5. Fältarbete · Svenska kyrkans register visade sig bygga på uppgifter från Statistiska...

74 Medborgarbildning i lokalsamhället

5. Fältarbete

5.1 Att växla mellan teori och empiriDemokrati och folkbildning, relationen mellan dessa begrepp är utgångspunk-ten för denna studie. Det har lett till att studiens inledning behandlade olikaståndpunkter och diskussioner kring centrala begrepp som demokrati, frihet,jämlikhet, folkbildning i olika gestalter, medborgare och offentlighet. All teorisom jag använt mig av fanns inte placerad, alternativt processad, i mina tankareller i bokform på mitt skrivbord när studien startade utan olika händelserunder studiens gång har gjort att olika teorier blivit aktuella. De olika händel-serna är de tankar som väckts hos mig av ytterligare teorier, den respons somtexter om projektet fått vid olika presentationer samt den empiri som blivitresultat av intervjuer och observationer under fältarbetet. Arbetssättet kankarakteriseras som abduktivt, det vill säga att jag har pendlat mellan att utgåfrån teori (deduktion) och att utgå från empiri (induktion). Därigenom harförståelsen för det studerade fenomenet successivt ökats (Alvesson och Sköld-berg, /).

5.2 Fältarbete och etnografiStudien är inspirerad av begreppen fältarbete och etnografi. Dessa förekom-mer ibland som skilda begrepp, ibland som invävda i varandra. Ett av de dragsom kännetecknar den etnografiska metoden är att forskaren deltar tillsam-mans med intervjupersonerna i deras vardagsmiljö. Där försöker forskaren

75Medborgarbildning i lokalsamhället

att fånga vad som är meningsfullt i deras liv genom att själv vara en deltagan-de observatör. Genom att forskaren deltar, mer eller mindre aktivt, blir detockså tillfälle att kritiskt reflektera över vad forskningsinsatsen har för bety-delse för dem som beforskas (Burgess, /, Reynolds Whyte, ).

I det här fallet skulle studien medföra kontakter med folkbildande verk-samheter, såsom folkhögskola och studieförbund. Då var det en fördel att detfanns en folkhögskola och att samtliga statsbidragsberättigade studieförbundvar representerade i Eskilstuna kommun. Den del som omfattar Eskilstunastad är också lätt att promenera runt i för att genomföra observationer av hurlivet gestaltar sig. Det går snabbt att promenera till folkhögskolan och till destudieförbund som har lokaler i Eskilstuna. Jag har också promenerat runtoch fotograferat det som jag uppfattat som exempel på offentliga rum.

Hade jag kommit på tillfälliga besök hade också fältarbete kunnat ge-nomföras, så som Andersen et al () genomförde fältstudier inom vård ochindustri. I samtliga fall resulterade fältstudierna i förändringar av studiensdesign och i inlärningsprocesser som Andersen et al uppfattade som meromfattande än vad som annars skulle ha varit fallet. Jag har funnits i en kom-mun och i dess största tätort under flera år och har skrivit kontinuerligt un-der tiden. Den distansering som skett har varit att dra sig tillbaka till arbets-rum, till teori och också delta i seminarier utanför Eskilstuna. Under studiensgång har kommentarer gjorts från strategiska informanter att det inte räckeratt vara placerad i en lokal i lokalsamhället och ”se ut genom fönstret” – jagmåste ut från arbetsrummet och till aktiviteterna.

Hela Eskilstuna kommun har inte varit föremål för studien. Istället har jagvalt att betrakta den centrala delen av Eskilstuna som en handlingsbas. Medhandlingsbas menar jag att till Eskilstuna centrum är dit man går eller åker föratt exempelvis handla kläder, gå på apoteket eller besöka Försäkringskassan. Ien viss radie runt det som är den före detta staden går barn och ungdomar iskola och vid sjukdomsfall vänder man sig till vårdcentraler i området ellerMälarsjukhuset, vilket är beläget nära centrum. Som jag uppfattar situationenfinns en känsla av gemenskap och man har en gemensam historia utifrån den-na del av Eskilstuna.

Inspiration till begreppet handlingsbas fick jag från avhandlingen Vinter ifolkhemmet (Mattsson, ). Mattsson behandlar strategier i lokalt samhälls-arbete och i studien används följande definition av lokalsamhälle:

Community consists of persons in a social interaction within a geo-graphical area and having one or more additional ties.

(Hillery, refererad i Mattsson, sid , )

Utifrån denna definition utvecklar Mattsson begreppet ytterligare och an-


vänder följande kriterier för att ringa in det lokalsamhälle han själv skullestudera (observera att jag skrivit om ordningsföljden på kriterierna):

Det är ett avgränsat geografiskt områdeDet präglas i hög grad av territoriell integrationDet har en viss grad av självständighetDet står för en gemenskapDet har en urskiljbar historiaDet utgör ett handlingssystem

(Mattsson, , sid )

Mattsson för in begreppet handlingssystem och menar med det ”...utgångs-punkt för interaktionen mellan medlemmarna, för såväl samarbete som förintressekamp mellan olika individer, grupper och klasser.” (a.a. sid ). Härför Mattsson diskussionen vidare och gör en åtskillnad mellan det offentligaoch det civila samhällets områden inom lokalsamhället. Jag tolkar definitio-nen av handlingssystem som att den skulle kunna finnas såväl inom det of-fentliga som inom det civila samhället. Jag tolkar också handlingen som attden kan vara enskild såväl som i grupp, men att handlingen försiggår i någotsom kan betecknas som offentlighet. Agerandet sker inför andra, i något of-fentligt rum.

Sammanfattningsvis menar jag att denna del av Eskilstuna kommun – cen-trala Eskilstuna – sett över tid, oavsett befolkningsförändringar, har de krite-rier som krävs för att betecknas som en handlingsbas för människor som be-finner sig där för studier, bor där, deltar i fritidsaktiviteter, arbetar, genomgårbehandling i sjukvården etc. Man söker sig till centrala Eskilstuna av ett ellerannat skäl och den aktivitet som blir följden utgör i sig en bas för ett agerande.

Men man kan förstås fråga sig hur mycket gemenskap den känner somnyss flyttat in till Eskilstuna, oavsett om det är från Torshälla (norr om Eskil-stuna), Norrköping eller från ett annat land. Hur mycket identitet och ge-menskap känner den som är ny i en idrottsförening eller nyligen blivit arbets-lös? Hur mycket gemensam historia i en grupp finns då? Mattsson för inte inframtiden när han utkristalliserar kriterier för att ringa in lokalsamhälle (detskulle dock kunna finnas underförstått i handlingssystem), men ett tänkbartkriterium skulle kunna vara en tänkt framtid tillsammans. I de fall som perso-nerna nyss flyttat in kan jag tänka mig att det är mera den tänkta framtidensom utgör bas för gemenskap än den tidigare historien och kulturen. Det kanockså vara så att den grupptillhörighet man har är oönskad, exempelvis omman är patient, eller att grupptillhörigheten är uppenbart begränsad i tid, ex-empelvis om man är deltagare i en studiecirkel. Det skulle också kunna visasig att Eskilstuna inte utgör någon handlingsbas i dåtid, nutid eller framtid,


varken för den enskilde eller för gruppen. Begreppen handlingsbas och mö-tesplats kanske inte alls sammanfaller.

5.3 DokumentInom studien har jag använt mig av skriftliga källor, bilder och ljudband. FrånUtbildningsradions representant i Eskilstuna har jag lånat kassettband somspeglat demokratitemat. Text och bilder har funnits i tidningar som Eskilstu-na-Kuriren och Folket, på webbplatser, såsom folkhögskolans, studieförbun-dens och kommunens hemsida samt i verksamhetsdokument som verksam-hetsberättelser, policyplaner och utbildningskataloger.

5.4 InformanterFör att få olika bilder av hur livet i Eskilstuna och verksamheter inom folk-högskola och studieförbund gestaltar sig har jag också använt informanter.Med informant avses personer som jag fått information av, till exempel tjäns-temän vid Medborgarkontoret eller personer jag fört informella eller formel-la samtal med, till exempel ordföranden i Länsbildningsförbundet i Sörmlandsom tillika är chefsbibliotekarie vid Mälardalens högskola. Informanterna harjag sökt upp då jag uppfattat att de haft särskild kunskap om lokalsamhället,de är strategiska personer.

5.5 IntervjupersonerVid sidan av informanterna har ett antal intervjupersoner deltagit i delvis struk-turerade intervjuer.

De grupper som i den allmänna demokratidiskussionen beskrivs som min-dre väl representerade i det demokratiska styrsystemet är kvinnor, yngre ochpersoner med annan kulturbakgrund. När urvalet genomfördes har önske-mål funnits att dessa tre grupper ska vara representerade.

Kön är definierat på gängse sätt efter män och kvinnor. Definitionen avvuxna varierar beroende på vilken undersökning som refereras till, men denmest förekommande är att vuxna omfattar personer mellan och år. Näråldersgrupperna sedan delas upp kan ske i tre grupper, -, - och -

(Jonsson och Gähler, ). Med hänvisning till denna gruppering definierarjag yngre personer som de mellan och år. När det gäller definitionen avpersoner med annan kulturbakgrund definierar jag dessa som personer som


invandrat till Sverige eller personer som har en eller båda föräldrar födda iannat land. I den mån ordet invandrare används i studien definierar jag detsom en person som invandrat till Sverige.

Som en utgångspunkt fanns att - personer skulle kunna utgöra ett rim-ligt antal intervjupersoner. Ett alternativ var att leta i olika register efter per-soner. Även om register användes skulle resultatet ändå vara att få intervju-personer som deltog i studien och det finns ingen möjlighet att dessa skullekunna utgöra ett representativt urval där resultatet av analysen sedan skullekunna utgöra grund för generella antaganden för en hel population. Det visa-de sig vara problematiskt att använda register, eftersom de måste vara offent-liga, på individnivå och ange kön, ålder och eventuell invandring.

Svenska kyrkans register visade sig bygga på uppgifter från StatistiskaCentralbyrån och var offentligt, men där fanns enbart medlemmar i Svenskakyrkan. Av kommunens register var inget offentligt. Statistiska Centralbyrånarbetade inte med individuppgifter utan hänvisade till ett privat företag, Spa-ra. Spara lämnade information om urvalsmöjligheter och priser. Deras regis-ter bygger på folkbokföringsregistret, vilket innebär att de kan göra utdragefter ålder och kön, men inte invandrarbakgrund. Från Folkbokföringsre-gistret och skattelängden gick det inte att finna personer om jag inte redanhade uppgifter på individnivå, exempelvis namn. Här var dock uppgifternaoffentliga, via en så kallad allmänhetens terminal. Hade jag haft en individ-uppgift, exempelvis namn, skulle jag också via den terminalen ha kunnat fåfram kön, ålder och i vissa fall annan kulturbakgrund.

Som ett experiment valde jag att använda telefonkatalogdelen för Eskil-stuna/Torshälla och drog var :e person från A, var hundrade från B och såvidare. Därefter kontrollerade jag via skattemyndigheten att personen levde,bodde kvar i Eskilstuna och fanns inom åldersintervallet - år. Efter detkontrollerade jag med kommunkartan var personerna bodde så att de fanns icentrala Eskilstuna. Att få med yngre och kvinnor blev inget problem. Där-emot gick det inte att få fram vilka som invandrat. Dessutom föll de personerbort som inte hade telefon.

Det fanns i och för sig möjlighet att ansöka om rätt att få registerutdragfrån i övrigt sekretessbelagda register, men oavsett vilket register jag utgickifrån tillkom ytterligare ett problem. Problemet utgjordes av den osäkerhetsom uppstår med att personer tackar nej. Det kan uppstå en tidsödande pro-cedur att söka personer som tackar ja.

Så hur kunde jag då finna intervjupersoner? Eftersom det var så få inter-vjupersoner och kvinnor, unga och personer med annan kulturbakgrund skullefinnas med, valde jag att söka mig till geografiska områden eller situationerdär det skulle vara sannolikt att kvinnor, unga och personer med annan kul-turbakgrund skulle kunna finnas. Det innebär att jag använt mig av metoden


cluster sampling. Cluster sampling bygger på att man inte har tillgång tillregister och att man dessutom har vissa grupper, cluster, som man på förhandvet att man vill ska vara representerade i studien:

”Cluster sampling is based on the fact that people act out their lives inmore or less natural groups, or ’clusters’. They live in geographic areas(like counties, precincts, states, and so on), and they participate in theactivities of institutions (like schools, churches, brotherhoods, creditunions etc).”

(Russel Bernard, , sid )

Metoden att utgå från det geografiska området, beakta clustren och söka sigtill en aktivitet där dessa personer kan finnas användes för att finna de förstaintervjupersonerna. De fortsatta urvalen bygger på utfallet av det närmastföregående.

Inom Eskilstuna kommun genomförs utvecklingsprojekt inom bostads-områden och på grundval av information från tjänstemän i kommunen ochinom folkbildande verksamhet bedömde jag att det skulle finnas områden därdet var hög sannolikhet att invandrare bodde. I ett av utvecklingsområdenfanns arbetskooperativet Talkoo och de första intervjupersonerna som till-frågades var medlemmar i Talkoo. Genom förmedling via personal inom Tal-koo blev grupperna äldre flyktinginvandring (Mellanöstern), anhöriginvand-ring och kvinnor representerade. Bland dessa fanns inga yngre personer, vil-ket ledde till att jag sökte mig till Balsta Musikhus som vänder sig till olikaåldrar, men som har en stor grupp yngre deltagare. Dessutom kontaktade jagprojektet Amanda som vänder sig till yngre kvinnor. Genom föreståndarenför Balsta Musikhus och personal vid Amanda blev yngre personer, nutidaflyktinginvandrare (Balkan) och kvinnor representerade. Under denna andraintervjuomgång visade det sig att ingen av de invandrare som fanns represen-terade kom från den stora grupp som arbetskraftsinvandrat från Finland.Genom ordförande i Finska föreningen i Eskilstuna fick jag kontakt med per-soner ur denna grupp. Därmed blev arbetskraftsinvandring, tidig flyktingin-vandring från Mellanöstern, nutida flyktinginvandring från Balkan samt an-höriginvandring representerad. I det skedet visade det sig att få av de perso-ner som ingick i undersökningen var förvärvsarbetande i reguljära arbetsli-vet. Då sökte jag mig till bussföretaget Busslink, som sköter busstransporteri området. Via en arbetsledare där blev också arbetstagare representerade. Nusaknades istället egna företagare och via förmedling av ordföranden i Eskil-stuna Företagarförening blev även företagare representerade.

Sammanlagt intervjuades fjorton personer. Två valde att inte delta varfördet slutliga antalet blev tolv. En summering visar att av de tolv personerna var


sju kvinnor, fyra var invandrare och tre personer i yngre åldrar (definieratsom högst år). Med andra ord uppnåddes en form av miniminivå för degrupper som skulle finnas representerade.

En ökad variation uppnåddes då jag lade till arbetstagare och företagare.Skälet till detta tillägg kan hänföras till den etnografiska metoden som med-för att jag vistades i lokalsamhället. Om jag skulle presentera en bild av med-borgare där inte arbetstagare och företagare fanns med, stämde det helt enkeltinte med det intryck jag fick när jag vistades i centrala Eskilstuna dagligdags.Mer eller mindre av en slump blev också gruppen pensionärer representerad,då en av intervjupersonerna är sjukpensionär.

Åldrarna är spridda med tre personer i yngre åldrar, två personer i trettio-årsåldern, fem personer i fyrtioårsåldern och två personer i femtioårsåldern.Nio av de tolv personerna har barn. Familjesituationen växlar från ensamstå-ende, änka, boende med eller utan make/maka med barn och boende medeller utan make/maka där barnen flyttat hemifrån. Åtta personer bor i flerfa-miljshus, resten i egna hem. Tre av personerna tillhör dagbefolkningen, vilketinnebär att centrala Eskilstuna blir en handlingsbas för arbete, deltagande iföreningsliv, mötesplats för att träffa vänner besök vid allmänna inrättningarsåsom Försäkringskassa eller sjukhus. De övriga nio personerna bor i centra-la Eskilstuna och tillhör därmed även nattbefolkningen.

Med inspiration från teori, tidigare studier och metod skapade jag en mo-dell som innehöll tre olika moment som en inramning för intervjuerna medmedborgarna: introduktionsbrev, intervju och godkännande av sammanfatt-ning av intervjun.

Innan intervjun sändes ett informationsbrev där avsikten med studien pre-senterades och en enkät med frågor om utbildningsbakgrund och erfarenhetav folkbildning i form av museibesök, biblioteksbesök, deltagande i folkhög-skola eller deltagande i studiecirkel

Om intervjupersonen hade fyllt i enkäten började vi intervjun direkt. Ominte, hade jag en enkät till hands och frågade intervjupersonen vid något till-fälle under intervjun om det var något jag behövde förklara, om så var fallet,diskuterade vi frågorna och jag bad återigen intervjupersonen att fylla i enkä-ten.

Intervjun bestod av fyra frågeområden med frågor som kunde komma iolika ordning, beroende på hur intervjupersonen svarade. Frågeområdenabestod av allmänna frågor att vara medborgare, om att vara medborgare uti-från ett livsperspektiv och frågor om rum (företrädesvis offentliga) där inter-vjupersonerna kan agera som medborgare. Beroende på hur intervjupersonenuppfattade frågorna och svarade, gick vi igenom samtliga frågeområden ellernågra av dem.

I de allmänna frågorna behandlade jag begreppet medborgare från två oli-


ka perspektiv, beroende på hur intervjupersonen svarade. Det första perspek-tivet var helt öppet, jag frågade intervjupersonen om fria associationer kringbegreppet. Om intervjupersonen önskade att utveckla associationerna på egenhand var det möjligt. Redan här uppkom en vändpunkt för intervjun därföratt om intervjupersonen önskade att tala fritt ställdes följdfrågorna när detpassade in i intervjupersonens fria associationer eller berättelse. Om intervju-personen inte svarade med fria associationer fortsatte jag med de följandefrågorna i en sekvens.

Ett annat frågeområde bestod av att jag ville rama in begreppet medborga-re genom att fråga om begreppet är associerat med vad någon är, har eller gör.Om begreppet var associerat med vad en person är, då länkade jag det tillidentitet, såsom en given juridisk identitet när man är medborgare i Sverige.Om begreppet var associerat med vad en person har, då länkade jag begreppettill rättigheter och skyldigheter, såsom sociala rättigheter. Om begreppet varassocierat med vad en person gör, då länkade jag det till aktiviteter, såsom attbetala skatt och att rösta.

Från denna utgångspunkt fanns sedan möjlighet att fråga vad en medbor-gare inte är, inte har och inte gör. Dessa frågor kunde också utvecklas genomatt ställa frågor om skillnader mellan män och kvinnor, olika åldrar, skillna-der i ekonomi, i utbildning, mellan om man bor i stad eller på landsbygd.

Jag ville också ställa några direkta frågor. Först frågade jag om intervju-personen anser sig själv vara en medborgare och vad som stödjer eller hindrarhonom eller henne från att vara medborgare. Sedan frågade jag vilka rättighe-ter och skyldigheter som intervjupersonen anser sig ha och vad som hindrarhonom eller henne från att utöva dessa. I denna del ställde jag ytterligare frå-gor om civil, politiskt och social dimension av att vara medborgare, att ha ettmedborgarskap. Här kunde jag fråga om värdet av att kunna välja, av rösträtt,av diskussioner, av inflytande och av representativitet. Slutligen frågade jagom intervjupersonen agerar som medborgare och vilket stöd och vilka hindersom finns för att agera som medborgare.

Ett frågeområde rörde tidsdimensionen. Utifrån ett livsperspektiv ställdejag två frågor. Den första frågan gällde från vilken tidpunkt intervjupersonenansåg att han eller hon blev medborgare. Nästa fråga gällde när eller var inter-vjupersonen ansåg att han eller hon hade agerat som medborgare. Som ettstöd för frågan visade jag ett blad med en tidslinje.

Utifrån bladet med tidslinje, eller separat, beroende på hur intervjun fort-skred, frågade jag om platser där medborgaren agerar som medborgare, detoffentliga rummet. Frågan var fortfarande öppen. Var är det möjligt att vara,agera, diskutera vardagslivets frågor och mera allmänna politiska frågor? Jagönskade särskilt att få intervjupersonernas uppfattning om mötesplatser inomorganisationer rent allmänt, politiska partier, kyrkor, restauranger, Medbor-


garkontoret, internet, lokala tidningar, biblioteket, Stadshuset och bildnings-tillfällen (såsom folkhögskola och studiecirklar).

Från början var den begreppsliga modellen linjär där frågeområden följdepå varandra, men under intervjuerna cirkulerade frågorna kring de olika frå-geområdena. De olika delarna i intervjuerna innehöll olika frågor som följdepå varandra, beroende på hur intervjupersonen svarade.

I slutet av summerade jag och avslutade därefter intervjun.Intervjuerna spelades in och banden renskrivs ordagrant vilket resultera-

de i mellan och sidor text för varje intervju. Utskriften genomfördes avtvå olika externa personer. Jag lyssnade igenom samtliga band och jämfördedem med utskriften för att verifiera att det fanns en samstämmighet. Däreftersummerade jag intervjuerna och avgjorde vilka citat som skulle finnas kvar,vilket resulterade i en text som omfattade tio till tolv sidor. Detta materialsändes till intervjupersonerna som fick godkänna summeringen och de citatsom fanns i denna. Intervjupersonen tillfrågades om de ville ha den slutligarapporten och då samtliga önskat detta kommer de också att få den tillsänd.

5.6 ObservationerUnder två års tid vistades jag i Eskilstuna i och med att min tjänstgöring varplacerad vid Mälardalens högskola, även för mig har Eskilstuna utgjort enhandlingsbas. Varje dag har jag promenerat i det centrala stadsområdet, ib-land har jag haft ärenden, eller gjort mig ärende, till det kringliggande områ-det.

Under dessa år har jag besökt folkhögskolan ett antal gånger, ibland förinformella samtal, ibland för att delta i något möte, ibland för att jag skullepresentera hur långt jag kommit i mitt arbete.

Via Länsbildningsförbundet i Sörmland fick jag tidigt möjlighet att delta ide lokala samråd som studieförbunden i Eskilstuna har. Samråden genomförscirka fyra gånger per år och jag har deltagit vid de flesta av träffarna. Därige-nom fick jag också kontakt med representanter för studieförbunden. Jag harbesökt samtliga studieförbund som har kanslilokal. I två fall, tbv och fs, finnsingen expedition av det slag som de övriga studieförbunden har. Istället harde lokaler som är direkt kopplade till den aktuella verksamheten. tbv har tvålokaler och jag har inte besökt dessa. fs har ofta aktiviteter tillsammans medfrivilligorganisationer och använder deras lokaler och jag har besökt en avdessa lokaler, Frälsningsarmén.

Efter samråd med föreståndaren för den estetiska linjen på folkhögskolangenomförde jag vid flera tillfällen riktade observationer hos estetlinjens års-kurs två. Jag observerade också vid det samråd som genomförs varje vecka på


estetlinjen. Efter samråd med rektor och med representanten från folkhög-skolan i den lokala referensgruppen fick jag kontakt med två lärare som un-dervisade på allmän kurs. Det medförde att jag observerade i flera av derasklasser och mötte deltagare ur klass och klass med tillval data, miljö samtbild, färg och form. Jag observerade också vid extern verksamhet vid BalstaMusikhus och Allaktivitetshuset Knuten.

Med hjälp av verksamhetsledare vid tre olika studieförbund samt en rek-tor vid en grundskola fick jag kontakt med studiecirkelledare och kunde ob-servera vid en cirkel med tema hälsa, en cirkel med tema partipolitik och encirkel med tema föräldraskap.

För att strukturera observationerna har jag använt mig av en checklista föratt uppmärksamma följande (Merriam, /, sid ):• Miljön med tonvikt på om den kunde utgöra en mötesplats• Aktiviteter och samspel i avseende på om dessa kunde inrymma dialog,diskussion• Frekvens och varaktighet av aktiviteterna• Deltagarnas roll eller engagemang som lyssnare, talare• Svårfångade faktorer såsom informella och oplanerade aktiviteter, vad sominte händer

Till dessa punkter ska läggas de tidigare ställda frågorna om folkhögskola ochstudieförbund utgör offentlighet, tränar för offentlighet och går ut i offent-lighet (opinionsbildning).

Då inte enbart lektionstid är mötesplats med möjlighet till diskussionerobserverade jag i möjligaste mån också i pauserna.

5.7 Etiska frågorEn rad etiska frågor kan relateras till studien som helhet, det vill säga inter-vjuer, samtal och observation där jag mött olika personer. För att kunna följaupp de etiska frågorna har ett så kallat etiskt protokoll (Kvale, ) utfor-mats och använts under hela studien, vilket också medför en första kritiskreflektion kring arbetets utformning.

Under de två åren har jag haft möjlighet att följa och observera verksam-heten inom folkhögskola och studieförbund genom att delta i olika verksam-heter. Eskilstuna folkhögskolas verksamhet genomförs i två olika lokaler. Denallmänna kursen finns på Faktoriholmarna och estetlinjen finns i Munktell-området. Jag har besökt båda verksamheterna och enstaka gånger besökt kom-mittéer och personalmöten. För deltagarna på den allmänna kursen och förpersonalen har jag presenterat Mil-projektet och modellen med offentliga rum.


Jag har också haft en separat information för personalen. För estetlinjen harjag presenterat Mil-projektet för personalen och verksamhetsföreståndarenhar i sin tur berättat om projektet för deltagarna. Studieförbunden som harverksamhet i Eskilstuna har lokala samråd som leds av Länsbildningsförbun-dets konsulent och jag har närvarat vid dessa under projekttiden. På dessa rådhar Mil-projektet presenterats och tagits upp kontinuerligt. Information omprojektet och lägesrapporter har presenterats kontinuerligt på Folkbildnings-nätets demokratidiskussion där alla inbjudits att delta. Det innebär att infor-mation lämnats om att min närvaro beror på att jag studerar verksamheten.Däremot har ingen specificering gjorts vad exakt fokus är för varje besök.

Förutom de personer som intervjuats har ett större antal personer funge-rat som informanter. Informanterna har bestått av personal eller förtroende-valda inom Sörmlands län, Eskilstuna kommun och inom studieförbund ochfolkhögskola på orten. Alla informanter har varit informerade om att jag ge-nomför en studie, däremot har inte samtalen, som ibland enbart varit en frågaom information, bandats. Inte heller har informanterna läst texterna för attkunna verifiera min tolkning.

Vid de planerade intervjuerna har det informerade samtyckets princip följts.Samtliga intervjupersoner är tillfrågade, de har fått skriftlig information omprojektet, dess avsikt och hur de skulle kunna nå forskaren. Ingen informa-tion om undersökningens syfte har undanhållits. Det har också påtalats attstudien kommer att ligga till grund för en forskningsrapport och att denna isin tur kommer att utgöra del av en doktorsavhandling.

Det har funnits en ”middle man” i form av tjänsteman eller annan i någraav miljöerna och denne skulle kunna utöva viss press på intervjupersonerna.Det kan också finnas en vilja att ”ställa upp”, vilket inte måste ses som någotnegativt. Den eventuella pressen och alltför stora vänligheten har kunnat ba-lanseras mot att intervjupersonerna haft tid och tillfälle att ändra sig innanintervjun genomfördes. Vilket också skedde i några fall.

Intervjupersonerna valde själva ett namn för att de lätt skulle känna igensig i citaten i forskningsrapporten och jag försökte undvika att nämna derasnamn under bandinspelningen. Däremot har inga förändringar medvetet ge-nomförts i beskrivningarna för att dölja vem som intervjuats. De eventuellafel som finns beror på hörfel eller missuppfattningar från min sida. Att ändradetaljer som skola, antal barn, civilstånd eller annat skulle inte göra att denärmaste inte känner igen intervjupersonen. Snarare bedömer jag det som attändringar skulle väcka förundran och minska förtroendet för forskningen.

Det är inte alldeles enkelt att överväga vilka konsekvenser som intervjusi-tuationen kan ha haft för intervjupersonerna. En positiv konsekvens kan havarit möjligheten att formulera sig och för invandrarna, en möjlighet att talasvenska. En negativ konsekvens kan ha varit att intervjupersonerna mött nå-


gon som de, trots allt, hoppades skulle kunna bidra till arbetsmöjlighet ellerannan förändring, men som inte har den uppgiften eller resursen. Situationeni bostadsområdet, i de särskilda miljöerna, i gruppen intervjupersonerna till-hör har sannolikt inte förändrats på grund av intervjun. Om situationen på-verkas av publiceringen av texten återstår att se. Risken med citaten är att detkan finnas tolkningsfel eller faktafel om livssituationer som varken intervju-personen eller jag uppmärksammat. Fördelen med att vara citerad kan varaatt personer i intervjupersonernas omgivning får information som gör att in-tervjupersonen får en möjlighet till ökad dialog.

Den intervjusituation som konstruerades kan innebära att intervjuperso-nerna och forskaren båda ändrar sina uppfattningar och också sin självupp-fattning. Det har funnits ett visst utbyte av erfarenheter, eftersom både inter-vjupersonerna och jag har berättat om och kommenterat våra respektive var-dagsliv. En viss stress har funnits i form av att intervjun genomförts vid etttillfälle, även om tiden, en eller en och en halv timme kan tyckas väl tilltagen.Det är också svårt att veta i vilket sammanhang svaren till slut hamnar ochhur de används. Däremot har inte samtalen varit intima och inte haft karaktä-ren av någon form av terapi (för någon av parterna, förhoppningsvis).

Utskriften har genomförts av två utomstående personer och dessa perso-ner har aldrig hört namnen på dem som tillfrågats. Utskrifterna är jämfördamed banden och också med de anteckningar som gjordes under intervjun föratt verifiera att utskrifterna återger intervjun så korrekt som möjligt.

Intervjupersonerna har inte haft någon möjlighet att påverka analysen.Analysen är genomförd utifrån begrepp som utgått från teorier om statskun-skap, sociologi och pedagogik samt erfarenheter från utbildningsfältet ochdet har inte varit varken aktuellt eller möjligt att under studiens gång diskute-ra analysen med intervjupersonerna.

Däremot har varje intervjuperson fått det aktuella avsnittet med miljöeroch fått möjlighet att verifiera att citat är korrekt uppfattade. Eftersom detäven finns kommentarer mellan citaten gäller också verifieringen dessa avsnitt.

Efter att observationerna genomförts renskrevs anteckningarna. De ren-skrivna anteckningarna sändes därefter till föreståndaren vid estetlinjen, detvå lärarna respektive tre cirkelledare för godkännande, utom i de fall där jagdeltog i stormöte där flera grupper samlats. De ändringar som önskats hargenomförts och faktafel har korrigerats.

Studien har följts av en referensgrupp bestående av forskare vid högskola,universitet och personer med tjänstgöring inom folkbildningen. Dessa perso-ners erfarenheter och uppfattningar om korrekt etik har också att beaktats.Referensgruppen har inte tillgång till intervjupersonernas namn. Däremot kaninformanterna ibland vara bekanta med, eller utgöras av, personer inom refe-rensgruppen. De texter som presenterats i referensgruppen har betraktats som


interna och har inte diskuterats utanför gruppen eller citerats. Det är rappor-ten som är offentlig.

Vad är då forskarens roll i det hela? I denna studie kan det visst finnasinslag av exploatering i form av att det trots allt ofta är referenskunskap frånskriftliga eller muntliga källor som används, men med det informerade sam-tycket från intervjupersonerna och i och med att de skriftliga källorna är pu-blicerade torde exploateringen vara av ringa grad. Möjligen har forskarens(min) roll inslag av att uppträda som reformivrare och förkämpe.

Inom denna reformiver skulle jag också vilja placera en tanke som jag upp-fattar som underliggande, nämligen en tanke om förbättring, utveckling, för-ändring, människors förmåga till inlärning och tro på kunskap.

Därmed kommer vi också in på de ramar som studien har. Hur oberoendeär en forskning som initieras och finansieras av en intressent, nästintill myn-dighet, som Folkbildningsrådet och som genomförs inom den speciella ramsom högskole- och universitetsvärlden utgör? Hur förhåller sig en forsknings-assistent till ett forsknings-pm där ramar anges?

Frågorna är inte specifika för denna studie utan generella då även andrastudier ofta finansieras genom medel från intressegrupperingar eller statligamedel där det finns direktiv om hur medlen ska användas eller där studieningår i ett mer omfattande forskningsprogram med givna ramar.

I detta fall finns en översiktlig ram för studien, att den ska ha fokus påvissa begrepp och genomföras i ett lokalsamhälle under en viss tidsperiod.Inom dessa ramar finns ingen uttalad tanke om särskilda resultat. Som jaguppfattat uppdraget finns inga förväntningar varken på en harmonisk bild avbegreppen och inte heller det motsatta, en bild fylld av spänningar och ambi-valens. Däremot har en kontinuerlig uppföljning av att syftet med studienfullföljts ägt rum, till exempel att de särskilda grupperna och de centrala be-greppen återfunnits i texterna. Detta har bland annat skett genom referens-gruppen och den vetenskaplige ledaren.

Till detta ska föras eventuella bindningar som uppstår till de lokala aktö-rerna, såsom exempelvis intervjupersonerna och de som genomför folkbild-ning i Eskilstuna kommun. Jag bor inte i Eskilstuna och har inte i övrigt någ-ra bindningar, varken på gott eller ont, till kommunen. Innan forskningsupp-draget påbörjades hade jag besökt Eskilstuna och uppskattat museiverksam-heten, vissa byggnader och Eskilstunaån. Under studiernas gång har jag ock-så uppskattat något utöver Eskilstunas materiella sida, nämligen samverkanmed olika personer. De kontakter som etablerats har definitivt påverkat hurstudien genomförts. Om inte samverkan med olika personer i omgivningenhade kunnat etablerats skulle studiens resultat sannolikt byggt mer på studierav skriftliga källor och mindre på muntliga källor och observationer.

Att studien har inspirerats av etnografi och jag befunnit mig på plats un-


der flera år i lokalsamhället och kontinuerligt besökt folkbildande verksam-heter har påverkat studien. Urvalet av personer har påverkats på så sätt attarbetslivet lyfts fram. De centrala begreppen har kompletterats, exempelvismed ”det moderna projektet”. Fokuseringen av det offentliga utanför hem-met har balanserats med att lyfta fram hemmet och det privata. Att pendlamellan teori och empiri ger också en läroprocess för mig och dessa komplet-teringar respektive förändringar skulle kunna ses som det som Andersen et al(), med referens till Argyris & Schoen, kallar skillnaden mellan ”singleand double loop learning” (a.a. sid ). Hade jag hållit fast vid att det förstaurvalet, de första centrala begreppen och bilden av offentlighet hade jag haften single loop, jag hade lärt mig inom det fält som ramats in, med utvidgning-en har det blivit en dubbel loop. Gränserna har överskridits, blicken har flyt-tats och tankehorisonten vidgats.

Genom att följa detta etiska protokoll har också de regler som angavs avHumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet följts. Dessa regler om-fattar informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjande-krav. De som deltagit har fått information, de har kunnat avstå från deltagan-de, det framgår inte vem som sagt vad och studien är avsett för forskningsän-damål (hsfr, , se också www.vr.se för en aktuell revidering).

5.8 Strategi för kvalitativ analys/tolkning

5.8.1 Sanning eller social konstruktion

Dokument, samtal med informanter och resultat från intervjuerna kräver sintolkning. Resultaten från intervjuerna har tolkats i flera omgångar, däremothar resultaten från samtalen med informanterna inte genomgått samma fler-faldiga tolkningsprocess. Därför är redovisningen av tolkningsprocessen främsttillämplig på intervjuerna.

När tolkningen sker har jag funderat över om det är så att jag förväntarmig att finna något – något som skulle finnas bara jag letade tillräckligt, ellerom det var så att dokumenten och människorna skapade något i stunden, iinteraktionen. Barlebo Wenneberg (/)menar att socialkonstruktivismutgår från att vår kunskap är socialt konstruerad eftersom vi får kunskap medhjälp av språkliga begrepp och språket är socialt eftersom vi talar med varan-dra. Dessutom påverkas vi av tidsandan. Utan att fördjupa mig i ontologi(finns sanning eller inte?) respektive epistemologi (hur ska jag få kunskap omen eventuell sanning?) vill jag mena att medborgarbegreppet, medborgarskapoch medborgarbildning är en social konstruktion. Jag uppfattar att jag kanspåra medborgarbildningen och medborgarskapet, men att fenomenen är so-


cialt konstruerade. Det behöver inte innebära att det aldrig finns någon formav essens eller någon form av universalitet, men just i detta fall kan jag intefinna annat än att medborgarbegreppet och medborgarskapet är sammankopp-lat med uppbyggnaden av en stat eller nation och att medborgarbildningendärmed blir kopplad till denna uppbyggnad.

Eftersom begreppen föreslås vara en social konstruktion kan denna socia-la konstruktion förändras och detta sker kontinuerligt under påverkan av ex-empelvis olika maktförhållanden hos intressegrupper. I denna sociala kon-struktion kan vi mycket väl göra det studien syftar till, leta efter relationer.Med hjälp av dessa kan vi därefter se om det finns någon möjlighet till ökadförståelse av fenomenet, se om det går att skapa en tankemodell som uppfat-tas som sammanhängande.

5.8.2 Arbetsgång

Intervjuerna kan sägas starta redan när intervjupersonerna tillfrågades. Nästamoment innebar att de fick ett faktablad att fylla i innan intervjun. Först där-efter följde intervjun. Intervjun inramades av en rad med halvstruktureradefrågor. Intervjupersonerna hade möjlighet att själva i någon mån styra inter-vjun med sina associationer och därför har inte alla områden behandlats likaingående i varje intervju.

Den tolkning som gjorts baseras på genomläsning och genomlyssning avintervjuerna, återvändande till teori och med beaktande av de kritiska kom-mentarer som kommit under studiens gång. De kritiska kommentarerna har,förutom under handledningen, kommit vid seminarier, möten i den lokalareferensgruppen och vid informella samtal med forskare och med personersom arbetar inom folkbildning. Med dessa samtal och dessa texter som bak-grund har olika tolkningar genomförts.

Den första tolkningen bestod av att de olika intervjuerna summerades i enpresentation av varje person. Presentationen genomfördes med hjälp av in-formation från faktabladet och från den muntliga intervjun. Intervjuperso-nen har inte berättat om sitt liv fritt eller utifrån något tema, men då frågornaockså behandlade utbildning, tid och rum hade funnits som del av intervjun,har intervjupersonen också delvis påbörjat en livshistoria (Horsdal, a,Horsdal, b).

I presentationen finns både en beskrivande del och en tolkande del. Tolk-ningen tar intryck av den hermeneutiska (förståelseinriktade) tolkningssitua-tionen där det är lättare att förstå och tolka om en del relateras till en helhet.Intervjupersonens kommentarer relaterats till tid, rum och livssituation.

Tolkningen utgår från de olika frågeområden som inramade intervjuerna.


Eftersom det redan finns en inramning är det naturligt att vissa områden,såsom röstningsförfarande, medborgarskap med mera kommer upp under in-tervjun. Däremot har inte alla områden uppfattats som lika intressanta förintervjupersonen och alla områden har inte heller tagits med.

Tolkningen genomfördes i två steg. Det första steget bestod av att tolkavarje intervjupersons associationer, det andra steget bestod av att försöka sam-manföra de olika associationerna under kategorier. Kategorierna var i vissmån givna eftersom frågeområden fanns, men andra kategorier uppstod ock-så. Inom dessa kategorier fick sedan olika varianter utkristalliseras. Jag deladeupp denna tolkning under rubriker och slutligen sammanfattades tolkningar-na i en bild av medborgaren som trädde fram utifrån intervjupersonernas svar.Kategorierna kombinerades med teori för att bilden av det subjektiva med-borgarskapet skulle träda fram.

Åtminstone delvis har informanternas svar och observationernas intryckgått igenom en likartad tolkningsprocess.

Även i avsnittet om folkhögskolan och studieförbunden har tolkningenskett i flera steg, med början i informanternas egna beskrivningar och utifrånmitt första intryck från observationerna. Först när de första, vardagliga kom-menterarna och intrycken fanns formulerade i text var det möjligt att återläsatexten och tolka. Till skillnad från intervjuerna genomförs inte en analys medövergripande rubriker redan i redogörelsen av observationerna. Istället blirobservationerna en redogörelse i form av en berättelse. I berättelserna spårascentrala ord som får utgöra rubriker. Först efter de berättande avsnitten följeren tolkning som har likartade begrepp som analysredskap, men som ocksålämnar öppenhet för nya inslag.

I slutdiskussionen har både avsnittet om det subjektiva medborgarskapetoch mötesplatser inom folkhögskola och studieförbund gått igenom ytterliga-re en tolkningsprocess och jag har under den processen ytterligare problemati-serat hur folkbildningen och den moderna demokratin relateras till varandra.

5.9 Kritisk reflektion kring metodDen metod som använts har varit studium av ett urval skriftliga källor, urvalav ett antal intervjupersoner för intervjuer, samtal med informanter samt ob-servation. I redogörelsen för metod har viss problematik beskrivits, men ävenunder studiens gång har det funnits tillfällen då det har uppkommit proble-matiska situationer och det kan vara belysande att återge några av dem.


5.9.1 Teori

Studien har en inramning där vissa centrala begrepp har valts ut och därmedfinns också ett givet perspektiv. Dessa begrepp och perspektiv diskuteras istudien och framförallt i slutkapitlet förs en diskussion om konsekvensernaav att de olika begreppen valdes. Genom att läsa i litteraturlistan är det oftaenkelt att förstå varifrån en författare fått begrepp och perspektiv och det gårockså att se vilka språk och världsdelar som författaren hämtat sina källorfrån. Även en snabb genomgång av litteraturlistan visar att det finns svenska,nordiska, europeiska och utomeuropeiska referenser. På ytan finns en inter-nationell överblick. Men jag har ofta valt referenserna utifrån de centrala be-grepp som fanns från början och är begränsad till det skandinaviska och eng-elska språkområdet. Det är en öppen fråga vilken inriktning studien skullefått och vilken teori som skulle varit aktuell med andra centrala begrepp ochandra perspektiv.

5.9.2 Intervjuer

Under studiens gång har ett antal intervjupersoner valts ut och delvis har ocksåinformanterna valts ut.

Urvalet av intervjupersoner har påverkats av folkbildningens allmänna mål.Folkbildningen i Sverige erbjuds åt alla, men det finns vissa målgrupper somär prioriterade, utifrån att folkbildning ska främja demokrati och jämlikhetmellan människor. Dessa målgrupper är personer med utländsk bakgrund,deltagare med funktionshinder och arbetslösa (sfs :). Dessutom an-ges att personer som är utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynna-de ska prioriteras.

Dessa direktiv har också varit vägledande då urvalet till studien gjordesmed tillägget att personer med handikapp inte finns med, men däremot kvin-nor och yngre personer. Kvinnor och yngre personer uppfattas i denna studiesom dels missgynnade, exempelvis på arbetsmarknaden, dels i riskzonen föratt bli missgynnade. Därför finns personer med kort utbildning, utländskbakgrund samt arbetslösa, yngre och kvinnor representerade i studien.

Det går inte att komma förbi en reflektion om att svaren kunde ha blivitannorlunda om en annan form av representation hade funnits. Vi vet inte vadpersoner med svenska som modersmål boende i villor i Skåne, ensamståendesamiska mammor i Norrland eller hemlösa som vistas i Stockholm har föruppfattning. I studien finns dock en tydlig redogörelse för skälen till urvaletoch hur intervjupersonerna har sökts upp. Det förtjänar också att påminnasom att syftet inte egentligen har varit att exempelvis jämföra olika grupper


eller att finna essensen i olika begrepp. Istället har syftet vara att finna varia-tioner och vi kan säga att det finns en ”möjligheternas horisont” där fortsattastudier kan leda till att fler varianter kan spåras.

I det urval av intervjupersoner som gjordes har funnits ett visst bortfall.Personer som blivit tillfrågade om intervju och tackat ja har inte kommit ellerringt återbud. I den första intervjuserien var det en person som inte kom denavtalade dagen. Istället tillfrågades en annan person som fanns på plats. Detfinns två personer som intervjuats som inte återfinns i studien. Det är tvåkvinnor, en yngre och en medelålders. Den äldre avböjde att vara med i sam-band med att sammanfattningen av intervjun sändes ut. Den yngre gav integodkännande av sammanfattningen av intervjun och efter att upprepade gångerha sökt henne per telefon, per brev och via kontaktpersonen utan att ha fåttsvar tolkade jag icke-responsen som ett avböjande.

Urvalet av informanter har inte skett på samma sätt. Informanterna harvalts därför att de varit strategiska personer med viss kunskap som har varitsärskilt väsentlig att samtala om. Urvalet kan här ha påverkats av exempelvispersonalomsättning som skett under perioden. Bland informanterna finnsingen som avböjt att samtala, däremot har det hänt att det varit svårt att finnamötestider och det har blivit lång väntan innan samtal har kunnat genomföras.

Begrepp som medborgare behöver tid för att kunna ringas in. Det kundeha varit en fördel om intervjuerna inte genomförts en utan två gånger. Detsom förloras med ett sådant tillvägagångssätt är sannolikt omedelbarhet, snab-ba associationer och kanske att någon intervjuperson inte finner det mödanvärt att svara ytterligare en gång. Dessutom förloras i kvantitet, det blir be-tydligt färre intervjuer. Det som vinns är sannolikt större chans till formule-rade svar, större känsla av delaktighet i studien och större tilltro till forsk-ningen. En gång är ingen gång i vissa fall. Delvis har detta problem lösts ge-nom att jag återkommit till intervjupersonerna med uppföljning av citat ochockså besökt miljöerna flera gånger.

Samtalen med informanterna har varit kortvariga. Informanterna har bli-vit tillfrågade för att de har strategisk information, ofta har det varit personaleller förtroendevalda och de har inte haft någon utsatt position i relation tillforskaren.

Så länge vi inte i Sverige har en situation att samtliga medborgare går ige-nom högskole- eller universitetsutbildning finns det alltid en möjlighet att enrepresentant från en högskola betraktas som ”någon främmande”. Om detinte är högskoleutbildningen som är det främmande kan det vara en annandialekt, annan klädedräkt eller annat sätt att föra sig. Jag har inte uppfattat attinformanter eller intervjupersoner gett uttryck för att jag uppfattats som främ-mande, däremot har det funnits vissa språkproblem vid intervjuerna.

I studien har flera intervjupersoner haft annat språk än svenska som mo-


dersmål. Det finns en skillnad mellan språknivåer och det är en sak att klarasig i en känd miljö, där det ordförråd som finns fungerar. Det är en annan sakatt befinna sig i en intervjusituation som utgör en okänd miljö och kanskekonfronteras med ord som inte används till vardags. Detta gäller de flestaintervjupersoner, men särskilt för personer med annat modersmål. Det upp-står också ett problem vid utskriften av intervjuerna, då det kan behövas vissredigering för att citat ska vara möjliga att förstå. Återigen, detta krävs ävendå svenska är modersmål, men det kräver extra tid och bearbetning vid ut-skrift och analys när personerna har annat modersmål. Att använda tolk är enmöjlighet, men också en risk för nya problem då tolken blir första ”tolka-ren”.

Ytterligare en aspekt är att svaren kan ha påverkats av att den som inter-vjuat är kvinna. Frågan behöver ställas, då till exempel intervjupersonernassvar oftare relateras till familjen än vad som antogs då projektet planlades ochäven enligt den tankemodell som jag själv byggt upp. Intervjupersonerna harhelt enkelt önskat att utgå från det privata. Jag uppfattade ingen skillnad mel-lan könen i detta fall. Både män och kvinnor talade ofta om familjen i relatio-nen till begreppet medborgare och medborgarskap. Temaområdenas utform-ning ger en öppenhet för att välja olika inriktningar, men då skulle lika gärnasamtalet ha kunnat komma in på aktiviteter som mer eller mindre alltid ut-spelar sig i det som vanligtvis uppfattas som offentlighet, såsom utbildning,bildning, arbetsliv eller föreningsliv. Det är möjligt att familjelivet har upp-förstorats, men samtliga band är genomlyssnade och texterna är genomlästaflera gånger och intervjupersonernas önskan om att utgå från privatliv ochvardagsliv kvarstår som resultat. Att svaren oftare relaterades till familjen kanmöjligen vara en effekt av att frågorna också hade ett tidsperspektiv. När vibörjade samtala om tiden kom samtalet in på skeenden i livet och det är svårtatt undkomma att förhålla sig till begreppet familj. Då flera av intervjuper-sonerna hade barn blev också alla kontakter i samband med barnens vardags-liv aktuella. En annan åldersgrupp, med en rad yngre, alternativt äldre, skullekanske gett ett annat resultat, men helt säkert är det inte, då även de som intehade barn ofta uppehöll sig vid familjen.

5.9.3 Observationer

De observationer som genomfördes har fungerat bra utifrån att jag har haftmöjlighet att delta vid varierande tillfällen. Eftersom de lokala samråden förstudieförbunden sker kontinuerligt har min närvaro inte uppfattats som spe-ciell för de som vanligen deltar. Dock uppmärksammades min närvaro närrepresentanter bytts ut. Då märktes det att jag inte tillhörde gruppen och min


närvaro krävde extra presentation. Utifrån mötena inom gruppen har jag se-dan gjort besök hos varje studieförbund. Jag har, av praktiska skäl, inte kun-nat närvara vid olika cirkelsammankomster utom då observationerna genom-fördes.

Observationerna vid folkhögskolan visade sig något mer komplicerade attgenomföra. En starkt bidragande orsak var att jag inte uppfattade att allmän-na kursen och estetlinjen fanns i olika lokaler utan trodde att estetdeltagarnaibland fanns i lokalerna på Faktoriholmarna, vilket de inte gjorde. Informa-tion om hur verksamheten är organiserad finns i informationsbroschyrer omEskilstuna folkhögskola och på skolans hemsida på internet och personalenhar informerat mig, men tydligen uppfattade jag inte detta ändå.

Det tog en viss tid innan projektet presenterades vid allmänna kursen. Ettskäl är att frågorna på dagordningen vid folkhögskolans personalmöten varinterna, särskilt då det skedde förändringar i skolans ledning eller att dagord-ningen helt enkelt var full. Inplanerat deltagande från min sida försköts ochuppsköts. Vid ett tillfälle var det jag själv som inte kunde komma.

Det innebär inte på något sätt att jag inte besökte folkhögskolan utan be-sök skedde kontinuerligt och jag har deltagit i vissa personalmöten, i kom-mittémöte och också presenterat projektet på folkhögskolans ”demokrati-tid” som är avsatt till inbjudna föreläsare. Men det fick som konsekvens attprojektet inte presenterades officiellt för den allmänna kursens personal för-rän på en planeringsdag försommaren . Då hade över ett år gått och en nyrektor hade börjat på skolan, vilket också gjorde att det blev en ny represen-tant från folkhögskolan i den lokala referensgruppen. När väl dessa föränd-ringar var klara gick det snabbt att samverka kring observationerna.

I kontrast till denna längre väntan på möjligheten att presentera projektetpå den allmänna kursen, tog det några månader att få tid hos estetlinjen. Närjag väl ”upptäckt” estetlinjens verksamhet var det möjligt att snabbt samrådamed verksamhetsledaren och finna tider då jag kunde delta i möten och äveni verksamheten. Estetlinjen har en hög grad av autonomi och det går snabbtatt samråda i kollegiet.

I inget fall har jag uppfattat att personalen inom folkhögskola eller studie-förbund har känt sig pressad till att ta emot mina besök. Vid flera tillfällen harde också bett mig återkomma vid ett annat tillfälle än det jag hade planerat.

5.9.4 Analys

När analysen genomfördes använde jag mig av en tankemodell där jag upp-fattade begrepp som socialt konstruerade. Det hade jag inte behövt göra. Jagskulle ha kunnat betrakta exempelvis medborgarbegreppet som universellt


och mer eller mindre som en naturlag, ungefär som man skulle kunna tänkasig att de mänskliga rättigheterna är universella och givna i alla tider och allakulturer. Medborgarbildning får sannolikt olika inriktning om innehållet upp-fattas som universellt eller som socialt konstruerat.

5.10 Att säga adjöInom fältarbete och etnografisk metod ingår att skapa och upprätthålla rela-tioner till en rad människor. Det finns många sidor skrivna om att få ”entry”till fältet, att öppna dörren, respektive ”access”, att få tillgång till kunskapoch erfarenhet (Burgess,/, Beach, , Kullberg, ). Färre rader ärskrivna om hur forskaren ska förhålla sig när projektet närmar sig sitt slut,ska dörren alltid stå på glänt eller ska den stängas?

*

Men vi ska inte säga adjö just nu. Istället ska nästa kapitel berätta om Eskils-tuna kommun och en rundvandring som genomförts för att finna offentligarum i tätorten. Dessutom får vi en redogörelse för demografiska data.

5. Fältarbete · Svenska kyrkans register visade sig bygga på uppgifter från Statistiska...

Documents

Transcript of 5. Fältarbete · Svenska kyrkans register visade sig bygga på uppgifter från Statistiska...