7345 248 9
-
Upload
sveriges-kommuner-och-landsting -
Category
Documents
-
view
242 -
download
0
description
Transcript of 7345 248 9
Kritik på teknik 2010Redovisning av kundenkäteR i teknisk föRvaltning
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 1
Under våren 2010 gjordes undersökningar i 94 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator & vägar, parker, vatten & avlopp samt sophämtning och avfallshantering.
Kommunernas syfte med enkäterna är att bilda sig en uppfattning om medborgarnas önskemål och prioriteringar samt att ta reda på om man lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer, eller om det finns brister i verksamheten som måste åtgärdas.
Denna skrift ger en sammanfattande och jämförande redovisning av resultat för 88 deltagande kommuner eller grupper av kommuner.
Avsikten med redovisningen är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sina resultat med andra kommuners. Till vår glädje visar undersökningarna att en stor del av befolkningen även i år är nöjd med kommunens
service, även om det i vissa avseenden finns stora skillnader kommunerna emellan.
Vi tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp verksamhetens resultat och en hjälp vid prioriteringar och avvägningar mellan olika verksamheter inom det kommunaltekniska området. Vi hoppas också att denna skrift ska öka intresset för kundenkäter som ett uppföljningsinstrument i kommunerna och skapa en god grund för ännu en omgång gemensamma kundenkäter om några år.
Rapporten har skrivits av Elisabeth Bylund och Jan Lille vid Bylund Tjänsteutveckling AB.
Sveriges Kommuner och Landsting i sept 2010Avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad
Gunilla Glasare Göran Roos Avdelningschef Sektionschef
Förord
2 kritik på teknik 2010
Innehåll
nyttan av kundenkäter ............................................................................3så redovisar vi resultaten från 2010 års kundenkäter .................... 4standarden på gator, vägar och cykelvägar ...................................... 5Renhållning av gator och vägar ............................................................ 8vinterväghållning .................................................................................. 10trafiksäkerhet ..........................................................................................14Prioriteringar inom gatuverksamheten .............................................16Belysning ..................................................................................................18Parkernas skötsel ....................................................................................19Prioriteringar inom parkverksamheten ............................................ 22vattenkvalitet .........................................................................................24avfallshantering .....................................................................................28kontakter med kommunen .................................................................39
sveriges kommuner och landsting Hornsgatan 20, 118 82 stockholm tfn 08-452 70 00, www.skl.se
skl kommentus aB Hornsgatan 15, 117 99 stockholm tfn 08-709 59 00, www.sklkommentus.se
Beställning av boken kan göras på telefon 08-709 59 90, via epost [email protected] eller i vår nätbutik på www.sklkommentus.se
© skl kommentus och sveriges kommuner och landsting 2010 Text: elisabeth Bylund och Jan lilleProjektledare: örjan lindberg och anna anderman, sveriges kommuner och landstingSlutredigering, form & produktion samt omslagsfoto: Björn Hårdstedt, skl kommentusTryckeri: eo grafiska, stockholm-skarpnäckISBN: 978-91-7345-248-9
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 3
Nyttan av kundenkäter
Kommunerna har mycket starka krav på sig att bli effektivare och att styra resurserna dit de gör mest nytta. För att klara detta på ett bra sätt behöver man ha kunskap om kommunmedborgarnas önskemål och prioriteringar. Den kunskapen kan man få bland annat genom att fråga kommuninvånarna vilken service de vill ha, och hur mycket de är villiga att betala för denna. Man tar helt enkelt kunderna till hjälp för att prioritera på bästa sätt. Det handlar inte om att ersätta det politiska systemet med enkätundersökningar. Kundenkäterna ger däremot de politiska beslutsfattarna värdefull vägledning.
Svarsprocenten på kundenkäterna är mellan 43 och 64 procent. Många kommuner har också använt sig av resultaten från tidigare enkäter för att göra omprioriteringar av verksamheten.
Det är viktigt att undersökningarna genomförs med viss regelbundenhet. Några kommuner har deltagit i alla nio undersökningarna och kan därför följa eventuella förändringar i medborgarnas uppfattningar om verksamheten. För andra kommuner är årets kundenkäter det första försöket att ta reda på vad medborgarna tycker om den kommunala servicen inom gator/vägar, parker, vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering. Det finns även kommuner som regelbundet genomför egna kundenkäter för att kontrollera att man lever upp till målen för sin verksamhet.
Från både årets och tidigare års kundenkäter vet vi att de flesta är nöjda med den
kommunala servicen när det gäller ovanstående områden. Att presentera dessa resultat för personalen kan ge bra motvikt mot den ofta onyanserade kritiken mot den kommunala verksamheten i massmedia, men det är naturligtvis också viktigt att ta till sig de svar som visar på en sämre service. De svaren pekar ju ut de områden som kommunen måste bli bättre på att sköta. Man kan kanske säga att de många positiva omdömena ger inspiration och kraft att ta itu med bristerna. Om kundenkäterna ska kunna bli denna kraft är det naturligtvis mycket viktigt att kommunerna samlar personalen och informerar samt diskuterar och analyserar resultaten av undersökningarna. Läs mer om detta i SKL:s skrift Teknik med öppna öron. Kundtjänst i teknisk förvaltning från 2005.
Rätt använda kan således kundenkäterna vara ett bra instrument för att förbättra servicen och använda de begränsade resurserna på det för kommunens invånare bästa sättet.
Det är också viktigt att kommunen använder kundenkäterna och resultaten från dessa i marknadsföringen av sig själva och sin verksamhet. Kommunen måste visa invånarna att man faktiskt bryr sig om deras åsikter och önskemål. Man får inte heller vara för blyg för att visa upp bra resultat och goda omdömen. Man kan ordna presskonferenser, skicka ut pressmeddelanden eller direktinformation till kommuninvånarna. De som har gjort det har haft framgång.
4 kritik på teknik 2010
Så redovisar vi resultaten från 2010 års kundenkäter
De gemensamma kundenkäterna 2010 genomfördes av 88 kommuner eller grupper av kommuner. I några fall har kommuner gått samman om en gemensam undersökning. Totalt har invånarna i 94 kommuner besvarat frågorna.
I varje kommun gjordes ett urval av 500 alternativt 1 000 personer i åldern 18–74 år, vilka ombads besvara enkäterna. I årets undersökning gjordes tre skriftliga påminnelser.
Kommunerna kunde välja en enklare undersökning med frågor om alla fyra verksamhetsområden i samma frågeformulär eller en mer detaljerad undersökning med fler frågor om två områden i samma frågeformulär. Det ena detaljerade formuläret gällde gator/vägar och parker och det andra vatten/avlopp samt avfallshantering.
Vid jämförelser av värden mellan åren där flera kommuner ingår bör man tänka på att de deltagande kommunerna varierar mellan de olika åren.
Av diagrammen i rapporten framgår vilka kommuner som deltog i de olika undersökningarna. Kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora redovisas under benämningen Bergslagen. Kommunerna i Fagersta och Norberg redovisas som Fagersta/Norberg. Kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång redovisas under benämningen ”Tre kommuner”, kort för ”Tre kommuner i samverkan”.
Totalt ställdes mellan 50 och 100 frågor beroende på vilket eller vilka frågeformulär som användes. I alla frågeformulär fanns frågor inom flera olika områden och av olika art, till exempel:
✦ Frågor om information och kontakter med kommunen, till exempel: ”Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen?”
✦ Attitydfrågor som till exempel ”Vad tycker du om kvaliteten på vattnet?”
✦ Prioriteringsfrågor som till exempel ”Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi då främst använda pengarna?”
Dessutom fanns utrymme för egna lokala frågor i respektive kommun.
I de följande avsnitten finns resultaten från samtliga kommuner samlade. Resultaten redovisas i diagram och text under följande rubriker:
✦ Standard på gator, vägar och cykel vägar ✦ Renhållning av gator och vägar ✦ Vinterväghållning ✦ Trafiksäkerhet ✦ Prioriteringar inom gatuverksamheten ✦ Belysning ✦ Parkernas användning ✦ Parkernas skötsel ✦ Prioriteringar inom parkverksamheten ✦ Vattenkvalitet ✦ Avlopp ✦ Avfall och avfallshantering ✦ Hushållsavfall ✦ Grovsopor ✦ Förpackningsavfall och tidningar ✦ Farligt avfall ✦ Elektroniskt avfall ✦ Källsortering ✦ Kontakter med kommunen
I diagrammen är det möjligt att jämföra svaren från den egna kommunen med resultaten från andra kommuner som har använt samma frågeformulär.
Svaren på frågorna om prioriteringar redovisas samlat för alla kommuner.
Svaren på frågorna om medborgarnas kontakter med kommunen och erfarenheterna av dessa redovisas också samlat. Orsaken till detta är att antalet kontakter är så få att resultatet för respektive kommun är mycket osäkert. Genom att behandla alla kommuner gemensamt ökar säkerheten i resultaten väsentligt.
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 5
Bedömning av gatustandaRd
Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) – det enklare formuläret
Bland samtliga 48 kommuner som använt sig av det enklare frågeformuläret där gator, vägar och cykelvägar bedömdes tillsammans är det 40 procent som tycker att standarden är bra. I 2007 års undersökning var det 35 procent tyckte att standarden var bra.
Jämförs uppfattningen om standarden mellan olika grupper är det inga stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnorna är något mer nöjda än vad männen är. De som bor mer centralt är något nöjdare med standarden än vad de som bor utanför tätort är. De mellan 18 och 39 år är något nöjdare än vad de som är över 39 år är. Vidare framgår det att boende i flerbostadshus är något mer nöjda med standarden än vad boende i småhus är.
Kommunerna med den största andelen nöjda invånare är Vellinge där 61 procent är nöjda. Därefter följer Tyresö (57 procent), Kungsbacka (54 procent), Kristianstad (52 procent), Växjö (52 procent), Habo (51 procent), Kävlinge (51 procent), Sjöbo (51 procent) och Svedala (50 procent). Även år 2007 hörde Vellinge och Sjöbo till de kommuner som hade störst andel nöjda invånare.
Standarden på gator, vägar och cykelvägar
diagram 1. allmänhetens bedömning av standar den (jämnhet, gropar och spår), enklare formuläret. andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Älvsbyn
ÅrjängVäxjö
VästervikVellingeVarberg
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTre kommuner
TranemoSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboPartille
OrsaNyköping
NackaMölndal
MotalaLommaLerum
LaholmKävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
HöganäsHelsingborg
HalmstadHagfors
HaboGrums
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBoden
BergslagenAvesta
0 10 20 30 40 50 60 70
Procent
2027
29
1923
28
4649
26
5118
37
3541
52
3547
54
4351
3244
393536
4822
35
4851
36
2219
48
5042
20
3657
46
2945
4461
4352
37
34
Bedömning av gatustandaRd
6 kritik på teknik 2010
Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) – det detaljerade formuläret
Invånarna i de 39 kommuner som har använt det mer detaljerade formuläret har bedömt standarden på de stora gatorna, gatorna/vägarna där de bor samt gång och cykelvägar var för sig.
Bland samtliga kommuner som har använt sig av det detaljerade formuläret är det 44 procent som tycker att standarden på de stora gatorna är bra. 41 procent tycker att standarden är bra på gatan/vägen där de bor. 46 procent tycker att standarden är bra på gång och cykelvägar. När det gäller gång och cykelvägar är det dock 20 procent som inte har någon uppfattning. Det är ungefär samma resultat som år 2007.
De stora gatorna
Jämförs olika grupper när det gäller synen på standarden hos de stora gatorna så framgår det att de i åldern 18 till 39 år är mer nöjda med standarden jämfört med vad de som är äldre än 39 år är. De som bor i centrum av en tätort är något mer nöjda jämfört med de som bor mindre centralt. Dessutom framgår att de som dagligen åker bil inom kommunen inte är lika nöjda som de som kör bil mer sällan.
diagram 2. allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår), detaljerade fomuläret. andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".
Östra Göinge
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Älmhult
Värnamo
Vetlanda
Uppsala
Trelleborg
Södertälje
Strängnäs
Sigtuna
Nynäshamn
Nybro
Norrköping
Mjölby
Mark
Luleå
Linköping
Lidköping
Landskrona
Köping
Katrineholm
Karlstad
Karlskrona
Karlshamn
Jönköping
Järfälla
Hudiksvall
Göteborgs stad
Gävle
Gotland
Gislaved
Falun
Falkenberg
Eskilstuna
Botkyrka
Borås
Borlänge
0 10 20 30 40 50 60 70
Procent
5445
5341
3939
4535
4044
3244
5355
5452
5149
4745
5555
4849
1625
4345
4344
4635
3750
4953
6254
5248
4156
3333
3947
4156
3942
473738
5252
515656
5362
3538
4846
3943
4136
4055
5049
2328
3562
5961
4238
3656
5453
3737
3917
2428
5151
4245
4247
5255
5168
6360
424747
5146
5331
2533
5249
5030
3445
De stora gatorna
Gatorna där man bor
Gång- och cykelvägar
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 7
Bedömning av gatustandaRd
De kommuninvånare som är nöjdast med standarden på de stora gatorna bor i Värnamo (68 procent), Jönköping (62 procent) och Nybro (62 procent).
Gatan/vägen där man bor
Studeras resultaten för gatan/vägen där invånarna bor framgår det att de i åldern 18 till 39 år är nöjdare med standarden än vad de som är över 39 år är. Boende mer centralt är nöjdare med standarden än vad de som bor mindre centralt är. De som bor i flerbostadshus är nöjdare med standarden än vad boende i småhus är. Dessutom framgår att de som dagligen åker bil inom kommunen är inte lika nöjda som de som inte åker bil lika ofta är.
De kommuner som har störst andel nöjda invånare är Värnamo med 63 procent och Nybro med 59 procent.
Gång- och cykelvägar
Det är många (20 procent) som saknar uppfattning om standarden på gång och cykelvägar. Andelen som saknar uppfattning varierar mellan 10 och 37 procent i de olika kommunerna.
I samtliga kommuner återfinns de största andelarna som har en uppfattning bland dem som cyklar dagligen under sommarhalvåret. Även bland dem som cyklar några gånger i veckan är det många som har en uppfattning. I dessa båda grupper finns en större andel som är nöjda än bland samtliga invånare.
Kommuner med störst andel nöjda bland samtliga invånare är Lidköping, med 62 procent nöjda, Nybro (61 procent) och Värnamo (60 procent). Även år 2007 fanns Nybro med bland de kommuner som hade bäst omdömen.
Bedömning av gatuRenHållning
8 kritik på teknik 2010
Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning – det enklare formuläret
Bland samtliga kommuner som har använt det enklare formuläret är det 75 procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. Det är ungefär samma resultat som förra gången då 73 procent tyckte detta.
De som bor i småhus tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i större utsträckning än vad de som bor i flerbostadshus gör. Det framgår även att ju yngre man är, desto nöjdare är man. De som åker kollektivt flera gånger i veckan är inte riktigt lika nöjda som de som inte nyttjar allmänna färdmedel lika ofta. Ju oftare invånarna åker bil inom kommunen, desto nöjdare är de med renhållningen av gator och vägar.
De kommuner som har störst andel nöjda med renhållningen är Essunga (91 procent), Habo (89 procent), Hagfors (88 procent), Sjöbo (86 procent) och Boden (85 procent). Även 2007 återfanns Essunga, Hagfors och Sjöbo bland de kommuner som fick bäst omdömen av sina invånare.
Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning – det detaljerade formuläret
Bland samtliga kommuner som har använt det detaljerade formuläret, där renhållningen av gator/vägar i centrum respektive utanför centrum bedömts var för sig, är det 66 procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt
Renhållning av gator och vägar
diagram 3. allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, enklare fomuläret. andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Älvsbyn
ÅrjängVäxjö
VästervikVellingeVarberg
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTre kommuner
TranemoSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboPartille
OrsaNyköping
NackaMölndal
MotalaLommaLerum
LaholmKävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
HöganäsHelsingborg
HalmstadHagfors
HaboGrums
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBoden
BergslagenAvesta
40 50 60 70 80 90 100
Procent
7078
8580
6471
9180
7489
8871
6883
6983
8177
7278
8176
8176
7675
7382
76
8684
7978
6774
8470
8074
7970
6979
8272
7982
83
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 9
Bedömning av gatuRenHållning
i centrum och 61 procent som tycker att det är rent och snyggt utanför centrum. Andelen som är nöjda har ökat något sedan 2007 både när det gäller gator/vägar i centrum och gator/vägar utanför centrumområdet.
Invånarna anser att renhållningen av gator och vägar i centrum fungerar bättre än renhållningen utanför centrumområdet. De mellan 18 och 39 år är nöjdare med renhållningen både i centrum och utanför centrumområdet än vad de som är äldre än 39 år är. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda med renhållningen i centrum som vad de som bor i småhus är. Boende i centrum är mindre nöjda både med renhållningen i centrum och utanför centrumområdet än vad de som bor mindre centralt är.
Renhållningen av gator och vägar i centrum fungerar bäst i Värnamo (86 procent nöjda), Nybro (85 procent), Lidköping (82 procent), Älmhult (81 procent) och Örnsköldsvik (80 procent). Nybro hörde även år 2007 till de kommuner som fick bäst omdömen.
Renhållningen av vägarna utanför centrumområdet fungerar bäst i Nybro (80 procent) och Älmhult (79 procent). Även vid undersökningen år 2007 hörde Nybro till de kommuner som fick höga omdömen för renhållningen av gatorna/vägarna utanför centrumområdet.
diagram 4. allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning, detaljerade fomuläret. andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".
Östra Göinge
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Älmhult
Värnamo
Vetlanda
Uppsala
Trelleborg
Södertälje
Strängnäs
Sigtuna
Nynäshamn
Nybro
Norrköping
Mjölby
Mark
Luleå
Linköping
Lidköping
Landskrona
Köping
Katrineholm
Karlstad
Karlskrona
Karlshamn
Jönköping
Järfälla
Hudiksvall
Göteborgs stad
Gävle
Gotland
Gislaved
Falun
Falkenberg
Eskilstuna
Botkyrka
Borås
Borlänge
30 40 50 60 70 80 90 100
Procent
7977
6761
5749
7170
7972
7875
7268
7775
5851
6152
716868
6268
6676
706464
7070
7271
6660
6462
8272
6461
797474
6977
7354
5085
805151
726767
5945
3764
6667
657676
8675
8179
5756
807374
6670
68
I centrum
Utanför centrum
Bedömning av vinteRvägHållning
10 kritik på teknik 2010
Vinterväghållning
Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning – det enklare formuläret
Bland samtliga kommuner som har använt det enklare formuläret är det 54 procent som tycker att snöröjningen och halkbekämpningen i kommunen sköts bra. Det är ungefär samma resultat som 2007 då 57 procent var nöjda.
Om olika grupper jämförs framgår det att de som bor i småhus är nöjdare med snöröjningen och halkbekämpningen än de boende i flerbostadshus är. Dessutom framgår att ju yngre man är, desto nöjdare är man med detta.
Mest nöjda med snöröjning och halkbekämpning är invånarna i Bräcke (80 procent nöjda), Orsa (76 procent), Boden (74 procent) Kungsbacka (71 procent) och Tranemo (71 procent). Även 2007 fanns Bräcke med bland de kommuner som fick höga omdömen.
Var ska man börja snöröja eller halkbekämpa?
En fråga ställdes om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan:
✦ 48 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna.
✦ 21 procent svarar viktiga gångvägar till till exempel busshållplatser och skolor.
✦ 10 procent svarar bostadsgatorna. ✦ 8 procent svarar cykelvägarna/gångvägarna in mot centrum.
✦ 1 procent svarar busshållplatserna. ✦ 8 procent svarar att de inte vet. ✦ 4 procent har inte besvarat frågan.
Det är ungefär samma svarsmönster som 2007.
diagram 5. allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, enklare formuläret. andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Älvsbyn
ÅrjängVäxjö
VästervikVellingeVarberg
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTre kommuner
TranemoSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboPartille
OrsaNyköping
NackaMölndal
MotalaLommaLerum
LaholmKävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
HöganäsHelsingborg
HalmstadHagfors
HaboGrums
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBoden
BergslagenAvesta
20 30 40 50 60 70 80
Procent
4149
7480
3845
6561
4863
6349
6062
6566
5271
4952
5642
5653
5354
2976
56
5763
5361
3853
7137
5152
6038
5260
5830
6365
62
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 11
Bedömning av vinteRvägHållning
Invånarna tycker överlag att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bättre på de stora gatorna/vägarna i kommunen, än på gatan/vägen där de bor. De som bor i småhus är mer nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna än vad de boende i flerbostadshus är. De i åldern mellan 60 och 74 år är inte lika nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna som vad de under 60 år är. Bäst fungerar snöröjningen av de större vägarna och gatorna i Värnamo (71 procent) och Lidköping (70 procent).
När det gäller gatan/vägen där man bor fungera snöröjningen och halkbekämpningen bäst i Lidköping (60 procent nöjda) och Östersund (60 procent).
Cykelvägar
24 procent av invånarna tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra på cykelvägarna. Hela 29 procent saknar dock uppfattning om snöröjning/halkbekämpning av cykelvägarna. Andelen som saknar uppfattning varierar från 15 till 47 procent i de olika kommunerna. Det är därför svårt att göra några jämförelser mellan kommunerna.
En grupp som i större utsträckning har en uppfattning om snöröjningen/halkbekämpningen av cykelvägar är de som cyklar dagligen under sommarhalvåret. Bland dessa cyklister är 34 procent nöjda. 10 procent av dessa cyklister saknar uppfattning. Det är ungefär samma svarsmönster som 2007.
Den kommun som får bäst omdöme av sina kommuninvånare är Lidköping (52 procent).
Gångvägar
28 procent tycker att vinterväghållningen av gångvägarna sköts bra. 10 procent har ingen uppfattning. När det gäller snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägar är det inga stora skillnader i uppfattning mellan olika grupper. Det är ungefär samma svarsmönster som 2007.
Snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägar fungerar den här gången bäst i
Nästan alla grupper som jämförs tycker att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum. Undantaget är de som sällan eller aldrig åker bil inom kommunen, vilka tycker att det är något viktigare att börja med viktiga gångvägar än med de stora gatorna.
Ju mindre centralt man bor, desto viktigare tycker invånarna att det är att börja snöröja/halkbekämpa de stora gatorna. De under 60 år tycker att det är viktigare att börja med de stora gatorna än vad de över 59 år gör. Bland dem som bor i flerbostadshus är det ganska stor andel som tycker att man ska börja med viktiga gångvägar, till exempel till busshållplatser och skolor, jämfört med dem som bor i småhus.
Invånarna som bor mer centralt tycker att det är viktigare att börja med gång och cykelvägar samt att börja snöröja/halkbekämpa viktiga gångvägar till busshållplatser etc än vad de som bor minst centralt gör. Bland dem som åker med allmänna färdmedel flera gånger i veckan är det vanligare att önska att man ska börja med viktiga gångvägar till till exempel busshållplatser och skolar än vad de som åker mer sällan med allmänna färdmedel gör. Ju oftare man åker bil inom kommunen desto vanligare är önskemålet om att man börjar med de stora gatorna in mot centrum.
Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning – det detaljerade formuläret
I de kommuner som använde det detaljerade formuläret bedömdes de större gatorna/vägarna och gatan/vägen där man bor var för sig. 56 procent av invånarna i samtliga dessa kommuner tycker att snöröjningen och halkbekämpningen av de större vägarna och gatorna sköts bra och 41 procent tycker att den sköts bra på gatan/vägen där de bor. År 2007 var det 59 procent som var nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna och 46 procent som var nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av bostadsgatorna.
Bedömning av vinteRvägHållning
12 kritik på teknik 2010
Lidköping (53 procent nöjda), Luleå (53 procent) och Karlstad (50 procent). Även år 2007 fanns Luleå bland de kommuner som fick bäst omdömen.
Var ska man börja snöröja/ halkbekämpa?
En fråga ställdes om var man ska börja snöröja och halkbekämpa. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt följande:
✦ 47 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna
✦ 22 procent svarar viktiga gångvägar till till exempel busshållplatser och skolor
✦ 9 procent svarar bostadsgatorna ✦ 9 procent svarar cykelvägarna/gångvägarna in mot centrum
✦ 2 procent svarar busshållplatserna ✦ 7 procent svarar att de inte vet ✦ 4 procent har inte besvarat frågan
För de flesta grupper som jämförs är det viktigast att börja med de stora gatorna. De som sällan eller aldrig åker bil inom kommunen tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar till till exempel busshållplatser och skolor än med de stora gatorna. För dem som ofta åker med kollektivtrafiken är det lika viktigt att man börjar snöröja/halkbekämpa viktiga gångvägar som att man börjar med de stora gatorna. I övrigt framgår att ju mindre centralt man bor, desto viktigare tycker man att det är att börja snöröja/halkbekämpa de stora gatorna.
Boende i småhus tycker att det är viktigare att börja snöröja och halkbekämpa de
diagram 6. allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning, detaljerade formuläret. andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".
Östra Göinge
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Älmhult
Värnamo
Vetlanda
Uppsala
Trelleborg
Södertälje
Strängnäs
Sigtuna
Nynäshamn
Nybro
Norrköping
Mjölby
Mark
Luleå
Linköping
Lidköping
Landskrona
Köping
Katrineholm
Karlstad
Karlskrona
Karlshamn
Jönköping
Järfälla
Hudiksvall
Göteborgs stad
Gävle
Gotland
Gislaved
Falun
Falkenberg
Eskilstuna
Botkyrka
Borås
Borlänge
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Procent
674646
435640
1222
512611
193933
1619
4831 3832
675741
46372926
2465
532025
56503639
563515
216154
22 3569
462736
654018
2462
433327
544021
1863
474850
523921
23373031
3064
483027
70605253
503928
236654
45 5361
491719
654533
3743
251218
645440
3946
351021
624825
31524317
2438
281015
48291212
574629
336148
323571
503438
614926
2857
383329
424516
2867
603445
604321
24
De större gatorna/vägarna
Gatan/vägen där man bor
Cykelvägar
Gångvägar
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 13
åsikt om saltanvändning
stora gatorna, jämfört med vad de som bor i flerbostadshus tycker. Ju oftare man åker bil inom kommunen, desto viktigare är det att börja snöröjningen/halkbekämpningen med de stora gatorna/vägarna. De som bor mer centralt och i flerbostadshus tycker att det är viktigare med viktiga gångvägar till till exempel busshållplatser och skolor än vad de som bor mindre centralt och i småhus tycker.
Ju oftare man åker med kollektivtrafiken, desto viktigare tycker man att det är att börja med viktiga gångvägar. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret tycker att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa cykelvägarna/gångvägarna jämfört med de som inte cyklar lika ofta. De som bor i flerbostadshus tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar och bostadsgator än vad boende i småhus tycker.
Åsikt om användning av sand och salt för att minska halkrisken – det detaljerade formuläret
Det är 9 procent som tycker att man ska salta fler gator. 22 procent vill att man ska salta färre gator och 32 procent anser att man inte ska salt alls. Slutligen vill 34 procent att man ska göra på samma sätt som tidigare. Det är samma svarsmönster som år 2007.
Resultaten visar att de som är äldre än 39 år i större utsträckning inte vill salta alls än vad de som är yngre vill. Männen vill i större utsträckning än kvinnorna att man inte ska salta alls. De som åker bil minst någon gång i veckan inom kommunen vill i större utsträckning att man avstår från saltningen än vad de som sällan eller aldrig kör bil inom kommunen vill. Ytterligare en skillnad är att de som bor i småhus vill att man inte saltar alls i något större utsträckning än vad de som bor i flerbostadshus vill.
De kommuner som ligger norrut har större andelar som tycker att man inte ska salta alls.
diagram 7. åsikt om användning av sand och salt för att minska halkrisken. diagrammet visar andelen som svarat att man inte ska salta alls.
Undantaget är Gotlands kommun där 65 procent tycker att man inte ska salta alls. Därefter kommer Östersund (64 procent) och Luleå (57 procent). Även 2007 fanns Östersund och Luleå bland de kommuner med störst andelar som inte ville att man skulle salta alls.
Östra GöingeÖstersund
ÖrnsköldsvikÖrebro
ÄlmhultVärnamoVetlandaUppsala
TrelleborgSödertäljeSträngnäs
SigtunaNynäshamn
NybroNorrköping
MjölbyMarkLuleå
LinköpingLidköping
LandskronaKöping
KatrineholmKarlstad
KarlskronaKarlshamnJönköping
JärfällaHudiksvall
Göteborgs stadGävle
GotlandGislaved
FalunFalkenbergEskilstuna
BotkyrkaBorås
Borlänge
0 10 20 30 40 50 60 70
Procent
4925
2733
2441
3165
5120
4431
2828
3030
3638
2434
3157
2634
322930
3339
3120
3229
2418
3039
6425
nöJd med tRafiksäkeRHeten
14 kritik på teknik 2010
Trafiksäkerhet
Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten?
25 procent av de svarande tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är. Det är samma resultat som 2007.
Männen är mer nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten än vad kvinnorna är. Hushåll med barn, och särskilt de med barn upp till 13 år, är inte lika nöjda med trafiksäkerheten som vad hushåll utan barn är. Varberg (37 procent), Bräcke (36 procent) och Gotland (35 procent) är de kommuner som har störst andel invånare som är nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten. Även 2007 var Gotland bland de kommuner som hade störst andel invånare som var nöjda med trafiksäkerheten.
diagram 8. "vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten?" diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är.
Östra GöingeÖstersund
ÖrnsköldsvikÖrebro
ÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVetlandaVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSträngnäs
SollefteåSmedjebacken
SkellefteåSjöbo
SigtunaPartille
OrsaNynäshamn
NyköpingNybro
NorrköpingNacka
MölndalMotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLinköpingLidköping
LerumLandskrona
LaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstadKatrineholm
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
JärfällaHöganäs
HudiksvallHelsingborg
HalmstadHagfors
HaboGöteborgs stad
GävleGrums
GotlandGislaved
FalunFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEskilstunaEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBorlänge
BodenBergslagen
Avesta
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Procent
2029
272222
1936
2621
2832
2524
2527
3518
2429
2723
2426
2125
3119
2721
2819
2926
2327
2630
2428
212728
2532
2525
3122
2525
2125
2219
2930
2634
2125
232525
3014
2825
192222
2423
2525
3728
2227
1427
3227
3024
1719
25
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 15
föRBättRningaR av tRafiksäkeRHeten
Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor?
De åtgärder som är mest önskade för att öka trafiksäkerheten är hastighetsdämpande åtgärder och att förbättra sikten vid gatukorsningar. Därefter kommer att skylta lägre hastighet samt bättre snöröjning och halkbekämpning. Hastighetsdämpande åtgärder önskas främst av hushåll med barn upp till 13 år. Ju yngre man är, desto viktigare tycker man att det är med hastighetsdämpande åtgärder. De över 60 år önskar snöröjning/halkbekämpning i större utsträckning än vad de yngre önskar. Boende mer centralt önskar hastighetsdämpande åtgärder i större utsträckning än vad de som bor mindre centralt gör.
diagram 9. "vad ska kommunen göra för att öka trafiksäker heten där man bor?"
Ej svar
Annat
Bättre gatubelysning
Bättre snöröjningoch halkbekämpning
Förbättra sikten vidgatukorsningar
Fler cirkulationsplatser
Fler varningsskyltar,t ex varning för barn,
farliga korsningar
Hastighetsdämpandeåtgärder som t ex
gupp i gatan
Skylta lägre hastighet
Jag tycker trafik-säkerheten är bra
som den är
0 5 10 15 20 25
Procent
25
9
15
4
6
16
10
3
5
7
PRioRiteRing av gatuundeRHåll
16 kritik på teknik 2010
Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? – det enklare formuläret
Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet i de flesta grupper som använt det enklare formuläret att medlen ska användas till underhåll av asfalten på gator/vägar och därefter snöröjning/halkbekämpning av gator/vägar. De som sällan eller aldrig åker bil inom kommunen tycker att det är lika viktigt med snöröjning och halkbekämpning av såväl gatorna som av gång och cykelvägar som med underhåll av asfalten. Boende i småhus är mer angelägna
om underhåll av asfalten än vad boende i flerbostadshus är. Det framgår även att intresset för underhåll av asfalten ökar ju mindre centralt man bor. De som är 60 år och äldre är inte lika intresserade av underhåll av asfalten som vad de yngre är. Underhåll av asfalten är mer angeläget för männen än det är för kvinnorna. Bland de mellan 60 och 74 år och bland kvinnorna är det viktigare både med snöröjning och halkbekämpning av gatorna och med snöröjningen av gång och cykelvägar än vad det är för männen och de under 60 år. Ju oftare kommuninvånarna åker bil inom kommunen, desto mer angelägna är de om underhåll av asfalten.
Snöröjningen av gång och cykelvägar är viktigare för dem som bor mer centralt än vad den är för dem som bor minst centralt. Den är också viktigare för de bor i flerbostadshus än vad den är för dem som bor i småhus. Även de som cyklar dagligen under sommarhalvåret önskar både underhåll samt snöröjning/halkbekämpning av gång och cykelvägar i större utsträckning än de som cyklar mer sällan gör. Underhåll av gång och cykelvägar är viktigare för dem som bor mer centralt än vad det är för dem som bor utanför tätort. De som bor mindre centralt önskar istället, i större utsträckning, snöröjning/halkbekämpning av gatorna.
I de allra flesta kommuner är det viktigast med underhållet av asfalten. Det förekommer dock att det är lika viktigt eller viktigare med snöröjning och halkbekämpning. Särskilt viktigt med underhåll av asfalten är det i Bräcke, Essunga och Hagfors. Snöröjning önskas mest av invånarna i Älvsbyn, Boden, Skellefteå, Sollefteå och Västervik.
Prioriteringar inom gatuverksamheten
diagram 10. ”till vad ska vi främst använda pengarna?” (enklare formuläret). summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ.
Annat
Bättre skötsel avplanteringar och dylikt
Gatubelysning
Trafiksignaler
Hastighetsdämpandeåtgärder som gupp
och avsmalningar
Sopning av gator ochgång- och cykelvägar
Snöröjning ochhalkbekämpning av
gång- och cykelvägar
Snöröjning och halk-bekämpning av gatorna
Underhåll av gång- och cykelvägarna
Underhåll av asfaltenpå gatorna
0 10 20 30 40 50 60
Procent
51
21
40
20
7
6
2
8
4
3
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 17
PRioRiteRing av gatuundeRHåll
Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? – det detaljerade formuläret
Nästan alla grupper som använt det mer detaljerade formuläret tycker att det är viktigast med underhåll av asfalten. Undantaget är de som sällan eller aldrig åker bil inom kommunen, vilka önskar underhåll av asfalten och underhåll av gång och cykelvägar i samma utsträckning. Kvinnorna tycker att underhållet av asfalten är viktigast, även om andelen som har markerat detta alternativ inte är lika stor som bland männen. Ju längre bort från centrum man bor, desto viktigare blir underhållet av asfalten. Underhållet av asfalten prioriteras högre av dem som bor i småhus än av dem som bor i flerbostadshus, även om de senare även de sätter asfalten främst. Ju oftare man åker bil inom kommunen, desto högre prioriterar man underhållet av asfalten.
Andra skillnader som framkommer är att de som bor minst centralt prioriterar snöröjning och halkbekämpning av de större gatorna i högre grad än vad de som bor mer centralt gör. De senare är istället mer intresserade av både underhåll och snöröjning/halkbekämpning av gång och cykelvägar. Jämförs de som bor i småhus med dem som bor i flerbostadshus framkommer det att de som bor i småhus prioriterar snöröjningen/halkbekämpningen av de större gatorna i högre grad, medan de som bor i flerbostadshus prioriterar underhåll samt snöröjning/halkbekämpning av gång och cykelvägar samt snöröjning/halkbekämpning av bostadsgatorna högre än vad de som bor i småhus gör.
De som åker med allmänna färdmedel
diagram 11. ”till vad ska vi främst använda pengarna?” (detaljerade formuläret). summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ.
minst några gånger i månaden är mer intresserade av underhåll av gång och cykelvägar än vad de som åker med allmänna färdmedel mer sällan är.
Bland de kommuner som använt det mer detaljerade formuläret är det viktigast att använda pengarna till underhåll av asfalten för invånarna i alla kommuner utom för Östersund där det är ungefär lika viktig med snöröjning och halkbekämpning som med underhåll av asfalten.
Särskilt viktigt är underhåll av asfalten för invånarna i Gävle (72 procent), Karlskrona (66 procent), Södertälje (65 procent) och Östra Göinge (65 procent).
Annat
Bättre skötsel avplanteringar och dylikt
Gatubelysning
Trafiksignaler
Hastighetsdämpandeåtgärder som gupp
och avsmalningar
Sopning av gator ochgång- och cykelvägar
Snöröjning ochhalkbekämpning
av gång- och cykelvägar
Snöröjning och halk-bekämpning av de större
gatorna mot centrum
Snöröjning ochhalkbekämpning
av bostadsgatorna
Underhåll av gång- och cykelvägarna
Underhåll av asfaltenpå gatorna
0 10 20 30 40 50
Procent
49
18
18
24
16
9
6
2
9
6
3
sPaRa elleR öka ResuRseRna föR Belysning
18 kritik på teknik 2010
Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för dem som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar pengar! Tycker du att kommunen kan spara in på eller öka resurserna för belysningen?
32 procent vill att man ska öka resurserna för belysning och 7 procent vill att man ska spara på resurserna. 63 procent tycker att den är bra som den är. Jämfört med 2007 så har andelen som önskar ökade resurser minskat något medan andelen som tycker att det är bra som det är har ökat.
Jämförs olika grupper framgår att kvinnorna i högre grad än männen vill ha mer resurser för belysningen. De under 60 år anser också i högre grad än de äldre att man ska öka resurserna. De som bor i flerbostadshus är mer angelägna om ökade resurser än vad de som bor i småhus är.
De kommuner som har störst andelar som vill öka resurserna för belysning är Östersund (44 procent), Landskrona (37 procent), Trelleborg (37 procent), Uppsala (37 procent), Hagfors (36 procent), Jönköping (35 procent), Växjö (35 procent) och Örebro (35 procent).
Sparviljan är störst i Älvsbyn (18 procent) och Sjöbo (17 procent) som anser att kommunen bör spara in på belysningen.
Belysning
diagram 12. andel som svarat att man ska öka resurserna för belysningen.
Östra GöingeÖstersund
ÖrnsköldsvikÖrebro
ÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVetlandaVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSträngnäs
SollefteåSmedjebacken
SkellefteåSjöbo
SigtunaPartille
OrsaNynäshamn
NyköpingNybro
NorrköpingNacka
MölndalMotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLinköpingLidköping
LerumLandskrona
LaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstadKatrineholm
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
JärfällaHöganäs
HudiksvallHelsingborg
HalmstadHagfors
HaboGöteborgs stad
GävleGrums
GotlandGislaved
FalunFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEskilstunaEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBorlänge
BodenBergslagen
Avesta
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Procent
2817
1417
2733
1120
3119
1116
2330
2416
1825
3316
3629
3222
2028
352627
2624
2511
1729
2217
3025
3725
1632
1223
2023
2924
313232
2233
1626
3410
1919
1823
3015
3412
2537
2928
3020
3237
1724
2322
1835
927
1035
3344
19
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 19
HuR sköts PaRkeRna
Parkernas skötsel
Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? – det enklare formuläret
Det är 63 procent som svarar att parkerna sköts bra. Det är samma resultat som år 2007. 15 procent saknar uppfattning om parkernas skötsel, och det är vanligast bland dem som bor utanför en tätort (23 procent). Boende i flerbostadshus är mer nöjda med parkernas skötsel än vad boende i småhus är. De som är 60 år och äldre är nöjdare med parkernas skötsel än vad de under 60 år är.
Bäst omdömen får parkerna i Varberg (83 procent nöjda) och Enköping (81 procent). Även i undersökningen år 2007 var Varberg och Enköping bland de kommuner som fick bäst omdömen.
En fråga ställdes även om lekredskap och skötsel av lekparkerna/lekplatserna. 41 procent har inte någon uppfattning om lekparkerna/lekplatserna. Det är främst barnfamiljer med barn upp till och med sex år som har en uppfattning. I den gruppen är 42 procent nöjda och 26 procent missnöjda. 18 procent är varken nöjda eller missnöjda. 12 procent i denna grupp har ingen uppfattning. 2007 var det 34 procent som var nöjda med lekredskap och skötsel av lekparkerna/lekplatserna.
Bäst omdömen får lekparkerna/lekplatserna i Boden (44 procent nöjda), Växjö (44 procent), Sundbyberg (44 procent) samt Skellefteå (41 procent). Även år 2007 var Boden och Skellefteå bland de kommuner som fick bäst omdömen.
diagram 13. ”Hur tycker du att parkerna sköts i kom-munen?” andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Älvsbyn
ÅrjängVäxjö
VästervikVellingeVarberg
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTre kommuner
TranemoSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboPartille
OrsaNyköping
NackaMölndal
MotalaLommaLerum
LaholmKävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
HöganäsHelsingborg
HalmstadHagfors
HaboGrums
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBoden
BergslagenAvesta
20 30 40 50 60 70 80 90
Procent
3652
77
4681
48
6463
43
5357
69
7151
64
7263
60
6044
5449
4870
62
5063
73
4949
74
5361
70
5252
45
7351
56
7638
8350
7178
64
58
HuR sköts PaRkeRna
20 kritik på teknik 2010
Hur tycker du att parkerna sköts i kommunen? – det detaljerade formuläret
63 procent av samtliga som använt det detaljerade formuläret tycker att parkerna i centrum sköts bra och 50 procent tycker att parkerna i bostadsområdena sköts bra. I undersökningen år 2007 var färre nöjda både med parkerna i centrum (57 procent) och med parkerna i bostadsområdena (45 procent).
De som bor utanför tätort saknar uppfattning om parkernas skötsel i större utsträckning än vad de som bor mer centralt gör. Det gäller både parkerna i centrum och särskilt parkerna i bostadsområdena.
Parkerna som ligger i centrum får högre betyg av medborgarna än vad parkerna i bostadsområden får. Det är inga stora skillnader i uppfattning mellan olika grupper för såväl parkerna i centrum som i bostadsområdena.
Bland dem som är missnöjda med hur parkerna sköts beror missnöjet främst på att det är skräpigt i parkerna.
När det gäller skötsel av parker belägna i centrum får Lidköping (87 procent), Falkenberg (82 procent), Vetlanda (78 procent) och Värnamo (78 procent) bäst omdömen. Även år 2007 var Falkenberg bland de kommuner som fick bäst omdömen av kommunens invånare.
Nöjdast med bostadsparkernas skötsel är man i Falkenberg (63 procent), Lidköping (62 procent) och Landskrona (60 procent nöjda).
diagram 14. ”Hur tycker du att parkerna sköts i kom-munen?” andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra".
Östra Göinge
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Älmhult
Värnamo
Vetlanda
Uppsala
Trelleborg
Södertälje
Strängnäs
Sigtuna
Nynäshamn
Nybro
Norrköping
Mjölby
Mark
Luleå
Linköping
Lidköping
Landskrona
Köping
Katrineholm
Karlstad
Karlskrona
Karlshamn
Jönköping
Järfälla
Hudiksvall
Göteborgs stad
Gävle
Gotland
Gislaved
Falun
Falkenberg
Eskilstuna
Botkyrka
Borås
Borlänge
20 30 40 50 60 70 80 90
Procent
6748
6652
3836
7054
8263
5447
6743
6952
5435
5752
6746
5248
7052
7257
6542
7355
7551
6444
7160
8762
7053
7653
4636
715758
4270
5837
3060
5272
4248
3567
3866
5878
5778
5562
3974
5770
425555
5338
I centrum
I bostadsområdena
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 21
HuR används PaRkeRna
Parkerna används i särklass mest för promenader. Det gäller för alla grupper utom för barnfamiljer med barn upp till 13 år, vilka främst använder parkerna för lek och rekreation. Det gäller särskilt för hushåll med barn upp till och med 6 år. De mellan 18 och 39 år använder parkerna i större utsträckning för lek och rekreation än vad de över 39 år gör. Att använda parkerna för promenader är vanligare bland dem som bor mer centralt än vad det är bland dem som bor minst centralt. Ju äldre man är, desto vanligare är det att använda parkerna för promenader. I övrigt kan noteras att de mellan 40 och 74 år även använder parkerna mer för att få naturupplevelser än vad de under 40 år gör. Vanligast att använda parkerna för promenader är det i Nybro (78 procent), Karlshamn (76 procent) och Falkenberg (75 procent).
Även 2007 var invånarna i Falkenberg, Lidköping och Landskrona nöjdast med sina parker.
På frågan om vad man tycker om lekparkernas/lekplatsernas skötsel och lekredskap är det 40 procent som inte har någon uppfattning. De som har en uppfattning är barnfamiljer med barn upp till 13 år. I den gruppen är det 40 procent nöjda och 28 procent missnöjda. 2007 var det ungefär lika många nöjda som missnöjda.
Jämförs resultaten för samtliga invånare i kommunerna så är de som bor i Värnamo (46 procent nöjda), Landskrona (44 procent), Falkenberg (40 procent) och Strängnäs (41 procent) nöjdast med lekplatserna, även om det också i dessa kommuner är stora andelar som saknar uppfattning. Även år 2007 hörde Falkenbergs invånare till de kommuninvånare som var mest nöjda med lekplatserna.
Parkernas användning – det detaljerade formuläret
I diagram 15 ingår enbart de som vistas i parkerna minst någon gång i månaden.
Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ.
I det detaljerade frågeformuläret ställdes även en fråga om hur ofta man använder parkerna. 9 procent använder parkerna dagligen, 28 procent använder dem minst en gång i veckan, 36 procent minst en gång i månaden och 26 procent använder dem mer sällan eller aldrig. Det är ungefär samma svarsmönster som 2007.
En större andel av kommunens invånare vistas ofta i parkerna i Falkenberg, Köping och Trelleborg.
diagram 15. ”Hur använder du parkerna?"
Annat
För att få naturupplevelser
För att rasta hunden
För samvaro
För lek och rekreation
För promenader
Som kommunikations-led till arbetet, buss-
hållplats m m
0 10 20 30 40 50 60 70
Procent
27
63
20
10
7
18
2
PRioRiteRing i PaRkeRna
22 kritik på teknik 2010
Prioriteringar inom parkverksamheten
Om vi får mindre pengar till park verksamheten, till vad ska vi i första hand använda pengarna? – det enklare formuläret
Vid minskade resurser är det enligt de flesta grupper viktigast att satsa på städningen av parkerna. Därefter kommer gräsklippning i parkerna, lekplatser samt blomsterarrangemang på gator och torg. Det är ungefär samma önskemål som 2007.
Många grupper önskar städning i första hand utom barnfamiljer med barn upp till 13 år som i första hand önskar lekplatser. Särskilt familjer med barn upp till och med 6 år önskar lekplatser.
Männen önskar gräsklippning i högre grad än vad kvinnorna gör. Boende i småhus önskar gräsklippning i större utsträckning än vad boende i flerbostadshus gör. De som är över 39 år är mer intresserade av blomsterarrangemang på gator och torg än vad de under 40 år är.
Jämförs kommunerna framgår det att städning är viktigast för invånarna i många kommuner. I en del kommuner är dock gräsklippning eller lekplatser viktigast eller lika viktiga som städningen. Särskilt i Helsingborg, Kristianstad, Sundbyberg, Tyresö och Täby är önskemålet om städning högt. Gräsklippning önskas i större utsträckning av invånarna i Bräcke, Eslöv, Essunga, Hagfors, Motala, Smedjebacken och Älvsbyn än i övriga kommuner. I Habo och Kävlinge finns störst andelar som önskar lekplatser.
diagram 16. "till vad ska vi i första hand använda pengarna?” summan av svaren överstiger 100 pro-cent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ.
Annat
Parkso�or
Gångstråk
Lekplatser
Städning iparkerna
Skötsel avnaturmark
Ogräsrensning
Gräsklippningi parkerna
Blomsterrabatteri parkerna
Blomster-arrangemang
på gator och torg
0 10 20 30 40
Procent
22
8
28
10
12
33
27
12
6
2
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 23
PRioRiteRing i PaRkeRna
Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi främst använda pengarna? – detaljerade formuläret
För alla grupper är städningen i särklass viktigast utom för familjer med barn upp till sex år vilka i första hand vill ha lekplatser. De i åldern mellan 18 och 39 år önskar lekplatser i högre grad än vad de över 39 år gör.
Särskilt viktigt är städning för dem som bor i flerbostadshus och för dem som bor mer centralt jämfört med de som bor i småhus och minst centralt.
Vid en jämförelse framgår det att städning av parkerna är den åtgärd som kommer i första hand i många kommuner. I många kommuner är det förutom städning lika viktigt med blomsterarrangemang, gräsklippning i parkerna i centrum och/eller bostadsområdena och/eller lekplatser. I Östra Göinge är det viktigast med lekplatser.
diagram 17. "till vad ska vi i första hand använda pengarna?” summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera fler alternativ.
Annat
Parkso�or
Vatten-anläggningar
Isbanor
Lekplatser
Städningi parkerna
Skötsel avnaturmark
Ogräsrensning
Gräsklippning i parkerna i
bostadsområdena
Gräsklippning iparkerna i centrum
Blomsterrabatteri parkerna
Blomster-arrangemang
på gator och torg
0 10 20 30 40
Procent
20
12
16
14
7
13
41
22
4
3
10
3
åsikt om dRicksvattnet
24 kritik på teknik 2010
Vattenkvalitet
Vad tycker du om kvaliteten på vattnet?
Frågan om vattnets kvalitet ställdes enbart till de som har kommunalt vatten. Andelen med kommunalt vatten varierar från 43 procent i Orust till 97 procent i Vellinge.
Det är 90 procent som tycker att kvaliteten på vattnet är bra. Enbart 3 procent är missnöjda med den. 2007 var 89 procent nöjda och 4 procent missnöjda. I de flesta kommuner är vattnet av bra kvalitet, då det i 55 av 74 kommunerna är 90 procent eller fler som tycker att vattnets kvalitet är bra. Det är ingen skillnad i uppfattning mellan olika grupper.
Bäst tycker invånarna i Karlstad och Kungsbacka att vattnet är där 98 procent tycker att vattnets kvalitet är bra. Även år 2007 fanns Kungsbacka bland de kommuner som hade bäst vattenkvalitet.
Bland dem som är missnöjda med kvaliteten är den vanligaste orsaken till missnöje att vattnet smakar illa.
Att vattnet håller en hög kvalitet visar sig också genom att 88 procent av samtliga tillfrågade dricker av vattenledningsvattnet flera gånger per dag. 2007 var andelen nästan lika hög 86 procent. Kvinnorna dricker oftare av vattenledningsvattnet än vad männen gör. I 29 kommuner är det 90 procent eller fler som dricker vattenledningsvattnet flera gånger per dag. Störst är andelarna i Kungsbacka (95 procent), Enköping (94 procent), Luleå (94 procent) och Älvsbyn (94 procent).
En fråga gällde om man har varit utsatt för störningar i vattentillförseln under det senaste året. Det är ungefär 20 procent som har haft störningar och det har vanligen gällt avbrott i tillförseln. 2007 var det 19 procent som varit utsatt för störningar.
diagram 18. ”vad tycker du om kvaliteten på vattnet?” andel som svarat "ganska bra" eller "mycket bra". Örebro
ÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
50 60 70 80 90 100
Procent
9593
9274
9189
8679
9392
9791
819292
9796
919090
9495
6898
959696
9894
6194
9390
9764
9392
9493
8995
8395
928889
9393
9192
859394
9187
969091
8791
9494
7791
8396
9294
8494
8892
9591
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 25
oRo föR vattenkvaliteten
Händer det att du oroar dig för kvaliteten på vattenledningsvattnet? (OBS: diagrammet visar andel som inte oroar sig)
Det är 66 procent som aldrig oroar sig för kvaliteten på vattenledningsvattnet. 2 procent oroar sig alltid eller ofta och 13 procent oroar sig ibland. 18 procent av invånarna svarar att de sällan oroar sig. Det är samma svarsmönster som 2007.
Männen oroar sig i mindre utsträckning än vad kvinnorna gör. Jämförs olika boendeformer så framgår det att de som bor i småhus oroar sig i mindre grad än vad boende i flerbostadshus gör.
Falkenberg (83 procent), Lidköping (82 procent), Hagfors (81 procent) och Karlstad (81 procent) har störst andel som aldrig oroar sig.
diagram 19. "Händer det att du oroar dig för kvalite-ten på vattenledningsvattnet?" diagrammet visar andel som inte oroar sig. Örebro
ÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
30 40 50 60 70 80 90
Procent
7869
6060
5974
6550
7465
8373
6058
6981
7855
7251
7467
4881
7173
7677
6045
6863
6882
4468
6776
6665
7158
7166
7264
7670
6968
6273
7067
6474
616767
5871
7057
6369
6858
6754
5767
6577
70
tillit till ReningsveRk
26 kritik på teknik 2010
I vilken utsträckning tror du att reningsverket klarar att rena avloppsvattnet på ett tillfredställande sätt?
En fråga ställdes om huruvida man tror att reningsverket klarar av att rena avloppsvattnet på ett tillfredställande sätt. I genomsnitt tror 73 procent att reningsverket klarar denna uppgift. Det är 15 procent som saknar uppfattning om detta. Det är samma svarsmönster som 2007.
Den största andel invånare som tror att reningsverket lyckas med sin uppgift finns i Jönköping (82 procent), Karlstad (82 procent), Boden (80 procent), Varberg (80 procent) och Örebro (80 procent). Även 2007 fanns Karlstad och Örebro med bland de kommuner där invånarna hade högst tilltro till reningsverkens förmåga att rena avloppsvattnet.
diagram 20. "i vilken utsträckning tror du att renings-verket klarar att rena avloppsvattnet på ett tillfreds-ställande sätt?" andel som tycker att man är mycket eller ganska bra på att leva upp till målet.
ÖrebroÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
50 60 70 80 90
Procent
7469
8073
7162
7171
6664
7472
6365
7071
787172
6882
7473
8275
7874
7264
7275
6773
7764
7566
7773
7276
6277
6875
7260
757374
7371
6163
7076
6869
6777
7370
7368
7780
7177
7673
5571
6780
Hämtning av HusHållsavfall
28 kritik på teknik 2010
Avfallshantering
Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hämtningen av hushållsavfall?
En majoritet av invånarna är nöjda med hur det fungerar med hämtningen av hushållsavfall då 81 procent är nöjda. 2007 var 79 procent nöjda med detta.
Ju äldre man är, desto nöjdare är man. De som bor i småhus är nöjdare än vad de som bor i flerbostadshus är.
I Gislaved (91 procent), Hudiksvall (91 procent), Avesta (90 procent), Mjölby (90 procent), Varberg (90 procent), Vellinge (90 procent) och Älmhult (90 procent), finns störst andel nöjda invånare. Även år 2007 fanns Vellinge med bland de kommuner som låg bäst till.
diagram 21. "Hur tycker du att hämtningen av hus-hållsavfall fungerar?" diagrammet visar andel nöjda. Örebro
ÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
40 50 60 70 80 90 100
Procent
9084
7382
6889
7871
8473
8891
7583
7988
8475
9171
8083
7782
7688
8685
8186
8288
7486
5185
8390
878181
7882
7779
7574
8576
8278
8389
6880
7787
8684
8882
86797980
9090
8076
8287
9073
78
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 29
Hämtning av HusHållsavfall
Vad är du missnöjd med i hanteringen av hushållsavfall?
De som inte är nöjda med hur det fungerar fick en fråga om vad de är missnöjda med. Den främsta orsaken till missnöje är fulla sopbehållare och därefter dålig lukt från soprum/sopkärl. 20 procent har svarat ”annat” där man med egna ord har beskrivit orsaken till missnöje. Dessa svar finns i det material som varje kommun erhållit. Det är samma svarsmönster som år 2007.
Jämförs olika grupper så framgår att boende i flerbostadshus är mer missnöjda med fulla sopbehållare än vad boende i småhus är. De invånare som bor mer centralt besväras mer av fulla sopbehållare och dålig lukt än vad de som bor mindre centralt gör.
diagram 22. "vad är du missnöjd med i hanteringen av hushållsavfall?"
Ej svar ellerflera svar
Annat
Utebliven sophämtning
Fulla sopbehållare
Dålig belysning
För långt till sopbehållare
Störning från sopbil vid hämtning
Spill och skräp efter tömning
Dålig lukt från soprum eller sopkärl
0 5 10 15 20 25
Procent
17
5
3
5
1
21
8
20
20
gRovsoPoR
30 kritik på teknik 2010
Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med grovsopor, till exempel kasserade kylar, spisar, diskmaskiner, möbler barnvagnar, cyklar, skidor, större leksaker och större emballage?
75 procent av kommunernas invånare är nöjda med hur grovsophanteringen fungerar. 2007 var 73 procent nöjda med detta. Ju äldre man är, desto nöjdare är man med hur grovsopshanteringen fungerar. Boende i flerbostadshus är inte lika nöjda med detta som vad boende i småhus är.
Bäst omdömen om hanteringen av grovsopor ger invånarna i Vellinge (87 procent nöjda), Lidköping (86 procent), Mjölby (86 procent) och Kungsbacka (85 procent). Även 2007 hörde Kungsbacka till de kommuner som fick bäst omdömen.
Det är vanligast att invånarna lämnar sina grovsopor på kommunens återvinningscentral eller liknande. En del som bor i flerbostadshus lämnar grovsoporna på ordnad plats i närheten av bostaden.
diagram 23. "Hur tycker du det fungerar att bli av med grovsopor?" diagrammet visar andel nöjda.
ÖrebroÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
40 50 60 70 80 90
Procent
7969
7167
6975
8173
7281
7381
797777
8179
7778
8177
8061
8267
7876
8581
8383
7378
8657
7670
8675
7065
8276
7478
687070
7981
7181
7653
8464
7380
8281
7484
7877
7581
8779
607374
7771
63
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 31
gRovsoPoR
Vad är du missnöjd med när det gäller grovsopor?
De som inte är nöjda med hur det fungerar fick en fråga om vad de är missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att platserna där man kan lämna sina grovsopor ligger för långt bort och därefter kommer att invånarna besväras av dåliga öppettider/tillgänglighet.
De som bor i flerbostadshus är mer missnöjda med att det är långt till de platser där man lämnar grovsopor, medan de som bor i småhus är mer missnöjda med dåliga öppettider/tillgänglighet.
diagram 24. "vad är du missnöjd med i hanteringen av grovsopor?"
Ej svar ellerflera svar
Annat
Dålig hjälp från personalen
Otydlig information och anvisning
Fulla behållare
För litet utrymme
Trångt och stökigt
Öppettidertillgänglighet
Ligger för långt bort
0 5 10 15 20 25 30 35
Procent
32
23
6
2
5
4
2
10
15
föRPackningsavfall ocH tidningaR
32 kritik på teknik 2010
Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med förpackningsavfall och tidningar?
Det är 73 procent som tycker det fungerar bra att bli av med sitt förpackningsavfall och sina tidningar. 2007 var 75 procent nöjda. Ju äldre man är desto nöjdare är man med detta.
De kommuner som har störst andelar nöjda kommuninvånare är Helsingborg (86 procent), Kristinehamn (86 procent), Fagersta/Norberg (83 procent) och Halmstad (83 procent). Även 2007 hörde Helsingborg till de kommuner som fick bäst omdömen.
Det är vanligast att kommunens invånare lämnar sina tidningar och sitt förpackningsavfall på en återvinningsstation. Därefter kommer att lämna det på ordnad plats i närheten av bostaden. Det senare är mycket vanligt bland dem som bor i flerbostadshus.
diagram 25. "Hur tycker du det fungerar att bli av med förpackningsavfall och tidningar?" diagrammet visar andel nöjda.
ÖrebroÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
40 50 60 70 80 90
Procent
7774
6972
6872
787374
8370
6781
7872
7883
8682
7374
7169
7567
8672
7876
737980
5080
6380
7078
7173
6775
7872
7051
7656
6780
6261
7859
7768
7278
7376
6568
7166
7577
82747575
7777
7177
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 33
föRPackningsavfall ocH tidningaR
Vad är du missnöjd med när det gäller förpackningsavfall och tidningar?
De som är missnöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det största missnöjet orsakas av fulla sopbehållare och där efter att platserna som avfallet ska lämnas på ligger för långt bort. Fulla sopbehållare är de som bor i småhus mer missnöjda med än vad boende i flerbostadshus är.
diagram 26. "vad är du missnöjd med i hanteringen av förpackningsavfall och tidningar?"
Ej svar ellerflera svar
Annat
Snöröjningen
Allt kan intelämnas på
ett ställe
Fulla behållare
Skräpigt
Ligger för långt bort
0 5 10 15 20 25 30 35
Procent
20
13
32
11
2
7
15
faRligt avfall
34 kritik på teknik 2010
Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar att bli av med farligt avfall, till exempel oljerester, färgrester, bekämpningsmedel?
Cirka 66 procent är nöjda med hur det fungerar att bli av med sitt farliga avfall. 2007 var 62 procent nöjda.
Männen är mer nöjda än vad kvinnorna är. Med stigande ålder ökar andelen nöjda. De som bor i småhus är mer nöjda, än vad de som bor i flerbostadshus är. Slutligen är de som bor mindre centralt mer nöjda än vad de är som bor i centrum är.
De kommuner som får bäst omdömen är Vellinge (81 procent), Kävlinge (79 procent), Mjölby (79 procent), Kungsbacka (78 procent), Svedala (78 procent), Grums (77 procent) och Tre kommuner i samverkan (77 procent). Även 2007 fanns Vellinge, Kävlinge och Kungsbacka med bland de kommuner som fick högst omdömen.
diagram 27. "Hur tycker du det fungerar att bli av med farligt avfall? diagrammet visar andel nöjda. Örebro
ÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
30 40 50 60 70 80 90
Procent
716566
6453
6876
6667
75727374
7766
7675
6070
7369
7155
7164
6964
7872
7974
696869
4768
6179
7365
5669
7459
6565
6857
6476
6574
6538
7856
6477
7676
6265
6469
6473
8167
5758
6572
6450
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 35
faRligt avfall
Vad är du missnöjd med när det gäller farligt avfall?
De som inte är nöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att de platser där man kan lämna farligt avfall ligger för långt bort. Det är ungefär lika stort missnöje med detta då olika grupper jämförs.
diagram 28. "vad är du missnöjd med i hanteringen av farligt avfall?" Ej svar
Annat
Snöröjningen
Allt finns intepå samma ställe
Fulla behållare
Skräpigt
Otydlig informationoch anvisning
Öppettider ellertillgänglighet
Ligger för långt bort
0 5 10 15 20 25 30
Procent
30
13
14
2
2
7
2
6
24
elektRoniskt avfall
36 kritik på teknik 2010
Är du på det hela taget nöjd eller miss nöjd med hur det fungerar att bli av med elektroniskt avfall som till exempel eltandborstar, brödrostar, TV och radio apparater, elektriska borrmaskiner?
Det är 74 procent som är nöjda med hur det fungerar att bli av med elektroniskt avfall. 2007 var 70 procent nöjda med detta.
Ju äldre man är, desto nöjdare är man med hur det fungerar att bli av med elektroniskt avfall. Boende i småhus är mer nöjda än vad de som bor i flerbostadshus är.
De kommuner som får bäst omdömen är Mjölby (85 procent) och Vellinge (85 procent). Även 2007 fanns Vellinge med bland kommuner i topp i denna kategori.
diagram 29. "Hur tycker du det fungerar att bli av med elektroniskt avfall?" diagrammet visar andel nöjda. Örebro
ÄlvsbynÄlmhult
ÅrjängVäxjö
VästervikVärnamoVellingeVarbergUppsala
Upplands BroUddevalla
TäbyTyresö
TrollhättanTrelleborg
Tre kommunerTranemo
SödertäljeSvedala
SunbybergSollefteå
SmedjebackenSkellefteå
SjöboSigtunaPartille
OrustOrsa
NynäshamnNyköping
NybroNorrköping
NackaMölndal
MotalaMjölby
MarkLuleå
LommaLidköping
LerumLaholmKöping
KävlingeKungälv
KungsbackaKumla
KristinehamnKristianstad
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköping
HöganäsHudiksvall
HelsingborgHalmstad
HagforsHabo
GrumsGotland
GislavedFalkenberg
Fagersta/NorbergEssunga
EslövEnköping
BräckeBotkyrka
BoråsBoden
BergslagenAvesta
40 50 60 70 80 90
Procent
7272
7168
7072
837474
807677
7979
758282
7076
797777
6078
6874
6983
7883
807474
7953
7667
8578
7166
8077
7073
7072
6677
8369
7774
5083
6672
8183
8174
8073
7575
7985
7562
6773
7566
62
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 37
elektRoniskt avfall
Vad är du missnöjd med när det gäller elektroniskt avfall?
De som inte är nöjda fick en fråga om vad de är mest missnöjda med. Det som orsakar mest missnöje är att de platser där man kan lämna elektroniskt avfall ligger för långt bort. En del är även missnöjda med dåliga öppettider eller tillgänglighet.
diagram 30. "vad är du missnöjd med i hanteringen av elektroniskt avfall?"
Ej svar ellerflera svar
Annat
Snöröjningen
Allt finns intepå samma ställe
Fulla behållare
Skräpigt
Otydlig informationoch anvisning
Öppettider ellertillgänglighet
Ligger för långt bort
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Procent
37
17
10
2
2
6
2
6
18
källsoRteRing
38 kritik på teknik 2010
I vilken utsträckning tror du att källsorteringen är meningsfull? - det detaljerade frågeformuläret
80 procent av samtliga svarande tycker att källsorteringen är meningsfull. 2007 var det 74 procent som ansåg det.
De i åldern 18 till 39 år tycker i högre utsträckning att det är meningsfullt än vad de som är äldre än 39 år tycker.
I Borås (85 procent), Uppsala (85 procent och Norrköping (84 procent) finns störst andelar bland kommunens invånare som tycker att det är meningsfullt.
På en fråga om vad invånarna tycker om kommunens ambitionsnivå när det gäller källsorteringen så anser 66 procent att den är lagom, 10 procent tycker att den är för hög och 13 procent att den är för låg. År 2007 var det 57 procent som tyckte att den var lagom och 13 procent att den var för låg. 11 procent tyckte att den var för hög.
Ju yngre man är, i desto högre grad anser man att den är för låg. De som bor i flerbostadshus tycker i större utsträckning att den är för låg jämfört med vad de som bor i småhus anser.
Störst andelar som tycker att den är lagom finns i Köping (75 procent), Lidköping (72 procent), Karlstad (72 procent) och i Luleå (72 procent). 2007 återfanns Köping och Luleå bland de kommuner som hade störst andelar som svarade att ambitionsnivån var lagom.
På en fråga om man tycker att man är tillräckligt informerad om hur källsorteringen fungerar, svarar 74 procent av invånarna att de är det. År 2007 var andelen lägre (64 procent).
Ju äldre man är desto fler är det som anser sig vara tillräckligt informerade. Det är en större andel bland dem som bor i småhus som
diagram 31. "i vilken utsträckning tror du att käll-sorteringen är meningsfull?" diagrammet visar andelen som tror att källsortering-en är meningsfull.
känner sig tillräckligt informerade jämfört med vad det är bland dem som bor i flerbostadshus.
Bäst informerade tycker invånarna att de är på Gotland (83 procent).
ÖrebroÄlmhult
VärnamoUppsala
TrelleborgSödertälje
SigtunaOrust
NynäshamnNybro
NorrköpingMjölby
MarkLuleå
LidköpingKöping
KarlstadKarlskronaKarlshamnJönköpingHudiksvall
GotlandGislaved
FalkenbergBotkyrka
Borås
50 60 70 80 90 100
Procent
8575
74
7279
8178
76
7982
7978
80
7979
84
7580
7474
78
7485
7875
81
Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 39
kontakt med kommunen
Har du haft kontakt med kommunen om gator, parker, vatten/avlopp eller sophämtning/avfallshantering under de senaste tolv månaderna?
Som framgår av diagrammet är det mycket ovanligt att ha fler än två kontakter per år med kommunen. Det är vanligare att ha kontakter med kommunen om man bor i småhus än om man bor i flerbostadshus.
För de kommuner som använt formulär A (det enklare formuläret med frågor om gator/vägar, parker, vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering) varierar kontakterna mellan 12 och 34 procent mellan de olika kommunerna. Lomma (34 procent), Sjöbo (33 procent) och Mölndal (32 procent) är de kommuner där det är vanligast att invånarna har haft kontakter. Årjäng är den kommun med minst kontakter (12 procent).
Kontakterna fördelar sig på följande ärenden:
✦ Gator, vägar och trafik: 25 procent, ✦ Sophämtning/avfallshantering: 28 procent
✦ Vatten/avlopp: 18 procent ✦ Parkfrågor: 4 procent
Det är ungefär samma svarsmönster som 2007.För de kommuner som använt formulär B
(detaljerade frågor om gator/vägar och parker) varierar antalet kontakter mellan 7 och 18 procent. Flest kontakter har invånarna i Botkyrka och Östra Göinge med 18 procent vardera och minst kontakter har invånarna i Vetlanda (7 procent).
För de kommuner som har använt formulär C (detaljerade frågor om vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering) ligger antalet kontakter mellan 9 och 26 procent i de olika kommunerna. Flest kontakter har man i Karskrona (26 procent). Minst kontakter
diagram 32. kontakt med kommunen de senaste tolv månaderna, och vad kontakten gällt.
Kontakter med kommunen
med kommunen har invånarna i Nynäshamn (9 procent).
Kontakterna fördelar sig på följande ärenden:
✦ Sophämtning/avfallshantering: 39 procent
✦ Avlopp: 16 procent ✦ Vatten: 15 procent ✦ Både vatten och avlopp: 5 procent
I årets undersökning är det färre som varit i kontakt om sophämtning/avfallshantering än vad det var 2007 då 48 procent hade haft sådana kontakter. För övriga ärendetyper är det ungefär samma svarsmönster som 2007.
Ej svar
Vet ej/minns ej
Nej, ingen gång
Ja, en eller två gånger
Ja, tre eller fler gånger
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Procent
4
2
2
19
11
13
71
76
79
6
10
5
1
2
2
A-formuläret
B-formuläret
C-formuläret
nöJd med kontakten
40 kritik på teknik 2010
Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt?
Bland de kommuner som använt det enklare formuläret (A) är 51 procent nöjda med sina kontakter och 25 procent är missnöjda. Det är samma svarsmönster som 2007.
Boende i småhus är något mer nöjda med sina kontakter än vad de som bor i flerbostadshus är. De som bor i centrum är inte lika nöjda som de som bor mindre centralt.
Bland de kommuner som har använt det mer detaljerade formuläret (B) är 35 procent nöjda och 42 procent missnöjda. Jämfört med 2007 så har andelen missnöjda minskat då det 2007 var 47 procent missnöjda. I detta formulär ställdes en fråga till de som inte var nöjda om orsaken till missnöje. Främsta orsaken till missnöje är att ärendet inte blev åtgärdat (46 procent). Därefter kommer missnöje med att det tog för lång tid att få besked eller att få en åtgärd genomförd (33 procent) och att det är svårt att få tag på rätt person (29 procent). Det är något färre som är missnöjda med att ärendet inte blev åtgärdat i årets undersökning än 2007, även om det i årets undersökning är den vanligaste orsaken till missnöje.
Bland de kommuner som använt det detaljerade formuläret (C) är 55 procent nöjda och 14 procent missnöjda med sina kontakter. Det är ungefär samma resultat som 2007. Det framträder inga säkra skillnader i svaren mellan olika grupper.
diagram 33. "är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen?"
Ej svar
Vet ej ellerminns ej
Missnöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Nöjd
0 10 20 30 40 50 60
Procent
51
35
55
19
21
21
25
42
14
1
0
1
4
0
9
A-formuläret
B-formuläret
C-formuläret