1

BEHÖVER

DIN KOMMUN

PERSONLIG

UTVECKLING?

2

”Jag är övertygad om attstudieförbunden kommer att bli en av

glesbygdens positiva framgångsfaktorer,eftersom det ideella arbetet har så stor

inverkan på välfärdsutvecklingen.”Elisabeth Yngström (s),kommunalråd, Ragunda

”I Malmö vill vi hakunniga och engagerade

medborgare. Därför ser vi studie-förbunden som en viktig resurs.”

Ilmar Reepalu (s), kommun-styrelsens ordförande,

Malmö

”Folkbildningen behövs för attskapa ett gott samhälle. Den hjälper till att

skapa balans mellan det offentliga, det privata och detcivila samhället. Eftersom folkbildningen själv markerar sin

betydelse genom det arbete man utför och den demokratisyn man arbetar efter fi nns det all anledning för samhället

att fortsätta stödja folkbildningen på olika sätt.”Acko Ankarberg Johansson (kd),

kommunalråd, Jönköping

”Den största vinsten gör viur ett folkhälsoperspektiv. Vi måste

fortsätta satsa på det livslånga lärandetsom bidrar till att höja livskvaliteten för så mångamänniskor. Att människor är delaktiga i skapandeoch lärande är inte bara viktigt för den enskilde,

utan också för samhället i stort.” Lars Mattsson-Frost (c),

kommunalråd, Mora

3

Vad vet du om Studieförbunden? Ja… det är väl språkkurser, keramik

och sånt. Rätt! Men samtidigt fel. Visst har vi studiecirklar, i inte mindre än

tvåhundra olika ämnen. Men vi gör mycket mer än så.

Varje dag möter vi människor som vill utveckla sig själva och det samhälle de

lever i. Vi ger dem verktyg och möjligheter – ibland en hjälpande hand, någon

gång en spark i baken. Ett lite mer högtidligt sätt att uttrycka samma sak, är

att vi i studieförbunden vill utveckla demokratin, förbättra folkhälsan, erbjuda

ett levande kulturliv, bryta utanförskap och utjämna utbildningsklyftor.

Det här är mål som vi faktiskt delar med de fl esta kommuner. Och om vi nu

strävar åt samma håll, varför inte samarbeta? Vi har visserligen olika förut-

sättningar, men det ser vi snarare som en tillgång. Vad vi säkert delar är över-

tygelsen om att aktiva och engagerade medborgare är en grundförutsättning

för tillväxt och välfärd.

Studieförbunden är en del av det civila samhället – ett nav där tusentals män-

niskor, grupper, nätverk och föreningar möts. Vi törs faktiskt lova att vi har ett

oöverträffat kontaktnät. Utnyttja det. Kontakta oss! Och vill du lära dig span-

ska, spela teater eller dreja är det också helt okej.

4

Vad vet du om oss?

1 x2

Vad vet du egentligen om studieförbunden.

Testa dina kunskaper här.

Hur många medlemsorganisationer harstudieförbunden på riksnivå?1) 50 X) 160 2) 270

Hur många deltagare i studiecirklarhar studieförbunden varje år?1) 200 000 X) 1 000 000 2) 2 500 000

Inom vilket ämne genomförs fl est studiecirklar?1) Data X) Spanska 2) Föreningskunskap

När genomfördes den första studiecirkeln i Sverige?1) 1902 X) 1851 2) 1944

Hur många rockband deltar i studiecirklar och fårstöd och hjälp av studieförbunden?1) 500 X) 10 000 2) 4 000

Hur stor andel av samtliga studiecirkeldeltagarehar föreningsanknytning?1) 90 % X) 55 % 2) 30 %

Hur stor andel av alla cirkeldeltagare är kvinnor?1) 57 % X) 73 % 2) 33 %

Hur stor andel av studieförbundens intäkterkommer i genomsnitt från kommunerna?1) 52 % X) 27 % 2) 14 %

Svaren hittar du på baksidan.

5

Roten till det goda

Vår verksamhet är som ett träd. Det som fi nns ovan jord syns tydligt, under jord fi nns rötterna.

Studieförbundens rotsystem består av alla våra kon-takter i lokalsamhället. Föreningar, nätverk och enskilda människor – med idéer, initiativ och drömmar. Allt är inte möjligt att förverkliga, men ofta mer än man tror.

Studieförbundens ”verktygslåda” är vår deltagarstyrda pedagogik, vår erfarenhet och medarbetarnas kompetens, inte minst när det gäller att inspirera och locka fram män-niskors dolda möjligheter. Resultatet? Ett levande civilt samhälle, där nya initiativ och idéer tas tillvara. Där vägen är kort mellan tanke och handling.

Under jord fi nns också allt det vi gör som inte direkt vänder sig till den breda allmänheten. Genom vår uppsö-kande verksamhet når vi dem som andra har svårt att nå, till exempel personer med funktionshinder, invandrade och arbetslösa. Vi har också en omfattande verksamhet med våra medlemsorganisationer och med föreningslivet. Mycket av detta syns inte för alla – men märks desto mer för deltagarna.

En del påstår att vi studieförbund inte

syns, men med tanke på alla deltagare

som hittar till oss, så måste vi ändå

synas på något sätt. Och även det

som inte kan skådas vid första an-

blicken, har stor betydelse.

Annonseradestudiecirklarspråk, data, hantverk, teater, musik, politik, natur med mera

Kulturar-rangemang

teater, konserter,dans, föreläsningar,

debatter, poetryslam med

mera

Nätverk Projekt

Stöd till föreningarUppsökandeverksamhetKontakter

Medlemsorganisationer

6

Mer än du kan tro

Arton män spelar fotboll för att få jobbFotboll förenar män över hela världen. I Göteborg driver fotbollsklubben GAIS, Medborgarskolan och arbets-förmedlingen i Angered projektet ”Jalla, Jalla!” för arbets-lösa invandrade män. Bollkickning, svenskundervisning och studiebesök på något av GAIS 180 sponsorföretag står på programmet. Den som får jobb, kickas ur laget till förmån för en ny spelare. Finns det studieförbund, fi nns det idéer!

Värkstaden hjälper när smärtan fl yttat inTill Värkstaden kommer människor som anses färdig- behandlade i vården. Här är ingen patient, istället byter man erfarenheter med andra och får hjälp att lära sig leva med kronisk smärta. ”Vi ger redskap att hantera en ny situation”, säger man på Sensus i Mjölby. Värkstadenkan bli en chans att komma vidare, arbetsträna och få jobb. I dag fi nns Värkstäder på fl era håll i landet, tackvare studieförbunden.

Människor växer på sina egna villkorFunktionshinder kan sätta krokben för mycket. Till exem-pel för självkänslan. Folkuniversitetet i Göteborg har cirklar med individuella mål för deltagare med funktionshinder. Syftet är personlig utveckling. Här fi nns samtalsgruppen som fokuserar den gångna veckans nyheter och kultur-gruppen där strokedrabbade personer söker kunskap de glömt att de hade. Att växa får ta tid. Då passar studieför-bundens arbetssätt bra.

Lite snack och mycket verkstad. Studieförbunden möter

människors behov här och nu – ibland med okonventionella

metoder. Här är några exempel.

Hälsa under ett tak gör Malmö friskareVisionen är ett Friskhus där kunskap, erfarenheter och konkreta metoder samsas under ett tak. Initiativtagare är NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. På Friskhuset ska Malmöborna erbjudas en rad hälso-metoder; traditionell medicin, alternativa terapier, före-drag, cirklar, skapande verksamhet och även en stilla stund med en kopp te. Studieförbunden är bra på att knyta samman enheter till helheter.

Här tas unga människor på allvarAtt vara ung kan kännas som en enda lång väntan på vuxenmakt. I Borlänge har en del av den kommunala makten släppts till de unga. Allt cirklar kring Ungdomens hus, Cozmoz. Det är både en mötes- och arbetsplats med ungdomskontor, ungdomsråd, fi k och aktiviteter. Med stöd av ABF tar ungdomarna själva ansvar för verksam-heten. Studieförbunden är bra på att erbjuda mötesplatser och utveckla demokratin.

Umeåborna lär känna och vårda sin bygdNär Umeå kommun ville få Umeåborna att skydda och vårda det uppskattade landskapet kring Umeälven, var studieförbunden en självklar partner. Ett projekt sominnefattade både privatpersoner och föreningar drogs igång. Studiefrämjandets uppdrag är att informera, lära ut, bygga nätverk samt utbilda ledare för att förankra och höja aktiviteten i projektet. Studieförbunden är bra på att engagera medborgare.

7

DETTA ÄR ANNONS 4 I SERIEN OM LIVSMAKT OCH LOKAL UTVECKLING

Vill du läsa mer? www.studieforbunden.se

Funktionshinder kan sätta krokben för mycket. Tillexempel för självkänslan. Folkuniversitetet i Göteborghar cirklar med individuella mål för deltagare med funk-tionshinder. Syftet är personlig utveckling. Här finnssamtalsgruppen som fokuserar den gångna veckansnyheter och kulturgruppen där strokedrabbade perso-

ner söker kunskap de glömt attde hade. Att växa får ta tid.Då passar studieförbun-

dens arbetssätt bra.

Människorväxer på sina

egna villkor

DETTA ÄR ANNONS 6 I SERIEN OM

LIVSMAKT OCH LOKAL UTVECKLING

Vill du läsa tidigare publicerade annonser?

www.studieforbunden.se

Alla klichéer om hur tjejer ska vara kan bli tuffa att

leva upp till. Studieförbundet Bilda i Örebro har

tagit tjejers erfarenheter på allvar. De bedriver

teaterprojekt av, med och för unga tjejer. Tjejerna

får möjlighet att kritiskt granska sina ideal och vad

grupptryck kan leda till. Och uppleva vad medvetna

val och värderingar gör för självkänslan. Studieför-

bunden är bra på att hjälpa

människor växa.

Medvetna tjejer

gör a ndra va l

I Gävle är cirkeln en väg till politisk kursDet är lättare att påverka om man vet hur politik fungerar. Det var tanken när Centerrörelsen i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Gävle drog igång en cirkel för den som inte är partipolitiskt aktiv, men som vill kunna ta ställning. Snart var fl era cirklar igång i Gävleborgs län. Som avslutning åkte de 130 deltagarna på studiebesök till Riksdagen. Studieförbunden är bra på att utveckla demokratin.

Göra saker på riktigt, stärker självförtroendetNär Studieförbundet Bilda och arbetsförmedlingen i Söderhamn samarbetar, utnyttjas själva fastigheterna där Bildas dagliga verksamhet bedrivs. Här får arbetslösa

”göra saker på riktigt”. Utifrån en personlig utvecklings-plan varvas praktik inom drift och fastighetsskötsel med studier. ”Deltagarna får möjlighet att påverka lärandet och en rejäl chans att komma en bit på vägen mot jobb.”

Klubben bytte strategi, överlevde och blomstrar Norrby IF var en svenskdominerad klubb på utdöende som i dag blomstrar med medlemmar från jordens alla hörn. Förändringen kom när SISU Idrottsutbildarna och kommunen lyssnade på vad invånarna själva ville. I dag har kommunen ett levande föreningsliv i Norrby, Borås, med 13 ungdomslag, en kvinnosektion och mer än 800 medlemmar. Studieförbunden är bra på att fånga upp behov.

DETTA ÄR ANNONS 17 I SERIEN OM

LIVSMAKT OCH LOKAL UTVECKLING

Vill du läsa tidigare publicerade annonser?

www.studieforbunden.se

Det är lätt att tycka när allt är klart. I Strängnäs ville

kommunen ha invånarnas synpunkter innan bostadsom-

rådet i Läggesta byggdes. Man tog fram ett material som

studieförebunden använde, i cirklar och under pauser.

Synpunkterna förändrade stadsplanen och dyra misstag

undveks. Idag ser kommunen studieförbunden som en

resurs för att utveckla dialogenmed medborgarna. Studie-förbunden ger människor

möjlighet att påverka!

Studieförbundenär en loka l utvecklingskra ft

8

ABC – Aktiva insatser med världens Barn i Centrum, Adoptionscentrum, Aktiv Ungdom, Allkristna Dövmissionen, Arbetsgemenskapen Riksorganisation, Bygdegårdarnas Riksförbund, Centerkvinnorna, Centerns Högskoleförbund, Centerns Ungdomsförbund, Centerpartiet, kan, Folkpartiet liberalerna, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund, Fria Moderata Studentförbundet, Fria Sällskapen Länkarnas SamorganFörbundet Aktiva Seniorer, Förbundet för kristen humanism och samhällssyn, Förbundet mot Droger, Förbundet Skog och Ungdom, Förbliberal press, Föreningen Svenska kyrkans anställda inom sjukhuskyrkan, Föreningen Sveriges Dövblinda, Föreningen Syskonbandet, Fösjukas Riksförbund, Homo, bi- och transliberaler, HSB:s Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Hörselskadades RiksförbundFörbund, KFUK-KFUMs idrottsförbund, KFUK-KFUMs riksförbund, KFUK-KFUMs scoutförbund, KFUK-KFUMs triangelförbund, KonsumKristna Publicistförbundet, Kristna Studentrörelsen i Sverige, Kurdiska Riksförbundet, Kurdiska Unionens Riksförbund, Kvinnor för Misskarnas Riksförbund, Liberala Invandrarförbundet, Liberala Ungdomsförbundet, Riksförbundet i Sverige, Makedonska-ortodoxa kyrkan, Metodistkyrkan, Metodist-Miljöförbundet Jordens Vänner, Moderata samlingspartiet, Motionsidrottsförbundet, betsorganisation, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Nykterhetsrörelsens Riksorganisation, Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Riksförbundet för Hjälp Njursjuka, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet för Hem och Skola, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet PensionärsGe-Riksorganisationen SPES – SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, Rojalistiska Serbernas Riksförbund i Sverige, Serbiska Riksförbundet i Sverige, Serbiska-orto-Tro, Stiftelsen Pingstförsamlingarnas skol- och kursverksamhet, Stockholms Katol-Svenska Arbetarsångarförbundet, Svenska Badmintonförbundet, Svenska Bandyför-Baptisternas Ungdomsförbund, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Baseboll och Bilsportförbundet, Svenska Bob- och Rodelförbundet, Svenska Bordtennisförbundet, Svenska Brottningsförbundet, Svenska Brukshundklubben, Svenska Budoförbundet, Svenska Curlingförbundet, Svenska Cykelförbundet, Svenska Danssportförbundet, förbundet, Svenska Epilepsiförbundet, Svenska Flygsportförbundet, Svenska Fot-Svenska Frisbeeförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Frälsningsarmén, Svenska Gymnastikförbundet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Hand-Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Isseglarförbundet, Svenska Judoförbundet, Klätterförbundet, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Svenska Konståknings-Församlingsförbund, Svenska Kyrkans Lekmannaförbund, Svenska Kyrkans Unga, Laryngförbundet, Svenska Missionskyrkan, Svenska Missionskyrkans Musikkårsför-Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbund, Svenska Svenska Racerbåtförbundet, Svenska Ridsportförbundet, Svenska Ringetteförbundet, Seglarförbundet, Svenska Simförbundet, Svenska Skidförbundet, Svenska Skidskyt-Sportdykarförbundet, Svenska Sportskytteförbundet, Svenska Squashförbundet, Svenska Styrkelyftförbundet, Svenska TaekwondoförbuVarpaförbundet, Svenska Vattenskidförbundet, Svenska Volleybollförbundet, Sverigefi nska Riksförbundet, Sverigefi nska UngdomsförbunArbetares Centralorganisation, Sveriges Arbetarteaterförbund, Sveriges Biodlares Riksförbund, Sveriges Blåbandsförbund, Sveriges BlåbSveriges Kommunistiska Parti, Sveriges Kristna Handikappförbund, Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund, Sveriges Kyrkosångsfördiomästare-Teknikerförbund, Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges SocialdemoSynskadades Riksförbund, Syrianska Assyriska Akademiker i Sverige, Syrianska Riksförbundet, Syriska-ortodoxa kyrkan i Sverige, Syrisk-Turkiska Riksförbundet, Ung Vänster, Unga Örnars Riksförbund, Ungdomens Nykterhetsförbund, Ungdoms Initiativet inom Syrisk-ortodo

NätveEn bild säger mer än tusen o

av tusen ord. Det du ser är stu

organisationer. På riksnivå ä

samarbete med än fl er. Det

Vår verksamhet bedrivs ofta i

medlemsorganisationer. Iblan

det pedagogiska stöd vi erbju

förening fi nns och verkar i kom

9

apen Kyrklig Förnyelse, Armeniska Apostoliska kyrkan, Assyriska Riksförbundet, Astma- och Allergiförbundet, Bröstcancerföreningarnas rtiet, Credo, De Handikappades Riksförbund, Etiopiska ortodpoxa tewahedokyrkan, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Evangeliska Frikyr-organisation, Friluftsfrämjandet, Frälsningsarmén, Frälsningsarméns Sångare och Musikanter, Frälsningsarméns Ungdom, Fältbiologerna, Förbundet Unga Forskare, Förbundet Vi Unga, Föreningen Centerjournalister, Föreningen Furuboda, Föreningen kristna lärare, Föreningen

et, Föräldraföreningen Små Änglar, Grekiska Riksförbundet, Grekisk-ortodoxa kyrkan, Gröna Näringens Riksorganisation, Hjärt- och Lung-bund, ILCO, Individuell Människohjälp, IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund, Iranska Riksförbundet i Sverige, Jordbrukare-Ungdomens nsumentgillesförbundet, Kooperativa Förbundet, Koptiska-ortodoxa kyrkan, Korpen, Kristliga Esperantoförbundet, Kristna Fredsrörelsen, Mission, Kvinnor i Svenska Kyrkan, Kyrkans Akademikerförbund, Kyrkomusikernas Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Lantbru-

Länkens Kamratförbund, Länsförsäkringar, Lärarnas Missionsförening, Makedoniska kyrkans Sångarförbund, Metodistkyrkans Ungdomsförbund, MHF, MHF-Ungdom, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MUF, Musik o Kulturföreningarnas Samar-Scoutförbund, Pastorernas Riksförbund inom Svenska Missionskyrkan, Pensionärernas Riksbyggen, Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella, åt Läkemedelsmissbrukare, Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Riksförbundet menskap, Riksförbundet Sveriges 4H, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, föreningen, Ryska-ortodoxa kyrkan, S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, S:t Lukas, doxa kyrkan, Sigtunastiftelsen, Spädbarnsfonden, Stiftelsen för Sverige och Kristen ska Stift, Svenska Alliansmissionen, Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund, bundet, Svenska Bangolfförbundet, Svenska Baptisternas Sångarförbund, Svenska Softbollförbundet, Svenska Basketbollförbundet, Svenska Biljardförbundet, Svenska Svenska Bouleförbundet, Svenska Bowlingförbundet, Svenska Boxningsförbundet, Svenska Bågskytteförbundet, Svenska Castingförbundet, Svenska Celiakiförbundet, Svenska Diabetesförbundet, Svenska Draghundsportförbundet, Svenska Dragkamp-bollförbundet, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Frälsningsarméns Ungdom, Svenska Fäktförbundet, Svenska Golfförbundet, bollförbundet, Svenska Handikappidrottsförbundet, Svenska Innebandyförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska förbundet, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Svenska Kyrkan, Svenska kyrkans Svenska Kyrkans Utbildning/Ansgarsliden, Svenska Landhockeyförbundet, Svenska bund, Svenska Missionskyrkans Sångarförbund, Svenska Missionskyrkans Ungdom, Naturskyddsföreningen, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Psoriasisförbundet, Svenska Roddförbundet, Svenska Rugbyförbundet, Svenska Scoutförbundet, Svenska teförbundet, Svenska Skolidrottsförbundet, Svenska Skridskoförbundet, Svenska

oförbundet, Svenska Tennisförbundet, Svenska Triathlonförbundet, Svenska Turistföreningen, Svenska Tyngdlyftningsförbundet, Svenska rbundet, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, Sveriges Akademiska Idrottsförbund, Sveriges Amerikanska Fotbollförbund, Sveriges Blåbandsungdom, Sveriges Dövas Idrottsförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, Sveriges Hundungdom,

gsförbund, Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund, Sveriges Ra-demokratiska Studentförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Sveriges Sportfi ske- o Fiskevårdsförbund, Sveriges Unglottor, yrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund, Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien, Sällskapet Länkarnas Riksförbund, rtodoxa Ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien, Verdandi, Vita Bandet, Vänsterpartiet, Y’s Men International Region Sweden,

verketen ord. Här är i stället en bild

r studieförbundens medlems-

vå är de 270 och lokalt sker

Det är ett gigantiskt nätverk!

fta i nära samarbete med våra

bland är den infrastruktur och

erbjuder avgörande för att en

kommunen.

10

Samarbete är möjligt

Studieförbunden Kommunen

Mål

Förutsättningar

Det här är avgörande frågor inför framtiden, som det inte går att blunda för. Frågor som också är centrala för varje svensk kommun – och för studieförbunden. Knappast någon sitter dock inne med de slutgiltiga svaren.

Vi tror att det krävs samverkan för att hitta gemensamma lösningar. Samverkan är vis-serligen lätt att säga, svårare att genomföra i praktiken. Kommunen och studieförbunden har olika roller, arbetsmetoder och förutsätt-ningar. Olikheterna kan i början uppfattas som hinder, men på sikt kan de visa sig vara det som gör samarbetet fruktbart. När skilda per-spektiv och professioner korsbefruktas, kan oväntat kreativa lösningar födas.

Det fi nns åtskilliga konkreta exempel på givande samarbeten mellan studieförbund och kommunala förvaltningar – ibland med ännu fl er aktörer inblandade. Säkert återstår många outforskade möjligheter för samverkan.

Hur utvecklar vi demokratin? Hur förbättrar vi folkhälsan?

Hur kan vi bryta utanförskap och minska utbildningsklyftorna?

11

Starta dialogen nu

Hur ser samarbetet mellan studieförbunden ochkommunen ut i dag? Om det fi nns samarbete – vilkaär erfarenheterna?

Vilka är kommunens viktigaste framtidsut- maningar? Hur kan studieförbunden involveras?

Vilka områden fi nns det där samarbete är möjligt?

Vad krävs för att komma igång med ett mer frukt-bart samarbete? Kan man göra en gemensam hand-lingsplan?

Vilken förvaltning har folkbildningsfrågorna på sitt bord? Hur kan man få fl er nämnder och förvaltningar involverade i folkbildningen? Finns det behov av en folkbildningsgrupp med representanter från olikanämnder?

Hur ser kommunens kulturutbud ut? Visioner?Vad kan studieförbunden bidra med?

Hur arbetar kommunen med infl ytandefrågor?Visioner? Vad kan studieförbunden bidra med?

Vad fi nns det för ungdomsverksamhet i kommunen? Visioner? Vad kan studieförbunden bidra med?

Vem har ansvar för att ta initiativ till ett närmaresamarbete mellan kommunen och studieförbunden?

Vad skulle hända om studieförbunden försvann från kommunen? På kort sikt och på lång sikt?

Tio frågor för kommunen och studie-

förbunden att diskutera tillsammans.

12

Det fi nns skäl...

Alla kan delta i studieförbundens verksamhet eftersom det inte ställs några förkunskapskrav för att delta. Peda-gogiken utgår från varje deltagares förutsättningar och behov. Det förekommer inga betyg.

De som deltar gör det frivilligt. Det är deltagarens ön-skan om att utvecklas som människa som är drivkraften och inte omvärldens krav.

Livslångt lärande. Studieförbunden ger vuxna möjlighet att lära genom hela livet och bidrar genom sin verksamhet till att det fi nns en mångfald inom utbildningsområdet. Studieförbunden lockar många människor till sin verk-samhet som ibland kan vara svåra att nå: arbetslösa, sjukskrivna, personer med funktionshinder, invandrade, pensionärer etc.

Tio goda skäl för kommuner att satsa på studieförbunden.

Demokratisk utveckling. I studiecirkeln får alla komma till tals, man lyssnar på varandra och lär av varandras er-farenheter. Många cirklar har också fokus på att engagera medborgarna i olika samhällsfrågor.

Bättre folkhälsa. Många studiecirklar har direkt koppling till folkhälsa, genom att de tar upp alkohol- och drogfrå-gor, kost och motion, stresshantering etc. Men de fl esta studiecirklar påverkar faktiskt folkhälsan positivt, genom att de aktiverar människor och bryter ensamhet och utan-förskap.

Mötesplatser. Studieförbunden erbjuder många naturliga mötesplatser genom att samla människor kring gemen-samma intressen. Mötesplatser är viktiga, till exempel för integration mellan människor.

Ett brett och varierat kulturliv. Studieförbunden med-verkar till att utveckla kommunens kulturliv. De ger många människor möjlighet att både uppleva och utöva kultur.I dag är studieförbunden i särklass den främsta kultur-arrangören i Sverige.

Det lokala föreningslivet och folkrörelserna är i hög grad beroende av studieförbunden som utgör ett slags infra-struktur och erbjuder pedagogiskt stöd till föreningsaktiva.

Ett levande civilsamhälle, som studieförbunden är en del av, behövs vid sidan av det offentliga och det privata.

Människor efterfrågar studieförbundens verksamhet. Varje år lockar studieförbunden mängder av deltagare, som söker sig till oss av eget intresse och fri vilja.Därför blir en kommun med aktiva studieförbund ocksåen kommun som blir mer attraktiv att leva och bo i.

13

Vad kostar det egentligen?eller konsten att bita sig själv i svansen

Exemplet Avesta

Kommunen ger…Kommunens anslag till studieförbunden 1,7 milj kr

Kommunen tillförs…Statsänslag till studieförbunden 2,3 milj krSkatteintäkter från anställda i studieförbund 0,7 milj krÖvrigt (lönebidrag, projektstöd, hyresintäkter) 0,75 milj kr

Avestas anslag till studieförbunden är 1,7 miljoner kronor, men nettoanslaget blir cirka 1 miljon eftersom man får till-baka 0,7 miljoner i skatteintäkter. Dessutom tillförs kommu-nen ytterligare cirka 3 miljoner genom statsanslag och andra intäkter. Det blir mycket verksamhet för kommuninvånarna!

Kärv ekonomi. Behov som är större än tillgångarna. Prioriteringar måste till. Vi i studieförbunden vet att detta är en realitet för de allra fl esta kommuner. Vi har nämligen själva fått känna av konsekvenserna.

Att sparsamhet är en dygd, skriver vi under på. Särskilt när det gäller skattebetalarnas pengar. Men vi vill samti-digt varna för risken att bita sig själv i svansen.

Länsbildningsförbundet i Dalarna har räknat ut vad studieförbunden får i anslag av kommunerna och vad de tillför. Här gäller beräkningarna alltså kronor och ören. Vi menar självklart att folkbildning har ett egenvärde, men även rent ekonomiskt lönar det sig att satsa på studieför-bunden. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Om kommunans-lagen upphörde och studieförbunden försvann från Avesta skulle en hel del gå förlorat. Även räknat i kronor och ören.

14

Några röster från 3Studieförbundens cirklar samlar varje år

uppemot två miljoner deltagare. Här är

några röster från studiecirkelsverige.

”Förr har jag varit räddför att uttycka mig, tilliten till andra

har varit så dålig, så jag har inte vågat ta för mig på nåt sätt. Jag känner nu att jag börjarväxa in i det här och vågar mycket mer. Ut-

trycka mig mot myndigheter, skrivaen insändare eller vad

som helst.”

”Jag har gått från attknappt kunna gå in i en affär till att

stå på scen och sjunga solo! Jag hadeblivit tokig av att bara gå hemma, jag

hade inte klarat mig utan teatern.Den måste vara den billigaste

rehabilitering samhälletkunde ge mig.”

”Politiken är en heltegen värld, där det är svårt

för folk att ta sig in. Studieförbundenkan hjälpa medborgarna att utveckla

sitt engagemang. Jag har lärtmig massor.”

15

n 310 000 studiecirklar

”...att sitta i engrupp så här och diskutera

gör ju att man får så många sidorav en sak. Det har ju gjort att man efteråt har tänkt till och ändrat sin

åsikt i vissa saker.”

”...härligt att umgåsmed människor som man

aldrig skulle träffa och umgås medannars – och få ta lärdom

av varandra.”

”Jag sa till ledaren attdet här klarar inte jag. Jo då, sa

hon, det gör du visst. Och det gjordejag också. Och sen började jag med

det mer avancerade, så nu väverjag riktiga mönster. Jätteroligt.”

”... man har ju lärt sigmer grejer av dom andra och

utvecklats som människa. Det kanskeär stora ord, men också att man törs

tro på det man själv kan,så att säga.”

”Det har gett mig såotroligt mycket att gå den här cirkeln,

att träffa andra med samma sjukdom ochatt komma ut bland folk igen. Den har givit

mig livskvaliteten tillbaka. Man mår så mycketbättre av att ha hittat något nytt i livet att se

fram emot, istället för att bara sittahemma och bli bitter.”

”Det man lär sig, lärman sig djupare i en sån här

situation, när man intebankar in kunskap...”

16

FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETwww.studieforbunden.se

Utgiven av Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation, Box 730, 101 34 Stockholm. Grafi sk form Thomas Östlund Produktion AB. Illustrationer Helena Lunding, tecknar.nu. Tryck Norra Skåne Offset, november 2005. Rätt tipsrad, sid 4 222 XX1 12