7585 108 2

Innovation i offentlig verksamhet 1

Innovation i offentlig

verksamhet - VART STR VI? VART GR VI?


Sveriges Kommuner och Landsting bedriver ett lngsiktigt arbete med

syftet att ge kommuner, landsting och regioner goda frutsttningar att

utveckla framtidens vlfrdstjnster.

Sedan brjan av 2000-talet har frgorna kring innovation och offentlig

verksamhet diskuterats och analyserats i mnga olika sammanhang.

Under senare r har svl EU som den svenska regeringen pekat p

behovet av kad innovationskraft inom den gemensamt finansierade

sektorn.

En viktig frga r vad som behver gras framver fr att lngsiktigt

strka frutsttningarna fr frnyelse och innovation i de verksamheter

som kommuner och landsting ansvarar fr. Vilka ml r relevanta och

vad krvs det fr insatser fr att uppn dessa?

SKL gav hsten 2013 docent Per Frankelius i uppdrag att analysera

utvecklingen inom omrdet innovation i offentlig verksamhet samt ge

rekommendationer om framtida insatser fr att stimulera utveckling av

framtidens vlfrdstjnster.

Uppdraget resulterade i en frslagsdel och en historisk expos ver vad

som hnt inom grnslandet innovation i offentlig sektor under det senaste

decenniet (bilaga 1). I vriga bilagor redovisas bl.a. hur den allmnna

debatten kring dessa frgor frts, idn om ett innovationsseminarium

samt en modell fr att frst och definiera olika typer av innovation.

Frfattaren svarar fr innehllet i rapporten. Klas Danerlv har varit

ansvarig projektledare frn SKL.

Stockholm i maj 2014

Christer stlund

Avdelningen fr tillvxt och samhllsbyggnad

Frord


Frfattarens frord ............................................................................................. 6

Sammanfattning ................................................................................................. 7

Inledning ............................................................................................................. 9

Vad innebr offentlig verksamhet?............................................................. 10

Vad har skett under det senaste decenniet? ................................................. 13

Var str vi idag? ............................................................................................... 14

Samhllets fokus nr innovation diskuteras ..................................................... 14

En not om Norge och Danmark ........................................................................ 15

Behvs verkligen mer innovation? ................................................................... 15

Slutsats ............................................................................................................. 16

Frslag: Vad behver gras framver? ......................................................... 19

Bilaga 1: Innovationsfrgan och offentlig sektor de senaste tio ren ........ 23

Tidsanda och samhllsomvandling fram till 1990-talet .................................... 23

Innovationsfrgan under 1990-talet ................................................................. 25

Innovationsperspektivets framvxt inom EU .................................................... 27

Regionfrgan i Sverige ..................................................................................... 27

Det dolda universitetet ..................................................................................... 29

VINNOVA ......................................................................................................... 29

Innovativa processer (SOU 2003:90) ............................................................... 29

Regeringens strategi Innovativa Sverige ....................................................... 30

Ny forskningsproposition 2004 ......................................................................... 31

Excellence-center HELIX ................................................................................. 32

SKL:s ppna jmfrelser .................................................................................. 32

Vinnvrdprogrammet ........................................................................................ 32

Regeringsdirektiv om regionala utvecklingsprogram ....................................... 33

Innovativa kommuner, landsting och regioner ............................................... 33

SKLs innovationsstrategi .................................................................................. 33

Forskningsproposition frn den borgerliga regeringen .................................... 34

IKA-projektet och rapporten Gott och Blandat ................................................. 34

Den innovativa kommunen ............................................................................... 35

Innovationsslussar............................................................................................ 36

Kulturens kraft .................................................................................................. 36

Riksdagens frvaltningspolitiska ml ............................................................... 37

Mtesplats fr Social Innovation ...................................................................... 37

Forum for Health Policy .................................................................................... 38

Avtal fr att frmja en jmlik hlso- och sjukvrd ............................................. 38

Center fr Socialt Entreprenrskap Stockholm ................................................ 39

Reglab och Regionalt innovationsindex ........................................................... 39

OECDs Observatory of Public Sector Innovation .......................................... 39

Social innovation inom ldreomrdet ............................................................... 40

Innehll


Kommissionen fr jmlik vrd .......................................................................... 40

Innovationskraft i offentlig sektor: SKL och VINNOVA..................................... 41

Forskningsproposition och nationell innovationsstrategi ................................. 43

Innovationsupphandling: Nytt VINNOVA-program ........................................... 45

EU:s koncept smart specialisering................................................................. 46

Norsk innovationsstrategi fr offentlig verksamhet .......................................... 46

Ny patientlag .................................................................................................... 47

Testbddar: Ny utlysning frn VINNOVA ......................................................... 47

VINNOVA-utlysningen FRN .......................................................................... 48

SLL Innovation ................................................................................................. 48

Design av tjnster............................................................................................. 48

Innovation Scoreboard ..................................................................................... 49

Innovationsrdets betnkande (SOU 2013:40) ................................................ 49

Studie av impact bonds och race to the top ................................................ 50

Innovationsforum 2014: Ledarskapsprogram fr innovation med start Norrbotten ........................................................................................................ 51

Bilaga 2: Problem och lsningar i offentlig sektor: Ngra nedslag ............ 52

Reflektioner kring problem inom vrden .......................................................... 52

Konsten att angripa problem snarare n symptom .......................................... 55

Om innovationsupphandling ............................................................................. 56

Verksamhet i privat eller offentlig regi .............................................................. 57

Bilaga 3: Ider och tankar kring utstllning och innovationsseminariet ... 58

Om innovationsutstllningen ............................................................................ 58

Om innovationsseminariet ................................................................................ 59

Kombinationen utstllning och seminarium ..................................................... 60

Bilaga 4: Innovationsmodeller och innovationsperspektiv ......................... 61

Modell fr definiering av ngot som frmodas vara en innovation .................. 61

Modell fr att frsta innovativa processer ........................................................ 64


Frfattarens frord

Jag har mnga att direkt och indirekt tacka fr att kunna sammanstlla denna

rapport. Inte minst har delar av innehllet seminariebehandlats inom SKL och

t.ex. under Kvalitetsmssan hsten 2013 och Innovationsforum i Lule i brjan

av 2014. Kort sagt: Innehllet hr bygger p en stor mngd dialoger.

Tack till Marie Pernebring, Anna Lindstrm, Gunnar Gidenstam, Eva

Westerling, Linda Persson Melin, Fredrik Rakar, Eva Marie Rign och Christer

stlund alla vid SKL som bidrog som bollplank under utvecklingsarbetet. Tack r jag ocks skyldig Lars Roswall (tidigare vid SKL) och Janerik Gidlund

(rebro universitet) fr all inspiration som varit till stor nytta i projektet.

Speciellt tack riktar jag till Jonny Paulsson (SKL och VINNOVA) och Klas

Danerlv (SKL). Alla fel och brister i rapporten tar jag dock helt p mig sjlv.

Jag tar tacksamt emot synpunkter och kommentarer p innehllet. Vad borde ha

korrigerats? Vad borde ha kompletterats?

Det viktigaste budskapet i denna rapport r att mer behver gras fr att

stimulera innovativa processer inom den offentliga sektorns intressesfrer. I

rapporten lmnas 10 konkreta frslag.

Per Frankelius


Sammanfattning

Grundfrgan i denna rapport r vad SKL kan gra fr att stimulera innovation i

offentlig sektor. I korthet innebr frslaget formulering av tre ml och tio

insatsfrslag enligt fljande:

Ml 1 r formulerat som En svensk innovationspolitik fr kommuner och

landsting som tydligt verkar fr att strka innovationssystem till gagn fr

den offentliga sektorns intressen. Viktiga insatser fr att n mlet fresls vara:

1. Att synliggra den potential som finns i en mer innovativ offentlig

verksamhet.

2. Att verka fr lngsiktiga utvecklingsprogram.

3. Att pverka utformningen av tillvxt- och strukturfondsprogram s att de i

hgre utstrckning inkluderar innovationsfrgor i offentligt finansierad

verksamhet.

Ml 2 fresls vara Nya former fr att operativt stdja och inspirera kommuner och landsting till innovativa processer. Viktiga insatser fr att n mlet r:

4. Att inrtta en resursstark omvrldsanalysfunktion fr att bevaka och ta in

inspiration frn hela vrlden gllande hur innovativa processer relaterade

till offentligt finansierad verksamhet kan bedrivas.

5. Att skapa en praktikfallsbank dr lrdomar frn varje praktikfall beskrivs

tydligt.

6. Att investera i en dynamisk innovationsutstllning.

7. Att etablera ett kontinuerligt innovationsseminarium.

8. Att verka fr att alla arbetsstllen i offentligt finansierad verksamhet blir

(eller fr en tydlig koppling till) en innovativ milj.

Ml 3 handlar om att skapa kad frstelse fr vad innovation egentligen innebr. Insatser fr att n detta ml r:

9. Att inrtta ett analysteam av praktiker och forskare som utmejslar frgan

om hur innovation har beskrivits i litteratur och debatt historiskt.

10. Att ta fram ett referensverk som innehller vl avvgda definitioner,

operationaliseringar och modeller.


Studien har allts mynnat ut i ovanstende frslag. Dessa bygger p en

genomgng och analys av dels problembilder, dels vad som har gjorts p

innovationsomrdet relaterat till offentlig verksamhet under de senaste tio ren.

Frutom dessa analyser, och frslaget i punktform enligt ovan, presenteras i

rapporten ett urval modeller fr innovation, innovativa miljer och innovativa

processer.


Inledning

Bakgrunden till denna studie r att SKL har ett behov av att lngsiktigt utforma

en strategi fr intressebevakning och pverkansarbete inom forsknings- och

innovationsomrdet. I bakgrundsdokumenten till detta projekt kan lsas

fljande:

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver ett lngsiktigt arbete med syftet att ge kommuner och landsting goda frutsttningar att utveckla

framtidens vlfrdstjnster. Sedan brjan av 2000-talet har frgorna kring

innovation och offentlig verksamhet diskuterats och analyserats i mnga

olika sammanhang. Under senare r har svl EU som den svenska

regeringen pekat p behovet av kad innovationskraft i offentligt finansierad

verksamhet. SKL har tillsammans med andra aktrer lpande presenterat

kunskapsunderlag och rapporter inom omrdet. Sedan 2012 jobbar SKL och

VINNOVA tillsammans fr att ka frutsttningarna fr frnyelse och

innovation i kommunal- och landstingskommunal verksamhet.1

Projektet syftar till att frambringa en analys av utvecklingen inom omrdet

innovation i offentlig verksamhet samt ge rekommendationer om framtida insatser och initiativ fr att stimulera innovation och utveckling av framtidens

vlfrdstjnster. De frgor som ska besvaras r fljande:

1. Vad har skett inom omrdet under det senaste decenniet och var str vi idag?

2. Vad behver gras framver fr att lngsiktigt strka frutsttningarna fr

frnyelse och innovation i kommunal- och landstingskommunal verksamhet?

3. Vilka srskilda behov av insatser och frslag och avseende policyutveckling,

kunskapsutveckling/forskning, andra nationella insatser br vervgas?

Arbetet som hr rapporteras utgr i huvudsak frn tidigare arbeten och insatser

som frfattaren gjort inom omrdet. Ngon strre mngd empiri har allts inte

inlmnats.

1 SKL: Framtidsspaning - innovation i offentlig verksamhet, Internet dokument, SKL,

daterat 17 juni 2013.


Vad innebr offentlig verksamhet?

Mnga extraordinra prestationer har historiskt skett inom ramen fr offentlig

verksamhet. Det gller allt frn skapandet av sjukhus till uppskjutning av

vdersatelliter. Ett annat ytterst ptagligt exempel r stadsbyggnad. Vandrar

man genom en typisk europeisk stad sls man av eleganta lsningar som frenar

konstnrlighet med funktion. Man ser bde vergripande designider ssom

trdkantade promenadstrk och detaljer ssom mnstret av gatsten eller

gjutjrnsstolparna till praktfulla staket. Visserligen har mnga byggnader

skapats p uppdrag av privata fretag, men de offentligt upphandlade

byggnaderna r i regel mest storslagna allt frn bibliotekshuset i centrala Skara till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, fr att inte tala om vad vi ser

i stder som London eller Paris.

Konsten att skapa den offentliga miljn i en stad r ett klassiskt omrde inom offentlig verksamhet. Omrdet krver svl skrivbordsarbete som praktisk hantverksskicklighet hos dem som ska omvandla ritning till fysisk verklighet. Fotograf: Per Frankelius.


I detta projekt r det viktigt att frska definiera analysobjektet svensk offentlig verksamhet eftersom det begreppet r centralt i syftet. Det har varit lttare sagt n gjort. Ngon heltckande beskrivning eller modell av offentlig verksamhet har inte terfunnits. Det finns fragment i form av exempelvis modeller av lagstiftningens process, men inte ngon helhetsmodell. Ekonomen

Klas Eklund definierar offentlig sektor s hr:

Den samlade konsoliderade offentliga sektorn i Sverige omfattar staten, kommunerna, landstingen och socialfrskringssektorn (som bland annat

innefattar sjukfrskringen och AP-fonderna).2

Den enda grafiska modellen av sektorn i Eklunds bok r ett diagram som

skildrar offentliga tjnster, transfereringar och skatter under en individs liv. I

den nmns t.ex. barnbidrag, frskola, grundskola, gymnasium, hgskola,

sjukvrd, sjukpenning, pension, frsvar och rttsvsende. Ngon sammanhllen

och mer detaljerad beskrivning n den nmnda finns ej. Mot bakgrund av den

upplevda bristen p modeller av offentlig verksamhet finns ett frsk till sdan

modell i figur 1.

Figur 1. En modell av offentlig verksamhet i Sverige.

Modellen pminner om att offentlig verksamhet inkluderar stora delar av det

svenska samhllet. Offentliga verksamheter konsumerar ca 930 miljarder kronor

rligen och andelen sysselsatta uppgr till 30 procent av den totala

arbetskraften. Modellen pminner ocks om att delar av den offentliga

verksamheten r av samhllsviktig natur. Exempelvis faller inte vrt samhlle

om ytterligare en restaurang i den privata sektorn gr i konkurs. Men om vi

2 Klas Eklund: Vr Ekonomi En introduktion till samhllsekonomin (12:e upplagan),

Stockholm: Norstedts, 2010, s. 189.


skulle frlora en komponent ssom myndigheten frsvarsmakten eller ett

sjukhus skulle hela eller delar av samhllet vara hotat.

Ovan har diskuterats offentlig verksamhet. Ett annat relaterat begrepp som

frekommer frekvent r offentligt finansierad verksamhet. Hr ppnar man upp fr en nnu strre del av samhllet, genom att man ocks inkluderar sdant

som privata fretag i vlfrdssektorn eller all offentlig upphandling. Figur 1

indikerar att innovation inom offentlig verksamhet i torde vara minst lika viktigt

som innovation i nringslivet.


Vad har skett under det

senaste decenniet?

En central del av det material som ligger till grund fr vervganden och analys

i denna rapport r en historisk expos ver vad som hnt inom grnslandet

innovation-offentlig sektor under de senaste tio ren. Detta r dock tmligen

komplext ocks i sammanfattad form, s beslutet togs att lgga det som bilaga

1. Bilagan inleds med ngra allmnna reflektioner kring omvandlingen av den

offentliga sektorn under perioden (new public management m.m.). Axplock av

vad som behandlas i denna fylliga, och fr projektet centrala, bilaga, terfinns i

figur 2.

Figur 2. Tidslinje ver innovationsfrgan vs. offentlig sektor 20032013. Notera att endast ndpunkterna stmmer med rsskalan, vriga milstolpar ska lsas i ordningsfljd. Merparten av milstolparna har gt rum under senare delen av tiorsperioden. Se vidare bilaga 1.


Var str vi idag?

I detta avsnitt fljer ngra reflektioner som bygger p den historiska analysen av

innovationsfrgan kopplad till offentlig verksamhet som terfinns i bilaga 1,

samt p ngra egna tankar kring problem, utmaningar och mjligheter.

Samhllets fokus nr innovation diskuteras

I brjan av 2000-talet var offentliga sektorns perspektiv nra nog osynligt i

samhllets diskussion kring innovation. Sakta men skert frndrades detta.

2012 synes ha varit en brytpunkt.

Nringsminister Annie Lf skrev i Dagens Industri vren 2013 en debattartikel

under rubriken Sverige behver smartare vrd.3 Hon konstaterade dr att vi mste bli bttre p att dra nytta av den innovationskraft och entreprenrsanda

som finns i vrt land oavsett om verksamheten bedrivs i aktiebolag eller

landsting, vilket pekar p att innovationsfrgan och offentlig sektor var hgt p agendan i den diskussionen. Dock visade sig att den satsning mellan 2013 och 2014 som hon freslog omfattade endast 18 miljoner kronor. Det kan ses mot

bakgrund av att den samlade budgeten fr Sveriges landsting ligger kring 270

miljarder kronor.

Med tanke p hur omfattande och betydelsefull offentlig verksamhet r (och

nnu mer om vi rknar in offentligt finansierad verksamhet) r fokus p den

nnu anmrkningsvrt litet i relation till nringslivssidan i den svenska

innovationsdiskussionen.

Mycket har hnt det senaste decenniet nr det gller bde innovationsbegreppets

utbredning och dess applikation p offentlig sektor. En bibliografisk studie

gjordes 26 september 2013 gllande alla publikationer vid svenska bibliotek

(databasen Libris). Alla publikationer frn 2003 fram till idag sktes fram

(d.v.s. exakt 10 r) samt en skning frn r 2000. Fr dessa tv tidsperioder

sktes i titlar efter frst innovat* och sedan innovat* i kombination med offentlig*.

3 Dagens Industri 28 maj, 2013, s. 4.


Resultatet framgr av fljande tabell.

innovat* innovat* i kombination

med offentlig*

Antal publikationer

sedan r 2000 6096 34

Antal publikationer

sedan r 2003 7434 29

Givet den indikator vi hr valt (skord i titeln) pekar slutsatsen p att offentlig

sektor nnu idag str fr en mager del av den totala innovationslitteraturen.4

En not om Norge och Danmark

Norge var inte lika snabba som Sverige att kasta ljus p innovationsfrgor i

offentlig sektor. Utredningen SOU Innovativa processer 2003 ledde till flera

fredragsresor till Norge bde under och efter utredningens framlggning.

Exempel p tidiga utredningar i Norge var NOU 2011:11 Innovasjon i omsorg.

Men ven om de inte var snabba i starten gjordes en imponerande framryckning

och en bedmning r att Norge gick frbi Sverige omkring 2005 nr det gller

satsning p innovation i offentlig sektor. Det berodde delvis p deras

storsatsning, delvis p att SKL under flera r (liksom den svenska regeringen)

inte valde att lyfta innovationsperspektivet lika hgt som t.ex. rankingfrgor.

Fr Danmarks del s kick-startade regeringen innovation i offentlig sektor

2006/2007 med en satsning p brukardriven innovation som omfattade ca 400 miljoner danska kronor.

5 I svl Danmark som Norge bedriver SKL:s

systerorganisationer, KL respektive KS, strategiska utvecklingsprocesser fr att

stimulera arbetsstt och ledningsperspektiv som legitimerar och stimulerar

frnyelse och innovation i kommunsektorn.

Behvs verkligen mer innovation?

Att den offentliga sektorn str infr utmaningar vet alla. Men alla r inte

vertygade om att just innovation r den vg som borde vljas och allts

budgetmssigt prioriteras. Sannolikt tnker en vervldigande majoritet

fortfarande i termer av ekonomisk styrning, politiska prioriteringar,

konkurrensutsttning eller effektivisering genom mnga men mindre

frbttringar. Men dock: Allt fler blir dem som ser ett behov av innovation. I

bilaga 2 finns exempel p hur insatta och tongivande personer ser p problem

inom den offentliga sektorn och hur de kopplar an (eller inte kopplar an) till

innovation.6

Dr refereras professor Martin Ingvar, som menar att sjukvrden lider av svra

styrningsproblem som fr allvarliga konsekvenser p bde ekonomin i samhllet

och p de personer som drabbas. I stllet fr kostnadskontrolltnkande freslr

4 En del andra nyckelord prvades ocks, t.ex. kombination innovat* och skola (gav bra

1 trff) och innovat* och ldreomsorg (0 trff). Vidare prvades ven innovat* och vrd* (14 trffar). Skordet innovat* och kommun* gav 37 trffar (efter r 2000). 5 http://erhvervsstyrelsen.dk/search/0/11/0/|brugerdreven[sp]innovation|1|

6 Visst fokus r p landstinget i bilagan, men liknande problem finns inom omrden som

skolan, ldreomsorgen och andra primrkommunala omrden.


han patientvrdetnkande. I bilaga 2 refereras ocks DN-journalisten Maciej

Zaremba som kritiskt granskat vrden. Han fr illustrera den mediadebatt som

pgtt en lngre tid om missfrhllanden och behov av frndring. Vidare

frmedlas reflektioner av professor Hans-Gran Tiselius reflektioner som bl.a. inspirerade Zaremba. I bilaga 2 redogrs ocks fr bristen p

innovationstnkande bland lkarkren (enligt metoden artikelskning i

Lkartidningens arkiv). Professor Charles Edquist citeras ocks. Han menar att

Sverige behver en mer sammanhllen innovationspolitik. Vidare finns i bilaga

2 ett resonemang kring betydelsen av att rikta innovationsinsatser mot rtt

problem, innovationsupphandling samt diskussionen om verksamhet i offentlig

eller privat regi.

Professor Sten Lennquist drev fram en fantastisk innovation inom sjukvrdsomrdet. Han ledde vid Universitetssjukhuset i Linkping utvecklingen av ett nytt innovativt koncept fr att simulera och trna olika katastrofscenarier. r 1991 demonstrerades Emergotrain p vrldskongressen i katastrofmedicin i Stockholm och blev drmed knt ver hela vrlden. Dokumentationen av systemet kom att versttas till 10 sprk och spridas till ver 25 lnder. Vren 2009 lanserades det nya avancerade simuleringssystemet MACSIM (MAss Casualty SIMulation system). Det byggde p Emergotrain och har utvecklats vid Prehospitalt och katatrofmedicinskt centrum i Gteborg. Foto: frmedlat av Sten Lennquist.

Slutsats

Attityden till innovationssatsningar r relaterad till vilken syn olika personer har

av samhllet. Somliga ser vissa problem men tycker inte de r s viktiga att

tgrda. Att ngra barn inte lr sig simma gr vl inte s mycket. Somliga har svrt att tnka tanken att samhllet kunde komma ifrn vissa av problemen.

Det har vl alltid varit ker till akutmottagningar, och s mste det vl komma att frbli.

ena sidan r det allts frgan om instllningar och attityder. andra sidan kan

det vara frgan om asymmetrisk information. Vissa personer har helt enkelt inte

information om vissa problem eller vad de kan innebra fr en enskild person.

Exempel: Vet alla med ett ansvar fr orten verum vilka krafter som just nu

verkar p den stora arbetsgivaren verums Bruk? Vad hnder med brukets

frmga att locka till sig nyckelpersoner om bde vrdcentral och skola lggs

ner p orten (vilket varit uppe till diskussion senaste ret)?


Bilden till vnster illustrerar vrldens strsta lantbruksmssa, Agritechnica i Hannover, november 2013. Dr kunde betraktaren notera att verums Bruk r utsatt fr en enorm internationell konkurrens. Vem tar ansvar fr frgan om framtiden fr en ort som verum? Fotograf vnster bild: Per Frankelius. Fotograf hger bild: Lotti Jilsmo, Vsterviks kommun.

Det kan hr vara p plats att reflektera ver en klassisk bok: Voltaires

Candide. Boken var egentligen en kritik mot Leibniz teori om att mnniskans

vrld r den bsta av vrldar. I boken propagerar Candides lrare Pangloss fr

Leibniz perspektiv och sger till Candide att den vrld vi har r perfekt. Det r

den bsta av vrldar. Men Candide ett ord som betyder den godtrogne eller uppriktige rkar ut fr nstan allt hemskt och fasansfullt som kan drabba en mnniska. I slutet av boken startar en liten grupp mnniskor ett nytt samhlle Eldorado dr utvecklingsmjligheter och handlingskraft r ledstjrnan. Pangloss vidhller in i det sista sitt perspektiv att vrlden r bra som den r. Han

sger att trots allt elnde kan de ju hr och nu sitta och ta syltad cederbark och

pistaschmandlar. D fller Candide bokens slutreplik: Det r vl talat, men nu mste vi odla vr trdgrd!

Vrlden, menar Voltaire, r inte fullndad. Den r inte bra nog, det r den

aldrig. Den goda vrlden mste skapas kontinuerligt av mnniskan genom

medvetna anstrngningar, hrt arbete, tro p framsteg och inte minst med

frnuftets hjlp. Vi ska inte bara diskutera, filosofera eller ka vr kunskap. Vi

ska omstta tankar och ord till handling och skapa en bttre vrld. Voltaires bok

utkom 1759. Den kan trots det tjna som en god sammanfattning av det synstt

som prglar denna rapport.

Talar man behov relaterade till en tnkt framtid blir det hela svrare. Somliga

intar attityden det lser sig alltid medan andra oroas ondigt mycket och betraktas som domedagsprofeter. En sak r i alla fall klar: Experter som

systematiskt har analyserat sdana hr frgor anser att samhllet str infr flera

svra utmaningar. Bland dem som EU, inom ramen fr Horizon-arbetet, lyft

fram senaste ret finns fljande:

Hlsa, demografiska frndringar och vlbefinnande.

Utmaningar fr europeisk bioekonomi: Livsmedelstrygghet, hllbart jord- och skogsbruk, havs-, sjfarts- och inlandsvattenforskning.

Sker, ren och effektiv energi.


Smarta, grna och integrerade transporter.

Klimattgrder, resurseffektivitet och rvaror.

Europa i en frnderlig vrld: Inkluderande, innovativa och reflekterande samhllen.

Skra samhllen: Att skydda Europas frihet, skerhet och medborgare.

Den som knner ett samhllsansvar torde landa i slutsatsen att mycket behver

gras framver. Samtidigt r det tmligen uppenbart att mnga av problemen

inte kan lsas genom gamla metoder eller genom att frska f mer resurser.

Innovation r en viktig nyckel till sdana till synes olsbara problem.

nnu r dock, som nmnts tidigare, satsningar p innovation relaterad till

offentlig verksamhet magra. Allt fr mnga tnker bara i termer av resurser,

vilket bygger p idn att det r mngden insatser som avgr exempelvis hur

skolan och omsorgen bst genererar nytta och vrde. Lika mnga har fokus p

olika verksamheters huvudmannaskap. Ett aktuellt exempel r Leif Lewins

utredning om skolan och hans slutsats att staten borde ta ver skolan.7 I sjlva

verket r ocks sttet att bedriva verksamheter och sttet att definiera

produkter frn verksamheter minst lika viktigt.

Linkpings kommun har ett tydligt fokus p innovation. Ett exempel r det samarbetssystem som kommunens bolag Tekniska verken skapat fr att f fram biogasinfrastruktur som anvnds av exempelvis kommunens bussar. Foto: Per Frankelius.

7 Leif Lewin, Staten fr inte abdikera: om kommunaliseringen av den svenska

skolan : betnkande frn Utredningen om skolans kommunalisering (SOU 2014:5). Stockholm: Regeringskansliet.


Frslag: Vad behver gras

framver?

Bilden av den offentliga sektorn r inte homogen. ena sidan finns bilden av

fantastiskt vl fungerande verksamheter. andra sidan finns ocks bilder av

problem. Antalet skildringar i medierna om brister inom vrd, omsorg r

mnga.

En kraftsamling kring innovation inom offentlig sektor och dess angrnsande

intresseomrden skulle kunna gra de vl fungerande verksamheterna nnu

bttre. Vidare kan innovation vara ett stt att hantera de problem som finns. En

kraftsamling p innovation kar intresset fr offentlig sektor som arbetsplats.

Att vara attraktiv arbetsgivare r en grundsten fr lngsiktigt hllbar utveckling

av den offentliga sektorn. Vad behver d gras framver fr att lngsiktigt

strka frutsttningarna fr frnyelse och innovation i kommunal- och

landstingskommunal verksamhet?

Fljande mlbilder och till dessa hrande utvecklingsinsatser br vervgas:

Ml 1. En svensk innovationspolitik fr kommuner och landsting som mer

tydligt verkar fr att strka innovationssystem till gagn den offentliga

sektorns intressen

Innovationspolitikens retorik mste fljas av mer konkreta frndringar

avseende mngd resurser och inriktning av dem s att insatser svarar upp mot de

utvecklingsbehov som finns i kommuner och landsting. nnu r fokus i

samhllets diskussion om innovation mest riktat mot antingen akademin eller

det privata nringslivet. I ljuset av den offentliga sektorns betydelse och

utmaningar r det viktigt att i hgre grad n idag rikta fokus mot den offentliga

sektorn.

Viktiga insatser fr att n mlet r:

Att fr regering, berrda myndigheter och riksdag synliggra den potential som finns i en mer innovativ offentlig verksamhet.

Att verka fr lngsiktiga utvecklingsprogram som stimulerar innovationsarbetet i kommuner och landsting.

Att pverka utformningen av tillvxt- och strukturfondsprogram s att de i hgre utstrckning inkluderar innovationsfrgor i offentlig sektor (d.v.s.

bde verkligen aktualiserar innovation, och att de kopplar an till just

offentlig verksamhet).


Det r med andra ord angelget att pverka politiken s att innovationsfrgorna

fr en mer framtrdande roll liksom frstrkt resurstilldelning.

Ml 2. Nya former fr att operativt stdja och inspirera den offentliga

sektorn till innovativa processer.

Fr att driva fram innovation finns en rad olika verktyg och modeller som kan

anvndas p olika niver och i olika sammanhang. Exempel p existerande

verktygstyper r de s.k. innovationsslussarna. Det vore nskvrt att pedagogiskt

frpacka olika verktyg fr innovationsarbete verktyg som br vljas ut noga och som kan gra skillnad vid innovationsarbete inom kommuner och landsting.

Frutom verktyg krvs illustrationer av exempel.

Viktiga insatser fr att n ml 2 r:

Att inrtta en resursstark omvrldsanalysfunktion fr att bevaka och ta in inspiration frn hela vrlden gllande hur innovativa processer relaterade till

offentlig verksamhet kan bedrivas.8

Att skapa en praktikfallsbank dr lrdomar frn varje praktikfall beskrivs tydligt. Frslaget handlar om att skapa en bank av illustrationer av

innovation i offentlig sektor bde goda och dliga exempel. Det finns tack vare kat intresse under senare r mnga skildringar av innovationsprocesser

inom offentliga verksamheter. Men ingen har verblick av all

dokumentation. Flertalet skildringar av konkreta fall r ocks ytliga och

otydliga vad gller bde beskrivning av innovationsprocesserna och av vilka

principiella slutsatser som kan dras. Ett behov finns att suga ut essensen ur

den stora kunskaps- och erfarenhetsmassan, samtidigt som kvalitetsfiltrering

br gras (allt som gr under etiketten innovation r det inte).

Att investera i en dynamisk innovationsutstllning. Den kan frslagsvis installeras i SKLs lokaler, fr att levandegra och sprida kunskap om

innovationer inom alla olika omrden som kan vara relevanta fr kommuner

och landsting. Sedan kan arrangeras en road-show fr vidare spridning ute i landet. Vidare kan lokala utstllningar skapas som i sin tur gr road-show

till Stockholm. Utstllningarna br inkludera foto och film och f en

anstndig budget s att bde form och innehll blir bsta mjliga. Inte minst

kan utstllningen tjna som symbol fr innovationsfrgornas betydelse. Mer

ider kring detta finns i bilaga 3.

Att etablera ett kontinuerligt innovationsseminarium, d.v.s. ett terkommande forum fr samtal.

9 Detta seminarium fresls best av mten

i stimulerande milj som pgr ett antal r framt. Innovationsseminariet syftar till att personer med kunskap om och intresse av innovation (i

offentlig sektor) ska kunna diskutera problem och innovationer i bde

kritiskt och kreativt perspektiv. Svl nutida som historiska och framtida

innovationer br belysas och diskuteras. Med frdel kunde satsningen f en

testperiod i Stockholm och sedan vxlas upp genom liknande aktiviteter p

lokala platser ute i landet. Mer ider kring detta finns i bilaga 3.

Att verka fr att alla arbetsstllen i offentlig sektor blir (eller fr en tydlig koppling till) en innovativ milj. Det kan handla om att gra hela

arbetsstllet till en innovativ milj, att inrtta en innovativ milj som del av

arbetsstllet eller att koppla arbetsstllet till en extern innovativ milj. Enligt

8 Ett alternativ att vervga vore att inrtta omvrldsanalysfunktionen inom SKL i

samarbete med andra ssom regeringskansliet, VINNOVA och Tillvxtverket samt med

internationella aktrer. 9 Notera att begreppet seminarium hr anvnds i sin ursprungliga betydelse, d.v.s. en

lpande verksamhet snarare n en enstaka aktivitet.


frslaget br man utg frn den modell av innovativa miljer som hrletts ur

studier av miljer som med facit i hand visat sig vara innovativa. I denna

modell som presenterades under seminarium vid Kvalitetsmssan hsten 2013 och terfinns hr i figur 3 finns sex komponenter och varje arbetsstlle fresls inventera vilka komponenter som redan finns och vilka

som saknas.

Figur 3. Faktorer som knnetecknar innovativa miljer enligt en internationell studie som nnu pgr.

Ml 3. kad frstelse fr vad innovation egentligen innebr

Sklet till att detta ml r angelget r att synen p innovation idag r

fragmenterad och ofta skiljer sig frn den sprkhistoriska betydelsen av

begreppet. ven OECD ser ett behov av detta:

Countries are already introducing innovative practices to their public services to differing degrees. However the conceptual understanding of what

innovation means for the public sector, and what its impacts are remains

limited. 10

Intresset fr innovation har exploderat ver nra nog hela vrlden de senaste tio

ren. En breddning av begreppet har ocks skett, frn teknik och produkter

relaterade till universitet och fretag till inkludering av exempelvis offentliga

tjnster, sociala omrden och kultur. Denna process r nskvrd. Mindre

nskvrd r den breddning av begreppet som gjort att nstan allt gr under

benmningen innovation oavsett originaliteten p de underliggande koncept

som avses. Allts: Det r bra att man insett att innovation kan ske inom

samhllets alla olika omrden och sammanhang. Men det r olyckligt att man

mer och mer urvattnat kravet p originalitet nr man kallar ngot fr innovation.

Om vi inte gr ngot t den saken kommer begreppet fortstta att blir urvattnat

och p sikt kan begreppet helt tappa sin betydelse, vilket medfr risk att sjlva

intresset fr innovationsfrgor avtar.

10

http://www.oecd.org/governance/oecdobservatoryofpublicsectorinnovation.htm (17

oktober 2013).


Viktiga insatser fr att n detta ml:

Att inrtta ett analysteam av praktiker och forskare som utmejslar frgan om hur innovation har beskrivits i litteratur och debatt historiskt srskilt vad gller koppling till offentlig verksamhet.

Att ta fram ett referensverk som innehller vl avvgda definitioner, operationaliseringar och modeller.

Som en utgngspunkt fr det framtida arbetet kan innovation definieras som

ngot principiellt nytt med hg originalitet, inom vilket omrde som helst, som

vinner insteg i ett samhlle eller p en marknad. 11

Originalitetsaspekten r allts

viktig fr att frst vad som r innovation och vad som inte r det. Lika viktig

aspekt r instegsaspekten enligt denna definition: Om insteg inte ger rum s

omvandlas inte en innovativ id till en innovation. En skiss p

innovationsmodell, liksom diskussion kring olika perspektiv p innovation, ges

i bilaga 4.

11

P. Frankelius, Questioning two myths in innovation literature. Journal of High

Technology Management Research, vol. 20, nr 1, 2009, s. 4051.


Bilaga 1: Innovationsfrgan

och offentlig sektor de

senaste tio ren

There's a way to do it better find it." Thomas Edison

Tidsanda och samhllsomvandling fram till 1990-talet

Generellt sett har de tio studerade ren varit hndelserika p mnga stt. Nya

politiska vindar uppstod under 1980-talet och tog fart efter valet 1991 d

Sverige fick en borgerlig regering efter mnga rs socialdemokratisk dominans.

Det var ocks 1991 som det nya partiet Ny Demokrati gjorde entr, vilket

speglade tidsandan. Den svenska modellen med stor centralstyrd offentlig

sektor och hga skatter var under attack frn alla mjliga hll.12

Frn England

kom ocks nya impulser som fick eko i Sverige. De nya iderna hade grott

under 1980-talet och bland dem fanns mlstyrning av offentlig verksamhet,

liberalism, marknadslsningar inklusive bolagisering och privatisering och

konkurrensutsttning. Mlstyrningsidn ledde bl.a. till bestllar-utfrar-

modellen som kom att bli s tydlig i kommuner som Nacka eller Vsters.

Samlingsnamn fr nmnda ider var new public management.13 Statliga monopol skulle luckras upp. Den enskilde individen skulle sttas i fokus. Valet

1991 var allts en brytpunkt. Bland de sektorer som skulle avregleras och

privatiseras fanns skolan, men ocks en rad andra kommunala verksamheter

ssom ldreomsorgen.

Generellt sett var inte innovation centralt i new-public-management-

paradigmet. Dock kan man ana en id som innebr att konkurrens frmodas

leda till kad mngfald och genom selektion kommer nya bttre koncept bde

uppst och konkurrera ut mindre bra koncept.

12

Se P. Frankelius och M. Utbult: Den innovativa kommunen, Stockholm: Vinnova och

SKL, 2009. Se ven Stig Hadenius, Modern svensk politisk historia: konflikt och

samfrstnd,

Stockholm: Hjalmarson & Hgberg, 2008. 13

Se t.ex. Christopher Hood, The New Public Management` in the 1980s: Variations on

a Theme, Accounting, Organizations and Society, vol. 20, nr 2/3 1995, s. 93109.


En annan viktig samhllsfrndring var den ekonomiska krisen under 1990-

talet. Den gav en hel del avtryck p forsknings- och innovationsdiskussionen.

Som fond till frstelsen br man ha i minnet att antalet anstllda i de av

tradition s viktiga storfretagen i Sverige kom att ligga ungefr 25 procent

under 1986 rs niv efter 1990-talskrisen och fortsatte ren drefter att sjunka.

14 En av konsekvenserna var kad tilltro till entreprenrskap i alla dess

former dock med viss skepsis eftersom dot-com-kraschen, som hade sin kulmen 19992000, fanns i frskt minne. Men iderna om entreprenrskap (som alternativ till de sviktande storfretagen) var inte enda konsekvenserna av

1990-talskrisen. Den medfrde ocks extremt anstrngda ekonomiska budgetar

fr kommuner och landsting.

Under 1500-talet brjade apotek vxa fram. Traditionellt var apoteken privata fretag. 1970 beslutade dock regeringen att frstatliga alla apotek. Det var en spegel av idn att fler funktioner i samhllet borde sktas av staten. Mngfalden av fretag och varumrken p apoteksomrdet frsvann. 2009 ppnades apoteksmarknaden terigen upp. Nu kan vi terigen se privata apotek i stderna. Bilden visar apoteket Storken p stermalm, Stockholm. Foto: Holger Ellgaard.

De stora samhllsutmaningarna fr kommuner och annan offentlig verksamhet

blev nnu svrare att hantera nr svrare ekonomiska tider drabbade landet.

Bland de utmaningar man diskuterade allt oftare fanns inte minst konsekvensen

av de frndrande demografiska frhllandena. Den utmaningen var ocks

relaterad till kade medicinska mjligheter.

Globaliseringens krafter blev ocks tydligare efter 1990-talskrisen. Vi fick

bevittna hur stora draglok i Sverige (Saab Automobile, Ericsson Mobile, Volvo

Personvagnar och mnga andra) tappade sin kraft frn ett svenskt perspektiv.

Sammantaget kan man sga att tiden efter 1990-talskrisen manade till

nytnkande bde fr nringslivsutveckling och fr utveckling av offentlig

verksamhet. Istllet fr att se p offentlig verksamhet som en trande sektor (i motsats till det nrande nringslivet) brjade alltfler betrakta offentlig sektor

som en vg att generera tillvxt. Inte bara kommuners nringslivskontor var

hrvid i fokus. Offentlig sektor r ocks, insg man, en frutsttning fr och en

14

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, Fretagsstruktur och nyfretagande i

Sverige, Stockholm: IFN, 2006.


mjliggrare till tillvxt p mycket bredare front. Fr Ikea r t.ex.

vrdcentralernas ppettider och skolornas kvalitet strategiska faktorer som

bestmmer i vilken grad de kan locka och behlla viktiga medarbetare till sitt

stora huvudkontor i lmhult. Kulturell mngfald och rikedom som i mngt och mycket skapas av offentlig sektor bidrar till att avgra fretags investeringsbeslut.

Innovationsfrgan under 1990-talet

Redan fre millennieskiftet frdes en livlig diskussion om innovation i

samhllet. Det mesta handlade dock explicit eller implicit om fretagsvrlden,

eller som det kallades nringslivet. Ngra undantag fanns dock. Den offentliga sektorn i rollen som partner fr frambrande av stora innovationer var

en del av samtalet. Televerkets betydelse fr AXE r ett omtalat exempel, andra

r t.ex. samarbetet mellan SJ respektive Vattenfall och ASEA. Men det var

offentlig sektor i bemrkelsen statlig verksamhet som det mesta handlade om.

Man br ocks ha i minnet att det var fretagen som frmst fick st fr sjlva

innovationsarbetet (som fallet Ericsson i arbetet med AXE).

Telefonsystemet AXE r ett av de mest bermda exempel p innovationsupphandling under 1900-talet. Bilden visar en del av kretskortet i AXE. Foto: Per Frankelius.

Inom sjukvrden var dock innovation en sedan lnge diskuterad frga. Men dr

var tonvikten i hg grad fretags bidrag till utvecklingen. Vidare var

diskussionen frmst begrnsad till medicinska diagnos- och behandlings-

metoder. Hur man exempelvis bedriver verksamheter var inte lika diskuterat.

Under 1990-talet fick perspektivet triple helix stor uppmrksamhet. Dr var samarbete mellan akademi, nringsliv och stat krnan.

15 Verket fr

15

H. Etzkowitz, The NSF and U.S. Industrial and Science Policy, Science and

Technology Policy, feb. 1993; H. Etzkowitz, Enterprises from Science: The Origins of

Science-based Regional Economic Development, Minerva 31(3): 326-360, 1993; H.

Etzkowitz, och L. Leydesdorff, L., The triple helixuniversityindustrygovernment relations: a laboratory for knowledge-based economic development. EASST Review 14

(1), 1995, s. 1419; H. Etzkowitz: Innovation in innovation: the Triple Helix of university industry government relations. Social Science Information, vol. 42, nr 3, 2003, s. 293337; H. Etzkowitz och L.Leydesdorff (Red.) Universities in the Global


Innovationssystem, VINNOVA, skapades 2001 och anammade detta perspektiv.

Det speciella man ville peka p var universitetens kade roll allteftersom

samhllet sades bli en mer tydlig kunskapsekonomi. I denna modell kunde

staten, kommuner, regionfrbund och liknande ta plats. De offentliga organen

betraktades emellertid frmst i rollen som stdjare, regelsttare eller

mjliggrare fr det man ville skulle ske inom universitet och fretag. Den

offentliga sektorn var bra som betalare eller frmedlare av behov, men man

betraktade inte offentlig sektor som huvudrollsinnehavare i sjlva

innovationsprocessen.16

I den mn offentliga sektorn omnmndes var det

dessutom i regel staten som avsgs inte kommuner eller landsting. En del berringar gjordes med regionala innovationssystem, men svl kommuner som landsting var mer eller mindre osynliga i den litteratur som skrevs.

17

Svenska Kommunfrbundet bildade 1991 ett FoU-rd. Det var en grupp

bestende av forskare, politiker och tjnstemn som skulle fokusera p

forskning och utveckling. Det kan tjna som ett trendbrott inom

Kommunfrbundets verksamhet. Frn att frmst haft rollen som frhandlande

arbetsgivarorganisation gick man nu mot att bli en utvecklingsorganisation.

Vad gller Landstingsfrbundets forsknings- och utvecklingsarbete var det mer

decentraliserat. Ngot centraliserat FoU-rd fanns inte i brjan av 1990-talet. 18

Sjlva idn om en offentlig sektor i sig r en innovation. Upprinnelsen till dagens sjukvrdssystem kan dateras till 1663 d en grupp medicinutbildade personer fick godknnande frn staten att bilda Collegium medicorum, sedermera Collegium medicum. 1874 inrttades ocks s.k. hlsovrdsnmnder i stdernas regi. Sedan dess kom merparten av sjukvrden vara i offentlig regi. Bilden visar Sveriges frsta sjukhus: Serafimerlasarettet i Stockholm, Serafen i folkmun.

19 Foto: Wikipedia.

Knowledge Economy A Triple Helix of University-Industry-Government Relations. London: Pinter, 1997. 16

P. Frankelius: Innovationsforskningens framvxt. Kap. 5 i P. Frankelius och M. Utbult: Den innovativa kommunen, Stockholm: Vinnova och SKL, 2009. 17

Tack till Jonny Paulsson fr analysunderlag till detta avsnitt.

19

Jan Sundin, Christer Hogstedt, Jakob Lindberg och Henrik Moberg (red): Svenska

folkets hlsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhlsoinstitut, 2005.


Innovationsperspektivets framvxt inom EU

Intressanta saker skedde inom EU under 1990-talet. D brjade man rikta fokus

fr regionala strategier explicit mot innovation.20

I figur 1:1 visas ngra

hndelser relaterade till tv utvecklingslinjer som smlte samman 1994.

Slutsatserna r:

a) att intresset fr innovation kade inom EU under 1990-talet (inte minst

relaterat till frgan om regional utveckling),

b) att synen p innovation breddades frn teknik och produkter till mer av

sociala och organisatoriska frgor.

Figur 1:1. Tv processer som smlte samman i mitten av 1990-talet.

Det som hnde inom EU under 1990-talet fick eko i vrt land. Fokus var nstan

helt instllt p tillvxt genom regional eller teknisk utveckling. Den offentliga

sektorn var central i dessa processer som stdjare, men andra omrden vid sidan

om tillvxt lyste med sin frnvaro. Dock hade EU ppnat drren till mer

frekventa innovationsdiskussioner och det fick senare ocks bring p den offentliga sektorns inre liv, sociala frgor osv.

Regionfrgan i Sverige

Inom EU kom regionerna att bli ett centralt samtalsmne under 1990-talet. I

Sverige ett land dr regioner historiskt inte spelat alls samma roll som i t.ex. Tyskland kom den s.k. regionfrgan att bli het.21 Riksdagen beslutade 1996 att en frsksverksamhet med ndrad regional ansvarsfrdelning skulle

genomfras i Kalmar, Gotlands och Skne ln frn den 1 juli 1997 fram till

2002.22

Till grund fr frslaget lg slutbetnkandet Regional framtid (SOU

20

Avsnittet baseras i hg grad p samtal med Peter Heydebreck, inno Group Gmbh i

Karlsruhe. 21

Se t.ex. Janerik Gidlund. Regionernas Europa: Federationer och federalism.

Stockholm: Landstingsfrbundet, 1992. 22

Prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77.


1995:27). 1997 fattade ven riksdagen beslut om bildandet av Vstra

Gtalandsregionen.

Under 2001 hade fokus inom regionalpolitiken frskjutitis frn utjmning

mellan lnen och underlttande av strukturomvandlingar till tillvxtskapande.

Perspektivet regionalpolitik som hade varit legio sedan 1960-talet byttes mot perspektivet regional utvecklingspolitik. Centralt hr var propositionen En politik fr tillvxt och livskraft i hela landet.23 I december 2002 fattade riksdagen beslut i linje med propositionen. Ett frsteg till detta hade varit

propositionen Regional tillvxt fr arbete och vlfrd genom vilken en grund lagts fr en politik som skulle omfatta alla regioner i Sverige dr s.k.

regionala tillvxtavtal (RTA) var centrala.24

Processen ska ses mot bakgrund av den djupa ekonomiska kris som drabbade

landet under 1990-talet och som hade inneburit kad arbetslshet och

frsvagade statsfinanser, vilket underminerat finansieringen av den offentliga

sektorn. Det kan ocks ses mot bakgrund av EU-intrdet 1995 som medfrde att

nya resurser och arbetsstt tillfrdes via EU:s regionalpolitik.

Innovation berrdes i propositionen frn 2001. Exempel p hur resonemanget

gick var fljande:

Samtidigt som marknaderna internationaliseras och centrala produktionsresurser blir allt mer lttrrliga tenderar ocks den lokala miljn

bli viktigare fr ett fretags konkurrenskraft. En frklaring r att ett fretags

innovationsfrmga kar om en fungerande kunskapsverfring och samspel

med andra fretag och organisationer i den lokala miljn kommer till stnd. (s. 61).

Det fanns allts ett utprglat fretagsperspektiv med mlet tillvxt. Innovation

inom offentlig verksamhet berrdes inte.

2003 fick kommuner och landsting mjligheten att i ett ln bilda kommunala

samverkansorgan.25

Ett krav var att samtliga kommuner i lnet ingr. Med

kommunala samverkansorgan avses en kommunal beslutande frsamling inom

ett ln med uppgift att svara fr regionala utvecklingsfrgor. Det blev starten p

bildandet av s kallade regionfrbund.

Under 2003 beslutade regeringen ocks att varje ln skulle ha ett regionalt

utvecklingsprogram (RUP).26

Det kom senare att leda till regionala

utvecklingsstrategier (RUS). Arbetet kom att ta ny fart efter nya direktiv 2007.

Mnga intressenter ville ka den regionala makten och dragkamper mellan

central och regional niv har undgtt f. Ansvarskommittn, med Mats Svegfors

som ordfrande, lade fram sitt betnkande 2007 och freslog frenklat att

landstingen skulle ersttas av nya regionala organ med ansvar fr sjukvrd,

infrastruktur mm. Med facit i hand vet vi att Ansvarskommittn fick fga

genomslag hos regeringen. Vad som hnder med den utredning som Mats

Sjstrand lade fram i slutet av 2012 terstr att se.27

23

Prop. 2001/02:4. 24

Prop. 1997/98:62. 25

Enligt lagen 2002:34. 26

Frordningen SFS 2003:595. 27

Mats Sjstrand, 2012: Statens regionala frvaltning - frslag till en angelgen reform

(SOU 2012:8). Stockholm: Regeringskansliet.


Det dolda universitetet

Dalarnas Forskningsrd lade r 2000 fram studien Det dolda universitetet dr man ville uppmrksamma all den utveckling som sker vid primrkommunala

och landstingskommunala forskningsenheter.28

Rapporten var en spegel av

studier som de hade bedrivit sedan 1994 p uppdrag av dvarande

Landstingsfrbundet och Svenska Kommunfrbundet.29

Forskning och

utveckling stod i centrum. Innovationsbegreppet var inte centralt, men kanske

mer intressant var att de lyfte fram nya former av kunskapsproduktion (Mode 2)

samt att de visade p kommuners utvecklingsinsatser. Studien blev en viktig

gonppnare.

VINNOVA

r 2001 bildades Verket fr Innovationssystem, VINNOVA. I verkets frsta

rsredovisning str fljande:

VINNOVA, det nya statliga verket fr innovationssystem, har uppgiften att frmja hllbar tillvxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och

utveckling fr effektiva innovationssystem inom omrdena teknik, transport

och arbetsliv.30

Nyckelordet var innovationssystem. Inrttandet av VINNOVA har spelat stor

roll fr utvecklingen av svensk innovationskraft. Under de frsta ren var dock

fokus frmst p hgskolevrlden och p nringslivet. Offentlig sektor hade

ingen framskjuten roll nr myndigheten sammanfattade sitt frsta

verksamhetsr. Ordet kommun nmndes inte och endast p ett stlle, i

frbifarten, nmndes sjukvrd.

Innovativa processer (SOU 2003:90)

Den 3 september 2002 hade Janerik Gidlund och Per Frankelius ftt regeringens

uppdrag att gra en statlig innovationsutredning. Den 15 december 2003

offentliggjordes betnkandet Innovativa processer (SOU 2003:90). En central

del av denna utredning var att problematisera innovationsbegreppet. En lika

central del var att kasta ljus p just den offentliga sektorn i

samhllsdiskussionen om innovation. Utredningen konstaterade: att behovet av innovativa processer r minst lika stora inom den offentliga sektorn som inom

nringslivet..31

Avstampet i utredningen var en diagnos av det svenska samhllets problem med

fokus p sdant som r relevant i perspektivet kommuner, landsting och

regioner. Metodmssigt drevs utredningen som en dialogprocess. Utredarna

ville ordna produktiva mtesplatser dr man tillsammans med dem som drivit

konkreta processer frskte frst hur det kom sig att iderna uppstod och hur

de lyckades genomfra dem. Drfr arrangerades tre konferenser i Stockholm,

Norrkping och rebro under vren 2003. Frgor som diskuterades under

konferenserna var: Vilka praktikfall finns p innovativa processer? Vilken

28

E. Bergstrm, A. Florn, G. Ternhag och T. Tydn: Det dolda universitetet.

Framvxten av nya FoU-miljer utanfr universitet och hgskolor (DFR-rapport

2000:2), Falun: Dalarnas Forskningsrd, 2000 29

G. Ternhag: Nya ntverk fr FoU vxer fram: En studie av landstingens satsningar

p forskning och utveckling, Falun: Dalarnas forskningsrd, 1994. 30

VINNOVA, rsredovisning, 2001. 31

Janerik Gidlund och Per Frankelius: Innovativa processer (SOU 2003:90).

Stockholm: Utbildningsdepartementet/Fritzes.


kunskap om innovativa processer finns i dokumenterad form? Vilka aktrer

arbetar med innovativa processer i Sverige? Vilka metoder eller ansatser finns

fr att frmja goda innovativa processer? Vilka hinder mter innovativa

processer och hur kan dessa hinder vervinnas?

Omkring 50 fallstudier gjordes samt ett flertal enktstudier. En bibliografisk

studie av den internationella innovationslitteraturen genomfrdes ocks och

visade bl.a. att offentlig sektor var fga behandlad i jmfrelse med privat

sektor.

Vernissagen p Hotel Rival avslutade Innovativa processer (SOU 2003:9). Foto: Kent Hirsch.

Utredningen fick ocks, vilket vi nu vet med facit i hand, konsekvenser. En flod

av innovationsskrifter relaterade till offentlig sektor fljde ren efter. S hr

skrev t.ex. Innovationsrdet 10 r senare om SOU Innovativa processer:

I en tidigare utredning om innovationer i offentlig verksamhet valde man att fra resonemanget kring konceptet innovativa processer snarare n

innovation. Innovation eller innovativa processer, menade utredningen,

handlar vare sig om stndiga frbttringar av det befintliga, dvs. att finslipa

det ngon redan gr eller tilldela mer ekonomiska resurser till befintliga

strukturer i form av politiska utspel av typen mer pengar till ldrevrden. Det handlar snarare om att bryta mnster och gra helt nya saker eller gamla

saker p helt nya stt.32

Regeringens strategi Innovativa Sverige

Sommaren 2004 lade regeringen fram en strategi kallad Innovativa Sverige En strategi fr tillvxt genom frnyelse.33 Den lades fram gemensamt av nringslivsministern (Leif Pagrotsky) och utbildnings- och forskningsministern

(Thomas stros). Grundidn var att ta ett samlat grepp p innovationsfrgan

och p flera stt brt dokumentet frn tidigare diskussion i regeringskansliet.

Inte minst fick offentlig sektor en mer markant roll i diskussionen n vad man

32

Dan Eliasson (Red.): SOU 2013:40 tt t a ytt r att ra ytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet (Slutbetnkande av Innovationsrdet).

Stockholm: Regeringskansliet, 2013, s. 42. 33

Ds 2004:36.


varit van med. Ngra kllor angavs inte i denna publikation men det r tydligt

att SOU:n Innovativa Processer hade spelat en betydande roll infr skrivningen

av strategin. Strategin hade tio huvudpunkter frdelade under fyra prioriterade

omrden fr tgrder och satsningar:

Kunskapsbas fr innovation

Innovativt nringsliv

Innovativa offentliga investeringar

Innovativa mnniskor

Det r noterbart att en av dessa punkter dedikeras till offentlig sektor. Vidare

fanns offentlig sektor integrerad i diskussionen kring de vriga omrdena. Vid

nrmare granskning prglas dock strategin av synsttet att offentlig verksamhet

frmst r mjliggrare fr nringslivet snarare n en egen innovationsplattform.

Nr det gller mjliggrarrollen landade strategin i fljande fyra punkter:

Offentlig verksamhet ska bidra till att skapa produkter och tjnster fr export

Utnyttja den industriella och teknologiska potentialen inom frsvars- och skerhetsomrdet fr civil tillmpning

Utveckla en mer kraftfull och krvande offentlig upphandling

Utveckla regelverk som driver fram frnyelse

Men det finns ocks tecken p att betrakta offentlig sektor som en egen arena

fr innovation. Under rubriken Frmja frnyelse och effektivitet i offentlig verksamhet skrevs fljande:

Den offentliga sektorn mste tillgodose samhllets behov p ett bra och effektivt stt. Sektorn str framver infr ett stort efterfrgetryck, framfrallt

nr det gller sjukvrd och ldreomsorg, bland annat eftersom vi fr fler

ldre. Personalbrist frutses inom flera av de omrden som idag utgr

krnverksamhet inom den offentliga sektorn som vrd och omsorg. Den

kade efterfrgan kan delvis mtas genom mer effektiv anvndning av ny

teknik och nya innovativa lsningar, till exempel i form av frndrad

arbetsorganisation. Fr att attrahera kompetent arbetskraft mste offentliga

verksamheter ocks vara attraktiva arbetsplatser, vilket r ett gemensamt

ansvar och intresse fr arbetsgivare och arbetstagare.

Och drefter terfinns tv tgrder:

Offentliga tjnster ska utfras mer effektivt och innovativt

Utveckla nya lsningar fr att mta samhllsbehov

Dessa punkter var viktiga men dock bara tv av strategins totalt 40. Trots att

strategin var lite av ett trendbrott i den svenska regeringens analyser mste man

nd konstatera att huvudperspektivet nnu var att stta fretag och nringsliv i

fokus och att betrakta offentlig sektor frmst som en injektor fr nringslivet.

Ny forskningsproposition 2004

2004 var det dags fr en ny forskningsproposition: Regeringens proposition

2004/05:80 Forskning fr ett bttre liv. Innovation nmns i frbifarten ngra gnger men fokus r forskning, vilket ocks framgr av titeln. Det fanns rster

som menade att regeringen, likt vissa andra lnder, borde gra en

innovationsproposition snarare n en forskningsproposition. Vad gller offentlig

sektor frs inget resonemang om innovationsbehov. Det talas om att design


skulle kunna bidra till vissa processer i offentlig sektor men i vrigt var det tomt

p mnet innovation relaterat till offentlig sektor.

Excellence-center HELIX

I december 2004 hade en stor anskan lmnats in frn Linkpings universitet

till VINNOVA med fljande rubrik: Managing Mobility for Learning, Health and Innovation Proposal for Establishing a VINNOVA Centre of Excellence in Research and Innovation at Linkping University Within the Field of

Working Life Development HELIX. Denna beviljades i april 2005 och satsningen kunde inledas med 70 miljoner kronor frn VINNOVA.

Fokus var arbetslivsomrdet med viss tonvikt p hlsa och offentlig sektor.

Linkpings, Finspngs och Mjlby kommuner, Landstinget stergtland,

Frskringskassan och regionfrbundet stsam var exempel p partners i

projektet. Ett tema i HELIX var rrlighetens betydelse fr hlsa, lrande och

innovationer.

Liknande satsningar hade tidigare enbart gjorts inom teknikomrdet.34

SKL:s ppna jmfrelser

I juni 2006 lanserades de frsta av s.k. ppna jmfrelser frn SKL. Denna frsta handlade om kvaliteten inom hlso- och sjukvrden. Kommande r

presenterades motsvarande jmfrelser bl.a. inom grundskola och ldreomsorg.

Syftet var att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lra av varandra, frbttra kvaliteten och effektivisera verksamheten.35 Vidare skrevs: Medborgarna i ett demokratiskt samhlle har dessutom rtt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter stadkommer - helt enkelt

vad man fr fr pengarna.

Det r alltid bra med jmfrelser. Men det r i sig sjlvt ingen

innovationsprocess. Snarare bygger det p en liknande id som den om att

konkurrens kan driva fram mer mngfald som via selektion genererar bttre

lsningar vilket r ett vlknt faktum. Man kan likna det vid skillnaden mellan spel-arrangrer och spelare. Att skapa jmfrelser r att ppna upp fr ett spel,

men sjlva spelet lmnas t andra n arrangren.

P senare r har SKL arbetat alltmer aktivt fr att hjlpa kommuner att tolka

och frst utfall samt att mejsla fram lmpliga tgrder. Slunda har t.ex.

ppna jmfrelser av fretagsklimat kombinerats med Frenkla helt enkelt . Det sistnmnda r en satsning som syftar till att stdja kommunernas

effektivisering och bemtande i myndighetsutvning och service till fretag.36

Vinnvrdprogrammet

Under 2007 lanserade VINNOVA och Vrdalsstiftelsen gemensamt utlysningen

Vinnvrd. Initiativet kom frn Johan Calltorp, professor i hlsopolitik och

ledarskap vid Hlsohgskolan i Jnkping sedan han ftt inspiration under en

resa till Kanada 2005.37

I frsta omgngen beviljades nio projekt som fick dela

p 50 miljoner kronor. Senare hakade bde Socialdepartementet och SKL p

och fler utlysningar gjordes.

34

Utrymmet medger inte att skildra HELIX i detalj. Se http://www.liu.se/helix/om?l=sv 35

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser (25 september 2013). 36

Klas Danerlv (personlig kommunikation (5 nov 2013). 37

Johan Calltorp avled 6 september 2013 under en tjnsteresa till USA.


En rd trd har varit implementeringsproblematik. En annan rd trd har varit

samverkan mellan forskare, patienter och praktiker. Halvtidsutvrderingen, som

gjordes av Technopolis, var inte kristallklar, vilket motiverades med att

effekterna man siktade p i programmet var av lngsiktig karaktr.38

Regeringsdirektiv om regionala utvecklingsprogram

Under 2003 hade regeringen lagt fram frordningen SFS 2003:595 som anger

att varje ln ska ha ett regionalt utvecklingsprogram. I november 2007

kompletterades det med en strategi fr regional konkurrenskraft,

entreprenrskap och sysselsttning 20072013.39 Resultatet blev hg aktivitet ute i landets regioner. Vi kan konstatera att fokus var p tillvxt.

Innovativa kommuner, landsting och regioner

Svenska Kommunfrbundet, Landstingsfrbundet, Trygghetsfonden och

VINNOVA initierat 2003 programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner som skulle pg i tv r. Nio projekt startades. Intervjuer gjordes med forskare, politiker och chefer om arbete med olika utmaningar som krver

innovationer. Den viktigaste slutsatsen var att samverkan r en viktig vg fr att

bli bttre p att tnka nytt och gra nytt bde fr politiker och offentliganstllda. Det var, menade man, genom att samverka mer och

annorlunda med kollegor, forskare, fretag och andra, som man kunde finna

vgen till innovation.

Exempel var miljfrgorna och ytterst mnsklighetens verlevnad,

mjligheterna fr invandrare och flyktingar att komma in p arbetsmarknaden,

anstrngningarna att f ner sjukskrivningstalen och frbttra arbetsmiljn.

Andra utmaningar som berrdes var att f skilda vrldar att mtas p ett bra stt inom nrsjukvrd, och nr offentliga sektorns olika delar ska samarbeta p

nytt stt p regional niv. Projektet rapporterades 2007 genom boken Mste innovationer vara av metall?40

SKLs innovationsstrategi

Vren 2007 fick SKL en inbjudan frn Finansdepartementet, och under

sommaren samma r ocks frn Utbildningsdepartementet, att fre rets slut

inkomma med ett underlag till den forskningspolitiska propositionen som skulle

lanseras hsten 2008. Regeringen efterfrgade en forsknings-, kunskaps- och/

eller innovationsstrategi fr den kommunala sektorn. Dokumentet utarbetades

av SKL:s FoU-rd.41

Bland frslagen fanns insatser fr att stimulera

innovationer genom att tillgngliggra och implementera forskningsresultat.

Vad gller forskning pekade de p att forska med, inte bara forska om, vilket var ett upprop fr ett nytt perspektiv p kunskapsutveckling. Vidare fanns

bland frslagen att stimulera mtesplatser, arenor och plattformar. Framfrallt

behvde regeringen i den forskningspolitiska propositionen, enligt deras

frslag, synliggra kommuner och landstings/regioners behov av FoU.

38

Lars Geschwind, Karin Eduards, Pauline Mattsson, Petra Salino & Sonja Pagrotsky:

a tids t rderi a : Faugert & Co Utvrdering AB, 2010. 39

Se Nringsdepartementet (2007). En nationell strategi fr regional konkurrenskraft,

entreprenrskap och sysselsttning 20072013. Stockholm: Regeringskansliet. 40

Mats Utbult (red), Birgitta Klepke, Ragnhild Larsson, Ulla Lundstrm : Mste

innovationer vara av metall? Att tnka om och skapa nytt i kommuner, landsting och

regioner. Stockholm: SKL, 2007. 41

Jonny Paulsson och Lars Roswall (Red.), Forsknings- och innovationsstrategi fr

kommuner och landsting/regioner, Stockholm: SKL, 2007.


Forskningsproposition frn den borgerliga regeringen

Den frsta forskningspropositionen frn den borgerliga regeringen, som

lanserades i oktober 2008, hade fga fokus p innovation trots att begreppet

innovation fanns i rubriken.42

Begreppet nmns d och d i texten men

innehllet r frmst forskning. Offentlig sektor omnmns nstan inte alls och

definitivt inte i kombination med innovationsfrgan. Inom ramen fr innovation

talas frmst om innovationskapacitet ssom patent och forskningsresurser. Diagram anvndes fr att visa att Sverige skulle ligga i topp inom innovation.

Men indikatorerna var inte innovation utan snarare faktorer ssom mngd

forskning.

IKA-projektet och rapporten Gott och Blandat

I spren av utredningen Innovativa processer arrangerades en rad seminarier

under 2004. Detta r bestmdes ocks inom SKL att man borde studera dessa

fljdaktiviteter, och det s.k. IKA-projektet fddes. Uppdraget gick till Dalarnas

Forskningsrd. Frsta delrapporten kom 2005.43

Dalarnas forskningsrd fick

hjlp av Socialstyrelsen och SKL att publicera boken Gott och Blandat 2009

som diskuterar FoU-miljer i kommuner och landsting.44

Boken gav en bild av

stor mngfald bland FoU-miljer. Vidare visades att nrheten till praktiken var

viktigt och ngot som skiljde dessa miljer frn miljer inom den akademiska

vrlden. De resonerade om kunskapsproduktion Mode 2 som innebr att avancerad kunskap mer och mer vxer fram nrmre praktiken (tillmpningen)

och lngre ifrn akademiska rum. Ett senare begrepp fr detta r agoraforskning fr att appellera p det ppna torget. S hr skrev Johan Kostela och Thomas Tydn om saken i den tredje IKA-rapporten frn 2010:

Gemensamt fr Mode 2 och Agoraforskningen r att frgestllningarna fr avgra vilken kunskap och kompetens som krvs av forskarna. Forskarnas

disciplintillhrighet blir underordnad problemstllningen varfr ord som

tvrvetenskap, flervetenskap och transdisciplinr blir honnrsord. De

vetenskapliga disciplinerna kan till och med vara hmmande och

begrnsande. Nya och viktiga forskningsfrgor och forskningsomrden

tvingar i allt strre utstrckning forskarna att arbeta ver de grnser som de

egna inomvetenskapliga disciplinerna har dragit upp

(Gullbenkiankommitteen, 1999).45

terigen br pongteras att begreppet innovation inte r centralt i diskussionen

ovan, men vl forskning och utveckling.

42

Regeringens proposition 2008/09:50 Ett lyft fr forskning och innovation. 43

Se t.ex. P. Mller: Forskning och utveckling i kommuner, landsting och regioner. En

delrapport frn IKA- projektet. Stockholm: SKL i samarbete med Dalarnas

forskningsrd, 2005. 44

T. Tydn (red.): Gott & blandat. Om FoU-miljer i kommuner, landsting och

regioner, Falun: Dalarnas forskningsrd i samarbete med Socialstyrelsen, 2009. 45

J. Kostela och T. Tydn: FoU i kommuner, landsting och regioner, Stockholm: SKL,

2010, s. 7. Jfr M. Gibbons m.fl.: The New Production of Knowledge. Dynamics of

Science in Contemporary Society. Sage, London, 1994 samt H. Nowotny, P. Scott och

M. Gibbons: Rethinking Science knowledge and the public in an age of uncertainty. Polity 2001. Se ven Gullbenkiankommittn: ppna samhllsvetenskaperna (Rapport

frn Gullbenkiankommittn fr samhllsvetenskapernas omstrukturering). Gteborg:

Daidalos, 1999.


Den innovativa kommunen

Vad gr de kommuner som mnga pekar ut som innovativa? Varfr lyckas de?

Det var frgan som inledde projektet Den innovativa kommunen. Projektet pgick ren 20072008 och resultatet publicerades i boken Den innovativa kommunen .

46 tta kommuner valdes ut fr en nrmare analys: Haparanda,

Ume, re, Botkyrka, Nacka, Vara, Lomma och Malm. Ur berttelserna frn

de tta, som kommenteras av fackliga fretrdare och oppositionsrden, togs 11

rda trdar fram. De var sedan utgngspunkten fr en versikt av vad forskare

har kommit fram till inom de omrden som betyder mycket fr den kommun

som vill vara nydanande, phittig och utvecklande. De 11 teman som

utkristalliserades var fljande:

Konstruerade frdelar och mjlighetsskande

Brukarfokus och marknadsorientering

Teorier om utbytet mellan kpare och sljare

Platsers attraktion och platsmarknadsfring

Kultur som slutml eller hvstng

Det grnsverskridande ledarskapet

Ekonomistyrning och innovativa kommuner

Omvrldsinformation: metoder och frukter

Om tillit, experimenterande och trygghet

Berttelsen som verktyg

Kunskapsgrunder fr innovativa processer

Boken fick inte bara spridning i Sverige. Den blev ocks underlag till den

norska innovationsstrategin fr offentlig sektor. Det kanske mest intressanta

med boken var att den tydligt satte fokus p innovation i just kommuner.

Boken Den innovativa kommunen publicerades 2009.

46

P. Frankelius och M. Utbult: Den innovativa kommunen, Stockholm: VINNOVA och

SKL, 2009.


Innovationsslussar

I mars 2009 offentliggjorde VINNOVA en utlysning om Innovationsslussar inom hlso- och sjukvrden fr kommersialisering av ider frn HoS och introduktion av nya innovationer inom HoS. Bakgrunden var ett regeringsuppdrag fr att ka antalet samverkansmiljer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hlso- och sjukvrden (N2008/7291/FIN). Tanken var att det skulle bli lttare att kommersialisera innovationer inom svensk hlso- och sjukvrd. Syftet var att ta till vara och utveckla konkreta ider frn vrdpersonal som kan leda till nya

kommersialiserade och implementerade innovationer inom hlso- och

sjukvrden samt att underltta fr fretag att fra in ny teknologi i

sjukvrdssystemet. 80 miljoner kronor avsattes varav 40 miljoner kronor frn

VINNOVA. Varje innovationssluss skulle medfinansieras med lika mycket

pengar frn landsting och andra medverkande, till exempel kommuner.

Satsningen skedde i samrd med Almi Fretagspartner AB, Innovationsbron

AB och SKL.

Sex landsting fick sin anskan beviljad. Uppsala BIO/STUNS (Uppsala

Akademiska sjukhus) och Vsterbottens lns landsting fick vardera 7,5 miljoner

fr tre r. Region Skne, Stockholms lns landsting, Vstra Gtalandsregionen

och Regionfrbundet stsam fick 2,5 miljoner vardera fr samma period. En

halvtidsutvrdering r 2013 visade att slussarna dittills resulterat i:

1 300 ider frn vrdpersonal

43 nya produkter och en ny tjnst

22 nya fretag

8 patent/mnsterskydd47

Initiativet var lovvrt och substantiellt. Kritiskt sett kan dock noteras att

inriktningen var begrnsad till kommersialisering. Innovativa processer som leder till nya metoder eller koncept men som inte kommersialiseras fll utanfr

satsningen nstan per definition.

En annan reflektion r att satsningen riktades mot sjukvrden, men inte mot

andra landstingskommunala omrden och inte eller mot primrkommunal

verksamhet. Det sistnmnda r ngot som senare gjort att satsningen

kompletterades med Testbddsutlysning som riktades mot hlso- och sjukvrd

och ldreomsorg (och i viss mn social omsorg).

Kulturens kraft

Kulturen r ett viktigt omrde fr alla kommuner, och ven fr landstingen. I

april 2010 utkom boken Kulturens kraft fr regional utveckling.48

I projektet skte 22 forskare och andra verksamma inom kultursektorn svar p

frgor som: Vad har satsningarna inom kulturen lett till och hur har dessa p

olika hll gestaltats? Vilka r de positiva och negativa erfarenheterna? Syftet

med boken var att lyfta fram och analysera ett antal svenska och europeiska

exempel, dr kultursatsningar p lokal och regional niv stimulerat utvecklingen

och lett till spnnande frndringsprocesser fr samhllet i vrigt. Exempel p

fallstudier var Skapande Skne som kreativt landskap, platsens sjl i sdra

47

M. Frberg, P. Mattsson, J. Srvik och A. Zingmark. Innovationsslussar inom hlso-

och sjukvrden: Halvtidsutvrdering (VR 2013:04). Stockholm: VINNOVA. 48

Lisbeth Lindeborg och Lars Lindkvist (Red.). Kulturens kraft fr regional utveckling,

Stockholm: SNS.


Smland, den kulturella ekonomins betydelse fr Stockholmsfrorterna Tensta

och Botkyrka, AIRIS (Artists in Residence)-projekten i vstra Sverige, ekonomi

och natur i Dalhalla, relationell estetik i stersund, det spektakulra Ice Dome

Concert Hall-projektet i Pite och kulturen som ledstjrna ibland annat

Holstebro, Charleville-Mzires och NewcastleGateshead.

Ett av kapitlen i boken Kulturens kraft handlade om Margareta Dellefors innovation Dalhalla i Rttviks kommun. Foto: Per Frankelius.

Riksdagens frvaltningspolitiska ml

2010 fastslog riksdagen ett nytt frvaltningspolitiskt ml: en innovativ och samverkande statsfrvaltning som r rttssker och effektiv, har vl utvecklad

kvalitet, service, och tillgnglighet och drigenom bidrar till Sveriges

utveckling och ett effektivt EU-arbete. Hr skrevs ocks fljande:

Med innovativ avses bland annat frmgan att framgngsrikt ta fram och infra nya processer, tjnster och metoder som resulterar i betydande

frbttringar av kvalitet, effektivitet eller ndamlsenlighet. Det kan handla

om nya perspektiv p gamla problem, att omdefiniera en verksamhets syfte

eller ml, utveckla kvalitet i befintliga tjnster, frndra stten p vilka

tjnster levereras och att hitta nya eller frbttrade samverkansformer. Det

gller inte minst att utifrn medborgarnas och fretagens olika behov hitta

nya stt att organisera och utfra offentliga tjnster. Fr att hja

effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet ska Rdet fr innovation

och kvalitet i offentlig verksamhet som inrttades 2011 stdja och stimulera

innovations- och frndringsarbete i offentlig sektor som kan resultera i

betydande frbttringar fr medborgare och fretag.

Observatrer kunde se att innovationsbegreppet nu intog en central plats i

sdana viktiga dokument. Vidare kom dokumentet bilda grund fr den

kommande nationella innovationsstrategin.

Mtesplats fr Social Innovation

2008 sjsatte Stiftelsen fr kunskap- och kompetensutvecklig (KK-stiftelsen) en

programsatsning inom samhllsentreprenrskap. Ambitionen var att avstta


120 miljoner kronor under nio r fr att stdja forskning och utbildning inom

omrdet. Till att brja med gavs 20 miljoner kronor till fem forskningsprojekt.

ven tta pilotprojekt fr kompetensutveckling fr samhllsentreprenrer fick

medel. Drtill initierades projektet Smedjan tillsammans med SKL fr att

utveckla samhllsentreprenrskap p lokal och regional niv. 2009 fick

programsatsningen ndrade arbetsformer. Fem hgskolor valdes ut att bli

ansvariga fr de tta pilotprojekten. Medel utlystes ocks fr driften av en

nationell Mtesplats fr samproduktion fr samhllsentreprenrskap i syfte att flytta ver samordning av delprojekten, kunskapsutbyte och gemensam

kommunikation frn KK-stiftelsen. KK-stiftelsen valde, med hjlp av en

expertgrupp, ut Mittuniversitet och Malm hgskola att tillsammans driva

mtesplatsen med start frn augusti 2010 och tv r framt. Benmningen

ndrades senare till Mtesplats Social Innovation.49

Forum for Health Policy

2011 startade Vrdalstiftelsen Forum for Health Policy. Thorbjrn Larsson, vd i Vrdalsstiftelsen, frklarade verksamhetens inriktning s hr:

Det r en blandning mellan ett institut och en think tank. Vi svenskar har inte tidigare haft ngot som utvrderar sjukvrdssystemets stt att vara.

Sger politikerna att vi gr t ett hll s gr vi ditt. Det finns inte ngot

oberoendeskap.50

Forumet skulle gra analyser p tre niver: Sjukvrdssystem, ersttningssystem

och styrning/ledning av verksamheter. En rd trd i deras skrifter och

workshops har varit att stta patienten i centrum, i bemrkelsen att hrsamma

patienters nskeml och lta dem pverka vrden mer n vad som grs idag.

Bland forumets intressenter finns idag Attendo Sverige AB, AstraZeneca,

Brcke diakoni, Carema, Famna, Kommunal, LIF, Pfizer,

Reumatikerfrbundet, Socialstyrelsen, VINNOVA, Vision, Vrdfrbundet och

Vrdalstiftelsen.

Avtal fr att frmja en jmlik hlso- och sjukvrd

Regeringen och SKL slt i juni 2011 en verenskommelse om insatser fr att

frmja en mer jmlik hlso- och sjukvrd.51

Initiativet hade mlet att ka

nyttiggrandet av ppna jmfrelser inom hlso- och sjukvrden. Det antogs

bidra till en mer jmlik hlso- och sjukvrd med hgre kvalitet och effektivitet.

Satsningen, med budget p 15 miljoner kronor, skulle ocks ka kunskapen om

hur man kan arbeta fr en mer jmlik vrd fr srskilda grupper. Ett tiotal olika

satsningar diskuterades. Det r noterbart att innovation var centralt i den punkt

de frde fram hgst p listan. Den ld:

Pbrja ett arbete med att tydliggra och organisera landstingens resurser fr verksamhetsutveckling, patientskerhet och innovation.52

49

Klla www.socialinnovation.se (26 dec. 2013). Att lta Malm hgskola och

Mittuniversitetet samsa om den nationella samordningen var lite av ett experiment. 50

http://www.forskarbladet.se/index.php/artiklar/fornyelse-och-forbattring-av-

sjukvarden/ (17 sept. 2013). 51

Dnr S2011/5879/FS. 52

http://www.skl.se/press/nyheter_2/pressmeddelanden-2011/sarskild-satsning-for-en-

mer-jamlik-halso-och-sjukvard


En bedmning r dock att huvudfokus i detta arbete var jmfrelser och

kommunikation av jmfrelsedata. Det bygger sannolikt p idn att sdant kan

stta press p vrdgivare att frbttra sin verksamhet.

I december 2013 hade staten och SKL kommit verens om 15 punkter:

Evidensbaserad praktik fr god kvalitet inom socialtjnsten 2014

Jmlik hlso- och sjukvrd 2014

Hllbar jmstlldhet

Kunskapsstyrning och vissa utvecklingsomrden inom hlso- och sjukvrden 2014

Missbruks- och beroendevrd - Kunskap till praktik

Nationella Kvalitetsregister 2012-2016

Patienters tillgnglighet till hlso- och sjukvrd, "kmiljarden" 2014

Patientskerhetssatsning 2014

Psykisk ohlsa 2014

Rehabiliteringsgarantin 2014

Sjukskrivningsprocess, kvalitetsker och effektiv ("sjukskrivningsmiljarden") 2014

ldre - sammanhllen vrd och omsorg om de mest sjuka ldre 2014

Flera av dessa har utvecklingskaraktr och lmnar plats fr innovations-

initiativ.53

Center fr Socialt Entreprenrskap Stockholm

2011 startade Center fr Socialt Entreprenrskap Stockholm (CSES) av SU

Innovation och med finansiering frn svenska ESF-rdet. Initiativet r en

rdgivar- och inkubatorverksamhet riktad mot sociala entreprenrer och

personer med ider om sociala innovationer.

Reglab och Regionalt innovationsindex

Svenska Reglab etablerades 2010 och har 24 medlemmar: 21 regioner,

VINNOVA, SKL och Tillvxtverket. Reglab r ett kompetensntverk och

bedriver ocks omvrldsbevakning och benchmarking relaterat till frgan om

utvecklingen av Sveriges regioner. En frebild var danska Reglab som startade

redan 2005.

Ett ml med den regionala utvecklingspolitiken har varit att skapa

frutsttningar fr fler innovationer och mer nyskapande. Det var bakgrunden

till att Reglab utvecklade ett innovationsindex. Utvecklingsprojektet byggde

vidare p IVA-projektet Innovation fr tillvxt 2010 och 2011 kom s den

intressanta rapporten Innovationsindex 2011 skriven av konsulter vid Kontigo AB.

54 Den reviderades senare (2013).

OECDs Observatory of Public Sector Innovation

Intresset fr innovation kopplat till offentlig sektor har successivt vaknat inom

OECD. Frgan om innovation i offentlig sektor lyftes t.ex. vid OECD Public

53

Se http://www.skl.se/press/nyheter_2/nyheter-2013/nya-overenskommelser-utvecklar-

kvalitetsarbetet 54

Peter Kempinsky, Daniel Hallencreutz och Pr Lindqu

7585 108 2

Documents

Transcript of 7585 108 2