62&,$/1b01'(1 '$780 3/$76 · gdjyhunvdpkhw dqqduv kdgh ehylomdwv hq sodwv sn vluvnlow erhqgh rfk...

$: 62&,$/1b01'(1 '$780 3/$76 · gdjyhunvdpkhw dqqduv kdgh ehylomdwv hq sodwv sn vluvnlow erhqgh rfk |yuljd inww hq xw|ndg khpwmlqvw 9dg w\fnhu euxnduh" 6hgdq vwduwhq l mxql kdu yhunvdpkhwhq$
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2017-12-14

Socialförvaltningen

Postadress: 464 80 MELLERUD . Besökadress: Storgatan 13 Tfn: 0530-180 00 . Fax: 0530-181 01

E-post: [email protected] . Hemsida: www.mellerud.se Bankgiro: 5502-2776 . Plusgiro: 11 74 40-8 . Orgnr: 212 000-1488

SOCIALNÄMNDEN DATUM Onsdagen den 20 december 2017, klockan 08.30 – 12.30 PLATS Kommunkontoret, sammanträdesrum Bolstad Ej tjänstgörande ersättare som avser att delta i sammanträdet - var vänlig anmäl dig till socialförvaltningens kansli, e-post [email protected] eller 0530-180 46, senast kl. 09.00 dagen före sammanträdet.

Ledamöter Ersättare Michael Melby, ordf. (S) Kristoffer Nilsson (S) Eva Larsson (S) Christine Andersson (S) Christina Andersson (C) Maria Andersson (C) Karin Nodin (C) Maria Pettersson (C) Marianne Larsson (M) Patrik Tellander (M) Daniel Jensen, vice ordf. (KD) Anita Augustsson (KIM) Märta Collén (MP) Emmy Ünal (V)

Övriga Roger Granat socialchef Karolina Christensen sektorchef Vård och Omsorg Magnus Jonsson sektorchef Individ och familjeomsorg Patrik Högfelt ekonom Björn Lindqvist tf kommunchef Gunnar Karlsson sekreterare

Ärenden Nr Rubrik Kommentar Sida

Val av justerare: Val av ersättare: Justeringsdag:

Daniel Jensen Eva Larsson 2017-12-22

-

1. Fastställande av dagordning

3

2. Permutation av stiftelsen AJ Josefssons sjukvårdsfond

Gunnar Karlsson 4

3. Utvärdering av dagverksamhet för dementa

Roger Granat Karolina Christensen Magnus Jonsson

11

4. Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Roger Granat 15

5. Plan för kontinuitet för samhällsviktig verksamhet

Roger Granat

45

6. Verksamhetsuppföljning

Roger Granat Patrik Högfelt Kl 10.30

67

7. Svar på remiss: Nytt styr- och ledningssystem

Roger Granat Björn Lindqvist Kl 11.00

68

8. Rapporter från förvaltningen

Roger Granat 82

9. Rapporter från socialnämndens ledamöter

83

10. Delegationsärenden

84

11. Anmälan

85

Ordföranden / Sekreterare

MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum sida Socialnämnd 2015-12-20

ÄRENDE 1 Fastställande av dagordning

Förslag till beslut

Socialnämnden fastställer dagordning enligt nedanstående.

1. Fastställande av dagordning

2. Permutation av stiftelsen AJ Josefssons sjukvårdsfond

3. Utvärdering av dagverksamhet för dementa

4. Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för in- och

utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

5. Plan för kontinuitet för samhällsviktig verksamhet

6. Verksamhetsuppföljning

7. Svar på remiss: Nytt styr- och ledningssystem

8. Rapporter från förvaltningen

9. Rapporter från socialnämndens ledamöter

10. Delegationsärenden

11. Anmälan

Beslutet skickas till

3


ÄRENDE 2 Dnr:

Permutation av stiftelsen AJ Josefssons sjukvårdsfond


Socialnämnden beslutar att ansöka om permutation för stiftelsen AJ Josefssons Sjukvårdsfond. Ansökan avser att ändra föreskrifterna om att sökande kan vara från hela Melleruds kommun och inte bara boende i Grinstad socken.

Socialnämnden ger kommunens controller i uppdrag att ansöka om permutation hos Kammarkollegiet och föra vidare talan i ärendet med dem.

Sammanfattning av ärendet

Enligt stiftelsens stadgar ska avkastning gå till ”personer inom Grinstad socken, som besväras av allvarlig eller långvarig sjukdom, och därför behöva anlita läkare eller sjukhusvård, men är mindre bemedlade som ej erhålla understöd av kommunen.”

Detta villkor har gjort att ingen utdelning gjorts på mer än 7 år, trots att personal inom socialförvaltningen försökt att hitta lämpliga sökanden. Däremot fann man en person under 2017 som sannolikt kunde söka medel ur stiftelsen men som tyvärr inte bodde i Grinstad socken utan en annan del av kommunen. En utvidgning av möjliga sökanden från boende i Grinstad socken till att omfatta boende i hela Melleruds kommun borde öka förutsättningarna för stiftelsen att fullgöra sitt syfte.

Beslutsunderlag

Förvaltningsberättelse AJ Josefssons Sjukvårdsfond 2016 Stadgar AJ Josefssons Sjukvårdsfond


Diariet

4

TJÄNSTESKRIVELSE

Sida 1(1)

Socialförvaltningen

Postadress: 464 80 MELLERUD . Besöksadress: Storgatan 13 Tfn: 0530-180 00 . Fax: 0530-181 01

E-post: [email protected] . Hemsida: www.mellerud.se Bankgiro: 5502-2776 . Plusgiro: 11 74 40-8 . Orgnr: 212 000-1488

Socialnämnden Melleruds kommun Handläggare: Gunnar Karlsson Direktnr: 0530-180 46 Mail: [email protected] Datum: 11 december 2017 Dnr:

Permutation av stiftelsen AJ Josefssons sjukvårdsfond


Socialnämnden beslutar att ansöka om permutation för stiftelsen AJ Josefssons Sjukvårdsfond. Ansökan avser att ändra föreskrifterna om att sökande kan vara från hela Melleruds kommun och inte bara boende i Grinstad socken.

Socialnämnden ger kommunens controller i uppdrag att ansöka om permutation hos Kammarkollegiet och föra vidare talan i ärendet med dem.


Enligt stiftelsens stadgar ska avkastning gå till ”personer inom Grinstad socken, som besväras av allvarlig eller långvarig sjukdom, och därför behöva anlita läkare eller sjukhusvård, men är mindre bemedlade som ej erhålla understöd av kommunen.”

Detta villkor har gjort att ingen utdelning gjorts på mer än 7 år, trots att personal inom socialförvaltningen försökt att hitta lämpliga sökanden. Däremot fann man en person under 2017 som sannolikt kunde söka medel ur stiftelsen men som tyvärr inte bodde i Grinstad socken utan en annan del av kommunen. En utvidgning av möjliga sökanden från boende i Grinstad socken till att omfatta boende i hela Melleruds kommun borde öka förutsättningarna för stiftelsen att fullgöra sitt syfte.

Beslutsunderlag

Förvaltningsberättelse AJ Josefssons Sjukvårdsfond 2016 Stadgar AJ Josefssons Sjukvårdsfond

Roger Granat Gunnar Karlsson Socialchef Nämndsekreterare


Diariet

5

6

7

8

9

10


ÄRENDE 3 Dnr: Utvärdering av dagverksamhet för dementa Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att godkänna uppföljningen.

Socialnämnden beslutar att dagverksamheten, utifrån behov, successivt under 2018 utökas till fem dagar per vecka. Utökningen skall göras inom befintlig budgetram.


Under juni 2017 startade socialnämnden dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Verksamheten har öppet två dagar per vecka. I samband med starten beslutades att nämnden skulle få en uppföljning efter 6 månader.

Målsättningen med verksamheten har varit: - Erbjuda brukare gemenskap, social samvaro och stimulans. - Kontinuerlig avlastning för anhöriga - Möjliggöra kvarboende

Starten av en dagverksamhet för personer med demenssjukdom har bara blivit vinster för alla inblandade. Brukare är nöjda, anhöriga får avlastning och nämndens kostnader har hanterats inom Vård- och Omsorgs budgetram. Bedömningen är att verksamheten bör utökas till att ha öppet fem dagar per vecka. Detta motsvarar en årlig kostnad på ca 1 mnkr. Kapaciteten för en sådan verksamhet motsvarar ca 15-20 brukare och lika många anhöriga.

Satsningen kommer innebära lägre kostnader för hemtjänst och minskat behov av platser på särskilt boende.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 7 december 2017


Diariet

11

TJÄNSTESKRIVELSE

Socialtjänsten Postadress: 464 80 MELLERUD . Besökadress: Storgatan 13 Tfn: 0530-180 00 . Fax: 0530-181 01 E-post: [email protected] . Hemsida: www.mellerud.se Bankgiro: 5502-2776 . Plusgiro: 11 74 40-8 . Orgnr: 212 000-1488

Socialnämnden Melleruds kommun Handläggare: Roger Granat Direkttelefon: 0530-181 49 E-post: [email protected] Datum: 2017-12-07

Uppföljning dagverksamhet Sammanfattning Under juni 2017 startades en dagverksamhet för personer med demenssjukdom. En uppföljning har gjorts och förslaget är att verksamheten utökas till fem dagar per vecka. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna uppföljningen. Socialnämnden beslutar att dagverksamheten, utifrån behov, successivt under 2018 utökas till fem dagar per vecka. Utökningen skall göras inom befintlig budgetram. Ärende Under juni 2017 startade socialnämnden dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Verksamheten har öppet två dagar per vecka. I samband med starten beslutades att nämnden skulle få en uppföljning efter 6 månader. Målsättning med dagverksamhet Målsättningen med verksamheten är

- Erbjuda brukare gemenskap, social samvaro och stimulans. - Kontinuerlig avlastning för anhöriga - Möjliggöra kvarboende

Deltagare Totalt Kvinnor Män Antal 7 2 5 Ålder(medelvärde) 83,3 år 89 år 81 år Avslut säbo 1 0 1 Alternativ till dagverksamhet Alternativen till dagverksamhet är en plats på särskilt boende eller utökad hemtjänst. Vanligt förekommande är bistånd i form av avlösning i hemmet, 10 tim/vecka. Andra bistånd är promenader, social samvaro och tillsyn. Nackdelen med utökad hemtjänst är att anhörig inte får den lugn och ro i sitt eget hem som bistånd i form av dagverksamhet ger.

12

Bedömningen från biståndshandläggare är att ca hälften av de som beviljats en plats på dagverksamhet annars hade beviljats en plats på särskilt boende och övriga fått en utökad hemtjänst. Vad tycker brukare? Sedan starten i juni 2017 har verksamheten bara fått positiv feedback från brukare. Brukare upplever ökad gemenskap och stimulans. Flera av brukarna har börjat må bättre och fått ett mer aktivt liv. Vad tycker anhöriga? Anhöriga ser en stor skillnad i avlastningen via dagverksamhet jämfört med te x avlösning i hemmet. Anhöriga upplever att det nu blir en avlastning. KPR har under höstens möten uttryckt att de är mycket nöjda med att kommunen börjat med dagverksamhet. Vad tycker personal/biståndshandläggare? Personalen på dagverksamheten beskriver verksamheten som mycket lyckad utifrån både ett brukarperspektiv men även att det är stimulerande arbetsuppgifter. Biståndshandläggarna ser ett fortsatt och ökat behov av platser på dagverksamhet. Alternativet är en plats på särskilt boende eller utökade hemtjänstinsatser. De ser även ett behov av att kunna erbjuda dagverksamhet upp till fem dagar per vecka. Möjlighet till kvarboende Det är i dagsläget för tidigt att utvärdera. Generellt sett så avslutas insatsen dagverksamhet när en person flyttar till ett särskilt boende. Detta innebär att behovet av platser på särskilt boende troligtvis kommer minska. Ekonomiska konsekvenser De allra flesta kostnader har kunnat hanteras inom Kroppefjällshemmets budgetram. Under året har det skett en minskning av utförd tid inom hemtjänsten. En satsning på dagverksamhet kommer över tid att minska nämndens totala kostnader. Andra kommuner I SKL:s databas Kolada så framkommer att 265 kommuner hade dagverksamhet under 2016. Mellerud saknade då dagverksamhet. Kostnaden per invånare(65 +) låg 2016 i genomsnitt på 647 kronor i riket och i Västra Götaland 824 kronor per invånare över 65 år. Snittet i Västra Götaland motsvarar en årlig kostnad på ca 2 mnkr i Mellerud. Sammanfattning Starten av en dagverksamhet för personer med demenssjukdom har bara blivit vinster för alla inblandade. Brukare är nöjda, anhöriga får avlastning och nämndens kostnader har hanterats inom Vård- och Omsorgs budgetram. Bedömningen är att verksamheten bör utökas till att ha öppet fem dagar per vecka. Detta motsvarar en årlig kostnad på ca 1 mnkr. Kapaciteten för en sådan verksamhet motsvarar ca 15-20 brukare och lika många anhöriga. Satsningen kommer innebära lägre kostnader för hemtjänst och minskat behov av platser på särskilt boende.

13

Mellerud 11 december 2017 Roger Granat Socialchef

14


ÄRENDE 4 Dnr: SN 2017/112.700 Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje för in- och utskrivningar från sluten häso- och sjukvård


Socialnämnden beslutar att godkänna föreslagen överenskommelse och riktlinje.


Föreligger förslag om överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Finns också förslag till gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård. Överenskommelse och riktlinje föreslås gälla från 1 januari 2018 till och med 24 september 2018.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 7 december 2017 Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård daterad 3 november 2017. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård daterad 3 november 2017


Diariet Kommunfullmäktige

15

TJÄNSTESKRIVELSE



Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje Sammanfattning Föreligger förslag om överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Finns också förslag till gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård. Överenskommelse och riktlinje föreslås gälla från 1 januari 2018 till och med 24 september 2018. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna föreslagen överenskommelse och riktlinje. Beslutsunderlag Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård. Ärende Ny samverkanslag gäller från 1 januari 2018. Alla delar i ett nytt arbetssätt är inte på plats varför det föreslås en överenskommelse från årsskiftet till och med den 24 september 2018. Västkoms styrelse har ställt sig bakom föreslagen överenskommelse och riktlinje.

VästKoms styrelse beslutar att ställa sig bakom överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m. 2018-01-01 t.o.m. 2018-09-24.

VästKoms styrelse beslutar att ställa sig bakom förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m. 2018 -01-01 t.o.m. 2018-09-24.

VästKoms styrelse beslutar att ställa sig bakom förslag om att uppdra till Koncernkontoret VGR och VästKom att komplettera och återkomma med förslag på överenskommelse samt reglering av betalansvaret mellan Västra

16

Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen för tiden fr.o.m. 2018-09-25 t.o.m. 2020-12-31. Ställningstagande gällande förslaget ska göras under våren 2018.

VästKoms styrelse rekommenderar kommunalförbunden att rekommendera medlemskommunerna att besluta i enlighet med ovanstående förslag.

Förvaltningen har varit delaktig i processen och anser att föreslagen överenskommelse och riktlinje är väl genomarbetad. Mellerud 7 december 2017 Roger Granat Socialchef

17

2017-11-03 Förslag

Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

18

2017-11-03 Förslag

1

Innehållsförteckning Om riktlinjen .............................................................................................................................. 2

Avvikelser................................................................................................................................... 2

In- och utskrivningsprocessen ................................................................................................... 3

Samtycke ............................................................................................................................... 3

Vårdbegäran/Remiss ............................................................................................................. 4

Inskrivningsmeddelande ....................................................................................................... 5

Planering inför utskrivning .................................................................................................... 6

Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd .................................................. 8

Meddelande om utskrivningsklar ......................................................................................... 9

Kallelse till samordnad individuell planering ...................................................................... 10

Information vid utskrivning ................................................................................................. 11

Upprätta eller uppdatera SIP .............................................................................................. 13

Följa upp SIP ........................................................................................................................ 14

Avsluta SIP ........................................................................................................................... 15

19

2017-11-03 Förslag

2

Om riktlinjen Riktlinjen för utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård grundar sig i överenskommelsen

mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid

utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Riktlinjen gäller för samtliga kommuner i Västra Götaland och hälso- och

sjukvårdsförvaltningarna i Västra Götalandsregionen samt vårdgivare som respektive parter

har avtal med. Riktlinjen är övergripande och utgår från gällande lagar och Socialstyrelsens

föreskrifter.

Varje vårdgivare har ansvar för att upprätta lokala rutiner för säker tillämpning av riktlinjen.

Det fastställda IT-stödet och Nationell Patientöversikt med tillhörande rutiner ska användas.

Vårdval och den enskildes rätt att välja vårdcentral och/eller rehabiliteringsenhet ska

beaktas.

Avvikelser Om riktlinjen inte följs är varje anställd som är delaktig i eller berörd av planeringen skyldig

att rapportera avvikelsen. Respektive vårdgivares riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering

gäller. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda parter har olika

verksamhets- och kostnadsansvar.

I de fall då riktlinjen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser, samverkan och hur frågor

ska lösas mellan vårdgivarna, ska problem i första hand lösas av verksamhetschef eller

motsvarande.

Avvikelser i samverkan ska hanteras enligt gällande hälso- och sjukvårdsavtal mellan Västra

Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.

20

2017-11-03 Förslag

3

In- och utskrivningsprocessen

För en trygg, säker och effektiv in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är det

gemensamma ansvaret beskrivet i varje processled av utskrivningsprocessen.

Samtycke In- och utskrivningsprocessen förutsätter samtycke från den enskilde. Om samtycke till

samordning och utbyte av information lämnas genomförs utskrivningsprocessen enligt

denna riktlinje. Varje part måste förvissa sig om att samtycke har lämnats.

När samtycke inte lämnas ansvarar respektive enhet för att dokumentera planerade insatser

inom sitt ansvarsområde. Respektive part ansvarar också för att dokumentera att samtycke

inte lämnats.

Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att

en uppgift lämnas ut tillämpas regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. (OSL 25 kap §

13)

21

2017-11-03 Förslag

4

Vårdbegäran/Remiss

Öppenvårdens ansvar

När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Denna remiss/vårdbegäran ska innehålla:

- kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för

läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskildes funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser - om fast vårdkontakt redan finns

Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt.

Slutenvårdens ansvar

Uppmärksamma och efterfråga kompletterande information.

Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar

Vid akut eller planerad inskrivning till slutenvården ska en vårdbegäran sändas till mottagande enhet om samtycke getts för detta och den enskilde är inskriven i den kommunala hälso- och sjukvården. Informera slutenvården om:

- kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för

läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskilde funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser

Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt.

Socialtjänstens ansvar

När det är relevant bör även socialtjänsten skicka vårdbegäran eller komplettera befintlig vårdbegäran med följande information:

- kontaktuppgifter - pågående insatser - aktuell situation - annan relevant information

22

2017-11-03 Förslag

5

Inskrivningsmeddelande


Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Meddela vald primärvårdsrehabilitering om inskrivningen.


Skicka ett inskrivningsmeddelande inom 24 timmar efter att behandlade läkare bedömt att den enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning. Om bedömningen sker i ett senare skede i vårdförloppet ska ett inskrivningsmeddelande även då skickas inom 24 timmar efter att bedömningen gjordes. Ett inskrivningsmeddelande ska skickas även om den enskilde redan har en samordnad individuell plan. Efterfråga samtycke från den enskilde och meddela det till berörda enheter. Om inte samtycke ges ska berörda enheter meddelas detta. Samtycke ska inhämtas för att kunna påbörja planeringen som löper fram till den enskilde är utskriven, och för att kunna meddela berörda enheter inskrivningsorsak. Samtycke behöver inte hämtas från den enskilde för att skicka ett inskrivningsmeddelande utan inskrivningsorsak. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla:

- namn och personnummer - i vilken kommun den enskilde är folkbokförd - vilken vårdcentral den enskilde är listad på och/eller - vilken specialistmottagning den enskilde har sin pågående

behandling vid - preliminärt datum för utskrivning

Inskrivningsorsak ska meddelas i anslutning till inskrivningsmeddelande om den enskilde samtycker till det.

Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar

Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Kontakta berörd enhet i slutenvården. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen.


Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen.

23

2017-11-03 Förslag

6

Planering inför utskrivning

Planering inför utskrivning görs kontinuerligt, medan den enskilde är kvar på sjukhuset, för

att säkra en trygg och säker utskrivning. Planeringen pågår från det att

inskrivningsmeddelande skickats till den enskilde är hemma och ska säkra att den enskildes

behov av vård och omvårdnad är omhändertagna fram tills den samordnade individuella

planen görs. Det är under planering inför utskrivning som de olika aktörerna tillsammans

säkrar att de mottagande enheterna är beredda vid själva utskrivningen. Om den enskilde

inte har behov av samordnade insatser efter utskrivningen ska planeringen inför utskrivning

ändå säkra en trygg utskrivning mellan de enheter som behöver vara involverade.

Den enskilde har under planeringen rätt att bli informerad om sin rätt att ansökan om SoL-

insatser av socialtjänsten.

Beroende på den enskildes behov och omfattningen av förändring som krävs efter

utskrivning kommer planeringen inför utskrivning att se olika ut.


När fast vårdkontakt är utsedd kontaktar denne den enskilde eller dess företrädare, berörda enheter och, om den enskilde vill det, dess närstående för samordning och planering utan dröjsmål. Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov. Om samordnade insatser behövs: komma överens med den enskilde och berörda enheter om lämplig tidpunkt för samordnad individuell planering. Komma överens om vem av de fasta vårdkontakterna som är huvudansvarig om det finns flera. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter.


Utreda och fastställa fortsatta behov av hälso- och sjukvård. Om behov av rehabiliterande insatser i öppenvård finns ska den enskilde tillfrågas om vilken rehabiliteringsenhet hen väljer/har valt. Involvera den enskilde och/eller närstående. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård ska ansvarig chefsöverläkare medverka i samordning och planering med samtliga berörda enheter. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter.

Kommunala hälso- och

Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov.

24

2017-11-03 Förslag

7

sjukvårdens ansvar

Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter.


Informera om socialtjänstens insatser. Ta emot eventuell ansökan från den enskilde, utreda och bedöma behov av bistånd enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter.

25

2017-11-03 Förslag

8

Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd


Verksamhetschef ansvarar för att fast vårdkontakt utses. Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt kan denne fortsätta att vara det. Om det finns fler än en fast vårdkontakt ska dessa samverka och samordna sina insatser. Meddela kontaktuppgifter till fast vårdkontakt till berörda enheter utan dröjsmål.




26

2017-11-03 Förslag

9

Meddelande om utskrivningsklar



Behandlande läkare bedömer att den enskilde inte längre har behov av den slutna vårdens resurser. Därefter meddelar slutenvården omgående berörda enheter att den enskilde är utskrivningsklar. Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter, och att den enskilde är informerad. Se vidare under avsnitt ”Information vid utskrivning”. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV): Chefsöverläkaren ansvarar för att underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård så snart som möjligt (7 a § LPT), om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det.



27

2017-11-03 Förslag

10

Kallelse till samordnad individuell planering

Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser.

Mötestid för samordnad individuell planering (SIP) anpassas efter patientens behov och kan

med fördel bestämmas under i planeringen inför utskrivning. Kallelse kan skickas innan

meddelande om utskrivningsklar och SIP-mötet kan genomföras redan på sjukhuset. Det

vanligaste är dock att SIP-mötet genomförs när den enskilde är utskriven från slutenvården,

och att kallelsen skickas av öppenvården efter slutenvårdens meddelande om

utskrivningsklar. Den enskilde ska ha lämnat samtycke till att kallelse skickas.


Ska skyndsamt skicka kallelse till samordnad individuell planering (SIP) till den enskilde och berörda enheter, senast tre kalenderdagar efter att slutenvården skickat meddelande om utskrivningsklar.

Om den enskilde har flera fasta vårdkontakter ska dessa samverka och besluta vem av dem som ansvarar för att kalla till en samordnad individuell planering. Endast en fast vårdkontakt kallar till samordnad individuell planering.

Kallelsen ska ange:

- vem planeringen gäller för - syfte och vilka frågor som ska tas upp - vem som är sammankallande - vilka som är kallade och inbjudna - tid, plats och mötesform

För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a § lagen om psykiatrisk tvångsvård och 12 a § lagen om rättspsykiatrisk vård.




28

2017-11-03 Förslag

11

Information vid utskrivning


Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård.

Slutenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar

Information vid utskrivning ska skickas till alla enheter som fått inskrivningsmeddelande och andra berörda enheter som har betydelse för fortsatt vård, stöd och omsorg. All dokumentation ska vara klar och överförd till berörda enheter innan den enskilde skrivs ut från slutenvården även om inget samtycke till samordnad individuell planering har getts. Nödvändig information som ska lämnas är:

- epikris/slutanteckning - remiss där det fortsatta vårdbehovet framgår - läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hälso- och funktionstillstånd för den enskilde vid in- och

utskrivning - den enskildes upplevelse av sitt hälsotillstånd - riskbedömningar - vårdsammanfattning - redogörelser för komplikationer och avvikelser under

vårdtiden - arbetsförmåga (om relevant)

Nödvändiga läkemedel, specifikt förbandsmaterial och nutritionsprodukter ska vara tillgängliga och säkrade för de dygn som krävs för en kontinuitet i behandlingen efter utskrivning. Recept ska vara utfärdade enligt gällande regionala medicinska riktlinjer för Västra Götalandsregionen. Nödvändiga hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara tillgängliga och säkrade för den enskilde efter utskrivning. Den enskilde ska ha fått muntlig och skriftlig information och en genomgång av:

- läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hantering av hjälpmedel - en sammanfattning av den vård och behandling som getts

under vårdtiden - vad den enskilde ska göra vid försämring - fast vårdkontakt i öppenvården

Kommunala hälso- och

Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut.

29

2017-11-03 Förslag

12

sjukvårdens ansvar

Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård.


Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård.

30

2017-11-03 Förslag

13

Upprätta eller uppdatera SIP



Den fasta vårdkontakten ansvarar för att en SIP upprättas eller uppdateras och dokumenteras i samverkan med berörda enheter och den enskilde. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Primärvårdsrehabiliteringen ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Fasta vårdkontakten ansvarar för att SIP:en är delgiven och överlämnad till den enskilde.


Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. För öppen psykiatrisk eller rättspsykiatrisk tvångsvård enligt 7 § och 7 a § LPT och 12 a § LRV ska samordnad plan upprättas av chefsöverläkaren, om en bedömning finns om att den enskilde är i behov av insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Den samordnade planen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Den samordnade planen är upprättad när den har justerats av enheterna.


Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå.


Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå.

31

2017-11-03 Förslag

14

Följa upp SIP



Fasta vårdkontakten har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Fasta vårdkontakten deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet.


Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet.





32

2017-11-03 Förslag

15

Avsluta SIP

Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade

insatser.

Den samordnande planeringen avslutas när den enskildes mål är uppfyllda, när den

enskilde inte längre har behov av insatser som behöver samordnas eller om den

enskilde drar tillbaka sitt samtycke. Varje huvudman ansvarar för att dokumentera

avslutet.


Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak.







33

2017-11-03 Förslag

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

34

2017-11-03 Förslag

1

Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning från

sluten hälso- och sjukvård ....................................................................................... 2

1.1 Bakgrund ........................................................................................................ 2

1.2 Definitioner .................................................................................................... 2

1.3 Syfte och mål .................................................................................................. 2

1.4 Parter .............................................................................................................. 2

1.5 Giltighetstid .................................................................................................... 3

1.6 Målgrupper ..................................................................................................... 3

1.7 Överenskommelsens omfattning och lagliga grund ...................................... 3

2. Parternas ansvar .................................................................................................. 4

2.1 Kommunens ansvar ........................................................................................ 4

2.2 Västra Götalandsregionens ansvar ................................................................ 5

3. In- och utskrivningsprocessen ............................................................................. 6

4. Kommunernas betalningsansvar ......................................................................... 8

4.1 Betalningsansvar under perioden 2018-01-01 – 2018-09-24 ........................ 8

5. Ekonomisk reglering............................................................................................. 9

5.1 Ekonomisk reglering under perioden 2018-01-01 – 2018-09-24 ................... 9

6. Utvecklingsåtagande ............................................................................................ 9

7. Uppföljning........................................................................................................... 9

8. Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen ................................................... 10

9. Avvikelser ........................................................................................................... 10

10. Tvist .................................................................................................................. 10

35

2017-11-03 Förslag

2

1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid in-

och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

1.1 Bakgrund Överenskommelsen grundar sig i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten

hälso-och sjukvård (lag 2017:612).

Överenskommelsen bygger på Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

2017-2020 och tydliggör huvudmännens gemensamma ansvar för en trygg och

säker övergång till öppenvård, kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst

vid utskrivning från slutenvård. Den reglerar också parternas ansvar för

samverkan och beskriver ansvarsfördelningen. Till denna överenskommelse finns

Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård som

beskriver parternas ansvar i utskrivningsprocessens olika moment.

1.2 Definitioner Se bilaga 1. Definitioner.

1.3 Syfte och mål Överenskommelsens mål är att säkerställa den enskildes rätt till en trygg, säker

och effektiv hemgång efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Syftet med överenskommelsen är reglera ansvarsfördelning och samverkan i en

gemensam in- och utskrivningsprocess som utgår från den enskildes behov, i

enlighet med lagens 4 §. Paragrafen säger att: landsting och kommun ska i

samråd utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver

socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag.

Syftet med överenskommelsen är också att reglera tidpunkt när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp i enlighet med lagens 4 kapitel, 5 §.

1.4 Parter

Parterna i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som Parterna.

Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut har fattats av behörig instans hos respektive part.

36

2017-11-03 Förslag

3

Om kommunen eller Västra Götalandsregionen tecknat avtal med upphandlad entreprenör enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV) ska krav ställas om att denna överenskommelse ska följas.

1.5 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med 2018-01-01 – 2020-12-31.

Överenskommelsen kring kommunens betalansvar gäller till 2018-09-24. Denna

överenskommelse kommer därför under 2018 att kompletteras med

överenskommelse om kommunens betalansvar för tiden efter 2018-09-24. Med

detta följer att befintlig rutin ”Samordnad vårdplanering – SVPL Gemensam rutin

i Västra Götaland” också gäller till 2018-09-24.

Uppsägning av avtalet måste ske senast tolv månader innan avtalstiden löper ut.

Om ingen av parterna skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med ett år i taget

fram till och med 2022-12-31.

Under 2018 gäller särskilda övergångsbestämmelser (lag 2017:612) för personer

som skrivs ut från sluten psykiatrisk- och rättspsykiatrisk vård. Huvudmännen ska

under 2018 komma överens om betalningsansvar som ska gälla från och med

2019 för denna målgrupp.

1.6 Målgrupper Personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst och/eller

öppenvårdens hälso- och sjukvård omfattas av denna överenskommelse.

1.7 Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Överenskommelsen reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden

där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och

sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, 8 kap. 6 § och 12 kap. 1-3 §§

och 14 kap. 1 § (2017:30).

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) anger vilken information som ska

föras över till berörda enheter om det är relevant för den enskildes omsorg, stöd

och vård efter utskrivning. Information till den enskilde vid utskrivning följer 3

kapitlet i patientlagen.

Fast vårdkontakt regleras i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-

och sjukvård (Lag 2017-612) och patientlagen 6 kap. 2 § (2014:821). Samordnad

individuell plan ska upprättas enligt hälso- och sjukvårdslagen, 16 kap. 4 § och

socialtjänstlagen 2 kap. 7 §.

37

2017-11-03 Förslag

4

Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård 7 a § och lagen om rättspsykiatrisk vård

16b § regleras upprättande av samordnad vårdplan vid utskrivning till öppen

psykiatrisk vård om den enskilde kommer att vara i behov av samordnade

insatser.

2. Parternas ansvar Kommunen och Västra Götalandsregionen har i hälso- och sjukvårdsavtalet enats

om en gemensam värdegrund för samverkan som även gäller för samarbetet

enligt denna överenskommelse.

Samarbetet ska kännetecknas av att:

Den enskildes behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångs-punkt för hälso- och sjukvården

utifrån den enskildes perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande

varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet

Parterna har ett gemensamt ansvar för att in- och utskrivning vid sluten hälso-

och sjukvård är trygg, säker och effektiv för den enskilde.

Parterna ska säkerställa att berörda verksamheter:

följer överenskommelse och riktlinje om in- och utskrivning vid sluten

hälso- och sjukvård

använder anvisade IT-system och följer gemensamma rutiner

arbetar med förbättringar av in- och utskrivningsprocessen

2.1 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för:

att den enskilde kan tas emot i kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst när hen är utskrivningsklar från slutenvården

att berörd enhet inom den kommunala hälso- och sjukvården eller socialtjänst påbörjar planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits

att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst tillgodosedda efter utskrivning

38

2017-11-03 Förslag

5

att kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst deltar när den enskildes fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppenvården kallar till samordnad individuell planering/uppföljning

2.2 Västra Götalandsregionens ansvar

Slutenvård

Slutenvården ansvarar för att:

samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst och landstingsfinansierad öppenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning

skicka inskrivningsmeddelande till berörda verksamheter när den enskilde skrivs in i slutenvård

starta planering för utskrivning så snart en bedömning gjorts om att den

enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning

efter bedömning om den enskilde är utskrivningsklar tillsammans med övriga berörda enheter säkerställa att kriterierna inför utskrivning är uppfyllda

delta i samordnad individuell planering när den enskildes fasta

vårdkontakt kallar

Öppenvård

Öppenvård avser annan hälso- och sjukvård än slutenvård. Det kan vara en

öppenvårdsmottagning inom länssjukvården eller en vårdcentral i primärvården.

Öppenvården ansvarar för:

att samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst samt slutenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning

att påbörja planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits

att utse fast vårdkontakt och skyndsamt underrätta berörda enheter om detta

att en samordnad individuell planering sker och att en samordnad

individuell plan upprättas för personer som har behov av samordnade

insatser

39

2017-11-03 Förslag

6

Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt vid en enhet som fått

inskrivningsmeddelandet från slutenvården, ska hen fortsätta att vara den

enskildes fasta vårdkontakt. I de fall det finns flera fasta vårdkontakter ska

insatserna samordnas.

Öppen psykiatrisk tvångsvård

För enskilda som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård från sluten

psykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den enskilde lämnar

slutenvården.

3. In- och utskrivningsprocessen Vårdbegäran/Remiss

När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en

remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Har

den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar

information ska berörd enhet i kommunen eller i öppenvården skyndsamt

överföra information. Syftet är att överföra information som är av betydelse för

en säker ankomst till slutenvården.

Inskrivningsmeddelande

Ett inskrivningsmeddelande med information om beräknat utskrivningsdatum

ska skickas från slutenvården till berörda enheter inom 24 timmar efter att den

behandlande läkaren bedömt att den enskilde efter utskrivningen kan ha behov

av insatser från öppen hälso- och sjukvård, kommunens hälso- och sjukvård eller

socialtjänst.

Det gäller även om behov av insatser bedöms i ett senare skede under vårdtiden.

Även i dessa fall ska inskrivningsmeddelande skickas inom 24 timmar efter att

bedömningen är gjord.

Planering inför utskrivning

Slutenvården, öppenvården, den kommunala hälso- och sjukvården och

socialtjänsten ska utan dröjsmål börja planering av insatser som är nödvändiga

för en trygg och säker utskrivning. Planeringen ska ske i samverkan.

Planeringen pågår från det att inskrivningsmeddelande skickats tills den enskilde

är hemma och ska säkra att den enskildes behov av hälso- och sjukvård och

omsorg är omhändertagna fram tills den samordnade individuella planen (SIP)

görs.

40

2017-11-03 Förslag

7

Fast vårdkontakt

Efter att inskrivningsmeddelande mottagits av mottagning i öppenvård ansvarar

verksamhetschefen för att en fast vårdkontakt utses till den enskilde. En

rehabiliteringsenhet kan inte utse fast vårdkontakt utan den fasta vårdkontakten

är kopplad till en öppenvårdsmottagning inom länssjukvård eller till en

vårdcentral. Ansvarig öppenvårdsmottagning ska meddela uppgift om fast

vårdkontakt till den enskilde och till slutenvården.

Meddelande om utskrivningsklar

Utskrivningsklar innebär ett ställningstagande av den behandlande läkaren om

att den enskilde inte längre har behov av slutenvårdens resurser. Enheter som

fått inskrivningsmeddelande ska snarast underrättas om denna bedömning.

Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter,

och att den enskilde är informerad.

En underrättelse i enlighet med 7a § tredje stycket lagen (1991:1 128) om

psykiatrisk tvångsvård ska motsvara en underrättelse om att den enskilde är

utskrivningsklar.

Kallelse till samordnad individuell planering vid utskrivning

Om samordnade insatser behövs ska den fasta vårdkontakten inom öppenvården

ska senast inom tre kalenderdagar efter underrättelse om utskrivningsklar kalla

berörda parter till samordnad individuell planering. Tid för samordnad individuell

planering anpassas efter patientens behov och kan med fördel bestämmas under

planeringen. Den enskilde behöver inte vara kvar i slutenvården tills kallelse har

skickats, under förutsättning att planeringen inför utskrivning säkrat en trygg

hemgång.

Information vid utskrivning

Den enskilde ska vid utskrivning få en sammanfattning av den vård och

behandling som getts under vårdtiden och informeras om läkemedel, hantering

av hjälpmedel, vad hen ska göra vid försämring och om fast vårdkontakt i

öppenvården.

Senast samma dag som den enskilde skrivs ut från slutenvården ska information

vara överförd till de enheter som fått inskrivningsmedelandet inom kommunen

och inom öppenvården. Överföring av det medicinska ansvaret hanteras enligt

gällande remissregler i Västra Götalandsregionen.

41

2017-11-03 Förslag

8

Den enskildes behov av läkemedel, recept, specifikt förbandsmaterial,

nutritionsprodukter, hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara

säkrade vid utskrivning till öppenvård.

Samordnad individuell plan – upprätta/uppdatera, följa upp och avsluta

En samordnad individuell plan ska beskriva insatser och åtgärder som den

enskilde har behov av, beskriva ansvarsfördelning och samordning av insatser.

Den enskildes delaktighet och inflytande är centralt i arbetet med samordnad

individuell plan. Det är hens behov och önskemål som utgör utgångspunkten för

planen.

En samordnad individuell planering är en process som omfattar flera aktiviteter

och följer den enskilde över tid. Planen följs upp och uppdateras löpande i

samverkan mellan berörda enheter.

En samordnad individuell plan avslutas om den enskilde drar tillbaka sitt

samtycke eller när parterna är överens om att det inte längre finns behov av

samordnade insatser. Berörda enheter ansvarar för att dokumentera avslutet.

För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård

eller rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den

enskilde kan bedömas som utskrivningsklar.

4. Kommunernas betalningsansvar En kommuns betalningsansvar omfattar enskilda som är folkbokförda i

kommunen.

För kommun som har beslutat om att den enskilde ska vistas i en annan kommun

i någon särskild boendeform eller bostad som avses i socialtjänstlagen 5 kap. 5 §

andra stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket och 7 kap. 1 § första stycket punkt 2,

så har beslutande kommun betalningsansvaret för den enskilde oavsett var den

enskilde är folkbokförd.

När en kommun placerat den enskilde i hem för vård och boende följer

betalningsansvaret den kommun som fattat beslutet, oaktat i vilken kommun

placeringen är.

4.1 Betalningsansvar under perioden 2018-01-01 – 2018-09-24 Betalansvar under perioden sker enligt gällande rutin utifrån tidigare lag om

kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och

inträder enligt samma regler som under 2017.

42

2017-11-03 Förslag

9

5. Ekonomisk reglering

5.1 Ekonomisk reglering under perioden 2018-01-01 – 2018-09-24 Ekonomisk reglering under perioden sker enligt gällande rutin hos varje part

enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

(1990:1404) och sker på individnivå.

.Ersättning för vård av enskilda som är utskrivningsklara skall lämnas med

belopp på 4 277 kr/dag enligt 2017 års nivå (SFS 2016:1063).

Under 2018 gäller övergångsbestämmelse för enskilda som skrivs ut från sluten

psykiatrisk vård. Dessa innebär att kommunens betalningsansvar inträder efter

30 kalenderdagar från det att slutenvården underrättat berörda verksamheter

om att en enskild är utskrivningsklar.

6. Utvecklingsåtagande Parterna ska vidareutveckla planeringsprocessen för en säker, trygg och effektiv

utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Detta innefattar att:

vidareutveckla arbetsformer och rutiner för tillämpning av tekniska

lösningar

identifiera kvalitetsindikatorer för att följa effektiviteten i

utskrivningsprocessen

vidareutveckla en digital lösning för gemensam uppföljning och rapporter

vidareutveckla IT-stöd i enlighet med överenskommelse och gemensam

riktlinje vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

arbeta vidare med vad i dagens remisshantering i landstingsfinansierad

verksamhet som behöver överföras till gemensamt IT-stöd

7. Uppföljning Överenskommelsen ska följas upp årligen. Parterna är överens om att strukturer

och former för uppföljning med tillhörande planer ska utvecklas utöver vad som

framkommer nedan.

De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar

från Vårdsamverkan Västra Götaland. Rapporten ska innehålla:

Följsamhet till överenskommelsen och gemensam riktlinje med förslag till

gemensamma förbättringar.

43

2017-11-03 Förslag

10

8. Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Ändring av och tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga och undertecknade av parterna. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens och riktlinjens huvudsakliga innehåll, exempelvis anpassningar till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan hanteras på tjänstemannanivå. Ändringen initieras och godkänns då av Västra Götalandsregionens hälso– och sjukvårdsdirektör och direktören på VästKom efter förankring i Vårdsamverkan Västra Götaland och sedvanlig förankring i respektive huvudmannaled. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen.

9. Avvikelser Avvikelser från åtagande enligt denna överenskommelse hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland 2017-2020.

10. Tvist Tvist mellan parternas tolkning av överenskommelsens innebörd ska hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland 2017-2020. Det innebär att tvist i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt inom vårdsamverkan.

44


ÄRENDE 5 Dnr: SN 2017/251.700 Plan för kontinuitet för samhällsviktig verksamhet


Socialnämnden beslutar att godkänna planen


Socialnämnden skall under 2017 anta en plan för kontinuitet i samhällsviktig verksamhet.

I planen redovisas bland annat vilka som ingår i förvaltningens krisgrupp, när krisgruppen skall träda in samt olika mallar och checklistor som skall användas vid en ev krissituation.

Planen innebär att krisgruppen kommer sammankallas ett antal tillfällen varje år, te x när en klass 2 varning utfärdas.

Förvaltningen har ett tätt samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningens krisgrupp

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 6 december 2017 Information om mall för krisplan Krisplan deltagarlista Krisplan lägesbeskrivning Krisplan logg Krisplan åtgärdsredovisning Krisplan inriktningsbeslut Sammanställning krisgrupp Rutin för värmebölja Plan samverkan samhällsbyggnadsförvaltning och Närf Beslutet skickas till

Diariet Kommunfullmäktige

45

TJÄNSTESKRIVELSE



Plan för kontinuitet för samhällsviktig verksamhet Sammanfattning Respektive nämnd och styrelse skall under 2017 anta en planering för kontinuitet gällande nämndens samhällsviktiga verksamhet. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner planen. Beslutsunderlag Plan för kontinuitet i samhällsviktig verksamhet, inkl bilagor. Ärende Socialnämnden skall under 2017 anta en plan för kontinuitet i samhällsviktig verksamhet. I planen redovisas bland annat vilka som ingår i förvaltningens krisgrupp, när krisgruppen skall träda in samt olika mallar och checklistor som skall användas vid en ev krissituation. Planen innebär att krisgruppen kommer sammankallas ett antal tillfällen varje år, te x när en klass 2 varning utfärdas. Förvaltningen har ett tätt samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningens krisgrupp. Mellerud 6 december 2017 Roger Granat Socialchef

46

1

Ver

. 2017-0

7-1

4

Information

Denna mall ska användas till nämnder och bolags planering enligt aktivitet 12 i Instruktion för krisberedskapsarbete i Melleruds kommun (§ 77, 2017-05-10). Mallen är framtagen av säkerhetssamordaren (Kommunstyrelseförvaltningen) som också ska lämna stöd till förvaltningar och bolag i arbetet.

Enligt (aktivitet 12 i) instruktionen ska Respektive nämnd och styrelse under 2017 anta en planering. Planeringen ska innehålla en dokumenterad planering för förvaltningen (förvaltningsnivå) samt checklistor eller rutiner (enhetsnivå) för kontinuitet i den samhällsviktiga verksamheten. Planeringen ska vara samordnad med övergripande planering vid samhällsstörningar i Melleruds kommun.

Med övergripande planering menas Plan för hantering av extraordinära händelser och samhällsstörningar som fastställdes av kommunfullmäktige den 21 juni 2017. Samma definitioner ska användas och som framgår av dokumentet ”Begrepp och definitioner krisberedskap”. Syftet är att åstadkomma en röd tråd i planeringen samt att underlätta samordning och samverkan.

När planen har fastställts av nämnden/styrelsen ska den redovisas till Kommunstyrelsens diarium.

Lycka till med arbetet och fokusera på att skapa en användbar planering!

Vid frågor, funderingar och förslag till utveckling av mallen kontakta:

Anna Granlund Säkerhetssamordnare 0530-181 18 [email protected]

47

2

Ver

. 2017-0

7-1

4

Nämndsplan: Plan för kontinuitet i samhällsviktig verksamheten

FASTSTÄLLD AV SOCIALNÄMNDEN DECEMBER MÅNAD 2017, § XX

48

3

Ver

. 2017-0

7-1

4

Innehåll

1. Inledning ............................................................................................................. 4

Syfte med denna plan .............................................................................................. 4

Inriktning för kommunens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser ...... 4

Melleruds kommuns beredskapsnivåer........................................................................ 4

Talesperson ............................................................................................................ 4

Information och kommunikation ................................................................................ 5

2. Organisation av förvaltningen/bolagets arbete ......................................................... 5

3. Rutiner för förvaltningens/bolaget krisledningsarbetet ............................................... 5

Starta .................................................................................................................... 5

Bedriva arbete ......................................................................................................... 6

Att avveckla arbetet ................................................................................................. 6

Informera och kommunicera ..................................................................................... 6

4. Checklistor och bilagor .......................................................................................... 6

49

4

Ver

. 2017-0

7-1

4

1. Inledning Melleruds kommun har en övergripande plan för hantering av extraordinära händelser och samhällsstörningar (KF 2017-06-21). Planen talar om hur kommunen ska hantera samhälls-störningar och extraordinära händelser, organisera sig, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar, säkerställer samband och vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid sådana händelser.

Den övergripande planen ska användas som utgångspunkt för nämndens/ bolagets planering och checklistor för att upprätthålla egen samhällsviktig verksamhet enligt Instruktion för krisberedskapsarbete i Melleruds kommun (aktivitet 12. KS 77, 2017-05-10).

Syfte med denna plan Denna plan beskriver hur socialnämnden ska upprätthålla egen samhällsviktig verksamhet. Planeringen består av två delar: plan för förvaltningen och checklistor för olika enheter och processer. Denna plan ansluter till Melleruds kommuns plan för hantering av extraordinära händelser och samhällsstörningar 2017-2018.

Inriktning för kommunens arbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Kommunfullmäktige har slagit fast följande övergripande mål för kommunens krishantering:

värna befolkningens trygghet och säkerhet. bedriva egen samhällsviktig verksamhet i så normal omfattning som möjligt. En

anpassning till läget ska fortlöpande ske. Särskild hänsyn ska visas människor i behov av stöd.

minimera negativa konsekvenser för samhället och den enskilde. tidigt få kännedom om och överblicka samhällsstörningar och extraordinära

händelser. ge samordnad information till beslutsfattare, anställda, allmänhet och media som de

behöver för att hantera den uppkomna situationen. värna grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och

rättigheter. ha en ledningsorganisation med förmåga att utifrån rådande omvärldsläge utöva

ledning och effektiv samordning i kommunen med uthållighet över tid. vidmakthålla förtroendet för kommunen och dess verksamheter. kommunens arbete präglas av helhetssyn, perspektivförståelse, medvetet

beslutsfattande, proaktivitet och samtidighet.

Melleruds kommuns beredskapsnivåer Inom Melleruds kommunkoncern används fyra beredskapsnivåer (grön, gul, orange och röd) för att uttryck behov av anpassning av kommunens organisation, samordning och resurser. Förvaltningar och bolag ska veta vad som förväntas av dem vid respektive nivå. Beslut om beredskapsnivå fattas av kommunchef, säkerhetssamordnare eller krisledningsnämndens ordförande.

Talesperson Vid störningar och kriser kan kommunen använda sig av en talesperson. Funktionen företräder kommunen gent emot media och utses av kommunchef (eller stf.) eller stabschef. Syftet är att bidra till en samordnad kommunikation. Talesperson ska ha god kunskap om

50

5

Ver

. 2017-0

7-1

4

kommunens roll vid samhällsstörning och både ha vilja och personlig lämplighet för uppgiften. Den centrala kriskommunikationsfunktionen ska lämna stöd till talespersonen.

Information och kommunikation Extern och intern kommunikation är en viktig del i hanteringen av en händelse. Vid sådana händelser bör snabb, tydlig, korrekt, öppen, empatisk, ansvarstagande, proaktiv, samstämmig, saklig och regelbunden information vara kännetecknande för kommunens kommunikationsarbete. Syftet är att kunna ge samordnad information, minska oro och förebygga ryktesspridning. När den centrala krisledningsorganisationen är aktiverad övertar denna funktion informationsansvaret från övriga enheter och förvaltningar. Om en enhet eller en förvaltning är berörd av en händelse kan centrala resurser stödja verksamheten t.ex. med kommunikation.

2. Organisation av förvaltningen/bolagets arbete Förvaltningar och bolag står för den operativa nivån och leds av respektive förvaltningschef och vd (förvaltningens grupp kallas för operativ krisgrupp). Inom förvaltningen/bolaget ska följande förmåga finnas:

Förvaltningschef/vd – med formellt mandat. Dokumentatör – föra logg över förvaltningen/bolagets eget arbete. Operativ ledning - dvs. samordnad ledning för förvaltningens egen verksamhet och

som inte hanteras av central krisledningsgrupp. Lägesbild - Ta fram lägesbild för förvaltningen, kunna dela och ta emot denna med

central krisledningsgrupp. (Kommunberedskap - Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen ska förmåga att

upprätthålla Kommunberedskapen finnas.)

I bilaga ”Förvaltningens operativa krisgrupp” framgår vilka som ingår i gruppen. Förvaltningschefen beslutar om vilka som skall ingår i den operativa krisgruppen.

I kommunens centrala krisledningsgrupp (krisledningsstaben) har förvaltningschefen/vd en plats. Funktionen ska kunna delge förvaltningens lägesbild. Nämnden ska utse en ersättare i den händelse förvaltningschefen inte kan delta.

3. Rutiner för förvaltningens/bolaget krisledningsarbetet Förvaltningen/bolaget behöver tänka på att ha rutiner för att kunna starta, bedriva och avveckla arbetet inom sitt verksamhetsområde. Inriktningen för arbetet framgår av de övergripande målen som fullmäktige fastställt.

Arbetet kan skilja sig åt beroende på om en störning eller händelse engagerar en förvaltning och eller central krisledning. Tänk därför på att arbetet behöver kunna anpassas utifrån förutsättningarna. Säkerställ följande förmågor:

Starta Förvaltningens operativa krisgrupp sammankallas

Under kontorstid fångas signaler om ev risker mot att upprätthålla samhällsviktiga funktioner upp av medarbetare och chefer. Risker meddelas till närmsta chef som värderar informationen.

51

6

Ver

. 2017-0

7-1

4

Utanför kontorstid fångas signaler upp av medarbetare och chef i beredskap. Chef i beredskap värderar informationen och informerar vid behov förvaltningschefen.

När allvarlig händelse har inträffat, vid klass 2 varningar, trygghetslarmen slutar fungera, större allvarlig hotbild eller annan information som kommer ha stor påverkan verksamheten.

Förvaltningschefen beslutar att krisgruppen skall sammankallas. Gruppen sammankallas via telefon/sms/mail.

Den operativa krisgruppen träffas på Förvaltningschefens kontor, reservplats är konferensrummet i Stöd o Service lokaler.

Förvaltningschefen informerar kommunchefen att förvaltningens operativa krisgrupp har sammankallats.

Förvaltningschefen informerar socialnämndens ordförande att förvaltningens operativa krisgrupp har sammankallats.

Bedriva arbete Stora delar av socialnämndens verksamhet är samhällsviktig. Hemtjänst,

hemsjukvård, särskilt boende, boende med särskild service, HVB, boende inom socialpsykiatrin, personlig assistans.

Krisgruppens arbete bedrivs utifrån kommungemensamma standaren för hur ett krisarbete skall bedrivas.

Under arbetet förs logg, deltagarlista, åtgärder, inriktningsbeslut och lägesbild. Kontinuerlig uppföljning av fattade beslut, nya åtgärder, ny lägesbild. Vid en större kris ingår förvaltningschefen både i kommunens krisstab och

förvaltningens krisstab vilket innebär att information förs mellan de olika nivåerna. Samverkan mellan respektive förvaltnings operativa krisstab underlättas då alla

kommer ha sin utgångspunkt från kommunhuset.

Att avveckla arbetet Förvaltningschefen fattar beslut om när den operativa krisgruppens arbete skall

avvecklas. Förvaltningschef informerar kommunchefen. Sektorcheferna informerar inom respektive sektor. Sekreteraren samlar ihop all dokumentation. På efterföljande ledningsgrupp utvärderas insatsen.

Informera och kommunicera Förvaltningschefen har ansvar att informera kommunchefen. Sektorcheferna ansvarar för att information sker inom respektive sektor. Utsedd talesperson har kontakt med media/kommunens kommunikatör alt

kommunledningens utsedda talesperson.

4. Checklistor och bilagor Mall för möteslogg

Mall åtgärder

52

7

Ver

. 2017-0

7-1

4

Mall deltagarlista

Mall inriktningsbeslut

Mall för lägesrapport

Rutin vid värmebölja

Rutin vid oväder(vind/vatten/snö)

Rutin när trygghetslarmen inte fungerar

Samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen(vatten/el/mat/lokal/extra resurser)

Förteckning över antal boendeplatser

53

Flik IJ

Senast uppdaterad: 2017-07-11/AG

Deltagarlista vid stabsgenomgång Nr: _____________ Tidpunkt: _____________

Namn Organisation Mobilnummer

54

201

7-01

-26,

A3

Lägesbild

Händelse: ____________________________________

Aktör: ____________________________________

Tidpunkt: ____________________________________

Upprättad av: ____________________________________

Åtgärder och resurser 1. Genomförda åtgärder

2. Planerade åtgärder

3. Resurssituation och resursbehov

4. Genomförda kommunikations- och informationsåtgärder, målgrupper

5. Planerade kommunikations- och informationsåtgärder

Konsekvenser 1. Omedelbara konsekvenser

2. Konsekvenser på kort sikt (timmar)

3. Konsekvenser på lång sikt (dygn, månader)

4. Möjliga spridningseffekter

Händelsen 1. Samhällsstörningen

2. Det som har hänt (var, när, vad)

3. Drabbade, drabbat område (människor, samhällsviktig verksamhet)

4. Förväntad händelseutveckling

5. Uppfattningen om händelsen och informationstryck, opinioner (hos media, medborgare, drabbade)

Aktörer (grön-aktiv, gul-berörd, röd-behov)

Länsstyrelsen V Götaland

Polisen NÄRF Statkraft VGR Länsstyrelsen Värmland

Trafikverket Västtrafik NU-sjukvården

SOS Alarm AB

Vattenfall

55

Flik IJ


2. LOGG Datum: ______________________

Tid Från Till Ärende Beslut Övrigt

56

Flik IJ


3. Åtgärder Lista åtgärder. Vad behöver göras direkt? På kort och lång sikt? Ange med ett kryss (X) om åtgärderna är nödvändiga, angelägna eller önskvärda?

Framtagen av: _________________________ Tidpunkt: _________________________

Behöver åtgärdas direkt Nödvändigt Angeläget Önskvärt

Behöver åtgärdas på kort sikt Nödvändigt Angeläget Önskvärt

Behöver åtgärdas på lång sikt Nödvändigt Angeläget Önskvärt

57

Flik IJ

Senast uppdaterad: 2017-06-29

4. Inriktningsbeslut Fatta beslut om inriktning på det fortsatta arbetet. Vilka resurser finns? Ekonomi? Vilket mandat?

Fastställd av: _________________________ Gäller från: ______________________

Inriktningsbeslut

Resurser

Ekonomi

Mandat

Tänk även på till vilka och hur inriktningen behöver kommuniceras.

58


Handläggare: Roger Granat Direkttelefon: 0530-181 49 E-post: [email protected] Datum: 2017-11-24

Socialförvaltningens operativa krisgrupp Förvaltningschefen beslutar när den operativa krisgruppen skall sammankallas. Utgångspunkten är socialnämndens beslut om kontinuitet i samhällsviktiga verksamheter.

Deltagare

Namn Befattning Telefon Mobil arbete Mobil privat Roger Granat Socialchef 0530-18149 0720-182631 0722-225582 Anette Karlsson

Sektorchef 0530-18154 0736-646890

Karolina Christensen

Sektorchef 0530-18140 0705-719164 0701-769 736

Magnus Jonsson

Sektorchef 0530-18119 0790-794 776 0701-130333

Carina Fors Mas 0530-18339 0703-424049 0723-320 833 Gunnar Karlsson

Nämndsekreterare 0530-18046 0703-159 220

Deltagare i krisgruppen skall lägga in ovanstående telefonnummer i sina mobiler.

Samlingsplats

Förvaltningschefen kontor i kommunhuset Reservplats: Konferensrummet i stöd o service lokaler.

59

1

Rutin vid värmebölja

Område Ansvarig, titel Carina Fors, MAS Upprättad den 2015-05-27 Reviderad den Giltighetstid Diarienummer

60

2

Innehåll 1. Bakgrund och Syfte .................................................................................................................... 3

2. Vätskeförluster ............................................................................................................................. 3

3. Förebyggande insatser .............................................................................................................. 3

4. Vård- och omsorgsinsatser ...................................................................................................... 3

5. Uttorkning ...................................................................................................................................... 4

5.1 Symtom på uttorkning ........................................................................................................ 4

5.2 Behandling vid uttorkning ................................................................................................. 5

6. Värmeslag ...................................................................................................................................... 5

6. 1 Symtom vid värmeslag ..................................................................................................... 5

6.2 Behandling vid värmeslag ................................................................................................. 5

Internetlänkar med ytterligare information/råd ................................................................... 6

61

3

1. Bakgrund och Syfte Långa perioder med värme – så kallade värmebölja blir allt vanligare. I Sverige definierar SMHI värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”. Syftet med riktlinjen/rutinen är att den ska ligga till grund för att förbygga och mildra negativa hälsokonsekvenser av en värmebölja.

2. Vätskeförluster Normalt förlorar vi 2,5 liter vätska/dygn. Vid högra temperaturer förloras ännu mer vatten, salter och mineraler genom att vi svettas. Fylls det då inte på med extra vätska kan det leda till uttorkning. Kroppen får då svårare att kyla ner sig och vi kan i värsta fall drabbas av livshotande värmeslag. De som drabbas hårdast är, förutom små barn, främst äldre med kroniska sjukdomar.

3. Förebyggande insatser Det är viktigt med en god planering inför varje sommar och att

• se över var det finns behov av insatser i kommunen.

• skapa en uppfattning om hur man skulle kunna skapa svalare platser i lokaler och utomhus.

• det finns fläktar och kylsystem i beredskap.

• det finns lättillgänglig information till den enskilde och närstående.

• det finns mineralvatten, salttabletter eller sportdrycker till hands.

• ha beredskap för tätare besök hos dem som mår dåligt av värmen.

• ha termometrar i varma rum och avläs dem när det är varmt – dokumentera.

• det finns en rutin på varje enhet för vem som ska göra vad i samband med värmebölja.

4. Vård- och omsorgsinsatser Redan två dagar i följd med en dygnsmedeltemperatur på mer än 22-23 grader innebär en ökad risk för sårbara personer. Äldre dricker redan under normala förhållanden för lite och har ibland läkemedel som påverkar upplevandet av törst.

För att förebygga allvarliga hälsoeffekter ska omvårdnadspersonalen

• påminna personen tillhandahålla rikligt med dryck under hela dygnet. Vid behov vätskelista.

62

4

• vid kraftig svettning bör saltförluster ersättas t.ex. via mineralvatten, vätskeersättning, saltgurka etc.

• undvik vätskedrivande drycker såsom t.ex. kaffe, té och alkohol (finns senare studier som visar att koffein inte är vätskedrivande)

• Undvik varma drycker och alltför varm mat eftersom det höjer kroppstemperaturen men inte heller för kall mat då det kan ge kramp.

• hålla regelbunden kontakt med de som bedömts ha en risk för uttorkning.

• informera om råd för att minska sårbarheten vid värmebölja.

• försöka få den enskilde att så som möjligt vistas i svala lokaler och inte i solen.

• välj svala och lätta kläder som ”andas”.

• undvik onödig ansträngning och onödiga transporter.

• om möjligt svalkande dusch, fotbad, blöt handduk runt nacke.

• håll närstående informerade.

Var extra uppmärksam på

förhöjd kroppstemperatur, pulsfrekvens och andningsfrekvens.

nytillkommen yrsel.

nytillkommen onormal trötthet.

personer som inte vill dricka.

läkemedel som påverkar kroppens reglering av värme som exempelvis psykofarmaka, ämnesomsättningshormoner, astmaläkemedel, vissa smärtläkemedel eller vätskedrivande. Vid vätskedrivande läkemedel bör kontakt tas med ansvarig läkare.

5. Uttorkning Uttorkning uppstår när man förlorar mer vätska än man tillför kroppen.

5.1 Symtom på uttorkning Tänk på att symtomen kan vara individuella men vanliga symtom är

trötthet, irritation, yrsel, illamående, huvudvärk och förvirring

torr mun och slemhinnor

torr hud, dålig elasticitet

törst (alla äldre känner inte törst)

mindre frekvent urinering, mörk koncentrerad urin

lågt blodtryck, snabb svag puls och ytlig andning

63

5

5.2 Behandling vid uttorkning

• värdera patientens totala sjukdomsbild

• om möjligt oral vätsketillförsel

• omvårdnadspersonalen kontaktar sjuksköterska

• sjuksköterskan kontakta läkare för vidare ordinationer

• läkarordinerad parenteral vätska (dropp)

• Övrigt se vård- och omsorgsinsatser (rubrik 4)

6. Värmeslag Värmeslag uppstår när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar.

6. 1 Symtom vid värmeslag Symtom vid värmeslag kan vara

• yrsel, irritation och förvirring.

• huvudvärk, yrsel, illamående och muskelkramper.

• Synstörningar

• rödflammig och torr hud

• hög kroppstemperatur över 40 grader C.

• snabb puls och snabb ytlig andning

• medvetslöshet

6.2 Behandling vid värmeslag

• Akut nedkylning via bad/dusch, blöta handdukar (15 – 18 grader C, inte under 15 grader)

• Akut till läkare/sjukhus då tillståndet kan vara livshotande (om det inte finns läkarordination på att det inte ska göras).

64

6

Internetlänkar med ytterligare information/råd Artikel om hur värmeböljan påverkar våra äldre, SVT nyheter http://www.svt.se/nyheter/inrikes/varmeboljan-svar-for-aldre-och-sjuka Råd till anhöriga, Närhälsan Västra götalandsregionen http://www.narhalsan.se/sv/startsida/Nyheter/Varmebolja---allmanna-rad-till-aldre-och-deras-anhoriga/ 1177/Vårdguiden, om uttorkning http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Uttorkning/ 1177/Vårdguiden, om värmeslag http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Varmeslag1/

65

TJÄNSTESKRIVELSE


Handläggare: Roger Granat Direkttelefon: 0530-181 49 E-post: [email protected] Datum: 2017-09-11

Samverkan Samhällsbyggnadsnämnden/Närf Socialnämndens operativa krisgrupp samverkar med samhällsbyggnadsnämndens operativa krisgrupp och Närf när det gäller

- Tillgång till vatten - Tillgång till el, reservkraftverk - Tillgång till extra transporter - Tillgång till extra lokaler för brukare - Tillgång till extra resurser, te x begäran om bandvagn

Dessa respektive organisationer har i sin tur rutiner/checklistor för respektive område. Mellerud 24 november 2017 Roger Granat Socialchef

66


ÄRENDE 6 Dnr: SN 2017/67.042 Verksamhetsuppföljning


Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av verksamhet och statistik för perioden januari – oktober 2017


Underlag distribueras i särskild ordning.

Beslutsunderlag

67


ÄRENDE 7 Dnr: SN 2017/264.700 Svar på remiss: Nytt styr- och ledningssystem


Socialnämnden beslutar att godkänna remissvaret


Kommunstyrelsen har tagit fram förslag på ny styr- och ledningssystem för Melleruds kommun. Förslaget har skickats till nämnderna för synpunkter och remissvaren skall ha inkommit senast den 31 december 2017.

Socialnämndens remisssvar

Föreslaget styr- och ledningssystem är tydligt och ger en sammanhållen styrning över kommunens verksamhet. Nämnden vill poängtera/belysa följande

Handlingsplanen som förvaltningen skall presentera varje år bör beslutas av socialnämnden. Det är i handlingsplanen den praktiska politiken märks som skall göra att nämndmålen nås. Därför viktigt att nämnden fattar beslut om handlingsplanens inriktning.

För att kunna styra mot KF:s och nämndens mål så bör det finnas indikatorer/resultatmått att läsa av varje månad. Att enbart ha mål som kan mätas en gång per år ger inte möjlighet att under ett verksamhetsår göra förändringar om resultaten visar sig gå i fel riktning.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 14 december 2017 Styr och ledningssystem för Melleruds kommun Kommunstyrelsens beslut 6 de3cember 2017 § 228 Beslutet skickas till

Diariet Kommunstyrelsen

68

TJÄNSTESKRIVELSE



Remiss – förslag ny styrmodell Sammanfattning Kommunstyrelsen har tagit fram förslag på ny styr- och ledningssystem för Melleruds kommun. Förslaget har skickats till nämnderna för synpunkter och remissvaren skall ha inkommit senast den 31 december 2017. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna remissvaret. Beslutsunderlag Styr- och Ledningssystem för Melleruds kommun. Kommunstyrelsens beslut § 228. Socialnämndens remissvar Föreslaget styr- och ledningssystem är tydligt och ger en sammanhållen styrning över kommunens verksamhet. Nämnden vill poängtera/belysa följande

- Handlingsplanen som förvaltningen skall presentera varje år bör beslutas av socialnämnden. Det är i handlingsplanen den praktiska politiken märks som skall göra att nämndmålen nås. Därför viktigt att nämnden fattar beslut om handlingsplanens inriktning.

- För att kunna styra mot KF:s och nämndens mål så bör det finnas indikatorer/resultatmått att läsa av varje månad. Att enbart ha mål som kan mätas en gång per år ger inte möjlighet att under ett verksamhetsår göra förändringar om resultaten visar sig gå i fel riktning.

Mellerud 14 december 2017 Roger Granat Socialchef

69

Styr- och ledningssystem 1

STYR- OCH LEDNINGSSYSTEM FÖR MELLERUDS KOMMUN

70


Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3

Styr- och ledningssystemet ................................................................................................................. 3

Kommunens ansvar ............................................................................................................................. 3

De politiska uppdragen ........................................................................................................................... 4

Den kommunala förvaltningens uppdrag ................................................................................................ 4

Roller och ansvarsfördelning ............................................................................................................... 5

Målkedjan ............................................................................................................................................ 5

Styrdokument ...................................................................................................................................... 5

Styrdokument fastställda av Kommunfullmäktige .......................................................................... 5

Styrdokument fastställda av Kommunstyrelsen ............................................................................. 6

Styrdokument fastställda av förvaltning ......................................................................................... 6

Styrning och uppföljning ......................................................................................................................... 6

Styrdokument ...................................................................................................................................... 6

Process för framtagande av mål .......................................................................................................... 6

God ekonomisk hushållning ................................................................................................................ 7

Budgetprocess ..................................................................................................................................... 7

Redovisning ......................................................................................................................................... 8

Uppföljning/Uppsikt ............................................................................................................................ 8

Intern kontroll/styrning ....................................................................................................................... 9

Dialog ................................................................................................................................................... 9

Tidsplan styrdokument ............................................................................................................................ 9

Uppföljning styrdokument .................................................................................................................. 9

Årshjul .................................................................................................................................................... 10

Aktiviteter under året ........................................................................................................................ 10

71


Inledning Syftet med detta styr- och ledningssystem är att förtydliga den politiska styrningen, öka transparensen, samt förtydliga ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän. Målet är att tillhandahålla en sammanhängande och tydlig struktur för beslut, målstyrning, god ekonomisk hushållning, intern styrning och uppföljning.

Detta Dokument visar för förtroendevalda, anställda och andra intressenter hur Melleruds kommun valt att arbeta med en för hela kommunen gemensam modell för styrning, ledning och uppföljning av all verksamhet.

Detta dokument ska utvecklas till ett digitalt-dokument, vid varje avsnitt kommer det att läggas in länkar till tillämpliga styrdokument, tidsplaner och aktuell lagstiftning Länkar till förvaltningens handlingsplaner, riktlinjer och föreskrifter kommer också att finnas

Styr- och ledningssystemet Styr- och ledningssystemets delar beskrivs närmare i detta dokument.

Styrdokument Målprocess God ekonomisk hushållning

Budgetprocess

Redovisning Uppföljning/Uppsikt Intern kontroll Dialog

Kommunens ansvar Uppdraget är att värna allmänna intressen som har anknytning till kommunens område eller dess medborgare. Samt att tillhandahålla service, skola, omsorg och andra välfärdstjänster av kvalitet till kommunens invånare. En stor del av kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag av staten och regleras i lag och förordning (socialtjänstlagen, miljöbalken, skollagen m. fl.). Kommunen har också en hög grad av självstyre.

Den kommunala verksamheten vilar på tre fundament förhållandet och avgränsningen mellan dessa fundament ska vara tydlig och väldefinierad.

Den kommunala verksamheten är i första hand reglerad av svensk författningssamling, SFS. Det är främst kommunallagen men även ett antal speciallagar som reglerar och definierar den kommunala organisationen och kommunala befogenheter. Detta uppdrag definierar Melleruds kommun som kommunens grunduppdrag.

Lagstiftningen beskriver vad som är möjligt och vad som inte är möjligt inom den kommunala verksamheten. Vad den inte beskriver är vilken ambition eller vilken värdegrund som är viktig för kommunen och dess medborgare. För att tackla dessa frågeställningar måste det högst beslutande organet, kommunfullmäktige, beskriva en Vision samt Värdegrund som vägleder den verksamheten.

72


De politiska uppdragen Kommunfullmäktiges uppdrag

Det högst beslutande organet inom en kommun är kommunfullmäktige. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.

Kommunstyrelsens lednings-, styr och uppföljningsfunktion

Kommunstyrelsen leder den dagliga verksamheten och utgör därmed kommunens ledande politiska förvaltningsorgan..

Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag, stiftelser och kommunalförbund.

Kommunstyrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning, ta fram styrdokument samt utarbeta gemensamma regler och riktlinjer i förvaltningsövergripande frågor (styrfunktion).

Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till kommunfullmäktige (uppföljningsfunktion).

Nämndernas och styrelsernas uppdrag

Kommunfullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar. Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.

Den kommunala förvaltningens uppdrag Den kommunala förvaltningens funktion är att verkställa politiska beslut och kommunens grunduppdrag.

Kommunen har en platt organisation, Förvaltningschef – enhetschef eller förvaltningschef – sektorschef – enhetschef.

73


Roller och ansvarsfördelning Politiker- och tjänstemannarollen

För att styrningen och uppföljningen ska fungera optimalt krävs en tydlig rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän, dvs vem som ansvarar för vad/när och vem som ansvarar för ur/vem.

Den politiska nivån ansvarar för att sätta ramarna för finansiering, upprätta mål och fastställa nyckeltal för målen. Tjänstemännen ansvarar för hur verksamheten ska uppnå dessa mål och vem som ska utföra uppdraget.

Målkedjan Målstyrning innebär att verksamheten styrs mot uppsatta mål i motsats till att styra processer inom organisationen. Politiken sätter mål och tjänstemannaorganisationen ansvarar för hur målen ska implementeras.

Ett mål eller flera mål beskriver vad som ska göras, vilket resultat som ska uppnås eller vad som denna strategi ska leverera – för att tillfredsställa syftet. Samtliga mål måste upprättas enligt S.M.A.R.T.

Specifikt – målet måste vara tydligt formulerat.

Mätbart – det ska gå att svara JA eller NEJ på frågan om målet är uppnått.

Accepterat – målet ska vara väl känt hos såväl politiker som tjänstemän.

Realiserbart – målet ska gå att uppnå med tillgängliga resurser

Tidsatt – målet ska vara uppnått vid en given tidpunkt.

Fullmäktigemål är övergripande mål som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa politiska mål ska utgå från Visionen och sträcka sig från mandatperiodens andra år till nästa mandatperiods första år.

Nämndmål är politiska mål som beslutas av nämnd inom respektive ansvarsområde. Dessa mål ska utgå från fullmäktigemål och vara avstämbart efter ett år.

Resultat är den produktion av tjänster som förvaltningen tillhandhåller.

Det grundläggande för en välfungerande målstyrning är att det finns en röd tråd som går igenom hela organisationen. Politiska mål som beslutas i kommunfullmäktige ska genomsyra nämndens arbete och förvaltningens resultat. Det ska alltså finnas en tydlig relation mellan övergripande mål, nämndmål och verksamhetsmål och aktiviteter.

Styrdokument Kommunens styrdokument är samlade i författningssamlingen, KFS. Här finns politiska planer, policy, reglementen, riktlinjer, lokala föreskrifter, taxor och avgifter m.m.

Styrdokument fastställda av Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och fastställer den politiska visionen och organisationens värdegrund.

74


En plan är ett politiskt dokument som förtydligar och vidareutvecklar visionen. En plan är ett dokument som arbetas fram av respektive nämnd och fastställs av kommunfullmäktige. Översyn av planer görs efter behov eller i samband med ny mandatperiod.

Policydokument beskriver kommunens övergripande förhållningssätt och viljeinriktning inom ett visst område. Den anger principerna för kommunens agerande i olika frågor i syfte att vägleda till önskad nivå eller till önskat tillstånd. Riktar sig i huvudsak inåt i verksamheten. Ett policydokument får inte strida mot kommunens värdegrund.

Reglementen är en samling föreskrifter som grundar sig på lagar och förordningar, och som är bindande för myndigheter, kommunala bolag och enskilda. Reglementen reglerar uppgifter och arbetsformer, samt kommunstyrelsens och facknämndernas uppdrag. Reglementet är, utöver vad lag och författning säger, grunddokumentet för en nämnds eller styrelsens verksamhet och anger bland annat organisation, ansvarsområde, arbetsformer och beslutskompetens. Reglementen fastställs av kommunfullmäktige. Översyn görs varje mandatperiod av kommunfullmäktige.

Styrdokument fastställda av Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kan, utan särskilt bemyndigande från Kommunfullmäktige, fastställa anvisningar för t ex lönesättning, budgetdirektiv och budgetramar. Frågor av större vikt eller principiell beskaffenhet ska dock beslutas av Kommunfullmäktige.

Styrdokument fastställda av förvaltning Handlingsplan Förvaltningens handlingsplan är ett dokument som beskriver hur förvaltningen kommer att arbeta för att nå nämndens fastställda verksamhetsmål. Detta dokument ska revideras varje år i samband med att förvaltningen får sitt uppdrag av nämnden.

Förvaltningens riktlinjer Förvaltningens riktlinjer är ett samlingsdokument av riktlinjer som beskriver hur förvaltningen arbetar med implementeringen av kommunens policy. Detta dokument ska revideras varje mandatperiod i samband med att förvaltningen får sitt uppdrag av nämnden.

Lokala föreskrifter Förvaltningens lokala föreskrifter är ett samlingsdokument som beskriver hur förvaltningen tillämpar kommunens reglementen. Detta dokument ska revideras varje mandatperiod i samband med att förvaltningen får sitt uppdrag av nämnden.

Styrning och uppföljning

Styrdokument Styrdokumenten finns i den kommunala författningssamlingen KFS. Varje dokument ska vara knuten till en ansvarig tjänsteman som har som ansvar att se till att dokumentet är aktuellt och känt. Dokumenten ska följas upp i den omfattning som beslutats, dock minst en gång per mandatperiod.

Process för framtagande av mål

75


Vision Nyvalda kommunfullmäktiges ordförande sammankallar representanter för de i fullmäktige representerade partigrupperna för en genomgång och eventuell anpassning av kommunens vision. Vid översynen ska representanterna sikta på en målbild 15-20 år framåt. Visionen är grunden för fullmäktige- och nämndens mål.

Fullmäktigemål Målen tas fram under mandatperiodens första år och ska inkludera första året i kommande mandatperiod. Målen är styrande för nämndernas mål.

Nämndsmålen Nämnden tar fram mål utifrån fullmäktiges mål. Fullmäktige beslutar om nämndernas budgetramar för kommande år i juni. Nämnderna anpassar därefter nämndsmålen så att de ryms inom tilldelade ramar. Förvaltningschefen initierar arbetet. Målen ska tas fram enligt S.M.A.R.T – modellen. Målen redovisas vid budgetdialog i september samt fullmäktiges novembermöte året innan budgetåret, kommunfullmäktige ska vid detta tillfälle besluta om hur stor andel av målen som ska vara uppfyllda för att vara godkänt. Målen ska vara möjliga att stämma av vid varje uppföljningstillfälle under året.

God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges budget är kommunens övergripande styrinstrument och anger politiska prioriteringar, mål och resurser som ska styra nämnder och styrelser de kommande åren. Samtliga planer, policys, reglementen ska inrymmas i budgeten. I budgeten fastställer Kommunfullmäktige årligen också avgifter och taxor.

1 Investeringar ska finansieras med egna medel. Definieras som summan av årets resultat och avskrivningar. (Vill man investera mer så krävs bättre resultat)

2 Soliditeten ska vara positiv inklusive ansvarsförbindelse. Soliditeten beräknas genom att ställa eget kapital minus ansvarsförbindelsen i förhållande till tillgångarna.

3 Låneskulden ska för den skattefinansierade verksamheten ej överstiga 10 tkr/inv. Ökar antalet invånare så ökar återbetalningsförmågan och skulden kan öka, eller omvänt.

4 Resultatet ska minst uppgå till 2 % av intäkterna från skatter och bidrag. Resultatet ska inflationssäkra eget kapital, men minst öka med 2 %. Målen anger den nivå och yttre ram som Kommunfullmäktige beslutat att verksamheten ska hållas inom.

Avsättning till resultatutjämningsreserv sker utifrån Kommunfullmäktiges reglemente. Syftet är ge kommunen möjlighet att täcka balanskravsunderskott, som uppstår p.g.a. en lågkonjunktur. Resultatutjämningsreserven kan disponeras i samband med bokslut för att täcka oplanerade underskott. Det är viktigt att beakta att ett utnyttjande kräver finansiering och att kommunens finansiella mål sätter ramarna. Resultatutjämningsreserven ska högst uppgå till ett belopp som motsvarar 4% av intäkterna från skatter och bidrag.

Budgetprocess Budgetberedningen ger i mitten av februari direktiv till kommunchefens ledningsgrupp för framtagning av budgetförslag för kommande år och de två planåren. Direktiven baseras på kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning, dialog med partigrupper, aktuella finansieringsförutsättningar, förväntad kostnadsutveckling, skattesats, investeringsvolym, resultat samt politisk inriktning inklusive nämndsmål.

I början av april redovisar och överlämnar kommunchefens ledningsgrupp ett tjänstemannaförslag till budget inom ramen för budgetberedningens direktiv. Förvaltningscheferna redovisar de förutsättningar som budgetförslaget är beräknat på. Redovisningen sker till samtliga nämnders presidier samt partigrupper. Samtliga nämnder ska ta upp budgetförslag och eventuella ändringsförslag på ett protokollfört möte.

Presidier och nämndspresidier ska ges möjlighet att lämna budgetförslag till budgetberedningen (Ksau). Kommunstyrelsens arbetsutskott (Ksau) bereder förslaget, Kommunstyrelsen lämnar förslag till beslut, fullmäktige beslutar om nämndernas budgetramar vid sitt sammanträde i juni.

Efter att nämnden tilldelats nämndsmål och en budgetram börjar arbetet med att ta fram en detaljbudget för budgetåret. I november ska detaljbudgeten vara klar, nämndsmål diskuteras vid

76


budgetdialog och redovisas på kommunfullmäktiges novembermöte tillsammans med nämndens förslag till taxor och avgifter.

Redovisning Kommunen följer kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Det innebär bl.a. att kostnader och intäkter ska periodiseras till rätt redovisningsperiod och att tillgångar och skulder värderas på korrekt sätt.

Årsredovisning för redovisningsåret ska lämnas till fullmäktige och fullmäktiges revisorer under mars månad. En delårsrapport innehållande delårsbokslut och en årsprognos tas fram per sista juli.

I budgeten redovisas anslag för planerad verksamhet, av redovisningen framgår kostnader och intäkter för utförd verksamhet. Skillnaden mellan anslag för planerad verksamhet och redovisning kallas budgetavvikelse. Avvikelsen kan bestå av skillnader i förbrukning av resurser och skillnader i utförda prestationer. Av nämndernas analys ska det framgå vad budgetavvikelsen är orsakad av, avvikelser av prestationer och/eller avvikelser i kostnader eller intäkter.

Uppföljning/Uppsikt Kommunstyrelsen har utöver uppsiktsansvar för nämnder och bolag även ett ansvar för bidragsmottagande bolag, stiftelser, kommunalförbund och föreningar. Minst en gång per år, i samband med delårsbokslut eller årsredovisning ska dessa föredra sin ekonomiska ställning och verksamhet för Kommunstyrelsen.

Nämnderna ska i samband med delårs- och årsbokslut redovisa graden av måluppfyllelse till Kommunfullmäktige. I förvaltningsberättelsen ska det finnas en sammanfattande analys av i vilken omfattning nämndernas måluppfyllelser lett till uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål. Nämndens ordförande presenterar nämndens resultat i förhållande till uppdraget i samband med att ärendet överlämnas till kommunfullmäktige.

Uppföljning sker i samband med tre obligatoriska prognostillfällen, delårsbokslut och årsbokslut.

Uppföljningstillfälle Innehåll Prognos 1, redovisas på Ksau i maj Uppföljning av nämndernas ekonomi

kommunens resultat. Investeringsredovisning, utfall och prognos Avstämning av kommunens finansiella mål Särskilda uppföljningstema Uppföljning av intern kontroll

Delårsbokslut för perioden jan - juli, prognos 2 redovisas till Ksau i september.

Uppföljning av nämndernas ekonomi per sista juli samt prognos för hela året.

Kommunens resultat och ekonomiska ställning per sista juli samt prognos för helår.

Redovisning av nämndernas nyckeltal samt måluppfyllelse.

Investeringsredovisning, utfall och prognos. Uppföljning av intern kontroll

Prognos 3, redovisas till Ksau i november Uppföljning av nämndernas ekonomi kommunens resultat. Investeringsredovisning, utfall och prognos Avstämning av kommunens finansiella mål Särskilda uppföljningstema

Årsredovisning, redovisas till fullmäktige i Mars Uppföljning av nämndernas ekonomi kommunens resultat. Investeringsredovisning, utfall och prognos Avstämning av kommunens finansiella mål Uppföljning och analys av

kommunfullmäktiges och nämndernas måluppfyllelse

Uppföljning och analys av nämndernas effektivitet

Uppföljning av intern kontroll

77


Intern kontroll/styrning Styrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en intern kontrollorganisation upprättas samt tillse att denna utvecklas utifrån kommunens kontrollbehov.

En tillfredställande intern kontroll, ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer, reglementen, policys m.m. Nämnderna ska varje år, senast vid årets sista sammanträde, antag en särskild planering för uppföljning av den interna kontrollen.

Kommunstyrelsen ska senast vid sammanträdet i november besluta om gemensamma kontrollområden för kommande år. Nämnden ska tre gånger per år, i samband med att första prognos redovisas till fullmäktige, i samband med delårsbokslut och årsbokslut, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till styrelsen. Rapporteringen ska samtidigt ske till kommunens revisorer.

Dialog Kommunens styrmodell innehåller tre planerade tillfällen för dialog mellan representanter för Kommunstyrelse och nämnd. Bokslutsdialog, presidiedialog och budgetdialog.

Bokslutsdialogen sker i samband med att nämnderna är klara med sin årsredovisning, nyckeltalsredovisning och verksamhetsberättelser, detta inträffar i början av mars.

Bokslutsdialogen mellan nämndens presidie och Ksau syftar till att följa upp om verksamheten bedrivits i enlighet med de mål, omfattning, kvalité och ekonomi som kommunfullmäktige gett nämnden i uppdrag. I dialogen diskuteras även pågående verksamhetsår och kommande. Dialogen påverkar därmed pågående budgetprocess.

Presidiedialog i mitten av februari träffas budgetberedning, nämndernas presidier och kommunchefens ledningsgrupp. Dialogen syftar till att diskutera nämndsmål, särskilda uppföljningsteman samt ge budgetberedningen underlag för direktiv till framtagande av tjänstemannaförslag till budget.

Budgetdialog sker mellan budgetberedning och partigrupper i september. Dialogen syftar till att fånga upp förändrade finansieringsförutsättningar och behov av att förändra nämndernas mål. Eventuell förändring av budget ska beredas via Ks och till beslut i fullmäktige under november.

Tidsplan styrdokument Uppföljning styrdokumentMandatperiod

År 1 År 2 År 3 År 4 Gå igenom styrdokument,

planer, policys och reglementen Se över visionen Se över fullmäktiges mål

78


Årshjul Aktiviteter under året Januari Februari Mars Presidiedialog ger

budgetdirektiv Budgetdirektiv till kommunchefens ledningsgrupp.

Bokslutsdialog mellan Ksau och nämndernas presidier Årsredovisning lämnas till Kf.

April Maj Juni Redovisning av tjänstemannaförslag till budgetramar

Nämnderna tar upp budgetfrågan på ett sammanträde.

Kf beslutar om budgetramar och mål

Juli Augusti September Nämnderna tar under juli – oktober fram nämndsmål, detaljbudget, taxor och avgifter inom tilldelade ramar.

Delårsbokslut per sista juli Partigruppsdialog för att

stämma av budgetarbetet/ finansieringsförutsättningar för kommande budgetår

Dialog sker även om nämndsmål för kommande budgetår.

Budgetdialogen diskuterar finansiella mål för kommande budgetprocess.

Delårsbokslut och årsprognos redovisas i nämnder och styrelser

Oktober November December Nämnden redovisar

nämndsmål för Kf och förslag till taxor och avgifter. Kf beslutar om hur stor måluppfyllelsen ska vara. (hur många nämndsmål som ska vara uppfyllda) Kommunstyrelsen beslutar om gemensamma internkontroll områden

Nämnderna beslutar om plan för intern kontroll

79

80

81


ÄRENDE 8

Rapporter från förvaltningen


Socialnämnden godkänner informationen


82


ÄRENDE 9 Rapporter från Socialnämndens ledamöter Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen Sammanfattning av ärendet

Nämndens ledamöter redovisar aktiviteter för nämndens räkning.

83


ÄRENDE 10 Delegeringsärenden Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen Sammanfattning av ärendet Socialnämnden har överlåtit viss beslutsrätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegationsordning. Besluten skall anmälas till socialnämnden. Redovisningen innebär inte att socialnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot kan nämnden återkalla lämnad delegering. Beskrivningen av ärendet

Underställda delegationsärenden fattade under perioden 1 november 2017 till 30 november 2017 redovisas för nämnden.

84


Ärende 11 Anmälan Förslag till beslut

Socialnämnden godkänner informationen Sammanfattning av ärendet

Redovisning av inkomna domar och beslut. Beskrivning av ärendet

Dom från Kammarrätten i Göteborg den 24 november 2017, där rätten upphäver förvaltningsrättens dom från 11 augusti 2017 och fastställer socialnämndens beslut från 23 juni 2016 gällande personkretstillhörighet enligt lagen om stöd och service vissa funktionshindrade

Beslut meddelat av Högsta förvaltningsdomstolen den 24 november 2017 som inte meddelar prövningstillstånd för avgörande i Kammarrätten i Göteborg den 17 oktober 2017 gällande vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Dom meddelad av Förvaltningsrätten i Göteborg den 20 november 2017 där rätten fastställer underställt beslut från Socialnämnden i Mellerud den 15 september 2017 om vård enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Dom meddelad av Förvaltningsrätten i Göteborg den 1 december 2017 där rätten fastställer underställt avslagsbeslut från Socialnämnden i Mellerud den 2 augusti 2017 på ansökan om bistånd i form av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

85

62&,$/1b01'(1 '$780 3/$76 · gdjyhunvdpkhw dqqduv kdgh ehylomdwv hq sodwv sn vluvnlow erhqgh rfk...

Documents

Transcript of 62&,$/1b01'(1 '$780 3/$76 · gdjyhunvdpkhw dqqduv kdgh ehylomdwv hq sodwv sn vluvnlow erhqgh rfk...