› files › rektorsprogram › Slutup… · Web viewPå ett föräldramöte informerades...
Transcript of › files › rektorsprogram › Slutup… · Web viewPå ett föräldramöte informerades...
Integrerande fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5
Kursgrupp 7
Kommunikation i ledarskapet
- Förväntningar som ställs på kommunikation när det gäller förskolans uppdrag
Författare:
Cathrine Hansson-Sonnerstedt
Förord
Jag arbetar som förskolechef och har ansvar för fem förskolor i Kumla kommun. Förskolorna
har tillsammans ca 210 barn och 44 pedagoger. Det är många olika människor som jag träffar
och ska kommunicerar med i mitt arbete.
Därför har jag valt i mitt slutarbete kommunikation i ledarskapet. Jag är intresserad av hur
man kan hitta resultatrika vägar för att få en bärkraftig organisation. Att förändra
verksamheten framgångsrikt genom kommunikation och möten med olika samarbetspartners.
På rektorsprogrammet har det pedagogiska ledarskapet varit ett centralt begrepp och
utbildningen har gett mig en bild av vad som är ett framgångsrikt i ledarskapet med tydliga
kommunicerade mål och förväntade resultat. Lars Thorins föreläsningar på
rektorsprogrammet har gett mig många idéer och uppslag till mitt eget arbete med att utveckla
skolledares pedagogiska ledarskap och för att nå resultatförbättringar. Tack Lars!
Ett extra varmt tack till Ulf Nytell för din positiva ton genom hela utbildningen på
Rektorsprogrammet.
Ett stort tack till Kumlas politiker som medverkat i mitt utvecklingsarbete på
rektorsprogrammet. Vi ses!
Tack till handledare Dan Tedenljung.
1 Introduktion.........................................................................................................................1
2 Syfte och frågeställningar....................................................................................................2
2.1 Avgränsningar..............................................................................................................2
3 Bakgrund.............................................................................................................................3
4 Tolkningsram.......................................................................................................................5
4.1 Förskolechef-pedagogisk ledare och coach..................................................................5
4.2 Kommunikation- en fråga om kvalitet.........................................................................6
4.3 Kommunikation gällande förskolans systematiska kvalitetsarbete..............................6
4.4 Pedagoger.....................................................................................................................7
4.5 Vårdnadshavare............................................................................................................8
4.6 Politiker........................................................................................................................9
5 Metod.................................................................................................................................11
5.1 Undersökningsdesign.................................................................................................11
5.2 Urval i undersökningen..............................................................................................11
5.3 Etiska överväganden..................................................................................................11
5.4 Intervjufrågor och svar...............................................................................................12
5.5 Bearbetning och tolkning av data...............................................................................14
6 Resultat av intervjuerna.....................................................................................................15
7 Diskussion.........................................................................................................................16
8 Slutord...............................................................................................................................18
Referenser.................................................................................................................................20
Bilaga 1.....................................................................................................................................21
Bilaga 2.....................................................................................................................................22
1 Introduktion Bra kommunikation ger engagemang och skapar framgångsrika arbetsplatser. Kommunikation
är en viktig del för en ledare/ chef. Detta är känt och ofta kopplat till förändringsprocesser.
Som ledare är det av stor vikt att ha stort inflytande över de involverades attityder,
välbefinnande och prestationer. Kommunikation är en ömsesidig process där de som deltar
har skilda förväntningar och gör olika tolkningar. Bilden av vad förskolan är idag varierar
oberoende av pedagoger, vårdnadshavare och politiker. Alla vill ha den bästa förskolan men
man tolkar förskolans uppdrag på olika sätt utifrån sina egna förväntningar och syn på
verksamhetens innehåll. Förskolan är i en ständig förändringsprocess vilket gör att
läroplansmål och uppdrag ständigt är aktuellt för reflektion och diskussion, dels för oss som
arbetar i förskolan men även för vårdnadshavare och politiker.
Kommunikation betyder enligt Nationalencyklopedin: ” ömsesidigt utbyte, göra gemensamt,
överföring av information mellan människor, djur eller apparater”.
1
2 Syfte och avgränsningarSyftet med detta fördjupningsarbete är att undersöka kommunikationsvägar för att ge en
samsyn hos pedagoger, vårdnadshavare och politiker.
Hur kan dessa förväntningar genomföras i praktiken?
2.1 AvgränsningarJag väljer att ta upp frågan om kommunikationsvägar utifrån mitt perspektiv som förskolechef
med samarbetspartnerna pedagoger, vårdnadshavare och politiker. I detta arbete har jag valt
att begränsa mig till att endast intervjua politiker i Kumla kommun.
2
3 BakgrundFörskolans uppdrag idag är att förbereda barnen för ett livslångt lärande. Det är det första
ledet i utbildningssystemet och regleras i Skollagen (8 kapitel 2§). När Läroplanen
reviderades 2010 blev den mer tydlig i sin formulering kring förskolans, förskollärararens,
arbetslagets och förskolechefens ansvar samt även mer tydlig gällande strävansmålen (Lpfö
98 rev.2010). Läroplanen kompletterades 2010 med avsnittet uppföljning, utvärdering och
utveckling. Detta för att få insyn i om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens
organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga
förutsättningar för utveckling och lärande (Lpfö 98 rev.2010.s 14).
När skolinspektionen kom till Kumla kommun 2011 var en del av kritiken riktad mot
förskolan, att det inte fanns tydliga riktlinjer för hur vi bedömer att vi har en god kvalité på
förskolorna. Kumla kommun behövde göra en omorganisation för att kunna möta kritiken från
skolinspektionen och förändringarna utifrån den reviderade Läroplanen. Hösten 2012
ändrades förutsättningarna för skolledarna i kommunen. Rektorerna gick från att ha ansvar för
både förskola och skola till att bli ansvariga för antingen skola eller förskola. Barn- och
utbildningsförvaltningen ansåg att den gamla organisationen tog mycket tid från förskolan till
förmån för skolans verksamhet. Dessutom hade många rektorer inte tillräcklig kunskap om
förskolans verksamhet och tvärtom när det gällde skolan. Det tillsattes en kvalitetsamordnare i
kommunen som tillsammans med bland annat förskolecheferna skulle utveckla
verksamheterna. Kvalitet i förskola ur ett juridiskt perspektiv handlar om hur förskolan ska
följa lagar och regler. Den så kallade legalitetsprincipen, den offentliga makten som ska
utövas av lagarna (RF 1 kap. §).
I figuren på nästa sida framställs den kommunikativa verkligheten på ett förenklat sätt med
hjälp av ett pussel mellan förskola, pedagoger, vårdnadshavare och politiker. Figuren visar
hur dessa fyra aktörer behöver kommunicera för att förstå målen i Läroplanen och utveckla
kvalitetsarbetet i kommunen.
3
Figur 1:1
Förskolechefen får symbolisera den blå pusselbiten som ska kommunicera med de övriga
pusselbitarna som är pedagoger (grön), vårdnadshavare (gul) och politiker (röd). Dessa bitar
måste sammanfogas för att skapa ett gemensamt pussel som kan möta kraven på förändring
och utveckling. Läroplan 98/10 styr förskolans verksamheter. Det gäller att kommunicera
uppdragsmålet och Läroplan för alla inblandade, så alla blir förtrogna med vad modern
förskola innebär. Tre av dessa pusselbitar fungerar idag tillfredställande men den politiska
pusselbiten har inte idag en naturlig kommunikationskanal genom forum för dialog och
samarbete för att skapa gemensamma mål. Jag har valt att använda mina erfarenheter som
förskolechef och beskriva några specifika händelser och exempel från min vardag som givit
mig insikter i hur viktig kommunikation är.
4
4 Tolkningsram
4.1 Förskolechef-pedagogisk ledare och coachSkolledare har man många olika roller och uppdrag som styrs av det statliga uppdraget som
regleras av Skollag och Läroplan. I den nya Skollagen (2010.800) är det pedagogiska
ledarskapet förskolechefernas huvuduppdrag som innebär att uppnå ökad måluppfyllelse och
bättre resultat. Det innebär bland annat att implementera de nya styrdokumenten från (Lpfö 98
rev.2010).
”Förskolechefens ansvar: som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och
övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten
bedrivs i enlighet med målen i Läroplanen och uppdraget i sin helhet” (Lpfö 98 rev.2010
s.16).
Ansvaret är även styrt av det kommunala uppdraget där arbetsuppgifterna består av
administrativa arbetsuppgifter. Dessa är bland annat ekonomi, organisation, arbetsmiljö,
personalansvar och att ha kunskap om och agera enligt lagar, avtal, myndighetsföreskrifter
och samverkan med vårdnadshavare och politiker.
Utifrån denna förenklade uppdragsbeskrivning i rollen som förskolechef ska det
kommuniceras mål och riktlinjer. Detta genom att entusiasmera och motivera medarbetare till
lärande, förbättrings - och utvecklingsarbete.
Det kan vara en komplex arbetssituation när man som förskolechef ska både arbeta med
Läroplanens styrdokument och även utföra de ovan nämnda arbetsuppgifterna.
Åström och Thorin (2014) framhåller följande: ”Vi har konstaterat att skolledare tenderar att
lägga mycket av sin arbetstid på det kommunala uppdraget och på problemlösare åt andra
aktörer” (s. 26).
Mål- och resultatstyrning innebär att den nationella politiska ledningen har formulerat mål för
verksamheterna. Men det kan överlåtas till de kommunala politikerna att avgöra hur det ska
uppnås. Ivarsson-Alm (2013) menar att om man ska lyckas utveckla förskolan måste
förskolecheferna ta ett betydligt större aktivt ansvar för det statliga uppdraget.
5
Coaching är en viktig aspekt i rollen som förskolechef och kan beskrivas som en form av
kommunikation, vars syfte är underlätta personlig och professionell utveckling. Coach är ett
begrepp som använts mycket i samband med ledarskapet och i rollen som förskolechef. I
Susanne Gjerdes bok (2012) Coaching-vad, varför, hur ges förklaringen: ”en samarbetande,
anpassad, lösningsfokuserad och kommunikations-process som främjar handling, lärande och
utveckling- på det personliga och yrkesmässiga planet - genom bland annat medvetengörande,
motivation och ansvarighet” (s.14).
4.2 Kommunikation- en fråga om kvalitetDet kommunikativa ledarskapet är en viktig del i förskolans verksamhet. Framförallt i
pedagogernas relation till barnen. Enligt Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson, Eva
Johansson (2011) beskriver de tidigt i sin bok följande: ”I dagens samhälle är förskolan små
barns kanske viktigaste arena för att utveckla vänskap med andra barn. En kvalitativ fråga är
då vilka möjligheter de har att ingå i dialog och samspel med andra barn och lärare” (s.10).
Även Eva Johansson, som har studerat förskollärarens förhållningssätt, framhåller att
kommunikation är nyckeln till barns lärande och välbefinnande. ”Kommunikation, dialog och
samspel är viktiga frågor för barns lärande och välbefinnande, oavsett var de befinner sig
under vilka omständigheter” (s. 11).
Här beskriver författarna två viktiga aspekter på kommunikation som ger kvalitet i
relationer, vilket borgar för ömsesidig måluppfyllelse. Den synen på kommunikation
karakteriseras av gemensamt engagemang och öppenhet som leder till delaktighet och
respekt för varandra i många olika sammanhang. Min tolkning är att vi redan i förskolan
bygger relationer för att höja barnens förmågor att samspela i framtiden. Även i
relationer och kommunikation vuxna emellan leder det till relevanta kunskaper som
utvecklar tillit, lyhördhet, delaktighet och samspel.
4.3 Kommunikation gällande förskolans systematiska kvalitetsarbeteI Skollagens tredje kapitel (2010:800) står det under rubriken Barnens och elevernas lärande
och personliga utveckling att: alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar ska
utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningsmål. (Skollagen 3 kap 3§) För att säkerställa
det behövs ett systematiskt kvalitetsarbete i alla verksamhetsformer.
Stöd för det systematiska kvalitetsarbetet har skolverket gett ut Allmänna råd med
kommentarer. Syftet är för att underlätta och ge vägledning för ökad måluppfyllelse. Det ska
6
kontinuerligt följas upp, resultaten ska analysera i förhållandet till de nationella målen.
Utifrån det ska utbildningen planeras och utvecklas (Skolverket 2012).
Håkansson, J (2014) ” I skollagsberedningen pekar man också på huvudman har det särskilda
ansvaret för att analysera sin egen styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling inom
ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Med andra ord: att utvärdera det egna
kvalitetssystemets kvalitet är också en uppgift för huvudmännen” (s. 148). Huvudmannen har
även ansvaret för genomförandet av utbildningen och ska se till att det finns förutsättningar att
bedriva kvalitetsarbete. Förskolechefen är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete utifrån
Skollagens och Läroplanens intentioner. Det kan vara uppsatta mål från huvudman eller
utvecklingsområden som verksamheterna strävar efter. ”Enkelt beskrivet kan man säga att
systematiskt kvalitetsarbete handlar om att hitta de svaga länkarna i verksamheten, analysera
dem, vidta åtgärder och utvärdera för att se om åtgärderna har haft effekt” framställer Åström
och Thorin (2014 s.41).
Förskolorna i Kumla har verksamhetsplaner där prioriterade läroplansmål beskrivs utifrån
verksamhetsåret. Handlingsplanen ska vara ett levande dokument under hela året för
pedagogerna. (se bilaga 1). I september redovisas rapporten till förskolecheferna som gör en
sammanfattning hur kvaliteten ser ut på enheterna för att identifiera och analysera
förbättringsområden och framgångsfaktorer. Resultatet kommuniceras sen till
verksamhetschefen som har ansvar för förskolorna. I sin tur belyser resultatet till huvudman
och politiker. Varje år skickas det ut föräldraenkäter som också ligger till grund till
förskolornas kvalitetsarbete. Enkäterna skickas ut externt så att vårdnadshavare kan vara
anonyma men ändå kopplas till de specifika förskolorna. I enkäterna finns exempelvis frågor
om hur respondenten ser på trygghet, inflytande och förskolans strävansmål gällande
matematik, natur/teknik och språkutveckling. Enkäterna sammanställs av
kvalitetssamordnaren på förvaltningen som kommunicerar det till huvudman, politiker och
förskolechefer. Resultaten från enkäterna används också som underlag för att identifiera
brister och då utforma åtgärder för att komma tillrätta med aktuella utvecklingsområden.
4.4 PedagogerPå förskolan arbetar vi med att gå från den traditionella förskolan, där pedagogerna styrde
innehållet med bestämda aktiviteter och en förutbestämd pedagogisk verksamhet, till att
organisera den utifrån barnens erfarenheter, behov och åsikter. ”Flödet av barns tankar och
idéer ska tas vara på för att skapa mångfald i lärande” (Lpfö 98 rev.2010 s. 9). 7
Men att något skrivs i en Läroplan innebär inte att förändringarna sker med automatik.
Det måste implementeras, kommuniceras, förankras och diskuteras så att pedagogerna
förstår syftet med läroplansmålen och betydelsen av det systematiska kvalitetsarbetet.
Thorin (2014) anser ”Det räcker inte med att bara läst Läroplanen utan man måste ha
förstått den kunskapssyn som den präglas av, hur man kartlägger kvalitén på sin
verksamhet och hur man utmanar och ställer frågor till sin personal så att de fördjupar
sina kunskaper kring lärande och utveckling” (s. 27).
Det är av stor vikt att skapa tydliga rutiner och tid för reflektion så att det kommer in som en
naturlig del för pedagogernas arbetsuppgifter. ”De behov och intressen som barnen själva på
olika sätt ger uttryck för bör ligga till grunden för utformning av miljön och planering av den
pedagogiska verksamheten.” ( Lpfö 98 rev.2010 s. 12).
När jag blev förskolechef tog jag initiativet till att ha utvecklingspedagoger på
förskolorna, en till två stycken drivande förskollärare på varje förskola. Vi arbetar nu
som en styrgrupp och de är delvis länken mellan mig och verksamheterna. Detta med
utgångspunkt utifrån våra styrdokument och vår Läroplan. Jag såg på värdet av att ha
medvetna pedagoger som kan skapa gemensamma och väl förankrade målbilder.
Vi har nätverksträffar en gång i månaden, där alla pedagoger från varje förskola är med.
Tillsammans har vi kommit fram till diskussionspunkter och dessa går ut på att uppmuntra till
dialoger som sprider intresse, nyfikenhet och tillgång till idéer. Dessa idéer ger oss möjlighet
till att hålla oss öppna för nya sätt att förstå och tänka. Pedagogerna lär av varandra, en
arbetsform för kollegialt lärande. Den kommunikationsformen har lyft verksamheterna och
olika kompentenser hos pedagogerna har spridit sig på förskolorna. Nu när vi har kommit en
bit på väg har jag och pedagogerna börjat identifiera och prioritera förbättringsområden som
är hanterbara och bedömningsbara för att göra skillnad i verksamheterna.
4.5 VårdnadshavareOfta utgår vi ifrån att vårdnadshavare känner till den Läroplan vi själva arbetar efter, samt de
rekommendationer som vi löpande tar emot från Skolverket. Så är inte alltid fallet. Många
föräldrar lever med bilden av den förskola som de själva gick i och har därför mycket grunda
kunskaper om den höga ambitionsnivå som idag råder på landets förskolor. Då blir det också
synpunkter på frågor som föräldrar kan relatera till, istället för på frågor som är riktigt viktiga
för verksamheten.
8
Exempelvis inför förra årets Lucia-firande då pedagogerna tog ett beslut att utmana en
gammal tradition där föräldrarna alltid har varit inbjudna. Istället ville pedagogerna till hundra
procent utgå från barnens perspektiv, där firande var anpassat till de yngsta barnens behov och
intresse mer än föräldrarnas förväntan.” I förskolans uppdrag ingår att så väl utveckla barns
förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv-värden, traditioner och
historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa” (Lpfö 98 rev. 2010 s. 6). På ett
föräldramöte informerades föräldrarna om att Lucia skulle firas i andra former. Följden blev
starka känslor hos en del av föräldrarna och dessa kom till uttryck både i direkta möten och på
sociala medier.
I efterhand kunde jag konstatera att ansvaret till största delen föll på oss. Även om vi varsamt
tänkt igenom grunden för vårt beslut så hade vi inte tillräckligt väl förankrat och
kommunicerat samma grunder gentemot föräldrarna. Det betyder inte att debatten varit
onödig i sig. Jag och mina pedagoger lärde oss mycket av att lyssna in de reaktioner som kom
fram. Inte minst har vi lärt oss att det krävs mycket kommunikation kring den pedagogik som
mina skickliga pedagoger brinner så starkt för.
Lärdom kring detta är att vi som arbetar i förskolan måste bli tydligare och äga våra mål och
syften gentemot föräldrarna. Vi måste lägga tid på att förankra och förklara hur dagens
förskola ser ut. Vi måste förtydliga att vi alltid utgår från barnets bästa i varje enskilt beslut,
även om det ibland utmanar traditioner. När nya och kontroversiella beslut tas ska vi särskilt
måna om att förklara och förtydliga att det är för barnens bästa utifrån Läroplanens mål.
Det innebär att vi på förskolan ska använda många kommunikationsvägar som finns att tillgå i
relation till föräldrarna. I varje nyhetsbrev, utvecklingssamtal, föräldraforum och föräldramöte
ska vi ta chansen att skapa samband mellan Läroplanen och vår dagliga verksamhet.
”Föräldrarna ska ha en möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är
därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande” (Lpfö 98 rev.
2010 s.13).
4.6 Politiker Våren 2015 fick Kumla kommun en ny nämnd med namnet ”Det Livslånga lärandet” och en
ny nämndordförande. De har det politiska ansvaret för kommunens förskoleverksamhet,
fritidsverksamhet, grundsärskola, grundskola, Vuxenutbildning, SFI och Kulturskolan.
9
En ytterligare nyhet är att vi fått verksamhetschefer och därmed kan få kontinuitet i ledning
och styrning av Kumlas förskolor. Med en huvudansvarig verksamhetschef på plats finns nu
förutsättningar för en mer stabil och tydlig utveckling, något som hjälper förskolechefernas
arbete. Verksamhetschefen blir för oss en viktig kanal in mot samtliga beslutsfattare.
Min förhoppning med detta arbete är att skapa en samsyn mellan politiker, tjänstemän och
pedagoger genom en ökad förankring av gemensamma målbilder. Det är enligt min mening en
förutsättning för att förbättra och utveckla hela förvaltningen i det Livslånga lärandet.
Man kan dra paralleller på SKL:s rapport: Öppna jämförelser från Sveriges kommuner och
Landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (2009) som visar att konsten att nå resultat-
erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Det är åtta stycken punkter med tydliga
huvudrubriker med undertexter. Den första punkten vill jag lyfta i detta arbete för att den
påvisar hur viktigt det är med tydlig ledare med hög målsättning som ger resultat.
”1. Har bra ledare
Rapportens slutsatser visar att framgångsrika skolkommuner har ett ledarskap som:
på politisk nivå präglas av att politiker tar ansvar för resultat, ställer frågor, inte ändrar
mål och strategier för ofta och att det finns en tydlig rollfördelning samt ett förtroende
mellan politiker och tjänstemän
på förvaltningsnivå präglas av aktiv förvaltningschef som arbetar för att skapa
förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, ett gott samarbetsklimat samt
följer upp resultaten,
på rektorsnivå präglas av rektorer som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap och
fokusera på läroplansuppdraget. Utmärkande är också ett dynamiskt samarbete i
rektorsgruppen och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för
helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen.”
Även Skolinspektionens rapport (2012:1) framhålls det i den sammanfattningen att
kommunikationen mellan huvudman och skolledare måste förstärkas. Rektorer och
förskolechefer måste tydliggöra sina förutsättningar i kommunikation med huvudmannen för
att få stöd och att utvecklingsområdena ser olika ut i kommunen.
10
5 Metod
5.1 UndersökningsdesignJag har valt arbeta utifrån en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer. ”Nackdel kan
vara att man riskerar att påverka den som ska intervjuas så att den informationen man får
färgas av ens egna uppfattningar” enligt Bjørndal (2005.s 91). Den som genomför studien kan
använda sin egen referensram i bearbetningen av data. Valet av den metoden beror på vad
man vill ha för svar. En kvalitativ uppläggning är mer ostrukturerad, flexibel och lämnar
utrymme för en förändring av uppläggningen som Bjørndal uttrycker sig (2005 s. 108).
Frågeställningarna är samma till respondenterna, men man behöver inte ställa frågorna i
samma ordning beroende på vem man intervjuar. Det finns utrymme att utveckla frågorna
eller ställa följdfrågor. Det är en styrka att få till en djupare förståelse kring
problemställningarna man undersöks, menar Bjørndal (2005 s.108).
5.2 Urval i undersökningen Respondenterna i denna undersökning är politiker i Kumla kommun. Jag vill ta reda på hur de
tänker runt kommunikation och deras uppdrag och även vilka förväntningar de har på
förskolan 2015.
Det blev en liten grupp av respondenterna men syftet är att komma djupare in på frågornas
karaktär.” Samtalet är kanske det bästa sättet för att ta del av en annan persons tankar och
upplevelser - att ta den andres perspektiv” menar (Bjørndal 2005 s. 90).
5.3 Etiska överväganden De etiska principerna som jag har tagit hänsyn till är individskyddskravet som kan tydliggöras
i tre allmänna huvudkrav inom forskning. Det är informationskravet, samtyckeskravet och det
konfidentiella kravet (Vetenskapsrådet, 2011).
Informationskravet hanterade jag genom att upplysa respondenterna om syftet med min studie
samt att de fick frågeställningarna i förväg. De hade möjlighet att tacka nej och även avbryta
under intervjutillfället. I linje med konfidentialitetskravet har jag i mitt arbete försökt att
säkerställa så att inte svaren ska kunna kopplas samman med enskild individ. De ska sedan få
ta del av slutarbetet när det färdigställs.
11
5.4 Intervjufrågor och svarSvaren från politikerna kommer jag att redovisa under varje fråga och benämner dem som A
och B.
Vad är utmärkande för förskola 2015 för dig?A En trygg och utvecklande miljö som väcker lusten till att lära. Förberedelse till
förskoleklass och skola. Bra omsorg och service till arbetande föräldrar.
B Just nu kännetecknas Kumlas förskolor av expansion, Kumla växer och vi behöver en stabil
organisation för bärkraftiga förskolor med god kvalitet. Inga fler tillfälliga lösningar utan en
planering med framförhållning. Satsa på personaltäthet när gruppstorlekarna är stora. Önskan
att lägga mer grund på värdegrundsfrågor i förskolan, exempelvis genusfrågor.
Hur mycket känner du till Läroplanen 98/10? A Jag har läst den när den kom och läst den nu igen. Har inte koll på allt innehåll och på
förskolans uppdrag.
B Ganska lite, skummat igenom den.
Hur uppfattar du förskolans mål?A Kan inte förskolans mål.
B Väldigt dåligt insatt i förskolans mål.
Vilka förväntningar har du på förskolan?A Trygghet, utveckling och ett lärande med utbildad personal som kan förskolans uppdrag.
B Erbjuda en omsorg med personal som har kunskaper för att ge en trygg och lärofylld miljö.
Hur ser du på din nya roll i nämnden, det livs långa lärande?A Det är ett omfattande uppdrag från förskolan till Vuxenutbildningen. Men vi strävar efter en
välutbildad nämnd och att organisationen ska bli stabil i alla led.
Exempelvis att vi har fått verksamhetschefer under förvaltningschef som äger specifika frågor
och har erfarenhet av den verksamheten.
Arbetat för att få budgeten i balans, vi ligger efter i en del frågor som exempelvis
resursmodellen, hur vi kan öka lärartäthet för att klara målen. En stor utmaning är att bryta
segregationen på vissa områden i Kumla. Kan man redan göra förändringar i förskolan,
gällande barnets placering?
12
B Jag har funderat mycket på det, det finns traditioner i Kumla som bör brytas på ett bra sätt.
Vi är framröstade av folket och viktigt att lyssna till folkets röst men det är dessutom viktigt
vad som gynnar helheten i Kumla kommun. Vi ska hålla i övergripande frågor och inte peta i
detaljer. Att när vi tar viktiga beslut att våga stå för det även när det blåser motvind hos vissa
människor. Att vi är en enig nämnd och förvaltning. Exempelvis när vi tar beslut att lägga ner
en liten förskola. Att det kommuniceras på tydligt sätt varför man tar det fastställandet.
Vad vill du göra för skillnad?A Ändra bilden, att vi politiker idag tycker att utbildning är viktig. Exempelvis bara anställa
förskollärare på tjänsterna på förskolorna.
B Att visa att Kumla kommun är en kommun med hög tolerans, som tycker att olika är bra.
Exempelvis att förskola lägger grunden för ett förhållningsätt som gynnar en acceptans för
andra människor. Satsa på jämlikhetsfrågor, genusfrågor. Genom att prata och få en förståelse
som gör att en rädsla för det okända minskar.
Hur ska du kommunicera det?A Skapar en opposition i beredningen som är tydlig genom kommunikation i organisationen,
inte glömma något mellanled vad som är målen, prioritera vissa områden. Satsa på skolan
genom använda många olika kanaler hur vi ska göra det. Använda media, kumla.se mm
B Dialoger i alla olika sammanhang, vad säger forskning för att göra skillnad och öka
måluppfyllelsen. Tydliga exempel, visa statistik på flickor och pojkars resultat.
Vilka förväntningar har du på en skolledare idag?A Jag har höga förväntningar på förskolechefer och rektorer. Det har ett stort ansvar för att
barnen och eleven ska få den utbildning som förväntas. Att stötta lärare för att barn och elever
ska nå de olika kunskapsnivåerna. Att förskolan och skolan är en trygg arbetsplats för alla. Vi
har fått till oss att rektorerna/ förskolechefer idag har mycket administrativa arbetsuppgifter.
Även många medarbetare under sig, hur kan vi lösa den problematiken?
B Törs vara chef, vara tydlig när det gäller förändringar. Bra kommunikation när det gäller
föräldrar och förklara förskolans uppdrag och vad föräldrar idag kan förvänta sig. Att vara
pedagogisk ledare och chef kräver mod och kunskaper.
13
Vilka mötesplatser kan vi (politiker och förskolechefer) hitta för att få ett effektivt och givande samarbete med gemensamma målbilder?A Kontaktpolitiker på varje förskola och skola har varit en väg att kommunicera, men den har
inte varit särskilt gynnande de sista åren. Det blir mer ett gnällmöte än ett forum där det
skapas förståelse för förskolan och skolans verksamheter. Det blir frågor om staket, torkskåp
som inte fungerar istället för utvecklingsfrågor. Vi håller på att titta på en annan modell som
kan vara bättre.
B Systemet kontaktpolitiker har varit en väg att mötas ute på förskolor och skolor men inte
funkat särskilt bra. Vi håller på att titta på ett annat sätt att mötas där utmaningar och
utvecklingsfrågor skapas. Vi tror att vi behöver träffas mer ofta för att få en kontinuitet med
tydliga frågor så vi får gemensamma målbilder. Skapa förtroende för varandra med
delaktighet för att få en likvärdig syn på förskola och skola.
5.5 Bearbetning och tolkning av dataSvaren från intervjuerna dokumenterades med papper och penna av mig som frågeställare.
Det blev två intervjutillfällen. Jag ville gärna ha tre respondenter men den tredje valde att
tacka nej. De fick frågeställningarna två veckor innan intervjutillfället för att kunna fundera
och komma mer förberedda. Varje intervjutillfälle tog ca en timme per person. Jag har
analyserat mitt underlag och kan dra slutsatsen att mötet med politikerna gav viktiga och
värdefulla insikter kring hur jag/vi fortsatt ska utveckla vår kommunikation. Dessutom gav
det mig också tillfälle att förankra och stämma av mål som förskolan löpande arbetar utifrån.
14
6 Resultat av intervjuernaUtifrån intervjuerna visade politikerna en god vilja att stå upp för en stark och kvalitativ
utbildningssektor. De vill bli bättre på att förstå förskolan mål och verksamhet och att de
söker en tätare och mer levande dialog med oss som förskolechefer. Positivt är också att de
gärna ser att vi skolledare med mod står upp för Läroplanen och de övergripande mål vi är
satta att styra utifrån.
Å andra sidan visar samma politiker på stora kunskapsluckor, både vad gäller Läroplanen och
förskolans strävansmål. Det säger mig att det krävs en stark förankring av Läroplanen i alla
möten och att vi löpande måste påminna dem om de pedagogiska mål vi strävar emot. Risken
finns annars att tilliten brister i dialogen, inte minst hos underställd personal.
Positivt tecken är att vi välkomnas att ta för oss mer av deras tid. De ser gärna fler möten och
kanaler som främjar en levande dialog. Inte minst är det en viktig hälsning till våra
verksamhetschefer som samordnar oss.
15
7 Diskussion Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka hur kommunikation i ledarskapet kan
ge en samsyn hos pedagoger, vårdnadshavare och politiker. Hur kan dessa förväntningar ska
genomföras i praktiken? Jag har delvis svarat på det i mina specifika händelser och i de
exemplen som jag har belyst i mitt slutarbete. Även de förändringar som har gjorts under
mina snart fyra år som yrkesverksam förskolechef för att synliggöra förskolans uppdrag. Det
har varit en stor utmaning som förskolechef att kommunicera detta så att alla ska förstå, men
kanske en ännu större utmaning är att få en lika jämn och god kvalité på de olika förskolorna.
För många pedagoger är det också nytt att ha målstyrda processer under förskolechefens
ledning som syftar till att utveckla kvalitetsarbete som vidare ska leda till positiv förändring i
förskolan. Åström och Thorin beskriver i deras skrift Hur svårt kan det vara? (2014) en teori
över problematiken att utföra det övergripande uppdraget för förskola och skola. Enligt deras
teori uppstår problem när uppdragsgivare, förvaltningsledning och skolledare, pedagoger mm.
har olika syn på både uppdraget och hur det ska utföras. När jag applicerar Åströms och
Thorins teori på resultaten från intervjuerna ser jag att det finns ytterligare behov av att stärka
såväl kunskap som att skapa samsyn och förbättra kommunikationen för alla inblandade för
ge förutsättningar för att nå högsta möjliga kvalitet. Genom kommunikation gällande uppdrag
från uppdragsgivaren som är baserad på kunskap från utföraren anser jag kan vi nå bättre
förutsättningar för högre kvalitet. Därför är det av största vikt att huvudmannen har goda
underlag att fatta beslut på och att huvudmannen i sin tur, det vill säga nämnden, kan ge
tydliga direktiv om vad som förväntas. I nästa led ska förvaltningschefen tolka och lämna
över uppdraget vidare till förskolechef som sedan har i uppdrag att göra verkstad av uppdraget
på respektive förskola.
Jag fokuserade på möjligheten att skapa samsyn kring förskolans mål och former i Kumla. Att
lägga en plattform som såväl politiker, pedagoger och föräldrar kan samlas kring. I det arbetet
har jag insett värdet av proaktiv kommunikation. Vi förskolechefer har ett kunskapsförsprång
gentemot samtliga intressenter, även gentemot politikerna som är satta att styra oss. Genom
att aktivt och engagerat förmedla kunskap om Läroplanen och våra mål, så lägger vi grunden
för en framtida dialog med ökad kvalitet.
16
I det arbetet måste vårt förhållningssätt vara positivt, tillitsfullt och tålmodigt. Såväl politiker
som föräldrar är engagerade i barnen, vill deras och verksamhetens bästa. Får de större
kunskaper om mål och arbetsformer så blir deras inspel också mer värdefulla för oss som
ledare och pedagoger.
Idag arbetar vi främst utifrån en reaktiv agenda, vi möter upp och svarar på frågor när så
önskar. För mig har det varit en viktig insikt att ju mer framåtlutade vi är, desto bättre samsyn
kommer vi få med vår omvärld. Makten att bli förstådda och respekterade ligger i våra
händer.
Idag ägnar jag som förskolechef större delen av min arbetstid åt att kommunicera. Kalendern
är full av möten, både planerade och spontana. Av samma skäl måste jag noga se över vilka
möten och kanaler som mest tidseffektivt gynnar målsättningen att skapa en gemensam
plattform. Att frigöra tid från administrativ kommunikation måste ses som en målsättning i sig
eftersom den tid som blir över kan användas till mer utvecklande dialoger.
17
8 Slutord Jag har lärt mig en hel del om kommunikation i denna uppgift som givit mig många tankar
och idéer i mitt arbete som förskolechef. Chefer/ledare förväntas vara handlingskraftiga,
kunniga och målstyrda. Det krävs en tydlighet i kommunikation för att kunna tala så
människor förstår budskapet. De ledare som också når väldigt långt har ofta stark personlighet
och karisma. De är begåvade med ett professionellt relationsbyggande som stöttar viljan till
att förstå varandra som ger bra gruppdynamik.
Ledarskap handlar till stor del om att lyckas kommunicera mål och mening i verksamheten,
för att skapa engagemang och delaktighet bland pedagogerna. Det är viktigt att jag står för
tydliga mål så att pedagogerna tar till sig förskolans intentioner och att jag även är lyhörd för
deras verklighet för att kunna bidra med utveckling i delar där de inte kommer vidare själva.
På mina verksamhetsbesök försöker jag medvetet tänka på mitt förhållningsätt. Jag
kommunicerar, ger återkoppling på det som både fungerar bra och det som kan förbättras.
Mitt mål är att genom bra dialoger skapa ett klimat som präglas av öppenhet och respekt.
Återkommande ord som är mycket betydelsefulla är delaktighet, bemötande och förankring
när det gäller att kommunicera effektivt, i det lilla forumet och i en stor organisation. Det är
viktigt med en tydlighet och varför förändringen blir och bakgrunderna till omställningen. De
flesta vill veta vem som har tagit besluten och var informationskällan kommer ifrån. Om jag
som förskolechef ska förmedla budskap och få med mig de olika mottagarna i dialog är det
viktigt att mottagaren förstår det jag säger och att jag äger frågan, alltså förstår den själv. Jag
ska kunna argumentera och hitta ord som påverkar personen eller gruppen positivt. Jag vill
gärna understryka vilken hjälp det har varit för mig som förskolechef i många frågor att alltid
ha Läroplanen i fokus. Att det pedagogiska arbetet sker i enlighet med Läroplanens mål och
intentioner och ingenting annat.
Kommunikation är ett begrepp som påverkar oss i många sammanhang, både i vardagen och
på våra arbetsplatser. Den kan vara en avgörande faktor för att en organisation ska fungera
optimalt. Om jag mixar ihop allt som ledarskap handlar om, så finner jag att kommunikation
är kärnan i ledarskapet – frågan är om det överhuvudtaget går att leda andra utan god
kommunikation?
18
Det som är problematisk är hur jag ska förvalta min tid och resurser för att kommunicera med
pedagoger, vårdnadshavare och politiker på bästa sätt. Jag har gjort ett förslag på en
kommunikationsplan. En åtgärdsplan för att förbättra förutsättningarna för kommunikation
gentemot de olika målgrupperna, se bilaga 2.
19
ReferenserCato, R. Bjørndahl, P (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber
Gjerde, S. (2012) Coaching-vad, varför, hur. Lund: Studentlitteratur
Håkansson, J (2014) Systematiskt kvalitetsarbete förskola, skola och fritidshem. Lund:
Studentlitteratur.
Ivarsson-Alm, E. (2013) Ledarskap i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation
Sheridan, S. Pramling Samuelsson, I, Johansson, E (2011) Förskolan- arena för barns
lärande. Stockholm: Liber
SKL:s rapporter. Sveriges Kommuner och Landsting som visar att konsten att nå resultat-
erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Öppna jämförelser från Sveriges kommuner
och Landsting (2009) [email protected], www.skl.se Rapporten beställs på
www.skl.se/publikationer
Skolinspektionen, Rapport (2012) Efter tillsyn i Kumla kommun,
www.skolinspektionen.se/sv/ Beslut-och -rapporter
Skolinspektionen, Rapport (2012:1) Rektors ledarskap. Stockholm: Skolinspektionen
Skolinspektionen, Rapport (2012:2) Rektors ledarskap. Stockholm: Skolinspektionen
Skolverket (1998:10): Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket
Skollag SFS (2010:800): med lagen om införande av skollagen. Hämtad från
http://www.skolverket.se
Åström, U. Thorin, L (2014) Hur svårt kan det vara? Framställt på Vulkan.se
Bilagor
Mall för Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete, (2012) Kumla kommun,
förvaltningen för Livslångt lärande (Bilaga 1)
20
Kommunikationsplan (2015) Cathrine Hansson-Sonnerstedt, förskolechef Kumla kommun
(Bilaga 2)
Bilaga 1
Förvaltning för Livslångt lärande
Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete – (enhetens namn)
Upprättas och redovisas till förvaltningen i september. Tar upp förutsättningar, verksamhetsidé, utvecklingsområden. De aktuella måldokumenten bifogas. Form för verksamhetsplan nedan.
Enhetens namn
Förutsättningar
Barn antal (platser?) Avdelningar- organisation Personal. Antal, andel förskollärare. Lokaler?
bostadshus. Begränsad utemiljö i anslutning till hyreshus. Fullgod utemiljö vid den fristående byggnaden.
Verksamhetsidé – vision
Beskriver kort förskolans vision och vägledande idé.
Enhetens-kvalitetshjul under året
Tar upp viktiga händelser under året. T.ex. Utvecklingssamtal, föräldramöte, m.m..
Utvecklingsarbete
Övergripande analys Utvecklingsområden
o Måldokument 1 Mål – resultatredovisning (bifogas)
o Måldokument 2
21
Mål – resultatredovisning (bifogas)o Alternativt annan beskrivning av utvecklingsarbete (projekt, aktionsforskning m.m.)
22
Bilaga 2Tabellen beskriver en kommunikationsplan som ska borga för förankring av läroplanen, gemensamma mål och en löpande, tillitsfull dialog.
Nyckelgrupper:
Nyhetsbrev Möten och forum Verksamhetsbesök
www/app
Politiker Kvartalsbrev
- Läroplansrelaterade projekt
- Arbetsmiljöfrågor
- Ekonomi- Utvecklingsfrå
gor
1. Introduktionsutbildning för nya ledamöter (1 ggr/år)
- Förankring läroplan/mål
- Möjligheter och hot
- Kommunikation
2. Utvecklings-forum med bas i brukarenkät (1 ggr/år)
- Nämndrepresentanter, verksamhetschefer och förskolechefer
- Styrkor, svagheter, utvecklingsförslag
1. Praktikdagar med sikte på verksamhetsförståelse och dialog (1 ggr/år)
2. Kontaktpolitiker för varje förskole- område (löpande)
Insyn via en www per förskola
Vårdnadshavare
Månadsbrev
- Läroplansrelaterade nyheter
- Arbetsmiljö/barn
- Utvecklingsfrågor
- Nya riktlinjer- Viktiga datum
1. Föräldramöte- Läroplansrelater
ade nyheter- Arbetsmiljö/
barn- Utvecklingsfråg
or- Nya riktlinjer- Viktiga datum
2. Föräldraforum
- Med bas i utvecklingssamtal och brukarenkät öppen diskussion för frivilliga
1. Inskolnings-/uppföljningssamtal
2. Utvecklingssamtal(1 ggr/år)
3. Öppet hus (1 – 2 ggr/år)
- Presentation av verksamhet, mål och arbetsformer
1. Insyn via www/app per förskola
Boka möten, utvecklingssamtal och anmäla sjukfrånvaro
23
Nyckelgrupper Nyhetsbrev Möten/forum Verksamhetsbesök www/app
Pedagoger 1. Vecko-hälsning samtliga
- Insikter, beslut, genomfört, kalender
1. Möte utvecklingspedagoger
(1 ggr/vecka)
- Utvecklingsprojekt med bas i läroplanen
- Organisation- och personalfrågor
- Ekonomi och resurser
2. Veckomöten
- 1 rep per avdelning deltar
- Insikter, beslut, genomfört
3. Nätverksträff (1 ggr/månad)
- Samtliga förskolechefer
4. Arbetsplatsträff – samverkan:
(1 ggr/månad)
- Utveckling med bas i läroplanen
- Arbetsmiljö
- Möjligheter/problem
Avdelningsbesök - längre
(2 ggr/år)
Utvecklingssamtal (höst)
(1 ggr/år)
- samtlig personal
Lönesamtal (vår)
- samtlig personal
Intranät med nya riktlinjer, nyheter, uppgifter
24