Action 2016 Sverige

DET GÅR DINA PENGAR TILL! BAKSIDAN ÅRHUNDRADETS RÄTTSSAK FÖRBEREDS SIDA 4

Ditt stöd gör skillnad. Världen runt. Varje dag.

En tidning för dig som stödjer Greenpeace Våren 2016

Nödrop till NorgeARKTISKA HAVSDJUR MANIFESTERAR FÖR SVALBARDS UNIKA HAMNAR

SIDA 8–13

Ögonblicket

GREAT BEAR RAINFOREST SKYDDAD EFTER 20 ÅRS KAMP SIDA 2

30 år efter jernobyl:

KÄRNKRAFTEN PÅ ÅTERGÅNG GLOBALT SIDA 6

Kärnkraft

2015 historiskt

år för Sverige

SIDA 14

#1/2016

Seger i KanadaÖgonblicket

Efter 20 års kamp:Nu är Great Bear Rainforest räddad

2 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2016

and

reW

Wri

gh

t

Träd höga som skyskrapor, sällsynta djurarter och arkeologi-ska fynd från 10 000 år gamla bosättningar. Great Bear Rain-

forest i British Columbia i Kanada är en av världens största kvarvarande tempererade regnskogar och

är hem för 26 av Kanadas olika urfolk. I decennier har skogen varit hotad av industriell avverkning. Nu är den räddad.

Sedan mitten av 1990-talet har Greenpeace samarbetat med urfolken i området och med an-

dra miljöorganisationer för att få den förunderliga skogen skyddad. På den tiden var endast 5 procent av

skogen skyddad, och timmerbolagens framfart ödelade stora skogsområden och utgjorde ett allvarligt hot mot naturen och djurlivet.

Påtryckningar från konsumenter i hela världen spelade en avgörande roll för att få de kanadensiska timmerbolagen till förhandlingsbordet och banade väg för det historiska avtal som i januari ingicks med myndigheterna i British Colum-bia. Avtalet går ut på att ge urfolken större kontroll över de territorier som historiskt tillhör dem och skydda 85 procent av den enorma skogen – ett område som är större än Jylland – samtidigt som all exploatering av de resterande 15 procenten beläggs med stränga restriktioner. Skyddsavtalet för Great Bear Rainforest innebär inte bara en viktig seger för miljön i British Columbia utan kan också användas som modell för skogsskydd på andra ställen i världen.

GREENPEACE ARBETAR FÖR ETT GLOBALT TOTALSTOPP FÖR SKOGSSKÖVLING TILL ÅR 2020 GENOM ATT:• Avslöja företag som skövlar skog och kräva att de ställer om till ett hållbart och socialt ansvarstagande skogsbruk.• Upplysa och engagera konsumenter i att kräva hållbara produkter.• Sätta press på regeringar att leva upp till sina skyldigheter när det gäller skogsskydd.• Samarbeta med urfolk så att de får en ledande roll vid beslut som rör deras traditionella skogsområden. ●

KANADA

action • en tidning från Greenpeace • våren 2016 • 3

Seger i Kanada

The Spirit BearDen sällsynta vita kermodesbjörnen, som på engelska har det poetiskt klingande namnet ”Th e Spirit Bear”, lever bara i Great Bear Rainforest. Tillsammans med den amerikanska svartbjörnen och grizzlybjörnen har den gett namn åt skogen. Kermodes-björnen är en underart till svartbjör-nen, och den är varken albino eller släkt med isbjörnen. Den vita färgen beror på en recessiv gen. För urfolken i Great Bear Rainforest har björnen en viktig andlig betydelse.


Norge

Världens regeringar enades vid klimattopp-mötet i Paris i decem-ber om att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader, och fn:s klimatpa-nel varnar för att 80 procent av världens kända fossila tillgångar måste lämnas kvar i jorden om det målet ska kunna uppnås.

Trots det beviljar Norge nya licenser för oljeborrning i Arktis. Greenpeace förbereder nu tillsammans med en rad andra organisatio-ner, privatpersoner och advokater något som den norske advokaten Pål W. Lorentzen kal-lar för ”århundradets rättssak”: en rättegång mot den norska staten för att stoppa de nya

oljelicenserna.– Vi menar att licen-

serna utgör ett brott mot den norska grund-lagen om att skydda och bevara miljön för både nuvarande och framtida generationer. Rättegången kan få enorm betydelse för att skydda klimatet, säger Erlend Tellnes, Ark-tisansvarig på Green-peace i Norge. ●

Island

Upp till 27 meter lång och jordens näst största djur.En slank och strömlinjeformad snabbsimmare som finns över hela jorden. Sillvalen är ett fascinerande djur som det i februari fanns en unik chans att få se på nära håll i Danmark, då ett exemplar av arten strandade vid Blokhus. När Internationella valfångstkommissionen (iwc) förbjöd kommersiell valfångst 1982 var sillvalen nära att utrotas på flera ställen i världen efter flera decenniers intensiv jakt.

Under de senaste åren har Island tillsammans med Norge och Japan trotsat det internationella förbudet och gett valfångaren Kristian Loftsson tillstånd att

återuppta jakten på sillval. Eftersom det inte finns någon marknad för köttet på Island har Loftsson exporterat det till Japan, men även där har efterfrågan på valkött börjat minska.

Mycket av köttet har därför blivit hundfoder.

Genom att försvåra transporten av köttet till Japan har Greenpeace pressat Loftsson att skicka det på allt dyrare transportvägar – söder

om Afrika och med tåg tvärs över Kanada. Nu har Loftsson meddelat att han avblåser årets jakt på de hotade valarna på grund av ”hinder” för exporten av köttet.

– Det är en fantastisk nyhet för valarna och för alla som har varit med och protesterat mot denna meningslösa jakt, säger Magnus Eckeskog, havsmedarbetare på Greenpeace. ●

Århundradets rättssak

Med sin toppfart på 46 km i timmen har sillvalen kallats havets greyhound.

Protest mot norsk oljeborrning i Arktis: nu tar Greenpeace saken till domstol.

paul h

ilton

nyheterg

reenpeace

170 302

Isländsk jakt på sillval avblåstEXPORTHINDER FÅR VALFÅNGARE ATT AVBLÅSA ÅRETS JAKT

personer i Norden stödde Greenpeace ekonomiskt under 2015. Tusen tack! Det är ert stöd som gör vårt miljöarbete möjligt!

Ledare

Tillsammans förändrar vi världen

Kanske har du lagt märke till att det här papperet känns lite tunnare än vanligt? Det beror på att vi har bytt till en ny typ av återvinnings-papper som är både tunnare och

helt fritt från skadliga kemikalier. Även tryck-färgerna är växtbaserade och 100 % biologiskt nedbrytbara. Som miljöorganisation har vi ett särskilt ansvar att minimera vårt miljöavtryck. Kanske känner du också ett sådant ansvar och refl ekterar över vilka varor du köper och hur du genom att välja eller välja bort vissa produkter kan göra skillnad för miljön? Vi kan alla vara med och göra en liten skillnad genom att försöka minska miljöavtrycket från vår konsumtion. Det är dock viktigt att vi är medvet-na om att det inte är genom vår konsumtion som vi kommer att förändra världen. Om vi ska lyckas få bort fi skeindustrins bottentrålar från Arktis, om vi ska få palmol-jeindustrin att sluta bränna ner Indonesiens oersättliga regnskogar och om vi ska få textil-producenter att överge skadliga kemikalier, då måste vi gå samman och agera gemensamt! Vi måste tillsammans sätta press på företagen att ta ansvar för de miljöavtryck som deras pro-duktion lämnar på vår planet. Och på regeringar och internationella institutioner som EU och fn att reglera industrins miljöpåverkan med hjälp av lagstiftning och internationella överenskommelser. Historien har redan visat att vi genom att gå samman och kräva förändringar kan uppnå stora ting. Förra året lyckades vi få oljebolaget Shell att lämna Arktis. Och många års påtryckningar från människor över hela världen var avgörande för att världen äntligen fi ck ett klimatavtal, som trots sina många brister skickar en tydlig signal till den fossila industrin om att dess tid håller på att rinna ut. Tusen tack för ditt stöd och ditt engagemang – till-sammans förändrar vi världen! ●

Indonesien

Det var ingen naturka-tastrof när våldsamma skogsbränder förra hösten förvandlade fl era miljoner hektar regnskog till rykande aska: de fl esta bränderna var anlagda.

Under fl era årtionden har företag dränerat jor-den och bränt skogen för att anlägga plantager.

– Vi har fått ett stort an-tal internationella företag som Ikea, Colgate-Palm-olive och Orkla (som bl a äger OLw) att förbinda sig att inte använda palmolja

som kommer från sköv-lade regnskogsområden. Nu har vi gjort en översikt så att konsumenterna kan se hur företagen lever upp till sina löften. Vi vill få dem att sätta press på sina indonesiska leverantörer, så att vi kan undvika en

upprepning av förra årets katastrof, säger Erika Bju-reby, skogsmedarbetare på Greenpeace. ●

edWard

beskoW

KlimatkonstÖver hundra personer deltog i att skapa detta budskap om fred och hållbar energi vid klimattoppmötet i Paris i december. Det ger hopp om att världen nu äntligen har fått ett klimatavtal som sänder en tydlig signal till de fossila energibolagen om att deras tid snart är förbi. Nu ska vi tillsammans sätta press på politikerna för att få bättre fart på omställningen till 100 procent hållbar energi. �

Yann

arthu

s-bertrand

ardiles ran

te

Nyanlagd palmoljeplantage på avbränd mark.

DET HÄR KAN DU GÖRA: Ta del av översikten och be företagen att arbeta för att en ny katastrof ska kunna undvikas: www.greenpeace.se/palmolja

Protest mot frihandelsavtal

philip W

ilson

Patrik ErikssonTillförordnad generalsekreterareGreenpeace Norden

Ännu en katastrof kan undvikas

Stoppa de destruktiva fi skefl ottorna. Be Norge att skydda Svalbards unika havsområden: www.savethearctic.org/sv

Följ Greenpeace på Instagram! Gå till: www.instagram.com/greenpeacesverige och ta del av senaste nytt om miljön.

EU

Greenpeace uppmanar EU och USA att stoppa förhandlingarna om frihandelsavtalet (TTiP).

– Det här avtalet handlar inte om handel. Det handlar om att förfl ytta makt från befolkningen i de olika länderna till

storbolagen. Det som Kommissionen kallar handelshinder är i själva verket det som skyddar oss mot luftföroreningar och giftiga bekämpnings-medel i maten, säger Susan Cohen, TTiP-kampanjledare på Greenpeace. ●

Aktivister protesterar mot TTIP i Bryssel.


1999 – Barsebäck 1 stängsGreenpeace och OOA (danska Organisa-tionen til Oplysning om Atomkraft) protesterade under många år mot Barsebäck på grund av dess placering nära Köpenhamn. Protest-erna �ck Sverige att år 1999 äntligen stänga den ena reaktorn, och sex år senare även den andra.

1993 – HöjdpunktenKärnkraft genererar 17 procent av världens samlade elproduktion.

Detta är den högsta si�ran

någon-sin och andelen har minskat stadigt sedan

dess.

2005 – Finsk farsI Finland påbörjas uppföran-det av en tredje kärnreaktor i Olkiluoto. Byggprojektet har sedan dess utvecklats till en fars: reaktorn skulle ha stått färdig 2009 men är nu uppskjuten till 2018 och är alltså vid det här laget nio år försenad och 41 miljarder kronor dyrare än väntat.

1991 – VindebyVärldens första havsvindkraftspark, Vindeby, öppnar i Danmark.Havsvindkraftsparken utgjorde en milstolpe i vindkraftens utveckling, och sedan dess har det byggts många havsvindkraftsparker både i Danmark och övriga Europa.

2009 – Europeiska ambitionerEU fastställer för första gången ett bindande mål för förnybar energi i direktivet om förnybar energi. Målet är att förnybar energi år 2020 ska utgöra 20 procent av EU:s totala energi-förbrukning.

1986 1990 2000 2010

2011 – FukushimaolyckanEn jordbävning med en påföljande tsunami förorsakar härdsmälta i det japanska kärnkraftverket. Hundratusentals invånare måste evakueras från sina hem. Området är idag extremt förorenat.

Världens första havsvindkraftspark,

Danmark har idag 13

havsvindkraftsparker.

Förnybar energi

Kärnkra�1986 – Den största katastrofenDen värsta reaktorolyckan någonsin inträ�ar på kärnkraftverket i Tjernobyl. Radioaktivt material sprids med vinden till �era av grannländerna. Området runt kärnkraftverket är idag obeboeligt.

världens samlade elproduktion. Detta är den högsta

si�ran

har minskat stadigt sedan

dess.

Den värsta reaktorolyckan

Tjernobyl. Radioaktivt

kärnkraftverket är idag

En enorm sarkofag har

byggts för att kapsla in

reaktorn i Tjernobyl.

Barn och vuxna evakueras på grund av radioaktiv strålning.

2005 – Energy (R)evolutionÅr 2005 ger Greenpeace för första gången ut rapporten Energy (R)evolution, med konkreta anvisningar för en global omställning till grön energi. Den senaste rapporten från 2015 visar vägen mot 100 procent förnybar energi till år 2050.

1997 – Danskt kolstoppDen danska regeringen, med Svend Auken som miljö- och energi-minister, inför ett ”kolstopp”, som förbjuder anläggning av nya kolkraftverk. Ett viktigt steg bort från fossila bränslen och mot investe-ringar i förnybar energi.

2000

förbjuder anläggning av nya kolkraftverk. Ett viktigt

bränslen och mot investe- Protest mo

t ett av

Europas me

st föroren

ande

kolkraftve

rk, Jänsch

walde

i Tyskland

.

Protest mot att

kostnaderna för

Fukushima ska läggas

på skattebetalarna.

1999 – Barsebäck 1 stängs

Barsebäck på grund av

erna �ck Sverige att år

sex år senare även den

Demonstration mot

kärnkraft framför

parlamentet i Finland.

2013 – Milstolpe En milstolpe uppnås då förnybar energi under detta år för första gången levererar 22 procent av världens elektricitet.

Människor över hela världen demonstrerade i samband med förra årets klimattoppmöte.

Katastrofen vi aldrig glömmerFokus

De länder som fortsätter att satsa på kärnkraft borde inse att de befi nner sig på fel sida av historien.

– Jag minns Tjernobylkatastrofen som en enorm chock. Alla var oroliga för hur omfattande olyckan var och i vilken riktning vinden skulle sprida det radioaktiva materialet, berättar Tarjei Haaland, klimat- och ener-giexpert på Greenpeace i Danmark, som har kämpat mot kärnkraft i över 40 år.

Å r 1986 inträff ade den värsta olyckan i kärnkraftens historia då en reaktor explo-derade på kärnkraft-verket i Tjernobyl i

dåvarande Sovjetunionen. Över hela världen togs nyheten om olyckan emot med stor oro.

Tjernobyl förändrade världen

Vid tidpunkten för Tjernobyl-olyckan användes kärnkraft till el-produktion i stora delar av världen. De första kärnkraftverken byggdes på 1950-talet, och oljekrisen 1973 hade fått länder som Frankrike och Tyskland att satsa stort på kärnkraft. I Norden byggde både Sverige och Finland sina första kärnkraftverk på 70-talet. Många betraktade kärn-kraft som alternativet till olja, kol och gas, men Greenpeace har alltid varit motståndare till kärnkraft.

– Det fi nns så många stora pro-blem med kärnkraft som gör den tekniken oacceptabel. Visserligen

För 30 år sedan sände Tjernobylkatastrofen chockvågor över världen. Idag är kärnkraften på återgång och förnybar energi vinner mark som alternativ till fossila bränslen.


1999 – Barsebäck 1 stängsGreenpeace och OOA (danska Organisa-tionen til Oplysning om Atomkraft) protesterade under många år mot Barsebäck på grund av dess placering nära Köpenhamn. Protest-erna �ck Sverige att år 1999 äntligen stänga den ena reaktorn, och sex år senare även den andra.

1993 – HöjdpunktenKärnkraft genererar 17 procent av världens samlade elproduktion.

Detta är den högsta si�ran

någon-sin och andelen har minskat stadigt sedan

dess.

2005 – Finsk farsI Finland påbörjas uppföran-det av en tredje kärnreaktor i Olkiluoto. Byggprojektet har sedan dess utvecklats till en fars: reaktorn skulle ha stått färdig 2009 men är nu uppskjuten till 2018 och är alltså vid det här laget nio år försenad och 41 miljarder kronor dyrare än väntat.

1991 – VindebyVärldens första havsvindkraftspark, Vindeby, öppnar i Danmark.Havsvindkraftsparken utgjorde en milstolpe i vindkraftens utveckling, och sedan dess har det byggts många havsvindkraftsparker både i Danmark och övriga Europa.

2009 – Europeiska ambitionerEU fastställer för första gången ett bindande mål för förnybar energi i direktivet om förnybar energi. Målet är att förnybar energi år 2020 ska utgöra 20 procent av EU:s totala energi-förbrukning.

1986 1990 2000 2010

2011 – FukushimaolyckanEn jordbävning med en påföljande tsunami förorsakar härdsmälta i det japanska kärnkraftverket. Hundratusentals invånare måste evakueras från sina hem. Området är idag extremt förorenat.

Danmark har idag 13

havsvindkraftsparker.

Förnybar energi

Kärnkra�1986 – Den största katastrofenDen värsta reaktorolyckan någonsin inträ�ar på kärnkraftverket i Tjernobyl. Radioaktivt material sprids med vinden till �era av grannländerna. Området runt kärnkraftverket är idag obeboeligt.

En enorm sarkofag har

byggts för att kapsla in

reaktorn i Tjernobyl.

En jordbävning med en påföljande

Barn och vuxna evakueras på grund av radioaktiv strålning.

2005 – Energy (R)evolutionÅr 2005 ger Greenpeace för första gången ut rapporten Energy (R)evolution, med konkreta anvisningar för en global omställning till grön energi. Den senaste rapporten från 2015 visar vägen mot 100 procent förnybar energi till år 2050.

1997 – Danskt kolstoppDen danska regeringen, med Svend Auken som miljö- och energi-minister, inför ett ”kolstopp”, som förbjuder anläggning av nya kolkraftverk. Ett viktigt steg bort från fossila bränslen och mot investe-ringar i förnybar energi.

2000

2005 – Energy (R)evolutionÅr 2005 ger Greenpeace för 2005 – Energy (R)evolutionÅr 2005 ger Greenpeace för 2005 – Energy (R)evolution

första gången ut rapporten Energy (R)evolution, med första gången ut rapporten Energy (R)evolution, med första gången ut rapporten

konkreta anvisningar för en Energy (R)evolution, med konkreta anvisningar för en Energy (R)evolution, med

global omställning till grön energi. Den senaste rapporten från 2015 visar

Protest mo

t ett av

Europas me

st föroren

ande

kolkraftve

rk, Jänsch

walde

i Tyskland

.

Barn och vuxna evakueras Protest mot

att

kostnaderna för

Fukushima ska läggas

på skattebetalarna.

2005 – Finsk farsI Finland påbörjas uppförandet av en tredje kärnreaktor i Olkiluoto. Byggprojektet har sedan dess utvecklats till en fars: reaktorn skulle ha stått färdig 2009 men är nu uppskjuten till 2018 och är alltså vid det här laget nio år försenad och 41 miljarder kronor dyrare än väntat.

Demonstration mot

kärnkraft framför

parlamentet i Finland.

2013 – Milstolpe En milstolpe uppnås då förnybar energi under detta år för första gången levererar 22 procent av världens elektricitet.

första gången Människor över hela världen demonstrerade i samband med förra årets klimattoppmöte.

Katastrofen vi aldrig glömmer

Tarjei Haaland är klimat- och energiexpert på Greenpeace i Danmark.

Tjernobyl-katastrofenPå morgonen den 26 april 1986 exploderade reaktor 4 på kärn-kraftverket i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. En kombination av mänskliga och tekniska fel ledde fram till explosionerna, som skickade radioaktivt material högt upp i luften, varifrån det spreds vidare med vinden till grannländerna och stora delar av Europa.

Enligt en ny rapport från Greenpeace bor 5 miljoner män-niskor fortfarande i de förorenade områdena. Här påverkas tillvaron fortfarande av föroreningarna, som fi nns i dricksvattnet, maten och i träet som används till husbyggen och uppvärmning. Många lider av hälsoproblem som cancer, skador på immunsystemet, psykiska problem och medfödda missbildningar. Områ-det närmast anläggningen kommer att vara obeboeligt i många tusen år.

Källa: Nuclear scars: � e lasting legacies of Chernobyl and Fukushima, Greenpeace 2016.

är sannolikheten för en allvarlig reaktorolycka liten, men om det sker blir konsekvenserna katastrofala. Det såg vi med Tjernobyl 1986 och med Fukushimakatastrofen för fem år sedan. Samtidigt är det ett enormt problem med slutförvaret av det hö-gradioaktiva kärnavfallet, som inget land hittills har hittat en slutgiltig lösning på, säger Tarjei Haaland.

I Danmark var Tarjei Haaland med om att starta Organisationen til Oplysning om Atomkraft (OOA), som bidrog till att en majoritet av det danska folketinget år 1985 – efter 11 års folklig debatt – beslutade att hålla Danmark fritt från kärnkraft.

– Debatten och Danmarks nej till kärnkraft banade väg för att politikerna började fokusera på en decentralisering av våra energisystem med satsningar på energibesparing och utbyggnad av vindkraft och små kraftvärmeverk. Sedan dess har vi kunnat konstatera att det var ett bra beslut som har besparat oss de pro-blem som kärnkraften för med sig.

Trettio år har gått sedan Tjer-nobylkatastrofen. Vissa länder fortsätter att satsa på kärnkraft, och här i Europa är både Finland och Frankrike i färd med att bygga nya, dyra reaktorer. Ser man till helheten så är dock kärnkraftens betydelse för den globala energiförsörjningen på väg att minska.Tidigare kom 17 pro-cent av världens elförsörjning från kärnkraft. Idag är siff ran nere på 11 procent, och allt fl er länder överger kärnkraften.

– I takt med den växande insikten om att klimatproblemet kräver en utfasning av fossila bränslen, samti-digt som priserna på förnybar energi sjunker och kostnaderna för ny kärnkraft ökar, har fl era länder bör-jat investera mer i sol- och vindkraft, och mindre i ny kärnkraft. Bland an-nat har Tyskland beslutat att stänga alla sina kärnkraftverk före 2022. De länder som fortsätter att satsa på kärnkraft borde inse att de befi n-ner sig på fel sida av historien, säger Tarjei Haaland. ●

Fiskefl ottorna hotar Svalbards vidunderliga natur

Svalbard – Nordens Galapagos Rapport


I århundraden har havsisen legat som ett täcke över havet i Arktis och skyddat en otrolig artrikedom. Men klimatförändringarnagör att isen smälter, och fi skefartygen är nu påväg längre norrut än någonsin förr. Nu kräverGreenpeace att Norge tar sitt ansvar och fridlyserdet unika havsområdet runt Svalbard.


Fiskefl ottorna hotar Svalbards vidunderliga natur action • en tidning från Greenpeace • våren 2016 • 9

Vitvalarna håller till vid iskanten, där de hittar föda och skydd mot rovdjur. De är sociala djur som lever i fl ock. De kallas för havets kanariefåglar på grund av sin sång, och eftersom de är bra på att härma andra djurs läten.

vicki beaver / nsb


E norma valar, isbjörnar, polartorsk, kallvattenkoraller och otaliga mikroskopiska organismer: Norra ishavet rymmer en

mångfald av djurliv, och det karga klimatet och den tjocka havsisen har länge gjort området oåtkomligt för människor. Men det är på väg att förändras.

Klimatförändringarna medför att havsisen smälter i snabb takt, och de tidigare så otillgängliga områdena är numera isfria på sommaren. Det gör det arktiska djurlivet mer sårbart än någonsin, samtidigt som industriella fiskeflottor och

oljeindustrin är på väg att inta området.

Frida Bengtsson, som är havsmedarbetare på Greenpeace, har besökt Arktis flera gånger och observerat att fiskefartygen börjar röra sig längre norrut.

– På mina resor till Svalbard har jag sett de enorma fisketrålarna. Det gör mig både ledsen och arg. Fiske med bottentrålare är nämligen en väldigt destruktiv fiskemetod. De stora bottentrålarna är lika långa som en fotbollsplan och kan göra stor skada när de släpas längs havsbotten. De kan förstöra koraller och de myriader av livsformer på havets botten som är avgörande

för ekosystemets överlevnad, säger Frida Bengtsson, som är född i Sverige men har tillbringat 13 år av sitt liv i Norge.

– Jag älskar det fantastiska djurlivet runt Svalbard. Här kan man se allt från havsfåglar till valar och isbjörnar. En del kallar Svalbard för ”Nordens Galapagos” – och även om det självklart är två väldigt olika platser så råder det ingen tvekan om att naturen på Svalbard är helt unik.

På sina tidigare resor med Greenpeace till Arktis har Frida Bengtsson deltagit i ett samarbete med internationella forskare som syftar till att undersöka klimatförändringarnas inverkan

De sätter fokus på hoten mot Svalbards natur

De stora bottentrålarna är lika långa som en fotbollsplan och kan göra stor skada när de släpas längs havsbotten.

Från fartyget Arctic Sunrise har Greenpeace tidigare observe-rat enorma fisketrålare i havet runt Svalbard. I sommar sätter Arctic Sunrise återigen kurs mot Svalbard för att uppmärksamma fiskeindustrins härjningar.

Isen smälter i Arktis, och både stora fiskebolag och oljeindustrin rör sig längre och längre norrut. Det utgör ett allvarligt hot mot det fantastiska djurlivet och havsmiljön runt Svalbard.

Svalbard – Nordens Galapagos Rapport


på havsmiljön. Hon har bland annat varit med och undersökt avsmältningen av havsisen och försurningen av havsvattnet, som beror på det ökade innehållet av kolämnen i luften. I sommar är Frida Bengtsson åter med ombord när Greenpeace skickar fartyget Arctic Sunrise till Svalbard.

– I år seglar vi till Arktis för att hålla ett öga på om de stora fisketrålarna rör sig in i området runt Svalbard, men också för att dokumentera områdets unika natur. Vi vet fortfarande mycket lite om ekosystemen, som hittills har varit mycket svårtillgängliga för forskare, säger Frida Bengtsson, som hoppas

att resan ska bidra till att öka uppmärksamheten kring hoten mot Svalbards natur.

– Det skulle vara en katastrof om havsbotten blir förstörd av bottentrålning innan vi ens har hunnit få se en skymt av de naturskatter som döljer sig i djupet. Tack vare stödet från våra generösa givare här i Norden har vi möjlighet att segla ut och sätta fokus på ett område som det är bråttom att rädda, säger Frida Bengtsson.

Arctic Sunrise väntas sätta kurs mot Svalbard i slutet av juni. ●

vicki beaver

nick co

bbing

Lysräkor – valarnas favoritSjöpennor, ögonkoraller, sjöborrar, hjärtmusslor och mycket annat – havsbotten i Arktis är full av orga-nismer som var och en på sitt sätt spelar en avgörande roll för ekosyste-met. En av dem är lysräkan – ett litet räkliknande kräftdjur som har åtta stycken tvådelade simben. Djurarten kallas också för krill, som betyder valföda på norska, och de små djuren utgör mycket riktigt basfödan för stora bardvalar som blåval och sillval. Varje sommar simmar valarna upp till 20 000 km för att få äta krill och plankton i det näringsrika havet vid Svalbard.

Läs mer om varför havsreservat är så viktiga för naturen i havet.

Det kan få katastrofala konse-kvenser för livet i havet om stora fiskefartyg får tillträde till farvattnen runt Svalbard. Det beror bland annat på att man använder destruktiva fiskemetoder som bottentrålning, vilket innebär att enorma fiskenät släpas efter båten med stålvajrar. Vissa typer av bottentrålar fungerar som en plog som sliter upp havsbot-ten och förstör växter, koraller och djurliv med sin framfart. Kallvat-tenkoraller växer extremt långsamt. Korallreven utgör en viktig del av miljön på havsbotten, och det kan ta hundratals år för dem att återbildas om de förstörs av fisket.

Därför är botten-trålning så skadligt

Det är en gåtfull värld med en enorm mångfald som döljer sig under havsytan i Arktis. Där lever bland annat små, självlysande maneter som bara är 4–9 mm i diameter.

De sätter fokus på hoten mot Svalbards natur

Frida Bengtssons arbete för Greenpeace har flera gånger fört henne till Svalbard.

Den nakna vingfotingen är en annan av Norra ishavets många arter. Den är 3–4 cm lång och utgör ett viktigt födoämne för planktonätare.

alexand

er semen

ov

Ögonkoraller kan bli 400 år gamla.

maren

o

alexand

er semen

ov

joh

ann

a han

no

Aktivister möter fiskeindustrins representanter utanför den stora fiskemässan i Bergen och lämnar över Greenpeace rapport om destruktivt fiske i Arktis.


Norra ishavet måste skyddas, innan det är för sent. Nu sätter Greenpeace press på Norge att ta täten och ber industrin om hjälp att etablera ett havsreservat runt ögruppen Svalbard.

Norge måste ta ansvar

N orra ishavet befinner sig under press från flera håll. Klimat-förändringarna är kraftigare här än någon annanstans i

världen, och nu står oljeindustrin och de stora fiskefartygen redo att utvidga sin verksamhet till de sårbara områden som tidigare varit täckta av is.

– Klimatförändringarna har fått fiskstimmen att söka sig längre norrut, och vi vet att de stora fiskefartygen följer efter. Om de väl kommer igång med att fiska med bottentrålar kan det orsaka permanenta skador på havsbotten, säger Halvard Raavand, som är havsmedarbetare på Greenpeace i Norge.

Om naturen runt Svalbard ska kunna skyddas mot industrins härjningar krävs åtgärder från den norska regeringens sida. Men hittills

har Norge haft svårt att åstadkomma det nödvändiga skyddet för landets havsområden: mellan 30 och 50 procent av korallerna i de norska haven är redan förstörda. Norge har åtagit sig att införa miljöskydd för 10 procent av sina farvatten, men hittills har det bara gjorts för 0,3 procent.

Greenpeace uppmanar därför den norska regeringen att uppfylla sina internationella förpliktelser och fridlysa havet runt Svalbard och österut mot den ryska ögruppen Franz Josefs Land som ett havsreservat.

– Havsmiljön runt Svalbard är fortfarande intakt eftersom den i århundraden har varit skyddad av havsis, och forskare har klassificerat det här som ett område med särskild biologisk betydelse för havsmiljön, som bör bevaras. Därför är det oerhört

viktigt att den norska regeringen skrider till verket och säkerställer att havsmiljön skyddas i praktiken genom att inrätta ett havsreservat i området, säger Halvard Raavand.

Även om Norge har ett särskilt ansvar för att skydda havet runt Svalbard är landets regering långt ifrån den enda viktiga aktören: Greenpeace uppmanar också livsmedelsindustrin att visa sitt ansvar och försäkra sig om att deras produkter inte innehåller fisk från den sårbara arktiska miljön. Det gäller inte bara fiskeindustrin utan också underleverantörer, stormarknader och snabbmatskedjor.

– Det är viktigt att industrin inte ser den smältande isen i Arktis som en affärsmöjlighet utan erkänner att

det är ett varningstecken på att klimatförändringarna utgör ett

hot mot den arktiska miljön.Området runt Svalbard är

också en viktig lekplats för torsk – så på längre sikt är

det faktiskt kontraproduktivt för fiskeindustrin att ge sig in

i dessa farvatten och slita sönder havsbotten med sina bottentrålar.

– Därför ber vi nu ett stort antal företag att förbinda sig att stoppa samarbetet med de fiskare som insisterar på att fiska i havet runt Svalbard. Det sätter press på både fiskebranschen och den norska regeringen och det är ett viktigt steg på vägen mot ett skydd, säger Halvard Raavand. ●

Det här kan du göra:• Som konsument kan du hjälpa till att

öka efterfrågan på fisk från hållbara bestånd som har fångats med fiskeu-trustning som skonar miljön. Du kan fråga i butiken där du köper fisk om den kommer från ett hotat bestånd och om den har fångats med bottentrål.

• Skriv under vår uppmaning till Norge att inrätta ett havsreservat runt Svalbard och var med och skydda detta fantastiska naturområde: www.savethearctic.org/sv

• Hjälp till att skicka Arctic Sunrise till Svalbard. I sommar planerar vi att patrullera i området runt Svalbard för att hålla utkik efter industriella fiske-flottor och dokumentera det skadliga trålfisket. Din hjälp behövs för att vi ska kunna avslöja den destruktiva fiskeindustrin och sätta press på Norge att skydda havet runt Svalbard. Ge ditt bidrag här: www.greenpeace.se/arktisfiske

Halvard Raavand

av Norges farvatten är skyddade, trots att landet har förbundit sig att skydda 10 %.0,3 %

Svalbard – Nordens Galapagos Rapportch

rist

ian

åsl

un

d

MED DITT STÖD KAN VI

SKICKA ARCTIC

SUNRISE TILL

SVALBARD!


Vad är ett havsreservat?

Ett havsreservat är ett område i havet som är skyddat från mänskliga aktiviteter för att bevara havsmiljön. De kan vara olika strängt reglerade, antingen så att alla aktiviteter är förbjudna – från olje-borrning till fritidsfiske – el-ler så att bara vissa aktiviteter är förbjudna.

Varför är havsreservat viktiga?

Havsreservat kan garan-tera livskraftiga och frodiga ekosystem i haven och göra havsmiljön motståndskraftig mot klimatförändringarna. Fiskebestånden kan skyd-das och tillåtas att växa, och havsreservaten är dessutom

mycket värdefulla för forsk-ning och utbildning.

Finns det några exempel på att havsreservat gör skillnad?

Det finns många framg-ångsrika exempel. I det lilla havsreservatet vid ön Apo i Fi-lippinerna har fiskebestånden tredubblats sedan reservatet inrättades, och i havsreservatet runt de vackra Coco-öarna utanför Costa Rica myllrar det av liv. Ett annat exempel är för-stås Stora barriärrevet, där flera havsreservat fungerar som lekplatser för fiskbestånden. Här har det bevisats att fisken i de skyddade områdena pro-ducerar större mängd rom och yngel än i de andra områdena.

Varför är det viktigt att inrätta ett havsreservat vid Svalbard?

Det finns flera anledningar. Havet runt Svalbard har ett unikt djur- och växtliv som bör bevaras. Samtidigt är ett havsreservat en viktig signal om att fiskeindustrin inte bör röra sig längre norrut i det sårbara Arktis. På sikt är vårt mål att etablera ett helt nät-verk av havsreservat i Arktis, och att hela det område i havet runt Nordpolen som inte ägs av något land ska fridlysas som ett gemensamt globalt naturreservat. Skyddet av Svalbard är ett viktigt första steg. ●

Viktiga andrum för havets natur och djurliv

PersonligtMagnus EckeskogBefattning: Havskampanj-medarbetare på Greenpeace i Danmark. Ålder: 39 år. Han arbetar för hållbart fi ske och skydd av havsmiljön. På sin fritid surfar han gärna bland de kalla vågorna i Östersjön och Kattegatt.

Det här havsreservatet vid ön Apo i Filippinerna är en riktig framgångssaga. Det har haft stor betydelse när det gäller att bevara den biologiska mångfalden, och det gynnar lokalbefolkningen som bedriver hållbart fi ske i området.

gavin n

eWm

an

pedro armestre


Tid för pension

2015 blev ett histo-riskt år för svensk kärnkraft. Beslut fattades om att stänga fyra reaktorer senast 2020 och att avbryta planerna på ny kärn-kraft i Sverige.

Det var i höstas som både OKG (Oskarshamns Kraftgrupp) och Ringhals vid extra bolagsstämmor tog beslut om att stänga sina fyra äldsta reaktorer senast 2020. Beslutet gäller reaktorerna 1 och 2 i Oskarshamn samt Ringhals, som alla är över 40 år och har passerat sin tekniska livslängd.

Bakgrunden är att Strålsäkerhetsmyndig-heten har höjt säkerhets-kraven, i kombination

med dålig lönsamhet på grund av de låga elpri-serna. Den oberoende nödkylning som Strål-säkerhetsmyndigheten har krävt av industrin för att få fortsätta efter 2020 är en dyr investering, cirka en miljard kronor per reaktor. Därför har huvudägarna till de

svenska reaktorerna, av aff ärsmässiga skäl, beslutat att börja stänga ner verksamheten.

– Det här bekräftar att vi har haft rätt hela tiden och att framtiden varken tillhör fossila bränslen eller kärnkraft. Framtiden är förnybar! Detta har även bekräftats av regeringen som slagit fast att kärnkraften ska fasas ut och att 100% förnybar energi är målet. Kärnkraftens tid är förbi. Det handlar inte längre om kärnkraften ska ersät-tas, utan om hur vi på bästa sätt ställer om sam-hället till förnybart, säger Rolf Lindahl som arbetar med kärnkraftsfrågor på Greenpeace. ●

lokaltGame over för svensk kärnkraft

Greenpeace tackar

I mitten av mars mottog Greenpeace för åttonde året i rad pengar från Svenska PostkodLotteriet – totalt 21 miljoner, vilket är ett viktigt bidrag för vårt forts-atta miljöarbete.

Speciellt glädjande var att Greenpeace mot-tog sex miljoner för ett specialprojekt för att skydda den boreala skogen på norra halv-klotet. Skogen har ett oersättligt värde för ekosystemen, männis-korna som bor där och

vårt klimat. Skogen, som absorberar mer koldioxid än vi män-niskor producerar och fungerar som en kol-dioxidsänka, hotas nu av kraftig exploatering. Målet med projektet är att förhindra avskog-ningen och istället skapa ett system för hållbar förvaltning av dessa ovärderliga skogs-områden.

Svenska Postkod-Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Hela överskot-tet doneras till ideella

ändamål. Tillsammans med systerlotterierna i Holland och Storbri-

tannien är lotteriet världens tredje största givare till välgörande

ändamål. Tack till alla lottköpare! ●

Allt som rör ditt bidrag till Greenpeace Ring oss direkt! 08–702 70 70. Vi hjälper dig vardagar 9 till 17.

Xxxxxxxxxxxxx

green

peacem

arkus m

auth

e

PostkodLotteriet ger generöst bidrag till stöd för vårt skogsarbete

Vid sidan av de fyra reaktorer som nu ska stängas till 2020 fi nns ytterligare sex reaktorer i bruk i Sverige: Forsmark 1, 2 och 3, Oskarshamn 3 och Ringhals 3 och 4. Kärnkraftverket i Barse-bäck stängdes 2005.

Oväntat besök på Oskarshamns kärnkraftverk.

Boreal skog i Quebec, Kanada.


Sverige: Box 151 64, 104 65 Stockholm. Besök: Rosenlundsgatan 29b. Telefon: 08-702 70 70 E-post: [email protected]

Finland: Käenkuja 3 aB, 00500 Helsingfors, Telefon: 09 698 6317E-post: info.fi @greenpeace.org

Som fi nlandssvensk får du vår svenska utgåva av Greenpeace Action, därför kan rapporteringen om våra aktiviteter i Finland vara begränsad. Du hittar alltid de senaste uppdateringarna på greenpeace.fi .

Greenpeace Action# 1 2016Ansvarig utgivare: Stefan BruhnRedaktion: Kristine Clement, Oliver de Mylius, Sarah Pettersen, Outi Joki-lehto, Stefan Bruhn och Annika WickmanKontakt: [email protected]: Carola Pilarz

Omslagsbild: Aktivitet vid North Atlantic Seafood Forum i Bergen. Foto: Johanna HannoAlla foton är från Greenpeace bildbank om ej annat anges

.greenpeace.sePå vår hemsida kan du: • Ge en extra gåva• Ge via autogiro• Ge en högtidsgåva eller

minnesgåva• Beställa information om

testamenten• Ändra dina adress-

uppgifter• Anmäla dig för vårt

nyhetsbrev• Delta i nätaktioner

Papper & miljöDenna tidning är tryckt i Norden på 100 procent återvunnet papper. När vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.

Vill du jobba på Greenpeace? Vi anställer just nu i fl era svenska städer på greenpeace.se/varvare

E fter sex veckor i ett växthus utanför Närings-

departementet fi ck Greenpeace till slut träff a Damberg för att lämna över 65 000 nam-nunderskrifter. Kravet är att regeringen måste ta ansvar för att Vattenfalls kol stannar i marken, att kolkraftverken inte ska säljas om det innebär att fl er gruvor kan öppnas.

– Vi har ställt ut ett växthus på plats och job-bat därifrån för att bredda frågan. Vi har haft massor med gäster, inte bara politiker utan även konst-närer och artister. Det är ett sätt att få in kulturen i kampen och nå ut till andra mediekanaler än de traditionella, säger Em Petersson, kampanjledare för klimat & energi på Greenpeace.

Utanför själva växt-huset har Greenpeace volontärer talat med allmänheten om det tyska brunkolet och vikten av att det får ligga kvar i marken. En del av volontärerna har kommit till Stockholm ända från Tyskland.

– Många av dem kom-

mer från just de områden där gruvorna ligger, de har ju konkret erfarenhet. Medan Damberg talar om ”aff ärsmässighet” hand-lar det för de utsatta om deras framtid. Närings-ministern hänvisar till att Vattenfalls styrelse ska fatta beslut i frågan, men Riksrevisionsverket har

klargjort att regeringen faktiskt kan fatta beslut. Och i ägardirektivet till Vattenfall står det också att företaget ska vara ledande i omställningen till förnybar energi. Då måste kolet stanna i marken! ●

Hej Eva,jag undrar vad man kan göra som volontär för Greenpeace, och i vilka städer ni har verksam-het? /Sanna

Hej Sanna,Det fi nns hur mycket som helst att göra som volon-tär för Greenpeace! Vi har en växande organisation av lokalgrupper i följande städer: Umeå, Borlänge,

Uppsala, Stockholm, Göteborg, Borås och Malmö. I korthet går det ut på att informera och mobilisera allmän-heten, organisera olika evenemang och lokala samarbeten.

Vi välkomnar personer med skilda bakgrunder och erfarenheter för att öka mångfalden inom Greenpeace. Lokal-grupperna tar vara på

volontärernas kreati-vitet – samarbete och medskapande är kärnan. Det enda kravet vi har på dig som volontär är att du fyllt 18 år.

Om du har mer frågor om att bli volontär för Greenpeace i Sverige, kontakta gärna Ivan Oljelund på [email protected]älsningarEva Cederberg

Greenpeace Annika Jacobson i samtal med näringsminister Damberg.

Fråga EvaOm du har frågor om vårt arbete eller ditt bidrag kan du alltid e-posta Eva på: [email protected] eller ringa 08-702 70 70, vardagar mellan 9:00 och 17:00, välj 1 i växeln.

FRÅGA EVA, DU MED! 08-702 70 70

katriina m

Äkinen

Vattenfall

• Beställa information om

• Ändra dina adress-

• Anmäla dig för vårt

• Delta i nätaktioner

Denna tidning är tryckt i Norden på 100 procent återvunnet papper. När vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.

charlotta jo

han

sson

Damberg pressas om brunkolet

107 329 så många givare hade Greenpeace här i Sverige vid årsskiftet. Stort tack till var och en!

NYHETER: ISLÄNDSK VALFÅNGARE AVBLÅSER ÅRETS JAKT PÅ HOTADE SILLVALAR SIDA 4

ysland och Schweiz

Stormarknadskedja förbjuder bigift

Foto: lu

do

lF dah

men

(tYskland

och

schW

eitZ) igo

r pod

go

rnY (rYsslan

d) W

ill rose (g

rekland

) jho

n h

eaver paZ (colo

mbia)

●1 Frukt och grönsaker som säljs i den tyska stormarknadskedjan

Aldi Syds butiker ska i fortsätt-ningen vara odlade utan åtta olika giftiga besprutningsmedel som dödar bin. Efter en Greenpeace-undersökning förra året ställer Aldi Syd nu som första stora euro-peiska stormarknad-skedja krav på sina leverantörer att sluta använda de bidö-dande gifterna.

Ryssland

Förbud mot gräsavbränning

● Efter fl era års påtryckningar från Green-peace har Ryssland förbjudit den traditio-

nella metoden att bränna gräs för att förbereda marken för sådd. Förbudet kommer efter de senaste årens våldsamma skogsbränder.

Greenpeaces skogsbrandspatrull har under det senaste året

tillsammans med över 300 frivilliga kämpat för att stoppa bränderna och upplysa lokalbefolknin-

gen om alternativa sätt att rensa bort gräs.

Ditt stöd gör skillnad. Världen runt. Varje dag.

Världen runt: Dina pengar gör nytta!

Colombia

Förbud mot kolgruvor i Páramo

●2 Páramoregionen i Colombia ligger strax ovanför trädgränsen

i bergskedjan An-derna. Områdets ekosystem är helt unikt, och miljon-

tals människor är beroende av det då

det är landets viktigaste källa till sötvatten. Lokal-befolkningen har tillsam-mans med Greenpeace länge protesterat mot kolgruvor i området som förorenar vattenmiljön. Nu har landets författnings-domstol dragit tillbaka samtliga 347 tillstånd för kolgruvor i regionen.

Brasilien

Solen förändrar liv ●4 Solen bildar is mitt i Amazonas

regnskog. Byborna i Vila Nova do Amana kan numera frysa ner fi sk tack vare solpaneler som förser dem med elektricitet. I byn Maria da Paz ger en soldriven avsaltningsanläggning rent dricksvatten till de drygt 200 invånarna. Solen kan förändra liv, och det här är bara två exempel. I ett nytt upplysningsprojekt lyfter Greenpeace fram fördelarna med att själv producera el med hjälp av solenergi, och på de hinder som idag fi nns i Brasilien i form av skatter och avgifter.

5

4

ovanför trädgränsen i bergskedjan An-derna. Områdets ekosystem är helt unikt, och miljon-

tals människor är beroende av det då

Kina

Stopp för nya kolgruvor

●6 Kina ska stänga över 1 000 kolgruvor i år och sätta stopp för nya kolgruvor under

tre år framåt. Samtidigt planerar landet att öka sin kapacitet för att producera vind- och solenergi med 21 procent i år. Åtgärderna är ett led i Kinas kamp mot de kraftiga luftföror-eningar som ger befolkningen stora hälsopro-blem, särskilt i storstäderna.

1

Stormarknadskedja förbjuder bigift

●D Läs mer här: soldenorteasul.org.br/en/

Greland

Hjälper till att rädda liv

● Från november till mars har Greenpeace hjälpt

biståndsorganisationen Läkare utan gränser att rädda människor från att drunkna i Medelhavet. Greenpeace har ställt fyra bemannade gummibåtar till förfogande för räddningsarbetet. Det är inte första gången som Greenpeace hjälper till vid extraordinära humanitära katastrofer: vi hjälpte också Läkare utan gränser att få fram hjälp efter jordbävningen i Haiti 2010 och tsunamin i Sydostasien 2004.

Greenpeaces skogsbrandspatrull har under det senaste året

tillsammans med över 300 frivilliga kämpat för att stoppa bränderna och upplysa lokalbefolknin-

gen om alternativa sätt att rensa bort gräs.2

De här fl ickorna hjälper till att uppmärksam-ma att besprutningsmedel är farliga för bin.

action • en tidning från Greenpeace • våren 2016

2

3

4

6

6


Returadress: Box 151 64, 104 65 Stockholm


Käenkuja 3 aB, 00500 Helsingfors

117969

Action 2016 Sverige

Documents

Transcript of Action 2016 Sverige