Utvärdering av effekter av diflufenikankampanjenGustaf BoströmSLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)

Växtskyddsrådets möte 2021-03-03

Bakgrund

• Säkert växtskydds kampanj 2018-2020 för att informera om hur det genom frivilliga åtgärder går att minska riskerna för att diflufenikan ska läcka ut i vattendrag – ”Diflufenikankampanjen”.

• Växtskyddsrådet vill utvärdera om kampanjen har resulterat i minskad transport av diflufenikan till ytvatten.

• Överenskommelse mellan Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU CKB) om uppdrag.– Uppdraget utförs i samråd med KEMI och SJV via Växtskyddsrådets sekretariat– Resultatet levereras senast 31 maj 2021

Bakgrund

I utvärderingen används data från den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel

• Kemiska analyser– Automatisk provtagning i 4 typområden

+ momentanprovtagning i Skivarpsån och Vege å– En stor del av 2020 års prover klara – ungefär till mitten på oktober visas här

• Användardata– Odlingsinventering i de 4 typområdena– Deadline för 2020 års inventering var 28 februari

Preliminära resultatMätningar inom den nationella miljöövervakningen

Andel mätningar över 0,01 µg/l

Bedömningsgrund särskilda

förorenande ämnen

Andel mätningar över

detektionsgränsen

0,001-0,005 µg/l

Preliminära resultatMätningar inom den nationella miljöövervakningen

Preliminära resultatMätningar inom den nationella miljöövervakningen

Vilka är de viktigaste faktorerna?

• Totalt använd mängd (kg)

• Medeldos för behandlad areal (kg/ha)

• Medeldos för hela avrinningsområdet (kg/ha)

• Totalt besprutad areal (ha)

• Andel av avrinningsområdet som besprutats (%)

• Andel av arealen stråsäd som besprutats (%)

• Tidpunkt på året då besprutning skett

• Nederbörd och flöde

• Var i avrinningsområdet substansen har använts

Preliminära resultatAnvändning inom den nationella miljöövervakningen

Preliminära resultatAnvändning inom den nationella miljöövervakningen

Övriga aspekter som kan analyseras

• Vilken användningsintensitet, uttryckt som exempelvis andel behandlad areal med normaldos inom ett avrinningsområde, skulle leda till att ytvattenhalterna av diflufenikan i berört område underskrider bedömningsgrunden?

• Finns det stöd för att tillämpa lokalt anpassad rådgivning baserat på jordartskartor, i riskhanteringsåtgärder för diflufenikan? Hur kan sådana råd om åtgärder utformas?