan företaget antog det nya namnet. Ett år efter starten, 1954, omsatte Kappahl 4,5 miljoner kronor.År 2013 fyllde Kappahl 60 år, och hade i juli samma år närmare 400 butiker och 4 500 medarbetare i fem länder: Sverige, Norge, Fin-land, Polen och Tjeckien. Totalt säljer företa-get cirka 60 miljoner plagg varje år.Per-Olof Ahl dog 1996 och ligger begravd på Örgryte gamla kyrkogård. n

Källor: www.mjolby.se, sv.wikipedia.org/wiki/Kappahl

med vinst tilldelas pris för Bästa tillväxt«, skriver Syna AB. Kreditupplysningsföretaget Syna har funnits sedan 1947 och de har sett att många företag har haft det tufft de senaste två åren. Såväl betalningsförlägganden som konkurser har ökat. Ändå finns det kommuner där företag växer, skapar arbetstillfällen och går med vinst. De företag i de vinnande kommunerna som har ökat sin omsättning, ökat antalet anställ-da och går med vinst tilldelas ett diplom som visar att de är ett av de aktiebolag som bidrar i kommunerna med Bästa Tillväxt 2013. Endast 1 432 av Sveriges cirka 300 000 aktiebolag får ta emot diplomet detta år. nKälla: www.syna.se

Mässa i Vadstena i april

Sectra tar visu-aliseringsbord för medicinsk utbildning till USA genom nytt samarbete Mjölby kommun hedrar Per-Olof

Ahl med egen plats i Lillåparken!

Linköpings kommun får pris för Bästa Tillväxt 2013

MÄSSOR

INVIGNING

VISUALISERING

TILLVÄXT

11

SOM EN DEL AV ÅRETS 30-årsjubileum ska Mjärdevi Science Park ge ut en speciell tidning. Tidningen distribueras som en bilaga med Ny Teknik samt digitalt till ingenjörsstu-derande vid landets tekniska högskolor.»Mjärdevi Science Park i Linköping är en av landets äldsta science parks och utan tvekan en av de mest framgångsrika. Här finns myck-et att berätta om. Detta inte minst med tanke på att vi nu satsar på tredje generationens science park med en breddning till fler kun-skapsintensiva företag i Linköpingsregionen – från geografi till funktion«, skriver EvaMarie Törnström, kommunikationschef på Mjärdevi Science Park AB.Tidningen tar upp »spännande saker som händer i Mjärdevi Science Park med omnejd«. Tanken är att visa på en lovande framtid enligt Mjärdevi Science Parks devis »the future and beyond«. Tidningen distribueras med Ny Tekniks riksupplaga den 16 april. n

Källa: Mjärdevi Science Park

EN OFFENTLIG UPPHANDLING av variabla farthin-der har resulterat i ett avtal mellan Edeva AB och Öresundsbro Konsortiet. Edeva AB mötte upphandlingskraven med trafiksäkerhetssys-temet Actibump som ensam anbudsgivare och leverans är planerad till försommaren 2014.Actibump kommer monteras i fyra av de totalt elva körfälten vid betalstationen i Sverige i riktning mot Danmark och därmed trygga ar-betsmiljön för Öresundsbrons personal.– Syftet med upphandlingen är att finna en lösning som skapar ett jämnt och lugnt flö-de genom betalstationen. Öresundsbro Kon-sortiet ställer höga krav på både leverantörer och produkter, deras kompetens har visat sig bland annat genom att Öresundsbrotunneln bedöms vara världens säkraste tunnel och därför är det extra roligt att få förtroendet att leverera till dem, säger David Eskilsson, VD på Edeva. Edeva utvecklar och säljer intelligenta trafiksystem för selektiv påverkan av fram-komlighet på gator och vägar. n

Källa: www.lead.se

I STÄLLET FÖR DET TRADITIONELLA med en kommunchef har Åtvidabergs kommun valt en modell med två stycken kommunchefer på heltid som delar på uppdraget. En kommun-chef med ansvar för organisationen som servi-celeverantör och en med ansvar för utåtriktad verksamhet. På så vis delas organisationen upp i ett inåt och ett utåt perspektiv.Målet är att sköta kommunens alla delar på ett bra sätt, att hålla hög kvalitet på kommun-chefsfunktionens vardagsarbete och att hålla samman kommunens övergripande ekonomi. Med ett inåt och utåt perspektiv kommer förvaltningarna mer nära varandra genom att de stora förvaltningarna gemensamt

EFTERFRÅGAN PÅ HOTELL för vuxna som reser utan barn växer för varje säsong. Antalet Cou-ples-hotell utökas därför till sommaren med ytterligare sex stycken på Mallorca, Cypern, Kos och i Turkiet. – Allt fler söker sig till hotell som är special-designade för en viss målgrupp, inte minst vuxna som reser utan barn, säger Bassam el Mattar, Fritidsresors Sverigechef.I sommar finns 27 Couples-hotell i Fritidsre-sors utbud, varav sex är nya.Vuxna resenärer är charterns enskilt största

kundgrupp, följt av barnfamiljer.– Ett sätt att nå en vuxen målgrupp är sats-ningen på Couples – där allt är upplagt för att gå ner i varv, njuta och ha gott om tid för varandra, säger Bassam el Mattar.Till sommaren 2014 presenterar Fritidsresor totalt 178 hotell i olika prisklasser som i huvudsak vänder sig till vuxna som reser utan barn.Fritidsresor flyger från Norrköping. n

Källa: Fritidsresors pressinformation

utvecklar arbetsformer som ska kunna bidra till ökad kvalitet och ökad effektivitet utifrån ett helhetsperspektiv.MR: Uppdelning av ansvarsområdenAndreas Capilla är kommunchef för kommun-ledningens stab, barn- och utbildningsförvalt-ningen samt vård- och omsorgsförvaltningen.Kerstin Skarin är kommunchef för samhälls-byggnadsförvaltningen, fastighetsförvaltning-en, information, marknadsföring, kommu-nikation, turism, kultur samt näringsliv och besöksnäring. n

Källa: www.atvidaberg.se

Mjärdevi Science Park ger ut jubileumstidning med Ny Teknik

Edeva levererar Actibump till Öresundsbron

Fritidsresor utlo-var fler hink-och-spade-fria hotell till sommaren

Åtvidabergs kommun satsar på ett ledarskap med 2 kommunchefer

JUBILEUMSTIDNING

RESOR

TRAFIKSÄKERHET

TILLVÄXT

Åtvidaberg har två kommunchefer; Andreas Capilla och Kerstin Skarin.

12

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

– Det är att kunna förändra och förbättra samhället. Att se till att vi får en bra morgondag för nästa generation, att människor kommer i arbete och att det finns fungerande bostäder, ett samhälle som är bra på flera olika områden och att kommunen ligger i täten för detta.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR DEN VIKTIGASTE I KOMMUNALVALET?

– Det är mycket frågor som hänger ihop, men jag tror att jobben, att människor kommer i arbete, kommer att vara viktigast. Kopplat till det utgör bostadsbristen i Linköping ett stort tillväxthinder, då det försvårar för näringslivet att rekrytera eftersom kompetent arbetskraft inte har möjlighet att flytta hit. Sedan kommer skolan och äldreomsorgen att spela en stor roll.

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Vi har som mål att halvera ungdomsarbetslösheten. Vi måste få fler företag som tillkommer och har möjlighet att rekrytera personal. Jag tror att det är viktigt att främja idéer och stödja företagen, men också att kommunen tar egna initiativ för att skapa jobb. Det kommer att vara det absolut viktigaste. Kommunen själv som arbetsgivare kan göra väldigt mycket..

HUR VIKTIGT ÄR SAAB FÖR LINKÖPING?

– Saab är väldigt viktigt, har varit och kommer fortsatt att vara viktigt. Saab är en motor för mycket av vår tillväxt, och för att andra företag kommer till. Ur Saab, ur försvarsindu-strin, har så många företag kommit till på andra områden. Där ser vi flera företag som har vuxit sig starka, och den utvecklingen kan förstärkas. Saab är viktigt, och det hänger ihop med vår utveckling och kommer att fortsätta spela en stor roll.

HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR FLYTTEN AV RESECENTRUM?

– Vi kommer att fatta beslut i fullmäktige om att flytta det över ån. Flytten av Resecentrum innebär att vi får en förskjut-ning av stadskärnan. Staden förtätas, så att vi kan bygga mer kring de viktigaste kommunikationsstråken för att minska restider. Jag tror mycket på tät stad, att många människor kan vistas i en stadskärna för att den ska vara levande. Det ger oss chansen, och för kommande generationer, att ha en hållbar stad.

OM S ÅTERFÅR MAKTEN, VILKA SKA NI SAMARBETA MED I

KOMMUNFULLMÄKTIGE?

– Det vet vi först när vi ser ett valresultat. Det är, tycker jag, viktigt att inte låsa sig så hårt innan valet som alliansen gör. Vi måste invänta valresultatet och vi kan få partier som man absolut inte kan samarbeta med. Vi kommer att ha samtal med olika partier, beroende på hur valresultatet ser ut. Däremot kan vi inte se något samarbete med SD.

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNAL

POLITIKEN?

– Så länge jag har förtroende och tycker att det är roligt. Det hänger ihop. Man måste tycka att det är kul, då får man energi och kan ge den till andra. Politik är mycket ett lagarbete.

KOMMER DU ATT KUNNA FORTSÄTTA ATT BALANSERA NATIO

NELLA UPPDRAG MED LINKÖPINGS KOMMUNALPOLITIK?

– Jag är suppleant i det verkställande utskottet som ingår i partiledningen, och det vill jag fortsätta med. Jag är ju vald av kongressen för ett par år ytterligare. Jag har möjlighet att ha ett stort kontaktnät och det är till nytta för Linköping. Det är många frågor som måste lösas på nationell nivå, så jag ser det som en styrka att ha den möjligheten.

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

VALET?

– Svaret är nej, utifrån den situation som Linköping har idag med den stora andelen privata utförare. Kommunen har för liten andel om man tittar på äldreomsorgen. Vi är snart nere i 20 procent och det är för lite. Det är ett medel att man har olika utförare för att få en bra kvalitet. Men det är inte ett mål i sig. Vi måste försöka balansera upp kommunens andel och öka den. n

Lena Micko är kommunalråd i Linköpings kommun (s) och sitter med i styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting. Hon är även aktiv på riksplanet som

suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott. Vi pratade med henne inför höstens kommunalval.

Valåret 2014TEXT: DANIEL ATTERBOM

POLITISKA UPPDRAG FÖR LENA MICKO (S)

Kommunalråd och gruppledare (S) Linköpings kommun, Vice ordförande: Kommunstyrelsen Linköpings kommun och Stadshus AB, Ledamot: Styrelsen Sveriges kommuner och landsting, KPA Pensionsservice AB, 4:e AP-fonden samt Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Suppleant i Socialdemo-kraternas verkställande utskott, Ordförande: Socialdemo-kraterna i Östergötland

Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är de två första.

Lena Micko (S)

13

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

– Någonstans bottnar det i att jag har en vilja att förändra tillvaron och göra den bättre på olika sätt. Det engagemanget har jag haft ända sedan gymnasietiden, att ge möjligheter för folk, medborgare, att kunna forma sina liv och komma till sin rätt. Det finns en fantastisk möjlighet att kunna vara med och påverka hur Linköping ska se ut i framtiden.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR DEN VIKTIGASTE I LINKÖPINGS

KOMMUNALVAL?

– Den allra viktigaste frågan är fortsatt utveckling, tillväxt och att de nya jobben kommer. De ger oss resurser till att förbättra skolan, förskolan och äldreomsorgen, de grundläg-gande kommunala uppgifterna. Det förutsätter att man har många jobb, tillväxt och utveckling.

VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

– Det är viktigt att komma ihåg att vi förvaltar någon an-nans pengar, det är medborgarnas pengar. Det är viktigt att man gör det på ett ansvarsfullt sätt. Vi har regionens lägsta kommunalskatt, kommunens medborgare har inte massor av lån, utan tvärtom har vi tillgångar sparat för att kunna förverkliga en ny station, en utbyggd förskola och miljösats-ningar utan att det ska behöva gå ut över annan verksamhet, som skolan.

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Det sättet vi arbetar på ger resultat. Vi satsar, mer än an-dra kommuner, på ett nära samarbete med företag, vi bygger upp olika typer av miljöer och förutsättningar. Folkmängden ökar, barnafödandet satte rekord förrförra året och vi är motor till andra kommuners utveckling.

HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR RESECENTRUM?

– Jag tycker att det är viktigt att vi bygger en helt ny stads-del, och inte bara en ny station. Navet i den nya stadsdelen är stationen, men framför allt så bygger vi framtidens Linkö-ping.

Kommer alliansen att bestå efter kommunalvalet?– Ja, vi kommer att söka förnyat förtroende som allians. Vi

har haft ett bra samarbete. Sedan har alla partier behov av att lyfta sina frågor, men vi kommer att komma överens.

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNALPO

LITIKEN?

– Nu har jag bestämt mig för att söka förnyat förtroende för den mandatperiod som kommer, längre än så har jag inte

funderat. Jag är sugen på, och hoppas få förtroende för, att leda alliansstyret ytterligare en mandatperiod. Men det är väljarna som avgör. Jag känner att jag har driv- och utveck-lingskraft att fortsätta.

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

VALET?

– Jag är inte förtjust i ordet »privatiseringar«. Jag tycker att en verksamhet mår bra av att det är flera som utför verk-samheten. Det är en fördel att inte bara kommunen driver äldreomsorgen.

M OCH S ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH SEDAN

ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULLMÄKTIGE.

HUR FUNGERAR DET?

– Det tycker jag egentligen inte är konstigt. Det är val och under de perioderna bör man tydliggöra skillnader när det gäller samhällsvisioner etc. När väljarna sagt sitt den 17 september har man en skyldighet att söka stöd hos dem som inte röstade på det egna partiet. Det kan vara bra att hitta ge-mensamma uppfattningar när det gäller näringslivssatsningar, infrastruktur och så vidare.

Det enda partiet som det är uteslutet att ha en organiserad samverkan med är SD. De har en främmande människosyn som vi inte kan acceptera. Vi behandlar dem korrekt, men det finns ingen grund för samverkan med dem. Det är viktigt att Linköping är en öppen stad där man inte delar in medborgar-na i vi och de.

Vi välkomnar och uppskattar kvaliteten i att det kommer människor från andra länder. Vi hade inte varit där Linköping är idag utan dem som kommit hit och förverkligat olika idéer. Dessutom har vi ett ansvar att hjälpa flyktingar från krig och elände. n

Efter åtta år som kommunalråd ställer Paul Lindvall upp för ännu en mandatpe-riod. Han hoppas att få fortsatt förtroende av väljarna att leda kommunstyrelsen och att förverkliga sina visioner. Vi pratade med honom inför höstens val.

Valåret 2014TEXT: DANIEL ATTERBOM

POLITISKA UPPDRAG FÖR PAUL LINDVALL (M)

Flygplatsområdets Mark och Exploatering AB, Föreningen Europakorridoren, Gruppledare, Kommunalråd, Kommun-fullmäktige, Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens plane-ringsutskott, Lejonfastigheter AB, Linköpings Stadshus AB, Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen ABMjärdevi Science Park AB, Näringslivsutveckling i Linköping AB, Nulink, Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB, Tekniska Verken i Linköping AB

Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är de två första.

Paul Lindvall (M)

14

– BOLAGET GRUNDADES 2010, säger Torkel Danielsson, VD på Intuitive Aerial. Vi är nio anställda idag och säljer på en global marknad. Vi får in order i snabbare takt än vi hinner bygga och leverera system. Det är fantastiskt att få arbeta med en superspän-nande produkt som vi själva skapar och som så många i branschen uppskattar!

Produkten, som marknadsförs under varumärket »Black Armored Drone«, är ett luftburet kamerastativ.

– Vi började bygga en helikopter som man kunde foto-grafera och filma med, men nu har vi en proffsprodukt som används uteslutande för filmning. Då handlar det om »high end«-produkter i Hollywoodliknande sammanhang och om livesändningar vid sportevenemang.

INTUITIVE AERIAL VÄNDER sig alltså till proffs.– Våra kunder är filmteam och uthyrningsfirmor. Vi har

en kund, Simon Sjörén i Åre, som är passionerad filmare. Han filmar från luften, och han sökte en bättre lösning för att ta tyngre kameror och ville även arbeta med livesändning

av sport. En annan kund, i Dubai i Förenade Arabemiraten, har en uthyrningsfirma och han ville erbjuda kunder inom Hollywood- och reklamfilm att bära en riktigt bra kamera. Han är nog den som har flugit flest uppdrag med produkten.

PRISBILDEN ÄR SÅDAN att det här inte är något för hobbyfotografen.– Systemen som vi levererar ligger på mellan 300 000 och

400 000 kronor. Det är en prisbild som man kan komma från två håll till. Antingen säger man »Oj vad dyrt« eller »Oj vad billigt«. Vi säljer uteslutande till kunder som säger »Oj vad billigt«. Om man tycker att det är dyrt kommer man från en hobbyvärld där saker ofta inte fungerar och man drivs att sätta ihop sakerna så de bara precis funkar. Våra kunder kommer från en professionell medievärld där där kameror och alla tillbehör ska hålla för att leverera dag ut och dag in.

REDAN FRÅN BÖRJAN hade Intuitive Aerial ett uttalat mål.– Det finns en vision i bolaget, det är en brett hållen

vision, drömmen om en kamera som flyger. Namnet Intuitive Aerial kommer från att man ska bli ett med den flygande kameran.

TEAMET OCH DERAS SKAPELSE

I DUBAI

Intuitive Aerial utvecklar och säljer luftburna kamerabärare för proffsanvän-dare i mediebranshcen. Efter lanseringen i september 2013 har företagets produkt sålts till tre världsdelar och används idag både vid filminspelningar i Dubai och för livesändning i USA. Vi pratade med Torkel Danielsson, VD på Intuitive Aerial.

Nystartat: LuftburnaKamerabärare

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: INTUITIVE AERIAL

TORKEL HAR BOTT OCH

JOBBAT 7 ÅR I LINKÖPING

15

DET SKA VARA LIKA NATURLIGT att flyga med kameran som att hålla den i handen. Den visionen fanns när produkten kom ut, och sedan måste man hitta kunder och marknad. Man måste utveckla en produkt och få den accepterad på marknaden. Där har jag varit med hela vägen från början för att förverkliga den visionen.

Torkel Danielsson kommer inte från Linköping, men har bott och arbetat sju år i staden. Han flyttade till Linköping för att jobba på Saab.

– Jag jobbade fem år på Saab, och innan dess jobbade jag två år på ABB Corporate Research. Jag har en examen från Uppsala i molekylär bioteknik.

Utvecklingen har gått fort, personalen har tredubblats sedan 2010.

– Då 2010 var vi tre personer, idag är vi alltså nio perso-ner. Omsättningen 2013 var 2–3 miljoner. Jag har jobbat på heltid sedan 2011. TORKEL DANIELSSON TYCKER att Linköping är en bra stad att bedriva affärer från.

– Ja, det tycker jag, Det som är bra är att det är gott om

”Linköping är bra för att det är gott om duktigt folk, och spännande forskare på universitetet“

TRE SNABBA FAKTA OM LEAD:

VAD ÄR EN FÖRETAGSINKUBATOR?

En företagsinkubator tillhandahåller en process som accelererar utvecklingen av ”start-up”-företag genom att förse entreprenörer med ett brett urval av riktade resurser och tjänster för snabbare tillväxt.

VISION

LEAD ska vara en företagsinkubator av världsklass som framgångsrikt kommersi-aliserar kunskap och utvecklar bolag med stor tillväxtpotential.

AFFÄRSIDÉ

LEAD erbjuder entreprenörer med innovativa och skalbara idéer som har stor tillväxtpotenti-al – entreprenörer från såväl den akademiska världen som näringslivet – en effektiv process för att snabbt och säkert utveckla idéerna till starka och expansiva företag.

duktigt folk, och spännande forskare på universitetet. Det är ett billigt ställe att bo på, man behöver varken betala mycket för lokal- eller för bostadshyror. Det finns ett väldigt väl fungerande stödsystem i form av Almi Invest, inkubatorer som LEAD (Linköpings universitets Entrepreneurship and Development) och det finns även investerarnätverk om man vill ha privat kapital. Det finns också en framåtanda. Vi finns i både Linköping och Norrköping, vi är ett bolag i den fjärde storstadsregionen.

DAGEN INNAN DENNA INTERVJU har Torkel återvänt från London.– Jag kom tillbaka från BBC i natt. De vill använda ena

halvan av vår produkt, bara kameraupphängningen. De vill hänga up den på kran från en båt på Nordatlanten för att fil-ma späckhuggare. Vi har byggt vår produkt för att filma med bredare objekt, vidvinkel, men vid kameratestet visade det sig att den fungerade även med ett 400 mm teleobjektiv. Jag har precis berättat för Staffan här att han antagligen ska få följa med BBC för att hjälpa dem igång med kameraupphäng-ningen under två veckor på en liten båt ute på Nordsjön. n

»BLACK ARMO-RED DRONE«, ÄR ETT LUFTBURET KAMERA STATIV.

16

Linköping City Airport

HALLÅ DÄR, CAMILLA LEJON, VD på Linköping City Airport. Flygbolaget SAS börjar flyga från Linköping till Köpenhamn igen i mars.

Kontaktade ni på flygplatsen SAS, eller var det tvärtom?– Det var både och, skulle jag vilja säga. Det har under en

lång tid funnits ett intresse av att få SAS tillbaka till regionen. Lite av en slump träffade jag personer från SAS. Vi diskute-rade, de sa att de var intresserade av att komma tillbaka till regionen och då främst Linköping, eftersom KLM finns här på flygplatsen och vi har en upparbetad trafik.

Eftersom KLM flyger till Amsterdam blir det ett bra komple-ment att SAS börjar flyga till Köpenhamn igen i mars.

– Precis, KLM har uttryckt önskemål om att de inte vill ha monopol på en flygplats, utan de vill gärna ha ytterligare en större aktör. SAS kompletterar KLM väldigt bra. KLM är starka på långlinjer över hela världen, och SAS är starka på norra Europa och Skandinavien. De kommer att komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Vi har ett jättetapp från regionen gentemot Arlanda med resenärer som åker bil eller tåg för att sedan åka SAS tillbaka söderut. Det tar tid, och tid är pengar för företagare. Så det är bra att SAS kommer tillbaka.

När i mars börjar SAS flyga?– Första flygturen är den 30 mars, en söndag. Det är spril-

lans nya flygplan som kommer direkt från fabriken i Frankrike. Man sitter två och två med fällbart ryggstöd, det är skinnsäten, det är bättre utrymme för ben och för bagage. I den här nya ge-nerationen av propellerplan har man sänkt ljudnivån markant. De är väldigt bekväma att åka med. De tar 70 passagerare och flygplanet heter ATR 72-600.

Har du flugit med planet?– Nej, det har inte levererats än. Men det finns personer som

har provflugit och det är, som sagt, en markant skillnad mot den gamla generationens propellerplan.

Kommer Linköping att få fler flygrutter i framtiden?– I dagsläget strävar vi inte efter att få fler rutter, utan vi

vill att de rutter som vi har ska gå bra. Vi kanske vill utöka frekvenserna till Köpenhamn och främst Amsterdam. Deras flygplatser är bra hubbar, och med en mellanlandning når man över hela världen. Det är bättre att utöka med större frekvens, så att man kortar väntetiden i Amsterdam eller Köpenhamn. Man ska inte gapa efter för mycket. Det gäller att få det man har att gå bra.

Är Norrköpings flygplats en samarbetspartner eller en konkurrent?

– Det är en samarbetspartner. Det finns ett fåtal personer som tror att vi är konkurrenter, men jag tycker att jag mer och

mer möter stor förståelse för att vår gemensamma konkurrent främst är Arlanda. Där vi kan samarbeta på olika sätt gör vi det. Vi kompletterar varandra väldigt bra. I Norrköping finns kopplingen till Finnair och Helsingfors. De är starka på Asien. Norrköping har ett stort utbud av charter, och vi har inte några planer på att satsa på charter i Linköping.

Tror du att flygplatserna kommer att slås ihop till en gemen-sam flygplats i framtiden?

– Nej, det tror jag inte. Det är olika förutsättningar. Norr-köpings flygplats ägs av kommunen, medan Linköpings ägs av Saab. Det är kommunen som står för driften. Man har gjort ut-redningar och kommit fram till att besparingarna om man slår ihop dem inte är så stora. Men vi kommer att öka samarbetet när det gäller marknadsföring. Det är många som inte känner till de stora möjligheterna att flyga från regionen. Jag träffar folk som inte vet att man flyga till USA från Linköping med en mellanlandning. Vi behöver tillsammans med Norrköping sprida budskapet att man kan nå världen via Östergötland. Man behöver inte åka till Stockholm och kanske vara tvungen att ligga över. Möjligheterna att resa finns i regionen. Det är inte heller dyrare än att flyga från Stockholm. n

Fotnot: ATR (Aerei da Trasporto Regionale eller Avions de Transport

Régional) är en fransk-italiensk flygplanstillverkare.

TEXT: DANIEL ATTERBOM

HALLÅ DÄR

Runstensgatan 5 • 582 78 Linköping • 0707-41 68 30Årstaängsvägen 9, 7 tr • 117 43 Stockholm • 0709-81 20 00

Harsbygatan 4 • Box 143 • 614 22 Söderköping • 0121-130 20Kvarngatan 32 • 593 33 Västervik • 0490-41 99 98

...växande tryckeri i Östergötland,med hela Sverige som marknad!

SNABBAST...FRÅN START TILL MÅL!

...växande tryckeri i Östergötland,med hela Sverige som marknad!

SNABBAST...FRÅN START TILL MÅL!

www.tellogruppen.se

Telefon: 0771-365 365 E-post: [email protected]: Box 369, 581 03 Linköping, Besöksadress: Stora Torget 5

Här är hela vårt Dream Team:

Privatrådgivning

Företagsrådgivning

Kapitalrådgivning

Kontorschef

Pension & försäkring

Andreas Homanen013-328 13 01

Jan-Åke Säberg013-328 13 29

Jonas Lundberg013-328 13 14

Fredrik Björk013-328 13 06

Joakim Lönn013-328 13 15

Annika Karlsson013-328 13 36

Anna Wirén013-328 13 33

Madeleine Ripstein013-328 13 25

Jessika Edström013-328 13 31

Susan Niroozad013-328 13 26

Anders Nordström013-328 13 18

Sara Nellmark013-328 13 16

Johan Romås070-772 31 04

Lars Wedén013-328 13 32

Lars-Gunnar Åström013-328 13 35

Peter Norell013-328 13 19

Åsa Ekström013-328 13 08

Anna Eriksson013-328 13 09

Fredrik Johansson013-328 13 12

Helene Ohlin011-338 30 15

Krister Persson013-328 13 22

Eva Sagent013-328 13 27

Gunnar Orlunder013-328 13 21

Magnus Larsson013-328 13 34

Per Kostmann013-328 13 13

Camilla Hellberg013-328 13 37

Caroline Nordahl013-328 13 38

Anders Forsberg013-328 13 02

Magnus Segersten013-328 13 17

18

KRÖNIKA

Ett Gott Nytt År!HOPPAS NI ÄR LADDADE inför ett nytt spännande år, för det är jag. Helger för mig ger tid för läsning, lyssna på musik, pro-menader, god mat, socialt umgänge, lugn och ro. Helger och ledighet ger tid för eftertanke. När jag summerar 2013 på det personliga planet har det varit ett riktigt kanonår. Jag har ett spännande jobb som gör att jag träffar många företagare i Linköping. 2013 innebar även fem utlandsresor för mig, mest nöje, men även jobb. Varje gång jag är utanför Sverige så inser jag att vi lever i en liten bubbla i Sverige, samtidigt som vi är otroligt beroende av omvärlden. Jag älskar att resa, men samtidigt slås jag av hur otroligt bra vi har det i Sverige och i Linköping. I landet »Lagom« mår faktiskt de flesta människor bra, men förstår vi verkligen att uppskatta det? Inser vi att vi såväl geografiskt som tidsmässigt inte ligger långt ifrån länder och tidsåldrar som har det och har haft det väldigt jobbigt (snacka om understatement om man nämner länder som Syrien och Sudan).

SVERIGE ÄR ETT LAND som i såväl näringsliv som i idrotten lyckas ta tillvara på våra resurser på ett väldigt bra sätt. Jag sitter och lyssnar på en professor som suttit med i Framtids-kommissionen. Kommissionens rapport börjar med ett citat av Tage Danielsson: »Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp«. Ord som leder till eftertanke. Det finns idag främlingsfientliga tendenser i Sverige, men samtidigt goda krafter, och det gäller att stå upp för det goda. Sverige står väldigt väl rustade men vi får inte luta oss tillbaka och Framtidskommissions uppdrag är att peka på de områden som vi måste satsa på för att fortsätta att vara ett härligt land att leva i. Vi är ett fantastiskt företagsland som skördar framgångar inom IT, verkstadsindustri, musik och med företag som IKEA, Ericsson, ABB, Atlas Copco och så vidare. Många utvecklingsländer tittar på hur vi har löst våra samhällsfunktioner, något som faktiskt också håller på att bli en stor exportprodukt. Ibland får man en känsla av att vi inte gör så mycket rätt inom vård, skola och omsorg men samtidigt ska sägas att vi även där gör en hel del rätt.

LINKÖPING ÄR INGET UNDANTAG. Under 2013 passerade vi 150 000 strecket när det gäller invånare. Ostlänken blev beslutad, året slutade med att Saab fick en stor order från Brasilien. I mitt arbete träffar jag som sagt många företagare. Jag försöker bidra till deras affärsframgångar. Jag slås av drivkraften som finns hos företagare och givetvis hos alla medarbetare i företag där man släpper fram kraften och kreativiteten hos alla. Vårt geografiska läge och den struktur vi har med Universitet, Saab, Regionsjukhus, affärsnätverk såsom Nulink, Östsvenska Handelskammaren, Mjärdevi Science Park, LEAD incubator, Wahllink Incubator, Vreta Kluster och så vidare gör att jag får en känsla av att det bubblar i Linköping. Det känns extra kul att starta året med att vara med i arbetet med att skapa ett nytt affärsmagasin i Linköping. Jag tror på ett fantastiskt 2014. Vad tror du och vad gör du för att det ska bli ett fantastiskt 2014? n

GÖRAN CARLSSONMatrisen

”De kallar mig jävla hora””Jag vill hellre

bo hos pappa”

”Måste jag skrika för att dom ska lyssna?”

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE

Artikel 12 i barnkonventionen:Du har rätt att säga vad du vill. Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!

Artikel 2 i barnkonventionen:Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Självklart ska Ert företag synas i

För mer information och priser, kontakta Peter Lindgren!

PETER LINDGRENAFFÄRSSTADEN LINKÖPINGTelefon: 0721 - 62 93 58Email: [email protected]

KONTAKT

GREGORY GAULTIERTVÅA I VÄRLDEN

RAMY ASHOURTREA I VÄRLDEN

PRESENTERAS AV

NICK MATTHEWETTA I VÄRLDEN

ARRANGERAS AV: I SAMARBETE MED: TITEL-SPONSOR:

HUVUD-SPONSOR:

OFFICIELL KLOCKA I SAMARBETE MED

VIDARE INFO OCH BOKNING:0708-13 81 67 • [email protected] • www.swedishopensquash.se

Bästa sittplatser, tillgång till VIP-loungen inkl buff é och drycker samt möjlighet att följa matcherna från VIP-terrassen.

Beställ VIP-biljetter tillCase Swedish Open 2014!

En av världens största squashtävlingar med

bl a 8 av världens 11 bästa spelare

på plats!

KUND- OCH PERSONALAKTIVITET I VÄRLDSKLASS!4 - 9 F E B I L I N KÖ P I N G O C H N O R R KÖ P I N G

20

VI BLICKAR UT I VÄRLDEN

– JAG ÄR EN AV GRUNDARNA, säger han, det kanske är enklare att skriva.

Simplygon utvecklar programvara för 3D-grafik och grundades 2006. Men Martin Ekdal är varken datorspelare eller forskare.

– När vi startade bolaget hade jag precis slutat att plugga till ekonom. Då fanns det ett handelsbolag på plats skapat av Ulrik Lindahl, som är den som har uppfunnit 3D-lösningen, och Mahiar Hamedi. De ville göra något mer av det än ett hobbyprojekt, så eftersom Mahiar kände mig sedan tidigare bjöd de in mig och vi startade ett aktiebolag tillsammans med en fjärde person, Mahiars bror Koshi.

IDAG ÄR SIMPLYGON inget hobbyprojekt, utan omsatte cirka 20 miljoner kronor 2013.

– Vi har senaste åren fördubblat omsätt-ningen, från 2,5 miljoner till 5 miljoner till 10 miljoner och nu strax under 20 miljoner.

Omsättningen är ungefär en miljon per anställd, och nu, i början av 2014, har Simp-lygon 21 anställa.

– Två av dem är i San Francisco, vi har precis öppnat ett kontor där. En svensk tar vi över och sedan är det en annan svensk som redan bor där.

Annars är det Linköping som gäller. Mar-tin Ekdal reser mycket.

– Jag har inte räknat antalet resdagar, säger han. Jag gissar att det är omkring 120 dagar, det är en knapp tredjedel av året.

För Martin Ekdal fungerar det att ha Linköping som bas.

– Ja, vi har inte haft mycket business i Sverige, så för oss spelar det ingen roll om vi har suttit här eller i Stockholm eller någon annanstans.

SIMPLYGON OCH MARTIN EKDAL hade lite tur.– När vi började resa startade KLM sin

rutt från Linköpings flygplats till Amster-dam. Det har varit den största fördelen från mitt personliga affärsperspektiv. Det tar mig sex minuter att åka taxi till flygplatsen, sedan är jag i Amsterdam på en timme och 45 minuter och jag kan resa vart jag vill i hela världen.

Fram tills Simplygon öppnade kontoret i San Francisco hade man täckt Asien, USA och Europa från Linköping.

– Jag har flugit åt båda hållen. Annars är den största fördelen med Linköping närheten till bra folk, samtidigt som det inte är lika många som rycker och drar i vår personal.

Då tänker jag framför allt på de killar och tjejer som vi har tagit direkt från universite-tet. Om man vill jobba med det vi gör, och ha en koppling till spelindustrin, så måste man ta sig till Stockholm eller jobba hos oss.

SIMPLYGON ÄR I FRAMKANTEN av datorindustrin.– Vi utvecklar och säljer en mjukvara som

automatiskt optimerar 3D-grafik, framför allt 3D-modeller. Det är något man måste göra om man ska jobba med realtidsvisua-liseringar av grafik som spel eller tränings-moduler i avancerade datorspel. Om man ska kunna röra sig i en 3D-värld i en dator så måste grafiken optimeras. Det är något som man traditionellt har gjort manuellt, vilket tar mycket tid i anspråk. Vår mjukvara tar 3D-modellerna och optimerar dem automa-tiskt. Skillnaden per modell är kanske en halv till en dag sparat arbete.

VI SÄLJER LICENSER framför allt till alla stora spelföretag som Microsoft, Blizzard Entertainment som gör »War of Warcraft«, Warner Bros och även svenska utvecklare som Avalanche Studios. Det är vår första svenska stora kund. Vi har även sålt en licens till Massive, som ägs av Ubisoft, som är en

Det går utmärkt att ha Linköping som huvudkontor och göra affärer över hela världen. En som tycker det är Martin Ekdal på företaget Simplygon, som arbe-tar med 3D-grafik. Hans engelska titel är VP Business Development, vilket blir ansvarig affärsutvecklare på svenska.

Simplygon

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

FÖR MARTIN EKDAL FUNGERAR DET ATT HA LINKÖPING SOM BAS.

2

”Vi utvecklar och säljer en mjukvara som automatiskt optimerar 3D-grafik“av världens största speldistributörer. De har en studio i Malmö. Utöver det har vi ett sam-arbete med Zooma by Semcom i Göteborg och några mindre projekt. Sedan tar våra svenska kunder slut, skrattar Martin Ekdal.

DET ÄR ALLTSÅ INGA PROBLEM att bedriva affärer över hela världen från Linköping.

– Det går utmärkt om man är beredd på att flytta på sig. Det beror på vilken typ av affärer man gör. Vi har märkt att det vi gör ofta kräver direktkontakt med kunder. Vi åker på mycket mässor, utställningar och konferenser. Dessutom gör vi många besök hos potentiella kunder i framför allt USA och Asien.

SOM VAN RESENÄR har Martin Ekdal några knep att förmedla.

– Jag skulle inte klara mig utan mina noise-cancelling-hörlurar som ljudisolerar. Jag har en nackkudde, men det är inte alltid

jag använder den. För spara pengar flyger vi alltid ekonomi plus, man får lite mer fotutrymme. Det är lite bättre än coach, vi tycker inte att det är värt att lägga pengar på business class.

EFTERSOM MARTIN EKDAL ofta flyger förknip-par han flygplatser mest med jobb. Han har dock några favoriter.

– Jag gillar Amsterdams flygplats Schiphol, kanske för att jag är där så ofta eller för att jag hittar bra. Den är väldigt trevlig. Jag var nyligen på Las Vegas flygplats McCarran. Jag gillar generellt flygplatser där man inte behö-ver åka tåg, men det måste man göra där. Jag gillar Linköpings flygplats för att man kan komma strax innan planet går och checka in. Det avgör, att man måste spendera så lite tid som möjligt på de tråkiga procedurerna på en flygplats. Om jag flyger till London föredrar jag till exempel att flyga till London City, för det är mindre folk och strul. n

22

Cloetta CenterMötesplats

ALLA VET ATT det spelas ishockey och anordnas konserter på Cloetta Center. Men alla har inte förstått att Mötesplats Cloetta Center spelat en viktig roll för Linköpings affärsliv.

– Linköpings Hockey Club spelar alla våra matcher i Cloetta Center, säger Fredrik Johnson, som är försäljningschef på LHC sedan 15 år tillbaka. Vi har försäljningsrät-tigheterna, anordnar konferenser och sköter all försäljning i arenan när det gäller hockey och övriga arrangemang. Men när det gäller konserter, andra stora idrottsevenemang, mässor och så vidare är det kommunala Arenabolaget som är risktagaren. När jag med fog säger att Cloetta Center är regionens främsta mötesplats, så fokuserar vi framför allt på LHC:s hemmamatcher.

LHC har idag ett samarbete med cirka 800 företag.

– När det är heta ishockeymatcher vet vi att det är 2 000 företag som är på plats där. De är i samma byggnad och nås av samma budskap.

FREDRIK JOHNSON, AKTIV sqaushspelare, har verkat inom idrotten hela sitt liv.

– Jag vet själv att när man går på idrott, så är det alltid är det sportsliga som står i fokus, men det är även ett forum för företagare att bjuda in till relationsskapande aktiviteter. Man kan hyra en loge för en match med hockeysnack, seminarium och äta en bra middag. Eller man kan hyra en stor konfe-renslokal och ha ett större seminarium där. Det finns en mängd olika möjligheter, och jag är riktigt stolt över de möjligheter som finns i Cloetta Center när det gäller att repre-sentera. Det finns många olika erbjudanden. Förhoppningsvis finns det något för alla.

Det finns 50 fasta loger i Cloetta Center, av vilka 38 är uthyrda på långtidsbasis, och där sker en rotation bland företag som bjuder in andra företag.

– Det är definitivt regionens största mötesplats för näringslivet, fastslår Fredrik Johnson. Här skapas det affärer och stärks

relationer. Det är många som har intygat för mig att dessa tillställningar gett upphov till goda affärer, och att det är väl investerade pengar.

IDROTT FÖRBRÖDRAR

genom mötet.– Ja, så är det, fort-

sätter Fredrik Johnson. Företagen intygar att när de bjuder in till en LHC-match i Cloetta Center ger det en hög träffsäker-het. Som affärsman får man många inbjudningar, och man kan inte gå på allt, men vi vet att många vill gå på LHC:s matcher. Men det ställer oerhörda krav på oss som jobbar med arrange-mangen. Vi måste försöka förnya oss, och vi måste alltid vara på tårna. Jag brukar säga att det är vik-tigt vad som sker på isen, men det som sker bredvid, servicen, att kunderna är kungar, ßflexibiliteten och maten, är minst lika viktigt som matchen. Det måste alla som jobbar i byggnaden inse, och det gör de. Det är ett serviceyrke vi jobbar i.

FREDRIK JOHNSON ÄR NÖJD.

– Det är fantastiskt med alla egna kontakter man knyter runt matcherna.

LHC är även med i de andra arrange-mangen i Cloetta Center som till exempel konserter.

– Där är LHC med och lagar mat, vi står i kioskerna, det är våra leverantörer som gynnas om det är mycket folk.

Det är det kommunala Arenabolaget som ansvarar för Melodifestivalen och konser-terna.

– Det gör, vill jag påstå, att vi är den arena

som det händer mest i – förutom Stockholm. Göteborg och Malmö. Men snart händer det mer i Cloetta Center än i en del av deras arenor.

Snart ska arenan byta namn från Cloetta Center.

– Jag har, säger Fredrik Johnson, haft förmånen att få vara med i LHC under 15 år som ansvarig för försäljning och marknads-föring. Jag var med och skrev avtalet med Cloetta för drygt tolv år sedan. Namnet har känts bättre år från år. Cloetta Center kanske är det bästa arenanamnet i hela Sverige. Men nu ska det bytas, och vi har några bra spekulanter på det här. Vi får lära oss att älska det nya namnet. Ett arenanamn är ett rikt- och landmärke i stan. Linköping växer mer och mer åt det hållet. Den som sätter sitt namn på arenan kommer att få en kopiös marknadsföring. n

– Cloetta Center är regionens främsta mötesplats, säger Fredrik Johnson, som är försäljningschef på LHC sedan 15 år tillbaka. Under ishockeymatcherna så

knyts kontakter, relationer skapas eller stärks.

NÄR DET ÄR HETA HOCKEYMATCHER

ÄR DET 2 000 FÖRETAG SOM ÄR

PÅ PLATS

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: CLOETTA CENTER

29

Uppskattat verktyg för uppföljning av driftekonomi

MINA SIDOR HAR funnits i många år och är en mycket använd tjänst på Tekniska verkens webbplats.

Under hösten nylanserades tjänsten med en helt ny struktur och layout för att förenkla och förtydliga för kunden.

En viktig del var också att göra en företagsanpassad version. Till exempel kan företagare göra en kostnadsprognos för nästkommande år.

Tjänsten förändrades även för att dra mer nytta av ny webbteknik och fungera bättre i nya enheter som till exempel surfplattor och mobiltelefoner.

Mina Sidor har haft mellan 9 000–10 000 besök per månad, men efter höstens nylanse-ring är siffran uppe i runt 13 000 besök varje månad.

– Vi ville erbjuda en mer anpassad version för företagare där de kan se och jämföra an-vändningen av alla våra tjänster. Det handlar om el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avfall, berättar Mikael Blom, kundansvarig för små och medelstora företag på Tekniska verken.

ENKEL UPPFÖLJNING

I den kostnadsfria tjänsten kan använda-

ren se statistik och fakturor fem år tillbaka i tiden – och jämföra mot i dag.

– Du kan exempelvis studera år för år, må-nad för månad eller dag för dag … ja, det går till och med att gå ned på timnivå. Många uppskattar att kunna jämföra förbrukningen under en viss period en eller flera år tillbaka, framhåller Magdalena Green, projektleda-re för Mina Sidor. All data i tabeller och diagram går att exportera till Excel så att kunden kan bearbeta den som de önskar.

-Det innebär även att man inte behöver spara alla fakturorna i pärmar, all historik finns på Mina Sidor, tillägger hon.

SE RESULTAT AV ENERGIBESPARINGSÅTGÄRDER

Thomas Lindstrand, som driver Lind-strands Bygg AB, är en av de nöjda kunder-na.

– Jag har saknat en liknande tjänst innan och ser den som en väldigt positiv nyhet. Det är enkelt och går fort att få fram siffror och diagram, säger han.

Något som är extra intressant för honom att studera är hur olika former av åtgärder i företagets fastigheter påverkar förbrukningen.

– Det kan vara om vi exempelvis tillägg-

På nylanserade Mina Sidor kan Tekniska verkens kunder enkelt se och jämföra sin användning av el, fjärrvärme, vatten och avfall. Dessutom går det att se fakturor, göra flyttanmälan, hantera kundärenden – och i nya Mina Sidor Företag även göra en kostnads-prognos för nästkommande år.

TEXT: JOAKIM LÖWING BILD: KRISTIN CARLÉN

sisolerar, byter ut tvätt- och torkmaskiner eller gör något med vattnet – som att byta till modernare snålspolande toalettstolar. Tidi-gare har vi fått jämföra siffror på fakturor, men nu får vi alla fakta snabbt och smidigt in i datorn och har det på samma ställe, menar Lindstrand.

– Vi vill göra det så lätt och smidigt som möjligt för våra kunder. Det är ett arbete som aldrig upphör, utan fortsätter framåt hela tiden. För att utvecklas och uppfylla önskemål är det viktigt att kunderna hör av sig med synpunkter, poängterar Mikael Blom. Under hela utvecklingen av tjänsten har vi haft kontakt med våra olika kundgrupper för att tillgodose så många behov som möjligt.

VID FRÅGOR ELLER PROBLEM med tjänsterna går det lätt att hantera det via ärendehante-ringen på Mina Sidor. Där sparas historiken av alla ärenden.

– Självklart går det att nå vår kundservi-ce via telefon, mail och Facebook på våra vanliga öppettider, men på Mina Sidor går det ju att komma åt data när som helst på dygnet, säger Mikael Blom. n

DETTA ÄR EN ANNONS

24

Handelsbanken

DE FLESTA STORBANKER har idag samma ut-bud och det kan vara svårt att skilja dem från varandra. Alla har bolån, alla har betalkort och alla har olika lösningar för kapitalpla-cering. Enligt Staffan Krause, bankdirektör på Handelsbanken i Linköping, är deras strategi för att skilja sig från mängden att ha en utpräglad lokal närvaro. Varje kontor är en egen verksamhet och de vill vara Banken, med stort B, på orten.

– Den strategin verkar ha fungerat, för på ett femtiotal orter i Sverige är vi enda banken som finns kvar, berättar han.

I och med att användandet av banktjäns-ter på internet har ökat, skulle man kunna tro att behovet av kontakt med banken har minskat. Men så är inte fallet, enligt Staffan Krause. Istället menar han att behovet har ökat, men att det nu handlar mer om rådgiv-ning än frekventa kassaärenden.

En annan missuppfattning är att de inte gör något på banken efter klockan 15. Han-delsbanken har öppet till 18 alla vardagar,

plus att de har lördagsöppet. För att klara av de generösa öppettiderna samarbetar de med Linköpings universitet genom en pool av studenter som arbetar extra under studie-tiden. Några av dem upptäcker att banken är en spännande arbetsplats och stannar kvar, både på banken och i Linköping, efter examen.

PÅ DEN NYA ADRESSEN, Farbror Mellins torg i korsningen Ågatan/Repslagaregatan, har ett helt nytt hus vuxit fram. Det har gett Staffan Krause och hans 30 medarbetare möjligheten att tänka nytt och grundligt fundera på vilka behov verksamheten har. Tidigare upplevde medarbetarna ofta att de satt för långt ifrån varandra och att det skapade problem när de var tvungna att skrika kors och tvärs över lokalen. Kunderna däremot kände ofta tvärt-om när de besökte sin banktjänsteman.

– Det var inte alltid de kände sig bekväma med att diskutera lån eller placeringar när chefen eller ex-mannen satt vid skrivbordet bredvid.LÖSNINGEN HAR BLIVIT ett kontorslandskap

Den 14 januari var ett viktigt datum för Handelsbanken i Linköping. Då slogs portarna upp på den nya adressen Farbror Mellins torg. Men det är inte bara adressen som är ny, även sättet att möta kunderna skiljer sig från det gamla traditionella.

där skrivborden står tätt ihop så att det blir lättare för kollegor att samtala och ta vara på varandras kompetens. För kundmöten har en ny avdelning med konferensrum, eller glasburar, i olika storlekar byggts. Dit tar bankmannen med sin dator och sina kunder så att de kan diskutera det aktuella ärendet i avskildhet. Framför kontorslandskapet har det även inretts en lounge där den som väntar på sitt möte kan ta en kopp kaffe i lugn och ro.

Samtidigt som det varit ett stort och arbet-samt projekt att flytta, säger Staffan Krause att det varit ett av de roligaste under hans tre år som bankdirektör i Linköping. Mot bak-grund av den positiva anda och utveckling han säger sig uppleva i regionen, tycker han att en utveckling av bankkontoret är något av en förutsättning.

– Vi är med och växer tillsammans med Linköping, som han uttrycker det. n

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN

Linköping City Airport välkomnar Skandinaviens största flygbolag till vår region. SAS kommer fr.o.m. 30 mars 2014 att erbjuda två dagliga avgångar till Köpenhamn. Några av fördelarna är utökat antal platser, fler avgångar och smidigare byten. Du når enkelt hela Skandinavien, Europa och övriga världen med SAS och deras samarbetspartners inom Star Alliance. Välkommen ombord!

Läs mer på linkopingcityairport.se eller boka din resa direkt på www.sas.se.

SAS väljer Östergötland

CHECKAR IN PÅ LINKÖPING CITY AIRPORT

ETT LYFT FÖR HELA

REGIONEN extra extra extra extra

Självklart kommer ett bankråd aldrig diskutera kund- och/eller marknadsfrågor. Men rätt nyttjat är jag säker på att vi kan få ut ännu mer av de möjligheter som ges med ett fungerande samarbete!

SÅ PASS SÄKER så att jag med glädje skickar vidare utma-ningen att skriva denna krönika till någon av mina favorit-konkurrenter.

Vem tar stafettpinnen efter mig? n

KRÖNIKA

Tillsammans är vi starkast

JAG TROR ATT LINKÖPING, och hela vår region, står inför en av de mest spännande tillväxtperioder vi någonsin kommer att få uppleva. Med byggandet av Ostlänken, ett nytt rese-centrum, Vallastaden, vår utökade stadskärna, Wahlbecks företagspark, Saab och Ericssons tillväxt med mera, så tror jag att många av oss ännu inte förstår vilka möjligheter som är på väg att skapas.

VAD ÄR DÅ NYCKELN för att nyttja denna potential optimalt?

I min värld är det självklart att samarbete är det viktigas-te. Detta gäller även bland stadens banker. Jag har därför skissat ett förslag att vi bildar Linköpings bankråd.

Uppgiften för ett sådant är att vara en hjälp för alla utom-stående (politiker, näringsliv, allmänhet med flera) när det gäller frågor där bankerna gemensamt kan göra en insats för staden och regionen.

DETTA KAN VARA allt från att lobba för projekt som Ostlän-ken eller säkerhetsfrågor eller förbättringsfrågor för den enskilde individen i bankfrågor.

PETER NORELLKontorschef SEB

Behandla dina synfel med marknadens tryggaste alternativ.

Trött på glasögon eller linser?

Ge dina medarbetare en bra löneförmån!RLE operation på bruttolöneavdrag.

Välkommen att boka tid på tel 013-13 95 28.

Nygatan 18/Snickargatan 32, tel 013-13 95 28, www.ogonlasern.se

Leg. optiker - Tomas Almå

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Annons Tomas 95x130mm 1.pdf 1 2014-01-21 20:54

Matrisen. Framgångens vän.Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se

Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlig het att bryta loss sitt affärsområde på konsult företaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få

blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar.

En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomi-personer. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här?

BRA

NDLIN

E

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv

20122005 20092007 2011 20132006 20102008 2012

Missar skatteinbetalning. nettoMarginal [%]

År

1

2

3

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

Fel i löneutbetalning.

Så här mår

Anders 2003.

Anställer ekonomer.

Anställd slutar.

Anders outsourcar ekonomifunktionen

till Matrisen.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vänd-punkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen.

Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, [email protected]

KRÖNIKA

Perspektiv.Tänk om – eller tänk om!

PERSPEKTIV. ETT OFTA MISSBRUKAT ord, men icke desto mindre väldigt viktigt. Det mesta vi råkar ut för kan vi välja att se på mer än ett sätt. Och det sätt vi väljer att se verklig-heten på spelar en stor roll för hur vi löser situationer som uppkommer. Ta det ofta använda uttrycket »tänk om«, som exempel. Det kan spegla såväl ett trångsynt tankesätt, som en uppmaning att våga utmana och tänka nytt.

TÄNK OM, SOM ETT nedsättande uttryck, kan användas för att trycka ner den som har nya idéer. »Ställ in dig i ledet, vi gör som vi alltid har gjort. Tänk om!«. Men »tänk om« kan även användas för att hjälpa någon att våga utmana sig själv på ett positivt sätt. »Tänk om det inte kommer att gå«, kan bemötas med ett, »ja visst, men tänk om det blir bra!«.

PRECIS SÅ ÄR DET med de flesta utmaningar man möter som företagare. Det är inte problemet som är utmaningen. Det är att ta sig an problemet på rätt sätt. I Linköping tycker jag det finns många bra exempel på företagare som hela tiden gör just det, det vill säga tar sig an problem och gör dem till en del i en fortsatt positiv utveckling.

ETT POSITIVT ANGREPPSSÄTT gör så mycket för hur lösningen blir. Så ta chansen att verkligen våga utmana dig själv att göra det där som du så länge gått och funderat på.

Tänk om! n

MATHIAS ERICSSONVarumärkes & kommunikationsstrateg

Vår kunskap – din nyttaTänk dig att du har tillgång till kunskapen hos studenterna och forskarna vid Linköpings universitet – vilken nytta det skulle kunna göra för ditt företag eller din verksamhet!Låter det för bra för att vara sant? Men så är det faktiskt – genom våra kontaktpersoner som är på plats ute i kommunerna i Östergötland och konsultbolaget Spetsa har du en direktingång till Linköpings universitet. Så lyft luren idag!

Vill du ha ett exjobb eller studentuppdrag utfört – ring näringslivskoordinator Pär Westrin 013-28 89 39

Har du konsultuppdrag till våra forskare – ring David Otterborg på Spetsa 013-28 28 45

Mer information hittar du på www.innovationskontorett.se

29

Tillväxt Motala ABHALLÅ DÄR, JOAKIM LJUNGQVIST, VD på Tillväxt Motala AB – Motalas näringslivsbolag,

Vad händer i Motala, Östergötlands sjöstad?– Motalas invånarantal har vuxit snabbare än på mycket

länge. Vi har vuxit med över 300 invånare under 2013. Vi är otroligt glada över att så många fastnat för Motalas attraktivi-tet, som på många sätt är helt unik i länet. Vi är Östergötlands sjöstad. En attraktiv sjöstad som laddar hela Östergötlands varumärke med mervärden. Vi är regionens tredje största kom-mun, och tillsammans med Linköping och Norrköping utgör vi kärnan i en expansiv tillväxtregion.

Hur är det med företagandet?– Antalet företag som finns registrerade i Motala har aldrig

varit större – det är nästan 4 000 stycken.

Har ni statistiskt underlag som visar att Motalaborna är nöjda?– När SCB under året tillfrågade cirka 600 Motalabor i

årets stora medborgarundersökning ökade Motala på alla punkter. Särskilt på den punkten huruvida man som invånare skulle rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till Motala, där vi uppvisar en förbättring med hela sju indexpunkter, från 60 till 67. Från under riksgenomsnittet till rejält över. Studien är statistiskt säkerställd.

Vad mer går uppåt i Motala?– Handeln är en näring som växer i Motala. Baserat på fem

års sikt har vi ökat vårt handelsindex med lika många punkter, från 84 till 89. Vi växer näst snabbast i hela regionen.

Har du fler goda nyheter från Motala?– Året har även bjudit på en hel del rankinglistor som på

olika vis bedömer och benchmarkar Motala i förhållande till Sveriges övriga 290 kommuner. Motala ökar i alla rankning-ar som på ett eller annat vis har bäring på näringslivsutveck-ling och tillväxt.

Hur är det med arbetslösheten?– Enligt färska siffror visar Motala även på en fantastisk

utveckling när det gäller att få arbetslösa in i arbete. Över året sett placerar sig Motala i topp i länet på detta. När Arbetsförmedlingen själva kommenterar detta förklarar man att det beror på Motalas utveckling med avseende på småföretagan-det. I Motala har numera 96 procent av alla företag nio eller färre anställda. Med andra ord en anmärkningsvärd skillnad mot för cirka 20–25 år sedan, då vårt näringsliv dominerades av ett fåtal stora arbetsgivare.

Vad kan ni göra för att ytterligare

öka småföretagandet?– Småföretagandet är just nu det

som är signifikativt för Motala. Under 80-talet dominerades Motala av tre stora

arbetsgivare. Idag toppar de två största företagen på knappt 300 anställda. Situationen är med andra ord helt annorlunda, vilket har tvingat oss i Motala till samverkan och ökat fokus för att möta småföretagens behov. Jag upplever ett otroligt driv och samverkan inom både näringsliv och den kommunala organisationen, där vi är överens och helt inställda på att skapa en företagsmiljö i toppklass.

Vad gör kommunen för att få personer att flytta till Motala?– En mängd olika insatser. Framför allt handlar det om att

handgripligen hjälpa presumtiva inflyttare med boende, jobb och i viss mån även skola och barnomsorg. Här jobbar vi med relativt stora företagsnätverk med olika inriktningar. Här finns Motalas största arbetsgivare samlade, bankerna, de stora fast-ighetsägarna, mäklarna, husbyggarna och direktkontakter in till kommunens organisation som hanterar skola och barnom-sorg. Ett skräddarsytt upplägg helt enkelt, för att underlätta för dem som vill flytta till Motala.

Vad har den nya bron för betydelse för Motala?– Motalabron väcker flera positiva känslor hos oss Mot alabor.

Vi har väntat i över 70 år. Givetvis har bron en stor be tydelse, men bron i all ära – hela infrastrukturprojektet BanaVäg Motala/Mjölby är det som det handlar om. En del är dels det förbättrade vägnätet och dels dubbelspåret direkt till Mjölby och vidare. I grund och botten underlättar detta pendlingen. Att bo på ett ställe och arbeta på ett annat är nu en tydlig realitet. Motala kompetensförsörjer exempelvis Linköpings kommun med cirka 3 000 inpendlare varje dag. Viktigt inte minst för Linköpings utveckling.

Du har själv flyttat till Motala. Hur trivs du?– Jag är Motalakille från början och jag har ett stort

hjärta för min hemkommun. Jag älskar friheten och närheten till vattnet. I över 8 000 år har människor sökt sig till Vätterns bästa läge, Motala. Mitt emellan tre storstadsregioner och i hjärtat av den fjärde. I Motala uppfyller vi regionens varumärkesvision med råge: »East

Sweden. Life and business in perfect balance.« Jag ser att min familj trivs, och då mår jag också bra.

Har du några avslutande ord?– Vi hälsar alla som ännu inte upplevt det Motala, Östergötlands sjöstad har att erbjuda välkom-

na hit. Oavsett om man vill besöka något av våra fantastiska besöksmål i staden eller på landsbygden. Vid det här laget i artikeln har man kanske börjat fundera på en annan typ av boende, där man just nu får lite mer för pengarna? Vår förbättrade infrastruktur, som gör pendlingen enkel, innebär att man har förmånen att kunna välja både var man vill bo och var man vill

jobba. n


HALLÅ DÄR

ARIO

M

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovations-kraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimu-lera tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etable-rade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en

013-33 66 00nulink.se

[email protected]/nulinkabtwitter: @lkpg_naringsliv

enkel kontaktväg till kommunförvalt-ningen, och ser till att du som företa-gare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.

Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbild-ningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

ARIO

M

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovations-kraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimu-lera tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etable-rade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en

013-33 66 00nulink.se

[email protected]/nulinkabtwitter: @lkpg_naringsliv

enkel kontaktväg till kommunförvalt-ningen, och ser till att du som företa-gare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.

Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbild-ningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

32

ULLA LÖNN ÄR VD och en av delägarna i Cojn, ett östgötaföretag som etablerades 2004 som en erfaren och nära aktör vars affärsidé är att hjälpa företag att attrahera och utveckla personal. Namnet Cojn är en ordlek med engelskans ord för mynt, coin. Ulla Lönn arbetar operativt inom Cojn, och hon arbetar även i regionverksamheten på Svenskt Näringsliv. Hon är dessutom ordförande i Åtvidabergs sparbank.

– En felaktig rekrytering kostar massor av pengar, säger Ulla Lönn när vi intervjuar henne på hennes kontor. Det är oerhört svårt att sätta en peng på det, för det är så mycket dolda kostnader i en felaktig rekrytering. Det finns kostnader som man kan se, det är tiden det tar, annonskostnader, eventuellt så köper man ett konsultföretags tjänster.

MEN OM DET VISAR sig vara en misslyckad rekrytering får det återverkningar.

– Om det är en felaktig rekrytering inträf-far en massa saker i företaget. Dels tror jag att man får dåligt självförtroende. Man blir introvert under en period och funderar på vad det är som har gått fel. Man använder kanske mycket tid till att kalla en person för »en idiot« istället för att ta itu vad man egentligen ska ta itu med. Medarbetare börjar fundera på vad det är som händer. Sedan beror det på vilken position det är frågan om, får en VD gå väldigt fort blir det mer dramatiskt än om en mellanchef får gå. Det kostar energi och väcker funderingar hos kunder och leverantörer. Det beror lite grann på hur spektakulär rekryteringen har varit, om det har varit trummor och trumpeter och artiklar i media.

I DAGENS ORGANISATIONER måste alla fokuse-ra på sin uppgift.

– Att man blir introvert och funderar på vad som är fel i organisationen, det är farligt idag. Vi har inte råd att vara där. Man måste vara ute på sin marknad och fundera på hur man ska möta sina konkurrenter.

Ulla Lönn har precis beskrivit ett företag som undertecknad en gång arbetade för.

– Det är inte ovanligt att det är så här. Om man går tillbaka och funderar på vad man gjort för misstag i början, så finns det flera orsaker. Man har inte riktigt definierat vem man är, vad det är för person man vill ha, vilka kompetenser som behövs. Hur ska den här personen passa in i den här gruppen, vil-ka är arbetsuppgifterna, ska man städa upp eller utveckla? Det finns ett antal roller.

MAN MÅSTE ÄVEN våga ifrågasätta sig själv.– Man måste vara tuff och titta på sig själv.

Vilka är vi? I vilken fas är vi, och vem ska passa in i det här?ETT FÖRETAG KAN vara för självgott och tycka att det är bra som det är. Därför vill man rekrytera någon som utvecklar företaget, när man i själva verket behöver någon som städar upp.

– Då får fel person jobbet. Man tittar bara på en profil.

Eller så har en kompis rekommenderat vederbörande.

– Det är också rätt så farligt. Många gång-er idag, det vet jag för jag har sett under-sökningar av hur företag rekryterar, är det många som går på personliga kontakter. I sig är det nog bra, någon går i god för den perso-nen. Men om det är en yrkesperson som en hantverkare så har man en kompetens, men är det en annan kompetens som efterfrågas räcker det inte att det är en bra person. Man måste ha andra, djupare kompetenser som någon måste definiera.

DET ÄR VIKTIGT att sätta gränser och inte förlora sig i detaljer.

– Det är otroligt viktigt. Många företag, rätt eller fel, väljer att jobba med konsulter som oss. Jag tycker naturligtvis att man ska göra det.

Ulla Lönn menar att rekryteringskonsulter behövs, annars kan det bli lite av en polsk riksdag där alla ska tycka till.

– Det viktigaste, och där man ska ta hjälp, är innan man bestämmer sig för vilken typ av person man vill ha som chef. Om en person slutar som försäljningschef kanske man ska ha en helt annan typ av person som ersättare. Tiden har gått ifrån vederbörande, marknaden ser annorlunda ut. Det kanske har kommit en jätteduktig marknadschef och då gör det att försäljningsjobbet ändras. Om man inte har någon som ifrågasätter kan det bli fel jobb till rätt person. Ibland händer det att det blir fel jobb för rätt person.

DET VÄRSTA SOM FINNS, menar Ulla Lönn, är att man är så rädd för att göra fel att man inte gör något alls. Om man har gjort fel kan man göra om det. Om man sitter som i koma händer inget alls.

– Man ska vara noggrann. Man ska utma-na sig själv och sin organisation när man får chansen att göra en förändring. Då ska man passa på att fundera: Hur ser det ut, vad ska jag göra och hur ser min verksamhet ut? Det är ett gyllene tillfälle.

MEN OM MAN GÖR FEL kan det, menar Ulla Lönn, bli som i en kärleksrelation.

– Man blir bedövad och inte riktigt klok i sina tankar.

Ulla Lönn har råd till den söker jobb.– Idag är det många som inte får det jobb

de vill ha, de får inte något jobb överhuvud-

Hur mycket kostar en felaktig rekrytering? Svaret är inte givet, men det kan röra sig om sexsiffriga belopp. Vi pratade med en erfaren rådgivare när det gäller rekryteringar.

Vad kostar enfelaktig rekrytering?


33

”Vi utvecklar och säljer en mjukvara som automatiskt optimerar 3D-grafik“

RÅD OCH TIPS TILL KANDIDAT

RÅD OCH TIPS TILL ARBETSGIVARE

ETT STRUKTURERAT OCH bra CV. Det ska vara i kronologisk ordning och lätt att följa. CV:t beskriver bland annat din arbetslivserfarenhet och utbildningar. Komplettera CV:t med ett riktat personligt brev där du har tänkt till kring tjänsten du söker. Där kan du beskriva dig själv som person, dina mål, styrkor och vad du har åstadkommit samt din ambition.KOM VÄL FÖRBEREDD till intervjun. Läs på om företaget och repetera för dig själv vad du har haft för roller och arbetsuppgifter och vad du har åstadkommit. Fundera även igenom på vilket sätt du skulle kunna bidra hos den nya arbetsgivaren. Var ärlig och uppriktig.TÄNK IGENOM DITT KLÄDVAL, kom i tid och sist men inte minst, visa intresse och engagemang!

GÖR EN VÄL GENOMTÄNKT analys och kravprofil. Om det är en ersättningsrekrytering, ska rollen se exakt likadan ut eller finns det nya, framtida behov, vad behöver vi på företaget och hur attraherar vi vår nya medarbetare? OM DU GENOMFÖR rekryteringen själv, prioritera den! Risken är annars stor att man tappar kandidater. Återkoppla till de kandidater som inte är aktuella så snart du har gjort ett första urval. Det uppskattas av alla. Var tillgänglig för att svara på frågor.TA HJÄLP AV ETT rekryteringsföretag i fråga om de delar som du inte behärskar, som du är osäker på eller som du helt enkelt inte vill lägga tid på. Det kan gälla hjälp med hela processen alternativt delmoment som att administrera ansökningarna, att göra ett första urval eller tester med en djupintervju, en så kallad ”second opinion”.

taget. Den värsta björntjänsten man kan göra sig själv är att man låtsas att man är någon annan bara för att man vill ha ett jobb, vilket som helst. Det fungerar oftast inte. Får man inte ett jobb trots att man är sig själv, då ska man inte ha det jobbet. Det hade inte blivit bra, man hade inte passat in. Det handlar inte om att man är sämre eller bättre som person. Speciellt om man är ung måste man hamna i ett sammanhang där man kan växa eller gå vidare eller utvecklas som individ. Blir det fel då, blir det inget bra.

Det är en sak om man tillfälligt tar ett jobb för att överleva, menar Ulla Lönn, men en annan sak om man försöker lura in sig på ett drömjobb.

– Då kraschar det förr eller senare.Människor är olika, betonar Ulla Lönn.– En del är målmedvetna, andra tar det

som det kommer. Båda är lika utmärkta. Inget är rätt eller fel.

Felet uppstår om man försöker lura sig själv eller om arbetsgivaren lockar med falska förespeglingar.

– Vi på Cojn gör mycket tester, inte för att se om någon är smart eller inte, utan för att använda det som underlag vid en anställningsintervju. Ibland missförstår man varann, eftersom kommunikation är så svårt.

Det händer att man överdriver saker och ting för att man vill visa sig på ett visst sätt. Det är då det blir fel.AV EN LÅNG ERFARENHET har Ulla Lönn lärt sig att känna igen beteenden.

– Man vill ju så gärna tro gott om människor, men tyvärr stämmer det inte med verkligheten.

Den Linköpingsfödda Ulla Lönn arbetar i både Linköping och Norrköping.

– I början tyckte jag att det var svårt att åka till Norrköping, men det är löjligt. Det är få som bara har en halvtimme till jobbet.

En sak är viktig i Ulla Lönns bransch: diskretion.

– Jag är van att arbeta med personer som säger saker till mig som jag sedan håller för mig själv. Det är grundstenen, det man får reda på behöver man inte använda någon annanstans.

HUR SER DÅ ULLA LÖNN på framtiden för Östergötlands näringsliv?

– Jag tror att det kommer att gå bra för Östergötlands näringsliv i framtiden. Vi har ett ganska differentierat näringsliv i vårt län med många olika branscher, små och stora företag, teknik- och tjänsteföretag. Saabs or-der på JAS-Gripen är viktiga, mest för att de

driver fram teknikutveckling hos företagen och kanske till och med är grunden för nya företag. Men vi behöver precis som resten av Sverige en mängd nya företag och företagare som vill anställa. Utmaningarna är att skapa miljöer som gör att vi attraherar människor så att de vill bo och jobba här. Bra jobb, bra och många bostäder i attraktiva lägen, dagis och skola är viktiga faktorer och ger kom-munerna utanför Linköping och Norrköping möjlighet att växa! Bygget av Ostlänken och snabba kommunikationer till Stockholm/Malmö är bra för oss. Jag hoppas också på modiga och kloka politiker som i sina respektive kommuner hjälper till att skapa goda förutsättningar för företagen – ett bra företagsklimat helt enkelt. Vi har ett bra utgångsläge i det här länet, det gäller att vi tar vara på det. n

34

Studentbostäder

SIMON HELMÉR ÄR VD för Studentbostäder i Linköping AB. De satsar på att bygga ännu fler studentbostäder i Linköping.

– Vi har haft ett projekt som vi avslutade i somras då vi byggde 22 nya studentbostäder i en befintlig fastighet, säger Simon Helmér. Historiskt sett har vi haft god tillgång på studentbostäder i Linköping. Vi hade under ganska många år, 2004 till 2009, en vikande marknad för studentbostäder här i staden.

Marknaden uppvisade en period en stor tillgång på studentbostäder.

– Ett tag, 2008 till 2009, hade vi många vakanta studentbostäder. Det gör att vi har haft en försiktig planering för fler. Men ef-terfrågan på studentbostäder i Linköping har ökat kraftigt mellan 2010 och 2012.

NU FINNS DET ALLTSÅ ett betydligt större behov av bostäder för studenter än för fem–sex år sedan. Därför bygger Studentbostäder i kvarteret Irrblosset i Valla.

– Nu ligger vi på en historiskt förhållande-vis hög nivå i efterfrågan på studentbostäder. Vi har därför prioriterat projekt att bygga fler studentbostäder. Det projekt som vi blev klara med sommaren 2013 kunde vi komma

igång med snabbare eftersom det var en befintlig bostadsfastighet. Vi grävde ut en befintlig gård och byggde nya bostäder i ett källarsuterrängplan. Från idé till inflyttning tog det kanske 1,5 år.

Dessa nya studentbostäder finns i kvarte-ret Irrblosset intill Vallaskogen.

– I samma veva lämnade vi in ett önskemål till Linköpings kommun om att komma igång med en detaljplan i samma kvarter, Irrblos-set, där vi förtätat med de 22 lägenheterna. Vi har ett önskemål till kommunen om att kunna möjliggöra en större andel nypro-ducerade lägenheter. I december antogs en detaljplan för kvarteret Irrblosset i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. I planen ligger en möjlighet att komplettera med tre nya bostadshus i fyra till sex våningar, vilket kan innebära ett nytillskott på cirka 195 lägenheter. Vår förhoppning är att de ska kunna rymmas i planen.

KVARTERET IRRBLOSSET intill Vallaskogen lämpar sig väl för en utbyggnad av student-bostadsbeståndet.

– I kvarteret Irrblosset har vi redan i dagsläget 550 studentbostäder. Det blir en

förtätning inom området då vi bygger ett an-tal nya hus och gör det till ett ännu tydligare studentområde än vad det är i dag. Det är ett perfekt läge. Vi förtätar staden i Linköping, och området ligger mellan universitetet och staden. Det är i det läget som vi själva känner att vi har högst efterfrågan från studenter.

IDAG ÄR DET BRIST på studentbostäder i Linköping.

– I dagsläget är det förhållandevis, ur ett historiskt perspektiv, en lång kö till att få en studentbostad i Linköping. Det här området, Irrblosset, är ett av våra populäraste och där har vi lång kö till bostäderna.

Dotterbolagets namn Studentbostäder i Linköping AB är en tydlig indikation på vad företaget sysslar med.

– Ja, skrattar Simon Helmér. Det är en ambition att vi ska komma igång med projektet så snart som möjligt. Detaljplanen kan komma att överklagas, men vi håller tummarna för att går igenom. Det är viktigt för Linköping som stad att det byggs fler studentbostäder. Det är viktigt för att staden ska kunna utvecklas. n

En universitetsstad som Linköping behöver studentbostäder. Det kommunägda bostads-bolaget AB Stångåstaden är den största aktören på Linköpings bostadsmarknad. Stångås-taden äger och förvaltar mer än 18 600 lägenheter, varav 4 200 är studentbostäder, som

dock förvaltas av dotterbolaget Studentbostäder i Linköping AB.

IRRBLOSSETS IDE-ALISKA PLACERING MELLAN CAMPUS

VALLA, CAMPUS HU OCH CITY

STÄRKER LINKÖ-PINGS POSITION SOM ATTRAKTIV STUDENTSTAD.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: DAVID EINAR

35

Karriär-regionen?

LINKÖPINGS UNIVERSITET (LIU) är näst bäst i Sverige när det gäller studenternas etablering på arbetsmarknaden. Det visar en undersök-ning från Universitetskanslersämbetet. Inom 1,5 år efter examen har åtta av tio studenter med utbildning från LiU har fått relevanta jobb.

I topp ligger Stockholms universitet, och sedan följer Linköpings universitet på andra plats, tillsammans med Handelshögskolan, Uppsala universitet och högskolan i Jönkö-ping.

Hur kan man då få studenter från Lin-köpings universitet att i högre grad stanna i regionen efter examen? En som funderat mycket på den frågan är Göran Felldin, sam-verkansdirektör på Linköpings universitet.

– Jag har en bestämd uppfattning, säger Göran Felldin, att vi generellt måste jobba med studenter och få dem att känna sig hem-ma i regionen långt tidigare än samma dag som de tar examen. Om man tänker sig att en student tillbringar fem år på Linköpings universitet, är det så att efter de två första åren, när de har flyttat hemifrån och anpas-sat sig till livet som student, börjar kunska-perna från utbildningen behöva omsättas i praktiken. Man vill börja jobba med »case«, man vill göra studiebesök och man vill ha någon form av sommarjobb och så slutligen examensjobb. Man vill ha kontakter med sin blivande verklighet. Där tänker jag att Linkö-pings universitet har en konkurrensfördel, då

vi är är ett programuniversitet med många utbildningar som direkt leder till ett yrke.

– Det viktiga är att vi som region, närings-livet och det offentliga som ska bli arbetsgi-vare, är med i studenternas liv under de sista åren av deras utbildning. Om man lyckas med att till exempel etablera kontakt mellan kommunkontoret i Kisa och en student som läser till socionom, eller para ihop ett företag i Finspång med en civilingenjör som läser maskinteknik, så att man får bindningar mellan en arbetsplats och studenter, tror jag att det blir enklare att erbjuda en karriär efter examen. HÄR ÄR UPPLYSNING och information viktigt.

– Om man pratar om en okänd ort eller ett okänt företag någonstans i Östergötland så säger det inte mycket för en student om denne inte har interagerat med dem tidigare. Där är vi inte tillräckligt bra, tycker jag. Det finns som alltid lysande undantag med enskilda företag och offentliga myndigheter som visar upp sig på universitetet, men vi är inte bra i organiserad form. Framför allt är vi inte bra i någon sorts gemensam regional »klädedräkt«, att visa att vi är en spännande arbetsmarknad i Östergötland.

I många fall är det två personer, ett par, som söker jobb efter examen.

– Vi måste visa att vi är den region och marknad där du och din partner ska starta sina karriärer. Det är en viktig del, att man är lyhörd. Den möjligheten är något som vi

En examen från Linköpings universitet ger jobb, visar en undersökning. Universitet är näst bäst i Sverige på att ge studenter jobb. Men frågan är: Hur kan man få studenter

från Linköpings universitet att i högre grad stanna i regionen efter examen?

konkurrerar med. Om de utexaminerade flyt-tar till Stockholm eller London eller någon annan metropol är det där en förhållandevis enklare arbetsmarknad för två än i Östergöt-land. Men om man börjar i tid med att ordna jobb för två nyexaminerade är det någonting man skulle kunna profilera sig med. Det är en del av en satsning som jag skulle uppskat-ta oerhört om arbetsgivare, både privata och offentliga i regionen, kunde driva gentemot våra studenter under senare delen av deras utbildning och verkligen på allvar ställa upp med gästföreläsningar, »case«, studiebesök, sommarjobb och examensjobb – allt som gör att man får en relation till varandra. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: GÖRAN BILLESON

SNABBFAKTA

Universitetskanslersämbetet har kartlagt hur stor andel av studenterna vid landets lärosäten som etablerat sig på arbetsmark-naden inom loppet av ett halvår till 1,5 år efter avslutade studier.

Universitetskanslerämbetets rapport ba-seras på uppgifter från Statistiska Central-byrån om studenter examinerade 2009/10. Och granskningen gäller inte bara om studenterna fått jobb, utan också omfatt-ningen av förvärvsarbetet och inkomsten, minst 203 500 kronor. 2 325 studenter från LiU ingick i undersökningen.

Citat från http://www.liu.se/liu-nytt/

36

»Viktigt med enstark och enad

näringslivsröst«

OHANNA PALMÉR TILLTRÄDDE som VD 1 oktober 2011. Innan dess var hon först vice VD och sedan tillförordnad VD för Östsvenska Handelskammaren.

Johanna Palmér har fått i uppdrag att »skapa en nytänkande och stark Handelskammare«. Vad betyder det mer konkret?

– I en framgångsrik region är det viktigt att det finns en stark och enad näringslivsröst. Hela samhället vinner på att näringslivet har bästa möjliga förutsättningar. Vårt uppdrag är att lyssna på våra medlemmar och driva de frågor som är viktiga för näringslivet i vår region.

ÖSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN har funnits i 100 år och är världens största affärsnätverk. Den första handelskammaren grundades i Marseille på 1600-talet, säger Johanna Palmér.

– Allt bygger på grundtanken: tillsammans är vi starkare. 2013 fyllde Östsvenska Handelskammaren 100 år. Inför inträdet i de nästkommande 100 åren såg styrelsen ett behov av att föryngra och modernisera Handelskammaren, och till-sättningen av mig som VD tycker jag bevisade att styrelsen menade allvar.

– Jag är den yngsta VD:n, den första kvinnan och dessut-om var jag då gravid i åttonde månaden.

2009 flyttade Johanna Palmér tillsammans med sin man Thomas och deras lilla dotter tillbaka till Linköping. Då hade hon bott i Örebro, två vändor i Stockholm och en i London. Sedan den 1 januari är hon, efter föräldraledighet, tillbaka på sitt jobb som VD för Östsvenska Handelskammaren.

OMSLAGSPROFIL

»JAG NJUTER AV ATT FODRA VÅRA INHYRDA HÄSTAR VARJE MORGON«

Johanna Palmér tillbaka i VD-stolen för en nytänkande handelskammare

SNABBFAKTA: JOHANNA PALMÉR HANDELSKAMRARNA

Johanna Palmér är född i Linköping 1979, utbildad civilekonom vid Örebro Universitet och har en yrkesmässig bakgrund från Unga Aktiesparare i Stockholm, Svenska Handelskammaren i London, Svenska Dagbladet som frilansjournalist och senast som senior kommunikationskonsult på Diplomat Communications i Stockholm.

Handelskamrarna är världens störstaaffärsnätverk, det finns 14 000 handel-skamrar med över 50 000 000 med-lemsföretag i världen och Östsvenska handelskammaren ingår i detta.


J

37

»ORGANISATIONSTÄNK« ÄR ETT uttryck som Johanna Palmér betonar.

– Idag finns ett stort utbud av näringslivsorganisationer och det är viktigt att vi är tydliga med vårt uppdrag och att vi finns där våra medlemmar och kunder finns.

Handelskammaren, menar Johanna Palmér, har de senaste åren vitaliserat sin verksamhet, tagit en mer aktiv roll i den näringspolitiska debatten och skapat en rad nya möjligheter för sina medlemsföretag att mötas och utveckla sina affärer – bland annat Kammarforum i Norrköping.

– Kammarforum i Norrköping är en världsnyhet. Det är det första kammarforum som har etablerats. Det finns tio andra regionala handelskammare i Sverige. Flera av dem har tittat på Kammarforum i Norrköping och tycker att det är bra idé. Vi vill skapa ett kammarforum Linköping inom ett par år. Linköping är den största staden i vår region, men vi har även kontor i Eskilstuna och Nyköping och tidvis på Gotland.

JOHANNA PALMÉR HAR SAGT: »Östsvenska Handelskammaren vill göra Östsverige till en ännu bättre region för både före-

MED ETT LITET BARN SÅG VI

LINKÖPING MED HELT ANDRA

ÖGON

tag och människor. En stark handelskammare är en naturlig mötesplats för näringslivet och vi vill vara drivande i att skapa den framgångsrika, attraktiva region som krävs för att företag och människor ska vilja flytta hit – och stanna.« Är den långa, 100-åriga traditionen en tillgång?

– Absolut, nästan alla människor har hört om handelskam-maren. Det är en stor fördel. Handelskamrarna ser olika ut runt om i världen. I Norden är det en frivillig medlemsor-ganisation, medan den i Tyskland har samma status och funktion som Bolagsverket här i Sverige.

Finns det någon nackdel med en 100 år gammal handels-kammare?

– Tidigare tror jag bilden av Handelskammaren var lite ensidig. Det var just därför som styrelsen såg ett behov av att föryngra och modernisera. Handelskammarens uppdrag är att företräda våra medlemmar, och de är både stora och små företag inom industri- och tjänsteområdet. Vår regions näringsliv har en spännande mångfald.

LINKÖPING HAR NU 150 000 invånare och Norrköping har 130 000. Vad betyder det för Östergötland?

ÅR GAMMAL ÄR ÖSTSVENSKA

HANDELS-KAMMAREN

100

38

– Det är jättekul att vi växer, och ju fler vi blir, desto fler attraherar vi. Vi är många flera aktörer som arbetar för att Östergötland ska växa ännu fortare och att fler ska inse vilka fantastiska tillgångar vi har här.

Vi kommer i framtiden att få se ett riktigt samarbete mellan Linköping och Norrköping, menar Johanna Palmér. Diket städerna emellan kommer att försvinna.

– Absolut, ja. Linköping och Norrköping kompletterar varandra på ett väldigt fint sätt. Som hemvändare har jag flyttat tillbaka till regionen eftersom vi tycker den erbjuder ett kvalitativt liv i en framgångsrik, kreativ och bra miljö. Jag har inget till övers för grollet mellan Linköping och Norrkö-ping, det är passé. De flesta som ägnar sig åt dikesgrävning har som tur är inte långt kvar till pensionen. I takt med att tiden går kommer snacket att försvinna och diket kommer att grävas igen. Det är jag helt övertygad om.

JOHANNA PALMÉR ÄR född i Linköping, men hon ville inte bli VD för Östsvenska Handelskammaren när hon växte upp.

– Nej, just det jobbet visste jag inte att det fanns. Jag ville bli veterinär. Jag har alltid tyckt om djur och haft hamstrar,

kaniner, möss, akvariefiskar, häst och nu katt. När vi flyttade från Stockholm köpte vi en liten hästgård, och min ambition var så klart att ta upp ridningen. Men vårt liv är i en intensiv fas just och det finns inget utrymme för egna fritidsintressen. Men jag lever på hoppet och njuter av att morgonfodra våra inhyrda hästar varje morgon!

Johanna Palmér är utbildad civilekonom vid Örebro uni-versitet. Varför inte Linköping?

– Jag sökte mig till en annan utbildning inom medie- och kommunikationsvetenskap som bara fanns i Örebro. När jag sedan sadlade om till ekonomi blev jag kvar i Örebro. Hade jag vetat från början att jag skulle ta en civilekonomexamen hade jag sökt till Linköping. Å andra sidan var det bra att komma hemifrån och skapa sig en tillvaro i en annan stad.

Hennes första jobb var på Unga Aktiesparare i Stockholm,– Mitt första jobb på Unga Aktiesparare var att vara

redaktör för deras tidning, som heter Stock Magazine. Jag började lite innan jag hade avslutat studierna, det var ett otroligt spännande år. Jag har alltid haft ett intresse för finans och ekonomi.

”I framtiden väntar ett riktigt samarbete mellan Linköping och Norrköping“

NÄR JOHANNA VÄXTE UPP VILLE

HON BLI VETERINÄR

39

JOHANNA PALMÉR SER ÖSTERGÖT-

LAND SOM TILLVÄX-TREGION OCH TYCK-ER DET REGIONALA NÄRINGSLIVET ÄR

SPÄNNANDE.

Sedan arbetade hon på Svenska Handelskammaren i London.

– Jag fick ett stipendium av finansmannen Anders Wall. Det stipendiet gavs till unga drivna människor med vissa akademiska meriter. Då åkte jag till London på ett år, och då var jag bland annat redaktör för deras tidning. Jag lyckades pricka in även Londons handelskammares 100-årsjubileum, vilket var väldigt spännande. Under året var jag även med när Svenska Dagbladets näringslivssajt N24 startade, som börskrönikör. Efter året i London valde jag att flytta hem till Sverige igen och började arbeta som kommunikationskonsult.

I KNAPPT FEM ÅR var Johanna Palmér kommunikationskon-sult på Diplomat Communications i Stockholm.

– Det var en ganska liten byrå när jag började. Sedan har den växt mycket, och idag är det en av de högst rankade byråerna i Stockholm. Det var fantastiskt spännande att få att vara med på den resan. Då jobbade jag mycket med det som kallas för »corporate communications« och finansiell kommunikation, det vill säga kommunikation vid exempelvis

börsintroduktioner. Kommunikation och ekonomi har alltid hängt ihop i det som jag har jobbat med. Jag skriver bättre än jag räknar.

Efter tio år i Örebro, Stockholm och London flyttade hon tillbaka till Linköping.

– Min man och jag kommer båda från Linköping, och i samband med att vi fick vårt första barn köpte vi till mångas förvåning, inte minst vår egen, en hästgård i Linghem. Livet ändrades mycket när vi blev en familj.

DET VAR ETT VÄGSKÄL.

– Att bli föräldrar är en stor förändring och vi kände oss väl-digt ödmjuka inför detta nya skede i livet. Samtidigt hittade vi en liten hästgård som var till salu i orten Linghem, mitt emellan Linköping och Norrköping. Ett väldigt speciellt ob-jekt som det finns få av. När vi från sovrumsfönstret tittade ut över vidderna kände vi att detta är en jättebra plats för en liten familj, här kan vi andas. Johanna Palmér erkänner att det var en stor omställning.

– Det var en stor omställning att flytta från Hammarby

KOMMUNIKATION OCH EKONOMI

HAR ALLTID HÄNGT IHOP I DET

SOM JOHANNA HAR JOBBAT MED.

40

Sjöstad till Linghem. Det tog sex månader att »avstockholmi-fiera« sig. Efter den tiden insåg jag att det har hänt massor i den här regionen. Jag åkte till Norrköping, fick se hela Knäppings-borg, och tänkte att det är helt fantastiskt. Och med ett litet barn såg vi Linköping med helt andra ögon, och insåg att det är fantastiskt att bo här. Det är en stor stad, men ändå tillräckligt litet för slippa sitta i bilköer. Man slipper att slåss på tunnelbanan. Det tog några månader, men sedan kändes det otroligt rätt att vi gjorde det.

ATT ÖSTERGÖTLAND IDAG är en så pass vital region som den är, var en positiv överraskning för Johanna Palmér.

– Vi flyttade hem utan att egentligen ha tänkt igenom vad det skulle komma att innebära. Exempelvis hade jag ingen aning om vad jag skulle arbeta med. Mitt jobb i Stockholm som senior kommunikationskonsult inom bland annat finan-siell kommunikation var det svårt att fortsätta med utanför Stockholm. Jag fick börja se mig om efter ett nytt jobb. Det var spännande, och då hittade jag ett på Östsvenska Handel-skammaren. Jag kände att här finns det en organisation som snart fyller 100 år, som alla människor har hört talas om, men få vet vad den gör. Det måste vara intressant, inte minst kommunikativt. Jag fick jobb där och det ena gav det andra, och sedan två år tillbaka är jag VD. Hade jag vetat det, att jag skulle få ett fantastiskt intressant jobb här i Östergötland, hade jag aldrig tvekat om att vi gjorde rätt som flyttade hem igen. Som det känns nu kommer vi att förbli östgötar framöver.

JOHANNA PALMÉR SER ÖSTERGÖTLAND som tillväxtregion och tycker det regionala näringslivet är spännande.

– Variationen är spännande. Det finns ett fantastiskt flyg-kluster med Saab i spetsen. Sedan har vi stora industrier som Holmens, BT – Toyota Material Handling Sweden – i Mjölby och Siemens i Finspång. De stora företagen är viktiga driv-krafter för tjänstesektorn. Dessutom har vi en stor offentlig sektor med landstinget, universitetssjukhuset etc. De anstäl-ler 12 000 personer, som i sin tur sysselsätter många andra företag och organisationer. Vi har en stor hamn i Norrköping

som jag önskar fler kände till bättre. Vi har tre flygplatser. Vi har en fint rekreationsområde kring Omberg. Sedan har vi hela den historiska kopplingen med Vadstena och Söderkö-ping, och man kan åka över till Gotland. Vi har flera sorters historia: näringslivs-, kyrko- och byggnadshistoria. Så har vi textilindustrins vagga i Norrköping.

DET FINNS EN OTROLIG BREDD i näringslivet, som jag upplever är unik för oss. Vi har också universitetet, som är ungt i jämförelse, men som har kommit väldigt långt under sina år. Vi har de tekniska innovationerna som kommer från Saab, universitetet och till viss del universitetssjukhuset. Det genererar ytterligare indirekta effekter i form av teknikspill. Vi är duktiga på att ta befintlig teknik och applicera den på nya områden. Nu är ju Ostlänken ett stort projekt som inger förhoppning. Det är ett viktigt projekt, och vi har börjat att jobba utifrån det, trots att första spadtaget inte är taget än. Det blir en fantastisk möjlighet för den här regionen att kom-ma närmare Stockholm. Det blir en regionförstoring och en förstorad arbetsmarknad. Vi hoppas på ett ökat tågresande, vilket är bra för miljön.

Men ingenting är så bra att det inte kan förbättras.– Jag skulle önska att vi växte ännu snabbare. Om man

tittar på olika ekonomiska fakta, till exempel bruttoregional-produkt, så växer Örebro, Kronoberg och Dalarna snabbare än vad vi gör.

Det gör även Stockholm, Göteborg och Skåne, men det är inte lika överraskande, menar Johanna Palmér. Östergötland borde vara den fjärde bästa regionen.

– Med så fina förutsättningar som vi har borde vi kunna växa snabbare.

DET FINNS EN FARA som Östergötland måste undvika.– Vi får inte tappa fler huvudkontor. Vi har tappat flera de

senaste åren. De har inte lämnat den här regionen för att den är dålig, utan de är mer motiverade att finnas på andra ställ-en som i Stockholm eller utomlands. Ett huvudkontor driver tjänstesektorn, restauranger, hotell, taxi, marknadsföring –

LIVET ÄNDRADES MYCKET NÄR

JOHANNA FICK BARN OCH BILDADE

EN FAMILJ

41

massor av verksamheter. Vi får inte tappa fler huvudkontor som till exempel Cloetta.

Man kan också ta ett kulturellt exempel som Eldkvarn från Norrköping eller Lars Winnerbäck från Linköping. Dessa musiker har flyttat till Stockholm fast de fortfarande är förknippade med de städer de växte upp i. Johanna Palmér hoppas att musiker, i likhet med Cloetta, i framtiden ska vara kvar i Östergötland.

– Vi har andra marknadshyror här, och om man kan pendla in folk hit från Stockholm efter att Ostlänken är byggd, kan vederbörande ha en Stockholmslön och ändå inte behöva jobba i Stockholm. Jag tror att det blir en timme och 20 minuter från Linköping till Stockholm. Idag finns det folk som tillbringar så mycket tid på att ta sig till och från jobbet i Stockholm. Det är betydligt trevligare att åka tåg än att behöva sitta och köra bil den tiden. På tåget kan man åtminstone jobba.

Östergötland har en rad incitament som talar till regi-onens fördel gentemot större regioner i Sverige. Det är billigare att verka här. Det är färre människor, och därmed mindre trängsel. Det är kortare avstånd. Med internet kan man i princip sitta var som helst.

– DET ÄR KNÄCKFRÅGAN: Hur ska vi få ännu fler människor och företag att flytta hit och stanna kvar? Det vi i handels-kammaren tror på är att jobba mycket med tillgängligheten, det är till exempel Ostlänken och våra flygplatser. I mars kommer SAS att börja flyga från Linköping igen, vilket de inte har gjort på flera år. Då kommer vi att ha direktflyg både till Köpenhamn och Amsterdam. Det är viktigt, både för dem som vill flyga ut och för dem som vill komma hit. Det

har varit svårt att ta hit kunder över dagen, utan då kanske man måste bo över. Det är bra för regionen, men mötet kan-ske inte alls blir av då. Jag vet att Toyota Material Handling Sweden i Mjölby, som kallas BT i folkmun, har haft svårt att ta hit besökare över dagen. BT och Väderstad-Verken AB till-hör de stora arbetsgivarna i regionen, vilket inte alla känner till. Väderstad-Verken är ett fantastiskt företag.

Östergötland ligger närmare än man tror och det finns bra kommunikationer.

– Tillgängligheten är något som vi måste jobba ännu mer med, och vi måste marknadsföra den. Många kanske bokar flyg till och från Skavsta eller Stockholm av ren slentrian när det finns bra möjligheter att resa till och från regionen härifrån.

EN ANNAN KÄRNFRÅGA ÄR att attrahera duktiga människor.– Vi måste jobba med kompetensutvecklingen så att vi

kopplar ihop näringslivet med det akademiska, både grund- och forskarutbildning, så att våra företag lätt kan få tag på rätt kompe-tens.

Kompetensförsörjning måste vara årtiondets modeord, menar Johanna Palmér.

– Sedan tror jag på att stärka vår regions stolthet både internt och externt. Landstinget gjorde nyligen en under-sökning som visar att östgötarna är minst nöjda med sin omgivning trots att de kanske borde vara nöjda, medan invånare i andra landsting borde vara mer missnöjda med till exempel kollektivtrafiken. Det gäller lite överlag. Man är inte stolt över det man har, fast man borde vara det. Vi behöver öka vår egen stolthet, och ännu tydligare marknadsföra oss externt, och det gör vi exempelvis genom marknadsbolaget East Sweden.

Bo mitt i stan

www.fawltytowers.se

PARK

HOTEL

(varför åka hem)

Aft

er W

ork

Kin

aru

mm

et

Tepr

ovn

ing

Pak

eter

bjud

ande

Aft

erno

onte

a

Park Hotel.indd 1 2013-03-28 20:35

Att bolaget har ett namn på engelska har både sina före-språkare och sina belackare.

– Ja, därom tvistar de lärde. En sak är att East Sweden inte nödvändigtvis behöver sammanfalla med Östergötlands gränser. Det finns fler kommuner som vill kalla sig för East Sweden, som Västervik och Tranås. Namnet är interna-tionellt gångbart och de marknadsför sig mycket utanför Sverige. Kontoret i Bryssel heter East Sweden. Så konstigt är det inte.

I OCH MED OSTLÄNKEN och ökade flygturer kommer Öster-götland att komma närmare världen. Johanna Palmér, och handelskammaren, betonar tillgänglighetens och leveranssä-kerhetens vikt för vår infrastruktur.

– Man måste underhålla de spår som finns. Att tågtrafiken är avstängd skapar många störningar både för gods och för resenärer. I Östergötland har vi Östgötapendeln, som är en ryggrad i kollektivtrafiken och som binder samman Linkö-ping och Norrköping med de mindre städerna. Att man som resenär känner tillit till kollektivtrafiken gör att den utnyttjas mer. De första vintrarna när vi flyttat ned fungerade pendeln sämre än idag, och får man stå på en iskall perrong några gånger tar man hellre bilen sedan. Men man ska veta att det inte bara är upp till Östötatrafiken att hålla tiderna. Ibland beror förseningar på att annan trafik, exempelvis X2000 och godstrafik, är högre prioriterade än pendeltåg. JOHANNA PALMÉR GILLAR ENTREPRENÖRSSKAP.

Hon har uppfattningen att det finns nyetablerade företag med intressanta affärsidéer i regionen.

– Absolut, skrattar hon. Jag sitter själv i styrelsen för ett spännande nystartat företag inom tandvård som är knutet till företagsinkubatorn LEAD.

Johanna Palmér ser en stor potential i samarbete inom regionen.

– Vi har Science Park både i Linköping och Norrköping, vi har LEAD. De är fulla av spännande företagsidéer. Det finns många av våra medlemsföretag som har den här bakgrunden som »startup«-bolag. Många väljer att gå med i handelskam-maren som en liten kvalitetsstämpel och för att få tillgång till ett affärsnätverk för att sälja sina produkter.

”För en region är det viktigt att ha en akademisk bas att stå på“

48. Daniel Rahimi

DET FINNS ÄVEN AKTÖRER utanför Östergötland som satsar på regionen.

– Ericsson ska göra en jättesatsning i Linköping, ett stort internationellt projekt där man samlar sina testmiljöer på tre ställen i världen, varav Linköping är ett.

En kvalificerad gissning om anledningen till att Ericsson satsar i Linköping är universitetet, och här återkommer vi till samarbetet mellan näringslivet och universitetet.

– För en region är det mycket viktigt att ha en akademisk bas att stå på. Att det här unga universitetet dessutom är så framgångsrikt är jätteviktigt. För näringslivet betyder det till-gång till akademisk kompetens och forskning av hög kvalitet. Universitetet har, tror jag, 26 000 studenter och det är en ansenlig del av länets befolkning. Om vi bara kunde få ännu fler att stanna kvar vore det ännu bättre. Vi jobbar hela tiden för det, eller för att de åtminstone ska återvända hit.

I EN RANKNING hamnar Campus Norrköping högre än Linkö-ping. »Det är inte konstigt att Norrköping har rankats som Sveriges studentvänligaste stad.« skriver Linköpings univer-sitet i skriften »Förberedande utbildning, Basår, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet«.

– Jag tycker att det ligger i sakens natur eftersom Campus Norrköping är yngre. Jag tycker att man kan vända på frågeställningen. Jag tycker att det är positivt att det finns ett Campus Norrköping. Det binder ihop regionen och ger universitetet ett större mandat. Det är bara positivt.

JOHANNA PALMÉR ARBETAR både i Linköping och i Norrkö-ping, och hon trivs lika bra i bägge städerna.

– Absolut, svarar hon utan att tveka. Jag kommer ju från Linköping, men när vi vände hem efter tio år upptäckte vi att det hade hänt otroligt mycket, framför allt i Norrköping med Industrilandskapet. Jag tycker att städerna kompletterar varandra väl. De har lite olika natur och ursprung, men jag tycker att det är helt fantastiskt att få vara i båda städerna. Det finns bra restauranger i båda städerna och pendeln däremellan. Jag är en nöjd hemvändare. n

Spetz FastighetskonsultSamhällsbyggare sedan 1979 – 35 år!

Vi värderar fastigheter vid: Nybyggnation, försäljning, bokslut, mmVi värderar fastigheter vid: Nybyggnation, försäljning, bokslut, mm

Per-Åke Spetz 070 - 521 69 79www.spetz.nu

SKYLTARBANDEROLLERNEONSKYLTARBILDEKORERTRYCKSAKERAFFISCHERDEKALERORIGINAL

ARENAREKLAMRITNINGSKOPIERING

Gillbergagatan 36 Linköping 013-12 21 10 www.jenareklam.se

skyltatvihar

linkoping 1982sedan !

44

ENLIGT FORSKARE VID Uppsala universitet och Harvard Business School står flyget för en av Sveriges tydligaste klusterbildningar, med centrum i Östergötland och Linköping. Så har det varit ända sedan 1912, då lan-dets första flygskola startade på Malmen.

– Idag är Linköping en av få platser i världen där kompletta flygplan utvecklas och tillverkas, säger Urban Wahlberg, projektledare på Aerospace Cluster Sweden (ACS). Men flyg är mycket mer än plan. Det är en lång kedja av aktiviteter som börjar med grundforskning och utmynnar i den dagliga driften för transport av passagerare och gods. Och en stor del av kompetensen finns samlad i Östergötland.

SOM PROJEKTLEDARE PÅ ACS summerar Urban Wahlberg verksamheten så här:

– Samarbete, tillväxt och internationellt utbyte. Det är vad verksamheten handlar om.

Linköpings kommun valde år 2010 att anta epitetet »Linköping – Sveriges flyg-huvudstad«. För att förstärka detta har kommunen, med Nulink i spetsen, senare beslutat sig för att starta ett projekt som ska formalisera ett svenskt flygkluster, Aerospace Cluster Sweden.

– Klustret är öppet för nationella aktörer med koppling till flyget, som har siktet in-ställt på den internationella marknaden.

ACS började sin verksamhet förra året och lanserades lokalt i juni 2013 och nationellt i Almedalen senare samma år. Vi är under uppbyggnad. Idag ingår 34 företag i klustret.

ACS siktar på att omfatta ännu fler.– Vi har en målsättning att till 2016 ha

attraherat 75 procent av flygföretagen i lhandet. Det bildas nu en styrgrupp som

kan ses som en initial styrelse. De ska skapa det framtida klustret i projektet som Nulink är huvudman för, och som löper fram till 2016.

UNDER VÅREN 2014 kommer ACS att ansöka om medlemskap i European Aerospace Cluster Partnership (EACP), ungefär Euro-peiska flygklusteralliansen, vilka samordnar Europas ledande flygkluster och verkar som part i de stora utvecklingsprogrammen. Därmed får ACS tillgång till nya nätverk och aktiviteter som ska bidra till att öka tillväx-ten hos klustrets medlemmar.

– Det finns ett stort antal flygkluster i Europa som är organiserade i paraplyorga-nisationen EACP. De har en bra hemsida om man vill veta mer. Jag har gått igenom de flesta av de klustren, och det finns inget kluster som inte har ett deltagande av det offentliga på ett eller annat sätt. Tanken är att vi som jobbar med projektet nu ska driva det så långt att medlemsföretagen ihop med det offentliga kan driva det utan oss. Vi job-bar på sikt med att avveckla oss själva. Det verkar lite dumt, skrattar Urban Wahlberg, men vi ska sparka igång och försöka att få det att leva sitt eget liv.

URBAN WAHLBERG ARBETAR inte ensam med projektet.

– Jag är konsult på Nulink, efter ACS kom-mer andra uppdrag. Jag arbetar 50 procent med ACS. Jag har en kollega, Emma Stock-man Jonsson, som arbetar med kommuni-kation och marknad. Hon arbetar ungefär 50 procent, men hon arbetar med lite mer saker än klustret. Sedan har vi under hösten haft en konsult, Fredrik Landberg, som varit

Linköping är sedan över 100 år tillbaka Sveriges flyghuvudstad. Aerospace Cluster Sweden (ACS) är ett nationellt svenskt flygkluster baserat i Linköping som stöds av Nulink. Urban Wahlberg är projektledaren som på sikt har som mål att avveckla sig själv.

Svenskt flygkluster


delprojektledare för Simulator- och simu-leringsscenter i Linköping. Det är stark del av klustret i Linköping som arbetar med flyg-simulatorer och simuleringar, både på den offentliga sidan med universitetet, Försvarets materielverk (FMV) och försvarsmakten, och med Saab och många fler företag. Det är många som arbetar med simuleringar, eller modelleringar som universitetet säger.

NÄR DET GÄLLER FLYG har Urban Wahl-berg en gedigen bakgrund.

– Jag har verkat inom flygvapnet och med flyg sedan början på 1980-talet. Jag pensio-nerades i augusti 2012 som major. För länge sedan när flygbolagen skulle ha varenda pilot som utbildades, skrev man femårskontrakt med flygvapnet. När man hade gjort fem sådana kontrakt, 25 år, så fick man pensions-avtal. Minimikravet var 25 år och då fick man gå vid 55 år. Det sista som jag gjorde inom flygvapnet var att jag var flygplatschef på Malmen.

MED ANDRA ORD är Urban Wahlberg som klippt och skuren för uppdraget i ACS.

– Jag har en hyfsad bakgrund. Jag var projektledare för Aerospace Forum Sweden, flygmässan vi gjorde 2010 och 2012. Det var så jag kom in i det här. Jag fick frågan när jag slutade om jag ville försöka få igång sam-arbetet mellan företag i regionen. Det är ett jättekul jobb, skrattar Urban Wahlberg. n

Ett nationellt

45

– DET SOM SKILJER ÅRETS upplaga från tidigare upplagor är att vi har både ettan, tvåan och trean i världen på plats, säger arrangören Fredrik Johnson, som själv är aktiv squashspela-re. Han har spelat i 51 länder under sin långa karriär. Det är fantastiskt!

I årets tävling finns fyra spelare med som är eller har varit rankade som etta i världen, och endast British Open är större. Världsspelarna bidrar till att Case Swedish Open uppmärk-sammas.

– Vi märker ett större intresse eftersom tävlingen blir mer och mer etablerad för varje år. Vi har eliten i sporthallen och breddtävlingen vid sidan om. Nu har vi nästan slagit i taket för hur många vi kan vara.

DELTAGARE ÅTERKOMMER ÅR efter år. Det finns en kontinui-tet när det gäller Case Swedish Open.

– Vi har ungefär samma samarbetspartners, någon hoppar av och någon tillkommer. Det är jättekul att konstatera att in-tresset från samarbetspartners/sponsorer är jättebra. Det är kul att vi har fått in nya varumärken, som Dagens Industri och Unibet. De har kommit in som två av de största parterna. Vi har samarbetspartners från hela Sverige som är engagerade i olika former. Linköpings kommun gör en viktig insats.

DET REGIONALA NÄRINGSLIVET är lika viktigt som det nationel-la näringslivet.

– Utan det regionala näringslivet skulle det vara omöjligt att genomföra tävlingen. Jag har mycket att tacka dem för. Utan dem skulle det inte gå att arrangera tävlingen. Det är många som har försökt att rycka den och flytta den till Stockholm. Men genom att ha ett gott samarbete med det regionala närings-livet och kommunen säkrar vi att vi kan behålla den i Linköping.

CASE SWEDISH OPEN-VECKAN arrangeras av Fredrik Johnsons företag ActiPro Event i samarbete med Svenska Squashför-bundet, Linköping Squashklubb, Arenabolaget och Medley. Fredrik Johnson vet inte hur länge han håller på, men efter elva år är Case Swedish Open etablerad.

– Vi har verkligen satt arrangemanget. Publikintäkterna är viktiga, men utan regionala och nationella samarbetspartners står jag mig slätt.

DEN ARBETSINSATS SOM Fredrik Johnson lägger ned är delvis ideell.– Arrangemanget har alltid gått med plus, och det är det

inte alla evenemang som gör idag. Men om jag skulle räkna varje timme som jag lägger ned så skulle det vara lite annor-lunda, skrattar Fredrik Johnson. Jag räknar varken mina eller mina anställdas timmar, så vi går med plus. Men entusiasmen är viktig, och jag tror att den smittar av sig på de samarbets-partners vi jobbar med. Vi har lyckas göra det till en »charter-resa«, man får många åskådare utifrån. Det kommer bussar från Stockholm, Oslo med flera städer. De köper biljetter till turneringen och bor på samma hotell som proffsspelarna. Alla som kommer hit får en känsla av vara proffs själva. n

SNABB FAKTA OM CASE:

– FÖRUTOM MATCHER I VÄRLDSKLASS, säger Fredrik Jons-son, kan våra samarbetspartners prova på Pro Am, att som motionär eller sponsor få spela mot en av världens bästa spelare. Vi anordnar företagseminarier, mingeltillställningar och VIP-lounger på hotellet. DET GER ETT MERVÄRDE till de företag som är med och medför stärkta relationer till personal och övriga.

Case Swedish Open avgörs för elfte gången på fyrglasbanan i Linköpings Sporthall och är Europas näst största återkommande internationella squash-tävling. I år hålls tävlingen 4 till 9 februari.

Case


46

Jonas och Emma

ORDET MENTOR KOMMER från namnet på en gestalt i grekisk mytologi, en vän och rådgivare till hjälten Odysseus. En mentors lärjunge heter adept, och man talar numera om mentorn och adepten.

I Linköping finns flera mentorsprogram, och ett av dem är Mentor4Research. Inom detta har Emma Björk varit adept till Jonas Nilsson, som i vanliga fall är affärsutvecklare på InnovationskontorEtt och tidigare har drivit bolag.

– Jag var doktorand i materialvetenskap på Linköping universitet, säger Emma Björk, som tyckte att hon behövde hjälp med att förstå hur man driver ett företag.

Materialvetenskap och materialteknik är ämnesområden som behandlar olika typer av material och deras tekniska egenskaper. Detta har stor betydelse för bland annat tillverknings–industrin, då ett materials olika tekniska egenskaper är viktiga vid framställningen av olika produkter.

– Jag var med och startade ett bolag som heter Nanolith 2009, fortsätter Emma Björk. Jag kände mig mycket som en forskare, och jag visste inte vad jag skulle göra med mitt bolag. Jag ville lära mig att bli kommersiell, och därför sökte jag till mentorsprojektet på Kungliga ingenjörsvetenskaps - akademien (IVA).

Programmet har det engelska namnet Mentor4Research, vilket kan översättas med mentor för forskning.

– Jag skrev ett ansökningsbrev där jag beskrev min situation, säger Emma Björk. Sedan väljer de utifrån det och försöker matcha ihop en med en mentor.

Emma skrev sin ansökan i mitten av oktober 2012 och hon började träffa sin mentor Jonas Nilsson i januari 2013. Nu är den formella mentor/adept-relationen slut.

– Programmet är slut, så Jonas är inte längre min mentor på papperet, men vi har fortsatt kontakt, säger Emma

Björk. Jonas har tagit sig an vårt företag som ett »case« till InnovationskontorEtt. Jag hoppas att vi kan fortsätta att jobba tillsammans. Även om jag har lärt mig mycket under mentors programmet är man inte klar för att man har gått det. Det finns mycket mer att göra.

Mentorsprogrammet har gett Emma Björk en viktig lärdom.

– Det viktigaste jag har lärt mig under programmet är att om någonting ska bli gjort måste jag göra det själv. Jag kan inte sitta och vänta på att en hemsida ska dyka upp, vill jag ha en får jag göra en själv. Jag måste aktivt söka upp kunder, de kommer inte automatiskt.I FÖRETAGET NANOLITH är de tre stycken grundare, men det är bara Emma som har gått mentorsprogrammet.

– Jag berättar mycket av det jag lärt mig i mentorspro-grammet och försöker föra det vidare även till dem. Det blir en fortsättning, eftersom Jonas har tagit sig an Nanolith, det vill säga hela företaget och inte bara mig, även om vi har den största kontakten.

Nanolith tillverkar olika typer av material.– Vi började med att skicka in två patentansökningar för

de material som jag har tagit fram. Nu har vi också tillverkat ett lager med material som vi ska sälja till forskargrupper och även till företag. Det vi gör nu är att hitta lämpliga kunder, helt enkelt.

Vägen dit har gått via Mentor4Research. Johan Ahlström, som är projektledare för mentorsprojektet, kontaktade Jonas Nilsson. Johan Ahlström berättade för Jonas att han hade en forskare som borde passa honom och frågade om Jonas ville ställa upp som mentor.

– Jag tyckte att Emma och jag skulle träffas och se om det fungerade, säger Jonas Nilsson. Vi tog en fika på Zenithuset

I Linköping finns bland annat mentorsprogrammet Mentor4Research. Och det är just inom detta som Emma Björk har varit adept till Jonas Nilsson. Vi gör en tillbakablick på deras gemensamma resa.

MENTORN OCH ADEPTEN

EMMA VAR MED OCH STARTADE

NANOLITH

47

för ett år sedan. Jag tyckte att Emma hade rätt förutsättning-ar för en kommersialiseringsresa. Hon hade frågor och tan-kar som jag trodde att jag skulle kunna vara behjälplig med.

Emma Björk var också nöjd.– Jag tyckte att det kändes väldigt bra, säger hon. Jag

tyckte det var svårt att veta vad jag skulle förvänta mig av det första mötet. Det var trevligt att träffa Jonas, och eftersom vi tog det över en fika var det avspänt och lätt att prata. Det kändes väldigt bra.JONAS NILSSON ARBETAR ideellt som mentor, och han har inte fört bok över hur mycket tid han har lagt ned.

– Vi har väl träffats någon gång i månaden, säger han, och sedan har jag varit med på några möten med Emma och övriga delägare. Vi har även haft presentationsträning. Innan Emma har haft presentationer har jag agerat publik.Mentorskapet har gjort att Emma Björk har känt ett stort stöd.

– Jag är överraskad över hur långt jag var beredd att gå, från att ha varit någon som bara hade ett bolag som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med, till att idag veta kon-kret vad jag ska göra med det. Idag är jag inte bara forskare, utan jag jobbar aktivt i företaget. Det var inte något som jag hade kunnat förutse för ett år sedan. Jag är förvånad över vad Jonas lyckades plocka fram, han lockade fram saker jag inte visste att jag hade.

Även mentorn är nöjd med sin adept.– Det är framför allt Emma som åstadkommit något, säger

Jonas Nilsson. Det svåraste med att starta bolag är att våga. Man kan läsa massvis med böcker och man kan läsa till sig teorier om företagande. Men när man väl står där, att våga hoppa ned i osäkerheten och lita på sig själv, det är nog det svåraste. Generellt sett behöver alla jobba mer med just den biten, att sätta en ära i att försöka. Det är inte så farligt att

IDAG ÄR EMMA INTE BARA FORS-KARE, UTAN ÄVEN

AKTIV I RESTEN AV FÖRETAGET.

DET VAR PÅ ZENIT JONAS OCH EMMAS MENTOR-SKAP BÖRJADE

försöka och misslyckas. Om man inte har försökt alls, står man kvar på exakt samma ställe där man började. Det är sällan som det kan hända något värre än om man inte har gjort något alls. Att våga ta klivet är det svåraste. Jag tror att ett mentorskapsprogram hjälper till för att man ska våga ta steget, för man blir mindre ensam, man får någon att prata med som kanske gjort en liknande resa själv och som kan vara ett stöd i ensamheten.

Emma Björk har precis börjat ta ut pengar från bolaget.– Jag har min doktorandlön, men från och med årsskiftet

tar jag ut lön för mitt arbete i företaget.Mentorsprogrammet Mentor4Research är inte öppet för alla.– Nej, det riktar sig till forskare och doktorander på

universitetet, alla som är nyfikna på att kommersialisera sin forskning, säger Jonas Nilsson. Vad många jobbar med i programmet är att arbeta med sig själva som personer. Man får en personlig mentor som kan vara bollplank under resan så att adepten kan bestämma sig för vilken väg den vill gå: är jag forskare eller entreprenör eller både och?

Det är skillnaden mellan Mentor4Research och andra kommersialiseringsprogram. Mentor4Research handlar om forskarens egen utveckling.

I detta fall har adepten utvecklats mycket.– Ja, skrattar Emma Björk. Det är det som är bra med

programmet, precis som Jonas säger, att det handlar om min personliga utveckling. Jag har lärt mig verktyg, som att jag måste göra saker själv, och det kan appliceras även i forskar-världen. Man måste ta egna initiativ och genomföra dem.JONAS NILSSON HAR VARIT MENTOR i Mentor4Research i tre år.

– Under de tre åren har jag varit mentor för tre forska-re, en per år. En har bildat bolag och dragit igång det med två forskarkollegor på universitetet, bolaget har betalande

ZENIT ÄR EN RESTAURANT SOM

LIGGER PÅ CAMPUSI UNIVERSITETS

OMRÅDET

48

kunder och är framgångsrikt. En annan insåg vad han ville göra, och det var inte att kommersiellt driva ett företag, utan det var andra saker, och nu jobbar han med det som han brinner för.

Mentorsskapet är alltså ideellt arbete för Jonas, som är positiv till det.

– Man lär sig nya saker, säger han. Alla problemställningar som man ställs inför är intressanta, och att få vara med och se hur de löses gör att man både kan lära sig att göra något själv och lära sig av se andra i sin närhet göra det. Man lär sig massor, men man är inte bara två i programmet, man är inte bara en mentor och en adept, utan det är helt gäng mentorer och ett gäng adepter. Man får ett bra utbyte med de andra adepterna, men framför allt mentorerna. Man vidgar sitt kontaktnät. En gång om året är det en övning när man åker iväg ett helt dygn. Då hjälps man åt alla mentorer och adepter.

Det har Emma Björk och Jonas Nilsson gjort.– Jag tyckte att det var oerhört lärorikt, säger Emma. Det

är intressant eftersom det är många forskare med olika pro-blemställningar. I grunden vill alla lära sig mer om samma sak, kommersialiseringen, men vi har olika perspektiv. Det är forskare från hela universitetet, och det gör att det blir oli-ka problemställningar och olika typer av produkter att sälja. Bara att diskutera med andra mentorer var givande.

Jonas hoppas att fler blir mentorer.– Jag kan varmt rekommendera att vara mentor, säger han.

För mig har det gett saker varje år. Det har helt klart varit värt den investerade tiden.

I Mentor4Research finns det ett omkostnadskonto så att mentor och adept kan besöka kunder tillsammans.

– Vi var på ett möte i Stockholm tillsammans, säger Emma, och sedan använde jag omkostnadskontot och åkte

till Göteborg för att starta ett samarbete med Centrum för katalys på Chalmers. De samarbetar med en rad olika företag, och förhoppningsvis ska vi vara en del av deras samarbete.

– Många forskare som är i samma fas som Emma, säger Jonas, funderar på vem man ska sälja till och vad man ska sälja. Att då ha möjligheten att tillsammans med en mentor antingen planera ett möte och åka själv, eller att man åker tillsammans, och fråga kunden vad den är intresserad av – det gör att man får mycket mer kött på benen.

– Det kan jag säga, fyller Emma i, att träffa kunder är något som jag lärt mig. Jag kan gissa vad en kund vill ha, men innan jag har pratat med dem har man egentligen ingen aning.

Jonas Nilsson har ingen ny adept.– Det är inget fast jobb att vara mentor, det beror på

vilka som söker till Mentor4Research. Vi får se om jag blir kontaktad i år igen, om det är någon som projektledningen tycker är lämplig. Forskaren söker till Mentor4Research och blir antagen, och sedan försöker projektledningen hitta en mentor som skulle passa. Varje mentor är handplockad efter forskarens behov.

Emma Björk kanske kan tänka sig att vara mentor i framtiden.

– Ja, när jag har mer erfarenhet, säger hon, men det är svårt att säga, då det beror på sammanhanget. n

Vill du veta mer?Läs om Emma Björks företag på: http://nanolith.seLäs om Mentor4Research på:http://iva.se/en/Projects/Mentor4Research/

”Jag tyckte att det var oerhört lärorikt.“ - Emma

TIPS FÖR MENTOR & ADEPT

TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ INNAN MAN BLIR

ADEPT, ENLIGT EMMA:

• Var öppen för nya idéer.• Var beredd på att lägga ner tid. Men-

torn ger input och funderingar, men du måste göra jobbet själv.

• Man måste inte ha ett bestämt mål. Att ha en mentor kan leda dig in på nya spår som du inte tänkt på tidigare.

TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ INNAN MAN BLIR

FÖR ATT BLI EN BRA MENTOR, ENLIGT JONAS:

• Man måste vara beredd att bjuda på sig själv.

• Man behöver vara en god lyssnare.• Man måste tycka att det är roligt att

vara mentor.

JAG KAN VARMT REKOMMENDERA

ATT VARA MENTOR,

SÄGER JONAS.

KRÖNIKA

#4av5jobb

DE SENASTE TJUGO ÅREN har fyra av fem nya jobb i närings-livet skapats i småföretag. Det betyder också stora skattein-täkter som kan användas för att finansiera välfärden. Även under lågkonjunktur har småföretagen fortsatt att anställa. Nästan alla småföretag är ägarledda, där ägaren bor och verkar på orten med ett stort engagemang för bygdens ut-veckling. Denna utveckling kommer att fortsätta. Att skapa goda villkor för företag att starta, expandera och anställa är att ta ansvar för vår gemensamma framtid.

VI, FÖRETAGARNA LINKÖPING, kommer under våren att sätta våra lokala beslutsfattare i heta stolen för att verkligen ta pulsen på dem i fråga om hur de ser på företagare, tillväxt och jobbskapande. Vi kommer att be dem att klargöra sina egna tankar och värderingar och ta del av våra. Vi önskar få igång ett samtal om värderingar när det gäller jobbskaparna, de små företagen. Vi vill också sprida kunskap om att 29 procent av Linköpings skatteintäkter kommer från de små företagen. Just nu samlar vi på oss en massa tillspetsade påståenden på temat. Frågor som vi verkligen vill få svar på är: När får vi en dörr in, en kontaktperson in till kommunen

i alla frågor? Hur ser ni på tjänstegarantier, ett bra sätt att tydligt visa för företagare vad man kan förvänta sig när man till exempel ansöker om bygglov eller andra tillstånd? När tänker kommunen anpassa den offentliga upp-handlingen så även små företag kan delta, exempelvis genom att dela upp upphandling-en i mindre delar? Vi vill se ett slut på att kommunen konkurrerar på privata mark-nader, hur ser planen ut för det? Viktigast av allt: För en kontinuerlig dialog med det privata näringslivet, hur tänker poli-tikerna förverkliga detta? Dessutom tycker vi att det skulle vara spännande att höra respektive politikers vision för Linköping rent generellt! Om alla möten och svar som vi får eller inte får, tänker jag kontinuer-ligt skriva här! n

MALIN WÄNDEL PERSSONOrdförande, Företagarna Linköping

Till valet 2014 kommer Företagarna att jobba för att säker-ställa att politiker på lokal, regional och nationell nivå vet att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda.

Göran Dyks Gata • Linköping • 013-10 33 00 • www.frisk-sverige.se • Mån-Tors 6:20-21 • Fre 6:20-20 • Lör 9-18 • Sön 9-19

TRÄNINGSÅR

LÅT OSS GÖRA 2014TILL DITT BÄSTA

• Modernt fullutrustat gym.

• 42 Gruppträningspass i veckan.

• Personliga tränare Massörer Sjukgymnaster.

• Stak- & Roddmaskiner.

• Utepass hela våren med start V.7 Löpning & Viktvästpass

LADDA NER VÅR APPMed vår Frisk-app kan du enkelt gå in på din Iphone eller Android och boka/avboka pass.

Pro

ducerad

av No

lltretton M

edia

50

Ett nytt sätt att arbeta på kontor

SÄG KONTOR OCH DE FLESTA får ungefär samma bild i huvudet, skrivbord och människor som arbetar med papper. Ursprungligen kommer ordet från franskans comptoir, som betyder räknebord, det vill säga stället där man sköter sina räkenskaper. Genom åren har dock både funktion och utseende ändrats drastiskt. De stängda kontoren har blivit kontorslandskap och idag pratar nästan alla om det aktivitets-baserade kontoret när nya lokaler ska inredas.

Enligt Peter Ågren, områdeschef på European Furniture Group, EFG, är det aktivitetsbaserade kontoret egentligen ingen ny idé. Rent praktiskt har den funnits i många år men inte varit så uttalad som nu. Han borde veta. EFG har funnits sedan slutet av 1800-talet och har med åren vuxit till att ha både tillverkning och försäljning av möbler för kontor och offentlig miljö.

Att skapa ett aktivitetsbaserat kontor kräver grundligt förarbete. Det viktigaste är en rejäl behovsanalys där man går igenom vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för olika typer av arbetsplatser. Det påverkar hur stor del av platserna som ska vara vid skrivbord, hur spontanmötesplatser ska utformas samt hur många och hur stora konferensrum som behövs. Sen är det viktigt att man tar hänsyn till störnings-moment och ljudnivåer, de kan till exempel minskas med hjälp av textilier i golv och på väggar.

I BÖRJAN AV FEBRUARI åker Peter Ågren och resten av EFG på den årliga möbelmässan Stockholm Furniture Fair. Där kommer de att lansera minst en ny egen produkt, men även insupa nyheter från konkurrenter och samarbetspartners.

Förra året var första gången de på allvar satsade på

Vi besöker Peter Ågren på European Furniture Group, och får en insikt i det aktivitetbaserade kontoret och hur man skapar det.

DET FINNS STOLAR OCH FOTÖLJER FÖR ALLA SMAKER OCH

BEHOV

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN

51

aktivitetsbaserade kontor på mässan. Peter berättar att han hade läst in sig ordentligt på ämnet och var väl förberedd på att övertyga besökarna om fördelarna med sättet att inreda. Första kunden som kom in i montern överrumplade dock med att berätta att de redan gjort behovsanalyser och endast var intresserade av lösningar för aktivitetsbaserade kontor. Peter fann sig själv stå och nicka åt samma argument som han själv laddat upp med, men de kom från kunden istället. Idag samarbetar de båda kring Skanskas nya huvudkontor i Stockholm, som invigs nu i januari.

ETT ANNAT EXEMPEL på aktivitetsbaserat kontor som just EFG varit med och designat är Atea i Linköping. Det var ett av deras första större projekt där begreppet aktivitetsbaserat kontor var uttalat och används som referensobjekt för andra kunder som funderar på att genomföra samma sak.

FUNTIONELLT OCH STILRENT

BELYSNING ÄR EN VIKTIG DEL AV DET AKTIVITETS-

BASERADE KONTORET

Kanske kan man ana ett mönster att IT-företag enklare tar till sig tanken om det mer flexibla kontoret. Delvis beror det förstås på arbetsuppgifterna, men även på en yngre medelålder i personalen. Yngre tenderar att hellre vilja ha folk omkring sig och inte sällan ger de uttryck för en känsla av att vara isolerade om de sitter ensamma på ett kontorsrum i en korridor. Det som tidigare varit lyx kan alltså degraderas till något mossigt. Och så fortsätter utvecklingen, även inom kontorsinredningsbranschen. n

SÄTT FÄRG PÅ DITT KONTOR

52

JAG ÄR PÅ GRAN CANARIA och njuter av sol, bad och utmaningar med min stora familj på 17 personer. När ett årsskifte börjar närma sig vet jag många som pratar om nyårslöften. Oftast innehåller löftet någon typ av föränd-ring i personens liv. Sluta röka eller snusa, börja träna, eller äta sundare. Det är stora förändringar som kräver mycket egen vilja och som kräver beslutsamhet. Jag har själv aldrig avlagt något löfte på nyårsafton. Jag tycker det känns för radikalt och definitivt. Sen att det är ett löfte gör det mer lockande att bryta (tyvärr). Jag är mer för att önska mig saker som jag sedan vill ska gå i uppfyl-lelse under året. Sakerna jag önskar kommer ske genom att jag själv genomför dem. Jag lägger upp en plan för varje önskning och sedan strävar jag mot att den blir genomförd.

Lätt som en plätt. När jag tänker ut önsk-ningar gör jag det med hjärtat och ser gärna till att det är en utmaning för att utvecklas. Jag tränar på Crossfit Visby och där har jag några önskningar som jag tränar på, och som jag hoppas kommer bli uppfyllda. Jag har ingen deadline för dessa önskningar, utan det kan ta en månad eller ett år innan dem är genomförda. Huvudsaken är att jobba på önskningen och att utmana sig själv.

Prata med din partner eller familj och skapa en gemensam önskning som ni kan jobba tillsammans med. Tips på önskningar kan vara: Att cykla till jobbet, skolan och förskolan istället för att ta bilen. Införa mobilfria dagar. Laga mat tillsammans med din partner eller familj. Spara pengar till en gemensam resa.

Ta hjälp av din partner, barn eller vän att coacha dig till dina önskningar. Om du arbe-tar hårt lovar jag att det kommer ge resultat, och du kommer få dina önskningar uppfyllda vare sig det är små eller stora. Lycka till! n

3-2-1 gå! Jag började året 2014 med bubbel, bamseparad, färgglada hattar, glada barn och sand mellan tårna.

Uppfyll dina önskningar 2014!

SNABBFAKTA

NAMN Lina Lindblad.ÅLDER 34 år.FAMILJ Man och fyra barn.BOR Visby.INTRESSEN Crossfit, mat, umgås med familj och vänner, höns och åka skidor. I AFFÄRSSTADEN LINKÖPING Jag kommer dela med mig av mina erfarenheter, tankar, recept och månadens utmaning. DU HITTAR LINA PÅ BLOGGEN

blogg.ostenssons.se

4 PERS

Ingredienser:500 g fläskfilé2 msk sweet chili2 vitlöksklyftorrivet skal av 1 apelsinflingsaltsvartpeppar3 dl risonipasta2 apelsiner2 blodapelsiner1 påse rucola2 pkt halloumiost½ dl hackad mandelen skvätt olivolja

GÖR SÅ HÄR:

1. Sätt ugnen på 175 grader.2. Marinera fläskfilén i sweet chilisås, skalad och skivad vitlök och rivet skal från en

apelsin. Salta och peppra.3. Koka risonin efter anvisningarna på paketet, spola den sedan i kallt vatten.4. Skala och skiva apelsinerna.5. Varva rucola med skivade apelsiner och risoni på ett stort fat.6. Värm en stekpanna med lite olja i. Bryn fläskfilén på medelvärme tills den fått en

gyllene färg. Stek färdigt fläskfilén i ugnen. Använd gärna stektermometer. Ta ut fläskfilén när termometern visar 70 grader. Låt filén vila i cirka 10 minuter innan du skär upp den. Under tiden rostar du mandeln i en torr stekpanna.

7. Skär upp halloumin i skivor och stek den i lite olivolja tills den har fått en fin stekyta. Lägg halloumin, skivad fläskfilé på citrussalladen. Strö över mandeln. Salta, peppra och toppa med lite olivolja. Smaklig spis!

Fläskfilé med citrus/halloumi/risonisallad

PR

OVA

LINA’S RECEPT

CEPT

KRÖNIKA

Nya motortider väntar!

JAG BLEV TILLFRÅGAD att bli Affärsstadens motorkrönikör och jag sa naturligtvis ja. Varför kan man undra. Jo, för att jag gillar motordrivna fordon samt att Affärsstaden är en tidning som behövs i vårt samhälle.

VEM ÄR DÅ JAG? Jag heter Mikael Lindh, bor i Linköping och har tävlat i rally som co-driver, producerat motorsport i våra rikstäckande TV-kanaler samt drivit hyrbilsfirma i Linkö-ping. Så ja, bilar har alltid omgivit mig.

Nu är jag aktuell som koordinator eller samordnare för Rally-SM, den sport som jag håller närmast hjärtat. Ett jobb som innebär att jag jobbar med rallysportens framtid. Det mest underbara med rally just nu är att vi har en rad juniorer som ska bli våra stjärnor i framtiden. För er som missade SM-veckan på Sveriges Television där SM i rallysprint av-gjordes kan jag meddela att juniorerna kammade hem en hel drös med medaljer i de tvåhjulsdrivna klasserna. Kommer bara vara kul att följa deras framtiden från den position jag nu har inom rallysporten.

JAG JOBBAR ÄVEN med kundservice åt ett lokalt företag som ni säkert kommer se mer av i framtiden. Men här kommer ni enbart läsa om bilar av olika slag. Kanske får ni ett djupgående reportage från den senaste tekniken i blivande företagsbi-lar, eller varför inte vilka däck ni ska välja inför sommaren eller vintern. Som ni märker är ämnet motor hur stort som helst.

JAG KAN FÖRVISSO välja vad jag ska skriva om men ni läsare kan naturligtvis påverka innehållet i mina reportage eller krönikor.

Mejla redaktionen så ska jag göra mitt bästa med innehållet. n

MIKAEL LINDHMotor-entusiast

Cavarosa Wine är ett lokalt och personligt företag från Linköping som importerar och säljer unika och omsorgsfullt utvalda viner.

Vinerna levereras direkt till din dörr eller till ett utlämningsställe nära dig

i östergötland som du hittar på vår webshop.

www.cavarosawine.se/wsDin lokala vinleverantör

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

cavarosa95x130.pdf 1 2014-01-21 21:57

Grön verkstad

för växtkraftKontorslokaler • KonferenserAffärsnätverk • Events Samverkansprojekt

Järngården 13 • 590 76 Vreta Kloster • www.vretakluster.se

54

ÄR DET ENKELT att ha Linköping som bas i er bransch?

– Ja, säger Anders Landelius, alias Slidin’ Slim, det måste man säga. Vi är mer ett östgötaband än ett Linköpingsband. Dead Soul är egentligen två personer, Niels Nielsen och jag. Vi är i grunden en duo, men vi blir sju personer när vi spelar live. Fyra av medlemmarna bor i Norrköping och tre i Linköping. Vi är i allra högsta grad i den fjärde storstadsregionen (skratt). Det är ett jättebra ställe att befinna sig på geografiskt när man håller på med musik. Jag har varit verksam i 20 år som bluesmusiker, och jag har aldrig tänkt tanken att flytta till Stock-holm. Om man turnerar har man ett bra avstånd till Stockholm och Göteborg – och till kontinenten.

ÄR LINKÖPING SPECIELL som musikstad? – Det är en svår fråga att svara på. Jag bör-

jade spela på 80-talet. Linköping har varit en bra musikstad på så sätt att studieförbunden har kunnat erbjuda stöd till band på alla nivåer. Om man börjar spela finns det bra med replokaler, man kan få börja spela på Skylten tidigt. Sedan har det i perioder varit ett glapp om man känner sig färdig med den

typen av spelningar. Då har det funnits långa perioder utan en bra livescen på stan. Det vet jag att många varit frustrerade över, vart ska man ta vägen? Det har gjorts satsningar av olika eldsjälar, inklusive mig själv, som har fått igång scener i samarbete med krögare. Det har gått under en period, men sedan har publiken svikit. Det kan man ha teorier om – har kvaliteten på musiken inte varit tillfreds-ställande? Av tradition har det varit svårt att få publiken att komma ut och titta på grejor i Linköping. Då bestraffas publiken (skratt), eftersom det slutar arrangeras grejer.

– JAG BÖRJADE TIDIGT blicka bort från Linkö-ping. Om jag ska livnära mig som musiker så måste jag resa. Nu tycker jag däremot att man som Linköpingsbo inte har något att beklaga sig över. I dagsläget finns det flera scener som nästan varje vecka erbjuder livemusik, som L’Orient, Palatset med flera. Nu har Linköping en fungerande livescen. L’Orient förtjänar ett pris för att de kör livemusik så många dagar i veckan.

HUR VILL DU BESKRIVA ert sound för en Lin-köpingsbo som inte har hört er?– Vi är en krock mellan Niels elektroniska

TILL VÄNSTER ANDERS LANDELIUS, ALIAS SLIDIN’ SLIM,

OCH TILL HÖGER NIELS NIELSEN.

Det är viktigt för näringslivet i en stad att det finns ett bra kulturliv där. Linköpingsbandet Dead Soul bildades 2012 som ett samarbete mellan bluesartisten Anders Landelius, alias Slidin’ Slim, och elektronicaartisten, sångskrivaren och producenten Niels Nielsen. Vi pratade med Anders Landelius.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: RISTENSTRAND

bakgrund och min bluesbakgrund. Vi har valt att kalla det för »industriell undergångs-blues«, en sammanslagning av två genrer. Det finns ett industriellt drag i musiken. Bluesen är den röda tråden, jag har hållit på med den så länge, och så kommer Niels med sina maskiner och programmerar.

I PRESSTEXTEN LIKNAS ni vid att blueslegen-den Muddy Waters spelar schack med Trent Reznor från Nine Inch Nails. Det borde väcka mångas intresse.

– Ja, bra beskrivning, det ringar in det ganska bra.Ni fick en femma i Expressen för debutal-

bumet »In the Darkness« och jämfördes med Soundtrack Of Our Lives »Welcome to the Infant Freebase«. Det är ju fantastiskt.

– Absolut. Det är alltid så när man gör musik och så ska det ut och bli bedömt. Vi påbörjade arbetet med låtarna för ganska länge sedan. Niels producerade min förra soloplatta, vi trodde nog att vi höll på med en uppföljare till den. Det var ett debut album, och det är klart att jag skulle ljuga om man inte var oerhört glad över en recension på den nivån. Det var definitivt en rolig dag. n

Död själ

VÅRA FASTIGHETER - DINA MÖJLIGHETER !

HÄLSAR

VÄLKOMMEN SOM NY HYRESGÄST I VÅRT FÖRETAGSHOTELL PÅ STRANDGATAN 2

I LINKÖPING HAR VI KONTORS- OCH LAGERLOKALER FÖR ERA BEHOV

FÖR MER INFORMATION OM LEDIGA LOKALERKONTAKTA JONAS SMEDING PÅ SVEAREAL 08-455 54 32

Alkagatan 2 Roxtorpsgatan 13 Låsblecksgatan 3 Norrmalmsvägen 11

56

vinmakare, och María José Peidro, som är hustru till Julián López, som lärare.

PÅ VINGÅRDEN HAR de elva olika sorters vin, som noga utvalts efter en noggrann plan. Chozas Carrascal har bland annat infört vinvarianter och blandningar som kraftigt har förbättrat Valencias vinframställning. En del av dessa, med syrah och sauvignon blanc som exempel, har sedan som få viner godkänts av Denominación de origen för Utiel-Reque-na (det officiella tillsynsorganet i vinregi-onen). Gården är känd som en pionjär i regionen för att den var bland de första vingårdarna som odlade vinstockar med hjälp av ett spaljésystem.

DENSITETEN HOS DERAS vinstockar var också revolutionerande vid tiden för planteringen av stockarna, därför att de beslöt att plantera fler vinstockar per hektar än vad som var vanligt. De har för närvarande i genomsnitt 3 300 vinstock-ar planterade per hektar utan vinstockar producerar mer än två kilo druvor. n

KRÖNIKA

Chozas Carrascal

I SEPTEMBER MÅNAD hade jag förmånen att få besö-ka en av Cavarosas samarbetspartners, vingården Chozas Carrascal, som är belägen strax utanför Valencia i Spanien.

Familjen López-Peidro, som är förälskade i vin, hittade 1992 den perfekta platsen för sin drömgård, där de kunde plantera de olika sorters druvor som de ville ha.

EFTER ATT UNDER tretton år ha besökt ledande vingårdar i Spanien och Frankrike hade de fått tillräckligt med kunskap för att skapa en förstklassig vingård. Med den målsättningen har de utrustat vingården med den senaste tekniken och med ett team av de bästa yrkesverksamma vinodlarna, som producerar viner med en tydlig personlig stil. De har skapat en jordegendom, eller ett slott som de säger, på 40 hektar där deras vinrankor trivs i perfekt harmoni med mandel och olivträ. De gör idag nio olika viner, bland vilka deras flagg-skepp Las Ocho innehåller inte mindre är åtta olika druvor.

PÅ VINGÅRDEN SKÖRDAR man druvorna i gryningen, när de är som kallast. Till skillnad från många vingårdar används här en skruv av »gummifingrar« i stället för stål, som många andra gör när man har en mekanisk druvpress. En annan viktig detalj på gården är den mjuka pumpa överprocessen (eller remontage), som dagligen utförs för att undvika att bryta druvorna.

MAN HAR EN TOTAL kapacitet att producera cirka 300 000 liter och skördar 6 000 kilo druvor per dag. Utrustningen inkluderar elva betongtankar och fjorton rostfria ståltankar. Utvecklingen av vinframställningsprocessen studeras och utvärderas för närvarande för kurser på yrkeshögskolan vid universitetet i Valencia med Francesco Girón, gårdens

PETER LANNESANDCavarosa

MARIA, DOTTERN I FAMILJEN, OCH

PETER LANNESAND FRÅN CAVAROSA, SOM TITTAR UT

ÖVER VINGÅRDEN.

INFARTEN TILL VINGÅRDEN

BUTIKEN INNE I BYGGNADEN, DÄR

MAN SOM BESÖKA-RE KAN KÖPA VINER

PÅ PLATS.

DE VINTUNNOR SOM BLIR ÖVER, LÄMNAR DE TILL EN PERSON SOM

MÅLAR DEM I OLIKA MOTIV.

57

BJÖRN AF KLEEN HAR SKRIVIT »Lucke & Lull – Arvet efter en Bonnier«. I februari 2006 avled Lukas Bonnier. Han efterlämnade sex barn. Fem av dem ärvde hans ägande i familjeföretaget. Anna Toss, det sjätte barnet, erbjöds två tavlor och halvannan miljon.

Det här är historien om Anna Totts föräldrars, Lukas »Lucke« Bonnier och Margareta »Lull« Toss, kärlekssaga och Annas kamp för att få en lika stor del av arvet som sina halvsyskon.

HISTORIEN SLUTAR MED att Anna Toss förlorar i tingsrätten och i hovrätten. Högsta domstolen vägrar sedan ge pröv-ningstillstånd, så hennes halvsyskon vinner arvstvisten. Var det utslaget väntat för dig?

– Med tanke på att två instanser dömt till familjen Bon-niers fördel och HD tar upp så extremt få fall, var det inte helt oväntat. Jag beklagar dock detta och tycker att det finns ett slags allmänintresse i tvisten som gott kunde prövats i ännu en instans.

Varför, tror du, vägrade Bonniers att göra upp i godo med Anna Toss?

– Jag har egentligen inget bra svar. Men om jag ska spe-kulera tror jag det beror på att familjemedlemmarna överlät frågan till sina advokater och att advokaterna handlade efter en princip som sade att Anna inte skulle ha något alls.

HUR UPPKOM IDÉN till att skriva boken?– Ämnet ligger nära min förra bok »Jorden de ärvde«, som

ju handlar om hur aristokratiska familjer gör för att bevara makt och pengar över generationer. Jag såg en chans att åter-vända till det ämnet men i en mer urban, medial miljö. Det lockade mig. När jag fick kontakt med Anna Toss och insåg att hon hade ett unikt material med brev och dokument ur Bonniers arkiv, bestämde jag mig för att försöka skriva. Jag var på rättegången och blev väldigt fängslad av tvisten, inte minst av utomäktenskapliga barns rättsliga historia.

Du arbetade nära med Anna Toss. Hur gestaltade sig det samarbetet?

– Jag hade väldigt fria händer att hantera hennes material och historia – mot löftet att Anna skulle få läsa och ha syn-punkter längs vägen. Samarbetet fungerade väldigt fint. Jag är tacksam för familjen Toss samarbetsvilja.

VAD ÖVERRASKADE DIG mest med arbetet?– Livsstilen hos vissa medlemmar av familjen Bonnier.

Medan medieindustrin är i djup kris lever vissa av delägarna mycket exotiska och rätt excentriska liv i Florida och i Kari-bien tack vare familjeföretaget.

Var den här boken enklare eller svårare att skriva än din tidigare bok, den hyllade »Jorden de ärvde«?

– En del av materialet var visserligen mer tillgängligt och själva historien hade en tydlig ram. Men det var fruktans-värt svårt att skriva om Bonniers, som ju alla tänkande människor i Sverige har en åsikt om, och som dessutom äger en tidning – Expressen – som jag till nyligen var anställd på. Adeln var ganska mycket ett vitt ark – få visste något om deras liv i dag.

HAR DU NÅGRA FUNDERINGAR om framtiden för Bonniers?– De befinner sig – som många andra traditionella medie-

företag – i en svår sits. Affärsmodellen har kantrat. Många läsare har vant sig av vid att betala för nyheter och vänder sig till andra källor, vilket gör att annonsörerna slutar annonsera.

Riktigt hur man ska lösa detta vet ju inte Bonniers, eller någon annan heller. Men de har genomlidit strukturella kri-ser förr, dock ej på en lika globaliserad mediemarknad som i dag. Konkurrenterna är så mycket större – och de är svåra att köpa, vilket Bonniers kunnat göra förr. Som i fallet med TV4. Att köpa Facebook är en annan sak.

DU FICK BRA recensioner. Till exempel skrev Jan Guillou i Aftonbladet: »Det blir lika upplysande som förvånande läsning.« Vad tycker du om recensionerna så här efteråt?

– De var betydligt mer försiktiga än i fallet »Jorden de ärvde«, och många var ganska allmänt hållna och saknade egna slutsatser. Få tog ställning eller resonerade kring själva arvsstriden. Men jag är glad för Jan Guillous text, han hade läst boken på det sätt som jag hoppades att fler skulle göra.

Boken har blivit en stor succé och är nu inne på sin tredje upplaga. Det beror på att den är ytterst välskriven, men har du några fler funderingar kring intresset?

– Oj, jag visste faktiskt inte att den gick så bra. Kanske har en del läsare från »Jorden de ärvde« – som sålde i över 70 000 – hittat även till denna. Otroligt kul i så fall.

DU HAR TIDIGARE arbetat på Expressen och är nu värvad till Dagens Nyheter, som båda ägs av Bonniers. Det verkar inte som om familjen skulle hysa agg till dig.

– Familjen rekryterar inte enskilda reportrar på sina tid-ningar, som tur är. Jag tror familjen hellre hade sett en annan sorts bok än denna, men de är nog tillräckligt professionella för att inte vidta några åtgärder mot en granskare. Jag är glad att de anställer chefredaktörer som har tillräcklig integritet för att rekrytera någon som kan uppfattas som obekväm, som Peter Wolodarski gjort i detta fall. n

Lucke & Lull Arvet efter en Bonnier

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

BJÖRN AF KLEEN VÄXTE UPP I HEDEMORA.

TROTS SITT NAMN TILLHÖR AF KLEEN SJÄLV INTE ADELN

DÅ NAMNET KOMMER FRÅN

HANS MOR.

Välkommen till Linköpings bästa surdegsbageri. Öppet alla dagar 7–22

39:-Durumpavé

/st

69:-Fransk

chokladtårta

/st

”De säger att jag ser ut som en tjej i skolan”

”Jag fattar inte

varför jag

måste fl ytta”

”Jag berättade hur rädd jag är men hon lyssnade inte”

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE

Artikel 12 i barnkonventionen:Du har rätt att säga vad du vill. Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!

Artikel 2 i barnkonventionen:Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Är du på jakt efter ditt nya drömhem? Peab utvecklar två bostadsprojekt i Lambohov med totalt 176 lägenheter.

peabbostad.se

Vi hyreslägenheter

Välkommen att hitta ditt hem på peabbostad.se

HÄNG MED OSS TILL LINDVALLEN!

LYSSNA & VINN EN FAMILJEHELG MED RADIOSÄNDNINGAR,

ARTISTER & AKTIVITETER

PARTNERS:

addLemon

HÄNG MED OSS TILL LINDVALLEN!

LYSSNA & VINN EN FAMILJEHELG MED RADIOSÄNDNINGAR,

ARTISTER & AKTIVITETER

PARTNERS:

addLemon

Nästa nummer av Affärsstaden är ute i slutetpå februari och innehåller:

Vad är »Vi är folk« ?

Vi pratar med Magnus Klofsten på Linköpings universitet

Tema entreprenörsskap

Stor intervju med Mattias Josephssonsamhällsengagerad entreprenör

Mattias Josephsson ringer och berättar den goda nyheten om medverkan i Affärsstaden.

AffarsstadenNr1-14_Annons59_140124.indd 12 2014-01-24 10:43

Staffan KrauseKontorschef

Farbror Mellins torg, Linköping City

Nu har vi flyttat, välkommen! Nu har vi flyttat, välkommen!

Affärsstaden Nr 1 2014

Documents

Transcript of Affärsstaden Nr 1 2014