Affärsnätverkaren nr 3

2 • Affärsnätverkaren nr 2 Affärsnätverkaren nr 2 • 2

NÄTVERK INOM IDROTTENSkapar utrymme och möjlighetersid 8

Isabella Löwengrip

BRANSCH-FOKUSBilar och offentlig verksamhetsid 4

GENEROSITETMöt stuntmannen som skapar förändringsid 10

•

affärsnätVERKAREN

ETT AFFÄRSMAGASIN från BNI Sver ige

VÅGA FRÅGAditt nätverk

© F

oto

: Mag

nu

s H

artm

an

2 • Affärsnätverkaren nr 2

DET VANLIGASTE (OCH BÄSTA) SÄTTET ATT GÖRA AFFÄRERBNI är en professionell marknadsföringsorganisationsom hjälper företag att göra affärer genom personliga rekommendationer.

MEDLEMSKAPET BYGGER PÅ attskapa tillit och förtroende för din produkt eller tjänst samt för dig ochditt företag. Du skapar kontakter, intebara bland medlemmarna i ditt teamutan även med personer i deras nätverk. Det är ett kraftfullt sätt attsprida kännedomen om ditt företagoch ett utmärkt sätt att skapa affärer.

En av de viktigaste hörnstenarna i ett medlemskap är att ge varandra referenser och varje medlem i gruppenblir en del i ditt personliga säljteam.Det får dessutom bara finnas ett före-tag representerat från varje branschvilket gör att du som medlem i engrupp stänger dörren för tänkbarakonkurrenter. Du ökar exponeringenav dig och ditt företag för mångaandra företag och verksamheter.

Affärsnätverket är uppbyggt av teampå 20 till 50 medlemmar från olikabranscher som träffas en gång iveckan. I Sverige finns idag mer än120 team, från Kiruna i norr tillMalmö i söder.

Förutom referenserna och de intäkterde leder till, lär du dig också mycketom referensmarknadsföring via olikautbildningsinsatser och får en god inblick i andra branscher samt godamöjligheter att utvidga ditt personliganätverk.

Referensmarknadsföring är det allravanligaste sättet att göra affärer ochändå är det fortsatt rätt ovanligt medutbildningar och fungerande nätverkdär arbetet verkligen resulterar i affärer.

BNI måste upplevas. Vi rekommen-derar dig därför att ta det första stegetoch besöka ett affärsmöte nära dig.Du betalar endast din egenfrukost/lunch och får chansen attträffa massor med företagare och potentiella kunder. Tag med mångavisitkort, så du kan dela ut dessa tillteamets alla medlemmar. Du får äventillfälle att under mötet kort presenteradig och ditt företag.

För mer info, se www.bni.nu

•

2 • Affärsnätverkaren

Har du provat att ge något tillnågon utan att själv förvänta dignågot tillbaka?

Det är en alldeles speciell känslasom skänker glädje både åt densom ger och den som får.

Att ge med hjärtat

Att bjuda på något, hjälpa till att förmedlakontakter, skapa affärsmöjligheter förandra, ge någon en liten stund av sin tideller kanske skänka pengar till något väl-görande ändamål är aktiviteter som kännsbra att få vara del i. Det känns extra braatt göra det från hjärtat, utan baktanke,utan girighet och utan att förvänta signågot tillbaka.

Inom vårt affärsnätverk jobbar vi med ettuttryck som förmedlar detta och som ävenbetonar den häftigaste effekten av att gemed hjärtat; Givers Gain, den som ger fårockså tillbaka. Och det börjar alltid medatt ge.

I det här numret av Affärsnät-verkaren tittar vi närmare på begreppet generositet, vi presenterar ävenÅrets Affärsnät-verkare och frågar oss bland annat hur representanter från den offentliga sektorn nätverkar.

Trevlig läsning!

Gunnar SelhedenVD, BNI Norden

Affärsnätverkaren • 3

Nätverkar du för skojs skull?JAG HÖRDE EN GÅNG en framgångsrikperson säga att ”jag tycker det är skoj attarbeta med det jag gör, men jag arbetarinte för skojs skull”.Jag tror att det är en bra fundering för deflesta av oss att göra kring vårt eget nät-verkande. Om du nätverkar aktivt tyckerdu säkert att det är ganska skoj att varaute och träffa nya intressanta människor,men stannar det där? Får du det resultatdu behöver?

Med resultat menar jag nya affärsmöjlig-heter, möten med potentiella kunder ochfler affärer, eller – om jag ska vara heltkrass; ett ökat resultat på sista raden.

KostnadseffektivtEtt aktivt nätverkande är utan tvekan det mest kostnadseffektiva sättet att mark-nadsföra en verksamhet och skaffa nyakunder. Statistiken visar tydligt att säljmötensom initierats via personliga kontakter(nätverket) betydligt oftare leder till affärer,jämfört med möten genererade via till exempel telefonbokning.

Samma undersökning visar också att dekunder vi rekryterat via vårt nätverk vågarhandla mer av oss redan under första åretoch förblir våra trogna kunder under enavsevärt längre tid. Det tillsammans medatt de är mer benägna att rekommendera

oss till andra är en riktigt bra anledningtill att lägga ner lite mer energi på att nät-verka seriöst i syfte att generera nya affärer.Att det sedan är skoj också är ju en trevligbonus – eller hur?

Med vänlig hälsning

Richard Cederquist

Visst är det roligt att träffa nya människor! Det är inte alltid vi kopplar ihop det roliga med att skapa affärer till företaget. Tänk om vi gjorde det lite oftare, resonerar Referensakademins VD Richard Cederquist.

Richard Cederquist är VD för Referensakademin och en flitigt anlitad föredragshållare och Referensstrateg som hjälper företag och individer

att utveckla sitt nätverkande.

Sprid dina idéer, produkter och tjänsterså som en förkyld sprider sitt influensa-virus! ”Nysare” är ett begrepp sommyntas i boken ”Unleashing the Ideavirus” av Seth Godin.

En nysare är en person med stortkontaktnät som genom att rekom-mendera dig till sina kontakter inomsociala medier på nätet hjälper till attmarknadsföra det du säljer.

Det är effektfullt; en rekommendationfrån en kund till en annan anses oftamer trovärdig än ett reklambudskapfrån ett företag till en kund. Det gårfort och når även dem som tröttnatpå att höra det senaste via traditionellmarknadsföring.

Det är kostnadseffektivt; det somkrävs är att du är aktiv i sociala medier och har folk i nätverket somgärna vill berätta om dig för andra.

IDÉVIRUSMARKNADSFÖRING

Nys dig tillframgång!

Mingla dig runt i SverigeVill du veta var närmaste nätverksevent äger rum?

Gör ett besök på webbsidanwww.sverigemingel.se

Favorit i bokhyllanMissa inte boken ”Mun till Mun, marknadsföring via referenser” av Ivan R. Misner.

Den är skriven för dig som vill sälja mer, bli rekommenderad till nya kunder och veta mer om referensmarknadsföring.

Går att beställa via www.bokus.com


BRANSCHFOKUS BIL/OFFENTLIG VERKSAMHET

Full fart på nätverkandet

– GODA RELATIONER skapar goda affärer. Vi satsarpå att vara aktiva i flera affärsnätverk, vi stöder ochsponsrar lokal idrott och syns på olika evenemangute i samhället. Ju mer vi deltar och ju mer vi självadelar med oss av våra kontakter och skapar förtro-ende för oss som företag desto fler nöjda kunderfår vi. Vi har ord om oss att ge bra och engageradservice till både bilar och kunder och det är vistolta över. Alla som kommer in i bilhall eller verkstad behandlas som vi själva skulle vilja bli behandlade, med respekt och intresse, säger försäljningschef Janis Zarins, från Upplands Motori Uppsala.

Vid anläggningen servas och säljs bilmärkena Ford,Volvo, Renault, Dacia och Jaguar.– Det ger en bra bredd, vi säljer säkra och praktiskalösningar för familjen, bra arbetsredskap för företagaren och drömmar för den som vill unna sig något extra. Verkstadskunderna erbjuder vi tillexempel gratis lunch medan man väntar på sin bil.Det ger ytterligare tillfällen att bygga relationenmed kunden.

Affärsnätverkandet är en del i strategin för attsynas. Medarbetarna är med i tre olika nätverks-grupper i Uppsala och på väg in i en fjärde. – Jag själv är med i ett nätverk med 22 medlemmar.Vid en snabb kalkyl kan andra kanske undra överaffärsnyttan; kan jag ens sälja en bil per person i ensådan grupp? Men då glömmer man att var ochen av dessa medlemmar i sin tur har varsitt stortnätverk av kontakter. Utan att ha sålt en enda bilinom min nätverksgrupp kan jag när året är slutändå ha sålt bilar till 17 av medlemmarnas kontak-ter utanför nätverket, för att inte tala om hurmånga jag kan ha lockat att prova våra verkstäder.

Janis Zarins och hans kollegor på Upplands Motorträffar cirka 60 -70 företagare i veckan genom sinaolika nätverksgrupper.– Det är helt unikt och vi skulle aldrig kunna nå såmånga företagare varje vecka genom att bara varapå plats på vår anläggning.

Upplands Motor i Uppsala skapar relationer genom att göra företaget synligt på många olika ställen utanförden egna bilhallen.

De två områden som vi belyser extra i det här numret av Affärsnätverkaren är bilbranschen och offentlig verksamhet.

Deras behov av att synas och få uppmärksamhet ökar i en omvärlddär konkurrensen om intressenterna hela tiden hårdnar. Det finnsmängder med bilhandlare runt om i landet och det krävs förmåga att se utanför sin egen bilhall för att attrahera fler kunder än de somredan är märkestrogna.

För näringslivskontoret på kommunen är bra kontakt med det lokala näringslivet till stor fördel och för en offentlig verksamhet som Arbetsförmedlingen är konkurrensen från privata bemannings-och rekryteringsföretag stor. Det gäller att våga samverka och nätverka med andra, för att nå ut.

UPPLANDS MOTOR

– Ju bättre relationer, desto bättre affärer


BRANSCHFOKUS BIL/OFFENTLIG VERKSAMHET

APPELSKOGS BIL AB

Våga vidga vyerna

ESKILSTUNA KOMMUN

Kommunen där nätverken frodas

ARBETSFÖRMEDLINGEN I NORRKÖPING

Bra kontakter sparar skattepengar

– VI SER OSS gärna som en nätverkarvänlig stad.Här skapas samarbeten och kluster mellan de olikanätverken och över företagsgränserna.

I Eskilstuna finns många bra affärsnätverk, några ärbranschinriktade, till exempel Idea plant nätverk förföretag inom design och kommunikation, Industri-forum där företagarorganisationer, MälardalensHögskola och Eskilstuna kommun samverkar för attstärka den tillverkande industrin på orten, EskilstunaLogistiknätverk som samlar logistikrelaterade företagför att bara nämna några i den långa raden nätverki Eskilstuna.

Som näringslivsutvecklare har Mikael Jonsson ochhans kollegor som mål att attrahera nya företag tillkommunen. I den rollen är det bra att ha goda relationer med lokala företag. – Vi vet ju att det mesta bygger på goda kontakter.Det strukturerade nätverkandet för att skapa mer affärer för företagen tog rejäl fart när affärsnätverketBNI startade verksamhet här. Det blev på något sättstartskottet för ett mer ordnat och mer stödjande företagsklimat i hela staden. Det bor en enorm krafti att företagare får möjlighet att träffas, lära kännavarandra, ge varandra affärer och rekommenderavarandra vidare till sina respektive kontakter.

Kollegorna vid näringslivskontoret i Eskilstuna ärinvolverade i flera av nätverken.– Egentligen är vi inte med för att göra affärer föregen vinning. Den stora behållningen för oss är attvi är synliga i näringslivskretsar och att det blir tydligt att vi stöttar det lokala företagandet. Vi görvad vi kan för att bidra till utveckling och kopplargärna samman företag med varandra, vi vill ju attvåra företag på orten ska gå bra och att det ska gåatt tjäna pengar på att driva företag här, Eskilstunaär en bra stad att göra affärer i, säger Mikael Jonsson.

Nätverkandet är ett viktigt hjälpmedelför Eskilstuna kommun när det gälleratt knyta kontakter med det lokala näringslivet. – Vi har många olika nätverk och företagsorganisationer i staden, sägerMikael Jonsson, näringslivsutvecklarepå Eskilstuna kommun.

ETT SÄTT FÖR Mikael Isaksson att skapanya kontakter har varit att gå med i ett lokalt nätverk med andra företagare frånorten.

– I mitt nätverk finns en spännande breddav företag från flera olika branscher. Det ärintressant och ger nya infallsvinklar. Kon-taktnätet har ökat och det är bra för jobbet.Istället för att sitta på mitt kontor och ringapå en lista med namn på företagare someventuellt skulle kunna vara intresserade avleasingavtal så kan jag fråga kollegorna iaffärsnätverket efter kontakter. Att ringa tillett företag där mitt samtal är väntat tackvare att en nätverkskollega rekommenderatmig är väldigt mycket enklare.

I många fall kan jag träffa nya företag som har några månader kvar innan derasordinarie leasingavtal går ut, det ger migoch mitt bolag en bra position när företagaren senare ska teckna nya avtal.Appelskogs Bil är återförsäljare av Peugeotoch säljer en hel del företags- och transport-bilar.

– Förutom nätverkandet engagerar vi ossäven i sponsring, bland annat av ungdoms-lagen i fotboll och handboll här i Linköping.Vi är även med när det är rallytävlingarhär och ställer bland annat upp med funktionärsbilar. Det är bra att synas i olika sammanhang och det gör att vi får ettbredare kontaktnät, säger Mikael Isaksson.

Lågkonjunkturen slog hårt mot bilbranschen. – I ett sådant läge är ett upparbetat kontaktnätextra viktigt. Du får inte heller vara rädd för attvidga vyerna, säger Mikael Isaksson, från Appelskogs Bil AB i Linköping.

– Här är vi är mycket positivt inställda till nät-verkande av olika slag. Vi är med i flera nätverkoch får tack vare det många bra möjligheter attträffa och knyta kontakter med företagare påorten, säger Christoffer Starkhammar Haagel, från Arbetsförmedlingen i Norrköping.

–ATT VI ÄR SYNLIGA bland företagarnaoch kan berätta mer om vår verksamhetstärker varumärket och ger stor bredd ivåra relationer.

Själv har han bland annat arbetat medjobb- och utvecklingsgarantin som riktarsig till personer som varit utanför arbets-marknaden en längre tid. – Nätverkandet har gett goda kontakteroch vi har fått till ett bra samspel av givande och tagande. Vi har fått ut flerapersoner i arbetslivet igen samtidigt somföretagen fått den extra arbetskraft de saknat. De har tagit emot personer somtraditionellt sett har liten chans attkomma tillbaka in i arbetslivet igen. Detär mycket positivt; varje långtidsarbetslösperson som vi kan sysselsätta innebär ensamhällsvinst på cirka 300 000 kronor och

då har vi inte räknat med vinsten för individen själv, med allt vad det innebäratt få känna sig behövd och ha ett arbeteatt gå till.

Christoffer Starkhammar Haagel sermånga fördelar i att Arbetsförmedlingenär aktiva nätverkare. – Vi ska vara där våra kunder finns. Detär tidseffektivt att träffa många företagarepå en och samma gång. Det är även lättareatt få komma på besök till ett företag närde redan hört via sitt nätverk att vi är enbra samtalspartner. Vi lyssnar även eftervilka kontakter företagen är i behov avoch kan ofta, tack vare bredden i vårt nät-verk, bidra med bra personer att kontakta.

Utan goda företagskontakter skulle det varasvårt för oss att förmedla några jobb alls.


– JAG BLEV VÄLDIGT GLAD över utmär-kelsen Årets Affärsnätverkare 2010. Jagser den som en bekräftelse på att jag jobbarpå rätt sätt och är på rätt väg med det jaggör. Samtidigt kände jag enorm respektoch ödmjukhet för de andra nominerade,mina insatser är små i jämförelse med vadde åstadkommit, säger hon.

Bland de nominerade fanns bland andrapersoner som Paolo Roberto, Sven Hag-strömer, Tarmo Hietala och Anna OmstedtLindgren. Efter en omröstning på Internetutsåg en namnkunnig jury vinnaren. I jurynsatt initiativtagaren till Årets Affärsnät-verkare, BNI:s VD i Norden Gunnar

Selheden tillsammans med Bicky Chakra-borty, VD Elite Hotels, Mia Törnblom,coach och författare, Olle Zetterberg, VD för Stockholm Business Region samtsuperentreprenören Therese Albrechtson.

MotiveringenJuryns motivering till utmärkelsen tryckerspeciellt på Isabella Löwengrip som enviktig förebild för unga tjejer:

”Denna kvinna är trots sin unga ålder redanen tung makthavare. Hon är en viktig förebildoch inspirationskälla för unga tjejer, någontingsom hon tar på stort allvar. Hon är en business-woman ända ut i Āngerspetsarna, som vet hur man bygger och vårdar sitt varumärkeoch har målinriktat byggt ett imponerandenätverk och affärsverksamhet. Isabella Löwengrip kommer att gå långt!”

– Jag hoppas verkligen att jag kan inspirerafler unga tjejer till att våga ta för sig mer,att tro på sina drömmar och våga startaegna företag om de vill det. När jag börjademitt bloggande hade jag inget nätverk attfråga om råd, jag gjorde så gott jag kunde

och skapade en blogg som från börjannog egentligen var mer en tonårsprotestän något annat.

TonårsprotestBloggen Blondinbella stack ut från mäng-den. Andra tonåringar färgar håret svartoch blir emo-punkrockare, rymmer hem-ifrån eller skolkar från skolan för att speladataspel, Isabella Löwengrip valde attprovocera via bloggen istället. Här var partytjejen som shoppade, festadeoch levde livet samtidigt som hon aktivtargumenterade för Moderaternas ung-domsparti.

– Underskatta intekraften i ditt nätverk

TEXT: Karina Sannefjordh

Bloggen blev tonårsprotest.

””

FOTO: Magnus Hartman

Isabella Löwengrip, Årets Affärsnätverkare 2010

Isabella Löwengrip är kanske mer känd under namnet Blondinbella. Hon driver en av Sveriges mest kända bloggar och har genom den byggt en framgångsrik karriär som nätverkare och entreprenör. Som 20-åring äger hon i dag flera bolag, omsätter flera miljoner kronor och fortsätter att bygga på sin framtid, bland annat genom ett nätverk där hon hjälper unga tjejer att få fart på sina bloggföretag.

– Jag var 14 år och blev mobbad i skolan.Jag var trött på det och hade ett bekräftelse-behov. Bloggen blev en perfekt ventil därjag kunde låtsas vara någon jag egentligeninte var. På bloggen var jag värsta party-tjejen men i verkligheten höll jag låg profiloch höll mig mest hemma. Hon lyckades i vilket fall provocera läsarnavilket gjorde att allt fler blev nyfikna ochläsarskaran ökade snabbt. När hon dess-utom började tjäna pengar på sin bloggoch bildade bolag började många kritiserahenne och det kom kommentarer om atthon bara ”gjorde allt för att tjänapengar”…

Att hon är en person som skapar upp-märksamhet omkring sig, det märks ävenunder intervjun. Vi pratar över en lunchpå Tures, en restaurang på Stureplan iStockholm och får många nyfikna blickarpå oss och jag frågar henne om hon fortfa-rande medvetet är ute efter att provocera.– Jag har tonat ner provokationerna imina texter på bloggen för länge sedan.Men det är väldigt lätt att vara provoce-rande i Sverige i dag. Det räcker bra medatt bara vara blond, ha en rosa blogg ochprata entreprenörskap!

Hon är engagerad och beskriver med inlevelse de projekt hon just nu jobbarmed. Hon har precis blivit chefredaktörför en egen tidning, Egoboost Magazine,som blir ett inspirationsmagasin för ungatjejer med entreprenörsidéer.

KommentarerI min efterforskning inför intervjun harjag läst många artiklar om henne, blandannat på Internet och förbluffat läst denena elaka kommentaren från läsare efterden andra. Chockad funderar jag överhur någon kan orka med så mycket kritikutan att påverkas av den och hur männi-skor så hårt kan kritisera någon de intekänner. Hur har hon klarat det? – Jag har fått lära mig att inte ta till migsådant. Alla har sin åsikt. Jag släpper detoch jobbar framåt. Det finns ingen anled-ning till att bli ledsen och försöka vara allaandra till lags. Det är bättre att jag är nöjdmed mig själv och mår bra i det jag gör.

MålbilderDet bor en häpnadsväckande glöd i Isabella Löwengrip, hon är driftig som få i hennes ålder och det är lätt att bli imponerad över hennes kraft.

– Jag jobbar mycket med målbilder ochklipper ut bilder på sådant jag vill nå ochgöra. Då blir målet tydligt och det blir

lättare att hålla fokus. Dessutom jobbarjag bara med sådant jag tycker är roligt.Annars försvinner kreativiteten. Håller jag på med något som är roligt så blir jagockså bra på det.

Hennes självklara sätt att nätverka blandannat via sociala medier är till hjälp i företagandet. Vid lanseringen av kläd-märket Classified ville hon inte hamnamed osålda kläder i lager.

– Lager kostar pengar. Då är det bättre attförst ta reda på vilka plagg som kan fungeraoch satsa rätt från början. Jag lade uppbilder på olika plagg på min blogg i fleraomgångar och frågade helt enkelt läsarnaom de ville hjälpa mig att rösta på deplagg de tyckte bäst om. På så sätt finnsbara de mest omtyckta plaggen med i sortimentet. Underskatta inte dina kon-takter, varken ditt personliga kontaktnäteller det du har via sociala media på nätet,de är perfekta för att bolla idéer med.Våga lägg ut en fråga på Twitter, Face-book eller via din blogg. Du får snabbtfeedback från dem som följer dig. Det gårfortare än en traditionell marknadsunder-sökning och det är dessutom gratis. Enannan fördel med nätet är att det gårsnabbt att få en dialog med kunderna ochdå kan du även direkt rätta till eventuellafel och svara på inlägg. Vill du nå dinamål och förverkliga dina idéer så handlardet om att våga fråga, menar Isabella Lö-wengrip, som är självlärd i sitt entrepre-nörskap och vant sig vid att fråga för attkomma vidare.

– I början var föräldrarna till hjälp sombollplank för min aldrig sinande ström avidéer, men jag har själv fått ta stort ansvarmed att driva idéerna vidare. Det har intevarit någon rak och lätt resa och jag harlärt mig att framgång kommer av hårt arbete. I början, när ingen kände mig ochnär jag verkligen var nybörjare på det härmed företagande och nätverkande var detväldigt pirrigt att ringa upp någon jagville ha kontakt med för att föreslå enlunch, men det gick. Nu har jag byggt uppett stort nätverk av personer som jag självkan ta hjälp av när jag behöver och somjag gärna hjälper vidare till nya kontakterom jag kan. ■

FAKTA Isabella Löwengrip• Varumärket Blondinbella™ började ursprungligen

som en blogg när hon var 14 år. I dag har bloggen cirka 300 000 unika läsare och är en av Sveriges största bloggar; www.blondinbella.se

• Hade som 18-åring dagboksprogram på TV400 ”Blondinbellas TV-dagbok”

• Grundat bloggnätverket Spotlife, bolaget Blondinbella AB samt Löwengrip Invest AB

• Startade nätbutiken Bellme som nu har sålts vidare

• Har skrivit boken Egoboost, en inspirerande överlevnadsguide för unga tjejer.

• Är initiativtagare och chefredaktör på Egoboost Magazine, en ny tidning om företagande för unga tjejer

• Föreläser om entreprenörskap och sociala medier i Sverige och utomlands

• Grundat klädmärket Classified, som säljs i 23 butiker runt om i landet samt via flera nätbutiker

• Medverkat i Let´s Dance på TV4 2009• Medverkar i ungdomsfilmen Orion • Är handplockad elev på Lorange Institute

of Business i Zürich och läser en MBA,Master of Business Administration, delvis på distans.

Om utmärkelsen Årets AffärsnätverkareEn bra nätverkare har många relationer, arbetar strukturerat, är van vid att vara generös med sina egnakontakter och tvekar inte att fråga nätverket efter dekontakter man själv behöver för att komma vidare. För att upp- märksamma värdet av nätverkande haraffärsnätverket BNI tagit initiativ till utmärkelsen ”ÅretsAffärsnätverkare”. Utmärkelsen delas ut en gång omåret till en affärsman/kvinna och entreprenör som använder nätverkandet som en viktig metod för attgöra affärer.

Årets Affärsnätverkare utses av en namnkunnig jurybestående av kända entreprenörer, stora inspiratöreroch VD:ar från svenskt näringsliv. Juryns underlag förbeslut kommer från en stor nomineringsprocess somsker via Internet, där den som vill har möjlighet att gåin och nominera den person de anser vara en fram-gångsrik nätverkare. Vem som helst kan gå in ochrösta och samtliga motiveringar och nomineringar gåratt läsa på webbsidan www.affarsnatverkare.se Baserat på antal röster och nomineringskommentarertar sedan juryn det slutgiltiga beslutet om vem somblir Årets Affärsnätverkare.

Årets Affärsnätverkare 2008: Peter Wallentin2009: David Lega2010: Isabella Löwengrip

Lätt att vara provocerande i Sverige.

””



Nätverk inom idrottenSkapar utrymme och möjligheter

Inom idrotten kan mandet här med att nätverka.Sponsring är en viktig in-komstkälla för att verk-samheten ska fungera.För att få många sponso-rer krävs goda relationermed företag och organi-sationer. Affärsnätverka-ren tittar närmare på tvålagsporter, ishockey ochinnebandy. De har interiktigt samma förutsätt-ningar men nätverkarstrukturerat för att skapaarenor för möten mellanföretagare och idrotten.

VÄXJÖ VIPERS, INNEBANDY

Stor sport, många spelare, små resurser

VI HAR BESTÄMT oss för att göra vad vikan för att nå Svenska Superligan i inne-bandy och då krävs det att vi vågar satsa.Vi har ekonomin och organisationenbakom oss för att klara det och vi ligger bra till i Allsvenskan så vi har alla förutsätt-ningar att lyckas, säger Magnus Hermanssonmarknadsansvarig för Växjö Vipers.

Innebandyn delar inte ut några jättelöneroch har inte heller de riktigt stora sponso-rerna.– Det är inte någon kommersiell sport – änså länge. Men tack vare ett idogt nätver-kande så har vi ändå en bred och fantastisk

skara sponsorer som vi erbjuder marknads-föringsutrymme under våra matcher ochsom vi själva gärna gör reklam för när vi ärute på våra matchresor.

Rekommenderar gärnaMagnus Hermansson ser sig gärna som enrepresentant för alla Växjö Vipers sponsorernär han är ute och träffar nya kontakter. – Vi har nära 100 sponsorer, från alla tänk-bara branscher, som bidrar på alla möjligasätt för att stötta oss. Utan dem hade vi intekunnat satsa på samma sätt. Några sköterkiosken under matcherna, andra sponsrarspelarnas kläder, profilmaterialet och

Trots att innebandy är en minst lika bred sport som ishockey, med stor ungdomsverksamhet, skol- och företagsturneringar samt matcher i Korpen är sporten långt ifrån så kommersiell som ishockeyn. Laget Växjö Vipers är först bland lagen i Allsvenskan att ha en fast anställd marknadsansvarig för att hantera sponsorkontakter.


LULEÅ HOCKEY – Vi konkurrerar med allt som är underhållande

ISHOCKEYN ÄR EN bred sport med storaresurser, lagen som är med i Elitserien om-sätter mellan 85 och 180 miljoner kronorper år vardera. Det är stora företag medegna marknadsavdelningar som fokuseratkan arbeta för att knyta avtal med sponsoreroch att få fler besökare till hockeyarenan. – Det är hårt slit och vi kan aldrig ta någotför givet, vår insats mäts match för match.Det vi kan ge i utbyte mot sponsring ärbland annat uppmärksamhet för vårasponsorers varumärken på arenan, sägerJanne Dannberg. Han nätverkar sedanflera år tillbaka aktivt bland företagen iLuleå med omnejd för att knyta nya kon-takter och även bidra till att skapa nyamöten mellan företagen och idrotten.

Mötesplats för företagFör att lagets sponsorer ska få bästa möjligauppmärksamhet krävs också en allmänt tilltalande och välkomnande miljö i hallen.Helhetsintrycket ska vara snyggt, gamlabuckliga plåtskyltarna har åkt ut till för-mån för digitala reklamskyltar i sargen. – Det ger också större uppmärksamhet på

reklamen vilket är bra för våra annonsöreroch sponsorer. Det är väldigt viktigt för ossatt nätverka och skapa många företagskon-takter och här kan vi även bidra med självamötesplatsen. Vi har konferenslokaler ochfantastiska utrymmen för event och under-hållning för våra kunder.

Janne Dannberg pratar gärna om restau-rangerna i Coop Norrbotten Arena iLuleå som kan erbjuda allt från den vanligakorven med bröd till en gourmetmåltid.– Du kan lugnt ta hit dina allra bästa kunder på en hockeymatch och samtidigtavnjuta en makalös middag på den i vårttycke bästa restaurangen norr om Stock-holm, Handelsbanken Bistro, högst uppi hallen.

Live för bästa effektenFör hockeylagen i elitserien är allt annatsom är underhållande den största konkur-renten.

– Vi är ju i underhållningsbranschen ochvill så klart att folk ska komma till oss i vårhemma arena Coop Norrbotten Arena iLuleå istället för att sitta hemma och tittapå TV, säger Janne Dannberg. Det är säl-lanbesökarna som är den största utma-ningen och inom Hockeyligan jobbarman nu över hela landet för att höja live-upplevelsen. Att skapa bra upplevelser”live” och att berätta om dem i marknads-föringen; i såväl affärsnätverken som viaannonser i media gör att fler går och sermatchen på plats i arenan.– Ett besök på arenan ska vara bättre änatt se en match hemma via TV:n. Samt-liga 12 stora arenor jobbar med ”ice-projection”, där vi kan projicera bilder direkt på isen. Där kan vi visa statisk,snygga mål och all annan informationsom inte är reklam under periodvilan,precis som man gör på TV fast ”på riktigt”.Dessutom jobbar vi gärna med spektaku-lära inledningar av matcherna för att höjaupplevelsen för åskådarna ytterligare. ■

Luleås stolta ishockeylag har björnen Isidor som sin maskot och en rytandebjörn på sina matchtröjor. Luleå Hockey har varit med i Elitserien sedan 1985och aldrig varit i kvalserien, det är man ensam om.– Det är fantastiskt roligt att det gått så bra sportsligt för oss. Det gör ocksåatt fler vill satsa på reklam och på att vara synliga tillsammans med oss, sägerJanne Dannberg, marknadsansvarig för Luleå Hockey som använder affärsnät-verkande som ett sätt att skapa fler kontakter mellan företagen och hockeyn.

liknande. Om någon behöver kontakt meden av de branscher som vi har i sponsors-karan så förmedlar jag kontakten och villnågot annat lag ha goda råd om bra buss-bolag så rekommenderar jag gärna DackeBuss, som är det bussbolag vi anlitar ochsom även sponsrar oss. Våra sponsorer fåren möjlighet att visa upp sitt varumärkeunder våra matcher, de kan också ta medsig kunder och får bra exponering.

Skapar nyttVäxjö är en stad som satsar mycket på sinaidrottslag och man bygger bland annat enny arena som ska rymma såväl fotboll och

friidrott som innebandy och hockey. – I ett sådant läge är det bra med nätverk.Vi behöver köpa in mängder av materialtill arenan, allt från kyl- och frysanlägg-ningar till stolar och bord. Detta har vi löstgenom att fråga kollegorna i vårt nätverkefter rekommendationer på bra leverantörer.Bland de leverantörer vi fått kontakt med

är det många som sponsrar oss med det vibehöver. Vi tackar för hjälpen genom attexponera deras varumärke under matcherna till exempel. Innebandyn harOS-bekräftelse internationellt och skullekunna bli en ny OS-gren.

– Den innebandy vi spelar i Norden ärbland världens bästa. Finland har slagit ossoch vunnit VM två år i rad, men Sverigeligger väldigt bra till. Om Växjö Viperskan komma upp i Svenska Superligan ochom innebandyn blir en OS-gren så skullevi faktiskt kunna få se Växjö Vipers-spelarei OS. Det är en spännande målbild, sägerMagnus Hermansson. ■


GEN

ERO

SIT

ET

– ”Någon borde göranågot”. Den frasen görmig ännu mer motiverad.Jag känner mig som dendär ”Någon”, sägerTarmo Hietala, stuntmanoch initiativtagare till utbildningsprogrammet”När föräldrar sover”,som är en ståndpunktmot våld och drogersamt för förståelse ochförändring.

– JAG FICK SE rätt mycket elände undermin uppväxt. Till och med adressen vibodde på kändes som ett problem; Diagnosvägen i Flemingsberg, en förortsöder om Stockholm. Många som jagväxte upp med hamnade sedan i fängelseoch några blev utvisade. Det är händelsersom har satt spår och till stor del formatmig till den jag är i dag, berättar TarmoHietala.

Som vuxen började han jobba på ett behandlingshem för bråkiga killar i åldern13 -19 år. Samtidigt utbildade han sig tillstuntman och 2006 blev han engageradför att jobba med stuntscenerna i filmati-seringen av Jan Guillous böcker om Arn,tempelriddaren. Han tränade bland andrahuvudrollsinnehavaren Joakim Nätterqvisti slagsmål med svärd. Filmen spelades delvis in i Marocko.

– När jag kom hem fick jag höra att en11-årig kille knarkat ihjäl sig i Norrköping.Det blev på något vis brytpunkten. Folkbeklagar sig över att polis, föräldrar ochskola aldrig gör något. ”Någon bordegöra något”. Den frasen gör mig ännumer motiverad. Jag känner mig ofta somden där ”Någon”. Det är vår gemensammaframtid – barnen - det handlar om. Ombara några år är det deras tur att orkabära samhället framåt. Vårt uppdrag somvuxna är att ge dem bästa tänkbara förut-sättningar för det, säger Tarmo Hietala.

Ta tag i det!Han samlade ett team med engageradepersoner och började intervjua före dettavärstingar för att få veta mer. Till sist blevdet ett manus till ungdomsfilmen ”Närföräldrar sover”, som ska användas som

pedagogiskt material och diskussionsun-derlag i skolan för att skapa bättre dialogmellan ungdomar, lärare och föräldrar omvåld, droger och möjliga sätt att förändra.

– I dag 2011 finns det fortfarande individersom går i årskurs 6, och ibland ännulägre, som har så dåliga förutsättningar attde kommer att få stora problem i senareålder. Anledningen till det är enligt migtvå saker, det första att skolan inte har deresurser som behövs för att kunna gedessa individer det stöd de behöver. Detandra är att dessa individers vårdnads-havare inte har förmågan till att kunnastödja och hjälpa då det saknas resurserdär också. Vi registrerar detta; vi måsteockså reagera! Det leder inte framåt att dra

Att ge för den goda sakens skull

”We

mak

e a

livin

g by

wha

t we

get

But w

e m

ake

a lif

e by

wha

t we

give

”W

insto

n C

hurc

hill

Svenskarna blir allt mer givmilda visar siffror från Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). Det gäller såväl företag som privatpersoner. Det sociala engagemanget stärker företagens varumärke och ger oss konsumenter en valmöjlighet när vi vill stödja företag som visar att de är generösa. Många företag nätverkar och hjälper varandra till nya affärer, det är ett givande som även ger tillbaka, ofta i form av nya kontakter och mer affärer. Tarmo Hietala, stuntman från Norrköping, är generös på ett lite annorlunda sätt. Han lägger tid och sina pengar på att skapa bättre förutsättningar för dagens ungdomar.

TEXT: Karina Sannefjordh


ned på resurser i skolan, det är destruktivtför både individen och samhället. Vimåste ta tag i det tidigt och arbeta med enövergripande långsiktig planering där vierbjuder arenor av samförstånd.

Filmen handlar om fyra olika familjer frånolika kulturer och baserar sig på verkligahändelser från de djupintervjuer som gjordes i början av projektet.

– Det här är fyra väldigt vanliga situatio-ner, fyra öden som gör att ungdomar fårproblem hemma och hamnar snett. Varoch en av situationerna finns med i dis-kussionsunderlaget. Vi kallar de olika mo-dulerna för depåstopp. Det är verkligendags för ett depåstopp, att stanna till,tänka, observera och planera. Materialet lämpar sig för att ingå i den

vanliga undervisningen, som livskunskap,med två lektioner i veckan under två ter-miner. Lärarna kan själva välja att plockain de delar från filmen som de vill disku-tera i de lektioner där det passar bäst.

Ger kostnadsfri livskunskap – Vi vill kunna erbjuda materialet gratistill skolorna. Generositet har genomsyrathela den här processen, från den förstaidén till den färdiga produktionen. Vårasponsorer har bidragit till att materialetkunnat tas fram, säger Tarmo Hietala. Att skapa ökat intresse för materialet runtom i landet kräver en hel del uppoffringar.Tarmo Hietala lägger till sina egnapengar och för att ha råd att åka ut i skolorna och föreläsa så ordnar hanibland stuntkurser i Norrköping där pengarna går till reskassan.

”När föräldrar sover” ska drivas som enideell förening där man kan gå med somstödjande medlem. Projektet har också enegen webbsida; www.fyraoden.se

– Visst, jag ger mycket av mig själv ochmin tid för detta men jag slåss för vårabarns framtid och det är värt varendastund, säger Tarmo Hietala ■

Skolorna i Norrköpings kommun, socialtjänsten,kuratorer och lärare är involverade. SvenskaKyrkans konfirmandgrupper i Norrköpingkommer att arbeta med materialet. I samar-bete med studieförbundet Sensus startar ävenstudiecirklar kring ”När föräldrar sover” för att nå vuxna som vill utveckla sin föräldraroll.Rädda Barnen kommer också att använda materialet i sina intressegrupper.

Ulrika Dieroff, HandelskammarenSkåne:

– Jag tycker generositet är viktigt närdet är ömsesidigt, det tror jag man gynnas av i längden. Ibland känns dethelt OK att jobba för någon eller någotutan att förvänta sig något tillbaka. Vi arbetar med generositet på olika sätt;vi skänker intäkterna från olika evene-mang till välgörande ändamål, förraåret skänkte vi och våra medlemmarpengar till Hand in Hand som stödjerkvinnligt nyföretagande i Indien.

I vår dagliga verksamhet ger vi studenteroch företagare som är nyfikna på någotav våra arrangemang möjlighet att gratisprova på våra nätverksträffar eller före-tagsbesök till exempel. På så sätt bidrarvi med inspiration till företagare och nårstudenter som via Handelskammarensnätverk kan knyta nya kontakter.

Gunilla von Platen, VD och grundare av Xzakt Kundrelation,Skellefteå, Gävle samt Stockholm:

– Det är extra viktigt i affärsrelationer.Det är ett givande och tagande i alla relationer men för mig är givandet detallra viktigaste. Vårt företag och våramedarbetare ger mycket i form av välgörenhet till olika organisationersamt bidrar med extra förmånliga priserpå kundservice samt telefonservice tillgivarorganisationer. Vi tycker det är viktigt att ta ett socialt ansvar och gördet på olika sätt. Inte bara i pengar. Det kan också vara att ge en entrepre-nör möjlighet att utveckla sina idéer, atthjälpa någon med kontakter till ett jobbeller att koppla samman två personer inätverket så att de tillsammans kan åstadkomma nya storheter, det är sådant jag gärna ägnar mig åt. Det kanske inte alltid ger något tillbaka mendet görs med givarens glädje och detkänns bra att ställa upp och bjuda på sigsjälv, såväl privat som affärsmässigt.

Anders Pålhed, Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Örebro:

– Generositet bör ingå i allas företag,oavsett bransch, så det finns även i vårverksamhet. Men vi måste samtidigttänka på att det är en affärsmässig verksamhet vi bedriver. Vi ställer uppoch håller föredrag, vi stödjer nystartadebolag och entreprenörsskolor samt hjälper studenter med intervjuer ochprojekt där vi kan. Det hoppas vi ska geen positiv bild av oss själva. Man måstevåga ge något först, innan man själv kanförvänta sig att få något tillbaka så påsätt och vis är vårt sätt att vara generösaen långsiktig investering eftersom vi påsikt hoppas att det ska skapa en positivbild av oss och ge oss nya kunder. Vi ställer upp ideellt med vår kunskap i intresseföreningar och för bransch-organisationer samt kan bidra till attskapa kontakt mellan olika personer i de affärsnätverk vi är med i.

Hur värderar du generositet som egenskap i en affärsrelation? Går det att ha en generös framtoning i er verksamhet?

Generositet är en personlig egenskap. Den generöse är frikostig i sitt givande till andra och ger utan förväntan om återgäldelse, även om det innebär en personlig uppoffring. Från Wikipedia

... om glädjen av att få och densköna känslan av att kunna ge.

SISTA RADERNA ...

Som ny medlem i ett affärsnätverk gäller det att hapersonliga möten med var och en av kollegorna såfort som möjligt för att lära känna varandra och va-randras företag lite bättre. Nu satt jag på mitt allraförsta personliga affärsmöte med telefonsystem-säljaren i vårt gemensamma nätverk och fick nya insikter om vad ”nätverka” verkligen innebar. – Så – hur kan jag hjälpa dig? Han log och tittadeuppmärksamt på mig.– Eh, vad då? frågade jag, som hela tiden trott attvårt möte skulle handla mest om hans telefonlös-ningar. Jag hade till och med mentalt förberett ett”ja, det låter bra, men inte för mitt företag och intejust nu”-försvarstal. Och så satt han där och frågadehur han kunde hjälpa mig.– Vilken typ av kontakter söker du? Jag har ett brettnätverk och någon av alla dessa kanske kan vararätt kontakt för dig, sa han och tog fram en visitkorts-pärm fylld med mängder av visitkort. Fast först fårdu berätta om dig själv och din verksamhet.

Efter en halvtimmes möte hade han fortfarande intesagt ett ljud om sina telefonsystem. Istället hadehan intresserat lyssnat på mig och vad jag hade atterbjuda. Det kändes faktiskt konstigt att för första gångenmöta en person som generöst bjöd på sig själv ochsina kontakter utan att han egentligen förväntadesig att jag skulle göra det samma. Ungefär som närman får en komplimang och inte riktigt bara kansäga ”Tack” och vara glad, utan lägger till ”äsch,den här gamla klänningen” eller ”ja, fast du är fi-nare”. Jag blev förlägen över att inte ha någon brakontakt att direkt kunna erbjuda honom för jag villeverkligen hjälpa till. Det här var en affärsmässig per-son som jag fått direkt respekt och förtroende föroch jag ville inget hellre än att mötet skulle ta slut såatt jag kunde komma tillbaka till kontoret för attkunna kolla med mina kunder och kontakter om intenågon av dem behövde ett nytt telefonsystem.

Det här är några år sedan nu och jag har kommit in i nätverkandet ordentligt. Det är en häftig kick atthjälpa en person till en ny kundrelation. Det ger migså mycket tillbaka, ofta i form av ett leende och ettöverraskat och lite förläget ”Tack!” och ibland i formav att någon rekommenderar mig vidare i sitt nätverk.

Varma hälsningar

Karina SannefjordhRedaktör Affärsnätverkaren

AFFÄRSNÄTVERKAREN, NR 3Affärsnätverkaren är ett affärsmagasin från BNIAnsvarig utgivare: Gunnar Selheden, [email protected] Redaktör och produktion: Karina Sannefjordh, Med enkla ord AB, [email protected]

Citera gärna innehållet och kom ihåg att ange källa.För uppgift om närmaste BNI-team och kontakt med regionansvariga; gå in på www.bni.nu Trevlig läsning!

BNI AffärsnätverketEngelbrektsgatan 26, 411 37 Göteborg, Telefon: 031-778 06 20, Fax: 031-92 40 08

”Adressaten okänd, åter avsändaren!” En effektiv nätverkare inventerar sitt kontaktnät med jämna perioder. Det låter enkelt men tål att sägas om och om igen;A & O för att upprätthålla effektiva kundkontakter är att ha rätt uppgifter.

”Fyra adresser till samma person; undrar vilken som är aktuell?” Gå igenom adresserna i datorn, telefonen, kalendern och visitkortshögen. Stäm av de uppgifterdu sparat med dem du fått i de senaste e-postmeddelandena från din kontakt ochkorrigera registret så att bara det senaste finns med.

”…fast just den här är ju kul att spara…” Nej, inte alls! Släng gamla visitkort. Städabort gamla adresser på dem som flyttat eller som du inte längre har kontakt med.Eller lägg åtminstone över dem på en gemensam lista över ”Gamla kontakter” omdu av nostalgiska skäl vill komma ihåg vilka du jobbat med.

Vilka känner jag egentligen? Gå igenom de relationer som är aktuella och grupperadem. Dem du känner väl flyttas till ”Goda kontakter”-listan. Dem du har kontaktmed på mer tillfällig basis för du förslagsvis över till en ”Kontakter-att-utveckla-mer”-lista. Se även till att skapa, eller uppdatera, en lista över personer du känner på annat sätt än via jobbet.

Rätt hanterade kan dina listor bli en potentiell guldgruva. För tänk efter; om dukänner 200 personer och var och en av dem i sin tur också känner 200 personerså har du egentligen 40 000 potentiella kontakter i din närhet, för att inte talaom alla som de känner i sin tur… Fast det krävs så klart att de vet vad du görockså. Så – när städningen är klar: dags för utbildning!

”Vet du vad…?” Tala om för ditt kontaktnät vad du gör utan att för den skull bli påträngande och säljande.

”Absolut några jag rekommenderar!” Bjud på dina erfarenheter. Skicka ett mejl, berätta på Facebook eller nämn det i ditt nyhetsbrev; sprid dina goda erfarenheter av leverantörer och företagskontakter, det är till nytta för andra.

”Inga problem, så gärna så!” Genom att utgå från att ge mer än du själv ber om, såblir snabbt nätverket ett värdefullt marknadsföringsverktyg. Genom att du inspirerartill goda kontakter stärks förtroendet för dig och det kan hända att personerna i dittnätverk börjar rekommendera dig vidare till sina kontakter. Så ta hand om ditt nätverk, sätt igång och städa!

1

2

3

4

1

2

3

Sitter du också med gamla kontakter i adressboken till personer som både flyttat och bytt jobb flera gånger om sedan du uppdaterade registren senast? Ett väl omhändertaget kontaktnät kan bli din bästa marknadsföringsresurs så nu är det hög tid att storstäda i kontaktregistret!

Här kommer några enkla råd på vägen till ett välstädat kontaktregister, fritt inspirerat från olika ”städtips” på www.entrepreneur.com

Dags för storstädning

Affärsnätverkaren nr 3

Documents

Transcript of Affärsnätverkaren nr 3