Affärsplats Huddinge #01 2015

AFFÄRSPLATSHUDDINGE

Det här är ditt lokala affärsmagasinför företagsledare, beslutsfattareoch opinionsbildare i Huddingekommun.

Vi berättar om det som händer i detlokala näringslivet i dag och i fram-tiden. Vi har berättelsen som berör, vibelyser trender, fördjupar, breddar,och lyfter fram de goda exemplen.

#01 | 2015

#04 Ledare: Två förlossningar i Huddinge.

#06 Victoria Skoglund: En drömmare med båda fötterna på jorden – och ibland händerna i den.

#12 Aktuellt om kommun och näringsliv.

#14 Daniel Dronjak Nordqvist och Malin Danielsson: Så blir vi ett och ett halvt Huddinge – möt dem som ska lotsa oss mot 2030.

#20 Johan Björnefält: Från springpojke till företags- ledare på mindre än fem år.

#24 Mårten Swahn: Det började bland burgarna – så gör man karriär på McDonald’s.

#28 Jeanette Liedgren: Möt en presentprofil.

#31 Göran Cewe: Tänker nytt för att erövra gammal marknad.

#34 Frida Bergqvist och Jan Lindgren: Vad tror de om ekonomin?

#36 Johan och Joakim Berner: De har tagit ut kursen för att erövra båtmarknaden.

#40 Aktuellt från Huddinge Företagareförening.

Victoria Skoglund driver Zetas, en av Sveriges mest framgångsrika handelsträdgårdar #06

25 % av din vanliga soppåse skulle kunna bli biogas

Vi vill ha in matavfall från både hushållskunder och företag. Vi kan både hämta och ta emot. Besök www.srvatervinning.se/matavfall för mer information.

Söker du en bank med ett komplett utbud av tjänster och ett personligt engagemang, både för dig som företagare och som privatperson?

Tveka inte att kontakta oss. Vi hjälper dig.

Vi har plats för fler nöjda kunder.

Välkommen!

Välkommen till en riktig bank

Huddinge CentrumSjödalstorget 7 08-556 405 00

handelsbanken.se

StuvstaStationsvägen 4008-556 406 30

REDAKTIONAnsvarig utgivare:Christer [email protected] 79 53

Chefredaktör:Boris [email protected] 68 50

Redaktionschefoch Art Director:Lars Winterstrand

MEDARBETARE IDETTA NUMMERSkribenter:Boris Benulic,Annika Svensson,Christina Larsson

Fotografer:Rickard L. Eriksson,Sofia Arkestål

Omslagsfoto:Rickard L. Eriksson

ANNONSERINGChrister Carlson076-555 79 [email protected]

TRYCKADvertsPrinting House

DISTRIBUTIONPosten distribuerarmagasinet till samt-liga företag i kom-munen, samt egendistribution till pu-blika platser i kom-munen.

UTGIVAREFormat Publishing,Birger Jarlsgatan 18,114 34 Stockholm

NÄSTA NUMMERAtt hela Huddingeväxer, förändras ochutvecklas beror för -stås på att varje delav kommunen befin-ner sig i snabb om-vandling. I nästanummer tittar vi när-mare på två av dessaområden: Flemings-berg där kunskap,forskning och hög-teknologi driver påutvecklingen, samtKungens Kurva somfortsätter att vara enav nordens störstahandelsplatser. Hurser framtiden ut?

Dessutom blir detförstås flera spän-nande porträtt av fö-retagare som genomsin entreprenörs andaomformar vår vardag.

PARTNER

Annons

Mitt första möte med Huddinge varnär mitt fjärde barn skulle födas.Det enda BB som var tillgängligt vardet på Huddinge sjukhus. Efter enfyrtiominuters taxifärd, där hust-runs smärtfyllda skrin blandadesmed taxichaufförens alltmer upp-rörda svordomar över bilister somvar i vägen, föddes dottern i recep-tionen på sjukhuset.

Nåja, vi hann nästan fram.

Dagarna efteråt hann jag promenerarunt en del i olika delar av orten.Inget som var så lockande att jag käntett behov att besöka platserna igen.

Men när jag nu 16 år senare åter-vänder till kommunen som chefre-daktör för ”Affärsplats Huddinge”är det som om det är en helt annanplats jag besöker.

Alla företagare jag samtalar med ver -kar inställda på expansion, inte barapå den egna orten utan ut i landet.

Kommunpolitikerna har siktet in-ställt på ett och ett halvt Huddinge omfemton år – men ändå ska resultatet bliett mjukare samhälle – trots densnabba växten. Och den som ställer sigpå gångbron vid Flemingsbergs stationpå morgonen och ser flödet av män-niskor som rör sig upp mot högskolaoch forskningsföretag får en känsla avatt de flesta nationer i världen skickaten representant just vid det tillfälletför att de ska besöka Huddinge.

Och mitt i all denna förnyelse upp -täcker jag också hur viktig traditionen

är här – många av de företagare jag in -tervjuar är verksamma i familjeföretag.

Men kanske är det mest fascine-rande av allt att Huddinge uppen-barligen är en plats där manfortfarande kan arbeta sig till fram-gång; något som vi speglar i vårasamtal med två framgångsrika före-tagare som tidigt lämnade skolan.

Jag tror att vi i vårt första nummerlyckats åstadkomma precis det vivill – ett magasin som är en mö-tesplats för lokala företagare, opi-nionsbildare och beslutsfattare.

Fast det var inte så svårt. Vi speg-lade bara de möten som dagligenoch stundligen sker i ett Huddingesom rör sig mycket snabbt framåt.

Så den här födseln var betydligtenklare än den för 16 år sedan.

Plötsligt minns jag att några rader frånHoola Bandoola Bands låt ”Hud-dinge, Huddinge” från mitten av 70-talet. En vacker sång, men smärt samtsorgsen och uppgiven som de tvåförsta raderna i refrängen:

”Huddinge, Huddinge, vad blev detav oss?

Allt som vi drömde och talade om?”

Svaret är nog inte bara att dröm-marna lever, på många sätt är de påväg att förverkligas.

Boris Benulic

Dagkonferenseri toppklass –kreativ miljöModerna och fräscha lokaler i centrum av Huddinge (i nybyggda och stil-rena Växthuset), vid Huddinge Station – ett stenkast från pendeltåg ochbussar. Parkeringsmöjligheter finns i direkt anslutning till anläggningen.Här sätter vi trivsel och kvalitet i första rummet, med välkomponeradekonferensluncher och hembakat fikabröd.

Vårt motto är personligt professionellt!Service till kunden – möter människan.

Patron Pehrs väg 3–5 | 08-588 918 80 | www.huddingekonferenscenter.se

Heldags-konferens 482 kr/person!

AFFÄRSPLATS HUDDINGELEDARE – NÄR NÅGOT NYTT FÖDS

4 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | # 1 , 2 0 1 5

Enkel brösthandskekan rädda livBröstcancer är den vanligaste cancer-formen bland kvinnor. Alla vet att vibör undersöka våra bröst varje månad.Prova att använda Sensi Femmesbrösthandske nästa gång. Du kommeratt förvånas hur enkelt det blir attkänna igenom dina bröst efter knölar.

Sensi Femme-handsken ökar känslig-heten i fingertopparna, och underlättardärmed möjligheten att hitta småknölar så små som knappnålshuvuden.

Tidig upptäckt av bröstcancer är mycket viktigt,då det ökar chansen för en lyckad behandling.

Beställ din brösthandske på www.sensifemme.se

Sensi Femme ABMarianne Sjöberg, VD, 0708-82 46 12Fia Hobbs, pressansvarig, 070-658 68 65

Att arbeta i en handelsträdgård kräverhandlag – men också en stark rygg.

Att leda verksamheten på en handelsträdgård är långtifrånen dans på rosor. Vi träffade Victoria Skoglund för att dis-kutera hur det är vara chef, hur man hanterar utbrändhet,och om det går att driva och utveckla ett företag tillsam-mans med sin ex-make.

Klockan är inte riktigt 10.00 än. Zetas handelsträdgårdhar inte öppnat, men redan står ett litet antal människor ochköar i februarikylan utanför grindarna till Zetas. Men dehar det där lugna och fridfulla ansiktsuttrycket som manaldrig kan upptäcka i en vanlig kö. Kanske är det så att man

blir harmonisk om man ägnar sig åt att odla och bruka jor-den – det är i alla fall vad Victoria hävdar.

Victoria driver i dag Zetas handelsträdgård i KungensKurva, efter att ha övertagit verksamheten från sina föräld-rar – men det var inget självklart övertagande.

”Jag utbildade mig till undersköterska med målet att blibarnmorska, berättar hon när vi sitter i ett av hennesförverkligade drömprojekt; kaféet på Zetas. Dels var det

Ungefär som Madonna, fast med snickarbyxor och en spade. Ja,varför inte. I utlandet betraktas, behandlas och beundras skickligaträdgårdsmästare som rockstjärnor. Det närmaste vi kommerdet fenomenet i Sverige är Victoria Skoglund, som trots att hondriver en av landets mest framgångsrika handelsträdgårdar hinnerfolkbilda oss i TV, skriva böcker och ge intervjuer. Kan verka somett liv i glamour – litet beskärande av buskar, litet påtande i enrabatt, och så iväg till TV-studion.

ATT LITA PÅSIG SJÄLV,PÅ ANDRA

OCH PÅ JORDEN

T E X T : B O R I S B E N U L I C | F O T O : R I C K A R D L . E R I K S S O N

# 1 , 2 0 1 5 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | 7

kanske ett slags stillsamt föräldrauppror, jag ville gå minegen väg.”

Men yrkesvalet var kanske också en följd av alla de år dåhon som barn arbetade i handelsträdgården. Att odla och tahand om det som växer skapar en känsla och en läggningsom gör det naturligt att vilja just ta hand om och vårda ochatt värna om det som växer, föds och gror.

”Men så en helg hoppade jag in igen, och arbetade extra,

förklarar Victoria, och då kände jag plötsligt att … det ärhär jag hör hemma, det var här jag ville vara.”

När jag litet förundrat säger att det låter nästan som en re-ligiös upplevelse, en frälsning så ler hon bara, och menar att:”Jo, på sätt och vis så kanske … har vi inte alla egentligenett andligt behov av att bruka jorden?”

Annars är arbetet i en handelsträdgård inte bara en nästanandlig upplevelse, det är tungt och slitigt. Handfast och krä-vande. Men lika krävande, fast på ett annat sätt är det attleda verksamheten. Att vara chef innebär alltid utmaningar,

är man dessutom arvtagare till ledarrollen i ett familje -företag vet man att man har allas ögon på sig. Föräldrarnaförstås, men också medarbetarna, kunderna, och konkur-renterna. Och alla tänker de: ”Ska lilltösen klara det?”

Men det gjorde hon, fast det kunde slutat illa – efter tvåårs slit svimmade hon på jobbet.

”Jag ville göra allt, visa att jag kunde och behärskade allt.Jag hade mycket att bevisa tyckte jag, både för mig själv ochför omvärlden. Och så ville jag vara en snäll chef så jag stä-

dade toaletterna också.”

Jag påpekar att jag tycker detlåter ganska sympatiskt, förär det inte så att alltför mångachefer är för avskilda frånverksamheten? De vet inte såmycket om hur allting i prak-tiken fungerar, än mindreskulle det falla dem in attgreppa en borste och en hink,och kliva in på toaletten.

”Jag är fortfarande väldigtnärvarande i verksamheten,förklarar hon. Men nu på etthelt annat sätt.”

Så hur tar man sig då igenomen kollaps, hur kommer mantillbaka efter en period av ut-brändhet?

Lösningen för Victoria blevKBT-terapi. Hon lärde sighantera konflikter och stres-sande moment. Att ta kont-rollen över sig själv och detsom skedde. Ofta genommycket basala övningar somatt träna sig i hur man pratarmed och ser på människor

när man delegerar uppgifter till dem.

Det märks att det var en framgångsrik terapi, för när vi se-nare går genom trädgården och växthusen, och letar efterlämpliga platser för fotografering, märker man hur hon näs-tan vibrerar av återhållen energi. Andra energiska männi-skor kan vara yviga, flygiga, och flängiga, men här är denkraften kontrollerad och målmedveten, den går inte tillspillo på något sätt. Och i samspelet med medarbetarnamärks det att alla har sina tydliga roller, inte därför att detfinns en tydlig hierarki, utan mer på grund av att det finnsen naturlig arbetsfördelning där alla respekterar alla efter-som det finns tydliga roller.

A T T L I T A P Å S I G S J Ä L V , P Å A N D R A O C H P Å J O R D E N

8 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | # 1 , 2 0 1 5

Victoria tänkte först bli barnmorska – men när hon hoppade in och jobbade en helg i föräldrarnashandelsträdgård insåg att det var där hon hörde hemma.

En vanlig vanföreställning är att starka ledare och person-ligheter inte söker stöd, men kanske ska vi inse att det är etttecken på styrka att söka hjälp, råd, och stöttning – och attdet också är ett sätt att kunna behålla sin styrka.

”Jag har haft väldigt stor hjälp i mitt ledarskap av minmentor Stephan Tolstoy. När jag behöver någon att disku-tera med finns han alltid tillgänglig, förklarar Victoria. Mendet är viktigt inte bara att ens mentor är intresserad av denverksamhet man bedriver, man ska gilla varandra också, haen samhörighet på det person-liga planet.”

Victoria strävar hela tidenefter att bli en bättre företags-ledare, en som är närvarande,som är tydlig och som visarempati, något som hon ocksåsträvar efter att hennes med-arbetare ska visa gentemotvarandra. Den som känner sigtrygg med arbetskamraternajobbar självklart också bättre.

Men vilka väljer då att sökajobb på Zetas, och hur väljerman ut dem som man vill an-ställa?

”Åh, de kommer från allamöjliga håll, det kan varakunder som är mycket kun-niga amatörer som frågar omde kan få jobba extra, och såfastnar de här. Vi tar ocksåofta in utbrända som ska ar-betstränas och rehabiliteras,och det finns inget bättre sättän trädgårdsarbete, en del avdem blir också kvar. Men viskulle gärna se mer manligasökande, det är ju ett ganskatungt och fysiskt krävande ar-bete.”

Jag lägger märke till att de dignande kak- och bullfaten påkafédisken uppenbarligen är trendriktigt ekologiska ner iminsta jästsvampscell. Men när Victoria berättar om sinuppväxt är det uppenbart att för henne är det en fråga omså mycket mer än att följa rådande mode när det gäller vadman äter och dricker. Somrarna tillbringade hon hos sin far-mor i Åbolands skärgård. Det fanns ingen el, vattnet fickvärmas, allt komposterades, och man levde som i fornatiders självhushåll där kretsloppstänkande och hållbarhetmest var en fråga om att överleva. De där långa somrarna

präglade henne uppenbarligen och hon är glad över attandra nu börjar hinna i fatt. Själv beskriver hon sig som”kompostfascist”.

”Det märks att människor intresserar sig mer och mer förnaturen, jorden och vad de äter. Vi säljer mer och mer sätt-potatis, och kunderna är kunniga. Förr kanske de kom föratt köpa potatis så där i största allmänhet, i dag vet de myc-ket väl vilken sorts potatis de vill ha. Samma sak är det tillexempel med tomater. Det finns ett djupt intresse, och det

blir allt djupare och bredare, men jag tror att det kanske taren fem år till innan det slår igenom totalt.”

Hon berättar att det verkar bli allt vanligare att kundernaanlägger riktiga köksträdgårdar. Blir vi mer måna om vadvi stoppar i oss vill vi också vara säkra på vad som stoppatsner i jorden för att växa. Och för att vara riktigt säker ärdet kanske allra bäst om man gör det själv.

Det är en utveckling som Victoria gillar, intresset för matoch genuina råvaror grundlades nog under vistelserna hosfarmodern, och gjorde att en av hennes drömmar när det

Drömmar är viktiga för Victoria – och att förverkliga dem.


# 1 , 2 0 1 5 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | 9

gällde Zetas var att starta ett kafé. Nu sitter vi i den förverk-ligade drömmen, och den är precis som en förverkligad drömska vara – påtagligt verklig. En robust och rustik miljö, stenoch trä – ändå på samma gång varm och inbjudande.

”När vi startade kaféet gjorde jag samma misstag som såmånga gånger förr, säger hon med en snabb blick förbi ser-veringsdisken ut mot köket som skymtar. Jag ställde migsjälv och bakade bröd på morgnarna. Men jag förstod fak-tiskt snabbt att det inte fungerade.”

Nu är drömmen att gå vidare och skapa en restaurang, ochfår jag intervjua Victoria en gång till har jag en stark aningom att nästa gång sker det i just den där restaurangen hondrömmer om.

Det märks att drömmar är viktiga för Victoria, och kanskeär det vad som en gång gjorde att hon kände sådan press.För Zetas långa historia är inget annat än förverkligandetav en rad människors drömmar. Det är ett arv, en institutionsom ska förvaltas – och så förstås förnyas för att kunna ut-vecklas.

1927 började Gösta Zetterqvist att med litet hjälp av enkonstprofessor göra om sin sommarstugetomt till en

orientalisk trädgård. Den väckte snabbt intresse, och mångaav dem som gick förbi stannade till och frågade om de fickköpa växter. I början var administrationen av kommersensynnerligen enkel – tog man något lade man pengar i enburk på uppfarten.

30 år senare var rörelsen så stor att Gösta Zetterqvist bör-jade driva handelsträdgården på heltid, och efterhand komFolke Mattsson, en finlandssvensk trädgårdsmästare som ar-betade som landskapsarkitekt, in i rörelsen.

Han hade en dröm om att plocka hem udda växter frånandra länder, och utveckla dem här i Sverige. Folke kom se-nare att tillsammans med sin fru Gunborg överta rörelsen,och driva den i 20 år innan dottern Victoria och hennes manRikard tog över.

Att Victoria har odlandet i blodet beror på att allt i föräld-rarnas liv kretsade kring Zetas, morgon, middag, kväll, helgsom söcken, och vid matbordet avhandlades inköp av växteroch annat som behövdes. Men har detta format henne somförälder, tänkte hon att hennes egna barn skulle få föräldrarsom var litet mer närvarande?

”Jo, jag ville nog att barnen skulle uppleva att jag fanns tillhands. Ofta gjorde jag så att jag kom hem från trädgården,

1 0 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | # 1 , 2 0 1 5

Byggandet av kaféet var hennes första stora egna projekt. Nu funderar hon på en restaurang.

umgicks med dem och familjen, och så fortsatte jag jobbanär barnen somnat.”

Hon har tydliga förhoppningar om att de två sönerna skafortsätta familjetraditionen, och en dag överta företaget. Enav dem är intresserad av foto och design, den andre av eko-nomi och administration; en perfekt kombination för attdriva verksamheten vidare.

Men vad gör man när familjeföretaget drabbas av en skils-mässa? Victoria och hennes man Rikard, som hade arbetatpå bank innan han klev in på Zetas, fattade det något ovan-liga beslutet att fortsätta att driva trädgården vidare.

”Visst är det smärtsamt med en skilsmässa, men både jagoch Rikard ville fortsätta att arbeta tillsammans med Zetas,så vi tog hjälp av en coach – och så var vi väldigt tydligamed vår kommunikation kring det som hänt. Vi var skilda,men skulle båda vara kvar i företaget.”

Jag kommer på mig med att sitta och fundera på om det ärså att arbetet med en trädgård gör att människor blir merbenägna att bevara det som är gemensamt – även efter en

skilsmässa. Och det har uppenbarligen gått bra, verksamhe-ten utvecklas, kunderna blir allt fler och allt kunnigare, ochdet kommer busslaster från Finland och numera allt oftarefrån Norge.

En viss roll spelar det säkert också att Victoria ofta syns iTV, magasin, och tidningar. Egentligen gillar hon inte attkliva fram och att stå i centrum. Men uppenbarligen är detså att folkbildarniten tar över, hon vill berätta och lära ut,få människor att uppleva det som det egna odlandet kan ge.

Vilka faror ser hon då för Zetas? Finns det trender och kon-kurrenter som kan ställa till problem?

Hon rynkar ögonbrynen – verkar nästan litet förvånad överfrågan – och förklarar att hon aldrig ser några hot, och intebryr sig om trender.

Hon utgår från det hon själv tycker är viktigt och vackert,hon litar på sig själv och sina erfarenheter, och på dem hontar råd av.

Och så finns förstås alltid odlandet där, odlandet som gerstyrka. #


Växter behöver näring, och vi själva utvecklas och stärks när vi arbetar med det som växer.

Huddinge är länets näst största kommun med över 100 000 invånare och enstark entreprenörsanda med 6 000 småföretag och drygt 40 000 arbetstillfällen.

Näringslivsektionens har en samlad kompetens för de som vill utveckla sittbefintliga företag, de som vill starta eget eller etablera sig i Huddinge kommun.Vi erbjuder rådgivning och service inom en rad olika områden.

Huddinges näringslivssektion

Karolina Krön, nä[email protected]

Ali Baniasadi, nä[email protected]

Nina Uddén, projektassistentnina.uddé[email protected]

Agneta Persson, fö[email protected]

Edward Howard, VD Arena [email protected]

Pia Forsberg, nä[email protected]

Välkomna att kontakta oss på Huddinges näringslivssektion!

Näringslivssektionen – från vänster: Karolina Krön, Ali Baniasadi, Nina Uddén, Agneta Persson, Edward Howard, och näringslivschefen Pia Forsberg.


Företagarens väg in till kommunen!Huddinges företagslots är en kostnadsfri servicesom förenklar kontakterna med kommunen för digsom är företagare. Vi vill göra det enklare att starta,driva och etablera företag i Huddinge.

Hur kan företagslotsen hjälpa dig? Huddinges fö-retagslots guidar och ger upplysningar om lagar ochregler, ansökningar, blanketter, tillstånds- ochmarkfrågor samt lediga lokaler.

Företagslotsens uppdrag är att förmedla kontaktmed kommunens olika förvaltningar, lotsa till rätthandläggare, och vid behov även följa kommunenshandläggning av ärenden så långt som möjligt.

Välkommen att kontakta företagslotsen AgnetaPersson: [email protected]

Blivande företag?Vi stöttar självklart blivande Huddingeföretagaregenom ett nätverk av aktörer och myndigheterkopplade till företagande och lokalt entreprenör-skap i Huddinge.

Bättre företagsklimat och tillväxt i HuddingeFöretagslotsen är ett av kommunens strategiskasatsningar för att förbättra företags klimatet och för enökad tillväxt. Enligt Sveriges kommuner och lands-ting så har 8 av 10 företag någon gång kontakt medkommunen i något ärende. Därför har näringslivs-enheten satsat på en företagslots för näringslivet.

Huddinge kommuns företagslots

Fredag 6 marsFredag 29 majMåndag 2 oktoberFredag 11 december

Fredag 17 april Huddinge Enterprize –Årets näringslivsfest

Vill du ha vårt nyhetsbrev?Skicka ett mejl till [email protected].

God morgon Huddinge –frukostmöten 2015

Som företagare vill vi att du ska trivas med att vara en del av Huddinges positiva utveckling och bidra till tillväxti regionen.

Tillsammans med Arena Huddinge, ett sam arbetsforum finansierat av Huddinge kommun och näringslivet,arrangerar vi årligen en rad aktiviteter för att gemensamt utveckla Huddinge till en stark näringslivskommunsamt främja en god dialog och ett gott företagsklimat.

2015 v 22

Fredag

29Maj

Jeanette Yvonne

# 1 , 2 0 1 5 | A F F Ä R S P L A T S H U D D I N G E | 1 3

2015 v 10

Fredag

6Mars

Ebba Ebbe

När vi släpps in vad som verkar vara ett nedsläckt ochstängt kommunalhus i Huddinge är jag rätt säker på vilkensorts människor jag kommer att möta. Det kommer att varatvå typiska representanter för social ingenjörskonst som sit-ter förskansade bakom travar av utredningar, och som kom-mer att göra mig yr med PowerPoint-presentationer därsiffror stapplas på varandra.

Men det är två lätt stressade småbarnsföräldrar – medbarnaskaran med sig – som jag sätter mig ner med för attdiskutera kommunens översiktsplan som sträcker sig framtill år 2030. Det är läsningen av den som gör att jag förvän-tar mig att få samtala med byråkrater som vill detaljstyraallt som på något sätt går att reglera.

Ni har ju haft en väldigt god tillväxt i kommunen i alla av-seenden, frågar jag inledande. Behövs det så mycket plane-ring då? Kan ni inte bara luta er bakåt och rulla på?

Daniel Dronjak Nordqvist, som är kommunstyrelsens ord-förande, ser på mig med en tålmodig blick, knäpper hän-derna och förklarar:

”Jag tror inte vi skulle få den balans i samhället med -borgarna vill se om vi lät alla agera fritt. Handelsplatserskulle etableras, bostäder byggas … men hur skulle det blimed förskolor och äldreboende? Vi räknar med att de när-maste 15 åren ökar befolkningen med nästan 50 procent. Ett


På redaktionen blev vi litet förtrollade, men också litet rädda närvi läste Huddinge kommuns ”Översiktsplan 2030”. Härvar det full gas mot framtiden, och ändå samtidigt en väldigtnoggrann planering. Går det verkligen att förena?

För att få svar på frågan skickade vi vår chefredaktör för attträffa två av dem som ska styra kommunen på vägen mot fram-tiden. Det blev ett samtal bland legobitar och hamburgarsugnabarn om hur marknad och offentlig förvaltning kan samverka.

TILLVÄXT SOMSKA FÖRA

OSS NÄRMAREVARANDRA

T E X T : B O R I S B E N U L I C | F O T O : S O F I A A R K E S T Å L

Att bli förälder är något som påverkat både Daniel och Malin, och hur kommunens barn har det nu och i framtiden är en av de viktigastefrågorna. Det är kanske i den trygga förvissningen om detta som Richard, Maximus, William, Gustav, och Samuel under mötet lugntägnar sig åt att bygga med lego, rita … och sukta efter hamburgare.

Huddinge blir ett och ett halvt Huddinge. En sådan processmåste styras.”

Samhällsbyggnadsutskottets nya ordförande Malin Danielssonfyller på med att peka på att om ingen styr, så vet man intehur det blir med infrastruktursatsningar som vägbyggen.

”Vi behöver bygga vägar och leder som förenar de olikadelar som Huddinge består av, inte fungerar som barriärer,och då behövs det styrning.”

När de beskriver hur de vill att bostäder ska byggas – och detska byggas många i Huddinge; 700 per år fram till 2030 –så återkommer ett ord hela tiden: ”förtätning”, och jag undrarom det inte riskerar att skapa problem. Människor är välinte så där särdeles benägna att få fler lägenheter inpå hus-knuten som kanske skymmer solen och tar bort gröna ytor.

”Jovisst kan det förekomma sådana diskussioner, instäm-mer Malin. Men det är också därför vi satsar på att rustaupp och utveckla alla parker. Vårt mål att alla ska ha som

mest 600 meter till en park, och vi vill ge grönområden olikateman, fylla dem med aktiviteter.”

”Och det gäller att se till helheten, fortsätter Daniel. Enförtätning innebär att kundunderlaget ökar för sådant sommänniskor uppskattar och behöver. Det innebär ökade möj-ligheter att få bra butiker och service i det egna området.”

Jag kommer då att tänka på Kungens Kurva – en av Nor-dens största affärsområden med mer än 15 miljoner besö-kare per år – kan verkligen närbutiker konkurrera medutbudet där?

”Det är där det gäller att tänka till i planeringen, förklararMalin – problemet är ofta att butiks- och affärsytorna är såstora är det är svårt för den som bedriver verksamheten attfå lönsamhet.

Men med fler kunder och anpassade lokaler ökar möjlig-heterna. Butikerna där kommer förstås att ha ett mer be-gränsat utbud än det du hittar i Kungens Kurva – men deska möta ett annat behov än affärerna där.”

T I L L V Ä X T S O M S K A F Ö R A O S S N Ä R M A R E V A R A N D R A

Daniel funderar på utvecklingen och framtiden i Huddinge,medan det möjligen är så att Richard och Maximus mer grubblar på när mötet är över.

Det märks att både Daniel och Malin strävar efter en ut-veckling som för människor närmare varandra, men går detatt styra alla de krafter som vill bygga i Huddinge? Eftersomdet är en kommun med stark tillväxt knackar byggbolagenständigt på dörren till de kontor där byggplaner bestäms.

”Det är en fråga om att styra processen utan att störa den,menar Daniel. En metod vi tycker fungerar bra är att an-ordna tävlingar bland byggbolagen när ett område ska ut-vecklas. Visättra ängar, Vistaberg, och Masmo som skabebyggas med bostäder är några exempel på hur tävlings-momentet släppt loss kreativiteten. Vi talar om vilka mål vifrån kommunen önskar uppnå – och byggbolag och arki-tekter tar fram sina förslag på hur de tycker man ska nå dit.

Resultatet av detta är bland annat utvecklingen av ’akti-vitetsboende’ – lägenheter ritade för människor som tycker omatt idrotta och röra sig i naturen på fritiden, och det innebärextra utrymmen där man kan förvara all den utrustning somman behöver om man är begiven på sådana aktiviteter.”

”Med den här metoden får också mindre aktörer möjlig-heten att hävda sig mot större byggbolag, påpekar Malin.”

Många kommuner pekar i sina utvecklingsplaner på vikten avatt skapa ett grönt och hållbart samhälle, men i Huddinges

översiktsplan talas det också mycket om ”social hållbarhet”.Vad innebär det egentligen?

”Vi har områden som står inför utmaningar när det gällerarbetslöshet, hälsotal, och skolresultat, säger Daniel, menäven där gäller det att se till helheten i planeringen …”

”… som det här med skolresultaten, fyller Malin i, somtidigare har varit ordförande i skolnämnden. Det finnsskolklasser i en del områden där 70 procent av eleverna sombörjade i årskurs ett inte finns kvar när klassen går ut nian.Sådant skapar inte den stabilitet och ro som behövs för attstudierna ska gå bra.”

I mitt stilla sinne undrar jag hur nu det ska gå att reglera bort,men uppenbarligen läser Malin mina tankar för hon fortsätter:

”Att människor flyttar beror ofta på att de kanske behöveren större lägenhet, och även om de gillar sitt område ochvill bo kvar, och barnen vill stanna i sin skola och klass,måste de flytta för att få ett bättre boende. Men om vi för-tätar och bygger nytt, och i vår planering och våra anvis-ningar tar hänsyn till sådant som just ett behov av störrelägenheter, så skapar vi förutsättningar för att människorska kunna bo kvar i det område där de rotat sig.”


Malin påpekar att ibland måste man peka med hela handen, medan hennes barn bygger ett eget litet samhälle med hjälp av Lego.

”När det gäller problemen med arbetslöshet är det ocksåtill viss del en planeringsfråga, påpekar Daniel. I våra avtalmed dem som etablerar sig i Kungens Kurva finns det klau-suler som stadgar att man ska anställa i närområdet, och påså sätt skapas det arbetstillfällen i Vårby.”

Överhuvudtaget strävar man efter att blanda och ge i över-siktsplanen; målet är att öka valfriheten i varje område iHuddinge. I ett område med många små lägenheter strävarman efter fler större lägenheter, där det bara finns hyresrättervill man också se bostadsrätter, och i den här utvecklingendyker även mer ovanliga former som hyresradhus upp.

”En del tycker inte om ordet ’bostadskarriär’ – men jagtycker det är bra om man kan göra en sådan i Huddinge,säger Malin.”

Rörlighet är uppenbart något som är viktigt för både Malinoch Daniel, att kunna förflytta sig socialt, få bättre jobb,skolresultat, eller boende – men ändå stanna i kommunen –eller rentav i det område där man bor. Men för att det skabli möjligt är det också nödvändigt att det blir lättare attröra sig mellan de många små samhällen som tillsammansutgör Huddinge. Och den förflyttningen verkar de tyckahelst ska ske per cykel eller till fots. Men är inte bilen svens-karnas käraste ägodel? Kan man få dem att i någon störreutsträckning övergå till cykel som fortskaffningsmedel?

”Det kommer att ta lång tid innan vi ändrar på sådanabeteenden, förklarar Malin, kanske årtionden. Men det ärviktigt att underlätta cyklandet. Det är ett enkelt sätt attta sig fram, och miljövänligt. Och ökar cyklandet är detockså ett bevis för att vi lyckats med våra mål och plane-ringen. Cyklar människor mer har de fått närmare till detde behöver och det de måste göra … eller det de vill uppleva.Så vi prioriterar cykelparkeringar framför bilparkeringarnär det uppförs nya hus, och det är något som uppskattasav byggherrarna. P-platser är ju ett dyrt sätt att utnyttjamark. Att se till att det byggs cykel- och gångvägar, och attde underhålls på ett bra sätt, hör också till den här utveck-lingen.”

En viktig del i planeringen för kommunen är hur man skagarantera bra möjligheter för barn och äldre. Huddinge ären ”ung” kommun med mycket barn och ungdomar, samti-digt är det så att en stor del av befolkningen efter hand kom-mer att utgöras av människor i gruppen 80 år och äldre.Hur säkert kan man planera för barnomsrog, undervisningoch äldreboende i dessa sektorer där det blir allt vanligaremed privata initiativ och ägare till verksamheter?

”Det är viktigt att man är tidigt ute i planeringen och un-dersöker var behoven finns, var de kommer att finnas – ochhur stora de kommer att vara. Kommunikation blir därförväldigt viktigt med dem som vill etablera till exempel privata

skolor, fortsätter Malin – vi ska inte konkurrera med demom samma elever – och får de ta del av våra undersökningaroch planer kan de etablera sig på platser där det finns ettbra underlag, och så justerar vi vår egen utbyggnad.”

Daniel konstaterar att även frågan om äldreboendet påver-kas av sådant som att det dyker upp privata aktörer ochav trender. Ibland kan människor bli oroliga för kvalitetenhos privata företag, och då ökar kön till det offentliga äld-reboendet, men det är inget man märker av nu. Däremot ärtrycket stort på platser i ”trygghetsboende” – en form avboende mittemellan eget boende i hemmet och mer traditio-nell äldreomsorg.

”När det gäller våra äldre måste vi mer börja se dem somen resurs. Om alla som är färdiga för pension arbetar ett årtill förändras den samhällsekonomiska kalkylen avsevärt …till det bättre. Men framför allt kan vi alla dra nytta längreav alla de kunskaper och erfarenheter som den äldre arbets-kraften har, säger Daniel.”

Malin påpekar i sammanhanget att här har kommunen somarbetsgivare en viktig roll att spela – dels genom att se tillatt förhållanden på arbetsplatser som präglas av att man sli-ter på kroppen, till exempel i vård och omsorg, utformas såatt de som arbetar där orkar hålla på fram till pensionenutan att få belastnings- och förslitningsskador – men ocksågenom att vid anställningar, och när man organiserar olikauppgifter, se till att man verkligen tar till vara de äldres kun-skaper och förmåga.

När vi går därifrån säger fotografen Sofia att det mest käntssom om hon träffat två ”community organizers” i USA,alltså personer som verkar i sitt grannskap för att få män-niskor att sluta sig samman och arbeta politiskt med att or-ganisera sådana projekt och uppgifter som är till nytta förområdet på olika sätt. Det är ofta verksamheter som utgårfrån att man verkligen känner ett personligt behov och villfå en förbättring och förändring till stånd, eller som Malinuttryckt det under intervjun:

”Jag blev politiskt intresserad och engagerad när jag vän-tade mitt första barn. Då funderade man på hur barnom-sorgen fungerade, och sedan fick jag fler barn, och de bliräldre och då blir ju skolgången en viktig fråga – och jag ar-betade länge i kommunens skolnämnd … och när de skaflytta hemifrån så … ja, då måste man fundera på vad sombyggs och var det byggs.”

”Det gäller mig också, säger Daniel, man blir mer enga-gerad som förälder, och samtidigt håller vi alltid i huvudetatt det gäller att se till helheten. Ska vi klara av den fantas-tiska utveckling Huddinge är inne i måste vi driva utveck-lingen. Ibland innebär det att några måste stå tillbaka föratt flertalet ska gynnas.” #

T I L L V Ä X T S O M S K A F Ö R A O S S N Ä R M A R E V A R A N D R A


God Morgon Huddinge Mötesplats HuddingeHuddinge EnterprizeUng & FöretagsamArena Huddinge labs Dialogmöten

Vi tror på södra Stockholm.

Läs mer på arenahuddinge.se eller facebook.com/arenahuddinge.

Pernilla NorbergAdvokatfirman Nova

Specialiserad på affärsjuridik,bolagsrätt, avtalsrätt, tvistemål,

arbetsrätt och företagsrekonstruktion

08-566 366 23, 070-556 69 64, [email protected]

Alla företag behöveren egen juristAlla företag behöveren egen jurist

Annons

Annons

Egentligen borde allt gått åt skogen för Johan, och hanskulle inte suttit tillsammans med mig, välskräddad och till-bakalutad i en cool lounge på ett hotell på Södermalm. Hanslärare på gymnasiet var definitivt övertygade om att han varett hopplöst fall. Sista terminen förklarade en av dem myc-ket handgripligt för Johan och hans klass att bara misslyck-ande och fördömelse väntade den unge mannen, alltmedanläraren underströk sitt budskap genom att om och om igenstöta ett finger i Johans bröstkorg.

Då bestämde sig Johan för att hoppa av Sjömansskolandär han utbildade sig till maskinchief, men han bestämdesig också för att ta revansch, och en dag komma tillbaka tillskolan och visa upp för alla att det gått alldeles utmärkt förhonom.

”Inte så att jag hade det svårt för mig i skolan, förklararJohan. Det var bara det att det fanns så mycket som var ro-ligare. Och så kräver jag att få veta varför jag ska göra saker,och jag vill förstå varför jag ska göra saker. Jag skulle noginte vilja ha mig själv som elev.”

Det som var roligare var att göra affärer. När Johan beskri-ver sin barndom är det ett ständigt köpande, säljande, ochbytande. Hans föräldrar insåg tidigt att det var något speci-ellt med ättelägget när de såg honom i aktion på Tomteber-gadagarna. När hans klasskompisar kom till denna storaloppis för att sälja sådant de ville bli av med valde Johan utde saker han trodde gick att sälja vidare, och köpte dem di-rekt. Kompisarna var glada för att de sålt snabbt, gladast

Föräldrarna vägrade köpa en ny mobil åt Johan när han var barn.Så han köpte en gammal mobil av grannen för 300 kronor. Enkantig Philips, en mycket kantig Philips. Så började han ringa påannonser i Gula Tidningen, och bytte sig uppåt. Efter rätt mångatransaktioner stod han till slut där med en smäcker och smidigEricsson T28 i grabbnäven.

Först har jag svårt att förstå hur Johan Björnefält bar sig åtden gången för 20 år sedan, men när jag samtalat med honom itre timmar inser jag att här har vi att göra med en av de sista riktigasäljarna … och en riktig entreprenör.

FRÅNSMÖRJBRYGGANTILL BRYGGERIET



var dock Johan som efter att ha höjt priset på sakerna kam-made in 150 kronor. Han hade börjat med en tjuga.

Så vad gör man när man hoppat av gymnasiet? Man sertill att skaffa sig ett jobb förstås. Johan var van att aldrig fånågot gratis. Föräldrarna var inte de som överöste honommed saker, utan ville han ha något extra fick han arbeta ihoppengarna; det där har format honom. Lusten att göra affärerföddes han med, arbetsmoralen fick han genom sin uppfostran.

Och vill man ha ett jobb vill man gärna arbeta med något manär intresserad av, och ett av Johans stora intressen var bilar.

”Jag kom över min första bil när jag var femton år; enrostig bubbla som skänktes bort mot avhämtning. Den me-kade jag med och fixade till, och så var jag förstås tvungenatt provköra den i området och på fotbollsplanen. Kanskeinte så smart när alla grannarna vet hur gammal man är …och när pappa är polis.”

Lika litet populärt blev det när Johan registrerade alla bilarsom han köpte i sin mammas namn – försäkringen blev jubilligare då.

Genom åren, och det är inte så många år vi talar om, harJohan ägt ett fyrtiotal bilar som han köpt och sålt, ochibland fixat till. Så det var en ganska bilkunnig artonåringsom klev in på en bilfirma i Huddinge och sökte jobb. Mendet besked han fick var att det inte fanns några jobb lediga.Men han tjatade på, och då tänkte ägarna att de kunde bliav med honom om de frågade hur länge han haft körkort.Johan svarade lugnt att han haft det i ett halvår trots att detvar alldeles färskt, men fick fortfarande nej till svar.

”Då sa jag att jag var beredd att arbeta två veckor gratismed vad som helst. De behövde inte betala en endastekrona, och sedan kunde de fundera på hur de ville ha det.Och ingen bilhandlare tackar nej till gratis arbetskraft.”

Han jobbade på så hårt under de fjorton dagarna att hanfick provanställning, och sedan arbetade han sig mycket me-todiskt och målmedvetet uppåt. Drömmen var att bli VDinnan han blev 30. Och en Ferrari.

”Men jag har också satt upp väldigt enkla och tydliga del-mål för mig själv, förklarar Johan. När jag fått jobbet bör-jade jag drömma om tre saker. Att kunna gå till arbetet ikläder som jag själv ville ha – inte för att jag har något emotblåställ, men jag tyckte det skulle kännas skönt att få gåklädd som jag själv ville. Därefter ville jag ha skrivbord ochdator … och så visitkort.”

I början fick han mest vara springpojke, men så skulle den”bilansvarige” åka på en tre veckors semester, och Johanfick hoppa in under tiden. Det innebar att han fick ansvaretför att hålla koll på en vagnpark på mer än 100 bilar, ochockså se till att förbereda dem för fotografering till annonser.

De första dagarna var han litet oklar över sitt ansvarsom-råde och vad han egentligen förväntades göra, men hanlärde sig snabbt, och gjorde det så bra att när den som hadejobbet strax efter sin semester slutade fick Johan tjänsten.

Men Johan ville vidare, han ville inte bara ta hand om fö-retagets bilar – han ville sälja dem också. En dag kom det inen man och tittade på en bil. Han började prata med Johansom fick till ett köp, men eftersom Johan inte hade någonsom helst aning om vad han skulle göra när han blivit över-ens med kunden bad han honom följa med in på kontoret.

Där förklarade han för säljarna att: ”Här har ni en kund, vihar kommit överens om det här priset men eftersom ni intebrytt er om att lära mig systemet och hur vi registrerar köpfår ni ta över.”

Efter det insåg ägarna att det kanske var lika bra att se till attJohan introducerades i allt det pappersarbete som finns kringen bilförsäljning. Johan älskade förstås sin nya arbetsupp-gift.

Från gratisarbetande springpojke till försäljningschef och del -ägare på litet mer än fyra år – det ligger många och långa arbets-dagar bakom Johan Björnefälts utveckling.

F R Å N S M Ö R J B R Y G G A N T I L L B R Y G G E R I E T


”Som bilsäljare jobbar man oftast i uppförsbacke, detfinns inga som har så lågt förtroende hos allmänheten sombilsäljare. Det är viktigt att anpassa sig, lyssna av kunden.Man får gå in i olika roller hela tiden, men jag tyckte baradet var kul. Jag är nog något av en kameleont.”

Dessutom är han uppenbarligen något av en gambler. Engång kom det in en kund av det slag som gärna betalar ävenen dyr bil kontant, och den här kunden hade dessutom ta-tueringar i ansiktet. Efter litet schackrande och prutandeförklarade kunden att de hade en affär om Johan sänkte pri-set med 30 000 kronor. Johan tvingades förklara att dethade han ingen möjlighet att göra; lägre fick han inte gå.Istället utmanade Johan kunden och föreslog att de kundesingla slant om prutningen. Om kunden vann, så skulle hanfå bilen 30 000 kronor billigare. Johan insåg att om han för-lorade, så skulle han kanske inte bara bli av med nästa må-nadslön utan också jobbet. Kunden gick med påutmaningen.

Johan vann.

Uppenbarligen går han igång när någon säger att ”Det därgår inte” eller ”Så där får du inte göra”.

När han var fyra år förklarade mamma och storebror förhonom att han inte fick vara i den djupa delen av simbas-sängen, eftersom han inte kunde simma.

Så han hoppade i.Men eftersom han inte kunde simma sjönk han som en

sten och fick dras upp.Det första han gör när han är på torra land är … att

hoppa i igen.Och så där höll det på tills han kunde simma.

Åren som säljare slutade med att han blev försäljningschef,men det gäller också att förstå vilket idogt slit som lågbakom att han ständigt fick större ansvar.

”Jag jobbade alltid sex dagar i veckan. Kom innan arbets-dagens början, och jobbade tills det som måste göras vargjort.”

En spikrak karriär där man snabbt går från att bli gratisar-betande springpojke till försäljningschef kan förstås skapaavund i omgivningen, men Johan tyckte aldrig det var någotstörre problem.

”Det gäller att vara ödmjuk, att välja sina ord när man skaleda, man ska inte peka med hela handen och kommendera.”

Efter några år på företaget började Johan plita i en svartliten bok. I den noterade han allt som han tyckte att de tvåägarna gjorde fel, och så kompletterade han det med att ikommentarer beskriva hur han skulle agerat istället.

En dag var boken fullskriven och Johan kände att det kanskevar dags att framföra alla sina åsikter, och förklara vad hantyckte borde göras. En tisdag när han kände sig trött ochgrinig e-postade han de två ägarna, och föreslog ett möte.

Ju mer fredagen, som var den dag då mötet skulle avhål-las, närmade sig, desto oroligare blev Johan. Han börjadefundera på vad som skulle hända om ägarna tog illa vid sigunder genomgången av allt som han tyckte var fel. Mengambler som han är så … när mötet började försåg han demmed var sin bunt utskrifter med alla noteringar han gjort. Vadannat var att vänta med av någon som singlar slant om 30 000kronor med någon som är tatuerad i ansiktet?

Hm, det här ölmärket har jag inte sett förut … … men det smakade ju fantastiskt …



Det som hände var inte att ägarna blev osams med Johan,det blev istället så att de blev något oense sinsemellan omhur verksamheten skulle drivas vidare.

Det slutade efter ett tag med att den ene delägaren lösteut den andre, och Johan blev erbjuden att köpa in sig i fö-retaget.

Men Johan hade inga pengar, förutom en mindre summasom han sparat ihop – det blev till att försöka övertalapappa och mamma. De hade genom åren sett att sonenvisste vad han gjorde, så de belånade en sommarstuga ochen lägenhet, och Johan kunde bli delägare.

Eftersom han arbetat sig upp och kunde alla delar i verk-samheten; tvätta bilarna, hålla dem i trim, sälja dem, ochorganisera alla anställdas arbete, var det han som i prakti-ken skötte företaget. Sex dagar i veckan, året om.

”Jag har nog bara varit sjukskriven en gång i mitt liv,minns han. Efter en operation.”

Han säger det med ett missnöjt tonfall som om hågkomstenav den ofrivilliga frånvaron från arbetet fortfarande irriterarhonom.

Han började fundera på om han kanske var färdig med dethan höll på med, det han arbetade med skapade inte längredrömmar, längtan och förhoppningar.

Men vad skulle han göra istället? För en gångs skulle hadehan ingen som helst aning, kanske var det därför han en dagsa upp sig, och sålde sin andel.

”Känslan var litet märklig, att lämna in bil, nycklar,

mobil, och ta tunnelbanan hem utan att veta vad jag skullegöra den närmaste tiden. Jag var litet orolig för att jag skullesova halva dagarna och bli sittande framför TV:n och tittapå serier. Något lugnare blev jag när min sambo förklaradeatt om någon hade rätt att fördriva tiden med att titta påserier så var det jag.”

Men det är svårt att tänka sig en tillvaro i dag för Johan därhan sitter med en bekväm kudde i ryggen, och tittar på av-snitt efter avsnitt av ”How I Met Your Mother” – även omjag på något sätt skulle tänka mig honom som en av dem iserien. Istället är han tillsammans sin kompanjon i färd medatt bygga upp ett nytt företag.

I Sverige i dag är mikrobryggerier en av de stora trendernanär det gäller mat, dryck, och måltid. Det har alla noterat,men Johan och hans kollega har också sett vad som är denbranschens svaghet – och det är försäljningen.

”De som brygger öl är stora entusiaster, och väldigt

kunniga på sitt område. Men ibland är de ointresserade avsjälva försäljningsprocessen. Det är där vårt företag kommerin – vi håller på och bygger upp en portfölj med ett flertalstarka, bra märken som vi ska introducera på barer och re-stauranger.”

När jag lämnar Johan vid sin dator i hotelloungen dröjerdet inte många minuter innan han tar upp mobilen, och närjag går nerför trappan är jag rätt säker på att om ett år ärden som styr marknaden för mikrobryggerier en kille somhoppade av gymnasiet, och började sin yrkesbana med atttjata sig in på ett bilföretag. #

… varför finns inte det här till försäljning överallt? Nu fick jag en idé …!



Vi möts i en av de sju McDonald’s-restauranger han äger – denhär ligger i Kungens Kurva. Men det var inte här han börjadesin karriär i företaget – det var på McDonald’s på S:t Eriks-gatan där hans syster ordnade jobb åt sin skoltrötte bror, ochnär han slutade nian började han jobba heltid där. Någothan inte ångrat en enda dag av de många år han jobbat där.

”Jag får ju jobba med människor, se dem utvecklas. Jag villatt det här ska vara en plats för alla … och spegla samhället. PåMcDonald’s anställer vi inte nationaliteter, vi anställer männi-skor. Men det kommer ju också att innebära att vi får den bland-ning av människor som präglar samhället runt omkring oss.”

Och med den inställningen är det kanske inte så underligtatt Mårten varit inblandad i flera projekt där arbete påMcDonald’s inneburit en väg in i samhället för många. Förnågra år sedan blev han uppringd av en handläggare i Lilje-holmen, som undrade om han hade någon möjlighet att tahand om ensamstående utländska kvinnor som hade ganskadåligt grepp om språket. De fick börja jobba med uppgiftersom inte krävde att man talade så bra svenska, parallelltmed att de pluggade på SFI. Det hela följdes kontinuerligt

upp av handledare på företaget. Det slutade med att 80 pro-cent av dem fick fast arbete.

Lika lyckat har arbetet varit med att integrera funktions-hindrade i organisationen.

”Det ger en speciell känsla att se hur en av de tuffa kil-larna från förorterna som jobbar hos oss mjukt ber en i per-sonalen som har någon form av funktionshinder att hjälpatill med något, förklarar Mårten. Han vill ändå på någotsätt betona att det här är en så självklar del av företagskul-turen, och egentligen inget konstigt eller märkvärdigt.”

Alla ska kunna finna en plats om de vill utvecklas, och möjligenspelar det roll för Mårten att för honom är McDonald’s fö-retaget som gav en skoltrött femtonåring chansen att görakarriär, och bli företagsledare. Redan efter fyra år blev hanrestaurangchef på Norrlandsgatan, och därefter var han medoch ledde starten av en ny restaurang i Luleå. Hela tidenfanns det kurser och utbildningar som gjorde att han kundeta ett steg till, få större ansvar och nya uppgifter. Finast varkanske utbildningen på Hamburger University i Chicago, däreleverna gnuggades i att utarbeta affärsplaner och i ledarskap.


Allteftersom vår intervju fortskrider börjar han röra på sig mer och mer i stolen. Efteren halvtimme gungar han så smått fram och tillbaka. Efter tre kvart rör sig ocksåhänderna väldigt mycket när han berättar, och mot slutat rör sig också armarna.

Jag inser att han nog har väldigt svårt att sitta still; han behöver vara i rörelse –och det är något som präglat Mårten Swahn och hans karriär på McDonald’s.

HAPPY MIL,McMÅRTEN HAR

GÅTT DEN LÅNGAVÄGEN SNABBT


Mårten Swahn kan fortfarande hoppa in var som helstpå någon av sina McDonald’s-restauranger – fast dedatoriserade kassaapparaterna gör honom litet nervös.

Så på något sätt var det nästan självklart att han skulle börjaarbeta med utbildning i koncernen, och slutligen blev hanchef för en verksamhet med väldigt många kurser på mångaolika nivåer. Ska det finnas plats för alla ska det också finnasutbildningar som passar alla. Men uppenbarligen kundeMårten inte slå sig till ro ens på ett så krävande och omväx-lande jobb, utan han gick vidare till att bli driftchef förMcDonald’s under en väldigt expansiv period för företaget.

”Jag var ytterst ansvarig för verksamheten på alla de re-stauranger vi ägde, och så skulle jag också stötta franchis-

tagarna i deras arbete,minns Mårten.”

Efteråt femton år påoftast ledande poster iMcDonald’s administ-ration och ledning be-stämde sig Mårten föratt själv bli franchise-tagare – kanske för atthan ordentligt och all-sidigt i praktiken villeomsätta alla de kun-skaper han förvärvat.

När jag frågar honomom varför han vill ägaoch driva restauranger,kommer han tillbakatill att det handlar omatt få se människor ut-vecklas och växa.

”Det har inget värde isig för mig att ha mångarestauranger, och viljaför värva fler. Värdetkommer sig av att det germig en möjlighet atterbjuda min personalmöjligheten att växa, attta sig an nya uppgifter.”

Försynt undrar jag om det inte kan vara ganska dränerandepå de egna krafterna att ägna så mycket tid åt att få andraatt utvecklas, men Mårten förstår inte frågan och menar attvad kan vara mer stärkande än att se hur andra människorupptäcker nya sidor och förmågor hos sig själva, eller visarsig ha egenskaper de inte anade själva att de hade.

”Om dessutom medarbetarna växer som individer, såväxer företaget – och det om något är väl stimulerande?”

Men hur rimmar den här bilden med den som många harav att koncernen är stenhårt styrd från topp till botten, och

kanske några centimeter till åt båda hållen i försöken attnoga kontrollera allt som görs?

”Visst finns det en styrning, medger Mårten, men är det integanska självklart. Vi är ju franchisetagare, och den som ägervarumärket vill ju kunna vara säker på att gästen möts avsamma utbud överallt, och att kvaliteten på utbudet är lika braöverallt. Men – en sak som många glömmer bort är att det ärvi franchisetagare som har mest att säga till om när det gällervad som ska finnas på menyn och vad vi ska erbjuda. Månganya inslag har kommit från just enskilda franchisetagare, ochhar sedan infogats i koncernens utbud. Big Mac skapades aven franchisetagare, samma sak med äppelpajen, och fiskbur-garen. Och det var en svensk anställd som utvecklade Big Tasty.”

Sitter man på en restaurang är det självklart att komma inpå den kanske starkaste trenden när det gäller mat i dag –att den ska vara ekologisk och närodlad – något Mårtenmenar var en självklar del i företagets verksamhet redaninnan det blev en trend i samhället.

”Alla våra produkter är spårbara, du kan ta reda på vil-ken gård som levererat ett ägg, eller var vi fått köttet ifrån.Och vi handlar alltid produkter som är ekologiska när detgår – som kaffe, ägg, och mjölk till exempel. Men när detgäller kött blir det svårare – ingen klarar leveranser av devolymer vi behöver.”

Att Mårten själv är intresserad av gröna frågor har visat sigbland annat genom att det var han som tog initiativet till attrestaurangerna skulle införa laddstolpar för elbilar. I dag harvarje nybyggd restaurang en sådan elstolpe.

Men hur är det med de egna kunskaperna – kan han fort-farande klara allt som behövs göras i en restaurang? Mårtenbetygar att det kan han absolut, möjligen har han litet svårtatt klara av att stå i kassan, det är litet för mycket datorise-ring där, tycker han nog. Om han råkar hamna bakom kas-san när det är mycket folk, så får de i kön uppleva att de fårmaten gratis. Något som brukar leda till att den som har an-svaret för just den restaurangen snabbt ser till att Mårtenfår göra något annat.

Då och då nämner han sina fyra barn, barnbarnet, de tvåhundarna, frun, och sitt arbete med Ronald McDonald’sbarnhem som fört honom till olika platser i världen. Visst,tänker jag, karlen har energi – men allt detta – och så sju re-stauranger ovanpå det, och arbetet med företagarföreningeni Kungens Kurva, och med organisationer som tar hand omunga som har det svårt.

Vad driver honom egentligen? Han stannar upp en sekundi gestikulerandet. Tänker efter, slutligen säger han:

”Jag vill inte verka förmäten. Men jag vill bidra till ettbättre samhälle … eller åtminstone (och så börjar han ges-tikulera igen) vill jag se att det blir bättre i det lilla samhällethär runtomkring mig.” #

H A P P Y M I L , M c M Å R T E N H A R G Å T T D E N L Å N G A V Ä G E N S N A B B T


… och vad ska jag göra nu? Medfyra barn och sju restaurangerär nog inte det en fråga somMårten ställer sig så ofta.

Är varumärkta m

r du redo för de ötet mö

e?

t

Vi på Gewe Prom på ett sätt som

När du mötCasual eller

inför alla dina möten!motion hjälper dig att bli va

m passar både dig, ditt företer dina kunder kan du vara Business? Det kan variera f

märkeskalibrerarumta

ad och situg o

ditationen.

varumärket fr

. dag till daån g

Gewe Promotion • Musseronväge en 1A, 141 60 Huddinge • 08-6899PROUD MEMBER OF NEW WAVE PRP O

90 • [email protected] • www.gewe25 • FILE

e.se

När man vandrar in på Gewe i Huddinge väcks habegäret.Och antagligen är jag inte den förste som upplever detta.Verksamheten har en lång historia.

”Min morfar startade ett tvätteri 1952, berättar JeanetteLiedgren som leder verksamheten i dag. Efterhand komplet-terades det med försäljning av arbetskläder, och när jag och minbror Michael klev in i rörelsen började jag bygga upp vårpresentreklamavdelning.”

När jag hör ordet presentshop tänker jag ofta på föremålsom massproducerats för att priset ska bli lågt; det ska intekosta så mycket för givaren när företaget skänker bort demsom ett led i sin marknadsföring. Men när Jeanette lotsarmig runt i presentbutiken inser jag att jag att mina föreställ-ningar hör till en förgången tid. Eller är det kanske så attGewe redan nu ger oss en bild av hur framtidens profil- ochpresentshoppar kommer att se ut?

När hon berättar om verksamheten får jag mer en känsla aven reklambyrå som hjälper kunden att utforma sin profil –och som dessutom tar ansvar för att producera den profilen.Det kan vara allt från nya garderober för en företagsledning,utformning och uppbygge av en mässmonter, ner till USB-

minnen som får ett eget utseende för att fungera som ett ledi uppbygget av en image.

”Vi är gärna med i varje led av kundens diskussioner, såfår vi en bättre bild av kundens förutsättningar, behov ochresurser, säger Jeanette. Jag tycker också det är viktigt att få

Jag inser att jag blir plötsligt medveten om att jag behöver en ny kostym. Och en nyportfölj i mjukt brunt läder, och de där pennorna – de skulle göra antecknandetunder intervjuer till en ännu mer behaglig upplevelse. Och … se där … en gasbrännareså jag kan få till min brulépudding på rätt sätt … och … och …

NÄR MAN TÄNKERPÅ HELHETEN

BLIR DETALJERNAVIKTIGA

T E X T : R E D A K T I O N E N | F O T O : S O F I A A R K E S T Å L


ett grepp om kundens historia. Hur har de gjort tidigaregenom åren?”

När vi diskuterar de olika områden där Gewe i dag är verk-samma inser jag att det är förmågan till anpassning till kun-dens behov som är nyckeln till Gewes framgångar ochtillväxt. Men det gäller inte bara att välja rätt produkter förkundens räkning, det gäller också att anpassa produkten tillkundens profil. Här har den tekniska utvecklingen – till ex-empel när det gäller digitaltryck – gjort att det har blivit enk-lare och billigare att ge en vara de där små extra viktigadetaljerna som gör att den känns mer unik, och kopplad di-rekt till företaget som använder produkten i sin verksamhet,eller som ger bort den.

Själv blir jag fascinerad av de små pastillerna med digi-taltryck på; för några år sedan tyckte man kanske att detvar ett piggt och vaket initiativ av utställare på mässor omde hade praliner med eget tryck på omslagspappret.

”Möte” är ett ord som Jeanette ofta återkommer till. Detgäller att tänka på det som ska hända innan mötet, undermötet, och vad kunden eller besökaren får med sig eftermötet. I varje moment finns det mängder av detaljer – ochju bättre varje detalj är anpassad och utformad – destobättre och mer framgångsrikt blir mötet. Och ett ”möte”kan ta sig så många olika uttryck; säljaren som möter kun-den stående i butik, eller ett seminarium, eller ett deltagandepå en mässa.

När vi tar ett varv till i lokalerna och betraktar klädernasom finns påminner Jeanette mig om hur det var förr, dåkvinnliga säljare fick ha herrskjortor på mässor därför attdet inte fanns kollektioner för kvinnor. Numera är detta ensjälvklarhet – men också att kläderna som används ska varaav bra kvalitet och sitta bra – givetvis kan man få sin kavajeller sina byxor upplagda eller insydda. Anpassning, somsagt …

I en del av lokalen finns ett stort urval av det som en gångvar företagets ursprungliga utbud – arbetskläder. Snickar-byxor, kraftiga arbetsskor, t-shirts – men också här märkerman hur utvecklingen inneburit att man anser att alla med-arbetare är en del av företagets image och profil – givetvisska även blåstället ha detaljer som gör att bäraren bidrar tillföretagets marknadsföring.

Och i andra änden av lokalen finns som sagt profilklä-derna kostymerna och de mer exklusiva skjortorna – påGewe ser man till att allt från koncernledningar till renhåll-ningsarbetare har precis rätt klädsel i alla avseenden – föralla är givetvis lika viktiga för verksamheten.

När jag går därifrån funderar jag på att alla de små ochstora ting som väckt min köplust. Om man ska ha grepp omså många detaljer som bör ingå i ett företags verksamhet, såmåste man nog ha ett bra grepp om helheten … och det ver-kar de ha på Gewe. #

Jeanette Liedgrenhar arbetat påGewe sedan 1990-talet, och var densom började byggaupp verksamhetenmed presentartiklaroch reklam.

Här finns plats för dina idéer...I Handenterminalen i Handens Centrum har vi lediga lokaler för alla behov. Från kontor på 10 kvm för dig som är egenföretagare till flexibla kontors- och butikslokaler på upp till 3.000 kvm. Och allt där emellan. Du blir granne med Handens pendeltågsstation och Nynäsvägen ligger på en minuts avstånd.

Låter det intressant? Ring Johan Blomkvist för en visning eller mer information, tfn 075-241 55 27.

och allt annat som ryms mellan 10 och 3.000 kvadratmeter

STENAFASTIGHETER.SE

Ring Johan Blomkvist

för visning!075-241 55 27

Plötsligt började bilarnas värde att sjunka snabbt. Mycket snabbt.På ett halvår kunde det vara halverat.Så Göran började sälja av lagret snabbt. Mycket snabbt.Det här började 1 augusti 2008. Finanskris. Göran tyckte inte

han hade så mycket att välja på.Några månader sedan fick han applåder av sin bank. Mitt i

det ekonomiska kaoset hade han lyckats stärka kassan och klaralikviditeten.

Men han hade inga bilar kvar att sälja. Allt hadesålts av. Han funderade på att snart skulle han fåställa dit barnens fyrhjuling för att inte hallenskulle gapa tom.

Det var då han började fundera på hurman egentligen ska göra för att lyckas närman handlar med begagnade bilar.

GÖRAN GÖR OMBILBRANSCHEN

T E X T : B O R I S B E N U L I C

F O T O : S O F I A A R K E S T Å L

De flesta av oss tycker om bilar. Så har det varit sedan 1898då firman Boye & Thoresen ställde ut en Daimler de impor-terat från Tyskland på Göteborgsmässan.

Men det innebär inte att vi köper våra bilar som vi gjortalltsedan den där Daimlern ställdes ut. Det är mycket sompåverkar vårt beteende. De stora ekonomiska skeendena,hög- eller lågkonjunktur. Moden och trender förstås. Var vibefinner oss i livet spelar också roll. Ibland behöver vi kan-ske två bilar. Ibland bara en. Och ibland ingen alls.

Vad många dock glömmer bort är den tekniska utvecklingenoch internet.

”I dag säljs bilar egentligen till stor del över nätet, berättarGöran Cewe. Inte så att köpen görs upp där – men man kol-lar runt på de biltyper man är intresserad av, zoomar in pånågra speciella bilar, jämför priser, utrustning, standard. Ochså åker man ut till bilhandlaren, och då vet man exakt vilkenbil man vill titta på. Och då görs affären upp ganska fort.”

I dag görs en affär upp efter i snitt 1,3 kundbesök hos bil-handlaren, medan det för fem år sedan kunde röra sig om

kanske tre till fyra besök på olika ställen. Den utvecklingenhar påverkat hur Göran byggt upp och utvecklat sin verk-samhet.

Nu gäller det verkligen att alla bilar som är utannonse-rade finns på plats här, är i utlovat skick, och att alla papperär i ordning. Allt ska stämma.

Så att ha ordning i register och datasystem och uppställ-ningshall är nu minst lika viktigt som att ha en bra säljkår– ja, det är svårt att tänka sig en bra säljkår om de där förstaförutsättningarna inte är uppfyllda.

Samtidigt har strukturen påförsäljningssidan förändrats,Kvarndammen spelar en alltstörre roll, och nybilsmärkenahar egna outlets vilket påver-kar marknaden för begagnadebilar där Görans bolagSvenska Motorkompaniet ärverksamt. Han köpte företa-get som konkursbo, och harnu byggt upp det under 15 år.

De saker han började funderapå efter finanskrisen 2008 varhur han skulle hantera denrisk som ett stort eget lager avbilar innebär kunde minime-ras. Om han äger bilar för tiomiljoner kronor och prisernasjunker med tio procent, såhar han förlorat en miljonkronor. Men om han har bilarför tio miljoner till försäljningmen bara äger bilar för femmiljoner – och de andra ägsav kunderna, så riskerar hanbara att förlora 500 000 kro-nor.

Ur det här föddes idén ochmodellen med förmedling.Som alla bra idéer är den tillsynes enkel.

Kunden kommer in med sin bil som en erfaren säljare fårvärdera. Man kommer överens om ett försäljningspris sombåda parter tror fungerar, och Motorkompaniet får ensamförsäljningsrätt. Görans mannar rekonditionerar bilen, ochgör allt som behövs för att den ska kunna marknadsföraspå ett bra sätt på internet och i den egna kunddatabasen.

När köpet är klart får kunden sin del av den erlagda kö-peskillingen, och Motorkompaniet får sin del. Kunden slip-per bekymra sig om alla de moment som hör till enförsäljning . Erfarenheten visar också att bilmäklartjänstenoftast ger kunden mer än han skulle fått vid ett inbyte, ellerom han säljer bilen själv.

Det är med stolthet Göran ser ut över en välfylld bilhall – men under finanskrisen gapade dentom.

G Ö R A N G Ö R O M B I L B R A N S C H E N


Men det här kräver tillgång och närhet till en bra verkstad– för ibland behöver bilen repareras innan den kan gå tillförsäljning, och det krävs bra möjligheter att testa bilen.

”Vi vill vara säkra på allt när det gäller de bilar vi säljer –vi är inte bara intresserade av det skick de är i när de kommerin, vi gräver också ner oss i bilens historia, förklarar Göran.Många tror att begagnade bilhandlare är personer som oftaförsöker lura kunden, men vår erfarenhet är att det tyvärristället händer att kunder försöker lura oss när de kommerhit med sin bil. Är man i den här branschen lever man väldigtmycket på sitt rykte, fortsätter han, och tyvärr finns det aktörersom ger oss alla dåligt renommé. Jag är för alla former av av -regleringar, men jag skulle gärna se någon form av auktori-sering på det här området – ungefär som bostadsmäklarna har.”

Just hur man bedriver verksamheten i fastighetsbranschenhar påverkat Göran mycket – han har studerat deras arbets-metoder, och de har funnits där i bakhuvudet när han ut-vecklat sin egen affärsmodell med förmedling ochbilmäklande. Varför skulle han inte i sin verksamhet kunnagöra som de enskilda fastighetsmäklare som slår sig ihop ien gemensam byrå under ett tak för att få mer muskler?Samordning skapar styrka, frigör resurser.

Så Göran klev iväg till en bilverkstad i Huddinge Cent-rum, och förklarade: ”Fortsätter vi som vi gör nu går kanskebåde du och jag omkull, men om vi samverkar så …”

Det har visat sig vara en utmärkt lösning – för det finns ettnaturligt flöde mellan de två verksamheterna. Bilverkstadenbehöver ett stadigt inflöde av kunder, Motorkompaniet villkoncentrera sig på försäljning men ha snabb och smidig till-gång till verkstadskapacitet utan att behöva dras med fastakostnader. Och kunderna på bilverkstaden är ofta potenti-ella köpare av begagnade bilar, och lotsas därför till Motor-kompaniet.

En satsning på den här modellen ligger bakom den färskaetableringen i Tyresö, där Motorkompaniet hyr in sig isamma lokaler som en gammal väletablerad bilverkstad. Attväxa på det här sättet är också en möjlighet att få tag pårätt personal.

”Jag vill kunna rekrytera bra säljare till organisationen,och en utmärkt morot är att ge dem möjlighet att utvecklasoch få större ansvar – som när vår bäste säljare här i Hud-dinge fick ansvaret för den nya operationen i Tyresö.”

Det märks att när Göran tänker affärsmodeller tänker hanockså på hur människor ska passa in i modellerna, det gällerbåde personal och kunder – och hur modellerna ska anpas-sas till människors behov och förhoppningar. Kanske är detdärför han anställt sin fru Jeanne, som är beteendevetare, iföretaget. För ska man bli en framstående bilhandlare måsteman förstå sig på människor – det är nog i alla fall en saksom inte förändrat sig sedan 1898. #

Två föremål i Motorkompanietslokaler påminner oss om attbilintresse ofta är något somväckts tidigt och har funnitslänge.


När du åker runt och träffar företagare i Huddinge inser du snabbt hur viktigabankerna är. Checkkrediter och cash management, investeringsdiskussioner,leasing … allt det är svårt att tänka sig utan att en bank finns med i bilden.

Men vad händer egentligen på ett bankkontor i dessa dagar då Riksbankensänkt reporäntan, och vi för första gången har en negativ ränta? Är rådgivarnanedringda av företagskunder som vill diskutera vad som kan hända? För att fåsvar på frågan åkte vi ut till Danske Banks kontor i Liljeholmen. Här arbetar manmed hela Södertörnsområdet och Huddinge.

VAD TROR BANKENOM FRAMTIDEN?


På kontoret är vi nio kundansvariga,berättar Jan Lindgren, som är ställfö-reträdande kontorschef.

”Vi har ingen speciell indelning ibranscher eller geografiska områden,förklarar Frida Bergqvist, en av dekundansvariga. Det ger oss ett brahelhetsgrepp att få röra sig mellansmå och stora företag, och över helaSödertörn … och så blir arbetet än merstimulerande genom omväxlingen.”

Men här har man inte märkt någonstörre frågvishet hos kunderna efterdet senaste räntebeskedet. Och vadsänkningen kommer att innebära attsvårt att förutsäga.

”Tanken med sänkningen var ju attman skulle öka människors lust attkonsumera och företagens investe-ringar. säger Jan Lindgren. Då fårman igång inflationen. Men det reso-nemanget utgår från att det finns ettköpsug från de marknader vi expor-terar till, och det gör det ju inte. I vik-tiga marknader för svensk exportsom Tyskland finns ju en stor ekono-misk osäkerhet – betingad inte baraav hur det ska gå med Grekland. Och

även om Obama deklarerat att USAlämnat lågkonjunkturen bakom sig,så ser vi inte så tydliga tecken på det än.”

Vad Jan hoppas på är att stora plane-rade byggprojekt ska komma igång;Södertörnsleden och Spårväg Syd ärnågra av de byggen som Jan är säkerpå kommer att stimulera ekonomin iområdet, och skapa den dynamiskamiljö som gör det möjligt för små fö-retag att växa, och kanske växa rik-tigt mycket.

Men hur gör en bank för att få nyaföretagskunder – är det enbart frågaom vilken ränta och vilka villkor ochavgifter man erbjuder?

”För oss är nog det viktiga attbygga en bra relation med kunden,menar Frida; denne ska känna att vikan bidra med något i varje led iverksamheten – inte bara med rörel-sekrediter.

Och lyckas man bygga en sådan re-lation med en kund får man nya kun-der – ryktet sprider sig, det blir ringarpå vattnet. Och får man till en bra re-lation stannar kunden. Vi har fall dären av våra kunder blivit erbjudenbättre priser hos en annan bank, menändå valt att stanna därför att manvar så nöjd med vår allsidiga serviceoch våra tjänster.”

Men man är som sagt inte nöjd medatt kunder stannar, man vill förståsockså ha fler. Och man slår sig inte tillro med att man 2014 blev utsedd till”Årets Affärsbank”.

”I dag har vi fem procent av mark-naden i Sverige, avslutar JanLindgren, men målet är att vi ska haen tiondel av den.”

Jag tycker mig nästan höra ett litet”minst” innan han säger ”en tiondel”,och antagligen hör jag alldeles rätt. #

Frida och Jan tycker det ger ökad kun-skap om deras region att de arbetar medföretag i alla branscher – och storlekar.

Vattennära och fantastiskt vackertbeläget vid sjön Orlången

i Huddinge

LUNCHERAllla vardagar 11.00–14.00Dagens, klassiker, och á la carte

HELGER12.00–16.00Brunch, á la carte, och café.

KONFERENSER MED ERKÄNT BRA KÖK OCH SERVICE TILL BRA PRISER OCH FANTASTISK MILJÖ

PROVNINGAR I VÅRLördag 7 mars, 16.00–18.00Spritprovning med Stefan Sjönvall(exklusiv): ”Lagrade godsaker”

Onsdag 25 mars 18.30Mat & vin med Håkan Larsson: ”Gamlaeller nya världens vin till svensk mat?”

Se hemsida för mer information

FESTVÅNINGARför bröllop, företagsmiddagar,födelsedagar med mera.

CATERINGVi kommer gärna hemtill dig eller ditt företag.

[email protected] 99 00

VÄLKOMNA!önskar Malin & Thomas Bjurholmmed personal

troktisin vårft ill Atådt

enc llr aarecudort peirek

:yrT

C IERCKYRT

rdlo frehcsfif adalbtkudor ptgstetitnavn kat, ukcyrm tont i

l lir tars när

t rd ger matebrn aéjletA

:R ÉJLETALINAGIRO

ai gnireilon fevr äöft uV

on pe v,savna c,r,elolrdenam

bi g rofrotr i setkudorr pö gV

:O TATRMORFOT

å

S

la m sör fgniretrevkutsg

pv räf-k i 4cyrd tet mrevu

s

K

n ivodersr åhc oragnindt

itå roktisin vårft ill. Atåden

ätsmarh fcg oninvigmrok fsfiar

ali, bretsnöftlyk, sratlykv sr aa

.m m,eratarput ga,or,o, rr, ehcsfifa adujbrn eah kct oam

.gorlapp uaort srell eåc- otrevut kmag sniresserd, ag

.ragninrdlo, frehcsfif, adalbtkudor, pt

rell

.mr ma

,spl ulo

h c

l lir tar

h

www

gopyTy

anigir oavitatilavkög

es.aksfiargopyw.t

Bn Aéjleta Aksfiarg

.rpeyto loghc ol

Annons

Annons

”Det var 1992 som pappa köpte verksamheten. Finans -krisen hade gått hårt fram med företaget, och han såg enmöjlighet att tillfredsställa sitt stora intresse för båtar genomatt ta över verksamheten”, berättar Joakim Berner som i dagär VD.

Vi träffas på huvudkontoret som ligger i butiken, där ocksålagret finns. Det är inga kunder i lokalerna, men de som ar-betar är ändå strängt upptagna. Det här är den tid på åretdå man laddar för den stora rusning som kommer till våren.Då måste allt finnas ute på hyllorna, och lagren vara väl-fyllda – det gäller alla 27 butikerna i Sverige. Under högsä-song växer personalen från 60 till 100 personer.

Ni betonar ju kundnyttan hela tiden, och att er personal skavara kunnig – men blir det inte svårt att garantera det närni tar in så många extraarbetare under våren och sommaren,undrar jag.

Joakim förklarar att det finns ett så stort båtintresse, och

så många kunniga personer och ungdomar, att det aldrigvarit något problem att bemanna med kompetent extraper-sonal.

Efter att tag ansluter sig brodern Johan till samtalet. Hanär företagets ekonomichef, och började här efter att ha ar-betat som revisor utanför företaget några år. Han förklarardock att han nog alltid ändå på något sätt varit säker på atthan en dag skulle arbeta på SeaSea.

När jag undrar om det inte är svårt att som bröder leda ettföretag intygar de nästan unisont att det är ganska oproble-matiskt.

”Det är viktigt att man har klara roller och ansvarsför-delning, säger Johan. Jag tar hand om ekonomin och ser tillatt vi alltid har de rapporter vi behöver, Jocke är VD, ochsvarar för försäljningen …”

”… men risken är väl mest att man får en toppstyrning,


De har expanderat mycket snabbt. I dag finns de över hela Sverige,och har börjat etablera sig i Norge. Förra året blev ägarnautnämnda till ”Årets Företagare” i Huddinge. Utvecklingen hardessutom gått fort, och planerna är att man ska fortsätta attväxa. Men historien om SeaSea började egentligen med ett förvärvav ett företag som var konkursmässigt.

INGENAVDRIFT FÖRBÅTBRÖDER


menar Joakim, om man har två starka individer som är brö-der som ledare för företaget, så vi är noga med att andrasom har chefsbefattningar har ett verkligt ansvar.”

SeaSeas stora expansion har varit mycket snabb från 2012,då man inledde uppbyggnaden av franchiseverksamhetenoch etableringen av fler butiker som man ägde själva. Målenär höga för framtiden. Inom fem år ska man ha 40 butiker,och man räknar med att öppna tre nya varje år.

Hur konjunkturkänsligt är då företaget? Om tiderna ärgoda, så satsar människor på sjöliv. Och omvänt – låter manbåten ligga kvar på land då konjunkturerna är dåliga? Ochhur påverkas försäljningen av ändringar i mode och tren-der?

”En sak som påverkar oss är förstås vädret, förklarar Joa-kim. Bra väder innebär längre säsong och bra försäljning;en regnig sommar känner vi av.”

”Men en tydlig trend vi ser är att båtutnyttjandet minskari tid sett, säger Johan. Det är så mycket som ska hinnas medpå sommaren, så de som har båt tillbringar mindre tid i den.

Men just därför vill man ha högre kvalitet på upplevelsen,kortare tid gör att man vill ha mer bekvämlighet.”

När vi senare går runt i butiken förstår jag vad de menar –visst finns här tampar, trossar, och hakar – men också mäng-der av elektroniska high tech-produkter … liksom grillar såatt man kan få en riktig köttbit, och inte behöver värmakonserver på stormköket.

Bröderna är inte oroliga för att båtintresset kommer attvika så att affärerna blir sämre. Visst har den svenska båt-tillverkningen kollapsat, men det finns mängder av båtar påmarknaden, och även om tiden då de används minskat äls-kar de som har båt den alltför mycket för att helt sluta an-vända den. Svenskarna är ett båtfolk.

Men är det inte svårt att bygga upp en franchisingkedja, krä-ver det inte en väldig kontroll av de som ingår i den – somMcDonald’s som noga reglerar allt som händer ute i restau-rangerna – eller ger bröderna franchisetagarna ganska friahänder?

”Vi är nog mer som McDonald’s, deklarerar Johan. Detär viktigt att alla butiker fungerar bra; en dålig butik kan

I N G E N A V D R I F T F Ö R B Å T B R Ö D E R

Elektroniska produkter blir allt vanligare i båtar – Joakim förklarar för Johan hur en av dem fungerar.

kommersiella geniala drag. Som medlem igruppen får du ständigt nya tips på spän-nande affärer. Ditt företag har exklusivitetinom ert affärsområde.Som gäst ges du möjlighet att presentera

din verksamhet, och samtidigt lyssna tillandra intressanta affärsupplägg från våramedlemmar och gäster.

Intresserad? Hör av dig till Claes Weström:070-441 04 26, [email protected]

AFFÄRSNÄTVERKClawe driver nio affärs-nätverk under namnetClawe Business Club:

Huddinge Business Club,Telje Business Club, Nacka

Business Club, Täby Business Club,Bromma Business Club, City Business Club,Oan Business Club, Golf Business Club, ochClawe Business Clubs.

Affärsnätverken är en exklusiv mötesplats förspännande affärsmöjligheter. Grupperna kaninspirera dig och öka din möjlighet att göra

skada de andra butikernas anseende. Så vi är noga med upp-följning, utbildning, och kontroll.”

”Allt vårt marknadsföringsmaterial producerar vi själva,konstaterar Joakim. Det är snabbast och säkrast – och vikan alltid vara säkra på att det blir rätt.”

2007 övertog bröderna 80 procent av företaget från sin far,och om samarbetet mellan bröderna går smidigt, så verkardet också gälla generationsväxlingen. Pappan finns kvar istyrelsen som är väldigt viktig för bröderna. Inte bara därföratt just pappan sitter där, utan lika mycket för att där ocksåfinns tunga namn med erfarenhet från att bygga upp företagsom Mekonomen och Haglöfs.

När jag berättar om min fascination över det snabba tempoti utvecklingen av företaget de senaste åren, och undrar hurde hunnit med allt de senaste två åren, så skrattar Joakimbara:

”Man behöver inte sova så mycket när man har småbarn.”

Hinner de då själva med att sätta båten i sjön och njuta avtillvaron?

”Självklart, svarar Joakim, medan Johan litet mer dystertkonstaterar att när andra sätter segel måste han arbeta ochha koll på ekonomin.”

Men det är ju också en kurs som måste hållas. I dag är Sea-Sea störst i Sverige på båttillbehör, och det är uppenbart attdet är en position man tänker behålla och förstärka. #

Avdrift = avvikelse från den styrda kursen som orsakas avvind och ström.

Hallen är fylld med allt som du kan behöva ute till sjöss – frånpaddlar …

… till rattar i olika utföranden.

I N G E N A V D R I F T F Ö R B Å T B R Ö D E R


Få nyatips på

spännande

affärer!

Annons

Administration, elektriker, arbetsmiljöingenjör, chaufför, redovisning, fastighetsskötsel eller andra uppdrag. Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget.

Ring Veteranpoolen:

08-550 180 70www.veteranpoolen.se

Flexibel bemanning på dina villkor!

Inga startavgifter eller bindningstider.

toll på lägeKKoll på läge

D

rö fösagD

atos by n

?ad

oigtefan VSt eryMeelMika Ida Olhei

2 GETORTGOORELLFHUDDINGE

or kai hV

im t NormanennarL ian istKrorsa Garpef forsetrPP

.SE/HUDDINGET.ASVENSKFFASS 08-556 408 30 TEL 2

.egnidduå Hl plo

ermann P PermanömenstrVV

ühr ia FAnna Mar er Kilhlmanfff oistChr C arlilia Jec istik HolmqvHenr dHalIngela AbejónlaGunil

Annons

Annons

gör oss till en stark och trovärdigröst i maktens korridorer.

Vi finns där du finnsVi finns över hela landet med 18regionkontor, samt 260 lokalför-eningar och mötesplatser. Vi fö-reträder 70 000 företagare, vilketger oss en stor möjlighet att på-verka och driva opinion för ettbättre företagarklimat.

Företagarna i HuddingeHuddinge är en snabbt växandekommun; de närmaste åren ser vimånga byggkranar i Huddinge.Det är viktigt att vi är med och be-vakar de små företagens intres-sen i utvecklingen som sker. Detgör vi genom att samarbeta ochha en bra dialog med berördatjänstemän och politiker. Vi är ävenremissinstans i plan- och bygg -frågor. Dess utom har vi en sup-pleantpost i Arena Huddingesstyrelse. De små privata företagenstår för 30 procent av kommunens

Fyra av fem jobb skapas i ägar-ledda företag. Vi är ett land medidéer och vilja, men ofta finns byrå -kratiska och onödiga regleringarsom sätter käppar i hjulen för entre -prenörer som vill leva sin dröm.Personer som vågar satsa på någotde tror på. Det är dem vi arbetar för.Vår viktigaste uppgift är att verka föratt Sverige ska vara ett av världensmest entreprenörvänliga länder.

Vi arbetar politiskt genom attpresentera analyser, fakta, ochegna undersökningar. Syftet äratt förbättra villkoren för ägar -ledda företag. Det är ett viktigtsamhällsmål att dessa kan fort-sätta att växa och anställa.

Över 100 år av företagandeFöretagarna startades 1905, ochmycket har hänt de senaste 100åren. I dag är vi en organisationför alla typer av företag och före-tagare, med medlem mar frånsmå- och stora företag i hela Sve-rige. Företagarna har gått från entraditionell folkrörelse till enframtidsrörelse.

Tusentals företagare kontaktaross varje vecka för juridisk råd-givning, anpassade förmåner,event, och möten. Våra medlemmar

intäkter, och är väldigt betydelse-fulla för den kommunala servicen.

För oss det viktigt att hjälpanya entreprenörer att växa fram.Därför arbetar vi för att verka ochuppmuntra UF-verksamheten(Ung Företagsamhet) i kommu-nen. Vi är initiativtagare och med-arrangör till ”Business InnovationsDay” som ordnas varje år för UF-eleverna i Huddinge, och utser”Bemötandepriset” på Hud-dinges egen UF-mässa.

Huddinges företagarklimat 20152015 arbetar vi i styrelsen för Fö-retagarna Huddinge för att ökaförståelsen för de små företa-gens betydelse för Huddingekommun. Huvudfrågorna är att 1) fortsätta sprida budskapet om att fyra av fem jobb skapas i småföretagen,2) driva opinion för Tvärled Söder- törn och Förbifart Stockholm, 3) följa utvecklingen av Stor- ängens industriområde, och verka för att kommunen fort- sätter arbeta för att ta fram ny industrimark.Under 2014 arrangerade vi AfterWork, ibland med ett speciellttema som till exempel när vi hadebesök av Jobbskaparna (ett sam-arbetsprojekt mellan Företagarnaoch Arbetsförmedlingen). AfterWorken har varit en mötesplatsdär man fått en chans att skapanya kontakter. Andra aktiviteterhar varit räkkryssning, och jul-bord arrangerat med Företagarna

Företagarna är Sveriges största organisation för före -tagare. Vi driver opinion för att förbättra företagar -klimatet, och göra det enklare att starta, driva,utveckla, och äga företag. Företagarna är medlems -ägda, medlemsstyrda, och partipolitiskt obundna.

!

När entrén ska fungera året runt! Vi bygger och monterar allt från ramar och markgaller till skrap och torkmattor. Vi räddar och säkrar dina kunder & golv.

!!!!!!!!!"#$%"&'()*"$+,"

Vi är din naturliga samtalspartner i alla näringslivs -frågor. Vi påverkar förutsättningarna i kommunen för attgöra det enklare att äga och driva företag i Huddinge.

Annons Annons

i Botkyrka. Vi har också varitmatchvärd, och fått en inblick ihur Huddinge Hockey når sinamål att komma upp i Allsvenskan.Där fanns många likheter som vi ivardagen som företagare möter.

Under året finns många tillfäl-len då man får chans att träffaandra företagare i kommunen,skapa nya affärskontakter, ellerutbyta erfarenheter. Tillsammansmed kommunen och Arena Hud-dinge arrangerar vi ”MötesplatsHuddinge” och Årets Företagare-fest – ”Huddinge Enterprize”.Några av våra mest välbesöktaaktiviteter brukar vara de politi-kerutfrågningar vi ordnar varje år.

Årets Företagare i HuddingeVi delar ut priset till Årets Företa-gare för att lyfta fram människanbakom företaget. Vi synliggör deföretagare som genom sitt enga-gemang och entreprenörskapjobbar hårt för att driva och ut-veckla sina verksamheter, föratt på så sätt göra allt bättreaffärer. Bättre affärer ledertill tillväxt som ger välstånd,något vi alla vill ha. Utmär-kelsen Årets Företagare iHuddinge delas ut till enföretagare som utförten prestation, och somfungerar som en före-bild för andra företa-gare i kommunen.

Årets Företagare är ettsamarbete mellan Före-tagarna och kommunerna,och har växt sig allt star-kare genom åren då ett gottföretagande är grundentill samhällsutvecklingen.

För att bli nominerad tillÅrets Företagare ska före-tagaren

1) äga företaget,2) aktivt driva företaget,3) ha företaget som sin huvud- sakliga sysselsättning,4) genom gott ledarskap vara en god förebild och ambassadör för företagare,5) visa prov på att vara extra kreativ och företagsam på ett sätt som bör premieras,6) ha god lönsamhet, samt7) inte ha några betalnings- anmärkningar.

Kriterierna är gemensamma förlokal-, regional-, och riksnivå. Densom vinner i Huddinge går vidaretill den regionala finalen i Stock-holm, och vinnaren där tävlar omatt bli Årets Företagare i Sverige.

Årets Företagare i Huddingedelas ut på Huddinge Enterprizefredag 17 april: galakvällen är ettsamarrangemang med Företa-garna och Huddinge Kommun,samt Arena Huddinge. Då firar viutvecklingen och framgångarnainom Huddinges näringsliv!

De tre nominerade till Årets Före -tagare i Huddinge 2015 är MarcusSchempp (VD och delägare påFåddman AB), Mats & ThomasNedelius (ägare Argon Neon iSverige AB), samt Rikard Furusten(VD på Hälsa för alla i Sverige).

Bli medlem, du också!www.foretagarna.se/[email protected]

Johan Björnefält, Anette Hangård, Caroline Forssell (ordförande), Jörgen Angehult, Margareta Forssell,Tuula Ranebäck, Christer Björklund, Gunnar Landborg (vice ordförande).

Vi ordnar dina vaccinationer – alltid drop-in onsdagar

15.00–19.00 (övrig tid bokas), samt företagshälsa, hjärt-

och lungräddningsutbildning, KBT, och mer.

Förrådsvägen 10, Huddinge, 08-556 415 05, www.glomstapoolen.com

Välkommen till

Glömstapoolen, din

vaccinationsmottagning!

Annons Annons

”Huddinge har genom åren haft en konsekvent och genomtänktverksamhet med en stor bredd som bäddat för att få fram topp -spelare på löpande band. Att det är så fick vi svart på vitt på närtidningen Svenskhockey.eu för inte så länge sedan visade statistikpå vilken klubb som fostrar de flesta talangerna. Vi var överlägsetbäst av alla Sveriges klubbar, och det märks att vi har ett enormtgott renommé i övriga hockey-Sverige, säger Peter Hällsås.”

Björkängshallen kallas i hockeykretsar för ishockeyns Mecka. Härhuserar förutom A-laget dessutom A- och B-juniorlagen, samt enav landets största ungdomssektioner. Dessutom driver klubben till-sammans med Huddingegymnasiet ett framgångsrikt ishockeyprogram.

”Lika betydelsefullt som att fostra hockeysjälar med sjudandeverksamhet de flesta av dygnets timmar. Sett ur det perspektivet ärvi en utmärkt sponsorpartner med massor av kontaktytor i sam-hället, säger klubbchefen Peter Hällsås.” #

Vad har schweizproffsen och stjärnorna i Tre Kronor Linus Klasenoch Dick Axelsson gemensamt med Örebros IK:s nuvarande succé -tränare Kent ”Lill-Kenta” Johansson? Förutom att Lill-Kenta ocksåvar framgångsrikt proffs i alplandet, och stjärna i Tre Kronor, ärderas gemensamma nämnare att de samtliga tre fostrats i HuddingeHockey, och precis som många andra svenska hockeystjärnor lagtgrunden för sina framgångar i klubben.

”Det är inte av en slump vi kallas för talangfabriken när det gäl-ler att få fram hockeytalanger, säger Huddinge Hockeys klubbchefPeter Hällsås.”

Mellan de två förstnämnda och Kenta Johansson skiljer det drygt30 år. Linus och Dick är födda på 80-talet, Kenta Johansson på 50-talet. Den senare var först i raden av en radda svenska hockeystjär-nor som tagit sina första vacklande skridskoskär i Björkängshallen,för att senare tjusa hockey-Sverige med sina konster. Efter en fram-gångsrik spelar karriär är han nu en av landets mest respekteradecoacher och tränare.

Men de tre är långt ifrån ensamma om att ha fått sin hockeyfostrani Huddinge. Bara i säsongens upplagor av SHL och Hockeyall -svenskan har 19 spelare sina rötter i Huddinge Hockey. NHL-stjärnanoch VM-hjälten Jhonas Enroth är en annan Huddingeprodukt påen mycket lång lista av spelare.

Vad vi gör?Vi är en liten byrå med den stora byråns kompetens.Då vi har både auktoriserade revisorer och redovis-ningskonsulter hos oss erbjuder vi dig de flestatjänster som rör företagets och ägarens ekonomi.

Hos oss kan du vara helkund där vi tar hand omallt från ax till limpa, eller välja att köpa in tjänsternär de behövs. Vi erbjuder vid behov även interims-lösningar, exempelvis mellan anställningar, vidföräldra ledigheter etc.

Vilka är vi?Vi som driver EKTA har alla lång och trygg erfarenhetav redovisning, revision, och rådgivning, främst tillsmå och medelstora bolag. Vi jobbar nära ägaren,ledningen, och styrelsen för våra kunder. Då kan vifånga upp alla frågor, och kunna ge den bästa råd-givningen.

Då vi själva är entreprenörer och egenföretagare ärvi väl insatta i våra kunders vardag och problem-ställningar. Välkommen till oss på EKTA!

Vi har vårt huvudkontori Huddinge centrum,

men våra kunder finnsi hela Storstockholm.

Musseronvägen 1 C (Huddinge centrum)

08-410 441 14

[email protected] | www.ektaab.se7 Engagemang 7 Kvalitet 7 Tillgänglighet 7 Ansvar◊ ◊ ◊ ◊

EKTA Redovisning & Revision

Intresserad av att samarbeta med Huddinge Hockey?Kontakta vår klubbchef Peter Hällsås, telefon 070-761 99 85,eller e-posta till [email protected].

Huddinge Hockey bildades 1950, och är en av landets störstaungdomsföreningar. Klubbens målsättning är att erbjuda såmånga Huddingeungdomar som möjligt en vettig och utvecklandefritidsverksamhet. Sportsligt vill man spela i Hockey allsvenskan.


Annons

Klubbens nätverk ger oss bra kontakterHockey blir ofta en fråga om de stora stjärnornasprestationer. Ofta glömmer man bort att förutsätt-ningen för de stora stjärnorna är att det funnits klubbardär de kunnat växta upp, växa till sig och fostras.

De yngsta personerna som är finns med i HuddingeHockeys verksamhet är fyra år, och den äldste är 70år. Det är en del av den bredd som fått EKTA att blisponsor för Huddinge Hockey.

”Och så tycker vi förstås att det omfattande arbetetmed ungdomar är viktigt, förklarar Per Lundström,som är en av delägarna i EKTA. Men givetvis ärockså elitsatsningen på att nå Allsvenskan något somvi tycker är värt att stötta.”

Dessutom finns det andra fördelar med att varasponsor påpekar Per – det är inte bara hockeyintres-set som spelar in och kunskapen om vilken viktig rollidrotten kan ha i samhället. I nätverket kring lagetfinns många företag som är intressanta för EKTAsom kunder.

”Vi är ju en byrå som ovanligt nog erbjuder båderevision och redovisning och vi är vana att hanteraalla former av kunder i alla branscher. Själv har jagden här veckan jobbat med ett börsbolags årsredo-visning samt hjälpt några små enskilda firmor.”

Arbetar man med ekonomi är man också noga medkostnader, och även där ser Per fördelar med att fö-retaget är med i nätverket.

”Det finns ju många företag vars tjänster och pro-dukter vi behöver – och kan vi hitta dem i nätverketär det bra på alla sätt och för alla parter.” # Per Lundström ser bara fördelar med EKTA:s sponsring av Huddinge Hockey.

Er byggdröm vår verklighet

solumcura.se

Vi hjälper dig med ekonomi och redovisning

splendido.se

Vi skapar miljöer där människor trivs

finedfastighetsskotsel.se


Annons

Tack alla kunder för förtroendet!Arbetet med att bli en ännu bättre finansiell partner för dig och ditt företag är redan i full gång!

Kom förbi på Årstaängsvägen 21 B på Liljeholmskajen/Marievik

eller kontakta oss på 0752-48 30 48.

danskebank.se/aretsaf farsbank

Årets Af färsbank 2014

Affärsplats Huddinge #01 2015

Documents

Transcript of Affärsplats Huddinge #01 2015